DHR FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Redaktör: Lasse Andersson ÅR 2011 Den första december stod vi för första gången utanför Rosenbad för att påminna landets ministrar om hur många dagar som gått sedan remisstiden gick ut för promemorian Bortom fagert tal - en promemoria som föreslog en diskrimineringslag som också innefattade otillgänglighet. Vi kallade aktionen för Torsdagsaktionen och sedan dess har vi funnits där varje torsdag innan regeringssammanträdet. Under 2012 anslöt fler och fler funktionshinderorganisationer och därmed flygbladsutdelare. Aktionen fortsätter tills ett lagförslag kommer. I slutet av juni 2012 hade vi väntat i 629 dagar. Vi ger oss aldrig! DHR FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER DHR Verksamhetsberättelse

2 Förbundet var året då den svenska regeringen lämnade sin första rapport till FN gällande vad ratificeringen av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genererat i Sverige. I vår kritik konstaterade vi att rapporten i flera avseenden skönmålade den verklighet som personer med nedsatt rörelseförmåga dagligen upplever. en ny Plan- och Bygglag trädde i kraft, något som i sin tur gjorde att förbundet arrangerade välbesökta utbildningar på tre olika platser i Sverige. SVT fick sin första programledare med synlig funktionsnedsättning då Lovisa Söderberg började på barnprogrammet Bolibompa. HI, Hjälpmedelsinstitutet bjöd in till nya lokaler som visade sig ha stora brister i tillgängligheten: man hade valt en lokal med nivåskillnad i entrén, hade ett upphöjt podium utan ramp och en receptionsdisk som bara fungerade för gående. DHR skrev tillsammans med fyra andra organisationer ett skarpt brev till HI:s styrelse. Erik Saade uttalade de numera klassiska orden: Parkeringsböter är typiskt mig, det är min stil. Jag parkerar på handikapplatser hela tiden, för att jag inte orkar hitta någon parkering. Hans vinnarlåt hette i den svenska melodifestivalen Popular! vi startade den så kallade Torsdagsaktionen vilken innebär att vi varje torsdag finns på plats utanför Rosenbad med flygblad där vi berättar hur många dagar det gått sedan remisstiden gick ut för promemorian Bortom fagert tal utan att något lagförslag har kommit från Rosenbad. regeringen lämnade sin Strategi för funktionshinderspolitiken. Den gjordes i form av en klassisk femårsplan, men en plan utan mätbara mål. Extremt tunn och intetsägande tyckte DHR som menade att den uppvisade en avsaknad av politisk vilja och tydliga ställningstaganden. då DHR och Unga Rörelsehindrade beslutade sig för att bojkotta Pride Kungsan på grund av dålig tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Paraden deltog vi i, men Pride Kungsan lät vi bli på grund av avsaknad av ramper, kabelgömmor och onåbara utskänkningsställen. Temat för årets Pride var för övrigt Öppenhet. Anders Olsson, årets idrottare med funktionshinder de senaste två åren - och medlem i DHR vann den årliga simtävlingen från fängelseön Alcatraz in mot land. Att Anders, till skillnad från alla sina konkurrenter inte kan använda sina ben understryker bragdstämpeln och gör honom till stor favorit i Paralympics i London. 2 DHR Verksamhetsberättelse 2011

3 Innehåll Förord 4 DHR påverkar 6 Med fokus på medlemmen 10 Internationellt 14 Remisser och yttranden 15 Förbundskansliet 16 Kansliets pesonal 17 Representantskapsmötet 17 Förbundsstyrelsen, AU, revisorer, valberedning, arbetsgrupper och nätverk 18 Förbundets representation 20 Förvaltningsberättelse 21 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Redovisnings- och värderingsprinciper samt not 1 24 Not Not Not Not Underskrifter 29 Revisionsberättelse 30 DHR Verksamhetsberättelse

4 Förbundet Förord 2011 var året då aktivismen tog fart Vad betyder ord som självbestämmande och möjlighet att leva som andra? Vad betyder dessa begrepp när det kommer pengar med i bilden? Under året tillsattes en enmansutredning som enligt direktiven ska ge förslag som kommer till rätta med kostnadsutvecklingen. Att ge människor möjlighet att leva som andra kostar pengar. Menar beslutsfattarna verkligen allvar med att man ska få leva självständigt och delaktigt måste de också inse att assistansen kostar jag smakar på årtalet - ett nytt decennium som skulle inneburit något annat än vad det blev. Vid årsskiftet gick nationella handlingsplanen i mål, utan måluppfyllnad - de enkelt avhjälpta hindren var och är inte undanröjda som det beslutades i början av seklet och de allmänna kommunikationerna hade och har fortfarande lång färdväg kvar innan alla kan resa med dem. På minussidan finns också regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken som presenterades mitt i sommaren, utan de tydliga och mätbara mål som tidigare regeringar anklagats för att missa och med uppmaning till myndigheterna att föreslå hur långt politiken skulle nå de närmaste fem åren, märkligt. Ett slappt och ansvarslöst synsätt som också återfanns när Hjälpmedelsinstitutet, som har som uppgift att vara nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet, under hösten invigde nya, otillgängliga lokaler. Berättelserna är många om hur livet förändrades i sina grundvalar när assistansen kom Unga människor kunde plötsligt frigöra sig från sina föräldrar, deras mammor kunde börja arbeta utanför hemmet, makar kunde vara makar på lika villkor och för många öppnades möjligheter att skaffa egen bostad, studera, arbeta, bilda familj. Självbestämmandet var här. Det finns ljuspunkter, det finns tecken på att det går framåt. Jag tycker mig skönja en ökad medvetenhet och en ökad kännedom i vår omvärld om vad vi menar när vi pratar om tillgänglighet och användbarhet. För att samla vårt redan mycket omfattade lokala påverkansarbete för ett Sverige utformat efter den mänskliga mångfalden, anordnades under hösten tre kurser om tillgänglighet och användbarhet. Arbetsmarknadsfrågan har i och med den så kallade arbetslinjen kommit i fokus och denna gång har personer med funktionsnedsättning och vår låga sysselsättningsgrad funnits med i debatten och inkluderats när ansvarig minister uttalat sig. Detta är ett trendbrott. Samtidigt, lösningarna är fortfarande de traditionella och bakåtsträvande, med särlösningar och fokus på problem. Vi måste börja inkludera personer med funktionsnedsättning och se oss som resurser, se de särskilda erfarenheter vi kan ha med oss som tillgångar istället för att fokusera på eventuella hinder. DHRs viktiga och ständigt upprepade budskap i frågan har varit och är, sluta sätta likhetstecken mellan funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Se till individens kunskaper, talanger och erfarenheter istället. När vi tittar bakåt med lite längre perspektiv än så här våren 2012, tror jag vi kommer se på 2011 som året då aktivismen tog fart och vi gjorde verklighet av det vi så länge pratat om, att ge oss ut på gator och torg i större utsträckning. Det är där vi måste föra fram vårt budskap, inte i de slutna rummen för redan införstådda. Inte i alla dessa samråd som lätt fastnar i informationsutbyte. Kanske närmar vi oss det it-moment som efterlystes vid vårt seminarium i samband med Stockholm Pride. 4 DHR Verksamhetsberättelse 2011

5 samråda Att och föra dialog har vi gjort i decennier. Nu måste vi vara tydliga med att det inte längre finns några ursäkter Sedan 1 december står vi varje torsdagsmorgon utanför Rosenbad för att påminna ministrarna på väg in till veckans regeringssammanträde om att tiden går utan att remissomgången för utredningen Bortom fagert tal lett till något regeringsförslag. När vi började denna kalla vintermorgon hade det gått 377 dagar. Hur många dagar kommer ha gått när regeringen äntligen vågar slå näven i bordet och ta ställning för det självklara, vår rätt att kunna delta i samhällslivet på jämlika villkor, möjligheten att kunna kalla denna utestängning för den diskriminering den är, kräva det självklara att lagstiftning vi i vissa fall haft i decennier ska efterlevas? Ett annat exempel på aktivism är när vi avstår medverkan och deltagande om det innebär att vi hänvisas annan ingång än övriga. Ibland får det effekt. Oavsett - vi måste med vårt agerande visa att det inte längre finns några som helst ursäkter för att bedriva sin verksamhet på sätt som utestänger. Visst missar vi ett tillfälle till eventuella samtal om vi inte går in utan stannar utanför eller rent av väljer att inte dyka upp alls. Jag är dock övertygad om att var sak har sin tid, att samråda och föra dialog har vi gjort i decennier. Nu måste vi vara tydliga med att det inte längre finns några ursäkter. Kan det var så att en annan sak som har (haft?) sin tid är vår, och många andras, traditionella organisationsstruktur? Denna fråga har förbundsstyrelsen arbetat med under året som gått och vid Representantskapet 2011 var detta det ämne vi samlades kring när DHRs distriktsrepresentanter träffades i oktober. Det var spännande dagar med diskussioner som nu ligger till grund för det fortsatta arbetet för att komma fram till eventuell förändrad organisationsstruktur. Jag tror vi måste våga släppa taget och fråga oss - hur skulle DHR sett ut om vi bildats i dag? Hur väljer organisationer som vill förändra samhället, och som bildas nu, att organisera sig? Vi har en styrka i våra traditioner och i vår historia. Vi måste också se framåt. Vi måste matcha omvärlden, den omvärld vi vill påverka och förändra. DHR Verksamhetsberättelse

6 Förbundet november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Något lagförslag finns ännu inte. Att inte bli diskriminerad handlar om rättigheten att inte bli utestängd och exkluderad av den otillgänglighet som vårt samhälle är så fullt av! Inget annat. Sverige har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där just tillgänglighet är en av de allmänna principerna. Det faktum att det pratas kostnader när det handlar om mänskliga rättigheter och trots att det allra mesta redan är lagstadgat visar hur nödvändigt ett utökat diskrimineringsskydd är. DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder dagar har vi väntat! DHR påverkar Torsdagsaktionen Den första december hade vårt tålamod tagit slut. Då hade det gått 377 dagar sedan remisstiden gick ut för promemorian Bortom fagert tal och från regeringen hade 384 inget lagförslag kommit. Därmed startade vi Torsdagsaktionen vilken består i att vi varje torsdag mellan kl och står utanför Rosenbad för att dela ut flygblad till ministrarna på väg in till sitt regeringssammanträde. Kampanjen pågår tills det kommer ett förslag om en lagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering. 19 november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Något lagförslag finns ännu inte. Att inte bli diskriminerad handlar om rättigheten att inte bli utestängd och exkluderad av den otillgänglighet som vårt samhälle är så fullt av! Inget annat. Sverige har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där just tillgänglighet är en av de allmänna principerna. Det faktum att det pratas kostnader när det handlar om mänskliga rättigheter och trots att det allra mesta redan är lagstadgat visar hur nödvändigt ett utökat diskrimineringsskydd är. DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder dagar har vi väntat! Vad sa du Saade? Under året skickade vi ut ett antal pressmeddelanden via Newsdesk. Totalt lästes dessa nära gånger av inloggade journalister. Det meddelande som lästes mest var det om Erik Saade som vann den svenska delen av Melodifestivalen med bidraget Popular, men som inte blev särskilt populär i våra kretsar då han i en intervju berättade att han alltid ställde sin bil på så kallad handikappplats för att han var så lat. Totalt lästes det pressmeddelandet av över 1100 journalister. Det näst mest lästa hade rubriken: DHR och Unga Rörelsehindrade bojkottar Pride Kungsan. På TUR till Göteborg Under parollen Vi nöjer oss inte med den inre resan besök- te vi mässan för resande och turism, TUR Vi diskuterade tillgänglighet och användbarhet med utställarna med nedslående resultat. DHR konstaterade snabbt att den rekommenderade sommarsemestern, fortsättningsvis är resmål i DHRs egen regi. Vår nedslående sightseeing kunde följas på twitter. På initiativ från IKEA inventerade DHR ett varuhus i Uppsala, som ett led i deras arbete att utveckla en handbok gällande tillgänglighet och användbarhet i varuhusen. Den handboken reglerar tillgänglighet och användbarhet på alla IKEAvaruhus över hela världen när den tas i bruk. Tillgängliga samråd Sedan tidigare deltar DHR i samrådsgrupper i Jernhusen, Trafikverket och Ett flyg för alla. Under verksamhetsåret tillkom ytterligare några: Boverkets byggråd, en grupp för aktörer inom byggbranschen för dialog kring byggande. Trafikanalys, som de närmaste Filmprojektet åren fått särskilt uppdrag att utvärdera den nya kollektivtrafiklagens effekter, har också en referensgrupp där DHR deltar. Friluftsprojektet Projektet genomförs tillsammans med Föreningen Aktiv Rehabilitering (RG) som har fått medel från Allmänna Arvsfonden till ett treårigt projekt för att dokumentera och nationellt sprida RG s friluftsverksamhet. När projektet avslutas sommaren 2014 är målet att det ska finnas möjlighet att paddla kajak och åka skridskokälke på minst 6 orter/platser i Sverige. Ett annat mål är att certifiera minst 25 ledare och 12 förebildsledare under projekttiden. Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden Projektet är ett samarbetsprojekt mellan DHR, SRF och SDR. Projektidén handlar om att genom enkäter och intervjuer lyfta fram vilka faktorer som leder till att personer med funktionsnedsättning får ett arbete och vad som krävs för att det ska fungera framgent. Projektet bedrivs från Göteborg och syftar till i princip samma sak som projektet Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden, nämligen att visa på exempel på hur det kan fungera att arbeta med nedsatt rörelseförmåga. Hittills har projektet filmat en handfull unga personer och styrgruppen har haft tre sammanträden. Projektet är ett samarbete mellan Förbundet Unga Rörelsehindrade i Göteborg, DHR förbundet, föreningen Socialpolitik och Göteborgs kommun via Dalheimers hus. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden och leds av filmaren Bo Harringer och hans företag Filmateljén gör själva filmen. 6 DHR Verksamhetsberättelse 2011

7 Projektet drivs av utredningsinstitutet HANDU och finansieras av Arvsfonden. Enkätinsamlingsdelen år avslutad och under 2011 gick projektet in i en fas där 10 personer från respektive förbund eller representerade respektive förbunds funktionesnedsättning djupintervjuades. Det har varit svårt att ur enkätmaterialet vaska fram tydliga tecken på vilka faktorer som leder till framgång på arbetsmarknaden för pesoner med funktionsnedsättning. Det insamlade materialet är digert och trots att det har analyserats ett flertal gånger är resultaten magra. Återstår att se vad djupintervjuerna kan komma att tillföra. Mänskliga Rättigheter DHR har medverkat vid framtagande av den alternativrapport om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som funktionshinderrörelsen sände till FNkommittén. Vi har bidragit med synpunkter om vilka rättigheter som ännu inte uppfyllts och gett rekommendationer till Svenska staten med åtgärder som behövs för att förändringar ska ske. DHR har även deltagit i Regeringens hearings om en tredje strategi i arbetet för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Våra yttranden rörde särskilt rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rätten till arbete, rätten till utbildning och rätten till bästa uppnåeliga hälsa samt rätt till social trygghet. En dialog fördes även om det civila samhällets roll i det fortsatta arbetet. Vykort till Ullenhag I januari förärade DHR integrationsminister Erik Ullenhag över vykort med krav att krafttag tas emot den diskriminerande otillgängligheten. Vykortet var det som togs fram under 2010 där man skulle hitta fem felaktigheter i en tecknad gatumiljö. Erik sa vid uppvaktningen att allt gick som på räls och att ett förslag om en diskrimineringslag som rör tillgängligheten skulle komma under året. Vid årets slut väntade vi fortfarande på lagen. Årets 1 april bestod i att vi påstod att Transportstyrelsen skulle börja lotta ut parkeringstillstånden i ett tv-program kallat Parkeringskampen. De som hade behov av parkeringstillstånd deltog med sina registreringsnummer i ett lotteri där man kunde vinna tillbaka sitt tillstånd. För att få lite Robinson-känsla skulle också de som förlorat sina tillstånd tvingas köra upp igen i tv. Den som tittarna tyckte var bäst på att backa runt hörn e t c vann tillbaka sitt tillstånd. Aprilskämtet hade naturligtvis som uppgift att lyfta fram det faktum att antalet parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga minskar - liksom antalet personer som beviljas tillstånd. Pridefestivalen 2011 För andra året i rad anordnade vi två seminarier tillsammans med Unga Rörelsehindrade samt tågade tillsammans i paraden. Temat för året var Öppenhet. I vårt första seminarium Politik för lika rättigheter deltog EUminister Birgitta Ohlsson, och partisekreteraren i miljöpartiet, Anders Wallner. Utgångspunkterna i seminariet var deras syn på diskriminering och utanförskap i ett brett perspektiv och utifrån respektive erfarenheter, dessutom kopplat till funktionshinder. Seminarium två gick under namnet Sex, kärlek och föräldraskap och hade sin utgångspunkt i Unga Rörelsehindrades projekt En hemlighet känd av många. Efter projektledaren Veronica Svensks inledning talade Sari Nykvist om sina erfarenheter som ensamstående mamma med assistans. I Pride-paraden var vi knappt 20 stycken som gick under banderollen Samma fördomar, Samma kamp. I år hade vi även en bil med musikanläggning, pyntad med ballonger i blått och rött. Vi fick många glada hejarop, applåder och god respons på budskapet och musiken ifrån de gigantiska publikmassorna. Tyvärr hade årets festivalområde Kungsträdgården en hel del brister i tillgängligheten och användbarheten. Det resulterade i en Pridepark bojkott efter att DHR och Unga Rörelsehindrade hade inventerat parken. Vi upptäckte uppbyggnader utan ramper, otillgängliga matplatser och farliga kabelgömmor. Vi skickade ett pressmeddelande och kontaktade ordföranden för Stockholm Pride. Under hösten följdes sedan frågan upp med föreningen Stockholm Pride. Almedalen Vid årets politikervecka i Almedalen deltog förbundsordförande Maria Johansson, förbundssekreterare Ken Gammelgård och Unga DHR Verksamhetsberättelse

8 Förbundet Rörelsehindrades språkrör Daniel Pollak. Trots att det blir fler och fler funktionshinderorganisationer för varje år i Almedalen, vilket beslutsfattarna knappast kan ha missat, så fortsätter den stora tystnaden, förutom vid programpunkter med uttalat funktionshindertema. Rätten till delaktighet för personer med funktionsnedsättning och behovet av tillgänglighet borde varit naturliga inslag i alla debatter om hållbar utveckling, om transporter, om miljö, om framtidens samhälle och framtidens utmaningar, om skola, om sysselsättning. Så var det inte, det var återigen en icke-fråga. På socialdepartementets seminarium Kvalitet och effektivitet i bostadsbyggandet uttryckte allmännyttans representant att det kan anses behjärtansvärt att bygga tillgängligt och Fastighetsägarna Sveriges representant tyckte att det måste till en prioritering mellan tillgänglighet, energieffektivisering och kostnader. Vi täckte en hel del seminarier där vi lyfte vårt perspektiv men framförallt är det viktigt att bara synas och att uppmärksamma den bristande tillgängligheten. Många var det över hela landet som följde våra förehavanden via hemsidan, bloggen, twitter och Facebook. Kunskapscenter för Bostadsanpassning Projektet har varit ett 3-årigt samarbete mellan DHR, RTP, NHR, RBU och Reumatikerförbundet med finansiering från Arvsfonden. Syftet med projektet har varit att höja kunskapsnivån bland brukare, handläggare av bostadsanpassningsärenden och rehabiliteringspersonal. Under projektet skapades por-talen se och det hölls utbildningar om gällande regelverk och principer för utprovning av lösningar och bostadsanpassningar. Projektet avslutades under året men verksamheten fortsätter i form av en ekonomisk förening. Marschen för tillgänglighet Marschen för tillgänglighet genomfördes den 4 juni för nionde gången - och den genomfördes på 31 orter! Uppskattningsvis drygt demonstranter över hela landet krävde att även Sverige skall sälla sig till de stater som har en lagstiftning som även inkluderar bristande tillgänglighet som diskriminering. Rätt stöd till arbete DHR har deltagit i referensgruppsmöten för HSOs projekt Rätt stöd till arbete. Visionen för projektet är att personer med rätt till kommunalt stöd ska känna till sina möjligheter för att få, nå och behålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Projektet sträcker sig till Projektet är viktigt för att identifiera och sprida kunskap om framgångsfaktorer i kommunalt arbete. I december anordnade Sodexo och Veckans Affärer ett kortare mångfaldsseminarium med DHR som deltagare. Mångfaldsfrågan behandlade arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Här deltog bland andra Albin Molander från Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingens informationschef Greta Svensson. Hjälpmedel Regeringen tillsatte i februari en utredning med syfte att införa Fritt val av hjälpmedel över hela landet. Frågan har väckt stort intresse inom DHR och även debatterats i SHT. Anföranden om Fritt val har hållits på DHRs förbundskurs om hjälpmedel i januari, vid Panterkursen i januari, samt vid andra kurser och konferenser inom förbundet. I augusti deltog DHR också i en hearing med utredningen. Vid två tillfällen tillskrev DHR under våren äldreminister Maria Larsson med begäran om en uppvaktning för att framföra våra krav på införande av en rättighetslag på hjälpmedelsområdet och därmed möjlighet att överklaga ett beslut, att hjälpmedel ska vara avgiftsfria, att en nationell definition behövs på hjälpmedelsområdet med mera. 8 DHR Verksamhetsberättelse 2011

9 Framtidens äldreboende Regeringen har via Hjälpmedelsinstitutet utlyst medel till olika projekt för Framtidens äldreboende. Projektmedel har bland annat beviljats Lunds Universitet i samverkan med Region Skåne. Det projektet kommer att ha nationell bärighet. DHR har tillfrågats och tackat ja till att ingå i referensgruppen med en representant utsedd av förbundsstyrelsen samt en representant från Skånepantrarna. Projekttiden löper från juni 2011 och 1 år framåt. Möte med Ulf Kristersson I mars uppvaktade förbundsordförande Maria Johansson och Barbro Gregorson socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Hos ministern framförde vi kritik på den så kallade rehabiliteringskedjan med dess fasta tidsgränser och att behov istället för diagnos ska vara avgörande för rätten till sjukersättning. Vi tog även upp de extremt låga nivåer inom sjukersättningen alternativt försörjningsstöd (socialbidrag) som många tvingas leva på under stor del av livet, trots att till exempel försörjningsstödet är tänkt som en tillfällig ersättning. DHR har också haft en representant med i HSOs arbete med att ta fram en så kallad socialförsäkringsplattform. DHR har på HSO-mandat haft en representant i referensgruppen till rubricerade utredning. Referensgruppen bereddes möjlighet att träffa utredningen vid två tillfällen under 2011 och fick vid det andra mötet löfte om en sista träff i januari Utredningen ska presentera sina förslag i februari Arbetet i referensgruppen bedrevs både före och efter träffarna med utredaren. Personlig assistans Utredningen om fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom den personliga assistansen DHR har på HSO-mandat haft en representant i referensgruppen till rubricerade utredning. Referensgruppen träffade utredningen vid två tillfällen under 2011 och fick vid det andra mötet löfte om en sista träff i januari Utredningen ska presentera sina förslag i februari Bedömningsinstrumentet Det bedömningsinstrument som Försäkringskassan tog fram i samarbete med Socialstyrelsen under 2010 testades på åtta försäkringskassor landet runt under första delen av Vi som deltagit i den referensgrupp som fanns knuten till arbetet fick möjlighet att delta vid de utbildningar som kassan genomförde med sin personal inför att instrumentet skulle testas. Instrumentet blev inte slutligt klart under året och har därmed heller inte använts allmänt vid Frågan om parkeringstillstånden har fortsatt vara het under DHR inbjöds tillsammans med sju andra organisationer att delta vid ett möte på näringsdepartementet i februari månad. Mötet resulterade i att Transportstyrelsen fick ett uppdrag att se över reglerna för parkeringstillstånd med särskild tyngdpunkt på tillståndens varaktighet. Detta var inte den fråga vi ville ha fokus på, så vi var mycket missnöjda med uppdraget. När sedan Transportstyrelsen genomförde uppdraget utan att kommunicera med funktionshinderrörelsen över huvudtaget genererade det en upprörd kontakt med bedömningar av personlig assistans. Tillstånd Socialstyrelsen Under året infördes ett nytt tillstånd för assistansverksamheter. För DHRs del innebar det att vi behövde ha övergripande kunskaper inom området för att ha beredskap att guida eventuella medlemmar som hade frågor eller funderingar inom området. Dubbelassistans kontra hjälpmedel allmänt råd Socialstyrelsen Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram ett allmänt råd i rubricerade ämne. DHR deltog vid några sammankomster inför skrivandet. Assistansforum första mötet december Försäkringskassans huvudkontor inrättade under året ett nytt forum för dialog Assistansforum. Syftet med forumet är att utbyta erfarenhet med brukarperspektivet som ingång. Ett första möte i gruppen hölls i december. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade näringsdepartementet i december. Strax före årsskiftet fick vi brev om att näringsdepartementet skulle återkomma i frågan. Under tiden fortsätter samtalen strömma in till oss och andra organisationer om indragna parkeringstillstånd. Vi är mycket upprörda och bekymrade framför allt är det anstötligt att Transportstyrelsen har makt över hela parkeringsfrågan i och med att de tolkar lagen (förordningen), skriver allmänt råd (föreskrift), är sista instans i överklagningsprocessen och därmed är de som dikterar den praxis som de därefter förmedlar till de kommunala handläggarna. DHR Verksamhetsberättelse

10 Förbundet Med fokus på medlemmen Arbetsmarknadskurs I mitten av maj hölls en kurs i arbetsmarknadsfrågor i Stockholm för 16 medlemmar. På programmet stod föredragningar om DHRs syn på arbetsmarknadsfrågorna, hur förutsättningarna varit ur ett historiskt perspektiv, en personlig betraktelse om hur det är att gå från arbetslöshet till anställd, information från Arbetsförmedlingen kring regelverket för arbetssökande och inte minst om hur vi ska arbeta i DHR för att bevaka och driva frågan framåt. Deltagarna bildade ett mailnätverk som via förbundskansliet ska få information om aktuella förändringar inom regelverket. Försök görs också för att få igång maildiskussioner med olika infallsvinklar inom arbetsmarknadsområdet. Kursen leddes av Åsa Lindqvist, förbundsstyrelsen och Wenche Willumsen förbundskansliet. Kurser i tillgänglighet och användbarhet Under hösten anordnade DHR kurser i tillgänglighet och användbarhet med fokus på nya planoch bygglagen. Kurserna som lockade över 80 deltagare totalt genomfördes i samarbete med tre olika distrikt, Halland, Örebro och Norrbotten. Distrikten ansvarade och ordnade med det praktiska kring kurslokal, logi och anmälningar medan förbundet centralt höll i ramarna med program, budget och samordning. Föreläsare vid alla kurstillfällen var Mai Almén, arkitekt och sakkunnig enligt Plan- och bygglagen i tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Kurserna var ett led i att genomföra ett perspektivskifte, från att identifiera sig som alternativ tillgänglighetskonsult till att besitta kompetens att kunna ställa krav på och påverka aktörer i byggprocessen. De tre kurserna resulterade också i ett nätverk bland deltagarna. Degerfors ordförande Leif Fransson tar emot förstapriset av FS-ledamoten Marie-Louise Sandberg Arvika värvade bäst! När 2010 års värvningskampanj slutade i början av mars 2011 fanns det en överlägsen segrare. Arvika hade då fått 17 nya medlemmar, vilket i relation till de 14 medlemmar man hade vid kampanjens början mer än fördubblade medlemsantalet. 131 procent skrevs segrarsiffran till. Men också tvåan Stenungsund och trean Motala hade gjort storartade värvningar med 63-, respektive 57-procentiga ökningar. Det totala antalet värvade blev 1118 stycken. Senare fick Arvika-avdelningen motta sina kronor och ett diplom. Distriktsordförandekonferenser I mars genomfördes distriktsordförandekonferenser per telefon. De 21 distrikten fördelades på tre dagar och syftet var att utbyta erfarenheter och delge varandra lägesrapporter. Från förbundskansliet informerades om aktuella händelser inom det intressepolitiska området och läget på kansliet, DHRs organisationsutvecklare berättade om sitt arbete och en rapport lämnades om arbetet inför det kommande representantskapsmötet. 10 DHR Verksamhetsberättelse 2011

11 Från förbundsstyrelsen lämnades en rapport om arbetet med översynen av DHRs organisationsstruktur. Två nygamla avdelningar I mars återuppstod två avdelningar från det som kallas begränsad verksamhet. Det var Mellerud och Motala som vid sina årsmöten fick ihop nya styrelser. Vi fortsatte värva Kom med du också! Den värvningskampanj som avslutades i mars fick en omedelbar uppföljning eftersom vi aldrig får släppa arbetet med att rekrytera medlemmar. tighet Handlingskraft Rörelsefrihet Förbundet unga rörelsehindrade finns nära dig och jobbar r som berör din vardag. entation på över 160 orter är det lätt att hitta din närmaste ing. et för ett samhälle utan rörelsehinder 3, Farsta E-post: info@dhr.se För dig under 32 år VÄLKOMMEN TILL DHR FÖRBUNDET FÖR ETT SAMHÄLLE UTAN RÖRELSEHINDER Den här gången delade vi upp våra avdelningar i tre olika grupper utifrån hur många medlemmar man hade vid kampanjstarten. Detta för att ge rättvisare möjligheter att vinna eftersom resultatet räknas i procentuell ökning. Därmed satsade vi 3x kronor i belöning till de bästa avdelningarna. Vi utvecklade också vår värvningsfolder så att man också kunde skriva i värvarens namn. Den som värvade fick därmed en Sverigelott för varje ny medlem. Bland alla värvarna utlottades också en s k Smart Telefon. Organisationsutvecklaren Projektet med organisationsutveckling fortsatte under våren med arbete i distrikten Jönköping, Dalarna och Östergötland. Under året har det gjorts ett försök att starta upp en ny region för Unga Rörelsehindrade i Östergötland men ännu är den inte etablerad. Utifrån tidigare erfarenheter från projektet beslöts det att organisationsutvecklaren under den sista delen av projektet skall fokusera sitt arbete direkt mot ett antal avdelningar. Anledningen till förändringen är att den absoluta majoriteten av DHRs verksamhet utförs av avdelningarna. Sedan november 2011 sker stor del av organisationsutvecklarens arbete i DHR-avdelningarna i Växjö, Falköping och Hudiksvall. Tanken är att erfarenheterna från arbetet ska sammanfattas och spridas i en slutrapport. Under året har organisationsutvecklaren träffat ett antal avdelningar och distrikt för att prata om organisationsutveckling och vad som är på gång i förbundet. Bland annat har det gällt avdelningarna i Kiruna, Boden, Säter och Ludvika. Projektet fungerar också som ett bollplank i stadgefrågor vilket har tagit mer tid i anspråk 2011 än tidigare år. Stöd har getts till Motalaavdelningen samt distrikten i Värmland, Halland och Västerbotten. Organisationsutvecklaren har under 2011 varit medlem i arbetsgruppen som ska ge förslag till hur DHR ska organisera sig efter förbundsmötet Mashal Molod och Elin Åkesson var två av deltagarna i ledarskapskursen. Ledarskapskurs I mitten av november genomförde förbundet en ledarskapskurs för personer som kan tänka sig ta ett förtroendeuppdrag eller vill utveckla sitt nuvarande ledarskap inom DHR. Det var runt 15 personer som deltog i kursen och under 2012 kommer deltagarna att följas upp från förbundshåll. En träff för medlemmar från både Unga Rörelsehindrade och DHR som var mellan år i genomfördes i Lund. Syftet med kursen var att underlätta övergången mellan de båda förbunden och få yngre medlemmar att träffas. Under vår kurs för medlemmar mellan 25 och 45 år berättade vi om hur arbetsmarknaden ser ut i dag, och kortfattat om Arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Senare under samma kurs diskuterades Arbetsförmedlingens kampanj Se kraften, och vi tittade på de olika reklamfilmer som visats från kampanjen. DHR Verksamhetsberättelse

12 Förbundet Tre hemsidekurser! I mars och i september genomfördes tre kurser i konsten att göra en egen lokal hemsida med DHRs verktyg. Den första kursen genomfördes på Bosön med ett tiotal deltagare och veckan därpå fortsatte vi i Uppsala med de som inte fick plats vid den första kursen. I september samlade vi hemsideredaktörer till en vidareutbildning på Bosön, nu med betoning på själva skrivandet. Äntligen! Autogiro Så kom vi då i mål med den efterlängtade möjligheten att betala med autogiro. Under året blev det klart att man framöver kan betala med en engångsbetalning via plusgiro som tidigare eller med autogiro en gång varje år eller uppdelat på fyra gånger per år. Distrikten fick kontakt med styrelsen Under året beslöt förbundsstyrelsen att varje styrelsemedlem ska bli kontaktperson för några egna distrikt. I uppdraget ingår bland annat att man skall besöka sina distrikt en gång per år. Så här fördelades distrikten: Maria Johansson Östergötland, Amir Amirriazi - Gävleborg och Uppsala, Nils Duwähl - Västmanland och Värmland, Roland Håkansson - Blekinge och Skåne, Rasmus Isaksson - Kronoberg och Halland, Ritva Korva Thuresson - Gotland och Södermanland, Åsa Lindqvist - Västerbotten och Västernorrland, Marie-Louise Sandberg - Stockholm och Örebro, Jahn Strid - Dalarna och Västra Götaland, Helena Svensson - Jönköping och Kalmar, Bengt Östling - Jämtland och Norrbotten Ring FS! Varje måndag som inte var helgdag (eller sommarmånad) fanns någon från förbundsstyrelsen beredd att svara på frågor från våra medlemmar mellan klockan och Förbundskurs om hjälpmedel I januari hade vi en kurs där vi i programmet hade anföranden om försöksverksamheten med Fritt val av hjälpmedel, Ortopedtekniska frågor, HSOs 3-åriga arvfondsprojekt om hjälpmedel (där DHR ingått i arbetsgruppen) samt diskussioner om problem, gällande regelverk och hur vi vill ha det/ våra krav, utifrån det påverkansmaterial som kansliet tagit fram. Förbundskurs om etiska frågor I september anordnades en kurs i Stockholm med tonvikt på Ja till livshjälp Nej till dödshjälp. Vid kursen informerade Socialstyrelsen om de nya regler som hade trätt i kraft rörande Livsuppehållande behandling. Mikael Oscarsson (KD) informerade om riksdagens Livshjälpnätverk med representanter från alla partier, utom SD, Barbro Carlsson berättade om den nyutgivna boken Det icke förhandlingsbara där ett flertal debattörer argumenterar mot införande av dödshjälp och DHR berättade om vår syn på dödshjälp och varför vi säger nej. Elrullstolarna och Folksams försäkring I början av året var det flera medlemmar som hörde av sig med anledning av att Folksam inte längre tecknade enskilda rullstolsförsäkringar utan krävde att man också hade sin hemförsäkring i Folksam. DHR kontaktade vår samarbetspartner Salus Ansvar som inte heller erbjöd endast rullstolsförsäkring. Däremot meddelade man att med en hemförsäkring i Salus- Ansvar med s k allrisktillägg kunde man känna sig trygg för alla typer av skador på rullstolen. Samarbetspartners och förmåner Under året skedde en större förändring relaterat till våra samarbetspartners. Det var Folkspel som tvingades lägga ned sitt Sverigelotteri, det lotteri där man kunde vinna på sitt födelsedatum och där de som prenumererade på lotteriet kunde gynna sin lokala DHRavdelning, eller DHR riks med 40 kronor i månaden. Istället erbjöd Folkspel nu de gamla prenumeranterna att 12 DHR Verksamhetsberättelse 2011

