Väderleksdata i Västergötland under gången tid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väderleksdata i Västergötland under gången tid."

Transkript

1 Väderleksdata i Västergötland under gången tid blev träden gröna i slutet av januari och fåglarna byggde bo i feb blommade träden i mars och i april kunde man plocka mogna körsbär stod säden i full blom i december. Varken snö eller frost stod säden i ax vid påsktiden grönskade träden i februari fanns varken snö eller frost fanns varken snö eller frost begynte de farlige vätår gjorde hagelskada obotlig skada på säden fanns varken snö eller frost ånyo hagelskada på säden fanns varken snö eller frost hade varit torkår på Falbygden, vars befolkning begärde skattelindring den 11 juli hade ett "gräselígt stort hagel fallit i Slöta och Saleby 1678 skedde "stor hagelskada" ånyo i Slöta den 3 okt. Jordbävning över hela Västergötland var en ovanlig vinter från Michaelis till mars månads slut. Var den starkaste vinter som man aldrig hört och då förlorade de svenske hela sin armé i Ryssland vid Pultava, Persmässodag. 8/8 Jordbävning grasserade pestilentien i Stockholm även här i Västergötland maj jordbävning /4. (3/5 efter nya stilen) total solförmörkelse den 8 juni kl. 8 om aftonen var stark jordbävning, att jorden skalv, hus, spisar och skorstenar darrade och hotade med fall den 13 juli i dagningen stark och långsam jordbävning, att tak och väggar brakade var så dyr tid, att folk förgicks av hunger. De åt bark av träd samt hassle~ och aleknopp, nässlor och kvekerötter den 18 nov. om natten kl. 3 var jordbävning varpå följde 10 dagars nordväststorm och yrväder S. Pauli dag efter middag var jordbävning den 2 maj (13/5 efter nya stilen) total solens förmörkelse missväxt och svår hungersnöd valborgsmässodag, jordbävning, men hade här ingen mer effekt än att fönster och tillhopa stående glas skangrade S. Mattiae dag och natt var så stark storm, att det skedde stor skada på hus, tak, skorstenar, gärdesgårdar och i synnerhet på skogen blev härstädes missväxt, särdeles på säden, som med stor svårighet och något skadad i mycken väta inbärgades blev genom sent snöfall och sommartorka i 7 veckor liten vårsäd och rågen brådtogs mångenstädes här i orterna.

2 1759 i mars, april och maj var ofta stark storm som fällde trän här i Sandhems och andra skogar. Köld continuerade i slutet av maj, då regn med värme gjorde gott på äng och åker. Därefter blev 7 veckors torka, som hindrade helst här i orten och även på Falbygden. Samma år den 8 okt. hördes kl.12 om dagen jordbävning i 2 minuter från nordost. Samma år, natten mellan den 21 och 22 dec. hördes en stor jordbävning, som ett buller av Jehu körande, varav hus och käril darrade mycket var om sommaren lång torka, att säd och hö blev litet, varav följande vår blev stor foderbrist. För 1 tjog långhalm gav man 3 à 5 mark. En skäppa råg steg 1763 till 6 à 7 mark, havre 4 mark, dessutom var svårt få säd särdeles havre, för pengar först i juni var nattfrost att löv å trän och plantor skadades. Ifrån den 14 juli till den 15 aug. regnade mycket, helst den 22 juli, så mycket hö bortflöt och Sandhemssjön gick upp i Kölnegården. Sedan på vintern därefter kom ingen särdeles tjäle och slädföret merendels onyttigt skadades vackra säden, axskriden, av en natts frost. Råg och havre gällde följande våren 7 á 8 mark smt., havre 4 mark smt efter såningen kall torka. Ifrån den 10 juli regnade mycket, åtminstone var annan dag, så vattnet flödade över kilar vid ån. Dock ymnig årsväxt av hö och säd, väl bärgad fast något hö av väta skämt. (Sandhem) 1767 var årsväxten vacker nog. Hö och säd inbärgades svårligen för regna skull. En skäppa råg kostade mest 12 mark, korn 8, havre 4 mark den 18 mars uppkom vid middagstiden ett förskräckligt kallt yrväder, som varade till aftonen, varav många på vägar blev döde och de som var nära sin hemvist råkade knappt rätt fram. Denna onda fredag sägs liknat en ond tisdag år 1723 i februari. Sädesbärgningen för regns skull gick långt ut på hösten. Vinterråg blev ganska liten i hela Västergötland. Lövbrott hindrades och skämdes av väta efter vårsåningen blev allestädes brist på säd, som knappt fanns till salu. 0m våren förtärde mask säden på vissa åkrar. Nyårsafton yrde gruveligen. Vägar gjordes brukbara genom snöhävning den 16 och 17 april (påskdagar) åkte man över Sandhemssjön. Den 18 bar isen sist en gående Våren begyntes i god tid och lagom med regn års äring på åker och äng var ymnig. Rågen mognade och kunde skäras vid Larsmässotiden Höbärgningen under föga regn hade gått lätt till slut. En skäppa råg gällde 5, 1 skäppa korn 4 och havre 10 mark, 1774 var våren tidig och äringen allestädes mest härlig. inbärgningen gick bra. Den 7 dec. var snödrivorna svåra och vägfarande kom knappt fram låg stora snödrivor till i april. Gräs och säd inbärgades väl Snösmältningen började sist i april och först i maj var äring på åker och äng ymnig den 9 april storm, som fällde Mossebergs ladugård, fastän den var ny. Sommaren var torr. Mindre hö och vårsäd. Vattenbrist vid kvarnarna till i september.

3 1780-talet var också missväxtår den 19 juli gick åskan starkt och slog ihjäl en 31-årig man i Rullesås i Sandhem I början av maj började vårsädet. Sedan lång 9 à 12 veckors torka gjorde skada på gräs och sädesväxt. Hö blev knappt hälften. Sidskott av säden fick knappt mogna. Den 8 och 9 aug. mejades rågen. Den veckan var hiskelig solhetta. Rödsoten började på barn. Boskapssjukan gick på några ställen. Svårt åskväder i Kälvene den 10 aug. Hö och säd blev ganska ringa, knappt till hälften emot vanligt väderleken var mycket omväxlande med torka före och efter midsommar och regn i rötmånaden förstördes grödan av snöfall vid Midsommartiden, och det lilla som blev räddat, kunde för nederbörd på hösten icke bärgas en ovanligt liten gröda av säd och foder. Svårt hagel på sommaren har lämnat den bördigaste gröda av säd och höslag som har inträffat under de senaste 20 åren under höstmånaderna en ovanligt stark storm rasat, som förstört många hus och hägnader samt varit skadlig för skogarna. Särskilt den 13 nov var ett fruktansvärt torkår. Från vårarbetet till skörden föll inget regn. Solstrålarna brände från en molnfri himmel, och solrök nedsatte sikten till en fjärdedels mil, liksom dimma uppträdde ett starkt jordskalv som 30 sept. halv 2 på förmiddagen. Ganska bra skörd. Under början av året stark köld, men ännu värre vid årets slut och under jultiden var våtår var torkår inträdde den "onde tisdagen" den 29 jan. det svåraste yrväder som förekommit i mannaminne. Äldre hus blåste ned, och det var omöjligt att vistas ute. I Västergötland frös 18 personer ihjäl denna dag den 1 maj föll mycket snö, och den räckte över alla gärdesgårdar var ett svårt torkår, med missväxt. Grödan blev brådmogen och skörden inbärgad den 10 augusti första söndagen i advent kallas "onda söndagen" Svårt yrväder hade rekordkall vinter. Alla vattendrag voro frusna, så att de bar häst och fordon under sista veckan av april hade en typisk snövinter mycket snö. Sen bärgning rekordvarm sommar 1892 hade en sträng och långvarig vinter torrt år. Tidig och sträng vinter torrt år ovanligt mild vinter hade mycket snö. Den 12 feb. inträffade det värsta yrväder, och mycket snö föll under hela veckan. Omkr. 1 mars regn och storm. Tågen stod kvar i Grästorp i tre dagar. All snö smälte och frös till is, så alla marker voro isbelagda.

4 1901 var ett torrt och varmt år kallt år. Torr höst. Julstorm hade torr och varm sommar mild vinter, tidig vår och torr sommar. Missväxt. Många vita nätter under sommaren Söndagen den 23 okt. jordbävning torrt år och snöfattig vinter, 1906 hade en snörik vinter mycket regn. Det regnade 32 dagar under juli-aug. Därefter torr höst torr sommar, Vattenbrist torr sommar hade en ovanligt regnig sommar var ett mycket torrt år var torrt år. Särskild varm försommar. Många skogseldar mild vinter. Snöstorm maj hade sträng vinter hade -35 gr. den 6 jan. Slädföre hela april. Kylig och kall vår och försommar. Rågen frös i blomningen hade snövinter och vacker sommar mild vinter. Tidig vår, Åskrik sommar. Snölös december sommar med mycket åska. 23 okt. svår snöstorm. Mycket skog bröts ned av blötsnön. Tågen fick inställas i tre dagar mycket snö. Sen vår, sen bärgning hela sommaren regnig. Kall höst. (Göteborgsutställningen) 1924 sträng vinter. Hela sommaren våt. Bladmögel på potatisen mycket varm sommar. Svårt åskväder den 31 juli blidvinter regnig och sen vår. Nederbördsrekord 2 juli. 154 mm föll under 2 1/2 dygn 1928 mild vinter och tidig vår. Varm sommar med mycket åska. Orkan den 9-10 feb. Storm Fortsätter i början av mars sträng vinter med mycket snö och snöyra nästan varje dag. Slädföre i maj. December månad var rekordmild mild vinter, Varm sommar med mycket åska sen våt sommar med åska tidig sommar. Jordstötar i slutet av augusti torrt år. Sällsynt mild vinter. Åskrik sommar och varm. +36 grader 9 juli. Vattenbrist 1934 varmt år blåsig kall vinter. Torr kall vår. Varm sommar, särskilt vid midsommartiden kall vinter med mycket snö. Sen kall vår vackert grönt norrsken den 7 jan. Rött norrsken 30 nov starkt rött norrsken 26 jan. Våt sommar vått år. Nederbördsrekord under juli. Mycket åska. Kall vinter i nov. och december månader sträng vinter med mycket snö och yrväder. Varm torr sommar. Starkt vackert norrsken den okt. Tidig vinter.

5 1941 torrt år. Rekordkall vinter med mycket snö. Kallaste januari på 127 år kallt år. Den 25 jan. var det -32 gr. och snöstorm. Kall regnig vår. Varm sommar. +27 gr. i skuggan d. 27/8. Tidig kall höst och snörik vinter ovanligt varmt år. Blidvinter med barmark. Tidig, varm vår. Torr sommar och regnig höst vått år. Blidvinter. våt kall vår med sen varm sommar. Våt och blåsig men varm höst. Tidig vinter med snö kall, snörik vinter. Tidig, varm och torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall, snörik vinter. Tidig, varm, torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall barvinter. Varmaste våren sedan Våldsamma översvämningar i april efter snöfall. Varm och åskrik sommar. Regn under industrisemestern. sedan uppehåll till i början av oktober torrt år vått år tämligen varmt mycket snö och regn. Sen vår och besvärlig bärgning av skörden mycket snö. Trafiksvårigheter i mars. Översvämningar i april. Varm sommar Torr mild höst varm april torr sommar. Från aug. mycket regn. Skördearbetet avslutades i snö under november månad litet snö, tidig vårsådd, god skörd. Okt. och dec. rekordvärme yrväder i januari. 24 vinternätter i april. kallaste juli i mannaminne. Efter en sällsynt varm höst, snö redan i november snörik mars, efter kyla april torr sommar. Tidig skörd som var inbärgad redan i augusti. Trafikstopp den 17 december jan.-april snöiga, kylig sommar, medelgod skörd, bra fruktskörd. Barvinter med regn och blåst i december snöfattig vinter utom feb. Disig, kall vår, mycket regn sen sådd och skördearbete ännu i oktober månad snö kvar i skogen i april. Vacker juni. Juli och augusti en enda sammanhängande regnperiod. Över 100 mm nederbörd varje månad. Svårt åskväder den 13 juli. Fint skördeväder mycket snö i januari, snöfal1 20 jan. Nytt yrväder jan. Svåra skogsskador, torr sommar gav dålig skörd. Vattenbrist kylig, snöfattig vinter, vacker maj och juni, men regnvåt juli. (136 mm.) skördeskador som följd. Våtaste nov. på 60 år, men mild december snölös, tidig vår. Växlande delvis varm sommar. Tidig sådd och skörd. Sen höst, kall dec. Snö den 5 dec vanligt våtår med klen skörd, som delvis var obärgad vid snöfallet den 11 november kallaste januari sedan krigsvintern , snöhinder den 14 jan. Stora snövallar under februari. Snön kvar i skogarna i april, därefter varm sommar med god skörd torr höst. mild vinter. Rekordskörd

6 1965 efter barvinter tjälskador. Kall vår och regnig sommar. Svårbärgad, men god skörd. Mycket snö i december kallaste januari på 1900-talet med snöhinder 2 och jan. yrsnö. Även feb. med köldrekord den 9 feb. 1 meter snö i skogen, Vårflod. Varm maj, åska 20 juni, torr sommar, lågt grundvatten, god skörd snövinter i slutet av januari. Åska med hagel i april, torr sommar, vattenbrist, medelgod skörd. Åskregn i aug. Oktober gav rekordnederbörd med 220 mm. Den 17 okt. snöstorm med skogsskador som följd. Kall december snörik januari, trafiksvårigheter 17 jan. Varm april, men regn delade sådden i tvenne perioder. Den varmaste sommaren på många år, med torka och lågvatten som följd. Tidig skörd. Nov. och dec. disiga och snöfattiga mild januari med mycket snö, kall mars och april. Under maj 122 mm regn. Försenad sådd och dålig skörd. 0rkan den 22 sept. med svåra skogsskador. (värre än 1921) Storm även 1 november lär ha varit den svåraste vi upplevt i mannaminne, Saltskador på träd och buskar från västkusten upp till Vara och längre. Mild vinter till årets slut snötäcke i januari. I april snöstorm med trafikhinder. Varm sommar ända in i september. God välbärgad skörd. Första snön redan den 28 oktober. Varm, disig nov. och december snöfattig vinter. Varmaste januari på ett sekel, sådd redan i april, kallaste maj på 1900-talet. vacker sommar med värmebölja vid midsommar. Från 3 juli dåligt väder med regn. God skörd. Mild och snölös höst och förvinter mild snölös vinter Sen vår men bra sommar och höst Mild vinter åter snölös vinter. Varm sommar och skaplig höst rekordvarm vinter som var helt snölös och inga minusgrader Ganska sen vår torr sommar trots detta rekordskördar. Mild höst 1975 mild vinter, våt och mulen och ingen snö. Våren kall, sommaren torr och varm, rekordvärme i juli och aug. Mild höst nästan snölös vinter. kall vår torr och varm sommar och fin höst, Första snön okt. Snörik och kall december kall vår och sommar. Hösten vacker Mycket regn i oktober. Snöoväder i mitten av november månad ganska mycket snö i feb. och mars. Våren sen och kall som vanligt men solig. Sommaren kall och regnig, Högst +12 gr, i juli, Hösten likadan. Novembers första 20 dagar var varmast på hela året, 1979 De två första månaderna av året voro mycket kalla och snörika. Våren sen och kall. sommaren kall och solfattig. Hösten också kall och regnig. Nov. mild. Snö och kyla mellan 8 dec. -22 dec sedan dimma och regn till årets slut Jan. kall och snörik Fyra snödagar i feb. mycket dimma. 17 solskensdagar i mars och ostlig vind. Mycket sol i april och maj. Åska den 29 maj. Första delen av juni varm (+32 gr.) Inte mindre än 13 åskdagar i juni. 4-5 juli svårt hagel. 10 åskdagar i juli. senare hälften bättre väder. Sept. och okt. kalla och fuktíga. Första snön den 23 oktober. Nov. första del kall. Likadant i dec. sedan mängder av regn.

7 1981 Ganska mild januari. Halva månaden över 0-strecket. Feb. mildare än vanligt. Lite snö. Första delen av mars kall. Tre snödagar, andra hälften mild. April mild och solig. Maj varm, +28 gr. den 22 maj. Åskväder den 13, 18, maj. Juni kall, regnig och blåsig. Endast 3 hela soldagar. Högst +19 gr. Första delen av aug. mulen, senare delen solig. Högst +25 gr. Sept. månad mycket molnrik. Endast 4 hela soldagar. Högst +20 gr. Två åskväder. 0ktober blåsig och mulen. Sex soldagar och tre åskväder. Första delen av nov. mycket sol. Senare delen både åska och snö. Dec. månad århundradets kallaste dec. I mitten av månaden 8 soldagar i följd. Ned till -21 gr senare delen snörik;

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Inom övriga branscher redovisas skada genom åska under den skadeart som följer av villkoren, t ex brand eller maskin.

Inom övriga branscher redovisas skada genom åska under den skadeart som följer av villkoren, t ex brand eller maskin. Alla branscher utom Sep. Båt och Sep. Rese 11 Ansvar, personskada ev inkl sakskada 12 Ansvar, enbart sakskada, inkl återkallelse 15 Ansvar, förmögenhetsförlust inkl skada p g a fastighetsöverlåtelseansvar,

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 1866 I början av oktober kom snö som blev liggande allt jämt med ihållande stadig vinter ända fram till julen sedan blev det mera kallt. 1867 Januari vexlades mellan 15 och

Läs mer

Barmarksläger i Portugal februari 2010

Barmarksläger i Portugal februari 2010 Barmarksläger i Portugal februari 2010 Torsdagen den 11 februari åkte en tapper skara orienteringsbrudar (Karin, Eva E, Eva J, Frida och Johanna) mot Portugal för att slipa formen i en vecka. Fredagen

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Nivå 1 ANKOMST. Har du bagage? Ja, jag har en ryggsäck och en stor väska. Ok, Jag tar väskan och du tar ryggsäcken, okay?

Nivå 1 ANKOMST. Har du bagage? Ja, jag har en ryggsäck och en stor väska. Ok, Jag tar väskan och du tar ryggsäcken, okay? Nivå 1 ANKOMST Hej! Är du Sandra? Ja, det är jag. Och du är du Erik? Ja, äntligen. Hur mår du? Bra tack, och du? Bra, tack. Och resan. Gick den bra? Inte illa Jag är ganska trött och jag är törstig Det

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 26 februari 2010. Fick inte köpa lägenhet

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 26 februari 2010. Fick inte köpa lägenhet LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 26 februari 2010 NORRBOTTEN Fick inte köpa lägenhet En kvinna med tre barn skulle köpa en lägenhet i Haparanda. Men köpet stoppades. -Inga romer får komma till vårt hus, sa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb Krönika 1993 på Torshälla Golfklubb 10/7-93 Anette och Magnus spelade Torshällas sambotävling dagen före spelades första Brostedt Cup. Robin var febersjuk. Ingela hade nyss återtagit golfen och ville inte

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel.

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel. 1 Begrepp oc Eempel Begreppsinlärning List-ten-Eliminate Begreppsinlärning 1 Begrepp oc Eempel List-ten-Eliminate Begreppsinlärning (Concept Learning) Inlärning av en boolsk funktion från eempel Kategorier

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

BOSTADSRÄTTS- TILLÄGG. Särskilt försäkringsvillkor VBT2012:1 Gäller från 2012-08-01

BOSTADSRÄTTS- TILLÄGG. Särskilt försäkringsvillkor VBT2012:1 Gäller från 2012-08-01 BOSTADSRÄTTS- TILLÄGG Gäller från 2012-08-01 Särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2012-08-01 Med detta försäkringsvillkor görs följande tillägg till och ändringar av allmänna försäkringsvillkor

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Produktkatalog 2014/2015. Vildfågel

Produktkatalog 2014/2015. Vildfågel Produktkatalog 2014/2015 Vildfågel Vinterliv i trädgården När vintern gör sitt inträde får vi njuta av vår trädgård i ny skepnad. Fram träder färgskalor som rör sig från dimmigt gråblå till gnistrande

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Sätt in i den blå manualen Uppdat. 2013-06-08

Sätt in i den blå manualen Uppdat. 2013-06-08 Sätt in i den blå manualen Uppdat. 2013-06-08 Hej Medlemmar! Vi har gjort denna manual för att våra bostadsrätter ska få rätt underhåll. Det är även viktigt att vi försöker hålla ordning i området. Vi

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer