Hur går det för Örebroregionen?

Transkript

1 Rapport nr 2016:06 Datum: Hur går det för Örebroregionen? 2016 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

2 Dnr 16RS5025

3 Innehåll Förord Det här är den femte uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Stategin antogs i april 2010 och vi kan nu summera ihop slutligt hur många av etappmålen 2015 som uppnåtts. Vi kan därmed tydligt se vilka mål vi klarat respektive inte klarat. Under 2016 pågår processen med att uppgradera Örebroregionens utvecklingsstrategi utifrån omvärldsförändringar, nuläge och den viljeinriktning som regionens aktörer har. Enligt plan kommer den uppgraderade utvecklingsstrategin att antas under våren Den här uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins etappmål 2015 och indikatorer. Framtiden är oviss men genom att förstå den historiska utvecklingen och nuläget har vi en bättre möjlighet att fatta kloka beslut. Förhoppningsvis kan denna rapport tjäna som ett tydligt avstamp när vi nu åter arbetar med att staka ut regionens framtid ambitioner och visioner. Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Region Örebro län. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Rickard Simonsson Regiondirektör 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Rekordstor befolkningsökning i regionen... 5 Svaga resultat i grundskolan men uppgång på gymnasienivå... 6 Nyföretagande på höga nivåer... 6 Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad procent av etappmålen på väg att nås... 7 Genomsyrande perspektiv... 9 En jämställd region... 9 Ekologiskt hållbart... 9 Barn och unga...10 Mångfald och integration...11 En god folkhälsa...11 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens...12 Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap...23 Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser...35 Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen

5 Sammanfattning Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs Örebroregionens utvecklingsstrategi är fokuserad på fyra områden. De fyra områdena är: Örebroregionens vision: The Heart of Sweden Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Tanken med den här uppföljningen är att få en slutlig bild av hur regionen ligger till i förhållande till de etappmål 2015 som fastslagits i strategin. Inriktningsmålen (slutmålen) som finns i strategin behandlas inte i denna uppföljning. Det finns alltid ett behov av jämförelser för att bättre förstå sin egen utveckling. För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen görs därför jämförelser med Värmland, Västmanland, Södermanland och Jönköping. Dessa regioner är av jämförbar storlek och struktur. Utveckling sker kontinuerligt och naturligtvis gör uppföljningen inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i Örebroregionen. En enskild indikator är som regel relativt ointressant, men när man lägger samman alla indikatorer framtonar ett mönster som ger en viss indikation på vart vår region är på väg. I uppföljningen görs också en nedbrytning av statistiken till kommunal nivå, när så är möjligt, för att skapa en djupare bild av regionens utveckling. Rekordstor befolkningsökning i regionen Vart är vi då på väg? Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2015 och motsvarande tillväxtsiffror står inte att finna över den tid som statistik finns tillgänglig för. Utrikes invandringen får en allt större betydelse för regionens befolkningstillväxt. Utrikes invandringen stod under 2015 för mer än 85 procent av befolkningstillväxten. Regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige) går fortfarande minus. Detta förhållande sätter naturligtvis frågetecken kring vår regions attraktivitet ur ett nationellt perspektiv. Det är ovanligt att befolkningsutvecklingstrender bryts, men under senare år har detta inträffat i flera av regionens kommuner, bland annat Degerfors, och Ljusnarsberg. Under 2015 visar totalt elva av regionens tolv kommuner upp ökande befolkning. Den enda kommun där 5

6 befolkningen minskade under 2015 var Laxå kommun (-8). Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden är utvecklingen huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare genom att miljövänligare bränslen vinner terräng. Vad gäller kommunikationer med omvärlden har kommunikationerna till Stockholm förstärkts genom fler förbindelser på Svealandsbanan via Eskilstuna. För att nå målen för kommunikationerna söderut mot Göteborg respektive västerut mot Oslo krävs stora investeringar. Dessa kommer inte att kunna realiseras inom överskådlig tid på grund av nationella beslut. Mycket positivt för regionen är att sedan hösten 2015 har flygtrafiken till Köpenhamn, Kastrup återuppstartats. Svaga resultat i grundskolan men uppgång på gymnasienivå En rad faktorer hakar i skolresultat och utbildningsnivå: såväl hälsa och möjlighet att delta aktivt i samhället som etablering på arbetsmarknaden. Tidigare uppföljningar av Örebroregionens utvecklingsstrategi har visat att möjligheterna till måluppfyllelse 2015 är små inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas även i denna uppföljning, men några av indikatorerna har börjat peka uppåt inom målområdet. På gymnasienivå har betygen förbättrats betydande över de senaste åren men inte i den omfattningen att etappmålet 2015 kan nås. På grundskolenivå förbättrades betygen under läsåret 2014/15, men avståndet till rikets nivå är alltjämt stor. Det återstår nu att se om det är ett tillfälligt trendbrott eller om den negativa kurvan kommer fortsätta. Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har accentuerats ytterligare de senaste åren. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Glädjande från utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar och numera är sjunde högst i landet. Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet och här är etappmålet 2015 uppnått. Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Ett mycket positivt besked för regionen är att Örebro universitet från och med hösten 2016 har fått klartecken att utbilda civilingenjörer. Nyföretagande på rekordnivåer Liksom tidigare år konkurrerar utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Nyföretagandet ligger kvar på en hög nivå 2015, 1696 nya företag skapades vilket är dubbelt så många som för år sedan. Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Effekten av Postens satsning i Hallsberg gör nu fullt avtryck i statistiken. Första platsen i landet som etappmålet 2015 satts till har inte kunnat uppnås, men inte desto mindre har cirka 1000 nya arbetstillfällen skapats över de fem senaste åren. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapital- 6

7 investeringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Analysföretaget Bisnode genomfört en analys av utvecklingen inom samtliga aktiebolag i regionen åren som påvisar tillväxt i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. De branscher som haft den bästa sysselsättningsutvecklingen är hälso- och sjukvård, it/telekom samt besöksnäringen. Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser syftar till att utveckla regionen inom kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. De flesta håller nog med om att regionen tagit stora kliv fram både som turist och kulturdestination över de senaste åren, trots detta har endast ett av de sju etappmålen satta till 2105 uppnåtts. Detta hänger huvudsakligen samman med att målen satts mycket högt och i vissa fall även orealistiskt högt. Det senare gäller framför allt målen för turismen som tagit sikte på fördubblingar avseende antal hotellövernattningar mm. i relation till utgångläget Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks framför allt genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart. De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Jönköping och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i de största publiksporterna (herrfotboll och herrishockey). Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring, visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån målsättningarna. Det bör dock här understrykas att målsättningarna satts väldigt högt och i viss mån är orealistiska. Regionens hotellkapacitet har fått ett rejält lyft genom satsningen på hotell i NA-borgen. Satsningen indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. 35 procent av etappmålen uppnådda När vi nu summerar upp de 29 etappmålen visar uppföljningen att 10 totalt har uppnåtts, medan 15 inte har uppnåtts. För resterande fyra mål har det av olika anledningar inte varit möjligt att fastslå huruvida målen uppnåtts eller ej. Varför har målen inte uppnåtts? Detta beror givetvis på en mängd olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis om att man varit alltför ambitiös när målen satts. Exempel på detta är målsättningarna vad gäller besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Måluppfyllelse etappmål 2015 efter utvecklingsområde Den öppna regionen Innovationer och entreprenörskap Kunskap och kompetens Lustfyllda möten och upplevelser Ja Oklart Till sist finns det naturligtvis omvärldsfaktorer som påverkar som vi inte själva kan styra över. Omvärldsfaktorer kan naturligtvis fungera omvänt också och bidra till måluppfyllelse allra tydligast gäller detta avseende befolkningsmålen. Nej 7

8 Den här uppföljningen ger vid handen att något färre etappmål 2015 kommer att uppnås än vad tidigare uppföljningar indikerat, vilket beror på att några indikatorer inte fått den förväntade utvecklingen. Exempelvis har luften gått ur Train Alliances satsning i Hallsberg och därmed har ambitionen att ha den största tillväxten inom logistiksektorn i Sverige inte kunnat realiseras. Samhällsförändring är oftast långsam och nästan osynlig medan den pågår. De huvudsakliga utvecklingsmönster som observerats sedan 2010 tidigare ligger således huvudsakligen fast. 8

9 Genomsyrande perspektiv En jämställd region Regionen har stora utmaningar när det gäller jämställdhet. Inom vissa yrken dominerar ett av könen helt. I skolans värld halkar pojkarnas betyg efter och det är alltför få män som går vidare till högskoleutbildning. Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor och männen får också en större del av de statliga medel som fördelas till företagsstöd. På kulturens arenor dominerar kvinnorna och på medias sportsidor männen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg är lika stor, men i valet mellan buss eller bil väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större utsträckning. Under de senaste åren har särskilt fokus legat på att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrunden är att regionförbundet/region Örebro län, på regeringens uppdrag, tagit fram en regional handlingsplan för jämställdhet. Syftet är att tydligare integrera ett jämställdshetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Ekologiskt hållbart Inom målområdet Aktiv regionförstoring är ett av huvudsyftena att skapa ett mer hållbart transportsystem, med en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Det pågår också en satsning på mer attraktiva kollektivtrafikfordon för att öka kollektivtrafikens komfort och höja dess status. En bedömning är att de statushöjande åtgärderna ska locka fler kategorier av resenärer, vilket kan bidra till att skapa mer jämn fördelning mellan kvinnor och män bland kollektivtrafikens resenärer. Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen kördes 60 procent av kollektivtrafiken med buss på förnyelsebara drivmedel. Det är en ökning med 9 procentenheter sedan 2013 (andelen fordonskilometer). Över de senaste åren är det framför allt biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är fortfarande på en låg nivå och målet kommer sannolikt inte att uppnås. Tydliga mål har satts för transportsektorns och kollektivtrafikens klimatpåverkan. Kollektivtrafikmyndigheten har ställt upp ett mål i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om att till år 2020 ska all kollektivtrafik drivas med fossilfria bränslen. De flesta av de större avtalen med bussoperatörer löper ut 2016 och framåt. Genom Regionförbundet/Region Örebro läns och länsstyrelsens gemensamma arbete med Energi- och klimatprogram för Örebro län skapas förutsättningar att integrerat arbeta för att nå länets miljömål och den regionala utvecklingsstrategins genomsyrande perspektiv. Programmet omfattar åren och är uppbyggt kring sex olika insatsområden med mål och separata åtgärder knutna till respektive område; bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, livsmedelsproduktion, energiförsörjning och konsumtion. Enligt statistik från den regionala uppföljningsportalen för växthusgaser vid SMHI, så minskar utsläppen av växthusgaser i Örebroregionen. Utsläppen i länet har minskat betydligt mer än riksgenomsnittet. Det beror på en kraftig utsläppsminskning från energiförsörjningen i regionen. Under perioden 2005 till 2011 minskade Örebroregionens utsläpp av växthusgaser med 16 procent. Energisektorns utsläpp har minskat med 36 procent. Minskningen beror på att det finns fjärrvärmeverk som eldar med biobränsle i de större orterna 9