13 övergå till BingoLotto. Abonnemanget kostar 200 kronor i månaden, varav 52 går till din valda förmånstagare. Under året skrevs ett avtal med Svanbacken Strandhotell. För övrigt kvarstår våra avtal med SalusAnsvar, Etac, Scandic och ett oförändrat antal bilmärken. Reflektera mera! Inför vintern - med stundande förbannelser över oplogade trottoarer och nära nog ständigt mörker tog vi fram ett reflexband med DHR-logga och namn för 10 kr styck! De oplogade trottoarerna står det inte i vår makt att påverka däremot såg vi till att man syntes i vintermörkret. SHT Svensk Handikapptidskrift SHT har under 2011 haft sju utgåvor med en upplaga på cirka ex. Prenumeranterna ligger på oförändrat antal men det sjunkande medlemstalet gör att den totala upplagan minskar. Dock kan vi konstatera att antalet besökare på SHTs webbtidning stadigt ökar. Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv har tidningsinnehållet spänt över ett brett fält. Det har varit artiklar med fokus på fysisk tillgänglighet, standardiseringsfrågor, arbetsmarknad, skola/utbildning och kultur. Utöver detta har SHT, liksom SHT på webben, haft en kontinuerlig bevakning av riksdag och regering vad gäller dagsaktuella frågor kring funktionshinderpolitiken. I krönikor har läsning erbjudits kring ämnen som i vardagen visar på villkoren med att leva med nedsatt rörelseförmåga och I en särskild praktisktavdelning har läsarna fått råd och tips om hjälpmedel utifrån ett användarperspektiv. På debattsidorna har, utöver organisationsfrågor, forskare, politiker och intressepolitiker från de egna leden diskuterat och fört fram synpunkter som fört funktionspolitiken framåt. Genom att även publicera debattartiklar på webben har återkoppling kunnat göras med läsarnas egna kommentarer. Nyheter och debattartiklar har också fått allt större spridning genom sociala medier. Sidorna för information från förbundet har fått en ny och mer lättillgänglig layout och detta har bidragit till ett mer lättläst informationsflöde från förbundet. För att stärka SHTs marknadsföring och möta såväl läsare som annonsörer deltog både redaktion och annonssäljare i monter på mässan Leva och fungera i Göteborg. Som ytterligare ett led i marknadsföringen har nyhetsbrev via mejl distribuerats till medlemmar, prenumeranter och annonsörer där viktiga nyheter från SHT-webb presenterats. Under året utökades redaktionsrådet med Jahn Strid från förbundsstyrelsen, Därmed består rådet av SHTs redaktion, Fredrik Granath och DHRs informatör Lasse Andersson. DHR Verksamhetsberättelse

14 Förbundet Internationellt Shia-samarbetet Verksamhetsåret 2011 var det första i en ny så kallad ramperiod som är planerad till tre år plus ett mellanår som brukligt de senaste åren. Dock fick Shia som ramorganisation kritik av Sida för brister i den interna systemkontrollen vilket genererade att Shia endast beviljats rambeviljande för två år, 2011 och Hur det kommer gå med de två resterande åren inom den planerade ramen får framtiden visa. Förhoppningsvis kommer Sida ge klartecken för hela ramperioden vid en bedömning 2012 efter de förändringsåtgärder som Shia genomfört. Under 2011 låg, den för ramperioden planerade och ansökta verksamheten med CHAWATA i Tanzania, nere på grund av inre stridigheter i CHAWATA. Vi hoppas detta ska lösa sig på något vis under 2012 så att vi kan återuppta vårt mångåriga samarbete. Samarbetet med SLFRD och DOJF i Sri Lanka fortsätter in i en ny ramperiod. SLFRD fortsätter sitt arbete i Monaragaladistriktet som handlar om att bygga en lokalavdelning där samt stödja föreningens medlemmar så att de ges förutsättningar till utbildning som leder till egenförsörjning. Under året hade DHR besök av tre representanter från SLFRD som under en dryg vecka gavs möjligheter att studera svenskt utbildningsväsende och andra insatser riktade till personer med funktionsnedsättning. Besöket var förlagt till Eskilstuna men Stockholm besöktes vid två tillfällen, det ena vid DHRs representantskap och det andra till förbundskansliets i Farsta. Utbildning är för övrigt ett övergripande målområde för programmet som alla projekten i Sri Lanka ingår i. Det innebär att varje delprojekt som någon svensk organisation bedriver i samarbete med en lankesisk partner ska ha utbildning som tema på ett eller annat sätt. Ansvarigt för det övergripande programmet är DOJF som är den lankesiska funktionshinderrörelsens samarbetsorgan. DOJF har därmed ansvar för att bedriva påverkansarbete på nationell nivå vad gäller utbildningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Därutöver arbetar DOJF, inom ramen för programmet, för att den lankesiska staten ska ratificera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. DHR deltog också i arbetet med att sammanställa en ansökan där Shia ska söka medel för en större informationskampanj. Ansökan färdigställdes under året men beslut om Shia får medel för att genomföra densamma har inte kommit. Om Shia beviljas medel kommer DHR-representation att ingå i det fortsatta arbetet med planering av kampanjens genomförande. Nordiskt samarbete Vårens styrelsemöte och seminarium hölls i april i Helsingfors. Temat för seminariet var Sysselsättning, fattigdom och utanförskap. Förutom föreläsningar delade ländernas deltagare erfarenheter kring hur arbetsmarknadsläget ser ut i respektive land för personer med funktionsnedsättning. Vi kunde konstatera att likheterna är större än olikheterna och att personer med nedsatt rörelseförmåga står utanför arbetsmarknaden i en otillfredsställande hög grad. I september hölls styrelsemöte i Oslo. Projektet Nordisk färdtjänst Nordiska Ministerrådet beslutade i maj 2008 att bevilja NHF medel för ett försöksprojekt med transporttjänst/färdtjänst mellan fyra av de nordiska huvudstäderna, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Reykjavik. Projektets syfte var att utveckla en modell för användning av transporttjänsten, genom ett praktiskt försök mellan huvudstäderna i Norden. Projektet går ut på att kunna använda den lokala transporttjänsten för funktionshindrade vid kortare eller längre uppehåll i ett annan nordiskt lands huvudstad. Projektgruppen har bestått av representanter för medlemsorganisationerna i Nordiska Handikappförbundet och representanter för de ansvariga myndigheterna. I mars 2011 hölls en avslutningsworkshop. Försöksprojektet har visat att det i en kommande verksamhet med nordisk färdtjänst måste utarbetas gemensamma administrativa rutiner, de finansiella frågorna måste utredas, beställningsrutinerna måste förenklas och ett politiskt beslut om att etablera en nordisk färdtjänst som gäller fritidsresor utanför det egna landet måste fattas. 14 DHR Verksamhetsberättelse 2011

15 Standardiseringsarbetet Tc-256 wg 44 PRM (tåg) Vi har deltagit i fem internationella och fyra nationella möten. Arbetet med själva standarden har fortskridit under 2011 men efter rätt kraftig kritik mot styrdokumentet (TSI) från bland annat DHR (inte från Sverige som nation) så påbörjades en revision av styrdokumentet redan under Tyvärr har DHR inget tillträde till revisonen. TK-498 (fordon) Vi ha deltagit i två internationella och tre nationella möten. Spanien har avsagt sig ordförandeskapet så det har gått lite på sparlåga 2011, men beräknas att sätta fart 2012 då Tyskland övertar ordförandeskapet. Remisser och yttranden Remissyttrande över Boverkets byggregler ändringsreglerna Januari Yttrande över Öppen mångfald rekommendationer för ömsesidig respekt i träningen. Svenska Budo- och Kampsportsförbundet. Februari Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok, allmänna råd och föreskrifter. Yttrande till Socialstyrelsen. Maj. Översyn av socialförsäkringen förslag till förbättringar. Yttrande till Socialdepartementet. Juni. Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. SOU 2011:3. September. Yttrande över Försäkringskassans förslag till ändringar i Vägledningen om Assistansersättningen. Tillsammans med RTP, Oktober TK-344 (hjälpmedel) samt TK- 344/AG6 (rullstolar) Vi har deltagit två nationella möten med den stora hjälpmedelsgruppen samt tre med AG6. DHR Verksamhetsberättelse

16 Förbundet Förbundskansliet Förbundskansliets viktigaste uppgift är att verkställa beslut som fattas av förbundsmöte, förbundsstyrelse, arbetsutskott, förbundsordförande och övriga förtroendemannaorgan. Kansliet håller också den löpande dagliga verksamheten igång. Det innebär service och stöd till distrikt, avdelningar och enskilda medlemmar men också åt förbundsordföranden och styrelsen i det intressepolitiska arbetet; som att skriva underlag till remisser, yttranden, debattartiklar och pressinformation. Informationen, såväl den interna som den externa, sköts av kansliet, liksom den ekonomiska hanteringen; bokföring, budget- och bokslutsarbete. DHR har stor omsättning av medlemmar. Tyvärr är det hela tiden fler som lämnar förbundet än som kommer nya och varje år är det tusentals personer som kommer nya, avlider, byter adress, e t c, uppgifter som administreras av medlemsregistret. Den interna information som förut gick ut i pappersform går nu till 80 procent ut digitalt. Under året skickades sju stycken medlemsbrev till samtliga avdelningar och distrikt men också till intresserade enskilda medlemmar. När det gäller den sistnämnda kategorin var det enbart i digital form. Ett mycket uppskattat stöd till distrikten och avdelningarna är det stöd som har getts av vår projektanställde organisationsutvecklare. I många av de kurser som genomförs av distrikten deltar också bemanning be- Kansliets stod vid årets slut av 13,2 heltidstjänster fördelat på 14 personer ombudsmän i planering och genomförande. Delar av den administrativa gruppen var under året engagerade i de administrativa förberedelserna inför 2011 års representantskapsmöte, som denna gång hölls i Stockholm. På samma sätt har den värvningskampanj som startade i början av mars engagerat delar av kansliet när det gäller administration av värvningsfoldrar uppföljning av avdelningarnas tävling, distribution av Sverigelotter, e t c. I det intressepolitiska arbetet har vi noterat att regeringen lämnat sin första rapport till FN gällande vad ratificeringen av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genererat i Sverige. I vår kritik konstaterar vi att regeringen lämnar en gedigen genomgång av hur den svenska lagstiftningen ser ut, men att verkligheten är en annan. Intentionerna med olika reformer förverkligas inte och utvecklingen går i flera fall bakåt, anser vi. Obalansen mellan det som regeringen skriver i sin rapport och den verklighet man som person med nedsatt rörelseförmåga dagligen upplever är stor och det hade varit på sin plats att regeringen tillstått det. En ny Plan- och Bygglag har kommit under året. För att så många som möjligt av DHRs medlemmar ska ha fått kännedom om vad den medför så har förbundet arrangerat tre välbesökta kurser i ämnet på tre olika platser i landet. Under året tillsatte regeringen en utredning för att se över de problem som uppstått i samband med den personliga assistansen. Flera fall av kriminell verksamhet har upptäckts där personer låtsats ha ett assistansbehov bara för att komma över de pengar som assistansersättningen innebär. DHR har följt utredningen samt debatten och vi är oroade över vilka de långsiktiga följderna blir. Vår hemsida fortsätter kontinuerligt att öka sina besöksantal. Vid slutet av året var det nära unika individer som besökte sidan, räknar man antalet gånger som sidan besöktes under samma tidsintervall så hamnar vi på över Att man på hemsidan kan hämta information gör inte att antalet förfrågningar från allmänheten minskar utan snarare ökar, däremot kommer frågorna nu alltmer via mail än per telefon. Inom intressepolitiken skedde också en personell förändring i och med att Kristian Cornell efterträdde Barbro Gregorson som gick i pension efter 32 år. Under året har arbetet med att ta fram befattningsbeskrivningar för samtliga tjänster på förbundskansliet pågått. Kansliets Rehabiliteringspolicy har i samråd med fackklubben reviderats. Nio MBL-förhandlingar har genomförts med Unionens fackklubb vid DHRs förbundskansli. Avtalet med företagshälsovården Previa AB har fortlöpt under året. Kansliets bemanning bestod vid årets slut av 13,2 heltidstjänster fördelat på 14 personer. 16 DHR Verksamhetsberättelse 2011

17 Kansliets personal Förbundssekreterare: Ken Gammelgård Organisationsutvecklare: Fredrik Canerstam ADMINISTRATION Personalhandläggare/administrativ samordnare: Susanne Wettby Administratör: Angelica Engmarker Ekonom: Frank Lembcke Ekonomiassistent: Berit Lindqvist Medlemsregistret: Erik Wernström Vaktmästeri/reception/växel: Vincent Ljungqvist INTRESSEPOLITIK Ombudsman/intressepolitisk samordnare: Wenche Willumsen Ombudsmän: Fredrik Canerstam (tjl fr o m 15/4 2009), Karolina Celinska, Barbro Gregorson (pension 31/ ) Kristian Cornell (fr o m 1/ ) Informatör: Lasse Andersson SVENSK HANDIKAPPTIDSKRIFT, SHT Ansvarig utgivare och redaktör: Elisabet Geite Journalist: Albert Martinsson Representantskapsmötet Årets representantskapsmöte genomfördes den oktober på Nordic Sea i Stockholm. På dagordningen fanns bland annat ett diskussionsunderlag från organisationsutvecklingsgruppen vilket diskuterades vid ett så kallat Åsiktstorg där mötets ledamöter och förbundsstyrelsen delades in i fyra grupper som gick runt till fyra stationer där diskussionsrubrikerna löd: Medlem - Lokal nivå - Regional nivå och Nationell nivå. Vid mötet besvarades också fyra så kallade Enkla frågor, det informerades om verksamhetsplanen för , och ett Budgetförslag för Ett beslutsärende var däremot de tre fyllnadsval till förbundsstyrelsen som genomfördes. Efter omröstningen stod det klart att valberedningens förslag: Ritva Korva Thuresson och Helena Svensson var klara för två av de tre platser som skulle fyllas. Den tredje platsen krävde ytterligare en omröstning då två kandidater hade samma antal röster. Den resulterade i att Roland Håkansson tog den tredje platsen. Avslutningsvis togs två uttalanden, ett om hotet mot den personliga assistansen och ett om den diskrimineringslagstiftning om bristande tillgänglighet som hela tiden fördröjs! DHR Verksamhetsberättelse

18 Förbundet Förbundsstyrelsen (FS) Förbundsordförande Maria Johansson, Stockholm Ledamöter Amir Amirriazi, Stockholm Nils Duwähl, Stockholm, 1:e vice ordförande Britt-Marie Gunnarsson, Eksjö, t o m 16/ Inger Hoff, Bromölla, t o m 16/ Roland Håkansson, Järna, fr o m 16/10 Rasmus Isaksson, Eslöv Ritva Korva Thuresson, fr o m 16/10 Åsa Lindqvist, Boden Marie-Louise Sandberg, Hammarö Jahn Strid, Strömsund, 2:e vice ordförande Helena Svensson, fr o m 16/10 Bengt Östling, Timrå, Kassaförvaltare Adjungerade Förbundet Unga Rörelsehindrade Tobias Holmberg, Skärblacka fr o m 15/10 Helena Svensson, Stockholm, t o m 15/10 Daniel Pollak, Stockholm Adjungerad Föreningen för Kortvuxna, FKV Gunilla Hyltén-Cavallius, Mölndal Under året genomfördes sex protokollförda sammanträden. Arbetsutskottet (AU) Maria Johansson Nils Duwähl Bengt Östling AU sammanträdde tre gånger under året Revisorer Ordinarie Arne Pettersson, Visby Hans Sundqvist, Linköping Suppleanter Leif Jonsson, Hudiksvall Inger Persson, Ånge Auktoriserad revisor Catharina Jacobson, pwc Valberedning Frank Lundin, Örebro, sammankallande Marianne Fjellborg, Kiruna Jaan Kaur, Stockholm Suppleanter: Karl-Gustav Rosborg, Göteborg och Birgit Ewertsson I samband med förbundsstyrelsens junisammanträde genomfördes en planeringsdag tillsammans med kansliet inför Vid tre av årets styrelsemöten hade också inbjudits gäster för att dela med sig av erfarenheter och information utifrån skilda sakområden. Det var gäster från ABF, Sommarsol och RTP men också av Emelie Felderman som berättade hur hon gjorde för att så framgångsrikt skaffa nya medlemmar. Statistik Antal medlemmar: Antal avdelningar: 166, varav 4 med begränsad verksamhet Antal distrikt: 21 Riksförening: Riksföreningen för kortvuxna, FKV Under 2011 utdelades 29 stycken hederstecken fördelade på 10 avdelningar. 18 DHR Verksamhetsberättelse 2011

19 Arbetsgruppen för stadge- och organisationsfrågor: Elsy Fjellborg-Malaska (sammankallande), Stefan Martinson och Gunder Wåhlberg. Arbetsgruppen för framtida organisationsstruktur Roland Håkansson, förbundsstyrelsen, sammankallande, fr o m FS novembersammanträde Inger Hoff, sammankallande t o m 16/10 Jahn Strid, förbundsstyrelsen t o m 28-29/11 Helena Svensson, förbundsstyrelsen Elsy Fjellborg-Malaska, stadge- och organisationsgruppen Stefan Martinsson, stadge- och organisationsgruppen Gunder Wåhlberg, stadge- och organisationsgruppen Fredrik Canerstam organisationsutvecklare DHR Ken Gammelgård, förbundssekreterare DHR Maria Johansson, förbundsordförande, adjungerad Tobias Holmberg, förbundsordförande Unga Rörelsehindrade, adjungerad fr om 16/10 Förstudie - Med lagen som verktyg Förstudien syftar till att undersöka och kartlägga handikapprörelsens egna behov av juridisk expertis inom området mänskliga och medborgerliga rättigheter (MR) för personer med funktionsnedsättning. Under förstudien kommer olika finansieringsmöjligheter identifieras samt projektidén att förankras i fler handikappförbund, MR-organisationer, juridiska branschorganisationer samt juridiska universitetsinstitutioner. Våra nätverk och grupper har varit: Nätverk för arbetsmarknadsfrågor (centralt nätverk) Nätverk för personer med långvarig smärta (på distriktsnivå) Nätverk för föräldrar med nedsatt rörelseförmåga (centralt nätverk) Nätverk för användare av personlig service/ hemtjänst (på distriktsnivå) Nätverk för användare av hjälpmedel (inkl. ortoser och proteser) (på distriktsnivå) Nätverk för återkommande rehabilitering (på distriktsnivå) Nätverk för socialförsäkringsfrågor (på distriktsnivå) Referensgrupp kopplad till Vägverkets regionala råd (central grupp) Nätverk för äldrefrågor/grå Pantrarna (på distriktsnivå) Nätverk för etiska frågor (centralt nätverk) Nätverk för personer med annan etnisk bakgrund än svensk (central grupp) Ovan har angivits vilka av nätverken som genomförts i distriktens regi och vilka som arrangerats av förbundet. Ansökningsprocess gentemot Bidragsstiftelsen och SVCR administreras centralt varefter medel fördelas till distrikten efter ett ansökningsförfarande. DHR Verksamhetsberättelse

20 Förbundet FÖRBUNDETS REPRESENTATION Förbundet är medlem i Arbetarnas Bildningsförbund, ABF* Arbetsgivarföreningen KFO EIDD Design för alla Sverige - nationell medlemsorganisation i EIDD Folkrörelsernas Arkivförbund Folkrörelsernas Samarbetsorgan i Lotterifrågor, FSL Folkspel Forum Kvinnor och Funktionshinder Föreningen Bilfria leder Handikappförbunden, HSO Handikapphistoriska Föreningen, HHF* Nordiska Handikappförbundet, NHF* SHIA - Svenska handikapporganisationers internationella utvecklingssamarbete SIS Swedish Standards Institute SVERI Svenska kommittén för Rehabilitering International, Svenska FN-förbundet (I organisationer markerade med * ingår representant från DHR i styrelsen) Förbundet är delägare i Bygg Klokt Mobilitetscenter DHR representeras i styrelsen för EIDD Sverige Handisams insynsråd, regeringen utser Sophia Nilssons Minnesfond Stina och John Matssons Minnesfond för sonen Johan Norrbacka-Eugeniastiftelsen Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne Stiftelsen Fokus Stiftelsen Harry Thulins Minne SVCR Tillsynsstyrelsen för konferens- och rekreationsanläggningen Västerhav på Grötö Arbets-, samråds- och referensgrupper Boverkets samrådsorgan med Handikappförbunden HSO-mandat Boverkets Byggråd Bygg klokts ledningsgrupp Folksams Försäkringskommitté gällande samlingsförsäkringar Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Brukarråd HSOs arvsfondsprojekt: Rätt stöd till arbete HSOs arbetsgrupp för framtagande av Plattform för handikappforskning HSOs forskningsinitieringsgrupp HSOs nätverk för arbetsmarknads- och socialförsäkringsfrågor HSOs nätverk för mänskliga rättigheter HSOs arbetsgrupp för framtagande av Plattform om socialförsäkring HSOs nätverk för europafrågor, Europaforum Jernhusen Referensgrupp ledsagning Justitiedepartementet, Nämnden mot diskriminering KFO, förhandlingsdelegationen. Arbetsgivarorganisation för i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. Luftfartsstyrelsens samverkansgrupp Ett flyg för alla NHFs färdtjänst i Norden-projekt Regeringens Handikappdelegation, regeringen utser Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, regeringen utser Rikstrafiken, rådgivande delegationen Samhalls råd för handikappfrågor, utses av Samhall SIS samordningsgrupp tillgänglighet SIS TK/453 och TK/498 referensgrupper SJs samråd med funktionshinderrörelsen Skolverkets samrådsgrupp SoS referensgrupp för framtagande av ett bedömningsinstrument inom personlig assistans, HSO-mandat. SoS referensgrupp för framtagande av Föreskrifter Allmänna råd samt handbok Om att ge livsuppehållande eller annan livräddande behandling Socialstyrelsens samrådsgrupp för sektorsansvar för handikappolitiken Tillgänglighetsråd för Banverket och Vägverket Trafikverkets RTAF-råd Transportstyrelsen Flyg för alla 20 DHR Verksamhetsberättelse 2011