Väderleksdata i Västergötland under gången tid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väderleksdata i Västergötland under gången tid."

Transkript

1 Väderleksdata i Västergötland under gången tid blev träden gröna i slutet av januari och fåglarna byggde bo i feb blommade träden i mars och i april kunde man plocka mogna körsbär stod säden i full blom i december. Varken snö eller frost stod säden i ax vid påsktiden grönskade träden i februari fanns varken snö eller frost fanns varken snö eller frost begynte de farlige vätår gjorde hagelskada obotlig skada på säden fanns varken snö eller frost ånyo hagelskada på säden fanns varken snö eller frost hade varit torkår på Falbygden, vars befolkning begärde skattelindring den 11 juli hade ett "gräselígt stort hagel fallit i Slöta och Saleby 1678 skedde "stor hagelskada" ånyo i Slöta den 3 okt. Jordbävning över hela Västergötland var en ovanlig vinter från Michaelis till mars månads slut. Var den starkaste vinter som man aldrig hört och då förlorade de svenske hela sin armé i Ryssland vid Pultava, Persmässodag. 8/8 Jordbävning grasserade pestilentien i Stockholm även här i Västergötland maj jordbävning /4. (3/5 efter nya stilen) total solförmörkelse den 8 juni kl. 8 om aftonen var stark jordbävning, att jorden skalv, hus, spisar och skorstenar darrade och hotade med fall den 13 juli i dagningen stark och långsam jordbävning, att tak och väggar brakade var så dyr tid, att folk förgicks av hunger. De åt bark av träd samt hassle~ och aleknopp, nässlor och kvekerötter den 18 nov. om natten kl. 3 var jordbävning varpå följde 10 dagars nordväststorm och yrväder S. Pauli dag efter middag var jordbävning den 2 maj (13/5 efter nya stilen) total solens förmörkelse missväxt och svår hungersnöd valborgsmässodag, jordbävning, men hade här ingen mer effekt än att fönster och tillhopa stående glas skangrade S. Mattiae dag och natt var så stark storm, att det skedde stor skada på hus, tak, skorstenar, gärdesgårdar och i synnerhet på skogen blev härstädes missväxt, särdeles på säden, som med stor svårighet och något skadad i mycken väta inbärgades blev genom sent snöfall och sommartorka i 7 veckor liten vårsäd och rågen brådtogs mångenstädes här i orterna.

2 1759 i mars, april och maj var ofta stark storm som fällde trän här i Sandhems och andra skogar. Köld continuerade i slutet av maj, då regn med värme gjorde gott på äng och åker. Därefter blev 7 veckors torka, som hindrade helst här i orten och även på Falbygden. Samma år den 8 okt. hördes kl.12 om dagen jordbävning i 2 minuter från nordost. Samma år, natten mellan den 21 och 22 dec. hördes en stor jordbävning, som ett buller av Jehu körande, varav hus och käril darrade mycket var om sommaren lång torka, att säd och hö blev litet, varav följande vår blev stor foderbrist. För 1 tjog långhalm gav man 3 à 5 mark. En skäppa råg steg 1763 till 6 à 7 mark, havre 4 mark, dessutom var svårt få säd särdeles havre, för pengar först i juni var nattfrost att löv å trän och plantor skadades. Ifrån den 14 juli till den 15 aug. regnade mycket, helst den 22 juli, så mycket hö bortflöt och Sandhemssjön gick upp i Kölnegården. Sedan på vintern därefter kom ingen särdeles tjäle och slädföret merendels onyttigt skadades vackra säden, axskriden, av en natts frost. Råg och havre gällde följande våren 7 á 8 mark smt., havre 4 mark smt efter såningen kall torka. Ifrån den 10 juli regnade mycket, åtminstone var annan dag, så vattnet flödade över kilar vid ån. Dock ymnig årsväxt av hö och säd, väl bärgad fast något hö av väta skämt. (Sandhem) 1767 var årsväxten vacker nog. Hö och säd inbärgades svårligen för regna skull. En skäppa råg kostade mest 12 mark, korn 8, havre 4 mark den 18 mars uppkom vid middagstiden ett förskräckligt kallt yrväder, som varade till aftonen, varav många på vägar blev döde och de som var nära sin hemvist råkade knappt rätt fram. Denna onda fredag sägs liknat en ond tisdag år 1723 i februari. Sädesbärgningen för regns skull gick långt ut på hösten. Vinterråg blev ganska liten i hela Västergötland. Lövbrott hindrades och skämdes av väta efter vårsåningen blev allestädes brist på säd, som knappt fanns till salu. 0m våren förtärde mask säden på vissa åkrar. Nyårsafton yrde gruveligen. Vägar gjordes brukbara genom snöhävning den 16 och 17 april (påskdagar) åkte man över Sandhemssjön. Den 18 bar isen sist en gående Våren begyntes i god tid och lagom med regn års äring på åker och äng var ymnig. Rågen mognade och kunde skäras vid Larsmässotiden Höbärgningen under föga regn hade gått lätt till slut. En skäppa råg gällde 5, 1 skäppa korn 4 och havre 10 mark, 1774 var våren tidig och äringen allestädes mest härlig. inbärgningen gick bra. Den 7 dec. var snödrivorna svåra och vägfarande kom knappt fram låg stora snödrivor till i april. Gräs och säd inbärgades väl Snösmältningen började sist i april och först i maj var äring på åker och äng ymnig den 9 april storm, som fällde Mossebergs ladugård, fastän den var ny. Sommaren var torr. Mindre hö och vårsäd. Vattenbrist vid kvarnarna till i september.

3 1780-talet var också missväxtår den 19 juli gick åskan starkt och slog ihjäl en 31-årig man i Rullesås i Sandhem I början av maj började vårsädet. Sedan lång 9 à 12 veckors torka gjorde skada på gräs och sädesväxt. Hö blev knappt hälften. Sidskott av säden fick knappt mogna. Den 8 och 9 aug. mejades rågen. Den veckan var hiskelig solhetta. Rödsoten började på barn. Boskapssjukan gick på några ställen. Svårt åskväder i Kälvene den 10 aug. Hö och säd blev ganska ringa, knappt till hälften emot vanligt väderleken var mycket omväxlande med torka före och efter midsommar och regn i rötmånaden förstördes grödan av snöfall vid Midsommartiden, och det lilla som blev räddat, kunde för nederbörd på hösten icke bärgas en ovanligt liten gröda av säd och foder. Svårt hagel på sommaren har lämnat den bördigaste gröda av säd och höslag som har inträffat under de senaste 20 åren under höstmånaderna en ovanligt stark storm rasat, som förstört många hus och hägnader samt varit skadlig för skogarna. Särskilt den 13 nov var ett fruktansvärt torkår. Från vårarbetet till skörden föll inget regn. Solstrålarna brände från en molnfri himmel, och solrök nedsatte sikten till en fjärdedels mil, liksom dimma uppträdde ett starkt jordskalv som 30 sept. halv 2 på förmiddagen. Ganska bra skörd. Under början av året stark köld, men ännu värre vid årets slut och under jultiden var våtår var torkår inträdde den "onde tisdagen" den 29 jan. det svåraste yrväder som förekommit i mannaminne. Äldre hus blåste ned, och det var omöjligt att vistas ute. I Västergötland frös 18 personer ihjäl denna dag den 1 maj föll mycket snö, och den räckte över alla gärdesgårdar var ett svårt torkår, med missväxt. Grödan blev brådmogen och skörden inbärgad den 10 augusti första söndagen i advent kallas "onda söndagen" Svårt yrväder hade rekordkall vinter. Alla vattendrag voro frusna, så att de bar häst och fordon under sista veckan av april hade en typisk snövinter mycket snö. Sen bärgning rekordvarm sommar 1892 hade en sträng och långvarig vinter torrt år. Tidig och sträng vinter torrt år ovanligt mild vinter hade mycket snö. Den 12 feb. inträffade det värsta yrväder, och mycket snö föll under hela veckan. Omkr. 1 mars regn och storm. Tågen stod kvar i Grästorp i tre dagar. All snö smälte och frös till is, så alla marker voro isbelagda.

4 1901 var ett torrt och varmt år kallt år. Torr höst. Julstorm hade torr och varm sommar mild vinter, tidig vår och torr sommar. Missväxt. Många vita nätter under sommaren Söndagen den 23 okt. jordbävning torrt år och snöfattig vinter, 1906 hade en snörik vinter mycket regn. Det regnade 32 dagar under juli-aug. Därefter torr höst torr sommar, Vattenbrist torr sommar hade en ovanligt regnig sommar var ett mycket torrt år var torrt år. Särskild varm försommar. Många skogseldar mild vinter. Snöstorm maj hade sträng vinter hade -35 gr. den 6 jan. Slädföre hela april. Kylig och kall vår och försommar. Rågen frös i blomningen hade snövinter och vacker sommar mild vinter. Tidig vår, Åskrik sommar. Snölös december sommar med mycket åska. 23 okt. svår snöstorm. Mycket skog bröts ned av blötsnön. Tågen fick inställas i tre dagar mycket snö. Sen vår, sen bärgning hela sommaren regnig. Kall höst. (Göteborgsutställningen) 1924 sträng vinter. Hela sommaren våt. Bladmögel på potatisen mycket varm sommar. Svårt åskväder den 31 juli blidvinter regnig och sen vår. Nederbördsrekord 2 juli. 154 mm föll under 2 1/2 dygn 1928 mild vinter och tidig vår. Varm sommar med mycket åska. Orkan den 9-10 feb. Storm Fortsätter i början av mars sträng vinter med mycket snö och snöyra nästan varje dag. Slädföre i maj. December månad var rekordmild mild vinter, Varm sommar med mycket åska sen våt sommar med åska tidig sommar. Jordstötar i slutet av augusti torrt år. Sällsynt mild vinter. Åskrik sommar och varm. +36 grader 9 juli. Vattenbrist 1934 varmt år blåsig kall vinter. Torr kall vår. Varm sommar, särskilt vid midsommartiden kall vinter med mycket snö. Sen kall vår vackert grönt norrsken den 7 jan. Rött norrsken 30 nov starkt rött norrsken 26 jan. Våt sommar vått år. Nederbördsrekord under juli. Mycket åska. Kall vinter i nov. och december månader sträng vinter med mycket snö och yrväder. Varm torr sommar. Starkt vackert norrsken den okt. Tidig vinter.

5 1941 torrt år. Rekordkall vinter med mycket snö. Kallaste januari på 127 år kallt år. Den 25 jan. var det -32 gr. och snöstorm. Kall regnig vår. Varm sommar. +27 gr. i skuggan d. 27/8. Tidig kall höst och snörik vinter ovanligt varmt år. Blidvinter med barmark. Tidig, varm vår. Torr sommar och regnig höst vått år. Blidvinter. våt kall vår med sen varm sommar. Våt och blåsig men varm höst. Tidig vinter med snö kall, snörik vinter. Tidig, varm och torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall, snörik vinter. Tidig, varm, torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall barvinter. Varmaste våren sedan Våldsamma översvämningar i april efter snöfall. Varm och åskrik sommar. Regn under industrisemestern. sedan uppehåll till i början av oktober torrt år vått år tämligen varmt mycket snö och regn. Sen vår och besvärlig bärgning av skörden mycket snö. Trafiksvårigheter i mars. Översvämningar i april. Varm sommar Torr mild höst varm april torr sommar. Från aug. mycket regn. Skördearbetet avslutades i snö under november månad litet snö, tidig vårsådd, god skörd. Okt. och dec. rekordvärme yrväder i januari. 24 vinternätter i april. kallaste juli i mannaminne. Efter en sällsynt varm höst, snö redan i november snörik mars, efter kyla april torr sommar. Tidig skörd som var inbärgad redan i augusti. Trafikstopp den 17 december jan.-april snöiga, kylig sommar, medelgod skörd, bra fruktskörd. Barvinter med regn och blåst i december snöfattig vinter utom feb. Disig, kall vår, mycket regn sen sådd och skördearbete ännu i oktober månad snö kvar i skogen i april. Vacker juni. Juli och augusti en enda sammanhängande regnperiod. Över 100 mm nederbörd varje månad. Svårt åskväder den 13 juli. Fint skördeväder mycket snö i januari, snöfal1 20 jan. Nytt yrväder jan. Svåra skogsskador, torr sommar gav dålig skörd. Vattenbrist kylig, snöfattig vinter, vacker maj och juni, men regnvåt juli. (136 mm.) skördeskador som följd. Våtaste nov. på 60 år, men mild december snölös, tidig vår. Växlande delvis varm sommar. Tidig sådd och skörd. Sen höst, kall dec. Snö den 5 dec vanligt våtår med klen skörd, som delvis var obärgad vid snöfallet den 11 november kallaste januari sedan krigsvintern , snöhinder den 14 jan. Stora snövallar under februari. Snön kvar i skogarna i april, därefter varm sommar med god skörd torr höst. mild vinter. Rekordskörd

6 1965 efter barvinter tjälskador. Kall vår och regnig sommar. Svårbärgad, men god skörd. Mycket snö i december kallaste januari på 1900-talet med snöhinder 2 och jan. yrsnö. Även feb. med köldrekord den 9 feb. 1 meter snö i skogen, Vårflod. Varm maj, åska 20 juni, torr sommar, lågt grundvatten, god skörd snövinter i slutet av januari. Åska med hagel i april, torr sommar, vattenbrist, medelgod skörd. Åskregn i aug. Oktober gav rekordnederbörd med 220 mm. Den 17 okt. snöstorm med skogsskador som följd. Kall december snörik januari, trafiksvårigheter 17 jan. Varm april, men regn delade sådden i tvenne perioder. Den varmaste sommaren på många år, med torka och lågvatten som följd. Tidig skörd. Nov. och dec. disiga och snöfattiga mild januari med mycket snö, kall mars och april. Under maj 122 mm regn. Försenad sådd och dålig skörd. 0rkan den 22 sept. med svåra skogsskador. (värre än 1921) Storm även 1 november lär ha varit den svåraste vi upplevt i mannaminne, Saltskador på träd och buskar från västkusten upp till Vara och längre. Mild vinter till årets slut snötäcke i januari. I april snöstorm med trafikhinder. Varm sommar ända in i september. God välbärgad skörd. Första snön redan den 28 oktober. Varm, disig nov. och december snöfattig vinter. Varmaste januari på ett sekel, sådd redan i april, kallaste maj på 1900-talet. vacker sommar med värmebölja vid midsommar. Från 3 juli dåligt väder med regn. God skörd. Mild och snölös höst och förvinter mild snölös vinter Sen vår men bra sommar och höst Mild vinter åter snölös vinter. Varm sommar och skaplig höst rekordvarm vinter som var helt snölös och inga minusgrader Ganska sen vår torr sommar trots detta rekordskördar. Mild höst 1975 mild vinter, våt och mulen och ingen snö. Våren kall, sommaren torr och varm, rekordvärme i juli och aug. Mild höst nästan snölös vinter. kall vår torr och varm sommar och fin höst, Första snön okt. Snörik och kall december kall vår och sommar. Hösten vacker Mycket regn i oktober. Snöoväder i mitten av november månad ganska mycket snö i feb. och mars. Våren sen och kall som vanligt men solig. Sommaren kall och regnig, Högst +12 gr, i juli, Hösten likadan. Novembers första 20 dagar var varmast på hela året, 1979 De två första månaderna av året voro mycket kalla och snörika. Våren sen och kall. sommaren kall och solfattig. Hösten också kall och regnig. Nov. mild. Snö och kyla mellan 8 dec. -22 dec sedan dimma och regn till årets slut Jan. kall och snörik Fyra snödagar i feb. mycket dimma. 17 solskensdagar i mars och ostlig vind. Mycket sol i april och maj. Åska den 29 maj. Första delen av juni varm (+32 gr.) Inte mindre än 13 åskdagar i juni. 4-5 juli svårt hagel. 10 åskdagar i juli. senare hälften bättre väder. Sept. och okt. kalla och fuktíga. Första snön den 23 oktober. Nov. första del kall. Likadant i dec. sedan mängder av regn.

7 1981 Ganska mild januari. Halva månaden över 0-strecket. Feb. mildare än vanligt. Lite snö. Första delen av mars kall. Tre snödagar, andra hälften mild. April mild och solig. Maj varm, +28 gr. den 22 maj. Åskväder den 13, 18, maj. Juni kall, regnig och blåsig. Endast 3 hela soldagar. Högst +19 gr. Första delen av aug. mulen, senare delen solig. Högst +25 gr. Sept. månad mycket molnrik. Endast 4 hela soldagar. Högst +20 gr. Två åskväder. 0ktober blåsig och mulen. Sex soldagar och tre åskväder. Första delen av nov. mycket sol. Senare delen både åska och snö. Dec. månad århundradets kallaste dec. I mitten av månaden 8 soldagar i följd. Ned till -21 gr senare delen snörik;

Dagens bild 24 maj 2016

Dagens bild 24 maj 2016 Dagens bild 24 maj 2016 Från Boken Svagårens barn av Ulf Högberg. En bok jag rekommenderar alla att läsa. På bilden ser du två sockenmagasin från Uppland där spannmål förvarades. Om dessa kan du läsa på

Läs mer

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Leo och olyckan Lärarmaterial

Leo och olyckan Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Leo. Leos pappa har en gård där han har kor. En kväll hör Leo hur det brakar utanför. Hela taket på ladan har rasat in, för att

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Barmarksläger i Portugal februari 2010

Barmarksläger i Portugal februari 2010 Barmarksläger i Portugal februari 2010 Torsdagen den 11 februari åkte en tapper skara orienteringsbrudar (Karin, Eva E, Eva J, Frida och Johanna) mot Portugal för att slipa formen i en vecka. Fredagen

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 1866 I början av oktober kom snö som blev liggande allt jämt med ihållande stadig vinter ända fram till julen sedan blev det mera kallt. 1867 Januari vexlades mellan 15 och

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...! Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,

Läs mer

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl )

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl ) SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl. 09.30 (Inmarschen börjar kl. 09.15) Program 1. Välkomstord Jens Back 2. Orkestern och unison sång Den blomstertid nu kommer 1:a versen (J.O.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Tranbärets månadsbrev januari 2016 Tranbärets månadsbrev januari 2016 Julen har passerat och det har blivit nytt år. Januari har bjudit på varierat väder. Snö, kyla, sol, regn och blåst. Alla har vi våra åsikter om vilket väder vi helst

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön 2013-09-23 1 (5) Tekniska nämnden Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön Detta är utdrag ur skötselbeskrivningen för parkdriften i Nacka kommun. Ytterligare information om skötselbeskrivningen

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Alkavare kapell med inblick i Sarek. Juli 2013

Alkavare kapell med inblick i Sarek. Juli 2013 Alkavare kapell med inblick i Sarek Juli 2013 Hur man kan besöka Sarek utan alltför stor ansträngning Vi hade under vintern planerat en del tänkbara vägar att ta oss till Alkavare kapell från Ritsem och

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Drottningen: Ända sedan hon föddes så har hon haft magiska krafter gällande is och snö.

Drottningen: Ända sedan hon föddes så har hon haft magiska krafter gällande is och snö. Snödrottningen 1. Berättare/andra småroller 2. Kungen 3. Drottningen 4. Elsa 5. Anna 6. Prins Sven 7. Häxan Iris 8. Trollflickan Vimsa 9. Trollmamman Hulda 10. Trollpappan Pappsen 11. Trollbarnet kai 12.

Läs mer

Som vanligt firades Jul o Nyår på traditionellt sätt, för övrigt träffades släkt o vänner i vanlig ordning.

Som vanligt firades Jul o Nyår på traditionellt sätt, för övrigt träffades släkt o vänner i vanlig ordning. Resebrev nr 1, 2015 Åter tillbaks i Finike igen Perioden hemma över hjul o nyår Som vanligt firades Jul o Nyår på traditionellt sätt, för övrigt träffades släkt o vänner i vanlig ordning. Åter tillbaks

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Det är valborgsmässoafton igen!

Det är valborgsmässoafton igen! Det är valborgsmässoafton igen! 140430 Jag vill börja med att läsa några rader ur en dikt skriven Av Alva Möllerströms bok Nysådd och axplock Det är ingenting nytt som händer, det har upprepats i tusende

Läs mer

stativ alternativ perspektiv 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. sommartider årstider påsk 2. Vår och höst är olika.

stativ alternativ perspektiv 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. sommartider årstider påsk 2. Vår och höst är olika. 1. Eleverna fick välja mellan olika på idrottsdagen. stativ alternativ perspektiv 2. Vår och höst är olika. sommartider årstider påsk 3. Barn i olika takt. avvecklas invecklas utvecklas 4. Samira var rädd

Läs mer

en sitter på madrassen en går på toaletten en plit framför sig en bakom en knackar på dörren för att någon annan ska spola en blir förhörd en blir

en sitter på madrassen en går på toaletten en plit framför sig en bakom en knackar på dörren för att någon annan ska spola en blir förhörd en blir en sitter på madrassen en går på toaletten en plit framför sig en bakom en knackar på dörren för att någon annan ska spola en blir förhörd en blir förflyttad en blir flyttad från polisbil till polisbil

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Årets vandring gällde Njoatsosvágge. Därför bestämde jag mig för en färdväg från norr till söder nästan längs natioanlparkens gräns till Padjelanta. Färdvägen ledde

Läs mer

Inom övriga branscher redovisas skada genom åska under den skadeart som följer av villkoren, t ex brand eller maskin.

Inom övriga branscher redovisas skada genom åska under den skadeart som följer av villkoren, t ex brand eller maskin. Alla branscher utom Sep. Båt och Sep. Rese 11 Ansvar, personskada ev inkl sakskada 12 Ansvar, enbart sakskada, inkl återkallelse 15 Ansvar, förmögenhetsförlust inkl skada p g a fastighetsöverlåtelseansvar,

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010

Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010 Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010 Dag 1: Så är det då dags. Marcus och jag är först på plats, en dag innan till och med. Allt för att kunna tvätta underkläder. Vi har redan varit ute och kört motorcykel

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Nät till hus och trädgård

Nät till hus och trädgård Nät till hus och trädgård Stängselnät Bärnät Spaljénät Hönsnät/Lathyrusnät Uppbindningsnät Skuggnät Vindskyddsnät Gnagskydd Insektsnät Takrännenät Dagvattenmagasin www.expo-net.se Stängselnät EXPO-NET

Läs mer

INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK

INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK f o r SOLVÄRMESYSTEM FÖR POOLER A För ovanjords pooler Produktnummer: 2950100 INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK Hur soluppvärmning av poolen fungerar Poolpumpen pumpar automatiskt vattnet genom solfångarna.

Läs mer

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket Jessica Hagård Annika Giannini Jordbruksverket FAKTA FRÅN LANDET (Fakta från staden: se längst bak i boken!) Visste du att ett vindkraftverk kan ge elektricitet till 1 000 hus? El till lamporna, till

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer