ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014

2 ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning 1 INLEDANDE ORD FRÅN KOMMUNALRÅDET SAMMANFATTNING Mandatfördelning Borgholms kommun Fem år i sammandrag Fördelning av kommunens medel Fördelning av investeringsmedel Befolkning Omvärldsanalys Omvärlden Borgholms kommun ÅRETS RESULTAT Avstämning balanskrav Avstämning finansiella mål Verksamhetens nettokostnader Avtalsförsäkringar Skatter och generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Finansnetto Sammanställd redovisning Omsättning och resultat Borgholm Energi Elnät AB Kalmarsunds Gymnasieförbund Ölands Kommunalförbund Skulder och tillgångar Pensioner Borgensåtagande och skulder Likviditet BORGHOLMS KOMMUN Schema över Borgholms kommuns organisation Kommunstyrelsen Viktiga händelser under året Medborgare Verksamhet & process Ekonomi Borgholms slott Viktiga händelser under året Medborgare Verksamhet och process Lärande och förnyelse Ekonomi Socialnämnden Viktiga händelser under året Medborgare Verksamhet & process... 39

3 ÅRSREDOVISNING Lärande & förnyelse Ekonomi Förväntad utveckling Utbildningsnämnden Viktiga händelser under året Medborgare Verksamhet & process Lärande & förnyelse Ekonomi Samhällsbyggnadsnämnden Viktiga händelser under året Medborgare Verksamhet & process Lärande & förnyelse Ekonomi Övriga nämnder Ekonomi PERSONALEKONOMISKT BOKSLUT Antal anställda Fyllnadstid och övertid Pensionsavgångar Sjukfrånvaro INTERN KONTROLL REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar Kapitaltjänstkostnader Sammanställd redovisning Pensionsskuld Redovisning av lånekostnader Timlöner för anställda RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS BALANSRÄKNING DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING NOTER BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 73

4 ÅRSREDOVISNING INLEDANDE ORD FRÅN KOMMUNALRÅDET Det har blivit dags att summera året 2014, året då Borgholms kommun fick en ny politisk ledning. Precis som tidigare har det varit framgångar men det finns också områden där vi måste förbättra oss. Årets resultat uppgår till 11,1 mkr och även år 2014 kommer kommunen att klara målet om god ekonomisk hushållning. Med tanke på hur den ekonomiska situationen ser ut för många kommuner runt om i landet är det att betrakta som ett starkt resultat. Dessutom har alla investeringar gjorts med kommunens egna medel och inga nya lån togs upp under året. En långsiktigt hållbar ekonomi ger utrymme för investeringar som behövs för att möta framtida utmaningar. Under året har befolkningsutvecklingen varit positiv och vi har ökat med 75 personer totalt. I kommunens övergripande mål och vision är målsättningen att antalet invånare ska öka till år 2020, vilket innebär att vi måste fortsätta att öka lika mycket eller mer per år under de resterande sex åren. Det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas och enligt den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv har vår kommun de mest företagsamma medborgarna i alla kategorier i länet. Vi kan även konstatera att vi får goda betyg för de kommunala verksamheterna i olika nationella kvalitetsmätningar. I framtiden kommer vi att ha stora utmaningar i likhet med landets övriga kommuner. Det handlar om att hushålla med våra gemensamma resurser, samtidigt som vi skall ha en så god kvalité och tillgänglighet som möjligt i våra verksamheter. Att klara denna uppgift är direkt avgörande för vår konkurrenskraft som kommun. Vår målsättning är att göra kontinuerliga och ständiga förbättringar för personalens arbetssituation och på det sättet vara ett föredöme som arbetsgivare. Ett ytterligare område som vi måste flytta fram våra positioner inom, är att förbättra företagsklimat och underlätta för företagande i vår kommun. Snabb ärendehantering, flexibilitet, konstruktiv dialog och en företagsvänlig attityd från oss politiker är grunden för ett gott företagsklimat. Borgholms kommun måste tillvarata hela kommunens möjligheter, alla tätorters och landsbygdens utvecklingspotential, för att klara de gemensamma tillväxtmålen. Som ett led i det arbetet har den tillfälliga beredningen för utveckling av norra Öland startats. Tillsammans bygger vi morgondagens kommun. Ett bra år innebär dock inte att vi kan slå oss till ro, utan framåt gäller det också att slå vakt om de goda resultat som uppnåtts. Till alla medarbetare och förtroendevalda som under 2014 utfört ett utmärkt arbete för Borgholms kommun och dess medborgare vill jag framföra ett hjärtligt tack. Ilko Corkovic (S) Kommunstyrelsens ordförande

5 ÅRSREDOVISNING SAMMANFATTNING Kommunens resultat för helåret är plus 11,1 mkr vilket är marginellt lägre än senaste prognosen. Vid halvårsbokslutet var prognosen 11,7 mkr och att Borgholms kommun även år 2014 kommer att klara målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga att kostnadsnivån inte överstiger 98 procent av skatter och bidrag. Det faktiska resultatet blev dock något bättre än det budgeterade årsresultatet på 9,8 mkr. De faktorer som har påverkat resultatet mest under den andra hälften av 2014 har varit svåra att förutse och beror främst på den senaste beräkningen av pensionsskulden till politiker. Förändringen i pensionsskulden har en negativ påverkan på resultatet med 5,2 mkr men har ingen direkt påverkan på kommunens likviditet. En ytterligare faktor som påverkar resultatet är utbildningsförvaltningens begränsade möjligheter att med framförhållning planera utbildningsinsatser för nyanlända. För att ge en mer rättvisande bild av utbildningsförvaltningens verksamhet redovisas utbildningsförvaltningens kärnverksamheter förskola, skola och övriga bestående verksamheter för sig och utbildningsinsatser i för nyanlända som projektverksamhet. Totalt visar utbildningsförvaltningen ett minus på cirka 1,9 mkr medan kärnverksamheten visar ett positivt driftresultat på 0,6 mkr. Kommunernas möjlighet att få full kostnadstäckning för utbildningsinsatser för nyanlända har uppmärksammats nationellt då få kommuner anser att ersättningsnivåerna är tillräckliga. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under hösten påbörjat en dialog med regering och riksdag med krav på ökad samverkan mellan kommun och stat, höjda ersättningsnivåer, samt stimulera till ett bredare engagemang i landets kommuner. Kommunerna kritiserar även Migrationsverkets långa handläggningstider för återsökning vilket medför att kommunerna får ligga ute med likviditet under lång tid. Inom kommunens övriga kärnverksamheter visar socialförvaltningen ett mindre underskott än föregående år, minus 4,1 mkr mot minus 8,8 mkr för Underskotten finns liksom föregående år inom placeringar för missbruk, försörjningsstöd och gruppboenden. Kostnaden för bostadsanpassning visar vid årets slut underkott på 1 mkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för ett flertal olika verksamhetsområden och bedrivs ofta i projektform. Totalt visar samhällsbyggnadsförvaltningen ett underskott på 0,4 mkr och exklusive projekten har förvaltningen ett plusresultat motsvarande 0,3 mkr. Borgholms slott, som bedrivs i samverkan med Statens Fastighetsverk (SFV), har under året gjort en satsning på caféverksamhet, husbilsparkering samt utvecklingen av projektet "Öppna Portar". Satsningarna har för verksamhetsåret inneburit ökade kostnader men även att antalet besökare har ökat. Totalt visar slottsverksamheten ett underskott på 0,3 mkr. Kommunstyrelsen visar för 2014 ett underskott på 4,4 mkr. Inom kommunstyrelsens ansvar ligger även budgetansvaret för den skattefinansierade verksamheten Teknisk Service som totalt visar ett underskott på 6,3 mkr, varav merparten kan härledas till servicen inom gata, park och hamnar samt fastighetsunderhåll. I underskottet finns även beslutet om asfaltering av ytor i samband med nedgrävning av Telias fiberkabel i Borgholm samt asfaltering av ringleden runt Åkerhagen. Totalkostnaden för projektet uppgår till cirka 1,4 mkr. Under 2014 investerade kommunen i 19,8 mkr att jämföra med den budgeterade nivån, cirka 25 mkr. Samtliga investeringar har gjorts med kommunens egna medel och inga nya lån togs upp under året. En stor del av investeringsutrymmet gick till hamnarna i Byxelkrok och Stora rör. Båda investeringsprojekten färdigställdes under det första halvåret. Vid slutet av sommaren rasade delar av den så kallade "Vedkajen" i Borgholms innerhamn vilket medförde att omprioriteringar måste göras i investeringsbudgeten. Projektet har projekterats och upphandlats under hösten och renoveringen påbörjas i början av 2015 och planeras vara klart till sommarsäsongen Övriga större projekt är om- och tillbyggnad av Gärdslösa skola samt skolköket på Åkerbosko-

6 ÅRSREDOVISNING lan. Vid slutet av året påbörjades upprusningen av torget i Borgholm med ny stenbeläggning och belysning. Arbetet fortsätter under 2015 med stenbeläggning av gatorna närmast torget samt försköning och gestaltning av grönytor. Nämndernas investeringsram uppgick till 1,2 mkr och avser reinvesteringar i inventarier. Under året har investeringsnivån ökat med 5,1 mkr. Vidare har kommunen förskotterat trafikverket med 2,5 mkr. Likviditeten har trots ökade investeringar ytterligare stärkts och var vid årets slut 37,2 mkr att jämföra med 8,5 mkr vid samma period föregående år. Under 2015 väntas likviditeten sjunka något på grund av ökade investeringsvolymer. Investeringsnivån är beslutad till 35 mkr. Under året har kommunen inte fått någon återbetalning av AFA i motsats till de två föregående åren. Beslut om återbetalning under 2015 kommer i mars och bedöms, om det blir av, uppgå till cirka 4-4,5 mkr. 2.1 Mandatfördelning Borgholms kommun 2014 Mandatfördelning efter valet 2014 Antalet mandat har minskats från 41 till 35.

7 ÅRSREDOVISNING Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Antal kommuninvånare 1 nov Flyttnetto Födelsenetto Kommunen Skatte- och utjämningsbidrag (mkr) Nettokostnader i % av skatter och utjämning 0% 98% 102% 100% 99% Nettokostnader tkr/inv Finansnetto (mkr) Årets resultat (mkr) 11,1 11,8-8,7 0,6 3 Eget kapital (mkr) Eget kapital tkr/inv Total låneskuld (mkr) varav långfristiga (mkr) Låneskuld tkr/inv Likvida medel (mkr) Soliditet 26% 26% 23% 26% 30% Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Löner och ersättningar (mkr) Nämndernas utfall mot budget (tkr) Socialnämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Teknisk service Borgholms Slott Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsanpassning Övriga nämnder Kommunkoncernen Årets resultat (mkr) 24,1 15,5-2,3 11,0 11,1 Eget kapital (mkr) Soliditet % 20% 19% 20% 22% 24% Skattesats 34,90 34,90 34,40 34,15 34,15 varav Borgholms kommun 21,58 21,58 21,58 21,99 21,99 Kalmar läns Landsting 11,37 11,37 10,87 10,21 10,21 Begravningsavgift 0,41 0,41 0,41 0,43 0,43 Medlemsavgift i Svenska Kyrkan 1,54 1,54 1,54 1,52 1,52

8 2.3 Fördelning av kommunens medel ÅRSREDOVISNING

9 ÅRSREDOVISNING Fördelning av nettokostnader Nedan beskrivs hur fördelningen av kostnaderna i kommunens verksamheter ser ut. Kultur- och fritidsverksamhetens nettokostnader uppgår till 23,9 mkr. Kommunens avtal med badhus, bibliotek, kultur samt föreningsbidrag ingår i denna verksamhet tillsammans med kommunens musikskola, fritidsgårdar och Borgholms Slott. Verksamhet att fördela utgörs av sådana kostnader och intäkter som efter årets slut ska fördelas ut på alla kommunens verksamheter. Exempel på sådana kostnader kan vara ekonomi-, personal-, IT- och kansliavdelning och uppgår till 29,9 mkr. Affärsverksamhet består av kostnader för spårbunden trafik, busstrafik, hamnverksamhet med mera. För detta har kommunen en kostnad på 3,9 mkr. Infrastruktur utgörs av kostnader för kommunens gator, vägar, parkering, räddningstjänst, näringslivsfrämjande åtgärder men även miljö- och hälsoskydd, konsument- och energirådgivning samt fysisk planering och uppgår till 33,8 mkr. Den pedagogiska verksamheten hade 2014 en nettokostnad på 191,9 mkr och omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola samt gymnasium och kommunal vuxenutbildning. Individ och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg av funktionshindrade samt kommunen skuldsanering samsas i verksamheten kallad vård och omsorg. Total nettokostnad var ,7 mkr. Riktade insatser, kommunen bedriver verksamhet inom området för arbetsmarknadsåtgärder och integration. Arbetsmarknadsåtgärderna hade 2014 en nettokostnad om -0,3 mkr, under 2014 täckte statsbidraget kommunens kostnader inom dessa verksamheter. Nämnderna och deras arbetsutskott tillsammans med kommunstyrelse, kommunfullmäktige och revision utgör tillsammans den politiska verksamheten. Arvoden, sammanträdesersättningar och övriga kostnader ger totalt en nettokostnad på 7,5 mkr. 2.5 Fördelning av investeringsmedel Kommunen har beslutat att investeringarna ska hålla samma nivå med de årliga avskrivningarna cirka 19 mkr plus resultatet från föregående år, samt att investeringarna

10 ÅRSREDOVISNING ska finansieras utan att ta upp nya lån. Investeringsnivån för 2014 uppgick till 25 mkr. Till årets större investeringar räknas färdigställandet av fiskekajen i Byxelkroks hamn, renovering av hamnen i Stora Rör, färdigställandet av om- och tillbyggnaden av Gärdslösa skola samt renovering av Åkerboskolans kök. Övriga större investeringar har gjorts inom bland annat Borgholms försköning, cykelledsprojektet Fyr till fyr, Åkerbobadets bassäng, ny ventilation till Viktoriaskolan och projektering av Ekbacka. Investeringar i vård- och omsorg avser i första hand reinvesteringar i verksamhetens utrustning. Investeringar 2014 fördelat per verksamhet Den totala investeringsnivån för 2014 uppgick till 19,8 mkr. Inför 2015 ska totalrenoveringen av Ekbacka (tidigare hälsocentral) upphandlas och bli till moderna och energieffektiva lokaler för såväl socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Renoveringen av Vedkajen i Borgholms hamn samt förskola i Runsten har även planerats för Befolkning Varje år i november gör Statistiska Central Byrån (SCB) mätningar av antal invånare i varje kommun och data används i olika sammahang nationellt, regionalt samt lokalt. Bland annat används SCBs befolkningsmätningar för beräkning av skatteunderlag och statsbidrag. I ett nationellt perspektiv har befolkningen i landet ökat med nästan personer under den senaste 10-års period och uppgår idag till närmare personer. Under 2014 föddes barn och antal döda uppgick till Invandringen under 2014 uppgick till närmare personer och är den högsta siffran sedan mätningar började år Även utvandringen under de tre senaste åren har varit de högsta sedan mätningarna infördes och uppgick under 2014 till drygt personer. Urbaniseringen som fenomen sker såväl globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Fler och fler vill bo i ett tätbebyggt område med den service det medför. I Sverige bor dessutom varannan person vid kusten. Vid slutet av 2014 uppgick Kalmar läns folkmängd till invånare. Länet redovisade en positiv befolkningsutveckling under helåret 2014 och ökade med personer sedan årsskiftet. Glädjande är att samtliga kommuner har en positiv befolkningsutveckling under året. Länet rapporterade ett födelseunderskott på minus 276 personer. Antalet avlidna var fler än antalet födda. Kalmar län tappar i invånare till övriga delar av riket men invandringen av utländska medborgare har bidragit till ett positivt flyttningsnetto under I kommunens övergripande mål och vision är målsättningen att antal invånare ska öka till fram till För Borgholms kommun uppgår antal invånare enligt SCBs

11 ÅRSREDOVISNING mätning till vid mätningen för Vid samma mätning året innan hade kommunen invånare vilket innebär en ökning med 75 personer totalt. Flyttnettot är positivt och var 134 person och födelsenettot var negativt och uppgick till 75 personer. Vid en närmare analys av befolkningen i Borgholms kommun kan konstateras att gruppen förvärvsaktiva år främst bor i Borgholm-Köpingsvik och uppgår till 2000 personer av totalt Närmast återfinns i kategorin Högsrum med 424 och Högby med 400 invånare. Kommunens demografi visar på en fortsatt hög andel äldre och även av dessa bor en större andel i Borgholm-Köpingsvik samt till stor del i den norra kommundelen. Ökningen av antal barn följer utvecklingen i riket. I åldrarna 0-5 och 6-9 är det främst Borgholm-Köpingsvik som har flest barn, 318 barn, samt angränsande Gärdslösa församling med 89 barn i samma åldersgrupp. Kommunens procentuella fördelning av invånare mellan norr och söder är cirka 25 % respektive cirka 75 %. Nedan bild (källa, KIR) visar antal invånare inom fördjupningsområden och övriga mindre orter. Kopplat till kommunens övergripande mål att antal invånare ska öka bedrivs ett omfattande arbete med såväl fördjupade översiktsplaner som de detaljplaner som tagits fram med syfte att skapa möjlighet för bostadsbyggande.

12 ÅRSREDOVISNING

13 ÅRSREDOVISNING Omvärldsanalys Omvärlden God skatteunderlagstillväxt i Sverige Under 2014 steg antalet arbetade timmar i ekonomin betydligt mer än 2013 vilket resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt som året innan exklusive effekter av regelförändringar. Konsumentpriset (KPI) var under 2014 motsvarande -0,2, det vill säga deflation. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönesta- 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 tistiken Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,9 Konsumentpris, KPIF 0,9 0,5 0,9 1,6 1,8 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,2 1,6 2,9 3,1 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Arbetade timmar ger ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten även i år, se diagram 1. Tack vare tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och visar det största ökningstalet sedan Nästa år fortsätter den konjunkturella återhämtningen med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Det motverkas visserligen av minskade arbetslöshetsersättningar och en snabbare ökning av grundavdragen, men skatteunderlaget växer ändå i samma höga takt. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

14 ÅRSREDOVISNING Skatteunderlaget fortsätter växa men förväntas avta under perioden. Att ökningstakten avtar beror främst på att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med ekonomi i balans under Borgholms kommun Kommunens utveckling följer riket i stort och skattekraften fortsätter utvecklas i positiv riktning även om den kommer att avta succesivt. Kommunen gynnas även av de förändringar som infördes i utjämningssystemet från och med årsskiftet. De senaste årens gynnsamma utveckling av taxeringsvärden på småhus har även detta varit positivt för kommunen. Verksamheterna visar sammantaget under året ett underskott på driften men kostnadseffektiviseringar har resulterat i att kommunens kärnverksamheter närmar sig budgeterade nivåer. Vid jämförelse av de strukturjusterade standardkostnader som kommunen valt att tillämpa i Borgholmsmodellen, det vill säga kommunens budgetmodell, kan det med glädje konstateras att kommunen närmar sig rikssnittet. Verksamheternas gemensamma ansträngning och ansvarstagande resulterar i att Borgholms kommun för andra året i rad ligger i paritet med målet om god ekonomisk hushållning. Glädjande är även att kommunens samtliga kvalitetsparametrar går åt rätt håll. Framtida nationella krav inom vård, omsorg och utbildning kommer att bli en utmaning för samtliga kommuner. En fortsatt stor invandring är att vänta. Stora krav ställs också på kommunen att klara kommande investeringar och ett eftersatt underhåll på fastigheter och hamnar.

15 ÅRSREDOVISNING ÅRETS RESULTAT 3.1 Avstämning balanskrav Enligt kommunallagen ska kommuner göra en avstämning mot balanskravet. Balanskravet innebär att kommunen ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar en kommun balanskravet om de har ett resultat på plus 1 kr. För Borgholms kommun uppgår resultatet för år 2014 till plus 11,1 mkr, vilket innebär att kommunen klarar balanskravet. Avstämning mot balanskravet (mkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 11,1 11,8-8,7 0,6 3,0 Kalkylränta pensioner 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Balanserat resultat 11,1 11,8-8,7 1,5 3,0 3.2 Avstämning finansiella mål Borgholms kommun har tre finansiella mål som ska bedömas över en period av fem år. Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten. Att ekonomin är i balans det vill säga att kommunen visar ett plusresultat kan ses som att ekonomin har utgjort begränsningar för verksamheten. Utifrån detta resonemang har kommunen klarat det första målet. (mkr) Totalt Resultat 38,1 12,1 11,7 11,1 11,8-8,7 Investeringarna ska självfinansieras. Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 151,4 mkr. Målet är uppnått då kommunen har en investeringsvolym på totalt 125,1 mkr. (mkr) Totalt Resultat 38,1 12,1 11,7 11,1 11,8-8,7 Avskrivningar 113,3 23,4 19,5 18,8 33,2 18,5 Utrymme 151,4 35,5 31,2 29,9 45,0 9,8 Investeringar 125,1 19,0 35,0 19,8 14,7 36,6 Nettokostnaderna ska inte överstiga 99 procent av intäkterna från skatt och bidrag. Kommunens kostnader motsvarar 99 procent av intäkterna för skatter och bidrag. Kommunen klarar därmed detta mål. (mkr) Totalt Nettokostnader Skatter o utjämning % 99% 98% 98% 98% 98% 102%

16 ÅRSREDOVISNING Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader exklusive finansnetto uppgick under året till 553 mkr, vilket är en ökning med en procent i jämförelse med år Avtalsförsäkringar Under 2014 fattade AFA Försäkrings styrelse inget beslut om återbetalning av 2004 års premie. Nästa styrelse möte äger rum i mars 2015 och först då kommer ett beslut om eventuell återbetalning fattas. Under 2013 uppgick återbetalningen till 9 mkr och avsåg 2005 och 2006 års premie. 3.5 Skatter och generella statsbidrag Borgholms kommuns totala intäkter utgörs till 83 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunens skatteintäkter består till största delen av preliminär kommunalskatt, 383 mkr för Borgholms kommun Till detta kommer en prognos för slutavräkning 2014 samt en korrigering av slutavräkningen för 2013 (-1,1 mkr). Avräkningarna för åren 2013 och 2014 beräknas och utbetalas utifrån principen om en kollektiv avräkning för riket som helhet. Prognosen innebär att slutavräkningen 2014 blir positiv med 3,5 kronor per invånare (1 november 2013). I bokslutet för 2013 bokfördes, enligt Rådet för Kommunal Redovisning nr 4:2, en prognos för slutavräkning 2013 som uppgick till -353 kronor per invånare. Det slutgiltiga taxeringsutfallet för år 2013 är nu känt och slutavräkningen uppgår till -244 kr per invånare. Mellanskillnaden mellan prognos och utfall, 7 kronor per invånare (1 november 2013), resultatredovisas i årets bokslut. Mot budget innebar utfallet för slutavräkning 2013 samt prognosen för slutavräkning 2014 ett negativt resultat med cirka 1,1 mkr. De generella statsbidragen blev 185 mkr år 2014, det vill säga cirka 10 mkr mer än föregående år. I dessa ingår bland annat utjämning av LSS-kostnader (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Kommunen, som enligt principerna för systemet beräknas ha en högre egen standardkostnad än riksgenomsnittet, fick under 2014 ett bidrag på 19,8 mkr (15,9 mkr 2013). Bland de generella statsbidragen finns det en regleringspost som kan vara både positiv och negativ. Storleken på regleringsbidraget beror på förändringar av de totala statsbidragen till landets kommuner, eller om regeringen behöver reglera förändringar i kommunernas ansvarsområden gentemot staten. År 2014 fick Borgholms kommun ett regleringsbidrag på 2,5 mkr (4,9 mkr 2013). En annan post som har minskat för kommunens del är bidraget för kostnadsutjämning. Liksom föregående år 2013 bidrar kommunen 2014 till kostnadsutjämningen men att kostnadsutjämningen har halverats under 2014 till 5,8 mkr (11,9 mkr 2013). 3.6 Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var det kostnadsneutralt för stat och kommun. Detta innebar att intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommunerna.

17 ÅRSREDOVISNING Intäkterna balanserades av att anslaget kommunal ekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. Det som ska tillföras respektive kommun är de årliga intäktsförändringarna från fastighetsavgiften. Dessa ska sedan adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Kommunerna får följaktligen inte den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan endast förändringen mellan åren. Det slutgiltiga utfallet för kommunen blev 37,2 mkr, 1,2 mkr mer än året innan. 3.7 Finansnetto Årets finansiella kostnader uppgår till 6 mkr att jämföra med kostnaderna år 2013 som slutade på 7,4 mkr. Kommunen har under 2014 inte tagit upp några nya lån. Genomsnittsräntan för de fasta lånen var under året 3,4 procent. De fasta lånen utgör 51 procent av kommunens totala lånebild. Den genomsnittliga bindningstiden för kommunens fasta lån uppgår till 4,9 år. Genomsnittsräntan för de rörliga lånen var vid årsskiftet 0,9 procent att jämföra mot genomsnittsräntan vid årsskiftet ,9 procent. Låne förfallostruktur (tkr) Lånenummer Aktuell skuld Förfallodatum Totalt Kommuninvest införde under 2012 en återbäringsmodell där överskott som upparbetats i Kommuninvest i Sverige AB fördelas till medlemmarna i Kommuninvest ekonomiska förening som återbäring och ränta. Medlemmarna ska sedan enligt modellen använda medlen till att öka kapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening, vilken i sin tur förvärvar emitterade aktier i Kommuninvest Sverige AB. Enligt Rådet för kommunal redovisning är den del av återbetalning och räntan, som ska användas för ökat kapital i Kommuninvest ekonomiska förening, inte att betrakta som finansiell intäkt i kommunen och får följaktligen ingen effekt på resultaträkningen. Borgensavgift för lån upptagna i Borgholm Energi AB uppgår till 1,9 mkr, vilket är 0,4 procent av kommunens åtagande gentemot bolaget.

18 ÅRSREDOVISNING Sammanställd redovisning Enligt kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även innefatta en sammanställd redovisning som omfattar kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Den sammanställda redovisningen omfattar kommunen samt de företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Med denna definition betraktas Borgholms kommun, Borgholm Energi Elnät AB, Ölands Kommunalförbund och Kalmarsunds Gymnasieförbund som redovisningsenheter i den sammanställda redovisningen för Borgholms kommun. Redovisningsenheternas andelar i den sammanställda redovisningen är: Borgholm Energi Elnät AB 99 procent Ölands Kommunalförbund 43 procent Kalmarsunds Gymnasieförbund 13 procent Omsättning och resultat Omsättningen 2014 var ca 919 mkr vilket är en ökning mot föregående år med 44 mkr. Balansomslutningen var mkr, en ökning med 87 mkr jämfört med Diagrammet visar årets resultat för koncernen Borgholms kommun. Bilden ovan visar Borgholms kommun koncern och dess ägande.

