Väderleksdata i Västergötland under gången tid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väderleksdata i Västergötland under gången tid."

Transkript

1 Väderleksdata i Västergötland under gången tid blev träden gröna i slutet av januari och fåglarna byggde bo i feb blommade träden i mars och i april kunde man plocka mogna körsbär stod säden i full blom i december. Varken snö eller frost stod säden i ax vid påsktiden grönskade träden i februari fanns varken snö eller frost fanns varken snö eller frost begynte de farlige vätår gjorde hagelskada obotlig skada på säden fanns varken snö eller frost ånyo hagelskada på säden fanns varken snö eller frost hade varit torkår på Falbygden, vars befolkning begärde skattelindring den 11 juli hade ett "gräselígt stort hagel fallit i Slöta och Saleby 1678 skedde "stor hagelskada" ånyo i Slöta den 3 okt. Jordbävning över hela Västergötland var en ovanlig vinter från Michaelis till mars månads slut. Var den starkaste vinter som man aldrig hört och då förlorade de svenske hela sin armé i Ryssland vid Pultava, Persmässodag. 8/8 Jordbävning grasserade pestilentien i Stockholm även här i Västergötland maj jordbävning /4. (3/5 efter nya stilen) total solförmörkelse den 8 juni kl. 8 om aftonen var stark jordbävning, att jorden skalv, hus, spisar och skorstenar darrade och hotade med fall den 13 juli i dagningen stark och långsam jordbävning, att tak och väggar brakade var så dyr tid, att folk förgicks av hunger. De åt bark av träd samt hassle~ och aleknopp, nässlor och kvekerötter den 18 nov. om natten kl. 3 var jordbävning varpå följde 10 dagars nordväststorm och yrväder S. Pauli dag efter middag var jordbävning den 2 maj (13/5 efter nya stilen) total solens förmörkelse missväxt och svår hungersnöd valborgsmässodag, jordbävning, men hade här ingen mer effekt än att fönster och tillhopa stående glas skangrade S. Mattiae dag och natt var så stark storm, att det skedde stor skada på hus, tak, skorstenar, gärdesgårdar och i synnerhet på skogen blev härstädes missväxt, särdeles på säden, som med stor svårighet och något skadad i mycken väta inbärgades blev genom sent snöfall och sommartorka i 7 veckor liten vårsäd och rågen brådtogs mångenstädes här i orterna.

2 1759 i mars, april och maj var ofta stark storm som fällde trän här i Sandhems och andra skogar. Köld continuerade i slutet av maj, då regn med värme gjorde gott på äng och åker. Därefter blev 7 veckors torka, som hindrade helst här i orten och även på Falbygden. Samma år den 8 okt. hördes kl.12 om dagen jordbävning i 2 minuter från nordost. Samma år, natten mellan den 21 och 22 dec. hördes en stor jordbävning, som ett buller av Jehu körande, varav hus och käril darrade mycket var om sommaren lång torka, att säd och hö blev litet, varav följande vår blev stor foderbrist. För 1 tjog långhalm gav man 3 à 5 mark. En skäppa råg steg 1763 till 6 à 7 mark, havre 4 mark, dessutom var svårt få säd särdeles havre, för pengar först i juni var nattfrost att löv å trän och plantor skadades. Ifrån den 14 juli till den 15 aug. regnade mycket, helst den 22 juli, så mycket hö bortflöt och Sandhemssjön gick upp i Kölnegården. Sedan på vintern därefter kom ingen särdeles tjäle och slädföret merendels onyttigt skadades vackra säden, axskriden, av en natts frost. Råg och havre gällde följande våren 7 á 8 mark smt., havre 4 mark smt efter såningen kall torka. Ifrån den 10 juli regnade mycket, åtminstone var annan dag, så vattnet flödade över kilar vid ån. Dock ymnig årsväxt av hö och säd, väl bärgad fast något hö av väta skämt. (Sandhem) 1767 var årsväxten vacker nog. Hö och säd inbärgades svårligen för regna skull. En skäppa råg kostade mest 12 mark, korn 8, havre 4 mark den 18 mars uppkom vid middagstiden ett förskräckligt kallt yrväder, som varade till aftonen, varav många på vägar blev döde och de som var nära sin hemvist råkade knappt rätt fram. Denna onda fredag sägs liknat en ond tisdag år 1723 i februari. Sädesbärgningen för regns skull gick långt ut på hösten. Vinterråg blev ganska liten i hela Västergötland. Lövbrott hindrades och skämdes av väta efter vårsåningen blev allestädes brist på säd, som knappt fanns till salu. 0m våren förtärde mask säden på vissa åkrar. Nyårsafton yrde gruveligen. Vägar gjordes brukbara genom snöhävning den 16 och 17 april (påskdagar) åkte man över Sandhemssjön. Den 18 bar isen sist en gående Våren begyntes i god tid och lagom med regn års äring på åker och äng var ymnig. Rågen mognade och kunde skäras vid Larsmässotiden Höbärgningen under föga regn hade gått lätt till slut. En skäppa råg gällde 5, 1 skäppa korn 4 och havre 10 mark, 1774 var våren tidig och äringen allestädes mest härlig. inbärgningen gick bra. Den 7 dec. var snödrivorna svåra och vägfarande kom knappt fram låg stora snödrivor till i april. Gräs och säd inbärgades väl Snösmältningen började sist i april och först i maj var äring på åker och äng ymnig den 9 april storm, som fällde Mossebergs ladugård, fastän den var ny. Sommaren var torr. Mindre hö och vårsäd. Vattenbrist vid kvarnarna till i september.

3 1780-talet var också missväxtår den 19 juli gick åskan starkt och slog ihjäl en 31-årig man i Rullesås i Sandhem I början av maj började vårsädet. Sedan lång 9 à 12 veckors torka gjorde skada på gräs och sädesväxt. Hö blev knappt hälften. Sidskott av säden fick knappt mogna. Den 8 och 9 aug. mejades rågen. Den veckan var hiskelig solhetta. Rödsoten började på barn. Boskapssjukan gick på några ställen. Svårt åskväder i Kälvene den 10 aug. Hö och säd blev ganska ringa, knappt till hälften emot vanligt väderleken var mycket omväxlande med torka före och efter midsommar och regn i rötmånaden förstördes grödan av snöfall vid Midsommartiden, och det lilla som blev räddat, kunde för nederbörd på hösten icke bärgas en ovanligt liten gröda av säd och foder. Svårt hagel på sommaren har lämnat den bördigaste gröda av säd och höslag som har inträffat under de senaste 20 åren under höstmånaderna en ovanligt stark storm rasat, som förstört många hus och hägnader samt varit skadlig för skogarna. Särskilt den 13 nov var ett fruktansvärt torkår. Från vårarbetet till skörden föll inget regn. Solstrålarna brände från en molnfri himmel, och solrök nedsatte sikten till en fjärdedels mil, liksom dimma uppträdde ett starkt jordskalv som 30 sept. halv 2 på förmiddagen. Ganska bra skörd. Under början av året stark köld, men ännu värre vid årets slut och under jultiden var våtår var torkår inträdde den "onde tisdagen" den 29 jan. det svåraste yrväder som förekommit i mannaminne. Äldre hus blåste ned, och det var omöjligt att vistas ute. I Västergötland frös 18 personer ihjäl denna dag den 1 maj föll mycket snö, och den räckte över alla gärdesgårdar var ett svårt torkår, med missväxt. Grödan blev brådmogen och skörden inbärgad den 10 augusti första söndagen i advent kallas "onda söndagen" Svårt yrväder hade rekordkall vinter. Alla vattendrag voro frusna, så att de bar häst och fordon under sista veckan av april hade en typisk snövinter mycket snö. Sen bärgning rekordvarm sommar 1892 hade en sträng och långvarig vinter torrt år. Tidig och sträng vinter torrt år ovanligt mild vinter hade mycket snö. Den 12 feb. inträffade det värsta yrväder, och mycket snö föll under hela veckan. Omkr. 1 mars regn och storm. Tågen stod kvar i Grästorp i tre dagar. All snö smälte och frös till is, så alla marker voro isbelagda.

4 1901 var ett torrt och varmt år kallt år. Torr höst. Julstorm hade torr och varm sommar mild vinter, tidig vår och torr sommar. Missväxt. Många vita nätter under sommaren Söndagen den 23 okt. jordbävning torrt år och snöfattig vinter, 1906 hade en snörik vinter mycket regn. Det regnade 32 dagar under juli-aug. Därefter torr höst torr sommar, Vattenbrist torr sommar hade en ovanligt regnig sommar var ett mycket torrt år var torrt år. Särskild varm försommar. Många skogseldar mild vinter. Snöstorm maj hade sträng vinter hade -35 gr. den 6 jan. Slädföre hela april. Kylig och kall vår och försommar. Rågen frös i blomningen hade snövinter och vacker sommar mild vinter. Tidig vår, Åskrik sommar. Snölös december sommar med mycket åska. 23 okt. svår snöstorm. Mycket skog bröts ned av blötsnön. Tågen fick inställas i tre dagar mycket snö. Sen vår, sen bärgning hela sommaren regnig. Kall höst. (Göteborgsutställningen) 1924 sträng vinter. Hela sommaren våt. Bladmögel på potatisen mycket varm sommar. Svårt åskväder den 31 juli blidvinter regnig och sen vår. Nederbördsrekord 2 juli. 154 mm föll under 2 1/2 dygn 1928 mild vinter och tidig vår. Varm sommar med mycket åska. Orkan den 9-10 feb. Storm Fortsätter i början av mars sträng vinter med mycket snö och snöyra nästan varje dag. Slädföre i maj. December månad var rekordmild mild vinter, Varm sommar med mycket åska sen våt sommar med åska tidig sommar. Jordstötar i slutet av augusti torrt år. Sällsynt mild vinter. Åskrik sommar och varm. +36 grader 9 juli. Vattenbrist 1934 varmt år blåsig kall vinter. Torr kall vår. Varm sommar, särskilt vid midsommartiden kall vinter med mycket snö. Sen kall vår vackert grönt norrsken den 7 jan. Rött norrsken 30 nov starkt rött norrsken 26 jan. Våt sommar vått år. Nederbördsrekord under juli. Mycket åska. Kall vinter i nov. och december månader sträng vinter med mycket snö och yrväder. Varm torr sommar. Starkt vackert norrsken den okt. Tidig vinter.

5 1941 torrt år. Rekordkall vinter med mycket snö. Kallaste januari på 127 år kallt år. Den 25 jan. var det -32 gr. och snöstorm. Kall regnig vår. Varm sommar. +27 gr. i skuggan d. 27/8. Tidig kall höst och snörik vinter ovanligt varmt år. Blidvinter med barmark. Tidig, varm vår. Torr sommar och regnig höst vått år. Blidvinter. våt kall vår med sen varm sommar. Våt och blåsig men varm höst. Tidig vinter med snö kall, snörik vinter. Tidig, varm och torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall, snörik vinter. Tidig, varm, torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter kall barvinter. Varmaste våren sedan Våldsamma översvämningar i april efter snöfall. Varm och åskrik sommar. Regn under industrisemestern. sedan uppehåll till i början av oktober torrt år vått år tämligen varmt mycket snö och regn. Sen vår och besvärlig bärgning av skörden mycket snö. Trafiksvårigheter i mars. Översvämningar i april. Varm sommar Torr mild höst varm april torr sommar. Från aug. mycket regn. Skördearbetet avslutades i snö under november månad litet snö, tidig vårsådd, god skörd. Okt. och dec. rekordvärme yrväder i januari. 24 vinternätter i april. kallaste juli i mannaminne. Efter en sällsynt varm höst, snö redan i november snörik mars, efter kyla april torr sommar. Tidig skörd som var inbärgad redan i augusti. Trafikstopp den 17 december jan.-april snöiga, kylig sommar, medelgod skörd, bra fruktskörd. Barvinter med regn och blåst i december snöfattig vinter utom feb. Disig, kall vår, mycket regn sen sådd och skördearbete ännu i oktober månad snö kvar i skogen i april. Vacker juni. Juli och augusti en enda sammanhängande regnperiod. Över 100 mm nederbörd varje månad. Svårt åskväder den 13 juli. Fint skördeväder mycket snö i januari, snöfal1 20 jan. Nytt yrväder jan. Svåra skogsskador, torr sommar gav dålig skörd. Vattenbrist kylig, snöfattig vinter, vacker maj och juni, men regnvåt juli. (136 mm.) skördeskador som följd. Våtaste nov. på 60 år, men mild december snölös, tidig vår. Växlande delvis varm sommar. Tidig sådd och skörd. Sen höst, kall dec. Snö den 5 dec vanligt våtår med klen skörd, som delvis var obärgad vid snöfallet den 11 november kallaste januari sedan krigsvintern , snöhinder den 14 jan. Stora snövallar under februari. Snön kvar i skogarna i april, därefter varm sommar med god skörd torr höst. mild vinter. Rekordskörd

6 1965 efter barvinter tjälskador. Kall vår och regnig sommar. Svårbärgad, men god skörd. Mycket snö i december kallaste januari på 1900-talet med snöhinder 2 och jan. yrsnö. Även feb. med köldrekord den 9 feb. 1 meter snö i skogen, Vårflod. Varm maj, åska 20 juni, torr sommar, lågt grundvatten, god skörd snövinter i slutet av januari. Åska med hagel i april, torr sommar, vattenbrist, medelgod skörd. Åskregn i aug. Oktober gav rekordnederbörd med 220 mm. Den 17 okt. snöstorm med skogsskador som följd. Kall december snörik januari, trafiksvårigheter 17 jan. Varm april, men regn delade sådden i tvenne perioder. Den varmaste sommaren på många år, med torka och lågvatten som följd. Tidig skörd. Nov. och dec. disiga och snöfattiga mild januari med mycket snö, kall mars och april. Under maj 122 mm regn. Försenad sådd och dålig skörd. 0rkan den 22 sept. med svåra skogsskador. (värre än 1921) Storm även 1 november lär ha varit den svåraste vi upplevt i mannaminne, Saltskador på träd och buskar från västkusten upp till Vara och längre. Mild vinter till årets slut snötäcke i januari. I april snöstorm med trafikhinder. Varm sommar ända in i september. God välbärgad skörd. Första snön redan den 28 oktober. Varm, disig nov. och december snöfattig vinter. Varmaste januari på ett sekel, sådd redan i april, kallaste maj på 1900-talet. vacker sommar med värmebölja vid midsommar. Från 3 juli dåligt väder med regn. God skörd. Mild och snölös höst och förvinter mild snölös vinter Sen vår men bra sommar och höst Mild vinter åter snölös vinter. Varm sommar och skaplig höst rekordvarm vinter som var helt snölös och inga minusgrader Ganska sen vår torr sommar trots detta rekordskördar. Mild höst 1975 mild vinter, våt och mulen och ingen snö. Våren kall, sommaren torr och varm, rekordvärme i juli och aug. Mild höst nästan snölös vinter. kall vår torr och varm sommar och fin höst, Första snön okt. Snörik och kall december kall vår och sommar. Hösten vacker Mycket regn i oktober. Snöoväder i mitten av november månad ganska mycket snö i feb. och mars. Våren sen och kall som vanligt men solig. Sommaren kall och regnig, Högst +12 gr, i juli, Hösten likadan. Novembers första 20 dagar var varmast på hela året, 1979 De två första månaderna av året voro mycket kalla och snörika. Våren sen och kall. sommaren kall och solfattig. Hösten också kall och regnig. Nov. mild. Snö och kyla mellan 8 dec. -22 dec sedan dimma och regn till årets slut Jan. kall och snörik Fyra snödagar i feb. mycket dimma. 17 solskensdagar i mars och ostlig vind. Mycket sol i april och maj. Åska den 29 maj. Första delen av juni varm (+32 gr.) Inte mindre än 13 åskdagar i juni. 4-5 juli svårt hagel. 10 åskdagar i juli. senare hälften bättre väder. Sept. och okt. kalla och fuktíga. Första snön den 23 oktober. Nov. första del kall. Likadant i dec. sedan mängder av regn.

7 1981 Ganska mild januari. Halva månaden över 0-strecket. Feb. mildare än vanligt. Lite snö. Första delen av mars kall. Tre snödagar, andra hälften mild. April mild och solig. Maj varm, +28 gr. den 22 maj. Åskväder den 13, 18, maj. Juni kall, regnig och blåsig. Endast 3 hela soldagar. Högst +19 gr. Första delen av aug. mulen, senare delen solig. Högst +25 gr. Sept. månad mycket molnrik. Endast 4 hela soldagar. Högst +20 gr. Två åskväder. 0ktober blåsig och mulen. Sex soldagar och tre åskväder. Första delen av nov. mycket sol. Senare delen både åska och snö. Dec. månad århundradets kallaste dec. I mitten av månaden 8 soldagar i följd. Ned till -21 gr senare delen snörik;

Dagens bild 24 maj 2016

Dagens bild 24 maj 2016 Dagens bild 24 maj 2016 Från Boken Svagårens barn av Ulf Högberg. En bok jag rekommenderar alla att läsa. På bilden ser du två sockenmagasin från Uppland där spannmål förvarades. Om dessa kan du läsa på

Läs mer

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Året. dagar, veckor, månader

Året. dagar, veckor, månader Året dagar, veckor, månader Året Ett år består av 12 månader. Månaderna har veckor och veckorna har dagar. Året delas in i årstider och kvartal. Ett år har tolv månader Ett år har fyra årstider En vecka

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år 216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila ! Jannes Hörna OKTOBER 2018 Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila Golfsäsongen 2018 börjar på våra breddgrader sjunga på sista versen. När detta skrivs i månadsskiftet september/oktober

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Avläst från störningsdagbok för Kvilla 2:28 Kommentar från boende: 11-nov Vindstilla moln ca +8 Vindkraftverken stod stilla Kvilla 2:28 14-nov Ost ca 6-7 m/s, moln

Läs mer

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2007-2008 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 16/12 16/12 Tämnaren 10 25,35 Fina isar. Soligt. 23/12 Skofjärden (förmiddagstur) 28 18, 24 Fina, nyfrusna isar. Mulet.

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Barmarksläger i Portugal februari 2010

Barmarksläger i Portugal februari 2010 Barmarksläger i Portugal februari 2010 Torsdagen den 11 februari åkte en tapper skara orienteringsbrudar (Karin, Eva E, Eva J, Frida och Johanna) mot Portugal för att slipa formen i en vecka. Fredagen

Läs mer

Leo och olyckan Lärarmaterial

Leo och olyckan Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Leo. Leos pappa har en gård där han har kor. En kväll hör Leo hur det brakar utanför. Hela taket på ladan har rasat in, för att

Läs mer

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018.

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018. Månadsrapport Buss: Nobina Sammanfattning av alla avtalsområden Februari 218 SL Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 218. Följande källor används som underlag för rapporten: - Entreprenörens

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1 Moseboken 1:26 31 (SFB-98) [Skapelsens sjätte dag] 26 Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Ståtligaste huset i Hindersby

Ståtligaste huset i Hindersby Ståtligaste huset i Hindersby Ungdomsföreningen har rustat upp Lokaaln (Hemborg) riktigt fint och då träden bakom är fällda så ser man hur ståtlig den är från alla håll. Lägg märke till de stora fönstren

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Allemansrätten på lätt svenska

Allemansrätten på lätt svenska EriK lindvall/folio Allemansrätten på lätt svenska ANNiKA ridington-brodén/folio Upptäck naturen du också Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta

Läs mer

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3

DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 DAGBOK FRÅN RÖDNINGSBERG 2:3 1866 I början av oktober kom snö som blev liggande allt jämt med ihållande stadig vinter ända fram till julen sedan blev det mera kallt. 1867 Januari vexlades mellan 15 och

Läs mer

SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr

SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr SRJ-Bladet Årgång 68 Nr 3 2015-04-17 Våren kom tidigt i år och det blev därför endast en skidjakt i februari, nämligen Gunnars Sundbyjakt. Därefter smälte snön och vintern tog slut. Vi har dock avverkat

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.

Läs mer

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge Therese Tarler,

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge Therese Tarler, Hushållningssällskapets Fältrapport maj 2019 Sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet om läget i fält i slutet av maj. Ta del av den regionala rapporteringen nedan!

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Tranbärets månadsbrev januari 2016 Tranbärets månadsbrev januari 2016 Julen har passerat och det har blivit nytt år. Januari har bjudit på varierat väder. Snö, kyla, sol, regn och blåst. Alla har vi våra åsikter om vilket väder vi helst

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt

Läs mer

Årsrapport vattenreglering 2017

Årsrapport vattenreglering 2017 Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Årets vandring gällde Njoatsosvágge. Därför bestämde jag mig för en färdväg från norr till söder nästan längs natioanlparkens gräns till Padjelanta. Färdvägen ledde

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping.

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Solen! Men sedan har det mest småsnöat. På jobbet har det gått i full fart idag. Kameran har inte hängt med i farten. Årsmöte med Snapphanarna

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Bara den som vandrar nära marken

Bara den som vandrar nära marken Lilla Birgittavandringen i Fresta Bara den som vandrar nära marken Foto:Magnus Aronsson/IKON I din hand så håller du i ett häfte som kan vara till en hjälp om du vill gå Lilla Birgittavandringen. En pilgrimsvandring

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.

Läs mer

Barolo och Barbaresco

Barolo och Barbaresco Barolo och Barbaresco Nebbiolo Prima 2011 Nebbiolo Prima är ett av Italiens mest spännande events. Det går av stapeln i början på maj och man väntar med spänd förväntan på inbjudan. Livets Goda var enda

Läs mer

Jonas Hellsten Restvärderäddning vid naturkatastrofer

Jonas Hellsten Restvärderäddning vid naturkatastrofer Jonas Hellsten Restvärderäddning vid naturkatastrofer RVR-TJÄNSTEN 2016 06 15 På eftermiddagen öppnade sig himlen med ett regn oväder sällan skådat över Hyllinge i Nordvästra Skåne och fullständigt dränkte

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Plan för klimatanpassning. förskola och skola

Plan för klimatanpassning. förskola och skola Plan för klimat förskola och skola 1 Innehåll Inledning... 3 Klimatsåtgärder Gemensamt... 4 Klimatsåtgärder förskolan... 6 Klimatsåtgärder grundskola, fritids och förskoleklass... 9 Klimatsåtgärder gymnasieskolan...

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

A. Välsignelse av sådd

A. Välsignelse av sådd A. Välsignelse av sådd Välsignelsen förrättas av en präst, någon annan församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Enligt gammal tradition har denna välsignelse skett under tiden mellan bönsöndagen

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Ann-Christin Matsson. Diplomering

Ann-Christin Matsson. Diplomering Diplomering 1. Har haft en grupp på 4 barn mellan 4-8 år. Vi har varit i min lokal där jag har mina andra yoga grupper. Barnen tyckte mycket om lokalen och stämningen med ljus och avkoppling. Började alltid

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, NYCKELN TILL DRÖMMARNA Översättning: Göran Gademan Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, rädd att komma för sent, och att aldrig hitta dig mer. Men nu är du här, i mina armar! Du är min fånge.

Läs mer

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...! Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,

Läs mer

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Dnr Sida 1 (7) 2016-04-27 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2016-05-19 Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl )

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl ) SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl. 09.30 (Inmarschen börjar kl. 09.15) Program 1. Välkomstord Jens Back 2. Orkestern och unison sång Den blomstertid nu kommer 1:a versen (J.O.

Läs mer