10 och på att vi i hög grad fasat ut fossila bränslen för uppvärmning även i småhus. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska styrmedel, till exempel koldioxidskatt. Under samma period har dock utsläppen från industri och arbetsmaskiner ökat. Trenden i regionen och Sverige är att utsläppen av växthusgaser minskar. Men svenskarnas totala klimatbelastning har ökat om man tar hänsyn till de utsläpp som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till utomlands. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är på nivåer utan motsvarighet sedan år tillbaka. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid. Det är i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCCs rapport (2014) leder växthuseffekten nu till att utbredningen av djur, växter och hela ekosystem förändras. Skördar från vissa grödor minskar och knapphet på vatten på grund av klimatförändringar börjar märkas på fler ställen och på samtliga kontinenter. Regionens totala energianvändning ökar, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt, visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen fortsätter att öka. Under perioden har andelen ökat från 43 till 55 procent. Barn och unga Barn och unga lyfts fram som vår framtid på den politiska agendan på olika nivåer. EUkommissionen tog under hösten 2013 fram en ny strategi och rekommendation som handlar om att investera i barn att bryta den negativa trenden. Rekommendationen innehåller övergripande principer som grundar sig på barns bästa och har fokus på att främja barns välbefinnande. Den bygger på tre viktiga delar, barns rätt till tillräckliga resurser, tillgång till rätt service och stöd med hög kvalitet och barns rätt att delta. I strategin uppmanas vi att ta fram tydliga nationella mål för barns bästa och utveckling. På nationell nivå har vi strategi för att stärka barnets rättigheter. Det här något som vi i region Örebro län behöver bli bättre på att tydliggöra och utveckla. Under 2015 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga minskat något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande kvar på en nivå som innebär att 5 av 10 kronor går till kultur för och av unga. Under 2013 började regionen komma igång med SIP-arbetet (samordnad individuell plan). Sedan den 1 januari 2010 finns det i både socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att socialtjänst och landsting/region ska upprätta en samordnad individuell plan när en enskild har behov av insatser som behöver samordnas. Under hösten 2014 togs det fram en regional överenskommelse som också innefattar förskola/skola som likvärdig part i arbetet med SIP såsom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det här är ett exempel på ett verktyg för att förbättra och utveckla samarbetet för barn och unga. Efter att ha kommit igång med att använda SIP - verktyget så upplever verksamheter runt barn och unga att det saknas resurser för att bemöta behovet av samverkan kring barn och unga. Det krävs regionala mål och mer tydlighet kring samarbete, samordning och samverkan. Kan arbetet med genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin ge förutsättningar för att förbättra samverkansarbetet kring barn och unga? 10

11 Mångfald och integration Inom målområdet Kunskapslyft för arbetslivet har integrationsfrågorna varit i fokus. Regionen har en stor outnyttjad resurs i form av utlandsfödda som inte är etablerade på arbetsmarknaden och regionen har stora utmaningar avseende kapacitet att ta emot nyanlända. Bostadsbristen och att möta efterfrågan på SFI (svenska för invandrare) är två av de största utmaningarna, men samverkan mellan ansvariga myndigheter och kommuner behöver också stärkas. Samverkan lokalt behöver också utvecklas och möjliggöras med flera parter så som föreningslivet, samt hälsoarbetet. Arbetsgivare behöver också involveras tidigare i utvecklingsarbetet för att förbättra matchningen och bidra till en breddad rekrytering. Människor flyttar till Örebroregionen på grund av jobb, studier, kärlek och flykt. Under 2015 invandrade totalt knappt personer till regionen från andra länder. Från kulturens område kan konstateras att mångfaldsfrågorna är prioriterade i samband med beviljande av Region Örebro läns kulturstöd. Inom ramen för ALMIs entreprenörskapsfrämjande arbete sker också en fokusering på utlandsfödda. Under 2015 har också Region Örebro län arbetat fram ett grundläggande statistikpaket avseende invandring och integration som understryker att regionen har stora utmaningar. En god folkhälsa Kunskap är en viktig faktor för att uppnå en god folkhälsa. Örebroregionen har flera utmaningar för stunden. Hälsan är ojämlikt fördelad inom länet, våra nya svenskar behöver inkluderas bättre i samhällsgemenskapen och demografin med allt fler äldre i samhället kräver nytänkande. Angeläget är också att bekämpa tendenser till mer tillåtande attityd till droger bland ungdomar. Majoriteten av länets barn och unga ser ljust på framtiden, är nöjda med sitt liv och känner sig trygga där de bor. Resultatet kommer från 2014 års enkätundersökning Liv och hälsa ung som genomförs var tredje år för elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro regionen. Mellan 73 och 93 procent, beroende på kön och skolår, anser att de mår mycket bra eller bra. Det är vanligast bland pojkar i sjuan att ha god hälsa, ljus framtidstro och att vara nöjd med sitt liv. Minst vanligt är detta bland flickor i nian. Flickorna mår, som tidigare år, generellt sämre än pojkarna. Tendensen är att barn som inte mår bra har fler riskfaktorer och en mer komplex problembild än tidigare. Här finns ett ökat behov av samtidiga stödinsatser från flera aktörer inom såväl kommun som hälso- och sjukvård. Ofta uppmärksammas problemen tidigt men barnen får inte rätt stöd och tillräckligt stöd i rätt tid. Som ett led för att förbättra detta har Region Örebro län tagit fram en överenskommelse som involverar förskolan och skolan i arbetet med SIP (Samordnad individuell plan). Sedan 2010 finns det lagstiftat både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att en individuell plan ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas för att den enskilde ska få sina behov tillgodsedda. Den nya regionala överenskommelsen sätter förskolan och skolan som likvärdig part med socialtjänst och hälso- och sjukvård. 11

12 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 12

13 Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. 13

14 Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i Örebro län som hela i riket. riket. (Läsåret (För närvarande 2014/15 uppgick ligger rikets andel till på87,5 85,6 procent). Etappmål 2015 uppnått? Nej Behörighet efter kön (%) Källa: Skolverket, SIRIS Behörighetmål till gymnasieskolan inte uppnått Behörigheten till gymnasieskolan 2014/15 sjönk något jämfört med 2013/14 och ligger nu drygt 4 procent under rikets nivå. Etappmålet 2015 som varit att nå rikets nivå är därmed inte uppnått. Örebroregionen har haft en svagt vikande trend i princip under hela 2000-talet. Gapet till rikets nivå har legat relativt konstant eftersom behörigheten även fallit på nationell nivå. Trenden att flickornas behörighet är högre än pojkarnas håller i sig. Regionens svaga resultat i grundskolan får effekten att regionen får en större andel elever på gymnasiet än riket i genomsnitt som går introduktionsprogram (före detta individuella programmet).. Behörighet till gymnasieskolan efter kommun läsåret 2014/15 Andel (%) Örebro län totalt 81,3 Örebro län kommunal 79,2 Örebro län fristående 93,8 Lekeberg 100* Hallsberg 87,5 Nora 85,1 Örebro 83 Kumla 81,9 Ljusnarsberg 79,5 Askersund 78,0 Karlskoga 77,8 Degerfors 77,0 Lindesberg 75,1 Hällefors 74,6 Laxå 69,7 Källa: Skolverket, Siris *Exakt uppgift saknas i källan. Högst behörighet i Lekeberg, lägst i Lindesberg På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Lekeberg och Hallsberg. Lägst andel behöriga till gymnasieskolan har Laxå kommun. 14

15 Andel (%) Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. (Läsåret 2014/15 uppgick rikets andel till 71,3 procent). Etappmål 2015 uppnått? Nej Indikator; Andelen elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg (Källa: Skolverket/SIRIS) ,1 86,7 86,8 85,4 83,6 83,8 70,3 68,5 71,3 69,6 Behörighet efter kön (%)* Örebro län Riket 76,9 48,2 Källa: Skolverket, SIRIS *Avser 2013/14 Förändrade regler minskar behörigheten till högskola Etappmålet 2015 att nå rikets nivå avseende andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg har inte uppnåtts. Jämfört med grundskolan presterar dock regionens gymnasister bättre och gapet till rikets nivå är inte lika stort. Det bör noteras att den dramatiska minskningen av andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med högskolebehörighet mellan åren 2013 och 2014 huvudsakligen hänger samman med att, yrkesprogrammen från och med 2014 inte längre automatiskt ger högskolebehörighet. På de yrkesförberedande programmen finns också ett stort gap mellan könen. Behörigheten för flickor uppgick 2014 till 49,3 procent att jämföra med pojkarnas 22,7 procent. Stora skillnader mellan kommuner På kommunnivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och högskola finns i Örebro kommun (76,6 procent), medan andelen är lägst i Degerfors (53,4 procent).. Alarmerande gap mellan könen För 2015 saknas data nedbrutet på kommun nivå, men statistiken från läsåret 2013/14 visar att liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen i regionen. Behörigheten efter kön läsåret 2013/14(ovägt medel som inte tar hänsyn till kommunernas olika storlek) uppgick till 76,9 procent för flickor respektive 48,2 procent för pojkar. 15

16 Etappmål: År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. (2015 uppgick rikets andel till 41 procent). Etappmål 2015 uppnått? Nej Indikator; Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år (Källa: Skolverket Örebro län Riket Andel elever efter kön (%), ovägt medel* 36,8 25,6 Källa: Skolverket, SIRIS *Avser 2013/14 Färre går vidare till högre studier i Örebroregionen Efter en uppåtgående trend fram till 2011 har regionens andel som påbörjar högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium minskat uppgick andelen som går vidare till högre studier inom tre år till 35 procent. Örebroregionens andel (35 procent) är mindre än riksgenomsnittet (41 procent). Mot bakgrund av detta kan konstateras att regionen inte nått etappmålet som var att nå rikets nivå (41 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt, ökar även Örebroregionen och vice versa. Inomregionalt finns stora skillnader. Högst andel övergång till högskolan finns i Örebro (41 procent), medan den lägsta andelen återfinns i Lindesberg (23 procent). Det bör också uppmärksammas att det finns stora variationer från år till år i framför allt de mindre kommunerna. Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2015 (folkbokföring) Andel (%) Sverige 41 Örebro län 35 Örebro 40 Laxå 38 Hallsberg 36 Kumla 36 Karlskoga 33 Nora 30 Askersund 29 Degerfors 29 Lekeberg 29 Hällefors 26 Ljusnarsberg 24 Lindesberg 23 Källa: Skolverket 16

17 Etappmål 2012 uppnått? Nej Indikator; Antal påbörjade handlingplaner Etappmål: År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan Källa: Målområdesansvarig Etappmål 2012 Linje 14 förebild för breddad rekrytering till högskolan Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Någon tidplan för när övriga handlingsplanerna förväntas bli klara finns inte för närvarande. Etappmålet 2012 är således inte uppnått. Linje 14 är en verksamhet med syfte att väcka intresse för universitetsstudier hos ungdomar som växer upp i studieovana miljöer. Målgruppen är främst ungdomar i årskurs 7-9. Vivallaskolan är den skola som deltagit i samarbetet längt tid men även Västra Engelbrektskolan och Mellringeskolan ingår i Linje 14. Linje 14 har gett goda resultat visar en studie vid Örebro universitet. Jämfört med en skola i ett liknande område, söker eleverna på Vivallaskolan i högre grad till universitet och högskola 1. (Namnet linje 14 kommer av den busslinje som förbinder Vivalla med Örebro universitet)

18 Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. 18

19 Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i landet Etappmål 2015 uppnått? Nej Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen (Källa: Universitetskanslerämbetet) Ranking Fyra av fem studenter från Örebro universitet får jobb Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp hur många utexaminerade från universitet och högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Över tid gäller att allt fler som utexamineras från Örebro universitet får jobb. Av de som utexaminerades läsåret 2006/07 fick 74 procent jobb inom 1-1,5 år efter examen, en siffra som stigit till 84 procent för de som utexaminerades 2011/12. Sjunde högst etableringsfrekvens i Sverige Ökningen över tid av andelen studenter som får jobb gör att Örebro universitet nu har Sveriges sjunde främsta etableringsfrekvens. Örebro universitet har kättrat snabbt i rankingen och så sent som 2009 fanns Örebro universitet på plats 18 i den nationella rankingen. Etappmålet 2015 att vara topp fem har dock inte uppnåtts. Det ska dock understrykas att etappmålet satts högt då det finns ett antal mindre specialhögskolor ( exempelvis Sophiahemmets högskola, Röda korsets högskola) som har en mycket hög etableringsfrekvens som blir svår att matcha för större universitet med ett bredare utbud av utbildningar. Sverigeranking 2013, andel (%) utexaminerade som etablerats på arbetsmarknaden inom 1-1,5 år Lärosäte Andel Sophiahemmet högskola 94 Karolinska institutet 90 Röda korsets högskola 90 Kungl. Tekniska högskolan 86 Linköpings universitet 86 Mälardalens högskola 84 Örebro universitet 84 Chalmers tekniska högskola 83 Ersta Sköndal högskola Högskolan Väst 83 Uppsala universitet 83 Högskolan Dalarna 82 Högskolan i Jönköping 82 Högskolan Kristianstad 82 Karlstads universitet 82 Linnéuniversitetet 82 Högskolan i Borås 81 Stockholms universitet 81 Handelshögskolan i Stockholm 80 Högskolan i Halmstad 80 Malmö högskola 80 Sveriges lantbruksuniversitet 80 Luleå tekniska universitet 79 Umeå universitet 79 Göteborgs universitet 78 Lunds universitet 78 Högskolan i Gävle 77 Blekinge tekniska högskola 76 Högskolan i Skövde 76 Mittuniversitetet 75 Södertörns högskola 75 Högskolan på Gotland 50 Källa: Universitetskanslerämbetet 19

20 Etappmål: År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. Tillförlitlig indikator på regional nivå saknas. Etappmål 2015 uppnått? Oklart Oklart om etappmålet uppnåtts Tillförlitlig indikator saknas på regional nivå, därav är det oklart om etappmålet 2015 uppnåtts. Vartannat yrke kan automatiseras om 20 år Jobben som troligast försvinner enligt Stiftelsen för strategisk forskning är: -Fotomodeller, -Bokföring och redovisningsassistenter, -Maskinoperatörer, -Biblioteksassistenter, -Kassapersonal, Källa: SVD 20

21 Etappmål: År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. Etappmål 2015 uppnått? Ja Indikator; Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning (Källa: Regionfakta.com) Andel (%) av befolkningen efter kön Örebro län Sverige 26,4 15,2 Källa: Regionfakta Etappmål om högre utbildning uppnått, men gapet till riket består Andelen högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är örebrolänningarna fortfarande lägre utbildade. I takt med att örebrolänningarna blivit allt mer högutbildade har också utbildningsnivån för riket successivt ökat. Etappmålet 2015 har uppnåtts genom att 21 procent av örebrolänningarna i åldersspannet år har en eftergymnasial utbildning om minst tre år. Kvinnorna drar ifrån Kvinnornas utbildningsnivå är den som ökat mest och skillnaden mot männen har vidgats de senaste åren. Utbildningsgapet mellan könen är också större i Örebroregionen än i riket. För närvarande är det hela 11 procent fler kvinnor än män i Örebroregionen som har minst tre år eftergymnasial utbildning. Flest högutbildade i Örebro Inom regionen är skillnaderna stora. Klart störst andel högutbildade har Örebro, lägst har Laxå och Degerfors. 21

22 Måluppfyllelse 2015; Kunskap och kompetens 1 Ja 1 Oklart 5 Nej Endast ett etappmål uppnått inom Kunskap och kompetens Uppföljningen visar att endast ett etappmål uppnåtts (andelen högutbildade i arbetskraften) till 2015 inom utvecklingsområde Kunskap och kompetens. Årets uppföljning av Örebroregionens utvecklingsstrategi bekräftar därmed det som tidigare uppföljningar påvisat, nämligen att möjligheterna till måluppfyllelse är små inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Elevernas prestationer på grundskolenivå ligger alltjämt klart under rikets nivå och här har regionen fortsatt en stor utmaning. På gymnasienivån är gapet upp till rikets nivå mindre, men inte heller här har etappmålet uppnåtts. Oroande för regionen är trenden att allt färre går vidare till högre studier (universitet och högskola). Glädjande är dock att andelen studenter som får jobb efter examen från Örebro universitet successivt ökar. Örebro universitet har nu Sveriges sjunde högsta etableringsfrekvens. 22

23 Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Vi vill att det i vår region utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver rätt miljöer för att utvecklas. Genom samarbete vill vi skapa starka innovativa miljöer i vår region. Universitetets utbildningar och forskning är en viktig komponent för att skapa en sådan regional attraktionskraft. Entreprenörskap innebär att våga, ta initiativ och omvandla idéer till handling. 23

24 Regionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området ska tas tillvara. 24

25 Etappmål: År 2015 ska minst företag startas varje år. Indikator; Antal nystartade företag (Källa: Tillväxtanalys) 1800 Etappmål 2015 uppnått? Ja Andel nystartade företag efter kön (%) ,0% 63,0% Fortsatt högt nyföretagande i Örebroregionen Under 2015 startades det fler nya företag (1696) än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet 2015 om nya företag är spräckt med råge. En tillbakablick mot inledningen av 2000-talet visar att nyföretagandet i princip har fördubblats. Merparten av de nya företagen tillkommer inom handeln och den tjänsteproducerande sektorn. Andelen kvinnliga företagare ökar sakta och utgör 32 procent att jämföra med 34 procent i riket (2014). Antal nystartade företag 2015 i jämförelseregioner (Källa: Tillväxtanalys) Jönköpings län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Värmland län Högt nyföretagande nationellt trots halvljummen konjunktur Nationellt visar statistiken att nyföretagandet står sig trots en halvljummen konjunktur, cirka nya företag startades i Sverige 2015 vilket är mer än föregående år. Jönköping, Värmland, Södermanland och Västmanland påminner ur befolknings- och näringslivsperspektiv om Örebroregionen. Här visar statistiken som tidigare år att det starkaste nyföretagandet finns i Jönköpings län. Örebro län står sig hyggligt i jämförelse och hade under 2015 det tredje största nyföretagandet efter Jönköpings län och Södermanlands län. God utveckling för nystartade företag Analysföretaget Bisnode har genomfört en analys av de branscher (hälso- och sjukvård, detaljhandel, besöksnäring, bygg, företagstjänster, fastighet och ej angiven bransch) i regionen där de startats flest nya företag som visar på en god utveckling utifrån förädlingsvärde och sysselsättning under de tre första åren. Inom exempelvis nystartade företag inom hälso- och sjukvård har det skapats mer än 800 nya anställningar. 25

26 Etappmål: År 2015 har ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Indikator; Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen (Källa:SCB) 12 Etappmål 2015 uppnått? Nej Ledning för börsbolag efter kön (%) 2 0,0% 100,0% Etappmål 2015 Baisse på börsen Efter att två börsbolag (Amasten Holding AB Sex börsbolag med huvudkontor i och VJ Since 1890 regionen Sverige AB) flyttat Transcom AB, Karlskoga sina huvudkontor från Precio Fishbone AB, Örebro regionen under 2014 Malmbergs Elektriska AB, Kumla har regionen för Cell Impact AB, Karlskoga närvarande sex Lovisagruvan AB, Lindesberg börsbolag med Drillcon AB, Nora huvudkontor i regionen att sätta i relation till de 11 börsbolag som etappmålet 2015 satts till. Detta innebär således att etappmålet inte är uppnått. Det största börsbolaget är kundtjänstbolaget Transcom AB som är noterat på Stockholmsbörsen small cap sedan Bolaget har en omsättning totalt om drygt 850 mkr och har närmare anställda varav merparten i Karlskoga. Malmbergs Elektriska AB (partihandel med elartiklar) med huvudkontor i Kumla omsatte 612 mkr enligt senaste bokslut och har cirka 160 anställda. Drillcon AB är ett Norabaserat företag som utvecklats starkt de senaste åren. Bolaget ägnar sig huvudsakligen åt entreprenadborrning. Senaste räkenskapsåret uppgick omsättningen till 312 mkr. Precio Fishbone AB är ett datakonsultföretag med en omsättning runt 130 mkr. Övriga bolag med huvudkontor i Örebroregionen är mindre bolag med blygsam omsättning. Karlskoga regionens börscentrum Karlskoga är regionens börscentrum med inte mindre än två noterade företag med huvudkontor i kommunen. I jämförelse med några andra regioner kommer Jönköpings län ut bäst med 11 börsnoterade bolag medan Värmlands län endast har ett bolag. Antal börsnoterade företag med huvudkontor i jämförelseregioner (Källa: SCB) Jönköpings län Västmanlands län Örebro län Södermanlands län 1 Värmlands län

27 Etappmål: År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region. Etappmål 2012 uppnått? JA Indikator; BRO genomför aktiviteter enligt handlingsplan Ja: V Nej: Källa: Mats Helgesson, Business Region Örebro Business Region Örebro (BRO) nu fast verksamhet Etappmålet 2012 är uppfyllt. BRO (Business Region Örebro) är etablerat. Elva av länets tolv kommuner deltar i satsningen. Från och med årsskiftet 2014/15 har Business Region Örebro lämnat projektformen och drivs nu som ordinarie verksamhet inom ramen för Region Örebro län. Verksamheten är fokuserad på fem insatsområden: investering och etablering, kommunservice, kompetensförsörjning, näringslivsfrämjande utvecklingsarbete samt entreprenörskap, nyföretagande och innovationer. Elva av regionens tolv kommuner deltar i samarbetet. Stort intresse för etableringar i Örebro kommun Intresset för att etablera sig i regionen är stort i synnerhet i Örebro kommun. Exempel på större etableringar är Elektroskandias och PAC Productions nya centrallager, totalt omfattar dessa investeringar 650 miljoner kronor. etableringsservice har inte genomförts på grund av att behovet i dagsläget är för litet. Sedan hösten prioriteras för regionen viktiga företag inom framför allt tillverkning och logistik. Koordinatorn för området Investering och etablering inom Business Region Örebro tillsammans med näringslivscheferna i kommunerna listar fortlöpande vilka företag som man bör ha närmare kontakt med. I ett samarbete med Business Sweden och sex andra regioner fokuseras det sedan 2015 på utländskt ägda tillverkningsföretag. Key account-funktionen består alltså i praktiken av koordinator i samarbete med kommunernas näringslivschefer. Etappmål uppnått BRO etablerat Etappmålet är uppfyllt. BRO är etablerat. Elva av länets tolv kommuner deltar i satsningen. Ny webb för ledig mark och lokaler i regionen Webbsidan som visar ledig mark och lediga lokaler för hela regionen är igång sedan Den ger en överblick och enkelhet för investerare som söker objekt i regionen. Webbsidan finns på: Införandet av ett gemensamt kund- och relationshanteringssystem för regionens 27

28 Etappmål: År 2015 har Örebroregionen den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. Etappmål 2015 uppnått? NEJ Andel sysselsatta efter kön (%) 24,0% 76,0% Fjärde starkast tillväxt inom logistiksektorn, men etappmålet inte uppnått Statistiken visar att Indikator: Sysselsättningstillväxt inom logistiksektorn i procent Region Källa: SCB/rAps Örebroregionen har den fjärde starkaste sysselsättningstillväxten inom logistik 2 procentuellt sett i Sverige sedan Under perioden har knapp 1000 nya sysselsättningstillfällen skapats i regionen. Etappmålet 2015 att Örebroregionen ska ha den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn har dock inte uppnåtts. Målet kunde troligen ha uppnåtts om Train Alliance planerade satsning tillsammans med Hallsbergs kommun på en ny stor anläggning för service och underhåll av järnvägsfordon kommit till stånd. Örebroregionen har senaste åren attraherat ett flertal större logistiketableringar, bland annat XXL och Würth. Drygt 200 av det totalt 1000 nya arbetstillfällen som skapats sedan 2009 står Postens nyetablering i Hallsberg för. Postens etablering i 2 Följande branscher är definierade som logistik enligt SNI2007: 45310, , 49100, 49200, 52219, 49410, 49420, 51101, 51211, 52241, 52249, 52100, 52230, 52290, 85324, 53100, 53201, 53202, Antal sysselsatta 2009 Antal sysselsatta 2015 Förändring i % mot 2009 Gotlands län ,0% Kronobergs län ,5% Hallands län ,7% Örebro län ,2% Jönköpings län ,7% Norrbottens län ,5% Uppsala län ,1% Skåne län ,0% Jämtlands län ,0% Stockholms län ,5% Västmanlands län ,5% Västra Götalands län ,6% Västerbottens län ,2% Dalarnas län ,4% Östergötlands län ,5% Värmlands län ,6% Blekinge län ,8% Gävleborgs län ,4% Kalmar län ,5% Södermanlands län ,7% Västernorrlands län ,6% Hallsberg kopplat till den kraftigt växande e- handeln kan indirekt få positiva sidoeffekter för regionen. Betydelsen av närhet till brev- och paketterminal blir allt viktigare för ledtiden till kund för e-handelsföretagen konstaterar tidningen Intelligent logistik som kontinuerligt rankar Sveriges logistikregioner. Regionens styrka som logistikcentrum manifesteras också i att regionen sedan rankingen startades omväxlande legat 2:a 3:a och 4:a. Det geografiska och demografiska läget, det vill säga närheten till konsumenter och marknad är tillsammans med volymen av logistikyta de främsta faktorerna till den framskjutna placeringen. Störst tillväxt i syd De sydsvenska regionerna Kronoberg och Halland och har klivit fram som de starkaste tillväxtregionerna inom logistiksektorn tillsammans med Gotland. I fallet Gotland rör det sig dock om. 28

29 Utvecklingsarbetet inom statlig verksamhet leder till behov av ny kunskap och nya metoder. Ökad tillgänglighet, 24-timmarsmyndighet och nya e-tjänster samt en utveckling av demokrati och deltagande är exempel. Örebro universitets breda kompetens inom dessa områden kan också stärka Örebros fortsatta position som ledande förvaltningsstad. En förvaltningsstad attraherar offentliga, privata, och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat service och hög kompetens. 29

30 Etappmål: År 2015 har Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med 2 procent. Indikator; Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning (förvärvsarbetande16+ år (dagbefolkning) Källa: SCB/rAps 2,50% Etappmål 2015 uppnått? JA 2,00% 1,50% 1,00% 1,66% 1,80% 2,12% 1,86% 1,92% 1,89% Andel sysselsatta efter kön (%) 0,50% 0,00% ,0% 42,0% Fler statliga arbetstillfällen i Örebro kommun Målområdet har sin bakgrund i en strävan att vidareutveckla och stärka Örebro kommuns tradition av statlig förvaltning. Ambitionen är främst att den statliga förvaltningen ska växa genom nya myndighetsetableringar. Örebro kommun har de senaste åren haft en tillväxt av statliga arbetstillfällen 3. Totalt har antalet arbetstillfällen i Örebro kommun växt under perioden från 5346 till 6422, det vill säga cirka 1000 nya arbetstillfällen eller en ökning motsvarande 20 procent. Under motsvarande period har antalet statliga arbetstillfällen i riket växt med 6 procent, mot bakgrund av detta av får etappmålet 2015 betecknas som uppnått. En analys av tillväxten visar att antalet arbetstillfällen inte växer genom nyetablering av myndigheter utan genom att befintliga myndigheter nyanställer. Exempel på myndigheter som utökat 3 Följande branscher är definierade som statliga arbetstillfällen i den här rapporten enligt SNI2007: 84111, 84112, 84113, 84114, 84115, 84121, 84122, 84123, 84124, 84125, 84131, 84132, 84133, 84139, 84210, 84221, 84222, 84223, 84231, 84232, personalen väsentligen över de senaste åren är polisen, försäkringskassan och migrationsverket. Statliga jobb en lönsam affär Statliga arbetstillfällen är inte bara en lönsam affär 26 myndigheter i Örebro för Örebro kommun och kommun regionen utan bidrar -Arbetsförmedlingen också till att fler studenter -Arbetsmiljöverket kan stanna kvar i regionen -Fortifikationsverket efter examen. Merparten -Försvarsmakten av arbetstillfällen vid -Försäkringskassan myndigheter är -Inspektionen för vård och omsorg kvalificerade arbeten som -Kriminalvården kräver universitetsutbildning. De statliga -Kronofogdemyndigheten -Lantmäteriet arbetstillfällena bidrar -Livsmedelsverket också till inflyttning av -Länsstyrelsen i Örebro län kvalificerad arbetskraft -Migrationsverket till regionen och en -Rikspolisstyrelsen diversifierad -Skatteverket arbetsmarknad. -Skogsstyrelsen -Specialpedagogiska myndigheten -Statens Institutionsstyrelse -Statistiska Centralbyrån 84233, 84240, 84250, 84300,72190, 72200,

31 Dynamiska och innovativa regioner präglas av modet att våga tidigare oprövade samarbeten mellan kultur, teknik, naturvetenskap, vård och omsorg och näringsliv. Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är till exempel akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer och täta företagsmiljöer. Att Örebro universitet är drivande och utökar sitt samarbete med övriga aktörer i regionen och andra högskolor/universitet är viktigt för att vi ska kunna skapa våra innovativa miljöer. Ambitionen är att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen. 31

32 Etappmål: År 2015 ska minst en innovativ miljö ha funnit sina former, ha en trygg grundfinansiering och vara internationellt erkänd Indikator; Antal erkända innovativa miljöer av KK-stiftelsen eller organisation med motsvarande status (Källa: Örebro universitet) Etappmål Fem forskningsmiljöer vid Örebro universitet med finansiering från KKstiftelsen Örebro universitet har i dagsläget totalt fem forskningsmiljöer 4 som omfattas av långsiktig grundfinansiering från KK-stiftelsen i form av forskningsprofil eller forskningsmiljöer som erhållit ett flertal långsiktiga riktade projektbidrag. Samtliga miljöer är internationellt erkända. Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre (NGBI) NGBI etablerades som ett multidisciplinärt forsknings- och innovationscenter under våren Forskningen är primärt inriktat på att studera samspelet kost-tarmbakterier-tarm-hjärna, med särskilt fokus på vanliga mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) där det finns ett stort behov av förbättrad diagnos, prevention och behandling. Semantiska Robotar Semantiska Robotar utgör en del av Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS). Semantiska Robotar ska integrera och utveckla kompetenser som finns dels inom artificiell intelligens (AI) och labbet Cognitive Robotic Systems (CRS)-, dels inom autonom navigering och sensorbaserad perception och labbet Mobile Robotics and Olfaction. Människa Teknik Miljö (MTM) MTM inriktar sig mot tillämpad forskning om miljön och hållbar utveckling tillsammans med regionala, nationella och internationella aktörer inom näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Forskningen bedrivs bland annat inom miljöforensik. Molekylärbiologi, Mikrobiologi Forskargrupperna arbetar bland annat med olika aspekter av signaltransduktion med inriktning på könsbestämning och med riskbedömning vid långvarig exponering av olika miljöföroreningar. Forskningsområde inflammation Forskningen inom området inflammation är inte organiserad som en forskningsmiljö utan forskarna tillhör olika miljöer men har tillsammans fått mycket stöd kopplat till inflammation på olika sätt - hjärt- kärlsjukdom och immunförsvar. 4 Det är inte alla forskningsmiljöer som idag är klassade som forskningsmiljöer enligt Örebro universitets definition vissa för att de helt enkelt inte har ansökt om att få bli klassade som det! 32

33 Indikator; FoU-utgifter per capita i kr (avser totala utgifter för FoU, Etappmål: År 2015 är länets samlade privat+offentligt) utgifter per capita för forskning och Region utveckling på en FoU/capita 2013 nivå som placerar länet på lägst sjätte 1. Uppsala plats i Sverige. 2. Stockholm Etappmål 2 Forskning och N 3. Östergötland Västra Götaland Skåne Västerbotten Kronoberg Västmanland Örebro Norrbotten Gävleborg Södermanland Jönköping Västernorrland Blekinge Värmland Halland Kalmar Dalarna Gotland Jämtland 308 Källa: SCB utveckling: Örebroregionen kättrar två placeringar men når inte målet Senast tillgänglig statistik visar att Örebroregionen kättrat två positioner på Sverigerankingen och nu har de nionde högsta utgifterna per capita för forskning och utveckling. Örebroregionens samlade FoU-investeringar uppgick till knappt 1,7 miljarder kronor 2013 att jämföra med 1,4 miljarder under I toppen ligger en kvartett stabilt: Uppsala, Stockholm, Östergötland och Västra Götaland. Adderar man Skåne till kvartetten ovan visar statistiken att en majoritet av svensk FOUinvestering sker i dessa fem regioner. Inom dessa fem regioner genomfördes FOU-investeringar för 104 miljarder av totalt 125 miljarder under 2013, vilket motsvarar drygt 83 procent. Privata FoUinvesteringar dominerar Det privata näringslivets FoU-investeringar dominerar i Örebroregionen. Av de totala investeringarna 2013 stod det privata näringslivet för 76 procent. Universitet och högskola stod för 19 procent och den offentliga sektorns investeringar uppgick till 4 procent. En blick tillbaka visar att universitet och högskolas och den offentliga sektorns investeringar ligger relativt stabilt. Näringslivets investeringar varierar dock relativt mycket från år till år. Någon djupare analys av näringslivets FOU-investeringar är inte möjlig då SCBs statistik inte medger sådana analyser på regional nivå. Variationerna från år till år hänger troligen dock samman med variationer hos storföretagen då det är väl känt att just storföretagen står för merparten av FoU-investeringar. Ur ett nationellt perspektiv kan konstateras att en ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoUinvesteringarna. En förklaring till att FoUinvesteringarna i det svenska näringslivet minskar är att stora företag som Astra Zeneca, Ericsson och Sony har avvecklat delar av sin svenska verksamhet och därmed också minskat sin forskning. FoU inom företagssektorn Riket Örebro län Källa: SCB 33

34 Måluppfyllelse 2015; Innovationer och entreprenörskap Ja 3 Oklart 4 Nej Fyra av sju etappmål uppnådda Uppföljningen visar att fyra av de sju etappmålen har uppnåtts. Utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap konkurrerar med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Nyföretagandet är det område som utvecklats starkast i regionen över de senaste åren startades närmare 1700 nya företag i regionen. Utvecklingen har även varit stark i regionen inom logistikbranschen trots att etappmålet inte uppnåtts. Statistiken visar att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner med många nyetableringar och ca 1000 nya arbetstillfällen över en femårsperiod. Etappmålet är också uppnått avseende statliga arbetstillfällen i Örebro kommun. Statliga arbetstillfällen är inte bara en lönsam affär för Örebro kommun och regionen utan bidrar också till att fler studenter kan stanna kvar i regionen efter examen. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. 34

35 Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. En pulserande region erbjuder lustfyllda möten och oväntade upptäckter. Det skapar känslan av att finnas med i sammanhang där tankar och idéer bryts mot varandra. Vi vill lyfta fram olika former av kultur, idrott och nöjen. Det finns ett stort intresse för idrott som underhållning och den är en del av den alltmer växande upplevelse- och besöksindustrin. Idrotten bidrar till att både glesbygd och tätorter blir attraktiva att bo i. Ett rikt föreningsliv har stor betydelse för att skapa goda möten som främjar mångfald och jämställdhet. Detta utvecklingsområde handlar om att öka attraktiviteten för oss som bor i regionen och för dem som på ett eller annat sätt söker sig hit. Det kan vara tänkbara inflyttare, företagsetablerare, studenter och turister. 35

36 36 En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att kulturen är viktig för ekonomisk utveckling är inte längre något som ifrågasätts. Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll för tillväxt, innovationer och regionens attraktivitet. Kulturen är en fantastisk dörröppnare som skapar kontakt mellan människor, nationer och kulturer. Örebroregionens kultur ska synas och bli omtalad långt utanför Sveriges gränser. Svenska kammarorkestern är ett gott exempel.

37 Etappmål: År 2015 ska vi ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Etappmål 2015 uppnått? OKLART Indikator; Örebro kommuns Sverigeranking, totalsumma kulturfinansiering (Källa: Kulturanalys) Örebro på väg att bli Europas kulturhuvudstad? Det råder ingen tvekan om att Örebro, både som län och stad, stärkt sin kulturella position väsentligt de senaste fem åren. Evenemang som Live at Heart och Open Art har vunnit anseende såväl nationellt som internationellt. Därtill har länets kulturinstitutioner, i såväl nationella projekt som i sin ordinarie verksamhet varit framgångsrika i att sätta Örebro län på kartan. Tydliga utvecklingssteg har tagits, vilket har stärkt positionen som möjlig kulturhuvudstad. Någon aktiv ansökan är dock inte aktuell i nuläget. Oklart om etappmålet uppnåtts Mot bakgrund av det saknas tillförlitlig indikator som fångar upp etappmålets komplexitet går det inte att fastställa om etappmålet uppnåtts. Att bedöma om Örebro har ett kulturliv som möjliggör en ansökan om att bli kulturhuvudstad är således en komplex uppgift och det är troligtvis inte möjligt att med någon indikator fånga in alla aspekter som är relevanta. En stad som har ambitionen att bli kulturhuvudstad måste ta kulturen på stort allvar. Den kanske viktigaste indikatorn på att kulturen tas på allvar är att finansieringen av kulturen är kraftfull och långsiktig. Mot bakgrund av detta har som indikator valts Örebro kommuns Sverigeranking avseende totalfinansiering av kulturen. Örebro kommun intar en niondeplats på kommunrankingen för närvarande. En fingervisning om vad som kan komma att krävas för att realisera ambitionerna om att bli kulturhuvudstad är Umeås totalfinansiering som ligger cirka 80 miljoner högre än Örebro på årlig basis. (Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014). EU som utser kulturhuvudstäder har en diger lista med urvalskriterier. Studier av städer som lyckats med sina ansökningar visar att det inte finns någon exakt manual för hur man ska gå tillväga för att bli framgångsrik. Urvalskriterierna har med tiden skärpts framför allt avseende vikten av långsiktiga effekter av satsningar. Sverigeranking 2013, totalsumma kulturfinansiering Kommun Summa finansiering (tkr) Stockholm Malmö Göteborg Umeå Uppsala Linköping Norrköping Västerås Örebro Helsingborg Källa: Kulturanalys 37

38 Etappmål: År 2015 ska regionens unika berättelse vara skriven. Etappmål 2015 uppnått? Indikator; Regionens unika berättelse är på väg att bli skriven Ja: Oklart: Nej: V Källa: Örebro läns museum/region Örebro län NEJ Svårt att hitta aktör som vill åta sig uppdraget Etappmålet 2015 är inte uppnått. Ett möte har hållits under våren 2016 med representanter inom kulturarvsområdet för att diskutera frågan och relevansen för ett fortsatt arbete med regionens unika berättelse. Utifrån detta har ett underlag sammanställts med tankar kring vad som är viktiga frågor att arbeta vidare med. Problemet är att hitta någon aktör som vill ta huvudansvaret i det uppdraget. I övrigt kan konsteras att Länsmuseets jubileumsutställning på ett föredömligt sätt visar upp berättelsen om Örebro stad i ett stadshistoriskt perspektiv. Tidigare har också projektet Nya berättelsermångfalden som regional identitet genomförts. Projektet lyfte fram två viktiga perspektiv: resande och HBTQ, ur ett mångfaldsperspektiv vilket bidragit till en förnyad, uppdaterad och positiv bild av regionen. Projektet lyckades dock inte att kvantitativt skapa den bredd av berättelser som förväntas för att etappmålet ska betecknas som uppnått. 38

39 Etappmål: År 2015 har andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ökat. Etappmål 2015 uppnått? JA Indikator; Andel av regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga (Källa: Region Örebro län) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 39% 64% 56% 54% 53% 34% Mer än hälften av regionala projektstöd till kultur för och av unga 0% Under 2015 har andelen regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga uppgått till 53 procent, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Trots minskning under 2015 ligger andelen regionala projektstöd till kultur för och av unga stabilt över etappmålet (mer än 34 procent). De regionala medlen är kanske det viktigaste verktyget och stimulansen för ung kultur varför andelen av dessa medel som beviljats till kultur för och av unga valts som indikator. Medlen tillhandahålls av Region Örebro län och Etappmål 2015 uppgår totalt årligen till drygt 1,2 miljoner kronor. Exempel på större projekt 2015 var Open ART kids i regi av Örebro konsthall och Art Kod (Konstfrämjandet Bergslagen). Exempel på projekt 2015 Länsturné, Rådhuskalendern SOUL DESIGN, kr Kammarmusik, barn och unga NORA KOMMUN, kr Pop rock and classics goes symphony KARLSKOGA KONSERTFÖRENING, kr Ung jazzfestival i Askersund ASKERSUNDS KOMMUN, kr Ungdomsfestival, drogfri UNGDOMENS NYKTERHETSFÖRBUND, kr Open ART kids ÖREBRO KONSTHALL, kr Art Kod KONSTFRÄMJANDET BERGSLAGEN, kr Popkollo 2015, sommarkollo för tjejer ROCKJUNTAN, kr 39

40 Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och större evenemang till vår region. 40

41 Etappmål: År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. (fördubbling = konferensgäster) Indikator; Antal belagda rum till konferensgäster i Örebroregionen i 1000-tal (Källa:SCB) Etappmål 2015 uppnått? NEJ Konferensmarknaden växte under 2015 Konferensmarknaden växte under 2015 till konferensgäster, en ökning med gäster mot Marknaden är fortfarande inte i nivå med åren , då antalet konferensgäster låg stabilt i intervallet i Örebroregionen. Detta är givetvis ett avbräck för den regionala ekonomin. Undersökningar som genomförts visar att en konferensgäst genererar tre gånger så stora intäkter som en vanlig turist. 5 Örebroregionen har den största andelen affärs- och konferensgäster i Sverige, varför regionen är mer känslig för konjunkturskiftningar än regioner som förlitar sig mer på privatmarknaden. utanför det egna hotellet klassas som affärsresenärer. Om en konferensgäst exempelvis bor på Elite men är på konferens på Conventum räknas denne inte som konferensgäst i statistiken Det bör också betonas att SCB- statistiken inte heller fångar upp konferensgäster som inte övernattar. Värt att notera är även att regionens hotellkapacitet fått en rejäl tillökning i och med ombyggnaden av NA-borgen. Trots ökningen av antalet konferensgäster under 2015 har etappmålet 2015 inte uppnåtts. Det ska dock understrykas att etappmålet 2015 satts mycket ambitiöst med en fördubbling av antalet (belagda rum) konferensgäster jämfört med Även på nationell nivå växte konferensmarknaden något under Konferensmarknaden större i regionen än vad statistiken säger Det bör understrykas att det finns felmarginal avseende konferensstatistiken och att konferensmarknaden därmed är större än vad statistiken avslöjar, då konferensgäster som är på konferens

42 Etappmål: År 2015 är antalet hotellgästnätter i länet på en nivå som ligger bland de 10 främsta länen i landet. Etappmål 2015 uppnått? NEJ Indikator; Örebroregionens Sverigeranking avseende hotellövernattningar (Källa:SCB) Ranking Uppsving för hotellbranschen i regionen Antalet hotellövernattningar i Örebroregionen växte från cirka år 2014 till under 2015, en tillväxt som motsvarar inte mindre än 13,7 procent vilket inte kan matchas av någon annan region. Bakom de fantastiska siffrorna ligger naturligtvis förra årets firande av Örebro 750-årsjubileum som bidrog till en mängd stora evenemang. På nationell nivå växte antalet hotellövernattningar med 7,9 procent jämfört med föregående år. Örebroregionen rankat på 15 plats Efter att Örebroregionen tappat mark över senare år i den nationella rankingen innebar uppsvinget 2015 även att regionen klättrade två placeringar från sjuttonde till femtonde plats. Störst andel affärs- och konferensresenärer i landet Affärs- och konferensresenärer stod 2015 för 68,1 procent av hotellgästnätterna medan fritids- och gruppresenärer utgjorde 31,8 procent. Bland länen/ regionerna hade Örebroregionen den största andelen företagsgäster i hela landet, vilket understryker mötesindustrins stora betydelse för regionen. Tyskar och norrmän står för flest hotellövernattningar i Örebroregionen. Tufft etappmål Trots en ökande trend avseende hotellövernattningar har regionen inte kunnat uppnå etappmålet 2015 om en ranking bland de tio främsta regionerna i landet. Cirka ytterligare hotellövernattningar hade krävts för att nå tioendeplatsen som idag innehas av Värmlands län. Antal hotellövernattningar 2015 efter region i 1000-tal Region Antal övernattningar Förändring mot 2014 i (%) Stockholm ,5% Västra Götaland ,2% Skåne ,6% Östergötland ,2% Norrbotten ,4% Dalarna 988 1,8% Jönköping ,8% Västerbotten 854 6,2% Halland 835 5,3% Värmland 801 2,4% Jämtland 783 8,3% Västernorrland 738 7,0% Kalmar 724 1,4% Uppsala 654 5,6% Örebro ,7% Gävleborg 602 4,9% Södermanland 595 2,8% Västmanland 451 7,1% Kronoberg 431 1,2% 42 Gotland 431 3,9% Blekinge 359 2,6% Hela riket ,9% Källa: SCB

43 Etappmål: År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. Etappmål 2015 uppnått? Indikator; Antal lag i högsta divisionen inom de fem största publika arenaidrotterna på dam resp. herrsidan 6 NEJ Antal lag i högsta divisionen efter kön / / / /15 Etappmål KIF Örebro i Champions league För första gången någonsin spelades under 2015 Champions league i Örebroregionen. KIF gjorde en stark insats och besegrade eftertryckligt grekiska PAOK i första omgången. I andra omgången föll man mot franska storlaget Paris SG på bortamålsregeln efter att bägge mötena slutat oavgjort. Hela personer såg hemmamatchen på plats. Så många har aldrig sett en KIF-match på Behrn arena tidigare. I allsvenskan gick det dock inte lika bra för KIF Örebro och laget fick nöja sig med en femte plats. Stabil säsong för Örebro Hockey Örebro Hockey nådde en åttondeplats i SHL vilket innebar åttondelsfinal där man föll efter hårda och välspelade matcher mot HV 71. Som vanligt spelades merparten av matcherna spelades inför fullsatta läktare (5 500), vilket innebär att de 27 matcherna sammanlagt lockade närmare åskådare. Inom ishockeyn är det också värt att notera att BIK Karlskoga länge var med i kampen kring uppflyttning till SHL. ÖSK fotboll inledde allsvenskan 2015 svagt, men spurtade rejält under hösten och nådde slutligen en nionde plats. Även ÖSK fotboll drog mycket publik till matcherna på hemmaplan och publiksnittet hamnade på drygt Örebro kommun tillhör ett fåtal kommuner som har lag i de högsta divisionerna i de två största publiksporterna på herrsidan (fotboll och ishockey). Vid sidan av Örebro är det endast Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping och Gävle som kan ståta med motsvarande. Med lag i högsta divisionerna i ishockey och fotboll garanteras regionen mer cirka evenemang med storpublik (oftast mer än 5 000) per år. Stark speedwaysäsong av Kumla Indianerna Kumla Indianerna var en hårsmån från att bli svenska mästare i speedway, men Elit Vetlanda blev för starka över två matcher. LIF Lindesberg nådde en fjärde plats i handbollens näst högsta serie medan ÖSK Bandy fick nöja med en elfte plats på motsvarande nivå inom bandyn. I fotbollens näst högsta division (Superettan) hade Degerfors IF en mellansäsong som resulterade i en nionde plats. Inom innebandyn nådde IBF Örebro en fjärde placering i Allsvenskan södra (näst högsta divisionen). Inom volleyballen skördade regionens lag stora framgångar. Örebros damer föll i SM-finalen mot 43

44 Engelholm och Lindesbergs volleydamer nådde kvartsfinal. Etappmål ej uppnått Trots många fina prestationer av regionens idrottslag har etappmålet om sex stycken lag i den högsta divisionen i de största publiksporterna (fotboll. ishockey, innebandy, handboll och bandy) ej uppnåtts. För närvarande har regionen tre lag (KIF; ÖSK Fotboll och Örebro Hockey). Indikatorn är baserad på att de flesta stora evenemang sker inom idrottens värld. Tillförlitlig indikator saknas tyvärr för att följa upp evenemang inom kultur med mera. 44

45 Naturen är en källa till ökad livskvalitet. Kontakten med naturen ger möjlighet till inspiration, återhämtning och eftertanke. En nära kontakt med naturen, inte minst i unga år, ger respekt för vår miljö. Naturen är en resurs för tillväxt inom turistnäringen. En satsning på hållbar naturturism ger regionen en identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag. Unika naturupplevelser med fokus på kvalitet och attraktion ska vara ett signum för regionen. 45

46 Etappmål: År 2015 ska antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser ha fördubblats. Indikator; Antal gästnätter i stugbyar och camping i 1000-tal (Källa:SCB) 1200 Etappmål 2015 uppnått? NEJ Etappmål 2015 Fler gästnätter i stugbyar och camping Antalet gästnätter i stugbyar och camping i Örebroregionen ökade till under 2015, vilket motsvarar en ökning med gästnätter jämfört med Campingen stod för gästnätter att jämföra med år Antalet gästnätter i stugbyar uppgick till en ökning med 2000 jämfört med Etappmålet 2015 om gästnätter har inte uppnåtts. Målet har satts mycket högt och är troligtvis omöjligt att nå på grund av att kapaciteten att ta emot så många turister inte finns i regionen för närvarande. För privatresenärer är Örebroregionen ett utpräglat sommar turistlän, många stugbyar och campingar stänger för säsongen i september vilket begränsar kapaciteten. Erfarenhetsmässigt vet man att naturturister använder stugbyar och camping i stor utsträckning, men indikatorn blir följaktligen inget exakt mått på hur många naturturister regionen har. Utveckling av cykelturismen Kopplat till rika naturupplevelser bör understrykas att ett arbete pågår med att utveckla cykelturism i regionen. Idag har Örebro län över 100 mil markerade mountainbikeleder, med leder som sträcker sig från Hjulsjö i norr över Lindesberg, Pershyttan och Lekeberg ner till Askersund i söder. Områdena är förbundna med varandra så det gör att det är lätt att ta sig mellan mountainbikeområdena. Även fler leder för så kallad Leisure cycling har tagits fram. Fler cykelhandlare hyr ut cyklar till turister än tidigare och webbsidan Bergslagen cycling 6 har utvecklats med fler funktioner med kartor och ledbeskrivningar. Campingen i riket växte med 4,6 procent under 2015, medan gästnätter i stugbyar ökade med 3,4 procent. Redan idag kan man se fler mountainbike cyklister i regionen men vi vet ännu inte i detalj hur stort detta segment är. Vem är naturturist? Det bör uppmärksammas att det inte finns någon säker statistikkälla som fångar upp just naturturister, utan vi får i detta fall använda antalet gästnätter i stugbyar och camping som indikator

47 Måluppfyllelse 2015; Lustfyllda möten och upplevelser 1 1 Ja Oklart 5 Nej Stark utveckling, men få etappmål uppnådda Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser syftar till att utveckla regionen inom kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. De flesta håller nog med om att regionen tagit stora kliv fram både som turist och kulturdestination över de senaste åren, trots detta har endast ett av de sju etappmålen satta till 2105 uppnåtts. Detta hänger huvudsakligen samman med att målen satts mycket högt och i vissa fall även orealistiskt högt. Det senare gäller framför allt målen för turismen som tagit sikte på fördubblingar avseende antal hotellövernattningar mm. i relation till utgångläget Det etappmål som uppnåtts är offentlig kulturfinansiering för barn och unga. Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart, men det är svårt att fastställa om målet är uppnått på grund av dess komplexitet. Målet om regionens unika berättelse har inte att uppnåtts. I dagsläget saknas en aktörer som är beredda att åta sig uppdraget. De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld, varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping Gävle och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i de största publiksporterna fotboll och ishockey. Etappmålet nås dock inte då regionen inte lyckats få fram fler än tre lag (ÖSK FOTBOLL, KIF Fotboll och Örebro Hockey) i de högsta divisionerna i de största publiksporterna. Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån de högt satta målsättningarna. Regionens hotellkapacitet har fått ett rejält lyft genom satsningen på hotell i NA-borgen. Satsningen indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. 47

48 Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Vår region har alltid varit en viktig korsväg och handelsplats. Möjligheten att resa till och från vår region och att frakta gods är även i dag en nyckelfråga för vår utveckling. Vårt geografiska läge gör Örebroregionen till en naturlig mötesplats och ett nav för transporter av varor, inte minst i ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. 48

49 Nyckeln till framgång för en region handlar i hög grad om samverkan med andra regioner. Örebro län är det län i Sverige som har flest grannar sex andra län. Detta har historiskt inneburit en stor öppenhet och samarbetsvilja åt alla håll. Denna förmåga vill vi bygga vidare på och utveckla också i ett internationellt perspektiv. För att stärka regionen behöver vi bygga vidare och utveckla Örebroregionens olika roller. Vi vill vara den naturliga noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg, samt mellan norra och södra Sverige. Samtidigt ska vi vara ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen som är vår naturliga samarbetspart i nationella och internationella sammanhang. 49

50 Etappmål: År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella länsgränsöverskridande samarbeten med våra närmaste grannar. Etappmål 2015 uppnått? OKLART Örebroregionen ingår fler samarbeten med grannlänen Kartläggningen Örebroregionen den bästa grannen?, som genomfördes under hösten 2012 visar att antalet länsöverskridande samarbeten 7 med grannlänen hade ökat från 2010 till Från 100 till 120. Detta innebär en ökning med 20 procent. Någon ytterligare kartläggning senare än 2012 har av resursmässiga skäl inte kunnat genomföras. Mot bakgrund av detta är det oklart om målet om 25 procent fler funktionella samarbeten uppnåtts. Indikator; Antal länsövergripande samarbeten med grannlänen Källa: Örebroregionen den bästa grannen? De största ökningarna av projekt finns främst inom turismen och inom energi/klimat/natur. Vad gäller turismsamarbeten så finns de främst åt väster och söder med starka kopplingar till Värmland och kommunerna ner mot Tiveden och Vättern. På energi/klimat/natur området finns det många samarbeten för naturmiljö och djurförvaltning. Det finns även nya samarbeten med fokus på energieffektivisering. Många nya samarbeten inom turismen Procentuellt flest samarbeten ligger inom infrastruktur/logistik/kommunikationer. Antalet har inte förändrats mellan 2010 och 2012, men eftersom det totala antalet samarbeten har ökat så minskar andelen något. Det är inte speciellt överraskande med tanke på regionens geografiska läge. 7 Örebroregionen definieras i kartläggning som primärkommunerna, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen och Örebro universitet. Alltså ingår inte näringsliv eller den ideella sektorn i den här undersökningen även om det finns flera samarbeten inom de områdena. De utomregionala samarbetena definieras som: Där en eller flera av ovan nämnda offentliga aktörer från Örebro län samarbetar med minst en offentlig aktör från ett eller flera andra län. Själva samarbetena kan vara i form av projekt, nätverk, samverkan, avtal, gemensamma bolag och dylikt. 50

51 Bästa grannen Örebroregionen är orienterad österut Den kvantitativa kartläggningen Örebroregionen den bästa grannen?, visar att regionen i första hand är orienterad österut mot Mälardalen och i andra hand västerut mot Värmland. I nord och sydlig riktning är antalet samarbeten avsevärt färre. Kartläggningen omfattar de större offentliga organisationerna i länet (kommuner, landsting, universitet, länsstyrelse och regionförbund). Självklart förekommer det många betydelsefulla samarbeten som inte fångas upp av kartläggningen. Till skillnad från alla andra målområden finns det ingen målområdesansvarig för Bästa grannen. Detta beror på att det inte bedömts som möjligt eller ens önskvärt att försöka påverka vilka regionens organisationer ska samarbeta med. 51

52 Etappmål: År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella samarbeten med Stockholm stad och län. Etappmål 2015 uppnått? Indikator; Antal samarbeten med Stockholms län JA Källa: Örebroregionen den bästa grannen? Örebro+Stockholm=sant målet uppnått avseende samarbeten Kartläggningen Örebroregionen den bästa grannen? visar att antal samarbeten med Stockholm ökat från 2010 då det fanns 16 samarbeten till 25 samarbeten Det här innebär att etappmålet är uppnått! De flesta samarbeten med Stockholmsregionen sker inom området energi/klimat/natur. Ett exempel på samarbete är Mälardalsrådet som är en ideell och politiskt styrd organisation som arbetar för en internationellt konkurrenskraftig och hållbar storstadsregion som är attraktiv att leva och verka i. Sammanlagt 56 kommuner och 5 landsting/regioner från Stockholm, Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro län ingår. 52

53 Etappmål: År 2015 beskrivs Örebroregionen som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stockholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande. Tillförlitlig indikator saknas Etappmål 2015 uppnått? OKLART Örebroregionen beskrivs som viktig ur ett infrastrukturperspektiv För att bedöma etappmålet där Örebroregionen ska beskrivas som viktig för Stockholmsregionen får man gå till RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen). Där ser man att Örebroregionen anses vara viktig för Stockholm främst när det gäller infrastruktur. Bland annat lyfts det fram att stråket Stockholm/Arlanda-Oslo är av särskild vikt, både över Eskilstuna och över Enköping/Västerås. Vidare beskriver man flera stråk av stor långsiktig betydelse vad gäller godstransporter. De stråk som går genom Örebroregionen är Bergslagsdiagonalen (Riksväg 50) och Godsstråket genom Bergslagen (tåg). RUFS beskriver också att logistiken är av stor vikt för att Stockholmsregionen ska fungera, då främst genom kombiterminaler som klarar av att ta emot gods både från lastbil och från tåg. Till exempel är det inte riktigt genomförbart att alla centrallager ligger i Stockholm med omnejd, utan det är bättre om de kan lokaliseras ut i Östra Mellansverige. Hallsbergs kombiterminal och bangård omnämns som ett bra exempel på lokalisering för att underlätta för Stockholm. Oklart om etappmål uppnåtts Att bedöma om Örebroregionen närmat sig målet är svårt då målet kan mätas på många olika sätt. 53

54 Ju fler vi är som bidrar till att utveckla vår region, desto bättre kommer det att gå. Därför är det viktigt att bryta den stagnation i befolkningstillväxten som ägt rum sedan 1970-talet. 54

55 Etappmål: År 2015 ska Örebroregionen ha ökat sin befolkning till Etappmål 2015 uppnått? JA Befolkningen efter kön (antal) Indikator; Befolkningsutvecklingen i Örebroregionen (Källa: SCB/rAps) 2015 Etappmål Källa: SCB Rekordstor befolkningsökning i regionen Befolkningen i Örebroregionen ökade under 2015 med personer till invånare. Motsvarande tillväxtsiffror går inte att finna i modern tid. Siffrorna är inte unika för Örebroregionen, även på nationell nivå och i flertalet andra regioner har befolkningstillväxten varit rekordstor under Folkmängden i Sverige ökade med personer under 2015, vilket är den största ökningen någonsin mellan två enskilda år. Med nuvarande befolkningsökningstakt väntas Sverige att ha 10 miljoner invånare redan Under 2000-talet har befolkningen i Örebroregionen ökat med invånare eller motsvarande en kommun av Hallsbergs storlek. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer regionen att nå invånare år Utrikes invandringen avgörande för befolkningstillväxten Liksom tidigare under 2000-talet står invandringen för en betydande del av befolkningsökningen personer invandrade till Örebroregionen från andra länder under Utan invandringen skulle länets befolkning minskat under Befolkningsökningen i Örebroregionen är alltså till en betydande del effekten av oroligheter i omvärlden, för närvarande företrädesvis Syrien, Somalia, Afghanistan och Irak. Födelseöverskottet uppgick till 341 personer 2015, vilket är en minskning jämfört med 2014 (+505 personer). Det ska också understrykas att det för närvarande bor cirka 8000 asylsökande i region som väntar på besked om uppehållstillstånd från Migrationsverket. Några av regionens mindre kommuner, bland annat Laxå och Ljusnarsberg har ur både ett regionalt och nationellt perspektiv tagit emot ett stort antal nyanlända under det senaste året och signaler kommer nu om en situation där organisationerna får svårt att klara skola, socialtjänst, barnomsorg och annan kommunal service. Örebro kommun får merparten av de nya invånarna Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen kommer liksom tidigare till Örebro kommun. Under 2015 noterades tillväxt med nya invånare. Här samspelar en betydande invandring och en ung befolkning, som därmed har en stark attraktionskraft på framför allt ungdomar. Örebro 55

56 kommun växer också i viss mån på bekostnad av de övriga kommunerna i regionen. Befolkningsutvecklingens komponenter 2015 i Örebro län Födda Avlidna Födelsenetto Inrikes Inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttnetto Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Utrikes flyttnetto Källa: SCB Befolkningstillväxt i elva av tolv kommuner Det är ovanligt att befolkningsutvecklingstrender bryts, men under de senaste åren har ett flertal av regionens kommuner som haft en vikande befolkningsutvecklingstrend under lång tid ökat sin befolkning. Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg som i princip haft en vikande befolkningskurva sedan 40 år tillbaka är de tydligaste exemplen. Bakom trendbrotten i regionen står en ökad utrikes invandring. Immigrationsöverskottet 2015 (invandring minus utvandring) var särskilt stort i Ljusnarsberg och Lindesberg, 367 respektive 678 personer. Dessa kommuner har tillsammans med Laxå tagit en mycket stort ansvar avseende migration även ur ett nationellt perspektiv. Minst invandringsöverskott hade Lekebergs kommun (29) personer. Genom trendbrottet i de mindre kommunerna visar totalt elva av regionens tolv kommuner upp ökande befolkning. Den enda kommun som minskade befolkningen 2015 var Laxå (-8 personer) Befolkning och befolkningutveckling 2015 i Örebro län Kommun Befolkning Folkökning Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt Källa: SCB Även i jämförelselänen har befolkningstillväxten varit exceptionell under Liksom i Örebroregionen rapporteras rekordsiffror in från Västmanland, Jönköping och Södermanland, endast i Värmland uppvisas en mer normal befolkningsökning. Men här bör man komma ihåg att regionen länge haft sviktande befolkningsutveckling Etappmål 2015 uppnått med råge Etappmålet om invånare är uppnått. ( örebrolänningar blir vi år 2019 med nuvarande befolkningsökningstakt). Befolkning och befolkningutveckling i Örebro län, samt jämförelse län 2015 Län Befolkning Folkökning Södermanland Västmanland Örebro Jönköping Värmland Källa: SCB 56

57 Indikator; Inrikes flyttnetto för Örebroregionen (Källa: SCB) regioner 86 föredrar örebrolänningarna när de flyttar ifrån regionen. Alltjämt svagt inrikes flyttnetto för Örebroregionen Regionen backar på inrikes flyttningar Liksom tidigare under 2000-talet, tappar regionen befolkning avseende inrikes flyttningar var Örebroregionens inrikes flyttnetto (-377), vilket naturligtvis väcker frågor kring vår regions attraktivitet. Ett delsvar kring varför regionen tappar befolkning på inrikes flyttningar är en betydande sekundär omflyttning bland invandrare. Ungefär var fjärde invandare lämnar relativt omgående lämnat vår region för en annan del av Sverige. Begynnande bostadsbrist i Örebroregionen Örebro universitets expansion är givetvis också en bakomliggande faktor till befolkningstillväxten. Inflyttningstrycket till Örebro kommun har varit hårt under en lång tid varför kommunen nu upplever en alltmer accentuerad bostadsbrist. Detta försvårar rekryteringar för kommunens arbetsgivare. Under senaste året har även signaler kommit om en begynnande bostadsbrist även i de mindre kommunerna. Ett dilemma för vissa av regionens kommuner är att man har lediga bostäder men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar. Varifrån kommer de största strömmarna av inflyttare till Örebroregionen? Statistiken visar att inrikes inflyttningen till Örebroregionen domineras av Stockholm, Västra Götaland och Värmland. Samma 57

58 Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling. Vi kan också se en ökad förtätning genom att fler människor flyttar till regionen. Arbetspendlingen har ökat såväl i omfattning som i reseavstånd. Detta gäller pendling i alla riktningar. Rörligheten ökar både till och från såväl mindre orter som större städer. Regioner har därför helt andra förutsättningar för att vara attraktiva för boende och företag. Detta ställer många regioner inför en förändrad situation. Tätbefolkade regioner med ett väl blandat näringsliv har i de flesta fall visat sig ha betydande fördelar framför mindre regioner när det gäller att skapa en hållbar tillväxt. Hela regionen tjänar på regionförstoring genom att det blir möjligt att byta arbete utan att flytta. Detta stärker förutsättningarna för människor att stanna kvar på hemorten och för företag att växa och utvecklas. Kollektivtrafiken är synnerligen viktig för såväl fritidsresor som arbetsresor. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik är en nyckelfaktor, för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Därför är vi inställda på att göra en betydande satsning inom detta område. 58

59 Etappmål: År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingsresorna med kollektivtrafiken. Etappmål 2015 uppnått? NEJ Indikator; Andel (%) arbetspendling med kollektivtrafik (Källa: Kollektivtrafikbarometern) 30% 25% 20% 15% 25% 10% 12% 13% 12% 5% 0% Liten arbetspendling med kollektivtrafik i Örebroregionen Arbetskraftens rörlighet ökar över tid. I början av 1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga resandet cirka 10 km/dag. Motsvarande värde i dag uppskattas till cirka 50 km/dag och invånare. Kollektivtrafikens marknadsandel av arbetspendlingen i Örebroregionen i förhållande till biltrafiken uppgår för närvarande till 12 procent. Bryter man ned kollektivtrafiken på tåg respektive buss visar statistiken att regionen fått betydande reseökningar med tåg som är det primära regionförstorande transportmedlet. Busstrafiken som blivit avsevärt bättre klimatmässigt har inte haft samma utveckling. Expressbusstrafiken som startats bland annat på sträckorna Hällefors-Örebro samt Nora- Örebro kan förhoppningsvis innebära att kollektivtrafiken med buss tar större marknadsandelar på sikt. Det stora problemet är fortsatt att allt för många pendlare reser med bil. För att få till stånd en fortsatt hållbar regionförstoring behöver fler pendlare åka snabb kollektivtrafik. I grunden har Örebroregionen goda möjligheter då regionen till ytan är relativt liten och med huvudorten Örebro geografiskt mitt i regionen. högsta andelen som pendlar till jobb medels kollek Etappmål 2015 tivtrafik (49 procent). Lägst andel finns på Gotland (5 procent). Etappmålet ej uppnått Mot bakgrund av att kollektivtrafikens andel av arbetspendlingen uppgick till 12 procent 2015 och att etappmålet 2015 satts till 25 procent kan konstateras att målet inte uppnåtts. Målet har satts högt. (Det ska i sammanhanget understrykas att målet om 25 procent är satt i förhållande till bilen då, målet inte eftersträvar att människor ska börja buss- och tågpendla istället för att gå och cykla). Hög andel kollektivtrafikpendlare i Stockholm minst på Gotland På nationell nivå har Stockholms län den klart 59

60 Etappmål: År 2015 finns ett linjesystem med stomnät i de mest trafikerade stråken. Etappmål 2015 uppnått? JA Grön våg för bussar i Örebro De närmsta åren kommer inga större infrastrukturprojekt att färdigställas i Örebroregionen. Kommande restidsvinster handlar därför i första hand om utveckling av tidtabellsplanering och förbättringar i tätorternas (i första hand inom Örebro) infrastruktur för att förbättra bussarnas framkomlighet. En satsning görs i Örebro kommun med trafikljus som ger grönt ljus för bussar, projekt Bussprio. Restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro och länets övriga kommunhuvudorter har förbättrats de senaste åren. Under de senaste åren har expressbusstrafik inrättats mellan Hällefors och Örebro, samt mellan Nora och Örebro. Dessa satsningar har skapat markant snabbare restider. På sträckan Hällefors- Örebro är tidsvinsten cirka 20 minuter och mellan Nora-Örebro cirka 5 min. Under 2015 har även en satsning startats upp med utvecklad expressbusstrafik Askersund-Örebro. Det finns också en expressbusslinje mellan Örebro och Karlskoga, som kommer att få kraftigt ökad turtäthet från augusti Även om restiden blir den samma, så innebär den högre turtätheten att den dolda väntetiden minskar, det vill säga det är större chans att bussar går när resenären vill att den ska gå. Det har även blivit stora förbättringar i regionen de senaste åren avseende turtätheten på regionaltågen på sträckan Örebro (Frövi- Lindesberg-Storå-Kopparberg-Ställdalen)- Borlänge. Detta har i sin tur lett till betydande Indikator: Vanligaste restid samt snabbaste restid med kollektivtrafik (snabbaste färdmedel) mellan kommunhuvudorter och Örebro Centralstation 2015 Ort Vanligaste restid Förändring 2009 Snabbaste restid Färdsätt Kumla 12 min (-1min) 11 min Tåg Hallsberg 18 min (-2 min) 18 min Tåg Nora 39 min (-1 min) 34 min Buss Lindesberg 40 min (10 min) 30 min Tåg Laxå 42 min (2 min) 33 min Tåg Fjugesta 47 min (2 min) 35 min Buss Karlskoga 50 min (0 min) 40 min Buss Askersund 50 min (-5 min) 50 min Buss Kopparberg 60 min (0 min) 56 min Tåg Hällefors 70 min (-20 min) 70 min Buss Degerfors 80 min (5 min) 53 min Tåg Källa: *Restiderna är uppmätta måndag den 20 april 2015 och avser vanligaste restiden mellan respektive kommuns centralort och Örebro centralstation. reseökningar i stråket Kopparberg-Örebro. Den absolut största ökningen ligger på delsträckan Lindesberg-Örebro. Kritisk gräns för pendling minuter Forskning visar att en kritisk gräns för pendling är cirka minuter enkel resväg. I dagsläget är det sex kommunhuvudorter (Hällefors, Degerfors, Kopparberg, Karlskoga och Askersund) där restiden överstiger 45 minuter till Örebro. Tidtabellsuppgifterna (som avser åktiden) åskådliggör vidare tågtrafikens överlägsenhet i tid framför busstrafiken. Laxå och Askersund har exempelvis ungefär samma avstånd i kilometer till Örebro, men tidsmässigt är den snabbaste restiden från Laxå 17 minuter mindre. Etappmålet uppnått Målet om ett regionalt stomnät bedöms uppnått av målområdesansvarig. Stomtrafiken körs med tåg där så är möjligt och expressbuss där tågförbindelser saknas. Stomtrafiken inom länet knyter i huvudsak samman Örebro med övriga kommunhuvudorter. Viktiga målpunkter för stomtrafiken utanför länet är i huvudsak Stockholm, Västerås, Eskilstuna, Arboga, Kristinehamn, Karlstad och Ludvika. 60

61 Etappmål: År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. Indikator; Andelen fordonskilometer kollektivtrafik (buss) som drivs med förnyelsebara drivmedel (Källa: Länstrafiken Mälardalen AB) 100% Etappmål 2020 uppnått? JA 51% 50% 60% Etappmål 2020 Fortsatt ökning av förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken 2015 kördes cirka 60 procent av kollektivtrafik med buss i Örebroregionen med förnyelsebara drivmedel (fordonskilometer). Det är en ökning med 9 procentenheter sedan Framför allt är det så kallad biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun körs till exempelvis idag med biogas under merparten av året. All regional busstrafik i regionen är offentligt upphandlad och de krav som Länstrafiken ställer vid upphandlingen avgör vilket drivmedel operatören kommer att använda. Ställs inga krav kan man förvänta sig att operatören väljer det billigaste drivmedlet vilket i dagsläget är diesel. De operatörer som idag använder förnyelsebara drivmedel gör alltså detta för att krav om detta ställts i upphandlingen. Prognos Fram till 2020 kommer samtliga avtal med nuvarande operatörer att löpa ut. Då etappmålet att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel är ställt till 2020 finns möjlighet att ställa högre krav vid nästa upphandling. Bedömningen i nuläget är att målet med marginal kommer att nås till år 2020, då Länstrafiken har rådighet i frågan. 61

62 En förutsättning för att vi ska frodas är att det finns bra möjligheter till kontakter med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som nationellt och internationellt. 62

63 Etappmål: År 2015 är utrikestrafiken på Örebro flygplats dubbelt så stor som Etappmål 2015 uppnått? NEJ Indikator; Antal passagerare, utrikes reguljärtrafik (Källa: Örebro Airport) Etappmål 2015? Åter reguljärt utrikes flyg från Örebro Sedan NextJet beslöt att lägga ned Köpenhamns- linjen (Kastrup) från Örebro Airport 2013 har regionen stått utan reguljär utrikestrafik. Från och med hösten 2015 har dock Köpenhamnslinjen åter öppnat med ny operatör, Adria Airways. Under 2015 uppgick det totala antalet passagerare vid Örebro Airport till , vilket är en marginell minskning jämfört med 2014 (96 309) passagerare). Charterflyget har en mycket positiv utveckling och idag erbjuder Örebro Airport cirka 10 charterdestinationer. Avseende flygfrakt tillhör Örebro Airport de större flygplatserna i landet. Logistikjättarna TNT och DHL har fraktlinjer som utgår från Örebro och från och med 2013 flyger även Posten försändelser till/från postterminalen i Hallsberg. Etappmål nås under 2016? I och med att en ny flygoperatör först kom på plats under slutet av 2015 har etappmålet om passagerare inte uppnåtts. Möjligheten finns dock att etappmålet kan uppnås under Det är dock i skrivande stund (våren 2016) alltför tidigt att bedöma om så kan bli fallet. 63

64 Måluppfyllelse 2015; Den öppna regionen 2 Ja 4 Oklart Nej 2 Fyra av åtta etappmål uppnådda för Den öppna regionen Utvecklingsområdet Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer påvisar överlag en positiv utveckling. Fyra av etappmålen har uppnåtts, medan två inte uppnåtts, (kollektivtrafikens andel av arbetspendling och utrikes reguljär flygtrafik från Örebro Airport). Avseende utrikes reguljär flygtrafik finns dock möjligheten att etappmålet nås under 2016 i och med att en ny operatör sedan hösten 2016 flyger på Köpenhamn (Kastrup). Det är dock i skrivande stund (våren 2016) alltför tidigt att bedöma om så kan bli fallet. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2015 och 11 av 12 kommuner i regionen växte befolkningsmässigt. Utrikes invandringen får allt större betydelse för befolkningstillväxten eftersom regionen har ett negativt inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige). Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden kan konstateras att restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare, bland annat genom att nya mer miljövänliga bränslen vinner terräng. (Det ska här poängteras att vi här räknar in det etappmål som gäller för 2020 som uppnått redan idag eftersom Länstrafiken här har rådighet i frågan och har tagit ett inriktningsbeslut att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel när nuvarande avtal löper ut ). Vad gäller kommunikationer med omvärlden har utvecklingen framför allt varit god avseende kommunikationerna med Stockholm över de senaste åren. 64

65

66 Postadress Region Örebro län, Regional utveckling, Box 1613, Örebro, E-post: Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro, Tel: , Fax: , Organisationsnummer: (66) Hur går det för Örebroregionen? Datum: Region Örebro län