Hans eller hennes politik?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hans eller hennes politik?"

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET Intitutionen för nordika pråk SVEK Stellan Löfberg Kandidatuppat i venka HT 200 Han eller henne politik? - En kritik dikuranaly av ord om följer efter han och henne i nyhetartiklar, inändare och könlitterär text Handledare: Gunlög Joefon

2 Innehållförteckning Inledning.... Syfte och frågetällning....2 Hypote... 2 Bakgrund Kön eller genu? Tidigare forkning Teori Metod Tillvägagångätt... 5 Material Urval av material Underökta texter Nyhetartiklar Inändare i nyhettidningar Skönlitterär text Reultat Jämförele med tidigare underökningreultat Yrkerelaterade ord Kropprelaterade ord Familjerelaterade ord Förbindeler utifrån ålderrelaterad hierarki Förbindeler utifrån kön Partnerrelaterade ord Icke-ubtantiv bland de 32 met frekventa orden...24 Sammanfattning och dikuion...26 Litteraturförteckning...3

3 Inledning Språket är, om bekant, en viktig del av amhället och mänkligheten i tort. Vi lever på ett eller annat ätt med pråket på alla nivåer i praktikt taget alla ituationer. Vi har möjlighet att på olika ätt kommunicera med andra männikor. Vi kan välja hur vi ka interagera, vad vi ka äga eller kriva och på vilket ätt vi ka göra det. Språket rymmer alltå en enorm mängd ätt att uttrycka ig. Språket avpeglar i många aveenden, ofta omedvetet för pråkbrukaren, vår ociala och kulturella uppfattning. Ur olika pråkliga utgångpunkter går det att utläa kulturellt betingade värderingar. I den här uppaten underök dea värderingar och företällningar utifrån en pråklig utgångpunkt. Genom att tudera vilka ord om följer efter han och henne i en tor mängd texter ge möjlighet att genom analy ynliggöra eventuella ociala företällningmönter om kön och genu. Genom att tudera pråket finn möjlighet att ynliggöra och uppmärkamma kulturella företeeler i amhället om kanke annar inte (på amma ätt) kulle uppmärkammat. Svahn (999) tuderade vordomar och menar att man genom dea kan utläa djupare kulturmönter om äger något om värderingar och ynätt i amhället (Svahn 999: 0). Inte ällan är dea markörer för kulturellt betingade värderingar kopplade till kvinnligt och manligt. Stereotypa företällningar om hur det ena eller andra könet ur amhället yn borde vara går att könja ur en mängd pråkliga variabler. Den här uppaten handlar om hur kvinnor och män kildra i text, vilka kulturellt betingade värderingar och företällningar om går att utläa ur en törre textamling. Eia Tegnér d.y. krev redan 925 (962) om pråkliga killnader mellan könen: Det är ej blott i livet, det är ockå i grammatiken om makulinum är 'det tarkare könet' och tager ig rätt att tala å båda könen vägnar (Edlund, Eron & Mille 200: 5).. Syfte och frågetällning Syftet med den här uppaten är att underöka vilka ord om följer efter han repektive henne i en mängd inamlade texter. Dea ord kommer edan att analyera i yfte att bevara följande frågetällning: Är det någon killnad mellan hur kvinnor och män kildra i text utifrån vilka ord om följer efter han och henne?.2 Hypote Uppaten bygger på en tidigare underökning av Scheuer (995). Han fann tydliga killnader mellan vilken ort ord om följde efter han repektive henne i en tor mängd inamlade texter.

4 Scheuer underökning gjorde 995, materialet i den underökningen är danka texter publicerade mellan 93 och 992. I den här uppaten har jag använt venkt material, publicerat 200. Min hypote är att det finn en killnad mellan reultatet i Scheuer underökning och reultatet i den här uppaten, att pråket (och amhället) under de 3 år om gått blivit mer jämtällt. Detta innebär även att hypoteen innefattar att det finn en vi killnad mellan hur kvinnor och män kildra i text, men att den killnaden alltå inte är lika tor idag om för 3 år edan. 2

5 2 Bakgrund I detta kapitel dikutera fört viktiga begrepp för underökningen, edan preentera den tidigare forkningen inom området för pråk och kön. 2. Kön eller genu? En kortare begrepputredning vad gäller kön och genu är här av vikt för uppaten. I tora drag handlar den här begreppdikuionen om på vilket ätt man bör närma ig kvinnligt och manligt. Kertin Engtröm bekriver det i in avhandling Genu & genrer forkninganknutna genudikurer i dagpre om förhållandet mellan den fyika/biologika kvinnan och mannen och de ociala trukturerna för manlighet och kvinnlighet (Engtröm 200: ). Inom pråkforkningen använde begreppet kön fram till andra halvan av 900-talet (Edlund, Eron & Mille 200: 2). Under den tiden var forkningen till tor del fokuerad på biologika förhållanden. Något om byggde på gamla traditioner där kvinnor och män biologika förutättningar var grundläggande för förtåelen av de båda könen även om det gällde rent ociala och amhälleliga förhållanden. Begrepp om könroller kapade en uppdelning mellan kvinnligt och manligt om i in tur beredde mark för företällningmönter om kvinnlighet och manlighet, företällningar om alltå egentligen inte hade med biologi att göra, utan narare amhälleliga (makt)trukturer. Genubegreppet blev ett ätt att till lut komma ifrån den biologika bilden för att itället kunna fokuera på de mer kulturella och ociala killnaderna mellan kvinnor och män. Yvonne Hirdman, profeor i genuhitoria, definierar begreppet genu i en intervju i boken Var å god makt, kön och media av Karin Ekman om en ocial kontruktion av kön, [...] vårt amhälle värderingar och företällningar om manligt och kvinnligt (Ekman 99: 4). Genubegreppet har även blivit kritierat för att ärkilja biologikt genu från ocialt kontruerat genu. Kritiken ligger i att de två inte nödvändigtvi, å tydligt, går att eparera då även biologika killnader kan e om delvi ocialt kontruerade (Engtröm 200: 29). Flera nordika forkare har nu börjat använda begreppet kön igen då det är vårt att dra någon grän mellan de två begreppen och att en törre medvetenhet kring vad om bör innefatta i begreppet nu finn. I den här uppaten kommer jag att använda begreppet kön, och i det inneluta de biologika, ociala och kulturella nivåerna. 2.2 Tidigare forkning Forkningen kring pråk och kön med ett feminitikt perpektiv växte fram under 960- och 0- talen. En viktig markör var Lakoff (95) tudie om i korta drag framhöll att kvinnor och män är 3

6 ojämtällda efterom de är olika. Lakoff menade att det i kvinnor pråk akna någonting om gör att det inte kommer upp i amma tatu om män pråk (Cameron 992: 63). Den ynen på pråk och kön kallar Cameron (992) för the deficit poition, en av tre indelningar om Cameron gjort av olika hypoteer inom den genubaerade pråkforkningen. Den andra indelningen är den om är av met värde för den här uppaten, the dominance poition. Här pekar Cameron på motaten till ovantående hypote, nämligen att kvinnor och män är ojämtällda och därför är de olika (Cameron 992: 63). Hypoteen innebär att mannen dominerar kvinnan och att detta avpegla på olika nivåer i pråket (Nordentam 2003: 20). I linje med the dominance poition men ur ett hitorikt perpektiv går Li Jacoben tudie från 92, där hon underökte olika ord för kvinna och man under medeltiden. Jacoben tudie viade bland annat att kvinnor blev repreenterade genom män, medan män blev repreenterade genom ina relationer till amhället (Nordentam 2003: 5). Till den här uppaten är Scheuer underökning från 995 av tor vikt. En mer grundlig redogörele för Scheuer underökning gör i kapitel 4, men vad om bör nämna här är att han i in underökning om byggde på en mängd texter från olika genrer kunde peka på tora killnader mellan hur kvinnor och män framtällde i text. 4

7 3 Teori I den här uppaten utgår jag från den kritika dikuranalyen om teoretik ram. Fairclough (992) menade att dikuren, i betydelen amhället implicita och explicita makttrukturer, både kapa, bibehåll och begräna av vardagen övergripande ociala trukturer (Englund & Ledin 2003). Fairclough kritika dikuranaly anknyter till Foucault (993) yn på begreppet dikur, om i korthet kan förklara om ett uttryck för makt eller trider om makt, men den är ockå jälv makt och det man kämpar om (Englund & Ledin 2003: 3). Foucault (993) menar att dikur är några pecifika påtåenden inom ett område om vi aner o ha kunkap inom, till exempel en vetenkap, och att vi inom detta område kan påpeka preci varför vi är i behov av att inneha kunkap inom jut det området (Englund & Ledin 2003: 4). Beträffande pråkanvändningen utifrån ett dikurivt perpektiv kan nämna att det är en av många normerande vardagliga tillämpningar i amhället, givetvi en mycket tor och viktig ådan (Englund & Ledin 2003: 6). Den kritika dikuranalyen tar fata på maktförhållandena i amhället i tort och vill helt analyera nerifrån och upp (det vill äga börja på mikronivå). Teorin foku ligger, om Englund & Ledin (2003: 6) uttrycker det, på mindre och väl avgränade företeeler i amhället där texter ingår om en del. Med andra ord, den om utgår från den kritika dikuranalyen analyerar en avgränad del av någonting törre i amhället, till exempel en pråklig företeele. I förhållande till omfattningen av den här uppaten ämne, aner jag att en avgränning utifrån Foucault (återgivet i Englund & Ledin 2003) definition är gjord i den här underökningen. Med andra ord, det material om i den här underökningen använd är å pa begränat att underökningen fungerar utifrån principen nerifrån och upp. Att den kritika dikuranalyen är jut kritik är en viktig del till tillämpning av inriktningen då detta anger en trävan efter att blottlägga ojämlikheter i (i det här fallet) pråket. 5

8 4 Metod 99 tartade ett projekt i Danmark var mål var att producera en dekriptiv ordbok. Projektet var utformat å att Den Danke Ordbog (DDO) kulle amla in en korpu innehållande 40 miljoner ord från en mängd olika genrer: fackpråk, allmänt pråk, talpråk och kriftpråk, allt med kribenter och talare från olika bakgrund, kön och ålder. De ammanlagt texterna var krivna mellan 93 och 992. Utifrån denna databa kulle DDO edan ammantälla en ordbok med runt ord i ex band. Projektet var planlagt att färdigtälla gjorde Jann Scheuer, lektor vid Köpenhamn univeritet, en underökning där han tuderade de ord om följde efter pronomina han och hende. Scheuer underlag till underökningen var de ammanlagt texter om vid den här tiden hade amlat in till DDO: databa. Scheuer underökning uppviar ett intreant reultat. Genom att ammantälla de 32 vanligate följdorden till han och hende kunde Scheuer via att pråket innehåller en patrialkalk ideologi (Scheuer 995: 255). Han menar att en bild av de båda könen uppenbara. Mannen getalta om ledare i familjen, och i amhället i övrigt den om har makten. Kvinnan getalta utifrån ina fyika attribut. Scheuer underökning viade att de vanligate orden om följde efter hende var ord om karakterierar kvinnan fyikt genom namn för olika kroppdelar, till exempel hår, øjne, kinder, krop och å vidare. De vanligate orden om följde efter han har at gøre med det åndelige og offentlige virke, det produkter og magtrelationer (Scheuer 995: 25), om till exempel ønner, brødre, politike, parti och å vidare. Scheuer redigerade in inamlade data genom att plocka bort ord om han anåg vara direkt kopplade till repektive kön. Ord om Scheuer valde att inte ha med i in redigerade lita var bland annat hutru och brøt efterom han anåg att de udelukkende (endat) kan uppträda efter han repektive hende. Han menade att ord om dea (i det här ammanhanget) inte äger något om progbrugerne frie valg. Jag vill mena att dea ord inte all utelutande behöver förekomma efter repektive pronomina och aner att det kan vara av intree att inneluta även dea ord i en jämförele mellan följdorden av han och henne, i ynnerhet i en jämförele mellan det nyinamlade materialet till den här uppaten och Scheuer 3 år gamla material. Därför har jag valt att i jämförelen mellan Scheuer underökning och den här använda Scheuer oredigerade material. Nedan följer en lita med Scheuer oredigerade och redigerade reultat: 6

9 Tabell : Scheuer oredigerade och redigerade data Scheuer oredigerade data Scheuer redigerade data Han Hende Han Hende kone hutru folk diciple ønner brødre værker mænd opfattele politike pik død kolleger venner billeder eller parti regering muik tillhængere politik egen film kammerat indat kontor ideer trofathed firma eget rige tid mand bryter verden hår øjne mor kinder krop temme kjole forældre far majetæt ben kue anigt mand elker hud kød veninder lille lår truer ægtemand mil mund veninde take læge blue bjørn ønner brødre værker mænd opfattele politike død kolleger venner billeder eller parti regering muik tillhængere politik egen film kammerat indat kontor ideer trofathed firma eget tid værk produktion afgang land medarbejdere tyre hår øjne mor kinder krop temme forældre far ben anigt hud kød veninder lille lår truer mil mund veninde take læge blue børn varme øtre dør hånd ældte barn hvide hal latter Tabell : De met ignifikanta orden i Jann Scheuer (995) underökning, oredigerat och redigerat. 99 gjorde Joakim Lygner en liknande underökning på ett venkt material i en C-uppat på Göteborg univeritet. Tyvärr har jag inte lyckat få tag i Lygner uppat, om hade varit en värdefull källa i arbetet med den här uppaten. 4. Tillvägagångätt Metoden om använd i uppaten är inpirerad från Jann Scheuer underökning från 995. Metoden går ut på att granka en törre mängd text där målet är att tudera eventuella killnader i

10 hur kvinnor och män framtäll i text genom att jämföra de ord om följer efter han och henne. I både den här underökningen och Scheuer (995) har endat de ord om direkt följer efter han eller henne inkluderat i materialet. Det vill äga i till exempel nominalfraer om han tora bil där ektivet tår om framförtällt attribut till ubtantivet, har tora inkluderat i materialet itället för bil. Detta påverkar förmodligen reultatet i någon mån, men för att en jämförele mellan Scheuer underökning och den här kulle vara möjlig inkluderade jag endat det direkt följande ordet till han eller henne. (En analy av icke-ubtantiven bland de 32 vanligate orden i den här underökningen gör i 6.6.) Till att börja med har jag jämfört Scheuer reultat med mitt för att e om någon törre killnad finn. Till den jämförelen har jag, om ovan nämnt, använt Scheuer oredigerade reultat. I jämförelen analyera reultatet i den här underökningen utifrån Scheuer reultat. Vilka likheter och killnader finn? Har någon markant förändring kett bland de 32 vanligate orden? Därefter har jag jämfört följdorden till han och henne i mitt material utifrån fem utgångpunkter. Jag har här modifierat och utvecklat Scheuer metod genom att dela in orden i fem olika kategorier/ordgrupper. De kategorier jag valt att underöka är inpirerade av reultatet från Scheuer underökning på å vi att de utgår från de killnader han fann. De fem kategorier jag delat in materialet i är följande:. Yrkerelaterade ord 2. Kropprelaterade ord 3. Familjerelaterade ord * Förbindeler utifrån ålderrelaterad hierarki * Förbindeler utifrån kön 4. Partnerrelaterade ord 5. Icke-ubtantiv bland de 32 met frekventa orden Den förta kategorin, yrkerelaterade ord, övergriper alla ord om på något vi relaterar till arbete, oavett om det gäller konkreta ubtantiv (aitent, efterträdare) eller abtrakta (karriär). I den andra kategorin, kropprelaterade ord, ingår amtliga ubtantiv om är namn på kroppdelar, åväl invärte om utvärte. Den tredje kategorin, familjerelaterade ord, innefattar ord om bekriver någon form av läktkap, till exempel bror och mamma. Den här kategorin är deutom indelad i ytterligare två underkategorier: förbindeler utifrån ålderrelaterad heirarki amt förbindeler utifrån kön. I den förta underkategorin underök de familjerelaterade orden utifrån vem eller vilka orden yftar på.

11 Det vill äga om orden om följer efter han eller henne oftare refererar till äldre, yngre eller jämnåriga efter något av de två pronomina. Med jämnåriga mena generationmäigt jämbördiga, till exempel yter och bror. I den andra underkategorin underök orden utifrån vilket kön de refererar till, till exempel får bror värdet man, och moter värdet kvinna. Ord om till exempel familj klaificera om neutrala. I den fjärde kategorin, partnerrelaterade ord, ingår alla olika benämningar på en partner, till exempel fru, man, maka och make etc. I den femte kategorin, icke-ubtantiv, underök vilka icke-ubtantiv om följer efter han och henne i de 32 vanligate orden i materialet. Samtligt material kommer till vi del att jämföra med de reultat om Scheuer fann i in underökning. Jag kommer även att dikutera reultaten utifrån andra underökningar inom ämnet. En jämförele mellan de olika genrerna av texter (om redovia i kapitel 5) kommer inte att göra efterom materialet kvantitativt ett är ojämnt fördelat mellan de tre genrerna. 9

12 5 Material Till den här underökningen har ammanlagt 320 nyhetartiklar, 24 inändare amt 299 idor könlitterär text från 5 nyutkomna böcker amlat in och analyerat. I det här kapitlet ker fört en redovining av vilka premier urvalet av material präglat av, edan en genomgång av materialet indelat i de tre kategorier: Nyhetartiklar, inändare och könlitterär text. 5. Urval av material Urvalet av materialet är inpirerat från Edlund, Eron & Mille (200: 50). De menar att reultatet i en genuanknuten forkningtudie kan variera beroende på om man analyerar pråk om, till eller av kvinnor och män. Kulturella kontruktioner av kön kan till exempel tudera genom att analyera pråk om kvinnor och män, något om bland andra Svahn (999) gjorde när hon tuderade källord. Svahn (999) fann att källord om kvinnor oftat handlade om kvinnan exuella utlevnad, medan källord om män oftat handlade om mannen exuella briter. Även genom att underöka pråk om är riktat till kvinnor och män kan kulturella kontruktioner av kön härleda, till exempel hur kvinnor och män tilltala i olika ammanhang. Det är inte lika lätt att äga något konkret om kulturella kontruktioner av kön genom att tudera pråk av kvinnor och män. Detta efterom det är vårt att äga om en peron använder ett vit pråkbruk på grund av itt kön eller om det beror på andra omtändigheter och/eller erfarenheter (Edlund, Eron & Mille 200: 50ff). Med utgångpunkt från detta är materialet i uppaten i den möjligate mån neutralt riktat till kvinnor och män. Ingen hänyn har dock tagit till vem om krivit de olika artiklarna, inändarna eller böckerna, det vill äga om det är en kvinna eller en man om är upphovmakaren. Detta medför att en kev fördelning av kvinnliga och manliga kribenter kan finna, men efterom materialet är inamlat utifrån publiceringdatum narare än könfördelning bland kribenterna har ingen hänyn tagit till en ådan eventuell nedfördelning. 5.2 Underökta texter Materialet betår av tre olika orter texter: Nyhetartiklar, inändare och könlitterär text. Samtliga underökta texter är publicerade någon gång under perioden till (hädanefter kallat materialperioden). Nyhetartiklarna är hämtade från fem tora nyhettidningar i Sverige: Dagen Nyheter, Sydvenkan, Expreen, Kvällpoten och Göteborgpoten. Inändarna är hämtade från amtliga av dea utom från Göteborgpoten. Nyhetartiklarna är hämtade från alla avdelningar (givetvi bortett från avdelningarna där inändarna finn) i tidningarna. Inändarna har amlat in eparat från nyhetartiklarna, detta för att få antalet inändare å tort om möjligt. 0

13 Antalet inändare var under materialperioden mycket mindre än antalet nyhetartiklar, å för att få med å många inändare om möjligt i underökningen amlade dea in eparat och från en längre period än nyhetartiklarna, e 5.2. och Tanken var att de ammanlagda delarna, inkluive inändarna i var tidning kulle attrahera en läarkret betående av både kvinnor och män. Bokmaterialet är utvalt utifrån vilka böcker om ålt bät på en internetbaerad bokhandel ( Därför tog heller inte här någon hänyn till kön på författarna. Att utfallet råkade bli relativt jämnt fördelat ( kvinnliga och manliga) bland författarna har alltå inte med aktivt urval att göra. Via efterföljande ord är förbiedda. Detta gäller främt ifferord, till exempel 32-årige och femåriga. Anledningen till att inte ha med dea ord är att de är å precia och individuella att de inte utgör något värde för reultatet. Sammanlagt ingår i materialet 320 nyhetartiklar, 24 inändare amt 299 idor könlitterär text från 5 nyutkomna böcker från föräljningtopplitan. Nyhetartiklarna och inändarna är jämnt fördelade mellan de två ökorden han och henne, det vill äga lika många nyhetartiklar innehållande ökordet han om henne är underökta (660 nyhetartiklar innehållande han och 660 innehållande henne) och lika många inändare innehållande ökordet han om henne är underökta (0 inändare innehållande han och 0 innehållande henne). Detta var inte möjligt bland de könlitterära texterna då ordökfunktion för dea inte fann. Det ammanlagda antalet efterföljande ord efter han och henne i amtliga texter är 2540 ord, 255 ord efter han och 25 ord efter henne Nyhetartiklar Den törta delen av materialet är hämtat från fem tora nyhettidningar, tre morgontidningar och två kvälltidningar: Dagen Nyheter (DN), Göteborgpoten (GP), Sydvenkan (SDS), Expreen (EXP) och Kvällpoten (KVP). De fem tidningarna är tora och tilltalar tillamman en heterogen grupp läare, det vill äga både kvinnor och män. Alla nyhetartiklar är hämtade från databaen PreText Online. Databaen innehåller texter och artiklar ur ledande venk pre och uppdatera dagligen. PreText Online möjliggör ökning på orden han och henne under en pecifik tidperiod och i pecifikt valda tidningar, varefter en lita med alla texter innehållande ökordet via. Under materialperioden finn ammanlagt i de fem nyhettidningarna om ingår i underökningen 22 4 träffar på ökordet han och 0 2 träffar på ökordet henne.

14 Artiklarna om ingår är alla lumpvi utvalda under materialperioden. Av tidkäl har inte alla nyhetartiklar innehållande han och henne underökt. En begränning till tre olika publiceringperioder (vardera innehållande två till ex dagar) har itället gjort. Materialet för nyhetartiklar betår av följande: Tabell 2: Nyhetartiklar Period DN, GP, SDS, EXP Period 2 GP Period 3 DN, SDS, KVP, EXP Han artiklar 296 ord artiklar 0 ord artiklar 625 ord Henne artiklar 32 ord artiklar 95 ord artiklar 66 ord Sammanlagt 660 artiklar 02 ord 660 artiklar 05 ord Tabell 2: De inamlade nyhetartiklarna: Tidperiod, antal artiklar amt antal ord om följer efter han repektive henne. Artiklar från period innehållande han löper från till och innefattar 200 artiklar. Artiklar från period innehållande henne löper från till och innefattar även den 200 artiklar. De ammanlagt 400 artiklar om underökt under period är hämtade från DN, GP, SDS amt EXP. Period 2 innehåller 60 artiklar innehållande han hämtade från perioden till Lika många artiklar innehållande henne har underökt, hämtade från perioden till , amtliga från GP. Period 3 är den törta och betår av ammanlagt 00 nyhetartiklar (400 innehållande han och 400 innehållande henne) från tidningarna DN, SDS, EXP amt KVP. De 400 artiklarna innehållande han är publicerade mellan till De 400 artiklarna innehållande henne är publicerade mellan till Det inamlade materialet från period 2 är hämtat från endat en tidning, GP. Anledningen är att en mängd artiklar från KVP ållade bort då de även fann att hitta i EXP efterom de två kvälltidningarna lyder under amma koncern. Ett mål med materialet i uppaten har varit att ha en å tor pridning om möjligt. Av den anledningen valde jag att även underöka 20 artiklar från GP amt att uteluta KVP och tället innefatta GP i period (om under materialinamlingen 2

15 underökte it). Att GP-artiklarna inte är från amma period om de övriga under period 3 beror på en felkälla i reultatet. Att ordet bil förekommer gånger i henne-kolumnen (e rad 3 i tabell 4, kapitel 6) är inte repreentativt då nyhetartiklarna innehållande fraen henne bil under period 3 för nyhetartiklar handlar om en och amma nyhet, amt att fraen återkommer flertalet gånger i varje artikel. Av den anledningen analyerade GP-artiklar från tidigare datum än period Inändare i nyhettidningar För att materialet i underökningen kulle få å tor heterogenitet om möjligt var det viktigt att det fann någon del där det inte nödvändigtvi var vana kribenter om var upphovmakarna till texterna. Med vana kribenter mena till exempel journaliter och författare. Inändarna utgör den delen av det amlade materialet. På inändaridorna kan vem om helt få in text publicerad, även om det av yrkemän gör ett urval om vilka texter om ka publicera. I underökningen ingår lika många inändare innehållande han om inändare innehållande henne, 0 tycken av vardera. Samtliga inändare är hämtade från DN, SDS, EXP och KVP genom databaen PreText Online, där möjligheten finn att preciera ökningen till en pecifik artikeltyp, i det här fallet inändare. Inändarna om innehåller henne är amtliga inändare i de fyra tidningarna under materialperioden, till Efterom antalet inändare innehållande han var något fler å träcker ig perioden för dea mellan till , och utgör därigenom antalet 0, i likhet med antalet inändare innehållande henne. Fördelningen av antalet efterföljande ord till han och henne er ut om följande: Tabell 3: Inändare Han Henne DN, SDS, EXP, KVP ord ord Tabell 3: Tidningar, period för publicering, antal ord om följer efter han repektive henne. Sammanlagt betår materialet från inändarna av 22 ord om följer efter han repektive henne Skönlitterär text Materialet i underökningen dominera av texter från nyhettidningar, men även en mindre del könlitterär text ingår. Dea texter är hämtade från den nätbaerade bokhandeln adlibri.e där det finn en topplita med de 20 met ålda böckerna på adlibri.e. Topplitan är jämförbar med andra topplitor om till exempel DN, Boku.com, Akademibokhandeln etc. i fråga om vilka böcker om 3

16 äljer bät. Adlibri.e erbjuder beökare att provläa ur via böcker om ligger på topplitan genom att lägga upp de ungefär 20 till 40 förta idorna ur olika böcker att fritt läa ur. Under tiden då materialet till underökningen amlade in var 5 av 20 böcker möjliga att provläa ur. Den provläbara delen ur dea 5 böcker, ammanlagt 299 idor, utgör materialet till den könlitterära delen av det ammanlagda materialet. 4

17 6 Reultat Reultatet kommer att preentera i den ordning om angivit i metodkapitlet. Fört ker en preentation av de 32 vanligat förekommande orden efter de två pronomina han och henne. Därefter följer en jämförele med Jann Scheuer underökning. Sedan kommer de fem kategorierna litade i metodkapitlet (e 4.) att underöka. Varje tycke innehåller framtällning och redovining av reultat. I några fall dikutera reultatet, men djupare reflektioner och dikuioner återfinn i kapitel. Nedan följer en tabell med de 32 vanligate orden om följer efter han repektive henne i den här underökningen. De ord om lita är från amtliga källor, det vill äga nyhetartiklar, inändare amt könlitterär text. Tabell 4: De 32 met frekventa orden Han ordkla antal Henne ordkla antal fru närmate hutru förta eget liv egen familj tidigare politika mamma kolleger/kollegor far bror advokat vänner tora enate röt nya kollega föräldrar arbete anikte andra två var parti pappa räkn räkn räkn man liv bil förta make on pappa familj egen närmate pojkvän nya kropp föräldrar far dotter parti politika namn muik mun mamma kolleger/kollegor egna eget barn vänner tro tora räkn

18 namn lag ögon 6 enate ambo mål Totalt Tabell 4: De vanligat förekommande orden efter han och henne i den här underökningen Tabellen ovan viar vilka ord om oftat förekommer efter han repektive henne. Kolleger och kollegor tår i litan om ett och amma ord då det endat är tavningvarianter av amma ord. Av tört intree för underökningen är att tudera ubtantiven då dea oftat äger mer ur genuynpunkt efterom de i regel är mer betydelebärande. Som nämnde i 4. har endat de ord om tår direkt efter han eller henne tagit med i materialet, och alltå inte de närmate nominala huvudorden, vilket innebär att en del ektiv och räkneord finn med. En analy av dea ickeubtantiv ker i 6.6. Två kategorier ord dominerar tabell 4: Familjerelaterade ord och yrkerelaterade ord. I hankolumnen är 54 ord av 36 (, %) familjerelaterade, till exempel familj, far och bror. I hennekolumnen är ord av 332 (24,4 %) familjerelaterade, till exempel on, pappa och familj. Vad gäller partnerrelaterade ord å är frekvenen 39 ord av 36 (2,3 %) i han-kolumnen, fru och hutru. Motvarande i henne-kolumnen är 65 ord av 332 (9,6 %), till exempel man, make och pojkvän. Vad gäller jut dea två kategorierna bland de 32 vanligate orden å är reultatet alltå ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan orden efter han och henne i båda kategorierna är ungefär lika tor, cirka procentenheter. 6. Jämförele med tidigare underökningreultat En jämförele mellan den här underökningen och Scheuer (995) på helt rättvia premier är vår att göra efterom jag endat haft tillgång till det material om Scheuer preenterade i 5. Møde om Udforkningen af Dank Sprog. Där hade Scheuer räknat ut ett tatitikt värde, T-värde, för itt material. Ett T-värde äger mer om ignifikan än om frekven, det vill äga orden på Scheuer lita motvarar vilka ord om ignifikant uppträder oftare efter han repektive henne. Nedan följer en jämförande tabell mellan de 32 vanligate orden i den här underökningen (A) och de 32 met ignifikanta orden i Scheuer (995) underökning (B). 6

19 Tabell 5: Jämförele med tidigare underökning Han-kolumn A (Den här underökningen) fru närmate hutru förta eget liv egen familj tidigare politika mamma kolleger/kollegor far bror advokat vänner tora enate röt nya kollega föräldrar arbete anikte andra två var parti pappa namn lag ögon Han-kolumn B (Scheuer underökning) kone hutru folk diciple ønner brødre værker mænd opfattele politike pik død kolleger venner billeder eller parti regering muik tillhængere politik egen film kammerat indat kontor ideer trofathed firma eget rige tid Henne-kolumn A (Den här underökningen) man liv bil förta make on pappa familj egen närmate pojkvän nya kropp föräldrar far dotter parti politika namn muik mun mamma kolleger/kollegor egna eget barn vänner tro tora enate ambo mål Hende-kolumn B (Scheuer underökning) mand bryter verden hår øjne mor kinder krop temme kjole forældre far majetæt ben kue anigt mand elker hud kød veninder lille lår truer ægtemand mil mund veninde take læge blue bjørn Tabell 5: Jämförele mellan de 32 met ignifikanta orden i Scheuer underökning från 995 och de 32 vanligate orden i den här underökningen. Tabellen ovan viar reultatet från den här underökningen (Han-kolumn A och Henne-kolumn A) amt reultatet från Scheuer underökning (Han-kolumn B och Hende-kolumn B). Till att börja med kontatera att amma ord ligger högt upp på litan i båda underökningarna, fru/kone i han-kolumnerna och man/mand i henne-kolumnerna. Scheuer kriver i in underökning att han-kolumnen dominera av intellektuella och offentliga verkamheter, till exempel opfattele, politik, ideer och å vidare, amt maktrelationer i form av till

20 exempel parti, mænd, regering och å vidare. I mindre utträckning men dock förekommande, är liknande ord för intellektuella och offentliga verkamheter i han-kolumn A (från den här underökningen), till exempel politika, arbete och var. Samt för maktrelationer, till exempel parti. Han-kolumn A dominera narare av andra ord om kan klaificera om relationer till andra männikor, till exempel familj, mamma, far, bror, vänner, kollega, föräldrar och pappa. Om vi ätter ovantående i jämförele med henne-kolumnerna finner vi att via ord för intellektuella och offentliga verkamheter även förekommer i henne-kolumn A (från den här underökningen), till exempel politika och kolleger/kollegor. Även ord om uttrycker maktrelationer finn i amma kolumn, till exempel parti. Med andra ord, killnaden mellan hanoch henne-kolumnen är i de aveendena inte å tora i den här underökningen om i Scheuer (995) underökning. Henne-kolumn A dominera, likom han-kolumn A, narare av ord om uttrycker relationer till andra männikor, exempel i henne-kolumn A är on, pappa, familj, föräldrar, far, dotter, mamma, kolleger/kollegor, barn och vänner. Den törta killnaden mellan Scheuer reultat och reultatet i den här underökningen är mellan de båda henne-kolumnerna. I hende-kolumn B är antalet ord om getaltar kvinnan rent fyikt många, något om inte gäller för henne-kolumn A, med undantag för kropp och mun. Det är deutom lika många ord i han-kolumn A om definierar något fyikt, anikte och ögon, om i henne-kolumn A. Det vill äga här kiljer ig de båda underökningarna åt på två ätt, det är lika många kropprelaterade ord i han-kolumn A om i henne-kolumn A, och det är klart färre kropprelaterade ord i henne-kolumn A jämfört med hende-kolumn B. 6.2 Yrkerelaterade ord De ord om ingår i kategorin yrkerelaterade ord är ådana om i kombination med han eller henne nätan utelutande kan ha något amband med arbetlivet. Detta gäller alla kategorier av yrken, till exempel finn ord om roman och traffpark med i litan likväl om regeringmedlemmar och kollega. Däremot har ord om politika och juridika utelutit ur litan då de inte nödvändigtvi behöver handla om arbetlivet, de kan yfta till exempelvi en peron politika ointree eller tällning och behöver alltå inte direkt handla om peronen arbete. Problem upptår med ord om till exempel böcker och målningar, om inte behöver yfta på en peron producerade alter men om lika väl kan göra det. Dea gränfall har jag valt att inte ha med i litan. För en helt och hållet rättvi indelning hade det krävt att läa varje text om de tvekamma orden ingår i för att kunna e vad de yftar på, något om i den här underökningen inte var möjligt. Det ka dock nämna att några ord om jag valt att ha med i litan över yrkerelaterade ord kan dikutera, till exempel välgörenhetorganiation och ledarkap.

21 Fördelningen mellan yrkerelaterade ord om följer efter han repektive henne er ut om följer: Tabell 6: Yrkerelaterade ord Han Henne 66 ord (3,2 %) 6 ord (9,0 %) Tabell 6: Antal yrkerelaterade ord efter han repektive henne i det ammanlagda materialet, antal och procent. Procentenheterna i tabellen ovan bekriver hur många procent av det ammanlagda antalet ord i materialet om är yrkerelaterade. Efter han följer 66 yrkerelaterade ord av ammanlagt 255 ord, 3,2 procentenheter. Efter henne följer 6 yrkerelaterade ord av ammanlagt 25 ord, 9,0 procentenheter. En vidare dikuion kring killnaden i den här kategorin gör i kapitel. 6.3 Kropprelaterade ord I kategorin kropprelaterade ord ingår inte bara namn på yttre attribut utan även namn på till exempel inre organ, åom hjärna, hjärta och å vidare. Även ord om bekriver kroppen, till exempel kropp och kroppdelar har räknat med. Nedan följer en tabell med de kropprelaterade ord om ingår i materialet. Tabell : Kropprelaterade ord Han Antal Henne Antal ögon kropp hjärna huvud hand blod axel mun händer överarmar ögonlock ögonhålor vader tänder toniller perma kalle aliv kropp mun huvud ögon anikte rygg hår läppar hjärna bröt axlar underliv tänder tår näborrar nerver mungipa mage

22 rygg njurar ljumkar knän kinder hårtrå hår hy hjärta handled hal haka DNA bröt armar kön käkar kroppdelar kinder händer hud hjärta hal haka fötter bak analöppning Totalt 54 (4,3 %) Totalt 63 (4,9 %) Tabell : kropprelaterade ord, antal och procent av det ammanlagda antalet ord i underökningen. Av orden om följer efter han är 54 av 255 ord (4,3 procentenheter) kropprelaterade, och 63 av 25 (4,9 procentenheter) av de ord om följer efter henne. Skillnaden är alltå inte tor. Tidigare forkning har pekat på motaten, det vill äga att det finn en killnad mellan hur kvinnor och män kildra i text jut i fråga om uteende. Bland annat krev Gunilla Jarlbro (2006: 59), vierligen om offentliga peroner men dock, att det i media ofta fokuera på kvinnor yttre attribut, något om oftat inte gäller för hur män kildra. De ord om förekommer i både han- och henne-kolumnen och de om endat förekommer efter han amt de om endat förekommer efter henne är följande: Tabell : Fördelning av kropprelaterade ord Gemenamma Endat efter han Endat efter henne ögon kropp hjärna huvud axel mun händer tänder rygg kinder hår hjärta hal hand blod överarmar ögonlock ögonhålor vader toniller perma kalle aliv njurar ljumkar knän anikte läppar underliv tår näborrar nerver mungipa mage kön käkar kroppdelar hud fötter 20

23 4 5 6 haka bröt hårtrå hy handled DNA armar bak analöppning Tabell : De ord om återfinn efter både han och henne, endat efter han och endat efter henne. De generella lutater om går att dra utifrån tabellen ovan är att (utifrån min egen bedömning) traditionellt uteendebekrivande ord, till exempel ögon, kropp, mun, tänder, hår, bröt, oftare förekommer i den gemenamma kolumnen, det vill äga efter både han och henne. De ord om endat förekommer efter han är itället ådana om mer precit bekriver en kroppdel, till exempel ögonhålor, toniller, ljumkar och å vidare. I kolumnen innehållande de ord om endat förekommer efter henne finn både uteendebekrivande ord och ådana om mer precit bekriver en kroppdel, till exempel anikte och nerver, mage och analöppning. I vardera av de tre kolumnerna återfinn givetvi både ord om bekriver uteende och om mer pecifikt bekriver kroppdelar, men i tora drag har den gemenamma kolumnen en högre koncentration ord om bekriver kvinnan eller mannen uteende. Detta jämide med att de ord om endat förekommer efter han i högre utträckning bekriver mer exakta kroppdelar och de ord om endat förekommer efter henne har en blandning av de två. 6.4 Familjerelaterade ord I den här kategorin ingår ord om direkt yftar på familj och läkt. Även ord om jut familj och läkt ingår här. Ord om till exempel hutru och make är inte med, då de itället ingår under kategorin partnerrelaterade ord, e 6.5. Tabell 9: Familjerelaterade ord Han Henne 05 (,4 %) 2 (9,9 %) Tabell 9: Antal ord (och procent av ammanlagda antal ord) om ingår i kategorin familjerelaterade ord. Skillnaden mellan antalet familjerelaterade ord om följer efter han repektive henne är inte anmärkningvärt tor. Efter henne följer,5 procentenheter fler familjerelaterade ord än efter han. 2

24 6.4. Förbindeler utifrån ålderrelaterad hierarki I den här underkategorin, förbindeler utifrån ålderrelaterad hierarki, har de familjerelaterade orden klaificerat in i tre olika hierarkier beroende på vilken ort familjerelation det handlar om. Det vill äga om en relationen går uppåt, pappa, mormor; om den går neråt, dotter, barn; eller om den är jämbördig, yter, bror. Reultatet för detta er ut om följer. Tabell 0: Förbindeler utifrån ålderrelaterad hierarki Han Henne Uppåt 5 (55,2 %) 54 (42,5 %) Neråt 5 (4,3 %) 36 (2,4 %) Jämbördig 32 (30,5 %) 3 (29, %) Tabell 0: Antal ord (och procent av de familjerelaterade orden) i varje hierarkikt fält. Reultatet i tabellen ovan viar att antalet familjerelaterade ord om yftar till äldre peroner (uppåt) kiljer ig åt mellan de ord om följer efter han repektive henne. Ungefär 55 procentenheter av de familjerelaterade orden om följer efter han är ådana om relaterar till äldre, medan ungefär 43 procentenheter av de ord om följer efter henne gör det. Det kiljer även vad gäller ord om yftar på yngre familjerelationer (neråt). Endat 4 procentenheter av de familjerelaterade ord om följer efter han är ådana om yftar på yngre familjerelationer, medan 2 procentenheter av de familjerelaterade orden om följer efter henne gör det. Skillnaden när det gäller jämbördiga familjeförbindeler, det vill äga ord om yftar till familjerelationer på amma nivå, är liten. Inte en 2 procentenheter kiljer antalet ord efter han gentemot henne. I jämförele med Scheuer underökning kiljer ig reultatet en del. Scheuer fann att de familjerelaterade orden efter han oftare relaterar till jämbördiga eller yngre, underordnede, familjerelationer Förbindeler utifrån kön Orden i kategorin familjerelaterade ord har även delat in beroende på om de yftar på kvinnor, till exempel mamma, yrra, eller på män, till exempel bror, far. Ord om familj och barn har klaificerat om neutrala. Fördelningen er ut om följer: 22

25 Tabell : Familjerelaterade ord utifrån kön Han Henne Kvinna 32 (30,5 %) 36 (2,3 %) Man 45 (42, %) 49 (3,6 %) Neutral 2 (26, %) 42 (33, %) Tabell : Antal familjerelaterade ord (och procent av ammanlagda antalet familjerelaterade ord) utifrån kön. Procentenheterna i tabellen ovan anger utifrån de familjerelaterade orden, och alltå inte de ammanlagda antalet ord om underök i underökningen. Skillnaderna mellan den väntra och den högra kolumnen är inte å tor. Det är något fler ord om yftar till kvinnliga familjeförbindeler i han-kolumnen än i henne-kolumnen. Lika gäller för ord om yftar på manliga familjeförbindeler. Skillnaden är om tört när det gäller de neutrala orden, om är mer än 6 procentenheter fler i henne-kolumnen än i han-kolumnen. Scheuer (995) kunde i in underökning påvia att de familjerelaterade orden efter han oftat var manliga och att de efter hende var mer uppblandade. Tabell ovan viar att manliga familjerelaterade ord är mer frekvent i både han- och henne-kolumnen. Om man er till den procentuella killnaden mellan de kvinnliga och manliga familjerelaterade följdorden i repektive kolumn, kontatera att det kiljer 2 procentenheter i han-kolumnen (30,5 % kvinnliga och 42, % manliga) och 0 procentenheter i henne-kolumnen (2,3 % kvinnliga och 3,6 % manliga), en relativt liten killnad mellan de två kolumnerna alltå. Med andra ord, en killnad liknande den Scheuer fann i in underökning finn inte i amma utträckning i den här underökningen. Itället ligger den törta killnaden, om ovan nämnt, i de å kallade neutrala orden, men inte heller där är killnaden peciellt tor. 6.5 Partnerrelaterade ord De partnerrelaterade orden innefattar amtliga ord om relaterar till en partner av något lag. Fördelningen er ut om följer: Tabell 2: Partnerrelaterade ord Han Antal Henne Antal fru hutru ambo tjej tjej man make pojkvän ambo partner

26 livkamrat fätmö flickvän äktenkap man käreta fätman flickvän ex-ambo ex-man Totalt 46 (3, %) Totalt 4 (5, %) Tabell 2: Samtliga partnerrelaterade ord och de antal (och procenttal utifrån det ammanlagda materialet). Tabellen ovan viar alla partnerrelaterade ord från det ammanlagda materialet. Olika ord för partner är ungefär 2 procentenheter mer förekommande efter henne än efter han. Det är alltå mer frekvent att referera till en partner efter henne än efter han. Liknande reultat, om hur kvinnor ammankoppla med män, uppmärkammade även i Jacoben (92) i in tudie om medeltida texter, om nämnde i kapitel 2.2. Även Hageberg (992) nämner i Ordbruk og ordbok, kjønn og makt att en av de klaika klagomålen mot pråket i norka ordböcker är att de overer eller uynleggjer kvinnene, bland annat genom att ätta kvinnor i amband med män (Hageberg 992: 6). 6.6 Icke-ubtantiv bland de 32 met frekventa orden De fleta ord på litan över de 32 met frekventa orden är ubtantiv. Av intree är att för ig analyera de ord om inte är ubtantiv. I underökningen om Scheuer (995) genomförde kunde han även e patriarkala trukturer i icke-ubtantiven. Det ka dock påpeka att Scheuer menade att det var annolikt att de icke-ubtantiv om tod i hende-kolumnen var förled till ord om bekriver kvinnan fyikt. Alltå är Scheuer reonemang i den här frågan högt pekulativt. De icke-ubtantiv om ingår i litan över de 32 vanligate orden i den här underökningen är följande. Tabell 3: Icke-ubtantiv bland de 32 met frekventa orden Han ordkla antal Henne ordkla antal närmate förta eget egen tidigare politika tora enate räkn förta egen närmate nya politika egna eget tora räkn

27 9 0 nya andra två räkn räkn enate 6 Totalt (3,3 %) Totalt 3 (25,0 %) Tabell 3: Viar icke-ubtantiv, ordkla, antal amt procent av de 32 met frekventa orden. En nabb titt på tabellen ovan ger o en mycket jämnt fördelad lita. Alla ord i henne-kolumnen utom egna återfinn i han-kolumnen. De ord om finn i han-kolumnen men inte i hennekolumnen är tidigare, andra amt två. Icke-ubtantiven är procentuellt ett fler efter han än efter henne. Vad är det då om kiljer? Givetvi pelar de tre ord om endat förekommer efter han och det ord om endat förekommer efter henne roll. Utan de ord om endat följer efter han kulle fördelningen bli jämnare. Om vi endat tuderar de ord om förekommer både efter han och henne finn den törta killnaden i orden närmate och eget. Det vill äga närmate förekommer gånger efter han och gånger efter henne; eget förekommer 4 gånger efter han och gånger efter henne. Båda orden förekommer alltå fler gånger vardera efter han. Vad gäller ordet eget å torde inte det i ig tala för å mycket efterom böjningformen egna endat förekommer efter henne ( gånger) och med det jämnar ut frekvenen av jut det ordet, även om det är olika böjningformer av ordet. Dea två faktorer är de om till törta delen nedfördelar reultatet. 25

28 Sammanfattning och dikuion Materialet i underökningen omfattar totalt 2540 ord om följer efter han och henne i en mängd olika texter. Texterna, ur vilka orden är hämtade, är alla publicerade någon gång under 200. Valet av material har präglat av att vara riktat till en bred målgrupp betående av kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrund. Materialet är inhämtat främt från nyhetartiklar i fem tora nyhettidningar, men även från könlitterära böcker och inändare i nyhettidningar. Att den törta delen av materialet betår av nyhetartiklar är av praktika käl då det varit möjligt att öka digitalt i dea och därigenom få ett tort material. Reultatet från den här underökningen har viat på både likheter och killnader mellan hur kvinnor och män framtäll i text. Till att börja med ynte en killnad mellan vilka ord om följde efter han och henne bland de 32 met frekventa orden. Både bland familjerelaterade och partnerrelaterade ord fann en killnad där det var ungefär procentenheter fler ord efter henne än efter han i båda kategorierna. Den killnaden minkade markant i båda kategorierna då hela materialet underökte. Skillnaden låg då itället på ungefär,5 procentenheter för familjerelaterade ord och 2 procentenheter för partnerrelaterade ord. I jämförele med Scheuer underökning från 995 framtår reultatet från den här underökningen på flera ätt om mer jämtällt. Fört och främt var killnaden mellan de ord om följde efter henne och de ord om följde efter han rent generellt mer lika vad gäller typ av ord i den här underökningen, det vill äga det fann inte en lika klar uppdelning av till exempel kropprelaterade ord om i Scheuer (995) underökning. Inte heller ord om bekriver offentliga verkamheter var lika klart uppdelade i den här underökningen om i Scheuer underökning. Ord om politika och parti följde i den här underökningen både efter han och henne, och killnaden däremellan i frekven var inte anmärkningvärt tor. Betydligt mer förekommande efter både han och henne var ord om relaterade till någon peron i eller utanför familjen. Skillnaderna mellan Scheuer underökning och den här kan förklara på olika ätt. Del är materialet inte lika tort i den här underökningen om i Scheuer, vilket givetvi kan påverka utfallet. Del är de två underökningarna utförda i olika länder, en mindre trolig orak men värd att ha i åtanke. Att det har gått 3 år edan Scheuer gjorde in underökning på ett material om i ig är mint 6 år gammalt kan även det ha betydele för utfallet. Det ita är en faktor om jag aner har tor inverkan på hur reultatet kiljer ig mellan de två underökningarna. Idag, jämfört med 0- och början på 90-talet, är jämtälldheten törre både vardagligt och amhälleligt, något om bland annat pegla genom medierna (Jarlbro 2006). Jag återkommer till detta längre ner. 26

29 De yrkerelaterade orden medförde under analyen gång många emantika problem: Ska till exempel böcker klaificera om ett yrkerelaterat ord? Handlar företrädare och efterträdare om vem någon tog över för och tar vid efter på jobbet? Var går gränen för ett yrkerelaterat ord? Det finn givetvi inga klara marginaler att utgå från och många av de ord om tagit med i, och utelämnat från kategorin kan dikutera. I underökningen har en relativt trikt fördelning gjort. Ord om var för tvekamma, till exempel böcker, utelämnade. Fördelningen mellan de efterföljande orden till han och henne om ålede innefattade i kategorin yrkerelaterade ord är något ojämn. Av det ammanlagda materialet är 9 procentenheter följande efter henne och 3 procentenheter efter han ord om relaterar till yrke och/eller karriär. Som nämnt tidigare har jämtälldheten i Sverige gått framåt, men det är en lång väg kvar. I medierna yn tydliga pår av detta, något om Jarlbro (2006: ff) påpekar. Hon menar att medieinnehållet idag lider en lika tor underrepreentation av kvinnor om på 0- och 0-talet. Även Engtröm (200: 60) nämner att medier, både i och utanför Sverige, aknar en jämn repreentation av kvinnor och män i både text och bild i media. Engtröm (200) menar att den repreentation om trot allt finn ofta är förankrad med tereotypa företällningar om kvinnligt och manligt, amt att män dominerar de amhällområden från vilka medierna oftat rapporterar, det vill äga att det är verkligheten om återpegla. Utifrån detta kan paralleller dra till reultatet av de yrkerelaterade orden i den här underökningen. Det ingår vierligen andra genrer än nyhetartiklar i materialet i den här underökningen, men det behöver inte uteluta att de met frekventa orden kommer från jut nyhetartiklar. Om vi utgår från att de vanligate orden är från nyhetartiklar kan de 4 procentenheter färre yrkerelaterade orden efter henne alltå vara en effekt av att män dominerar de amhällområden om medierna ofta rapporterar om. Vad om talar mot detta är att kvinnor i jämförele med repreentationen i medierna har en högre repreentation i amhälllivet (Engtröm 200). Vad gäller de kropprelaterade orden viar underökningen en relativt jämn fördelning mellan de ord om följer efter han repektive henne. Skillnaden är endat 0,6 procentenheter med det högre antalet efter henne. Det intreanta med reultatet från den här kategorin är alltå den jämna iffran, och det därför att Scheuer (995) i in underökning å markant fann ett helt annat reultat. Även andra forkare, bland andra (om nämnt i 6.3) Jarlbro (2006), har påpekat att kvinnor yttre attribut ofta fokuera i bland annat media. Att den här underökningen viat en mindre markant killnad mellan hur kvinnor och män frekvenmäigt relatera till det kroppliga pekar alltå på En detalj från den här underökningen om tyrker Engtröm (200) obervationer är antalet träffar på ökorden han och henne i databaen PreText Online från vilken nyhetartiklarna är hämtade. Fördelningen var 22 4 träffar på ökordet han och 0 2 träffar på henne (e 5.2.). En ådan markant nedfördelning tyder på en klar underrepreentation av kvinnor i de nyhettidningar om ingår i den här underökningen. 2

Anmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter

Anmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN HVB BARN & UNGDOM SID 1 (6) 2007-04-02 Handläggare: Maija-Liia Laitinen Telefon: 08-508 25 255 Till Till ocialtjäntnämnden Anmälan av rapporten inkrivna barn, ungdomar och föräldrar

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

Rapport om verksamheten vid Nickgården, Lustigsgården AB.

Rapport om verksamheten vid Nickgården, Lustigsgården AB. KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SMTR 2008-03-18 SID 1 (5) 2008-01-23 Handläggare: Ander Fall Telefon: 508 25 608 Till ocialtjäntnämnden Rapport om verkamheten vid Nickgården, Lutiggården AB. 1 bilaga Förlag

Läs mer

Attityder till arbete

Attityder till arbete C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap

Läs mer

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A

DOM 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 8 november 2013 i mål nr 7848-13, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-12- 17. Meddelad i Göteborg Mål nr 7038-13 Sida 1 (6) KLAGANDE Socialnämnden i Halmtad kommun Box 230 301 06 }Ialmtad MOTPART Ombud: Emilia Liedbeck Nordtröm aitan

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2007-04-10 Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Till Äldrenämnden Uppdraget om bitåndhandläggare inom äldreomorgen Svar på reviionrapport, Uppdraget om bitåndhandläggare

Läs mer

ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län angående projektmedel för metodutveckling av arbetet med s.k. hedersrelaterat våld

ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län angående projektmedel för metodutveckling av arbetet med s.k. hedersrelaterat våld SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2006-12-11 Handläggare: Ann Gardetröm Telefon: 50803134 Till Spånga-Tenta taddelnämnd anökan till Läntyrelen i Stockholm län angående

Läs mer

Att göra en presentation

Att göra en presentation Verion 2.6, maj -03 Att göra en preentation Sammantälld av Maria Björklund och Ulf Paulon BAKGRUND TILL DENNA SKRIFT Denna krift har tillkommit för att vara en inpirationkälla och ett töd för tudenter

Läs mer

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL

Rapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända

Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR SID 1 (6) 2008-08-15 Handläggare: Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 25 903 Till Socialtjäntnämnden Samverkanöverenkommele rörande

Läs mer

Massa, densitet och hastighet

Massa, densitet och hastighet Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN 91-7-60500-0 Där det har varit möjligt har motvarande aker

Läs mer

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö

vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö Avdelning 3 vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg Mål nr 286-1 3 Sida 1 (8) KLAGANDE Föräkringkaan Procejuridika enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART God man: Ombud: Jur.kand. Finn Kronporre Aitanjuriterna

Läs mer

Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Insikten, klockan 15.30

Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Insikten, klockan 15.30 Sammanträde 31 januari 2008 Utbildningförvaltningen, Hantverkargatan 2 F, Inikten, klockan 15.30 Ledamöter Lotta Edholm (fp) ordförande Roger Mogert () vice ordförande Cecilia Brinck (m) Johanna Sjö (m)

Läs mer

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige

Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige Tjänteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliaon, Pär Hanon och Marku Lindvert Kent Eliaon har diputerat i nationalekonomi och är verkam vid Umeå univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning kretar

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell

Självskadehantering en teoretisk behandlingsmodell UMEÅ UNIVERSITET Intitutionen för ocialt arbete Uppat 15 hp Termin 6 Vårterminen 2015 Självkadehantering en teoretik behandlingmodell En tudie om trategier och hanteringmetoder vid jälvkadande beteende

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE procent S NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING NORRMALMS DNR 499-383/27 LÄNSSTYRELSEN DNR 74-6-15916 SID 1 (35) 27-11- SLUTRAPPORT 26/27 ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE Andelen ungdomar om får alkohol från

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Foku: Län: Örebro län Kommungruppering: Ko i tätbefolkad region Nyckeltal för jämtälld verkamhet i ko Det är en del av kona uppdrag att ge likvärdig ervice till kvinnor och män, flickor och pojkar. Syftet

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SJÖSTADSSKOLAN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SJÖSTADSSKOLAN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (5) 2012-01-12 Sjötadkolan, Att: Lena Lindblad Peteren Kopia: Utbildningförvaltningen, Atrid Norderfeldt amt Reviionkontoret

Läs mer

Spånga grundskolas plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spånga grundskolas plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling S SPÅNGA GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Spånga grundkola plan för likabehandling och plan mot dikriminering och kränkande behandling Beökadre Adolf Rudbeck väg 21, 163 54 Spånga. Telefon 08-508 413

Läs mer

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet.

Vi ger våra barn trygghet och är observanta på barnens lek som är en viktig del i det livslånga lärandet. SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkolan Harpåret Vi ger våra barn trygghet och är obervanta på barnen lek

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN. Centrala upphandlingar av ramavtal. Stadsledningskontorets förslag till beslut.

STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN. Centrala upphandlingar av ramavtal. Stadsledningskontorets förslag till beslut. STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN SID 1 (6) 2007-10-04 Handläggare: Katarina Lincoln Telefon: 08-508 29 539 Till kommuntyrelen Centrala upphandlingar av ramavtal Stadledningkontoret förlag till

Läs mer

Bostadsutställning Tensta Bo, avtal med Stockholms Byggmästareförening angående genomförande av bostadsutställning i Tensta.

Bostadsutställning Tensta Bo, avtal med Stockholms Byggmästareförening angående genomförande av bostadsutställning i Tensta. TJÄNSTEUTLÅTANDE MN 2005-09-01 Handläggare: Eva Olon Teknik ock Miljö Tel: 508 268 50 eva.olon@ mk.tockholm.e Dnr M05-511-695 2005-08-22 Till Marknämnden Botaduttällning Tenta Bo, avtal med Stockholm Byggmätareförening

Läs mer

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4

DOM. ?n13-02- 1 9. rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4 ?n13-02- 1 9 rtleaoelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2524-12 KLAGANDE Omorgnämnden i Kritiantad kommun 291 80 Kritiantad MOTPART Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget

Läs mer

Processbeskrivning Driftsättning

Processbeskrivning Driftsättning ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband

Läs mer

HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR JÄMSTÄLLDHET BARNS RÄTTIGHETER TILLGÄNGLIGHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FOLKHÄLSA

HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR JÄMSTÄLLDHET BARNS RÄTTIGHETER TILLGÄNGLIGHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FOLKHÄLSA HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR 2018-2021 PERSPEKTIVFRÅGOR HANDBOK FÖR 2018 2021 JÄMSTÄLLDHET BARNS RÄTTIGHETER TILLGÄNGLIGHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FOLKHÄLSA 1 HANDBOK FÖR PERSPEKTIVFRÅGOR 2018-2021 Denna

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Pykologika intitutionen GÖTEBORG UNIVERSITY, Department of Pychology PSYKOLOGI 20 poäng FÖRDJUPNINGSKURS 1 PY4100 (ÄPY230 kurkod inom ramen för gymnaielärarprogrammet) (Pychology,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNING AVESTA/HEDEMORA/SÄTER Antagen vid beredningmöte den 26/2 2015-1 - BAKGRUND I hälo- och jukvårdlagen fatlå att målet för hälo- och jukvården är en god

Läs mer

Rapport från inspektion av Centrala Östermalms förskoleenhet 30/11 16/

Rapport från inspektion av Centrala Östermalms förskoleenhet 30/11 16/ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN HANS DAHLIN 508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 508 33 061 SID 1 (27) 2010-02-19 Rapport från inpektion av Centrala Ötermalm

Läs mer

Rapport från inspektion av Dalhagsenheten feb 2008

Rapport från inspektion av Dalhagsenheten feb 2008 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (15) 2008-03-12 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER INGER LEFFLER PIRKKO LEPORANTA MORLEY TEL 508 33 675 TEL 508 33 632 Rapport från inpektion

Läs mer

VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007

VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRVALTNINGSAVDELNIN GEN Sid 1 (9) VÄSENTLIGHETS- OCH RISKANALYS MED ARBETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 2007 Bakgrund I enlighet med taden Regler för ekonomik

Läs mer

Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre

Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATION Handläggare: Eeva Erikon/ Agneta Blomkvit Telefon: 08-508 23 504/08-508 22 044 Till Hägerten-Liljeholmen taddelnämnd DNR 162-08-600 SID 1 (7)

Läs mer

Reviderat förslag till beräkningsmodell för särskolan i Stockholms län

Reviderat förslag till beräkningsmodell för särskolan i Stockholms län UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STABSENHETEN SID 1 (6) 2007-02-27 Handläggare: Eliabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningnämnden 070419 Reviderat förlag till beräkningmodell för ärkolan i Stockholm län

Läs mer

kompetensutveckling inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

kompetensutveckling inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN Handläggare: Carina Schmidt Telefon: 08-508 25 410 SOTN 2007-10-25 SID 1 (5) 2007-09-03 Till Socialtjäntnämnden Utveckling inom verkamhetområdet töd och ervice till peroner

Läs mer

Ersättningssystem inom socialpsykiatrin Remiss från Kommunstyrelsen. Dnr

Ersättningssystem inom socialpsykiatrin Remiss från Kommunstyrelsen. Dnr SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (7) 2009-07-31 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13 185 Till Södermalm taddelnämnd 2009-08-27 Erättningytem inom ocialpykiatrin Remi från Kommuntyrelen.

Läs mer

Stockholms stads. utbildningsinspektörers årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Stockholms stads. utbildningsinspektörers årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN BILAGA SID 1 (65) 2010-09-30 DNR 10-400/7211 Stockholm tad utbildninginpektörer årrapport 2009-2010 Grundkola

Läs mer

Rapport från inspektion av Förskoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010

Rapport från inspektion av Förskoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN FÖRSKOLEINSPEKTÖRER CHRISTIANE CHIN-VON MATÉRN TEL 08-508 33 028 EVA HEDERSTRÖM TEL 08-508 33 061 SID 1 (27) 2010-05-04

Läs mer

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig

Internationell grupp har tagit fram utlysningen. Utlysningen Mistra Arctic Futures har tagits fram av en internationell grupp med samhällsvetenskaplig TEMA ARKTIS tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2010 nz men

Läs mer

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

handbok i Kungsbackas kommungemensamma handbok i Kungbacka kommungemenamma Kungbacka 2010 Projektledare: Lia Håkanon Projektgrupp: Anneli Skoglund, Annette Fredrikon, Catarina Nyberg, Eliabeth Ziga, Eva Djervbrant Jacobon, Eva Hanje, Ewa Grunnér,

Läs mer

Rapport från inspektion av Stenhagsskolan/Akallaskolan februari och maj 2011

Rapport från inspektion av Stenhagsskolan/Akallaskolan februari och maj 2011 KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SID 1 (27) 2011-06-29 Utbildninginpektörer SÖREN BERNHARDTZ 08-508 33 579 JONAS FLODMARK 08-508 33 257 BENGT THORNG REN 08-508 33 557

Läs mer

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman

Läs mer

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt

Läs mer

Förskoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet

Förskoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkoleenheten Regnbågen/Stjärnfallet Enheten betår av två förkolor med 3avdelningar

Läs mer

Central samordningsfunktion för gruppstöd för utsatta barn och ungdomar

Central samordningsfunktion för gruppstöd för utsatta barn och ungdomar SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2007-05-29 Handläggare: Berit Jernberg Telefon: 08/508 25 039 Katarina Munier Telefon : 08/508 25 411 Till Socialtjäntnämnden Central amordningfunktion för grupptöd

Läs mer

Att leva med. Spasticitet

Att leva med. Spasticitet Att leva med Spaticitet Fakta Vad är paticitet? Förmågan till förflyttning, händerna finmotorik och kommunikation med mimik och geter, är grundläggande funktioner i våra vardagliv. Störningar i röreleförmåga

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

Utredningen om frivillig försvarsverksamhet, SOU 2008:101. Svar på remiss

Utredningen om frivillig försvarsverksamhet, SOU 2008:101. Svar på remiss SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB /2008 SID 1 (8) 2008-12-18 Handläggare: Kicki Elofon Telefon: 08-508 12 008 Till Till taddelnämnden 2009-01-22 Utredningen om frivillig förvarverkamhet,

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag för utveckling av vården för personer med tungt missbruk Vårdkedjeprojektet Lobo

Ansökan om stimulansbidrag för utveckling av vården för personer med tungt missbruk Vårdkedjeprojektet Lobo NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2007-06-04 Handläggare: Karin Aronon Telefon: 08-508 09 395 Till Läntyrelen i Stockholm län Anökan om timulanbidrag för utveckling

Läs mer

Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik. Personalfrågor Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i regeringens budgetproposition

Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik. Personalfrågor Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i regeringens budgetproposition Cirkulärnr: 1995:25 Diarienr: 0110 P-cirknr: 1995-2:10 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1995-01-16 Mottagare: Rubrik: Nyckelord: Arbetmarknadpolitik Clae-Håkan Jacobon Förhandlingektionen

Läs mer

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS

Yrkesutbildningar. Gymnasiekurser. Webbaserade kurser KOMVUX VÄSTERÅS Yrkeutbildningar Gymnaiekurer KOMVUX Webbaerade kurer VÄSTERÅS Kurer Utbildningar 2015 ABF Komvux Väterå www.abfvux.nu Välkommen till ABF Komvux Ho o får du möjlighet utveckla individ. Vi kan erbjuda utbildning

Läs mer

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3

innehåll sammanfatting sid 4 bakgrund sid 4-6 verksamhetsåret 2011 sid 6-7 målsättning sid 7 erbjudande sid 8-9 SSA presentation 2010 sid 3 a a a a a a Swedih Surfing Aociation a a a a a a a a a a foto Nicla Sjögren innehåll ammanfatting id 4 a a a a bakgrund id 4-6 verkamhetåret 2011 id 6-7 målättning id 7 erbjudande id 8-9 a a a a Swedih

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN 2014 VERKSAMHETSPLAN 2014 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNING AVESTA/HEDEMORA/SÄTER Antagen vid beredningmöte den 11 mar 2014-1 - BAKGRUND I hälo- och jukvårdlagen fatlå att målet för hälo- och jukvården är en god

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation Kritikt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Deduktiv argumentation Lite upprepning Ett deduktivt argument hävdar eller utger ig ör att vara ett argument av tarkate graden, dv. ett argument var lutat är en logik konekven

Läs mer

Charterjättarn har långt kvar

Charterjättarn har långt kvar Miljöaktuellt grankning viar att de tre charterjättarna vierligen har påbörjat hållbarhetarbetet, men att det finn mycket mer att göra. Och kraven från kunderna lär inte minka. TEXT: HANNA S BACKMAN hanna.backman@idg.e

Läs mer

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen Public erviceredoviningen 2018 Public ervice-redoviningen 2018 1 2 Kapitel 1. Inledning 1.1 Vd har ordet...3 1.2 UR i ett föränderligt medielandkap...4 1.3 Året public ervice-redovining...5 Kapitel 2.

Läs mer

Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg

Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport Grundskola Förskoleklass. Skolbarnsomsorg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (36) 2011-09-16 INSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ 08-508 33 579 GUNNEL ERIKSSON 08-508 33 062 JONAS FLODMARK

Läs mer

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola

Bilaga till Stockholms stads. utbildningsinspektörers. årsrapport 2010/2011. Förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (81) 2011-09-16 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER HANS DAHLIN 08-508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 08-508 33 061 INGA-LILL

Läs mer

Organisation och arbetsformer för FoU-arbetet åren samt fördelning av medel 2011

Organisation och arbetsformer för FoU-arbetet åren samt fördelning av medel 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN Handläggare: Maria Anderon Tel: 508 25 910 Till Socialnämnden DNR 3.2-0113/2011 2011-05-19 SID 1 Organiation och arbetformer för FoU-arbetet åren 2012-2014 amt fördelning

Läs mer

KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Från socialbidrag till arbete. Förslag till beslut. Sammanfattning. Handläggare: Krisztina Buki Telefon:

KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Från socialbidrag till arbete. Förslag till beslut. Sammanfattning. Handläggare: Krisztina Buki Telefon: RINKEBY STADSDELSFÖRVALTNING KISTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-127-2007 SID 1 (10) 2007-04-17 SDN 2007-04-26 Handläggare: Kriztina Buki Telefon: 08 508 01 600 Till Rinkeby-Kita taddelnämnd Från ocialbidrag

Läs mer

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM

Implementering av bistatisk markspridningsmodell baserad på IEM FOI-R--1158--SE Januari 004 ISSN 1650-194 Metodrapport Magnu Gutafon Implementering av bitatik markpridningmodell baerad på IEM Senorteknik SE-581 11 Linköping TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT Senorteknik

Läs mer

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Äldre- och handikappomorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Pia Bergten, Medicinkt anvarig jukköterka Telefon: 08-508 20 513 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-19 SDN 2006-04-20 Dnr 506-141/2006 KARTLÄGGNING

Läs mer

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415).

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid 177-181) och dikroism (sid 413-415). Dopplerradar Förberedeler Lä i vågläraboken om interferen (id 59-71), dopplereffekt (id 81-84), elektromagnetika vågor (id 177-181) och dikroim (id 413-415). Lä igenom hela laborationintruktionen. Gör

Läs mer

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen 2017

Public serviceredovisningen. Public service-redovisningen 2017 Public erviceredoviningen 2017 Public ervice-redoviningen 2017 1 Sverige Utbildningradio AB Kontakt: UR Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Mette Hultgren Skribenter: Gabriella Ekelund, Pia Lyckeberg

Läs mer

Rapport från inspektion av Solbergaskolan

Rapport från inspektion av Solbergaskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (17) 2009-02-19 SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073-91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076-12 33 846 INGEGERD SALOMONSSON,

Läs mer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center ProcIT-P-016 Procebekrivning Övervakning inom Operation Center Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-09-10 Innehållförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i procebekrivningarna 3 2 Övervakning

Läs mer

Rapport från inspektion av Mäster Olofsgårdens fritidshem och öppna fritidsverksamhet april 2011

Rapport från inspektion av Mäster Olofsgårdens fritidshem och öppna fritidsverksamhet april 2011 KVALITE TS- OCH EKONOMIAVDELNING EN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SID 1 (13) 2011-06-13 Utbildninginpektörer JONAS FLODMARK 08-508 33 257 BENGT THORNG REN 08-508 33 557 Rapport från inpektion av Mäter

Läs mer

Hastigheter och tidluckor 2004

Hastigheter och tidluckor 2004 Publikation 2005: 2 Hatigheter och tidluckor 2004 Reultatrapport Dokumentet datum Dokumentbeteckning 2005-01-31 2005: 2 Upphovman (författare) Chritina Svedung, Konult Väg och Trafik Dokumentet titel

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2007-10-01 Handläggare: Karin Aronon Telefon: 08-508 09 395 Till Norrmalm taddelnämnd Anökan till Socialtyrelen om utvecklingmedel

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKÖNHETSRÅDET

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKÖNHETSRÅDET S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-04-29 DNR 9.3-2553/11 SSA 2011:3 Skönhetrådet Att: Cecilia Skog Kopia: Reviionkontoret HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Vägen till järnåldern

Vägen till järnåldern Rapport 2006:35 Arkeologik underökning Vägen till järnåldern RAÄ 397 Kallertad 1:1 och 1:4 Linköping tad och kommun Ötergötland län Emma Karlon Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K

Läs mer

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Äldre- och handikappomorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Pia Bergten, Medicinkt anvarig jukköterka Telefon: 08-508 20 513 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-02-15 SDN 2007-03-22 Dnr 506-030/2007 KARTLÄGGNING

Läs mer

Det viktigaste i vår Förskola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli en bra verksamhet.

Det viktigaste i vår Förskola är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli en bra verksamhet. SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) DNR 400-444/07 GILTIG FR.O.M. 2007-09-20 GILTIG T.O.M. 2008-09-19 KVALITETSGARANTI Förkolan Soltrålen, Tentavägen 101 Muik-och danförkolan Det viktigate i vår

Läs mer

Verksamhetsplan Centrala Östermalms förskolor

Verksamhetsplan Centrala Östermalms förskolor ÖSTERMALM CENTRALA ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (18) 2007-12-05 Handläggare: Jacky Cohen Verkamhetplan Centrala Ötermalm förkolor Inledning Kort inledning om enheten, bland annat organiation

Läs mer

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag

Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor Stadsledningskontorets förslag STADSLEDNINGSKONTORET STABEN Bilaga 2 Stockholm tad handlingprogram för kydd mot olyckor 2007 08 31 Stadledningkontoret förlag www.tockholm.e SID 2 (6) Inledning Staden handlingprogram för kydd mot olyckor

Läs mer

Rapport från inspektion av Söderförskolor 9/12 18/

Rapport från inspektion av Söderförskolor 9/12 18/ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION FÖRSKOLEINSPEKTÖRER BIRGITTA MAGNUSSON TEL: 508 33 635 HANS DAHLIN TEL: 508 33 655 INGER LEFFLER TEL: 508 33 675 SID 1 (18) 2009-02-12

Läs mer

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende

Skuldrådgivning för hemlösa med ordnat boende SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER Handläggare: Gunhild Watorp Villarreal Telefon: 08-508 25 452 SID 1 (12) 2008-04-09 RAPPORT angående Skuldrådgivning för hemlöa med ordnat boende

Läs mer

Införande av kundvalssystem för vård- och omsorgsboenden

Införande av kundvalssystem för vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) Handläggare: Lar B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden 21 auguti 2007 Införande av kundvalytem för vård- och omorgboenden inom äldreomorg Äldreförvaltningen förlag

Läs mer

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio

NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010. Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010 men hallå...

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2644 SID 2 (5) Sammanfattning

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2644 SID 2 (5) Sammanfattning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI- OCH LOKALAVDELNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN SID 1 (5) 2009-05-07 4 Handläggare: Leif G. Hellén Telefon: 508 33 757 Till Utbildningnämnden 2009-06-11 Genomförandeförlag aveende

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13 SPÅNGA GYMNASIUM 2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/13 Planen gäller från 2012-08-22 till 2013-08-21 Anvarig för planen: Urban Viktröm, rektor Vår viion Alla elever på Spånga gymnaium

Läs mer

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials 1 Hårdmagnetika material / permanent magnet material agnetiera fört med tort magnetfält H 1 (ofta pulat), när det yttre fältet är bortaget finn fortfarande det avmagnetierande fältet H d och materialet

Läs mer

Råd vid smärta www.smarta.nu

Råd vid smärta www.smarta.nu Följande 16 idor är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Smärta & ledbevär En tematidning från Reumatikerförbundet Rehabilitering lönar ig... id 2 Författarna Marcu Birro och Helene

Läs mer

Processbeskrivning - Ekonomistyrning

Processbeskrivning - Ekonomistyrning ProcIT-P-003 Procebekrivning - Ekonomityrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 för Procebekrivning Ekonomityrning Procebekrivning ProcIT-P-003 3.2 Innehållförteckning 1 Inledning

Läs mer

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS EXPLOATERINGSKONTORET

HANTERING AV DIGITAL INFORMATION HOS EXPLOATERINGSKONTORET S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-02-17 DNR 9.3-14134/10 SSA 2010:20 Exploateringkontoret Att: Ann-Charlotte Nilon Kopia: Reviionkontoret HANTERING

Läs mer

Trådlös information vid fyrar i södra Norge

Trådlös information vid fyrar i södra Norge Trådlö information vid fyrar i ödra Norge ett delprojekt inom Framtidkuter Vid ju fredade fyrar i ödra Norge kommer trådlö guidning till mobiltelefoner att finna från ommaren/höten 2012. Det är ett delprojekt

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Sytematikt kvalitetarbete i förkolan Varför - Mål Vad - Foku Hur - Metod Syfte: Att förenkla det ytematika kvalitetarbetet på Stenungund kommun förkolor. Sytematikt kvalitetarbete i förkolan, rev.110706

Läs mer

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg

26 special. africa oil. text: birgitta forsberg Elefantj 26 pecial Familjen Lundin bolaggrupp hittade nyligen enorma oljereerver i Nordjön. Nu rikta blickarna mot färbolaget Africa Oil. Och inte bara på grund av den elefant om anta dölja ig i den omtridda

Läs mer

***************************************************************************

*************************************************************************** KOD: Kurkod: PC309 Kurnamn: Metod i pykologi Provmoment: Regreion- och variananaly Anvarig lärare: Ulf Dahltrand Tentamendatum: 04-0-4 Tid: 09.00-3.00 Lokal: Viktoriagatan 30 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator.

Läs mer

1. Gatu- och fastighetsnämnden anvisar mark för bostäder vid Salt-, Kummin-, Muskot- och Korintvägen till PEAB Sverige AB på två år.

1. Gatu- och fastighetsnämnden anvisar mark för bostäder vid Salt-, Kummin-, Muskot- och Korintvägen till PEAB Sverige AB på två år. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2003-11-04 Handläggare: Per Olof Jägbeck Region Yttertad Markbyrån Tel: 508 27 595 Perolof.jagbeck@gfk.tockholm.e 2003-10-12 Dnr 03-411-1098 Dnr 02-411-1232

Läs mer

Frigjord i eld. - En osteologisk analys av brända ben från Uppgarde, Vallstena

Frigjord i eld. - En osteologisk analys av brända ben från Uppgarde, Vallstena Frigjord i eld - En oteologik analy av brända ben från Uppga, Valltena Författare: Sophia Weterberg Uppala univeritet Campu Gotland Vårterminen 2016 Kandidatuppat i arkeologi med inriktning mot oteologi

Läs mer

Laborationsanvisning laboration 2

Laborationsanvisning laboration 2 Lab / Ljud i byggnad och ahälle / VTAF01 Laborationanvining laboration Mätning av ljudiolering, aborption, traniion och kalibrering av app Introduktion Probleet ed ljudtraniion har uppkoit delvi på grund

Läs mer

FOTO: Lil Trulsson. UR:s remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar, SOU 2018:50

FOTO: Lil Trulsson. UR:s remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar, SOU 2018:50 FOTO: Lil Trulon UR: remivar Ett oberoende public ervice för alla nya möjligheter och ökat anvar, SOU 2018:50 Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...8 2 Nya mönter i mediekonumtionen...9 3 Ändamålenlig

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 2014-03-04 Meddelad i Stockholm Mål nr 400-13 KLAGANDE. Ombud: Advokat Sofia Tedjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Vård- och omorgnämnden i Botkyrka

Läs mer

Redogörelse av de kommunövergripande verksamheterna på Södermalm. Uppdrag från stadsdelsnämnden.

Redogörelse av de kommunövergripande verksamheterna på Södermalm. Uppdrag från stadsdelsnämnden. SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB DNR 100-448/2008 DNR 400-463/2008 SID 1 (5) 2008-04-07 Handläggare: Kicki Elofon Telefon: 08-508 12 412 Till Till taddelnämnden 2008-04-24 Redogörele

Läs mer

Osttillverkning vid Källvallens fäbod i Jämtland 1943.

Osttillverkning vid Källvallens fäbod i Jämtland 1943. HUVUDSTAN Ytat och ytert på Nordika OSTIGT 13-15 februari är det Otfetival på Nordika mueet. Då finn det möjlighet att maka på och lära ig mer om våra venka otar hårda om mjuka, likom mögelotar. Ett flertal

Läs mer

Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban till nya förskolor

Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban till nya förskolor S ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2010-03-31 Handläggare: Jacky Cohen Telefon: 08/ 508 10 016 Till Ötermalm taddelnämnd ammanträde 100415 Omvandling av lokaler i kvarteret Krubban

Läs mer