19 ÅRSREDOVISNING Årets resultat för koncernen är 24,1 mkr, en förbättring av resultatet jämfört med 2013 med 8,6 mkr. Övriga förhållanden inom koncernen redovisas med hjälp av nedanstående matriser. Väsentliga personalförhållanden Kommunen BEAB BEEAB Ölands KF Kalmarsunds GF Tillsvidareanställda varav män varav kvinnor Visstidsanställda varav män varav kvinnor Medelålder Pensionsavgångar inom 5 år Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Ägd andel Givna Mottagna Givna Mottagna Given Mottagen Borgholms Kommun 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 Borgholm Energi Elnät AB 99% 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 Ölands Kommunalförbund 43% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kalmarsunds Gymnasieförbund 13% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning Lån Borgen Ägd andel Givna Mottagna Givna Mottagna Given Mottagen Borgholms Kommun 7,6 149,4 0,0 0,0 467,0 0,0 Borgholm Energi Elnät AB 99% 90,7 5,8 0,0 0,0 0,0 467,0 Ölands Kommunalförbund 43% 13,5 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kalmarsunds Gymnasieförbund 13% 45,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0, Borgholm Energi Elnät AB Borgholm Energi Elnät AB (14,9 mkr) Bolaget arbetar med den kommunala infrastrukturen på norra Öland. De ansvarar också för kost, fastighetsförvaltning, gata/park och lokalvård inom de kommunala verksamheterna. Därtill bedriver bolaget vinstdrivande verksamheter som elförsäljning och vindkraft. För mer information och för senaste årsredovisning gå till Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund (10,7 mkr) Kalmarsunds Gymnasieförbund svarar för gymnasie- och vuxenutbildning för medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. För mer information och för senaste årsredovisning gå till Ölands Kommunalförbund Ölands Kommunalförbund (0,3 mkr) I Ölands Kommunalförbund ingår de två Ölandskommunerna. Kommunalförbundet sköter för kommunerna vissa gemensamma angelägenheter såsom räddningstjänst och näringsliv. För mer information gå till

20 ÅRSREDOVISNING Skulder och tillgångar Pensioner Kommunens pensionsförpliktelser består av ansvarsförpliktelser, nyintjänade pensioner och löpande pensionsutbetalningar. Ansvarsförbindelsen, som är den största enskilda delen, omfattar pensioner intjänade före 1998 och uppgår till 255,2 mkr inklusive löneskatt. Ansvarsförbindelsen redovisas utanför balansräkningen. De intjänade pensionsmedlen som kommunen har skuldfört i balansräkningen uppgår till 32,5 mkr. Kommunen har valt att försäkra sig för den delen som ökar snabbast, den så kallade förmånsbestämda ålderspensionen (pensioner som utgår på inkomstbelopp över 7,5 gånger basbeloppet). De individuellt intjänade pensionerna redovisas som en kortfristig skuld och betalas ut till de anställdas pensionsförvaltare i mars året efter bokslutsåret. För detta är 12,4 mkr upptaget i balansräkningen. Specifikation av pensionsskuld (mkr) Förändring 2013/ Avsättning för pensioner som långfristig skuld 5,2 32,5 27, ,1 28,2 kortfristig skuld 0,1 12,4 12,3 12,4 11,8 11,3 Ansvarsförbindelser -8,5 255,2 263,7 231,6 230,9 209,4 Totala förpliktelser -3,2 300,1 303, ,8 248,9 Specifikation enligt rekommendation nr 7, rådet för kommunal redovisning Totalt uppgår kommunens pensionsförpliktelser till 300 mkr beloppet utgör återlånade medel. Den totala pensionsskulden har minskat med 3,2 mkr. Löneskatten är bokförd på det år förpliktelsen har uppkommit Borgensåtagande och skulder Kommunens beviljade borgensåtaganden uppgår till 467,6 mkr. 467,0 mkr av den beviljade ramen har kommunen gentemot Borgholm Energi AB varav 467 mkr utnyttjas. Risktagandet bedöms liksom tidigare år som ringa. Borgensåtagandet omfattar: Nybyggnation hälsocentral Vindkraftverk Nybyggnation gymnasium Näringsfastigheter och bostäder samt övriga anläggningar som tidigare ägts av kommunen VA-utbyggnad Investeringar i brandstationer Borgensåtagandet som utnyttjas av Folkets Hus och som ingicks under 2011 avser en satsning på 3-D bio och utrustning för att kunna livesända större arrangemang från storstäder så som operor och sportevenemang. Skulden var från början 0,6 mkr men har amorterats ner till 0,2 mkr. Kommunen har under året inte tagit upp nya lån. De totala skulderna (långfristiga) uppgår till 257,3 mkr.

21 ÅRSREDOVISNING Likviditet Likviditeten har under året stärkts ytterligare och förbättrats med 28,7 mkr. Om hänsyn tas till att kommunen investeringsvolym ökat med 5,1 mkr under 2014 uppgår likviditetsförbättringen till 37,2 mkr. Den stora avvikelsen i likviditetskurvan under april avser de pensionsinbetalningar som görs årligen och uppgår till cirka 12 mkr.

22 ÅRSREDOVISNING BORGHOLMS KOMMUN 4.1 Schema över Borgholms kommuns organisation

23 ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Direkt under fullmäktige har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens operativa verksamhet. I kommunstyrelsen och dess arbetsutskott sker beredning och behandling av ärenden rörande ledning, samordning och uppföljning av kommunens samlade verksamhet. Från kommunstyrelsen läggs också förslag till beslut inför behandling av ärenden i kommunfullmäktige. För kommunstyrelsen var till och med september Lisbeth Lennartsson (C) ordförande och från och med oktober är Ilko Corkovic (S) ordförande. Förvaltningschef är Christina Madeling. Vision och målsättning "Attraktiva, kreativa, hållbara, företagsamma Borgholm" Viktiga händelser under året Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har under året haft förmånen att kunna rekrytera viktiga medarbetare med kompetenser som är avgörande för varje framgångsrik kommun. Säkerhet- och utvecklingsstrateg, mark-och exploateringsstrateg (MEX) samt näringslivsutvecklare. Kultursekreteraren flyttade även in till stadshuset med syfte att samordna och fördjupa samarbetet mellan kultur- och näringslivsutvecklingen. Under sommaren invigdes Victory på Torget, platsen i Borgholm där Victoriastipendiaternas gjort sina fotavtryck i betong. Asylmöten hölls med många verksamheter som arbetar för att ta emot nyanlända. Exempelvis migrationsverket, arbetsförmedlingen, kommunens egna förvaltningar, Svenska kyrkan, länsstyrelsen, polisen, hälsocentralen, barnhälsovården, mödrahälsovården och folktandsvården. Erfarenhetsutbyte, information, tips och goda råd kantar dessa möten. År 2014 var ett valår och majoriteten inom politiken har förändrats. Politikerutbildning har genomförts tillsammans med nytillträdda kommunstyrelsen och förvaltningschefer. Kommunledningen i form av kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunchef besökte samtliga verksamheter för att bilda sig en god uppfattning om kommunens bredd och ansvar. Den årliga 25-årsgåvan utdelades till cirka 20 medarbetare med blommor och högtidliga tal. Alla medarbetare fick förmånen att besvara en medarbetarenkät som sedermera utmynnade i att trivselpengen återinfördes. En analys av överförmyndarverksamheten genomfördes och resulterade i ett fördjupat samarbete med Kalmar kommun. Verkställigheten sker först Två kryssningsfartyg gästade Borgholms kommun.

24 ÅRSREDOVISNING Ölandsleden Fyr till fyr engagerar stor del av kommunens verksamheter. Kultur & Fritid Kultur- och fritidsutskottet har träffat och haft en dialog med alla kulturföreningar som erhåller verksamhetsbidrag. Avtal har tecknats med samtliga föreningar. Tillsammans med biblioteket har kultur och fritid arrangerat olika program på biblioteken under hela året. Tillsammans med Ölands Naturskyddsförening och biblioteket arrangerat program på Världsbokdagen. Kommunstyrelsens antog i juni Skolkulturplan med kulturgaranti för barn och elever i Borgholms kommun. Kulturgarantin är ett resultat av samverkan mellan utbildningsförvaltningen och kommunledningskontoret/kultur och det regionala projektet Skola & Kultur. Skolkulturplanen är en permanent verksamhet som går som en röd tråd genom hela förskolan och skolan. Den innebär att samtliga elever, oavsett vilken förkola/skola de går på, ska få samma tillgång till kulturens alla uttrycksformer och möjligheter som åskådare, deltagare och producenter. En dag i oktober 2013 arrangerade Kalmar kommun Ljus på kultur. Arrangemanget blev så lyckat att arrangörerna beslutade utveckla det hela till en flerdagars större kulturfestival. I februari 2014 kontaktade Kalmar kommun de båda Ölandskommunerna för att undersöka möjligheten att samverka. Kommunstyrelserna i Borgholms och Mörbylånga kommun beslutade i maj att delta i projektet Ljus på kultur Kalmar Öland. De båda Ölandskommunerna beslutade att 2014 fokusera på barnkultur och verksamhet på kommunernas bibliotek. Ljus på kultur Kalmar Öland blev som ett slags explosion i kultur! 9 dagar (24 oktober till 1 november) med över 430 evenemang spridda i de tre kommunerna. De små arrangemangens stora festival lyckades verkligen sprida ljus i höstmörkret! En mycket lyckad och positiv samverkan mellan kultur och näringsliv med stor utvecklingspotential. IT-avdelningen Ny UPS, batteribackup, i serverrummet. Under våren 2014 togs ett identitetshanteringssystem i drift. Tillsammans med personalavdelningen hanteras nu de anställda med korrekta uppgifter från befolkningsregistret. Windows XP har fasats ut helt. Ett utökat samarbete med Mörbylånga kommer att ge större möjligheter till ökad kompetens inom flera områden som gynnar servicen till verksamheterna. IT-avdelningen kommer att arbeta med att höja IT-kompetens som helhet i de båda kommunerna. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen har under året fokuserat på att förbättra de processer avdelningen är processägare till. Målsättningen har varit att förbättra budgetprocessen utifrån verksamheternas perspektiv och målstyrningen samt underlätta för politikerna som beslutsfattare. Arbetet med att beskriva budgeten utifrån strategier och långsiktig planering är ytterligare ett förbättringsområde som avdelningen arbetar med att utveckla. Utgångspunkten är jämförelsen med andra kommuner genom Borgholmsmodellen (strukturjusterad standardkostnad) och den långsiktiga planeringen, där det balanserade styrkortet är ett viktigt verktyg. Under året har ekonomiavdelning fått i uppdrag att stärka funktionen inom upphandling- och beställning. Upphandling förstärks genom att arbetet fördelas på 3-4 controllers mot tidigare, då enbart en controller har ansvarat för upphandling. Under året har upphandling och handläggning av entreprenad inom Gata, park och hamnar återförts till kommunen samt att strukturen för att formalisera och samordna beställarrollen gentemot bolaget som utförare påbörjats. Vikten av att successivt förbättra och stärka kommunens interna kontroll och säkerhet har påpe-

25 ÅRSREDOVISNING kats av kommunens revisorer. Under hösten 2014 fick ekonomiavdelningen i uppdrag att implementera dubbelattest. Inför 2015 kommer ekonomiavdelningen att fortsätta med att utveckla budgetprocessen och resursfördelningsmodeller för så kallad "nollbasbudgetering". Inom området upphandling/beställning kommer satsningen att fokuseras på en generell kompetenshöjning i hela organisationen med aktiviteter som utbildning och certifiering av inköpare och avropare ute i verksamheterna. Upphandlingsfunktionen kommer även att vidareutbildas inom Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Samtliga kommuner i länet håller på att införa, eller planerar att införa, ett e-handelssystem. Ekonomiavdelningen kommer under våren att undersöka om e-handelsystem kan införas i Borgholms kommun. Från kommunens kärnverksamheter finns önskemål om utbildning i ekonomi och målsättningen är att kunna erbjuda flera utbildningstillfällen under året i såväl riktade som övergripande utbildningsinsatser. Personalavdelningen Som stab i organisationen är den främsta målsättningen att serva våra kunder (chefer och övriga anställda) i första hand inom områdena förhandling, arbetsrätt, lönehantering, försäkrings- och pensionsfrågor, arbetsmiljö, företagshälsovård, personalklubb. Till kunderna hör förutom Borgholms kommun även Borgholms Energi AB, Borgholms Energi Elnät AB och Ölands kommunalförbund, totalt cirka 1200 anställda med cirka 50 chefer. Till personalavdelningen, som har 6.0 tjänster, hör också kontorsservice med 2,0 tjänster. Sjukfrånvaron har totalt stigit något, korttidsfrånvaron har sjunkit med 0,2 procent (se vidare i personalstatistiken), vilket har krävt personalavdelningens insatser i form av uppföljningsunderlag, råd och stöd till chefer att hantera både den korta och långa sjukfrånvaron och insatser via Företagshälsovården. Övrigt att notera Infört gemensam inloggning till ekonomi och personalsystem (Aditro portalen). Fortsatt arbete för att sänka sjukfrånvaron. Fördjupat samarbete med Mörbylånga kommuns personalavdelning. Utfört arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud. Nya rutiner för anställningsbeslut. Arbetsmarknadsavdelningen Under 2014 tjänsten invandrarservice startat en halv dag i veckan på servicecenter. Vidare planeras utökning av en tjänst som praktiksamordnare. En överenskommelse med Arbetsförmedlingen angående praktikplatser för ungdomar har skrivits under av kommunen. Ett projekt har påbörjats med utökat antal platser inom resursjobb Medborgare Antal invånare årsstatistik Under 2014 ökade antal invånare till Detta är den högsta noterade årsstatistiken sedan Bra

26 ÅRSREDOVISNING Ranking avseende företagsklimat i riket Ej godkänt Rankingen för Borgholms kommun har stadigt sjunkit men förbättrades något under Materialet utgår från landets alla kommuner och Borgholm är bland dem sämsta i riket. Antal företagsbesök Bra Mätningar avser besök registrerade av Näringslivsutvecklare andra halvåret Mätningarna avser andra halvåret 2014 och motsvarande mål för perioden är 40 besök. Totalt antal företagsbesök uppgick till 43 besök. För verksamhetsåret 2015 är målsättningen 80 besök.

27 ÅRSREDOVISNING Antal gästnätter i besöksnäringen Varning Antal gästnätter är statistik från SCB och avser hotell, campingar, vandrarhem och stugbyar. Sedan 2012 har antalet gästnätter i besöksnäringen stadigt sjunkit Verksamhet & process Företagsenkät nöjdhetsindex 85% Ej godkänt Nyckeltalet kan inte bedömas för Ingen företagsenkät är framtagen. Näringslivsutvecklare tillträdde under andra halvåret Företagsenkät planeras under Energiförbrukning högst 95% av föregående år Mätdata för 2014 har ej tagits fram varav nyckeltalet ej kan bedömas för Ej godkänt

28 ÅRSREDOVISNING Ekonomi Resultaträkning Budget Bokslut (tkr) Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat Varav projekt 957 Investeringar Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltningskontor och omfattar kommunledningsstab, teknisk service, kultur och fritid, arbetsmarknads-, ekonomi-, IT- och personalavdelning. Totalt sett uppvisar kommunstyrelsen ett negativt resultat om 4,4 mkr inklusive projekt. Årets resultat är dock bättre än föregående år då underskottet uppgick till 7,4 mkr. Resultatet är sämre än det prognostiserade underskottet. De största avvikelserna från det prognostiserade underskottet härrör till teknisk service. Kommunstyrelsen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur och fritid Teknisk service Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen Projekt KOMMUNSTYRELSEN TOTAL I tabellen visas årets resultat per verksamhetsområde. Kommunfullmäktige är nästintill i paritet till budget. Kommunstyrelsen uppvisar ett överskott vilket till största delen beror på högre intäkter än budgeterat. Även arvodena för kommunstyrelsenämnden är låga för perioden. Kultur och fritid redovisar ett positivt resultat. Kulturverksamheten hade 2014 ett överskott vilket beror på att skolkulturplanen inte trädde i kraft förrän efter sommaren, en skolteaterföreställning ställdes in och beviljade förlustgarantier inte behövde användas. Inom fritidsverksamheten är det framförallt kostnader förunderhållet av konstgräsplanen som varit lägre än budgeterat. Teknisk service fick inför året ett eget ansvarsområde för att kostnaderna skulle kunna

29 ÅRSREDOVISNING synligöras tydligare. Inom teknisk service under kommunstyrelsen återfinns kommunens fastigheter som inte tillhör socialförvaltningen eller utbildningsförvaltningen. Även nedlagda skolor som inte brukas av någon förvaltning återfinns under kommunstyrelsen. Fastigheter visar för helåret ett underskott på 1,2 mkr. Lokalvård av kommunstyrelsens fastigheter visar underskott på grund av städning av offentliga toaletter som inte ingick i lokalvårdsavtalen. Vidare hänförs underskottet till gata, park & hamnar. Under året har det krävts en del underhållsarbete i hamnarna i samband med renoveringen av Byxelkrok och Stora Rör vilket påverkar resultatet. Gällande den kommersiella verksamheten är intäkterna lägre än förväntat. Det har under året krävts en del uppröjning i skogen efter stormen Simone. I resultatet för gata, park & hamnar ingår även tilläggsbeslut att asfaltera motsvarande 0,5 mkr i samband med fibernedgrävningen. Det ingår även 0,9 mkr för asfaltering av Åkerhagen. Kommunledningskontoret uppvisar ett underskott vilket beror på höga gemensamma kostnader där bland annat ett system för styrkort belastar. Uppdateringskostnader för kommunens ärendehanteringssystem samt kostnader för extra utförda arbeten i Stora Rör. Ekonomiavdelningen uppvisar ett underskott. Minskade intäkter från Borgholm Energi AB rörande tjänster påverkar resultatet negativt. Kostnader för inköpsavtal är högre än budgeterat och beror på höga advokatkostnader i samband med den skolskjutsupphandling som gjordes under IT-avdelningen redovisar ett underskott för perioden. Inför 2014 var tanken att ITbudgeten skulle fördelas ut på verksamheterna med fördelning per dator, användare och system. En del av budgeten behölls på IT-avdelningen. Omkostnaderna blev högre än beräknat. Under året har Mörbylånga betalat för en halv IT-chef vilket inte var inplanerat i budget. Intäkterna har gått till extra systemtekniker. Personalavdelningen uppvisar ett överskott vilket består i höga intäkter och låga personalkostnader. Under merparten av året har personalavdelningen inte haft en personalchef på heltid vilket har resulterat i ett överskott i personalbudgeten. Företagshälsovården har haft höga kostnader som beror på ett dyrare avtal samt fler inköpta timmar än föregående år. Arbetsmarknadsavdelningen redovisar ett överskott tack vare låga driftskostnader. Kostnaderna för lönebidrag och arbetsmarknadsåtgärder är också låga vilket bidrar till det positiva resultatet. Kostnadsnivå högst 98% av skatter och bidrag Resultatet för kommunstyrelsen under 2014 uppvisar underskott och målet är ej uppnått. Ej godkänt

30 ÅRSREDOVISNING Borgholms slott Slottsverksamheten ligger under kommunstyrelsens ansvarsområde. Statens Fastighetsverk äger och förvaltar Borgholms Slott. Borgholms kommun ansvarar genom hyresavtal med Statens Fastighetsverk för verksamheten på Borgholms Slott. Ordförande till och med september var Lisbeth Lennartsson (C), från och med oktober är Ilko Corkovic (S) ordförande, Jan-Åke Johansson är verksamhetschef och Maria Johanson är administrativt ansvarig. Verksamheten på Borgholms slott finansieras genom entréavgifter, hyror och försäljningsintäkter. Under 2014 ökade antalet besökare på Borgholms slott trots att flertalet andra besöksmål hade färre besökare. Dagsbesökarna ökade med nästan 18 procent. Totalt besökte personer slottet 2014, en ökning med cirka 12 procent jämfört med föregående år. Slottet Antal besök Viktiga händelser under året Under våren 2014 arbetades det intensivt med att bygga slottets nya utställning, utveckla barnverksamheten och färdigställa det nya caféet. Fredagen 27 juni kunde landshövding Stefan Carlsson inviga utställningen Uppgång & fall. Utställningen beskriver slottets närapå tusenåriga historia. I den ryms historier om sjöröveri, privatarméer, matriarkat, kungar, krig och myter. Slottets barnverksamhet är mycket populär. Barnverksamheten är bemannad varje dag under sju sommarveckor. Tack vare projektet "Öppna portar" har barnverksamheten fått möjlighet att utvecklas. Varje år i samband med Ölands Skördefest arrangerar Södra Kalmar läns fåravelsförening Fårets Dag på Borgholms Slott. Sedan 2012 är slottsverksamheten medarrangör till Fårets dag. Tidigare år har Svenska Fåravelsförbundet ansvarat för allt själva men med tanke på den mängd besökare som kommer varje år behövde arrangemanget genomföra en del förändringar blev det besöksrekord för Fårets dagar på Borgholms Slott, över besökare på tre dagar. Borgholms Slott är medlem i Swedish Wellcome och blev 2013 utsedd till "bra besöksmål" uppgraderades slottet till ett "utmärkt besöksmål" Medborgare Borgholms Slott är öppet dagligen från 1 april till 30 september. I juni, juli och augusti erbjuds både historiska guidningar och barn- och familjeguidningar, vilka ingår i entrébiljetten. Den nya entrén och nyöppnade butiken har spelat en viktig roll för slottets utveckling. Borgholms slotts barnverksamhet öppnar veckan efter midsommar varje år och

31 ÅRSREDOVISNING pågår fram till första veckan i augusti. Konsertsommaren 2014 inleddes med opera och avslutades med hårdrock. Trollflöjten, Nationalteaterns Rockorkester, Bo Kaspers orkester & Dirty Loops, Sweet, Slade och Sabaton. Totalt personer besökte någon konsert på slottet under Borgholms Slott är en populär vigsel- och festlokal. Lördagar är den dag då flest vill hyra slottet för gästabud. Många bokar mer än ett år i förväg för att få just den dag de vill ha. Flera hotell erbjuder olika former av gästabud på slottet vilket innebär lokalerna även nyttjas på vardagar. Julmarknaden på Borgholms slott är ett mycket uppskattat arrangemang. Många lokala hantverkare och producenter får möjlighet att visa upp sina produkter. Julmarknaden 2014 marknadsfördes tillsammans med Borgholms Cityförenings julskyltning och Ekerums julmarknad. Utställningen "uppgång och fall" finns tillgänglig för besökarna under alla de månader slottet är öppet. Det går att ladda ner en utställningsapp både på svenska och engelska och på egen hand vandra runt på slottsområdet Verksamhet och process Hösten 2006 tecknade Borgholms kommun och Statens Fastighetsverk ett nytt tioårigt nyttjanderättsavtal gällande Borgholms Slott. Det gemensamma arbetet kring säkerhet och tillgänglighet fortsatte vidare under året. Under perioden 2012 till 2014 har slottsverksamheten arbetat med projektet Öppna Portar, ett stort EU-projekt som innefattar fyra historiska besöksmål: Borgholms Slott, Kalmar slott, Eketorps fornborg och Huseby bruk, där Statens Fastighetsverk är projektägare. I projektet ingår förutom Statens Fastighetsverk även Riksantikvarieämbetet, två regionförbund och fyra kommuner. Syftet med projektet är att utveckla besöksmålens roller, publika verksamhet, samverkan och erfarenhetsutbyte. Projektet omfattar 19 olika insatser till en totalkostnad av 51 miljoner kronor. EU:s regionala strukturfond stödjer projektet med drygt 20 miljoner kronor. Alla de förbättringar och förändringar som genomförts på Borgholms Slott i samband med Öppna Portar projektet gör att attraktionskraften som besöksmål ökat betydligt Lärande och förnyelse En nyhet för 2014 var gemensam dagsbiljett med Sollidens slott. För priset 100 kronor kunde man samma dag besöka både Borgholms slott och Sollidens Slott. Införandet av gemensam biljett var uppskattat och totalt dagsbiljetter såldes. Statens Fastighetsverk tillsatte 2010 en styrgrupp och en arbetsgrupp för att arbeta fram en utvecklingsplan för Borgholms Slott. Utvecklingsplanen syftar till att väcka intresse för och tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv, stärka Borgholms och Ölands attraktionskraft samt bidra till en hållbar och stark tillväxt i sydöstra Sverige. Visionen är att Borgholm slott år 2016 skall vara ett slott för alla. Här skall bedrivas en attraktiv och tillgänglig verksamhet under stor del av året. En ständig förnyelse av utbudet förväntas gör slottet roligt att återvända till. Besökarna har under många år framfört önskemål om ett café på slottsområdet. Veckan efter midsommar invigdes äntligen slottets eget café. Cafét blev snabbt populärt och uppskattat bland besökarna.

32 ÅRSREDOVISNING Ekonomi Slottsverksamheten redovisade ett resultat på minus 261 tkr för verksamhetsåret Verksamheten lyckades inte uppnå den budgeterade intäktsnivån. Underskottett på intäkter blev 358 tkr. Kostaderna för drift och personal var dock lägre än budget. Resultaträkning Budget Bokslut (tkr) Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat -261 Intäkterna för 2014 översteg intäkterna 2013 med cirka 100 tkr. Trots ökningen av intäkter lyckades man inte nå budgeterade nivåer. I tabellen nedan framgår att intäkterna för 2014 understiger budget med 358 tkr. Den största avvikelsen ligger under kiosk/entré och avviker från budget med 368 tkr, även konsertintäkter avviker negativt med 214 tkr. Satsningar och investeringar för framtiden för att öka intäkterna har genomförts, såsom nattparkering för husbilar, EU-projektet Öppna portar och ett café på Slottet. Slottet Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Borgholms slott Konserter Gästabud Kiosk/entré Pedagogisk verksamhet Café Slottet Övriga program Slottet totalt Förväntad utveckling Under 2015 kommer hela norra längan av Borgholms slotts murverk att restaureras. Statens Fastighetsverk kommer med stor sannolikhet att investera i en hiss till andra våningen på Borgholms Slott under 2015, förutsatt att alla tillstånd beviljas. Under 2015 kommer nattparkeringen för husbilar tas i drift. Parkeringen anlades under Det kommer att krävas ett omfattande underhåll på slottets nya utställning vilket innebär att personalen förstärks med en deltidstjänst. Konserter är preliminärbokade, däribland Tomas Ledin som kommer till Borgholms Slott den 29 juli.

33 ÅRSREDOVISNING Socialnämnden Socialnämnden Socialförvaltningen ansvarar för att på socialnämndens uppdrag utföra kommunens omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälsooch sjukvård, rehabilitering individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt boende för ensamkommande flyktingbarn. För verksamheten ansvarade under 2014 Eva Karlström (M) ordförande socialnämnden och Ewa Ekman förvaltningschef. Verksamhetsidé Vi ger stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet. Vi ger människor (män, kvinnor, flickor och pojkar) stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet. Med kundens fokus ges insatser i dialog utifrån den enskildes behov och förutsättningar för ett självständigt och meningsfullt liv. Värdegrunden, med extra fokus på värdeorden trygghet, respekt och meningsfullhet, är en självklar bas i all vår verksamhet. Vision Bästa kvalitet i varje möte Värdegrund Våra insatser utgår från vår värdegrund med extra fokus på värdeorden respekt, trygghet och meningsfullhet. Värdegrunden är en självklar bas i all vår verksamhet. Värdeord Trygghet, respekt, meningsfullhet Socialförvaltningens målsättning är att medborgarna, som bor eller vistas viss tid av året i Borgholms kommun, i behov av våra insatser ges en trygg och meningsfull vardag. Stöd, vård- och omsorgsinsatser ska ges med ett respektfullt bemötande, utifrån den enskildes behov och förutsättningar, för bibehållen integritet och värdighet. Den enskilde ska vara delaktig i beslut som gäller stöd-, vård- och omsorgsinsatser för att så långt det är möjligt kunna ta ansvar för sitt eget liv. Förvaltningens insatser utgår från vår värdegrund med extra fokus på värdeorden respekt, trygghet och meningsfullhet. Den enskilde ska även ges möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället. Förvaltningens arbetar för en god jämlik folkhälsa både för barn och vuxna (män, kvinnor flickor och pojkar). Samverkan med andra verksamheter och huvudmän, internt och externt, bidrar till resursutnyttjande med fokus på den enskildes bästa. Medarbetarna är verksamhetens viktigaste resurs. Kännetecken för en utvecklingsintresserad och kvalitetsmedveten personal är bland annat engagemang, omtanke, tillräcklig kompetens och ett kundcentrerat förhållningssätt. Betydelsen av engagerade ledare som tillsammans med medarbetarna vill arbeta för att nå uppsatta mål är avgörande för goda resultat. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. Genomförandeplaner och värdighetsgarantier inom vård och omsorg är viktiga verktyg som ska användas för att värdegrunden och socialförvaltningens värdeord ska leda till stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de som behöver våra insatser. Verksamhetsansvariga har tillsammans med medarbetare bidragit till goda resultat genom att engagera sig i utvecklingsarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete. Kvalitets-

34 ÅRSREDOVISNING enheten, Q, har arbetat med utveckling inom förvaltningens fokusområden och stöttat pågående förbättringsarbeten inom samtliga verksamhetsområden. Fokusområden med syfte, mål och önskvärt resultat uppdateras årligen för att motsvara verksamhetens aktuella behov av satsningar. Att utforma ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten har varit prioriterat för att till exempel arbeta systematiskt med kvalitetsregisterdata. Det har också varit extra fokus på de landstings- och kommungemensamma överenskommelserna. Kvalitetsarbetet syftar till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. En offensiv kvalitetsutveckling kan beskrivas som en helhet där medarbetarnas värderingar, arbetssätt och verktyg är avgörande för att nå en högre brukarupplevd kvalitet med mindre resursåtgång. Kvalitetsledningssystem är ett verktyg för systematiskt arbete och beskrivs för vård- och omsorgsverksamheter i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9). Under 2012 påbörjades ett arbete med att utforma ett kvalitetsledningssystem på förvaltningen. Det har resulterat i att måldokument, utvecklingsplaner, riktlinjer och instruktioner är uppdaterade och publicerade på förvaltningens hemsida. Hörnstenar för offensiv kvalitetsutveckling är: Kommunfullmäktige har fattat beslut om övergripande mål vilka anger riktning för samtliga verksamheter i Borgholms kommun. Balanserat styrkort används som verktyg och metod för att styra och leda mot uppsatta mål. Följande fyra perspektiv beaktas: Medborgare, Verksamhet/Process, Lärande/Förnyelse och Ekonomi Viktiga händelser under året Ledarskapets betydelse kan inte nog betonas formades en ny organisation för ledning av socialförvaltningens verksamhetsdelar och 2014 har organisationen stärkts för att kommunicera, planera, utveckla, leda och styra så att uppsatta mål nås. Ledarskap med ett konstruktivt och salutogent förhållningssätt har implementerats i kommunen på en övergripande nivå.

35 ÅRSREDOVISNING Äldreomsorg och hälso-och sjukvård har bildat ett nytt verksamhetsområde och en ny verksamhetschef har rekryterats. Borgholms kommun har tillsammans med Mörbylånga kommun rekryterat en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, med tillsyns- och kvalitetsansvar för hela Öland. Hemsjukvården utvecklat en modell för vårdtyngdsmätning för att kunna fördela resurser utifrån verksamhetens aktuella belastning och bemanningsbehov. Utveckling pågår av vårdtyngdsmätningsmodell enligt Kalmar kommuns upplägg och studiebesök har ägt rum för att ta del av deras arbete. Två sjuksköterskor med särskilt ansvar för vård i livets slut, palliativ vård, har utbildat samtliga medarbetare i äldreomsorgen. I maj 2014 genomfördes en stor förändring inom äldreomsorgen. Matdistributionen med lagad mat i BEAB:s regi har ersatts med hemlagat, dvs att hemtjänsten lagar mat till de äldre. I dialog med brukaren görs matsedel och inköp för matlagning. Förändringen föregicks av att samtliga medarbetare i hemtjänsten utbildades i livsmedelshygien, planering och matlagning. Resursfördelning förutsätter ett mått på vård- och omsorgstyngd i verksamheten. Äldreomsorgen rapporterar veckovis platssituationen för Särskilt Boende (Säbo) inkl. korttidsvården. Detta har gett en aktuell bild av platstillgång inom äldreomsorgen. Under senare hälften av 2014 har beläggningsgraden ökat och är hög inom framför allt hemtjänstens område. Antal brukare samt beviljade insatser varierar mellan brukare med en beläggningsgrad av insatser som är procent. Den social-psykiatriska verksamheten har påbörjat ett liknande arbete. Antal personer med boendestöd och antal timmar som beviljats kommer att redovisas för att tydliggöra verksamhetens aktuella situation. I slutet av 2014 var resursfördelningsmodellen för hemtjänsten klar. Modellen syftar till att beskriva behov av insatser kopplat till tid och pengar för att bemanna så optimalt som möjligt efter verksamhetens behov. Modellen kommer att utvecklas under 2015 för att även omfatta särskilt boende. För samtliga verksamheter är det viktigt med kompetensutveckling. Äldreomsorgens enhetschefer har genomfört en utbildning för samtlig personal. Särskild vikt lades vid vår värdegrund, våra kvalitetsarbeten och kontaktmannens ansvar för bästa kvalitet i varje möte. Brukarmedverkan och anhöriginvolvering sker, men i varierande utsträckning. Diskussioner om hur vi vill bli uppfattade och hur blir vi uppfattade är viktigt och här är brukarens och den anhöriges perspektiv mycket värdefullt att få. Inom omsorgen för funktionsnedsatta och delvis inom äldreomsorgen har en ny organisation tagit form och genomförs i två steg med början i december 2014 för att slutföras under våren Socialpsykiatri (boendestöd) är en verksamhetsdel som flyttats från OFN till ÄO.

36 ÅRSREDOVISNING Barnahus startade sin verksamhet hösten Dit kan barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp komma i samband med till exempel förhör och undersökning. De kompetenser som involveras i samband med utredning kommer till barnahus så barnet slipper besöka olika ställen. Borgholms kommun har 2014 använt sig av Barnahus för sju barn. SISU är en samverkansgrupp inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Gruppen är tvärprofessionell och arbetar för ett ökat samarbete kring barn och unga som behöver stöd och hjälp. I budgeten 2014 beslutades om satsningen på ett förebyggande team med uppdrag att göra tidiga insatser för barn i behov av stöd. Rekrytering pågår med ambition att kunna starta höstterminen Inspektionen för vård och omsorg har gjort sammanlagt tre inspektioner i våra verksamheter. Den inspektion som genomfördes inom omsorgen för funktionsnedsatta (OFN), i november 2013 identifierade allvarliga brister i verksamheten på två gruppbostäder i Löttorp. För att genomlysa verksamheten och försäkra att liknande brister inte förekommer på fler boenden gjordes kvalitetskartläggningar, en intern och en extern. Kvalitetskartläggningarna har varit värdefulla och resulterat i tillsättning av en utvecklingsledare på sextio procent och framtagande av en handlingsplan för kvalitet och kompetenssatsningar inom omsorgen. Sedan i mars 2013 har socialförvaltningen ansvarat för ensamkommande flyktingbarn. Antal asylsökande ensamkommande barn har ökat markant. I nuläget ansvarar enheten för 16 ungdomar. Under året kom nya fördelningstal baserade på kommunernas invånarantal och fördelningstalet har ökat. Migrationsverket prognoser om förväntat antal asylsökande som kommer till Sverige har överskridits. Migrationsverket efterfrågar ständigt fler boendeplatser. Nytt avtal har tecknats och Borgholms kommun åtar sig att ta emot 18 ungdomar. Sannolikt kommer nya avtal att efterfrågas under våren Personalkostnaderna under 2014 var 8,6 mkr och driftkostnaderna var 3,4 mkr. Kostnaderna har ökat med 3,5 mkr jämfört med föregående år som följd av höjda fördelningstal. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och var vid början av året cirka 9 procent för att vid slutet av året motsvara cirka 8 procent. Kostnaden för sjukfrånvaron var under ,8 mkr. Åtgärder för att vända trenden har analyserats och påbörjats Medborgare Socialnämnden tar ansvar för kommunfullmäktiges strategiska mål genom att ett av förvaltningens verksamhetsmål är goda resultat och kvalitet inom stöd, vård och omsorg. Medborgare som vistas i vår kommun ska känna sig trygga och nöjda med de insatser som erbjuds och som efter behov beviljas den enskilde. Att ge stöd, vård och omsorg med tillräcklig kunskap, god service och ett gott bemötande är verksamhetens mål. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används kvalitetsregister och nyckeltal. Samarbete och samverkan lokalt, regionalt och nationellt är nödvändigt för att nå goda resultat för målgrupper som behöver insatser från flera aktörer. Kvalitetsregisterdata visar god måluppfyllelse t ex för vård i livets slut samt bedömning av riskfaktorer i omsorg av äldre.

37 ÅRSREDOVISNING Väntetid för budget- och skuldrådgivning från första kontakt till första besök är max 10 arbetsdagar Resultat: Nyckeltalet är ändrat till tidsramen 15 arbetsdagar men är inte uppnått. Ingen status Analys: Fel vid styrkortets framtagande som ovan då nyckeltalet skulle varit 15 arbetsdagar. På grund av långtidssjukskrivning har resurserna koncentrerats till försörjningsutbetalningar. Med normal personalbemanning hade nyckeltalet om 15 arbetsdagar uppnåtts. Nyckeltalet kan inte bedömas. IFO. Väntetid vid ansökan om försörjningsstöd: Från nybesök till beslut är max 5 arbetsdagar Ingen status Resultat: Nyckeltalet är uppnått utifrån tidsram 10 arbetsdagar. Analys: Troligen har en siffra i nyckeltalet fallit bort vid framtagandet av styrkortet då 15 arbetsdagar var den tidsram som kommunicerades med verksamheten. Som nyckeltalet är formulerat är det inte relevant. Nyckeltalet kan inte bedömas. 100 % av ensamkommande flyktingbarn har erbjudits samtal med socialsekreterare inom två veckor Utmärkt Resultat: Samtliga ensamkommande flyktingbarn har erbjudits samtal inom tidsram. Analys: Arbetet sker enligt fastställd och inarbetad rutin. 100% av nyckeltalen i Öppna jämförelser är gröna (vara bland de 25% bästa kommunerna i landet) Ej godkänt Resultat: Inom äldreomsorg är 23 % av nyckeltalen (5 av 22) gröna: Väntetid till särskilt boende, Hänsyn till åsikter och önskemål särskilt boende, Möjlighet påverka tider särskilt boende, Måltidsmiljö särskilt boende, Trygghet hemtjänst. Inom de nyckeltal som berör hälso- och sjukvård är 21 % (3 av 14) gröna: Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tio eller fler läkemedel, Användning av antipsykotiska läkemedel. Handlingsplan finns med målsättning att nå förbättrade resultat. Analys: Gröna nyckeltal säger inget om kvaliteten, endast om rangordningen för landets kommuner. Mycket bra värden ger inte alltid gröna nyckeltal, utan kan ge gula om många kommuner har bra resultat. HoSV. 100 % av hemsjukvårdspatienterna ska ha en årlig läkemedelsgenomgång Ingen status Resultat: 2014 redovisas 68 genomförda läkemedelsgenomgångar för 246 patienter i hemsjukvården, vilket motsvarar 28 %. Analys: För få läkemedelsgenomgångar har skett men även andra orsaker kan ligga bakom resultatet då patienter kan tacka nej till läkemedelsgenomgångar och nuvarande nationella statistik inte visar detta. Nyckeltalet förändras därför till 2015 så antal erbjudna och därefter genomförda läkemedelsgenomgångar registreras av kommunens sjuksköterskor.

38 ÅRSREDOVISNING Stora felkällor i datakällan (Procapita VoO) beroende på att kommunens sjuksköterskor inte har dokumenterat under rätt sökord när/om läkemedelsgenomgång har genomförts/initierats. Nyckeltalet kan inte bedömas. HoSV. 100 % av hemsjukvårdspatienterna har en PAS (patientansvarig sjuksköterska) dokumenterad i journal Varning Resultat: Granskade journaler visar både positivt och negativt resultat men granskning av samtliga journaler har inte skett. Analys: Strukturerad genomgång av journaler vid utsatt tidpunkt saknas. Rutin för journalgranskning ska tas fram. 100 % av hemrehabpatienterna har en PASG/PAAT (patientansvarig sjukgymnast/arbetsterapeut) dokumenterad i journal Varning Resultat: Granskade journaler visar både positivt och negativt resultat men granskning av samtliga journaler har inte skett. Analys: Strukturerad genomgång av journaler vid utsatt tidpunkt saknas. Rutin för journalgranskning ska tas fram. 100 % av parametrarna i Palliativa Registret visar förbättrade resultat Utmärkt Resultat: Samtliga parametrar visar förbättrade resultat. Täckningsgrad i registret är 93,33 procent, en förbättring med 11,07 procent från samma tidpunkt Analys: Två sjuksköterskor från den palliativa styrgruppen har vidareutbildats sig inom palliativ vård samt har planerat och genomfört utbildning i palliativ vård för baspersonal. Detta har gett förbättrade resultat i palliativa registret och bättre palliativ vård för patienterna. 100 % av genomförandeplanerna är dokumenterade så det framgår att insatser genomförs efter behov och dialog med brukaren Varning Resultat: Granskning av genomförandeplaner i Procapita har visat att granskningen inte fångar nyckeltalet. Justeringar har gjort för att rätta till detta. Genomförandeplaner som granskats manuellt visar förbättrade resultat för nyckeltalet. Analys: Enhetschefer uppger vid egenkontroll att det främst brustit i själva upprättandet av planerna. Orsaker till detta har identifierats och åtgärder pågår. Under 2014 har ett omfattande arbete skett på samtliga enheter för att utveckla den sociala dokumentationen och arbetet med genomförandeplanerna. 80 % av brukare på Särskilt boende registreras i Senior Alert och följs upp enligt riktlinjer Varning Resultat: 96 procent av brukare på särskilt boende har registrerats men uppföljning har skett i låg omfattning. Analys: Arbetet har inte prioriterats i samma omfattning på samtliga enheter och kunskap och erfarenheter har inte tagits tillvara i tillräcklig omfattning. Under 2014 har stödet till enheterna individualiserats och ytterligare förbättringsåtgärder är planerade.

39 ÅRSREDOVISNING % följsamhet vad gäller händer fria från smycken och klockor samt kortärmade plagg i vård och omsorg Ingen status Resultat: Flera enheter redovisar hög följsamhet. Inget sammanställt resultat finns. Analys: PPM-mätning för följsamhet till basala hygien-rutiner har genomförts i april Alla enheter deltog inte och resultat har därför inte sammanställts eller analyserats. Rutin för utbildning kontinuerligt samt vid nyanställning ska tas fram, liksom tydlighet i hur måluppfyllelsen ska följas upp. Nyckeltalet kan inte bedömas. Utföra en stickprovsundersökning vad gäller upplevt bemötande i receptionen Utmärkt Resultat: Enkätundersökning genomfördes under vecka 23 och 16 svar kom in. I mycket hög grad har service och bemötande upplevts som gott. Lokalerna upplevs som ej trivsamma och sekretess och ostördhet i lokalerna får låga eller inga omdömen. Analys: Uppgifter om svarsfrekvens kan ej redovisas då underlag saknas. Utelämnade omdömen kan bli tolkningsfrågor. Relaterat till besökares ärenden är målet att man känner sig trygg i lokalerna. Vid nästa stickprovsundersökning kan jämförelse av antalet enkätsvar med antalet besökare till reception visa hur representativt resultatet är Verksamhet & process För socialnämndens ansvarsområden görs kopplingar till kommunfullmäktiges övergripande mål genom att vi ser positivt på externa utförare och valfrihetssystem samt arbetar för en ökad miljömedvetenhet. Beslut fattades i socialnämnden i november 2013 om att föreslå kommunfullmäktige att införa LOV, Lagen om valfrihet, inom hemtjänst i Borgholms kommun. I framtiden är det sannolikt så att verksamheten kommer att konkurrensutsättas. Kvalitetsfrågorna får ökad betydelse ur ett brukarinflytandeperspektiv då medborgaren avgör vilken aktör som får leverera service och omsorg. Under 2014 beslutades att införa LOV. Miljöfrågorna ska få ökat utrymme och miljömedvetenheten ska öka hos samtliga medarbetare men några förändringar har positiva miljöeffekter. Antalet bilar har reducerats. Elcyklar används i större utsträckning och matdistributionen har upphört vilket innebär betydande minskning av bilkörning. Några enheter har påbörjat ett arbete med avfallssortering. 100 % av äldreomsorgens enheter har värdighetsgarantier Bra Resultat: Värdighetsgarantierna gäller alla äldreomsorgens enheter men har ännu inte implementerats till fullo överallt. Analys: All personal har kännedom om värdighetsgarantierna och åtgärder för förbättrad implementering bland brukare och anhöriga/närstående pågår. 100 % av enheterna har avfallssortering Varning Resultat: Nyckeltalet är uppnått i olika grad inom olika verksamheter. Inom IFO och ADM är nyckeltalet uppnått. Analys: Arbete pågår inom ÄO, OFN och HSV.

40 ÅRSREDOVISNING % av enheterna har minskat användande av engångsmaterial Resultat: Nyckeltalet är uppnått i olika grad inom olika verksamheter. Analys: Arbete pågår inom ÄO, OFN och HSV. Varning Minst fyra åtgärder som tar "miljöhänsyn" ska presenteras. Utmärkt Resultat: 1) Minskning av antalet leasingbilar till förmån för cyklar. 2) Fler elcykelinköp. 3) Samordning av resor. 4) Byte till ledbelysning om möjligt. Analys: Åtgärder för ökad miljöhänsyn sker kontinuerligt i verksamheterna. Aktiviteter Verksamhet & Process Aktiviteter inom verksamhet och process är att förbereda verksamheten för kommande konkurrensutsättning genom att ta fram beskrivning av verksamheten inom hemtjänstens område samt ett förfrågningsunderlag. Arbetet är slutfört men vissa kompletteringar behövs Lärande & förnyelse Verksamhetsmålen som socialnämnden har fattat ska leda till utveckling av verksamheten och kvalitetsledningssystem för ökat medborgarfokus och ökad kvalitet. För att nå målen är det flera områden som ska förbättras. För att leverera insatser med bästa kvalitet krävs kunskap och kompetens för uppgiften. Vi ska alltid vara professionella i möten med människor som är i behov av förvaltningens insatser. Vi ska utveckla vår verksamhet genom att leda för kvalitet på ett långsiktigt och systematiskt vis. Lagrummen styr våra processer och riktlinjer. Uppföljning och regelbunden egenkontroll ger värdefull information om följsamhet till riktlinjer, uppfyllda mål och resultat. Avvikelsesystem och rutiner för rapportering, handläggning och återkoppling ska ses som en naturlig del i verksamheten för ett ökat riskmedvetande och lärande. Kvalitetsledningssystem med ny portal på intranätet är i drift. Samtliga dokument som publicerats är uppdaterade. Avvikelserapportering används som ett av flera redskap för att förbättra verksamheten. Riktlinjer för egenkontroll och årshjul för systematisk uppföljning är framtagna under Beslutade insatser ska baseras på den enskildes behov och därmed vara jämlika, jämställdhetsperspektiv ska beaktas. Könsuppdelad statistik för uppföljning och ett tydliggjort genusperspektiv i alla analyser och beslut ska vara en självklar del i verksamheten i framtiden. Den höga sjukfrånvaron är bekymmersam, sjuktalen (kort) har minskat något jämfört med 2013 men den totala sjukfrånvaron är fortfarande över åtta procent. Ett långsiktigt arbete har startat för att utifrån ett salutogent synsätt skapa den goda arbetsplatsen med trivsel och arbetsglädje där ett mål är en ökad frisknärvaro. Alla medarbetare och chefer/ledare måste ta ansvar för att skapa trivsel och bra arbetsförhållanden där engagemang, samarbete och uppskattning ökar på arbetsplatserna. Vi är varandras arbetsmiljö.

41 ÅRSREDOVISNING Ökad användningsgrad av s.k. screeningfrågor i samband med utredningar Utmärkt Resultat: FREDA, som är en bedömningsmetod i arbetet mot våld i nära relationer har införts. Analys: FREDA ger möjlighet att synliggöra våldet och göra riskbedömningar för fortsatt våld. Under har vi genomfört minst fyra aktiviteter i samarbete med skolan Bra Resultat: Tre av fyra förväntade aktiviteter har genomförts. Analys: Samarbetet med skolan har koncentrerats till att arbeta med det förebyggande teamet som planerades starta efter sommaren, dock nu planerat till våren Samverkan med skolan har skett om teamet och vid skolavslutningen. Samverkan har också skett genom PSYNK, psykisk hälsa för barn och unga. 100 % av medarbetarna har deltagit i resonemang kring hur vill vi bli uppfattade Utmärkt Resultat: Samtliga medarbetare har deltagit. Analys: Arbetet med bemötande från verksamhetens personal samt miljön fortsätter. 100 % av brukare som är nyinflyttade på särskilt boende har insatsbeslut Utmärkt Resultat: Samtliga nyinflyttade brukare har beslut. Analys: Arbete pågår med insatsbeslut även för de brukare som redan bor på särskilt boende. 100 % av hemsjukvårdspatienterna har en upprättad vårdplan inom en vecka Utmärkt Resultat: Tidsramen har hållits. Analys: Nyckeltalet är inte relevant då vårdplan anses upprättad då man ordinerar/skapar en åtgärd i journalen. Rutin för kvalitet i vårdplan ska tas fram. 100 % av hemrehabiliteringspatienterna ska ha en rehabiliteringsplan upprättad inom en vecka Utmärkt Resultat: Rehabplan är upprättad inom en vecka. Analys: Rehabplan upprättas enligt nyckeltalet med kvaliteten i rehabiliteringsplanen kan förbättras. Rutin för detta ska skapas.

42 ÅRSREDOVISNING Aktiviteter Lärande & Förnyelse Aktiviter inom lärande och förnyelse är att skapa kompetensutvecklingsplaner samt kompetensförsörjningsprogram som ledarutbildning Ekonomi Arbete med att kostnader ska minska för stöd, vård och omsorg och närma sig jämförbara kommuner pågår. Besparingar har genomförts framför allt inom äldreomsorgen. Kostnadsökningar under året avser placeringar (LSS och IFO). I jämförelse mellan 2012 och 2013 minskade kostnaderna för särskilt boende med 13 procent. Motsvarande jämförelsetal för 2014 presenteras först i september Resultaträkning Budget Bokslut (tkr) Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Året resultat Varav projekt Investeringar Socialnämndens verksamhetsmål är att ha kostnadseffektivitet och fördela resurser efter behov. Inom äldreomsorgen är det framtaget ett resursfördelningssystem för hemtjänsten som ska implementeras under Syftet är att tydligare fördela resurser efter behov. Vid ökad arbetsmängd/vårdtyngd ska ökade resurser följa insatsbeslut och vid lägre vårdtyngd sker det motsatta. Socialförvaltningen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall 2014 Centralt Bemanningsenheten Hälso- och sjukvård Särskilt boende Ordinärt boende Omsorgen om funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorg Projekt Socialförvaltningen totalt Socialförvaltningen visar ett underskott med tkr. Förvaltningens intäkter exklusive projekt generar ett överskott om tkr, driftskostnader samt personalkostnader exklusive projekt visar ett underskott om tkr respektive 200 tkr. Under hösten fick socialförvaltningen en tilläggsbudget på tkr som avsåg underskottstäckning samt nattbemanning på demensboenden. Socialförvaltningen Centralt visar ett överskott om 117 tkr vilket beror på lägre personalkostnader. Överskottet reduceras genom höga kostnader för fastighetsunderhåll. Be-

43 ÅRSREDOVISNING manningsenheten visar ett mindre underskott som beror på att budgeterade intäkter från utbildningsförvaltningen har uteblivit. Hälso- och sjukvården visar ett resultat på minus 713 tkr vilket beror på höga kostnader för inköp av sjukvårdsmaterial samt höga kostnader för verksamhetens fordon. Rehabenheten och hjälpmedelsverksamheten har under året haft högre personalkostnader än budgeterat. Särskilt boende visar ett negativt resultat på tkr. Underskottet beror på högre personalkostnader än budgeterat samt att kostnader för mattransporter och separata livsmedel under året har belastat driftsbudgeten negativt. Underskottet reduceras genom att redovisade intäkter för särskilt boende är högre än budgeterat. Ordinärt boende uppvisar ett underskott på 639 tkr. Underskottet beror främst på att intäkterna gällande upphörande av matdistribution hade större effekt än budgeterat samt höga kostnader för verksamhetens fordon. Personalkostnaderna inom ordinärt boende är totalt något under budgeterad nivå. Omsorgen om funktionsnedsatta har efter året ett underskott på tkr. Underskottet beror främst på höga personalkostnader inom gruppbostäder. Det beror på att vårdtyngden har ökat och därmed har behovet av bemanning varit högre än budgeterat. Kostnader för placeringar LSS 3,8 mkr 5,1 mkr 4,6 mkr IFO 6,4 mkr 8,9 mkr 9,6 mkr Individ och familjeomsorgen visar ett underskott på 920 tkr. Det har under året varit höga kostnader för försörjningsstöd samt för placeringar inom missbruk. Flera av dessa placeringar tillhör målgruppen yngre missbrukare. Det förebyggande teamet, som är en av aktiviteterna som ska minska kostnader för placeringar på sikt, ska implementeras under Underskottet har reducerats genom lägre personalkostnader än budgeterat. Socialförvaltningens projekt, som finansieras med externa medel, bidrog positivt till resultatet med tkr. Under 2014 tilldelades socialnämnden tkr i prestationsbaserade medel. De medel som får användas även under 2015 är inte medräknade i resultatet utan är överflyttade till nästa år. Minska andelen barnfamiljer med försörjningsstöd med 3 procent Ej godkänt Resultat: Andelen barnfamiljer med försörjningsstöd har ökat under första tertialen och inte minskat. Analys: Ett bättre nyckeltal att följa upp är antal barn som lever i familjer beroende av försörjningsstöd, eftersom det kan vara få familjer men många barn. Antalet barn som lever i familjer beroende av försörjningsstöd har minskat under första tertialen.

44 ÅRSREDOVISNING Kostnader för placeringar utanför kommunen ska följa riksgenomsnittet Ingen status Resultat: Tillgängliga siffror för kostnad per invånare för institutionsvård är från 2011 och ligger då lite över riket. Kostnader per invånare för familjehemsvård 2011 ligger under riket. Analys: Nyare siffror finns ej. Nyckeltalet kan ej bedömas. Minska antalet ärenden (missbruk) med kostnader högre än riksgenomsnittet Ingen status Resultat: Tillgängliga siffror för kostnad per invånare för institutionsvård var lägre i Borgholm än i riket. Analys: Nyckeltalet är inte relevant då siffrorna inte kommer regelbundet under året. Det går endast att ta reda på kostnad per kommuninvånare för institutionsvård. Nyckeltalet kan inte bedömas. 100% av resultatenheterna har haft mål- och resultatdialog Utmärkt Resultat: Samtliga verksamheter har haft mål- och resultatdialoger. Analys: Dialogerna har upplevts positiva av alla parter men kan ändock utvecklas för bättre dialog och kommunikation kring mål och resultat. Redovisa 4 produktionstal ur ett jämställdhetsperspektiv Bra Resultat: Redovisning utifrån Öppna jämförelser för äldreomsorgen för fyra (4) produktionsmått: - Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten är 94 %. Fördelat på kön: 98 % kvinnor, 87 % män. - Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt är 78 %. Fördelat på kön: 80 % kvinnor, 75 % män. - Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst är 62 %. Fördelat på kön: 70 % kvinnor, 50 % män. Redovisning utifrån Öppna jämförelser kan göras för två (2) nyckeltal för hälso- och sjukvården: - Andel som tolv månader efter stroke uppger att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda är 59 %. Fördelat på kön: 45 % kvinnor, 79 % män. - Andel äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp är 59 %. Fördelat på kön: 53 % kvinnor, 68 % män. Analys: Verksamheten har inte fört någon egen könsuppdelad statistik utan är hänvisad till den statistik som finns att tillgå nationellt.

45 ÅRSREDOVISNING % av rehabiliteringsresursen används till patienter i ordinärt boende Ingen status Resultat: Hemrehabilitering är inte den dominerande delen av rehabiliteringspersonalens verksamhet. De flesta patienter mellanlandar för rehabilitering på korttiden och då är inte syftet med hemrehabilitering uppnått. Analys: Nyckeltalet är inte relevant och inte mätbart då det skapades under andra förutsättningar än de som råder för kommunrehabiliteringens verksamhet idag. Nyckeltalet kan inte bedömas. Aktiviteter Ekonomi Aktiviteter inom ekonomi som är aktuella är att implementera en tydligare budgetprocess. Aktiviteter är påbörjade och tydligheten ökar för varje år. Kommande aktiviteter omfattar att bland annat är att utveckla en tydligare beställarfunktion mellan kommunen och bolaget som utförare. Förväntad utveckling Samtliga verksamheter arbetar med ständiga förbättringar med målsättning att ge stöd vård och omsorg med bästa kvalitet och samtidigt ha god följsamhet till ekonomiska ramar. Goda resultat förutsätter tillräcklig kompetens i samtliga verksamheter och ett fungerande kvalitetsledningssystem där engagerade chefer och ledare tar ansvar för att nå uppsatta mål, leda aktiviteter och kommunicera uppnådda resultat i verksamheten. Socialförvaltningens samtliga verksamheter ska 2015 bli bättre på att mäta och följa upp kommunicera mål och resultat. Medarbetarnas kompetensbehov ska tydliggöras och kompetensförsörjning ska planeras med långsiktighet och systematik utifrån verksamhetens behov. De verktyg, vårdtyngdsmätning och resursfördelningsmodell, som ska styra fördelning av resurser där de bäst behövs kommer att implementeras och förväntas ge bättre ekonomiska resultat. Ensamkommande flyktingbarn är en verksamhet som expanderar och integrationsfrågorna måste tydliggöras lokalt och regionalt. Lokalöversikt har genomförts inom socialförvaltningen och behov finns av förbättrade lokaler för bemanningsenheten och medarbetarna som i nuläget finns på Badhusgatan 23. Den planerade ombyggnationen på Ekbacka är angelägen för förvaltningen.

46 ÅRSREDOVISNING Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen ansvarar att på utbildningsnämndens uppdrag utföra kommunens verksamhet för barnomsorg (1-5 år), förskoleklass (6 år), skolbarnomsorg, grundskola (årskurs 1-9), särskola, musikskola och bibliotek. För verksamheten ansvarade under 2014 Christina Ateva (C) ordförande utbildningsnämnden. Ny ordförande för utbildningsnämnden är Monica Enberg (S) och Lars Bylund är förvaltningschef. Utbildningsförvaltningens verksamhetsområden Pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, fritidsgårdar, grund- och särskola, musikskola och bibliotek. Vision Borgholm kommuns barn Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Värdeord Trygga barn växer här Utbildningsnämndens målsättning är att elever och barn i Borgholms kommun ska känna sig trygga och bli väl rustade för att möta framtiden såväl globalt som lokalt. Vi arbetar med detta bland annat genom ett gediget värdegrundsarbete där vi under de senaste åren, tillsammans med medarbetare och företrädare för politik och brukare, tagit fram ett antal kärnvärden som våra verksamheter står för. Dessa värden sammanfattas med orden Trygga barn växer här och ska genomsyra alla våra mål och de åtgärder vi beslutar oss för! Viktiga händelser under året Under 2014 startade förvaltningen fyra nya verksamheter utifrån de inför året, nya politiska satsningarna; sommarskola, öppen förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid samt kulturskola. Förvaltningen har fått en nyrenoverad skola i kommunens södra rektorsområde och en nyrenoverad förskola i kommunens norra rektorsområde. Förvaltningen hade under vårterminen och senare under höstterminen ett mycket mindre utbildningstryck av asylsökande barn än under läsåret 2012/2013. Utbildningsförvaltningen har under 2014 startat en öppen förskola, som en del av kommunens nya familjecentral, i nybyggda Resedan. Föräldrar och barn har tillsammans möjlighet att delta i den pedagogiska verksamheten, samt få råd och stöd. Verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid startades upp under Verksamheten bedrivs i olika omfattningar inom kommunens norra, södra och centrala rektorsområden och bygger på de behov som barnens föräldrar har anmält. Utbildningsförvaltningen har även bedrivit sommarskola, vilket har visat sig vara en mycket effektiv satsning. Eleverna har erbjudits intensiv undervisning inom ett specifikt ämne för att sedan komma över tröskeln till ett godkänt betyg inom ämnet. Satsningen resulterade i att även erbjuda höstskola som också visat sig ha en positiv effekt på elevernas studieresultat. Musikskoleverksamhet har även utökats till att omfatta fler aktiviteter, och har övergått till en kulturskola med undervisning i drama och bild utöver den i musik.

47 ÅRSREDOVISNING Renovering och tillbyggnad av skolan i Gärdslösa blev klar och kunde invigas av utbildningsnämndens ordförande under hösten. Barnen fick även en ny utelekplats i samband med renoveringen. Förskolan Gläntans hyreskontrakt sades upp och förskolan gick istället in i nyrenoverade lokaler i Södvik. Biblioteket i Borgholm har fått ett nytt golv Medborgare Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholm kommuns barn är kunnigast i Kalmar län. Barnen som utbildar sig i kommunen ska få en kvalitativ utbildning som ger en bra grund för framtidens utmaningar. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används det genomsnittliga meritvärdet och andel behöriga till yrkesprogram. Data för Borgholms kommun finns tillgänglig för 2014 men då kommunen har infört sommarskola är resultaten något högre. Andelen elever som har behörighet till gymnasieskola är högst i Kalmar län Bra Resultat: 87 procent av eleverna 2014 hade behörighet. Efter sommarskolan hade 91 procent av eleverna i Borgholms kommun har behörighet. Analys: Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med andelen behöriga till yrkesprogram 2014 placerat sig som fjärde bästa kommun inom länet men efter sommarskolan hade 91 procent av eleverna i Borgholms kommun behörighet. Behörighet till yrkesprogram 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank 2014 Rank Borgholm 88,4 5 83, ,0 2 87,0 4 Emmaboda 88,0 6 85,4 7 87,2 8 74,5 12 Hultsfred 86,0 7 85,7 6 80, ,1 8 Högsby 85,7 8 84, , ,9 10 Kalmar 92,7 2 87,6 5 89,2 6 89,2 2 Mönsterås 81, , , ,9 11 Mörbylånga 95,6 1 95,5 1 93,9 1 96,5 1 Nybro 82, ,2 3 91,3 4 87,4 3 Oskarshamn 90,4 3 84,7 8 89,7 5 85,1 7 Torsås 90,4 4 94,0 2 88,4 7 85,3 6 Vimmerby 84,8 9 84,5 9 92,2 3 83,2 9 Västervik 83, ,8 4 85,4 9 86,1 5 Länsmedel 87,4 87,1 87,7 85,4 Riket 87,7 87,5 87,6 86,9 Det genomsnittliga meritvärdet är högst i Kalmar län Utmärkt Resultat: Meritvärde 216,9, rank 3 Analys: Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med meritvärdet 2014 förbättrat sitt meritvärde och ligger på tredje plats med liten marginal till Mörbylånga på andra plats. Skulle Mörbylånga bara mätas som kommunal huvudman exklusive friskola skulle meritvärdet hamna på 212,3 och Borgholm skulle gå om till en andraplats.

48 ÅRSREDOVISNING Genomsnittligt meritvärde 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank 2014 Rank Borgholm 202, , , ,9 3 Emmaboda 204, , , ,9 10 Hultsfred 201, , , ,5 4 Högsby 208, , , ,2 7 Kalmar 210, , , ,3 6 Mönsterås 199, , , ,5 11 Mörbylånga 211, , , ,0 2 Nybro 202, , , ,8 5 Oskarshamn 199, , , ,8 9 Torsås 199, , , ,3 12 Vimmerby 202, , , ,2 8 Västervik 200, , , ,4 1 Länsmedel 203,6 203,9 206,0 208,2 Riket 210,6 211,4 213,1 214, Verksamhet & process Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande. Syftet med målet är att rusta Borgholms kommuns elever och barn för framtiden genom att de använder modern teknik i sitt lärande. Utbildningsförvaltningen har gått över från användandet av datorer till att också använda sig av Ipads i undervisningen har satsningar även gjorts genom att komplettera lärandet med användning av Cromebooks. Användande av modern teknik Resultat: En ökning med 235 Cromebooks och 208 Ipads. Analys: Målet är att öka användandet av modern teknik i lärandet för att rusta barn och elever för framtiden. Bra (Antal) Datorer Cromebooks Ipads Lärande & förnyelse Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn är trygga i vår verksamhet. De pedagogiska verksamheterna arbetar systematiskt utifrån bland annat årligen reviderade likabehandlingsplaner för att säkerställa att trygga barn växer här. Andelen trygga barn/elever ökar årligen Bra Resultat: 95 procent Analys: Målet är att öka andelen trygga barn i verksamheten. Andelen trygga barn har ökat kontinuerligt och har enligt senaste mätningen ökat till 95 procent.

49 ÅRSREDOVISNING Ekonomi Utbildningsnämndens mål är att resursfördelningen inom verksamheten ska anpassas efter efterfrågan. Det görs genom ett gediget arbete mellan förvaltningens rektorer och chefer gentemot ekonomiavdelningen i såväl budgetarbetet som under årets gång. Arbetet skapar förutsättningar för en budget som kan hållas samtidigt som förvaltningen kan öka sin kvalitet och förbättra övriga nyckeltal så att Trygga barn växer här! Resultaträkning Budget Bokslut (tkr) Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat Varav projekt Investeringar Redovisade intäkter och kostnader för utbildningsförvaltningen överstiger budgeterade nivåer avsevärt, se ovan. Anledningen till denna stora skillnad är att intäkter och kostnader för undervisning för asylsökande barn, vilka redovisas i projektform, inte har budgeterats. Utbildningsförvaltningen redovisar för året 2014 ett underskott på tkr. Resultatet för förvaltningen exklusive projekt slutar på ett överskott på 562 tkr. Det positiva resultatet för utbildningsförvaltningen, exklusive projekt, förklaras av tkr högre intäkter än budgeterat, till 253 tkr lägre driftskostnader än budgeterat och till tkr högre personalkostnader än budgetera Tabellen nedan visar resultat per verksamhetområde för hela utbildningsförvaltningen:

50 ÅRSREDOVISNING Utbildningsförvaltningen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Centralt Norra rektorsområdet Köping Central barnomsorg Viktoria Södra rektorsområdet Slottsskolan Musikskolan Biblioteket Projekt Utbildningsförvaltningen totalt Norra rektorsområdet, Köping och Södra rektorsområdet slutar på negativa resultat. Resultatet för den centrala administrationen är något bättre än budgeterat vilket främs beror på högre intäkter inom barnomsorg och statsbidrag. Kostnader för interkommunal är svåra att bedöma och överstiger budgeten vid årets slut. Kostnader för skolskjuts understiger budget markant. Norra rektorsområdet resultat visar underkott på tkr. Det är personalkostnader inom framför allt förskolorna som förklarar underskottet. Förskolorna har haft hög bemanning och vikariekostnader på grund av att de inte klarar av den budgeterade bemanningen. På förskolorna ligger personalkostnaderna närmare tkr över budget. Ytterligare 300 tkr avviker personalkostnaderna på grundskolan. Förskolan i Södvik visar även underskott på driftskostnader på cirka 300 tkr som förklaras av högre kostnader för teknisk service. Köping uppvisar ett resultat på minus 214 tkr. Den största posten som avviker mot budget är personalkostnaderna på grundskolan. Där överstiger vikariekostnaderna budget med cirka 200 tkr. Resultatet för Central barnomsorg är plus 966 tkr. Det positiva resultatet förklaras främst av ett överskott på budgeterade personalkostnader på barnomsorg på obekväm arbetstid med 600 tkr. Verksamheten har under 2014 bara hunnit generera kostnader under ett halvår medan budgeten avser verksamhet under hela året. Resultatet förklaras också av ett överskott på budgeterade personalkostnader för förskolorna Hasselbacken och Björkviken på 200 respektive 247 tkr. Viktoriaskolan uppvisar ett resultat på plus 255 tkr. Förklaringsposten är driftskostnaderna där man underskridit budget både när det gäller teknisk service och övriga driftskostnader. Södra rektorsområdet uppvisar ett negativt resultat på minus 459 tkr. Personalkostnadsbudgeten har överskridits med 630 tkr. Gärdslösa förskola överskred personalbudgeten med 330 tkr och fritidshemmet Gärdets personalbudget överskreds med 370 tkr. Sjukfrånvaro, hög bemanning och vikariekostnader är orsaker till de höga personalkostnaderna. Resultatet på Slottskolan uppgår till plus 711 tkr. Teknisk service förklarar största delen

51 ÅRSREDOVISNING av överskottet. Kulturskolans resultat ligger i linje med budget och slutar på plus 38 tkr. Resultatet för biblioteket slutar på plus 230 tkr. För biblioteket handlar överskottet främst om arbetet i samband med EP-valet som utfördes och bidrog med 150 tkr i intäkter som inte var budgeterade. För projekten uppvisar förvaltningen ett underskott på minus tkr. Underskottet beror på kostnader för undervisning för asylsökande barn. Sent inkomna/ännu inte inkomna ersättningar från Migrationsverket innebär en uppbokning av intäkter enligt försiktighetsprincipen, vilket är något lägre än vad vi återsökt. Ytterligare anledningar till underskottet är att verksamheten haft ett mindre antal elever än förväntat. Den största anledningen är dock att ersättningen från Migrationsverket för asylsökande elever är väsentligt lägre än de verkliga kostnaderna för att uppnå undervisningens lagstadgade krav. Elevpengen är lägre än för elever från andra kommuner trots att asylsökande av naturliga skäl är i behov av mer resurser. Detta är ett nationellt problem och inte unikt för Borgholms kommun. Ekonomi i balans Ej godkänt Resultat: tkr Analys: Utbildningsförvaltningen redovisar ett underskott på minus tkr. Resultatet för förvaltningen exklusive projekt slutar på ett överskott på 556 tkr. Med ett underskott på tkr uppnår inte utbildningsnämnden målet om en ekonomi i balans. Förväntad utveckling Utbildningsförvaltningen kommer under 2015 fortsätta sin satsning på modernt lärande och genom kommunens satsning på digitala läromedel fylla den anskaffade tekniken med pedagogiskt material av hög kvalitet. Utbildningsförvaltningen kommer även utveckla sin kulturverksamhet genom att de årskursbaserade kulturaktiviteter som tidigare ingick i Skapande skola nu kommer ingå i kommunens skolkultursplan medan Skapande skola istället bedrivs som skolområdesbaserade aktiviteter. Vidare kommer utbildningsförvaltningen fortsätta sitt systematiska kvalitetsarbete under temat "Trygga barn växer här" och styra verksamheten i den riktning som den nya utbildningsnämnden väljer.

52 ÅRSREDOVISNING Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att planera, bygga och vårda en attraktiv och hållbar miljö för kommunens invånare, delårsboende och besökare. Samhällsbyggnadsnämnden tar ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland. För verksamheten 2014 var Jan Erici (M) ordförande och Göran Borgö förvaltningschef. Verksamhetsidé Vi tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland Vision Vi ska vara kända som en effektiv, tydlig och serviceinriktad nämnd som ger människor på Öland möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt utifrån miljömål och gällande lagstiftning. Värdeord Respekt, service och meningsfullhet. Respekt Medborgarna är våra uppdragsgivare. Nämndens myndighetsarbete utförs i den demokratiska rättsstatens tjänst. Beslut grundas på saklighet och opartiskhet. Företagare och enskilda behandlas lika genom att lagar, regler och riktlinjer tillämpas lika för alla. I nära dialog med medborgarna får vi bra underlag för beslut. En omfattande medborgardialog stärker demokratin genom att människor ser att deras synpunkter tas tillvara. Kravet på legalitet, d v s att fatta beslut inom lagstiftningens gränser får aldrig åsidosättas. Service Medborgarna har rätt till god service och snabb handläggning av ärenden. Detta uppfylls av medarbetare med hög kunskap och kompetens. Nämnden har effektiva rutiner, bra internt samarbete och har satt upp tydliga servicemål som följs upp regelbundet. Genom Servicecenter får medborgarna ett gott bemötande och god tillgänglighet till handläggare och ärenden. Medarbetarna agerar som företagslotsar och bistår med information och rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv. Tillsyn, besök och kontroll i företag och hos verksamhetsutövare prioriteras. Meningsfullhet Verksamhetsutvecklingen är inriktad på en tydlig struktur och en gemensam kultur. Ledarskap och medarbetarskap fokuserar på det salutogena förhållningssättet, att göra sammanhang meningsfulla, begripliga och hanterbara. Upplevelse av mening och möjligheter är centralt för ett gott samarbete, för en god arbetsmiljö samt för tillit och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat efter en antagen strategisk utvecklingsplan för åren Satsa framåt-täck bakåt 2.0 samt efter den mer konkret årliga Verksamhetsplan Planerna är i form av ett balanserat styrkort. Mål, projekt och aktiviteter följs upp årligen.

53 ÅRSREDOVISNING Viktiga händelser under året Servicecenter/Gemensamt Antalet nya ärenden var 2017 (2131 för 2013), varav Bygg och Plan 679 (625), Miljö 1188 (1205) och Bostadsanpassning 159 (125). Servicecenter har utvecklats vidare som ett samarbete mellan samhällsbyggnad och andra enheter i Stadshuset. Vi har gjort en nystart på vårt kvalitetsarbete med genomgång av processer och rutiner Företaglots-projektet har genomförts där 20 medarbetare inom samhällsbyggnad och kommunledningskontoret har utbildats i ett lotsande förhållningssätt gentemot företagare och deras utvecklingsbehov Två nyhetsbrev har producerats under året om nyheter i verksamheten Plan Antal planhändelsebeslut var 26 jämfört med 27 för Arbetet med de fördjupade översiktsplanerna har prioriterats under Borgholm- Köpingsvik har varit ute på samråd och Byxelkrok har färdigställts för slutlig granskning Två detaljplaner lämnades till antagande av kommunfullmäktige, Södra Munketorp- Löttorps camping samt Järnnian En aktualisering av befintlig översiktsplan har utarbetats och antagits av kommunfullmäktige En strategi för aktualisering av befintliga detaljplaner har tagits fram med syftet att fungera som en arbetsplan för kommande modernisering av äldre detaljplaner. Inom fördjupad översiktsplan (föp) Borgholms-Köpingsvik har flera större gestaltningsuppdrag påbörjats bland annat inför 200-årsjubileet Bygg Antalet nybyggnadslov har ökat till 81 (73 för 2013) medan antalet tillbyggnadslov har minskat till 55 (72 för 2013). Antalet förhandsbesked om nybyggnad har minskat till 37 (53 för 2013) De nya Attefallsreglerna har resulterat i hela 142 ärenden sedan 1 juli Ett projekt har påbörjats för ge stöd till energieffektivisering av kommunens fastigheter I samarbete med Mörbylånga kommun har genomförts informationsinsatser om solenergi och elbilar Antalet bostadsanspassningsärenden (BAB) har ökat kraftigt (+27%) men kostnaderna

54 ÅRSREDOVISNING har kunnat hållas nere. Miljöavdelningen Tillsynsplanen har genomförts till 71 % genom att 412 tillsyns- och kontrollbesök genomförts (565 för 2013). Ny taxa för serveringstillstånd har tagits fram (alkoholtillstånd) Ett nytt Lona-projekt har godkänts, Att leva av och med landskapet Öland: Mittlandet". Total omsättning 692 tkr och medfinansiering med 346 tkr Fyra nya Lova-projekt har godkänts, VA-rådgivning små avlopp, Hänsynsfull dikesrensning, SLÄK-insamling av alg- och tångvallar, Teknikutveckling musselodling. Total omsättning tkr samt medfinansiering med tkr. Inom hälsoskydd har alla verksamheter som använder hårfärgningsmedel kontrollerats med avseende på produktmärkning och allergiframkallande ämnen Medborgare Nämnden erbjuder snabb service, rättssäker ärendehantering och korta handläggningstider. Lagar och regler beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot miljön och mot naturen. Nämnden tar fram planerings- och utvecklingsförslag, ansvarar för myndighetsutövning, lämnar information, ger råd och stöd samt genomför tillsyn och kontroll inom Bygga, Bo och Miljö. Kommunmedlemmarnas åsikter är alltid viktiga i samhällsplaneringen och i ärendehandläggningen. Människors engagemang och delaktighet stärker den lokala demokratin. Vi ska uppfylla våra servicelöften Bra (målvärde 80%) Våra servicemål har med några undantag överträffat målet 80 procent beroende på ärendetyp. För de stora ärendegrupperna är måluppfyllelsen: - 84% för enkla bygglovsärenden - 79% för normala bygglovsärenden - 45% för komplexa bygglovsärenden som kräver nämndbeslut % för tillstånds- och dispensärende enligt miljöbalken % för anmälningsärenden enligt miljöbalken - 100% för ansökan om planbesked Vi ska genomföra vår tillsynsplan Varning (målvärde 80%) Under 2014 planerades för tillsyn eller kontroll i 579 verksamheter. Resultatet blev 412 besök eller 71 procent vilket var under målet 80 procent.

55 ÅRSREDOVISNING Vi ska genomföra våra prioriterade planuppdrag Utmärkt Antalet planhändelser var 26 jämfört med 27 för Prioritet har lagts på de fördjupade översiksplanerna som har tagits fram enligt tidplan. Två nya detaljplaner lämnades till Kommunfullmäktige. En aktualisering av befintlig översiktsplan togs fram och antogs av Kommunfullmäktige. En strategi för äldre och otidsenliga detaljplaner har tagits fram som grund för aktualisering Verksamhet & process Verksamheten är till för medborgarna och våra kunder och det är viktigt att dessa är nöjda. Alla kan inte få allt som man vill, men alla kan få ett bra bemötande och tydlig motivering av beslut. Arbetsprocesser kartläggs och analyseras för att förenkla och förbättra. Samarbete och helhetstänkande är nödvändigt för att klara de utmaningar, önskemål, förväntningar och lagkrav som nämnden har på sig. Våra projekt som ingår i verksamhetsplanen ska genomföras Av planerade 69 projekt och aktiviteter har 53 genomförts med gott resultat, det vill säga 77 procent. Utmärkt Vi ska ha färdiga och kända processbeskrivningar Vårt kvalitetsarbete med kända och genomarbetade processer och rutiner har påbörjats men är inte klart. Planeras fortsätta under Ingen status Årets miljökommun Borgholms kommun förbättrade sin position med 54 placeringar, från plats 143 bland landets samtliga kommuner till plats 89. Bra Lärande & förnyelse Nämnden arbetar för en attraktiv och hållbar samhällsutveckling som ger möjlighet för företagare och enskilda att utveckla sina verksamheter och förverkliga sina drömmar. I kommunen ska alltid finnas attraktiv och tillgänglig mark för etableringar, för året runteller delårsboende respektive för verksamheter.

56 ÅRSREDOVISNING Vi ska ha ett bra teamarbete, god arbetsmiljö och höga frisktal Korttidssjukfrånvaron var 2,36 procent, det vill säga ett frisktal klart över målet som är ett frisktal på minst 96 procent. Utmärkt Vi ska ha resurser för omvärldsbevakning och kompetensutveckling Vår kompetensutvecklingsplan har uppnåtts. Ett antal kurser har inte kunnat genomföras på grund av brist på ekonomiska medel. Bra Ekonomi Ekonomi eller hushållning innebär att prioritera bland tillgängliga resurser för att tillgodose önskemål och behov. Nämnden använder ekonomiska resurser som avgifter, externa intäkter och skattemedel effektivt och ändamålsenligt med syftet att leverera god service som uppfyller Borgholms kommuns mål. Ökade kostnader inom den avgiftsfinansierade verksamheten ska inte belasta skattebetalarna utan betalas av de företag eller enskilda som har nytta av tjänsterna. Resultaträkning Budget Bokslut SBN Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat -408 Varav projekt -708 Varav Ekerum -579 Investeringar 0 0 Bostadsanpassning Intäkter 0 0 Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat -993 Resultatet för nämnden exklusive externa projektuppdrag visar på ett positivt utfall motsvarande 300 tkr och översteg därmed nämndens prognostiserade årsresultat. Totalt för samhällsbyggnadsnämnden uppgår årets resultat till minus 408 tkr inklusive projekten. Projektet Ekerum belastar resultatet negativt med 579 tkr. Planuppdraget Ekerum och övriga planuppdrag genomförs på uppdrag av kommunstyrelsen och borde därmed inte

57 ÅRSREDOVISNING belasta nämndens resultat. Under hösten fick nämnden extra anslag motsvarande 400 tkr för merkostnaden av bland annat de fördjupade översiktsplanerna och VA-planering. Bostadsanpassningen uppvisar ett negativt resultat med 993 tkr. Budgeten är inte anpassad efter det ökade behovet av bostadsanpassningsstöd som skett sedan Antalet bostadsanspassningsärenden har ökat kraftigt (+27%) jämfört med Stöd för bostadsanpassning innebär en kraftig besparing som annars skulle belasta vård och omsorg. Samhällsbyggnadsnämnden Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Nämnd Administration Bygg Plan Miljö- och hälsoskydd Projekt SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN TOTAL I tabellen visas årets resultat per verksamhetsområde. Administrationen har mer intäkter än budgeterat och hänförs till ökade kopieringsintäkter. Byggavdelningen har låga personalkostnader samtidigt som intäkterna har ökat. Anledningen är att bygglovsärendena har blivit fler, antalet nybyggnadslov har ökat till 81 (73 för 2013). Planavdelningen visar negativt resultat som hänförs till mindre intäkter för planärenden. Utfallet är dock i paritet med föregående års resultat. Tilläggsbudgeteringen för de fördjupade översiktsplanerna resulterar i att verksamhetens resultat är i paritet med budgeten. Miljöavdelningen visar överskott. Personalkostnaderna har varit låga och beror på föräldraledigheter som inte varit tillsatta och den nya tjänsten på enskilt avlopp som blev tillsatt senare än budgeterat. Även intäkterna för enskilt avlopp är lägre än budgeterat och hänger ihop med den senarelagda tjänsten. Vi ska ha hög självfinansieringsgrad Bra Den skattefinansierade delen av verksamheten är fortfarande låg, cirka 40 procent av nämndens omsättning, vilket är mycket lågt i jämförelse med andra kommuner. Vi ska ha en ekonomi i balans Bra Det ekonomiska resultatet ska vara positivt. Årets resultat påvisar att nämndens kärnverksamheter uppvisar ett positivt resultat om 300 tkr exklusive projekten.

58 ÅRSREDOVISNING Förväntad utveckling Servicecenter har utvecklats vidare och ökat tillgängligheten för kunder och medborgare till kommunens tjänster. Handläggarna har avlastats vilket har effektiviserat ärendehandläggningen ytterligare. Den nya mark- och exploateringsfunktionen inom kommunledningskontoret har bidragit till att effektivisera kommunala plan- och exploateringsprocesser samt genomförande av detaljplaner. Kart- & mätverksamheten har förts över i egen regi. Alla fem fördjupningarna av översiktsplanen är klara och finns som stöd till nya detaljplaner. Arbetet med ny översiktsplan har påbörjats Alla planer för Ekerum, bostäder och hotell är klara och byggnation är påbörjad. Satsningen på Borgholm 2016 har inneburit attraktiv stadsupprustning, nya företag och ökad inflyttning till kommunen. Utbyggnad av vatten och avlopp i hela kommunen genomförs systematiskt efter den VAplan som antagits Energianalys och energieffektivisering har genomförts för alla kommunens fastigheter. Inga fossila bränslen finns kvar för uppvärmning Borgholms kommun har stigit ytterligare i rankingen som årets miljökommun efter strategiska satsningar inom energi- och hållbarhet, ekologisk mat mm. Fortsatta satsningar genomförs inom natur- och vattenvård som ytterligare ökar vår kommuns attraktionskraft för bofasta och besökare Tillsyn- och kontroll inom miljöområdet fortsätter förbättra kvaliteten i utbudet av produkter och tjänster samt leder till ökad tillit och förbättrat företagsklimat.

59 ÅRSREDOVISNING Övriga nämnder Kommunrevisorerna granskar varje år all verksamhet inom kommunkoncernen. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män Ekonomi Resultaträkning Budget Bokslut Övriga nämnder Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Årets resultat -50 Investeringar 0 0 Resultaträkningen visar att revision, överförmyndare och allmänna val totalt sett har ett negativt resultat. De icke-budgeterade intäkterna som är redovisade kan hänföras till överförmyndarverksamheten för återsökning hos migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn. Övriga nämnder Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Revision Överförmyndare Allmänna val ÖVRIGA NÄMNDER TOTAL Tabellen visar resultatet för respektive verksamhetsområde. Resultatet för revisionsverksamheten är positivt. Överförmyndarna har högre kostnader än budgeterat då verksamheten ökar för varje år med en oförändrad budget. Utfallet för allmänna val är i paritet med budgeten.

60 ÅRSREDOVISNING PERSONALEKONOMISKT BOKSLUT 2014 Nettoökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till 15 personer, varav 9 personer avser lagkravet om nattbemanning inom demensvården. Mindre ökningar av personal finns inom samtliga förvaltningar förutom utbildningsförvaltningen där minskningen netto uppgår till 4 personer. BEAB minskade under 2014 med motsvarande 8 personer varav 6 personer avser uppsägningar inom kostverksamheten. Mellan åren 2012 och 2013 minskade antalet anställda med motsvarande 34 personer. 5.1 Antal anställda Antal anställda Kommunstyrelsen Kultur och Fritid Samhällsbyggnadsnänden Socialnämnden Utbildningsnämnden Totalt Årsarbetare Antalet tillsvidareanställda var vid årsskiftet 812 personer. Antalet anställda är en ökning med 15 personer jämfört med Notera att kultur och fritids personal ingår i utbildningsförvaltningen från och med Att notera i övrigt: Över 40 procent av de anställda i kommunen är 55 år eller äldre, och medelåldern ligger kvar på strax över 50 år. Antalet visstidsanställda har ökat med 13 personer jämfört med Timanställningar omräknat till årsarbetare har också ökat jämfört med Ökningen är 13 årsarbetare. 5.2 Fyllnadstid och övertid Uttaget av fyllnads- och övertid har ökat jämfört med föregående år. Ökningen är cirka timmar. 5.3 Pensionsavgångar Räknat att personalen går i pension vid 65 år kommer 20 personer att gå i pension under 2015.

61 ÅRSREDOVISNING Sjukfrånvaro 2014 Ålder Total Kvinnor Män < 29 2,24 2,32 4,09 5,52 5,59 5,36 6,64 1, ,64 3,2 3,74 4,77 6,39 6,04 6,75 2,44 > 50 7,09 6,19 5,77 7,02 7,22 7,88 8,31 5,47 Totalt 5,87 4,82 4,86 6,03 6,83 7,05 7,64 3,99 Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka för fjärde året i rad, nu med 0,2 procentenheter till 7,05 procent. Korttidsfrånvaron (de första 14 dagarna) har minskat något, från 2,84 procent till 2,64 procent. Sjuklönekostnaden minskar med 0,4 mkr jämfört med 2013 och kostade 6,6 mkr inkl. PO-påslag för Inför 2015 kommer specifika satsningar göras för att minska sjukfrånvaron och ett sparbeting finns med i budgeten.

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisning 2013

ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Året 2013 ett viktigt år för framtida möjligheter... 2 Vision... 4 Verksamhetsmål 2013... 5 Kommunstyrelsen... 5 Socialnämnden... 7 Utbildningsnämnden... 8 Samhällsbyggnadsnämnden...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

31 Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. 32 Diskussion; Kapelluddens Campings önskemål om anslutning till fjärrvärmeanläggning

31 Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. 32 Diskussion; Kapelluddens Campings önskemål om anslutning till fjärrvärmeanläggning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (6) Innehållsförteckning 31 Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. 32 Diskussion; Kapelluddens Campings önskemål om anslutning till fjärrvärmeanläggning 33 Utdelning

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer