Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson"

Transkript

1 Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson Uppsatsen först publicerad i Karlskoga Hembygdsförenings årsskrift Karlskoga bergslag 2007 (med vissa bilder som här uteslutits). Släkten Ysing torde vara mest känd som ägare av Valåsens bruk strax utanför Karlskoga. Det är också riktigt att bruket under drygt 90 år ägdes och leddes av tre generationer Ysing och att bruket då genomgick en kraftig utveckling. Familjen var dock länge i första hand en köpmannafamilj, bosatt och verksam i Örebro. Märkligt nog är ganska lite känt om släktens ursprung och ankomst till Sverige. Jag har dock påträffat en del uppgifter som belyser släktens tidiga historia i vårt land och hur man anpassade sig till de nya förutsättningarna och integrerades i den svenska bruksvärlden. I det följande försöker jag att inte bara ge namn på personer utan också att sätta in dem i ett sammanhang och i en miljö. De uppgifter som står till buds från 1600-talet om köpmän och brukspatroner är knapphändiga och fragmentariska men man kan ändå genom att sammanställa upplysningar från olika håll bilda sig en viss uppfattning om den tidens förhållanden. Släkten Ysing ingår i min forskning kring bruk och bruksgrundare i Närke och Karlskoga bergslag under främst 1600-talet. Denna artikel är sammanställd ur pågående forskning och gör inte anspråk på fullständighet. Det bör också noteras att artikeln handlar om släkten Ysing och att driftförhållandena vid Valåsen och övriga berörda bruk ej behandlas närmare. De första Ysingarna i Sverige Enligt ett numera förkommet epitafium 1 i Örebro kyrka var Gert Ysing född 1603 i Stade i närheten av Bremen. Hans närvaro i Örebro är belagd i vart fall från Hur och när han kom till Sverige är okänt men man kan tänka sig olika scenarier. Kontakterna mellan Sverige och särskilt norra Tyskland var vid denna tid livliga och många tyskar flyttade till Sverige. Flera tyskar fann vägen till Örebro vid denna tid, t ex Nicodemus Ahusen, Mikael Dankwardt, Carsten Otter, Hans Meinich och Hans Moback 3. När det gäller Gert Ysings ursprung kan man notera att han ibland kallas Gert Arendtsson Ysing. Fadern skulle alltså ha hetat Arendt. Det är möjligt att han kommit till Stade söder ifrån eftersom namnet Ysing finns belagt bland annat i staden Emmerich 4 vid Rehn och namnet Arendt kan leda tankarna till Holland. Det var inte ovanligt att folk vid denna tid flyttade från södra Tyskland och Nederländerna upp mot östersjökusten. I Stockholms stads tänkebok från 1620-talet nämns en Arendt Ysing eller Hysing som skräddarålderman men det har inte gått att belägga någon koppling till Gert Ysing i Örebro. Agneta Ysing, syster till Gert, gifte sig 1635 i Göteborg med Nicolaij Burmester, då ganska nybliven kyrkoherde i Tyska Kyrkan i staden. Burmester hade kommit som skolmästare och präst från Lübeck till Göteborg några år tidigare. Agneta bodde kvar i Göteborg även sedan mannen hastigt gått bort Hon är flera gånger noterad som dopvittne i Tyska Kyrkan, sista gången i december Hon saknas i dödboken i Göteborg men det framgår av en notis i Örebro kyrkas räkenskaper att hon begravdes där 1691 i juni, även om hennes namn felaktigt anges till Augusta Burmester. Det framgår dock att hon är faster till Johan Ysing, som svarade för begravningen. I Göteborg fanns även en Catharina Ysing, med stor sannolikhet även hon en syster till Gert Ysing. Catharina gifte sig 1631 med Lorentz Syvers i Göteborg. Sex av parets barn begravdes under perioden men det är inte klarlagt om paret hade fler barn, eftersom

2 dopböckerna saknas i församlingen för tiden före mitten av 1600-talet. Catharina begravdes i Christine församling 1665 och Lorentz Sivers året därpå. Det är intressant att notera släkten Ysing så pass tidigt i Göteborg. Staden grundlades på sin nuvarande plats av Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier Vad kungen eftersträvade var en handelsstad på västkusten som gjorde beroendet av Öresund mindre och som även kunde bidra till att bättre försvara tillträdet till västerhavet. Man bör hålla i minnet att relationerna mellan Sverige och Holland vid den aktuella tiden var både omfattande och goda. Holländska köpmän hade, bland annat mot säkerhet i framtida kopparleveranser, givit stora lån till Sverige för att möjliggöra betalningen av Älvsborgs lösen enligt avtalet med danskarna. Slutbetalning skedde 1619 och det totala belopp som betalades var en miljon daler i silvermynt. Man försökte, och lyckades också, att locka till sig holländska och tyska invandrare men även skotska och en del andra nationaliteter. Det kom inte bara köpmän utan olika slag av hantverkare, präster, lärare, läkare, militärer till den nyanlagda staden. Kungen uppmuntrade, eller t o m uppmanade, svenskar att flytta in till Göteborg, särskilt från stadens föregångare i närheten. Många av invandrarna den första tiden verkar ha kommit från norra Tyskland, bland annat Lübeck. Så grundades redan tidigt en tysk församling med tyska präster och tyska som språk i kyrkan. Församlingen kallades småningom Christine församling och det bestämdes att det skulle finnas en svensk präst i församlingen som predikade på svenska. Kyrkböckerna för denna församling finns delvis kvar från mitten av 1620-talet och i sin helhet från 1650-talet. De har också givits ut i tryckt form, vilket självfallet underlättar för sentida forskare. Den fråga man gör sig, men inte nu kan besvara, är om även Gert Ysing kom till Göteborg när man sökte locka till sig nya borgare. Han var i rätt ålder, född 1603, för att attraheras av såväl äventyret som möjligheterna. Tyvärr vet vi inget om hans familjebakgrund eller utbildning eller yrkeserfarenhet i Tyskland före överresan till Sverige 5. Valåsen Valåsen hade tagits upp på kronans mark år 1584 av Björn Jonsson. Valåsen, som alltså var ett kronohemman, övertogs sedermera av sonen Sven Björnsson. Sven sålde 1631 hemmanet 6 till borgmästaren Arvid Bengtsson i Örebro med förbehåll att han och hustrun skulle få sitta kvar under sin livstid. Makarna saknade bröstarvingar. Arvid Bengtsson satte redan 1632 upp en liten hammare, vilken blev den första i Karlskoga socken. Vid slutet av 1630-talet sålde han sitt engagemang i Valåsen till örebroköpmannen Gert Ysing, vilken 1648 fick tillstånd att anlägga ytterligare en hammare på ett musköthålls avstånd ovanför den första. Året därpå erhölls tillstånd att slå knippjärn och allehanda plåtar 7 Ysing i 1600-talets Örebro Även om vi saknar närmare uppgifter om när och hur Gert Ysing kom till Örebro har vi ändå en del hållpunkter. Av tidigare nämnt epitafium 8 kan slutsatsen dras att han var gift två gånger. För detta talar dessutom det stora tidsavståndet mellan hans första och sista barn, troligen minst 27 år. Av själva gravstenen 9 tycks framgå att han redan 1641 fått begrava två barn. Det är en stor glugg till nästa kända barn som föddes i oktober Det finns dock även andra rätt stora gluggar mellan barnen. Den avgörande punkten torde emellertid vara uppgiften 1687, när Johan Ysing erhåller fasta på Valåsen, att han då var gift med sin styvsyster. Att den första av hustrurna var syster till Börje Olofsson Cronberg är helt klart 11. Gert Ysing inleder även sina brev 12 till Börje med Hochgeehrter Herr Schwager eller liknande. Även Hans Moback 13 var svåger till Börje Cronberg. Gert Ysing omnämner även rådmannen i

3 Örebro Olof Rynning 14 som sin svåger men det kan bero på att Rynning i sitt tredje äktenskap var gift med en släkting till Gert Ysing. Ysings andra hustru är f n obekant 15 Det finns flera belägg för att Gert Ysing redan på 1630-talet var engagerad i järnhanteringen i Örebro. Han var också intressent i sjudningen vid Dylta bruk 16. Det fanns ett tryck från myndigheterna på de större köpmännen, som hade de ekonomiska möjligheterna, att engagera sig inom bruksverksamheten. Inte minst gällde det i Närke, där Carl Bonde under en period var landshövding. Kronans ambition var att förädla järnet inom landet och sälja det på export i form av stångjärn. För detta krävdes stångjärnshamrar och Ysing förvärvade på något sätt Valåsens hammare från Arvid Bengtsson. Gert Ysing var bosatt i Örebro och inget tyder på att han vistats vid Valåsen någon längre tid. I Örebro hade han troligen egen gård på södra sidan om ån men i vart fall i slutet av 1660-talet var han hyresgäst hos Elias Larsson Linderoth. Var Johan bodde efter faderns död, innan han i början av 1680-talet alltmera kom att ha sin fasta boning på Valåsen, kan inte säkert sägas. Att han länge behöll kontakten med Örebro framgår på olika sätt, inte minst genom att Johan förekommer åtskilliga gånger i domboken för rådhusrätten och magistraten. Man kan också se från stolsindelningen i Örebro kyrka att Johan, i likhet med många andra ståndspersoner, behöll och betalade för sina platser i kyrkan även sedan de flyttat från staden. Gert Ysings barn Alla de av Gert Ysings söner som uppnått vuxen ålder torde ha gått på Örebro skola. Jonas och Conrad skrevs in samtidigt 1644 och Johan Petter bör ha skrivits in vid mitten av 1660-talet, men för denna tidsperiod saknas skolmatrikel. Jonas (omkr ) Det är inte känt var Jonas tillbringade sina yngre år. Han kom i vart fall i tjänst 18 hos sin morbror Börje Cronberg i Stockholm men blev sedan sin egen handelsman i Stockholm fram till sin död Han gifte sig i början av 1670-talet med Catharina Danielsdotter, dotter till bryggaren i Stockholm Daniel Johansson. Med henne hade han tre kända barn, nämligen Catharina (f 1674), Gert (f 1676, d s å) och Daniel (f 1677). Hustrun dog samma år som Daniel föddes och Jonas gifte om sig Inga barn är noterade i detta senare äktenskap. Jonas själv dog i oktober 1687 och efterlämnade betydande tillgångar, vilka visar att han bedrev omfattande affärer. Hans bouppteckning är bevarad. Catharina kom liksom många döttrar till ståndspersoner vid denna tid att gifta sig med en betydligt äldre man. I hennes fall var det apotekaren Georg Brandt som gifte sig för tredje gången. Han var född 1647 på ön Femern i Tyskland och alltså 27 år äldre än henne. Vid giftermålet 1693 hade han ganska nyligen tillträtt som brukspatron på Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken och makarna bosatte sig där. Tre barn föddes i äktenskapet, varav sonen Georg ( ) gick en lysande karriär som kemist till mötes. Sonen Carl (f 1697) fortsatte som brukspatron på Riddarhyttan. Catharina Ysing (fru Brandt) dog sannolikt 1704, varefter mannen året därpå gifte om sig för fjärde gången, nu med Elisabeth Brink ( ). I det äktenskapet föddes 1706 dottern Anna Margareta. Daniel studerade vid Uppsala universitet men har ej påträffats i universitetets matrikel. Däremot finns han inskriven i Stockholms nation den 30 november Han skrev 1698 verser vid Carl Hässlers död, av vilka framgår att denne varit något av en far för honom. Carl Hässler var bror till en förutvarande rektor vid Örebro skola, Antoni Caroli Hässler. I början av 1704 satt Daniel i arrest hos stadsvakten i Stockholm och var i dåligt skick enligt läkarintyg 18 februari Den 20 maj samma år skrev han till kungen med hemställan om att bli fri. 19 Detta är det senaste som är känt om honom.

4 Conrad ( ) Conrad gick den akademiska vägen efter att först ha gått i Örebro skola och därefter Strängnäs gymnasium begav han sig till sin faders hemstad Stade, där han enligt en i stort sett samtida uppgift studerade ännu Från Stade begav han sig till Helmstedts universitet, där han fortsatte studierna till dess att han av sina föräldrar hemkallades Han begav sig till Uppsala universitet, där han 1663 disputerade på avhandlingen De principiis cognitionis under P Fortelius. Samma år for han vidare till universitetet i Greifswald och sedan vidare till Rostock och Hamburg. Han skaffade sig där ett gott namn men på föräldrarnas begäran kom han åter till Sverige och blev efter rekommendation till förmyndarregeringen utnämnd till Professor Physices, Botanices, Anatomiae et Medicinae i Pernau genom ett konfirmationsbrev i november På grund av de rådande tiderna kunde tjänsten dock inte tillträdas omgående men han kallades av riksrådet och guvernören Bengt Horn till informator för hans söner. Conrad accepterade och blev så uppskattad av Horn att han lades i dennes familjegrav sedan han hastigt insjuknat och dött i februari Johan (omkr ) Johan blev den son som stannade kvar i Örebro och tog över faderns verksamhet där och på Valåsen efter att på 1680-talet ha löst ut sina syskon. Det är inte känt var han tillbringade sina första ca 15 år i arbetslivet lär han ha varit bruksförvaltare vid Garphyttan 21, men synes inte ha varit mantalsskriven där. Under de sista åren av faderns levnad verkar han i vart fall ha deltagit aktivt i rörelsen och är den som skriver brev till Börje Cronberg. Han antogs den 5 december 1671 som borgare i Örebro med stadssekreteraren, sedermera borgmästaren Engelbrecht Reben som löftesman 22. Johan torde ha gift sig 1672, samma år som dottern Catharina uppges vara född. Efter dottern Christina, som uppges född i slutet av 1674, är det sedan ett hopp till ca 1680, då sonen Gerhard föddes. Ett studium av mantalslängderna för Örebro skulle kunna indikera att Johan var gift två gånger men detta motsägs av andra uppgifter. I vart fall var han senast från 1680 gift med sin egen styvsyster Catharina Persdotter. Barnen efter Gerhard är noterade i Karlskoga dopbok såsom födda på Valåsen, vilket skulle kunna indikera att familjen har sin fasta bostad där från början av 1680-talet. Johan anges i 1684 års mantalslängd för Örebro skola skrivas i Karlskoga kunde Johan tillsammans med sin syster Christina inbörda bruket Hagbyhammar omedelbart utanför Nora, vilket inköpts för stadens räkning av ett par ledande personer. Bruket hade tidigare ägts av Johans och Christinas morbror Börje Olofsson Cronberg. Johan Ysing förvärvade även egendomar i Borgvik i Värmland och innehade vid sin död frälsehemmanet Södra Borgvik, Borgvikstorp och Lövåsen samt underlydande kvarnar och sågar. Christina (omkr ) Dottern Christina, född 1647 i Örebro, kom att bo rätt länge i Göteborg. Hon var gift med handelsmannen Johan Hacker, som blivit änkling Hacker dog emellertid 1675, strax före sin 30-årsdag. Hon gifte om sig med rådmannen, medicine doktorn Olaus Östring 23 och hade med honom gemensamma barn. Östring avled 1682, 57 år gammal. Östring, som sedan 1670 hade varit gift med Maria von Akern, hade också blivit änkling Christina Ysing nämns så sent som 1687 som dopvittne i tyska församlingen, då som doktor Östrings änka. I 1694 års mantalslängd för Nora socken står hon på Hagbyhammar, vilket bruk som ovan nämnts inköpts av Johan Ysing och henne Det är inte klarlagt om hon eventuellt varit där redan före 1694 Christina flyttade något år före sin död till brodern Johan och hans familj på Valåsen och avled där på hösten Hagbyhammar övertogs av brodern Johans dotter Christina, som

5 1701 gift sig med Petter Persson Wester. Paret hade efter giftermålet bott på Haddebo bruk i Svennevads socken, där även de första barnen föddes. I tyska församlingen nämns även en Sven Olofsson Ysing som dopvittne i december Det är det enda ställe hittills där detta namn påträffats. Denne Sven skulle möjligen kunna vara son till Olaus Östring och Christina Ysing. Petter (omkr ) Petter Ysing flyttade efter faderns död till Stockholm för att gå i guldsmedslära. Han flyttade småningom över till Göteborg, där han erhöll burskap som köpman 1688 och gifte sig strax därefter med Anna Kynaird. Paret fick fem barn, det sista föddes drygt fyra månader efter faderns död Han var då enligt dödboken 40 år gammal. Gert (1663-?) Kyrkoböckerna för Örebro finns bevarade för några år under 1660-talet och av dessa framgår att Gert Ysings son med samma namn döptes den 28 juni Några ytterligare upplysningar om denna son har inte påträffats. Johan Ysings barn Nedan redovisas de av Johans barn som nådde vuxen ålder 24. Catharina ( ) Catharina bör vara född i Örebro, vilket dock är svårt att påvisa eftersom det saknas födelseböcker för det uppgivna födelseåret. Fadern Johan Ysing står ensam i mantalslängden för 1672 men däremot är man 3 personer i hushållet för Sannolikt har han gift sig under 1672 och det känns därför osäkert om Catharinas exakta födelseår. Hon gifte sig inte heller förrän 1695, då hon alltså skulle ha varit 22 eller 23 år gammal. Vigseln ägde rum på Valåsen och brudgummen var brukspatronen Erik Nilsson Borgström ( ), son till en av de tidiga ägarna till Borgviks bruk i Värmland. Paret fick åtminstone sju barn. När Erik dog hade han trasslat till det ekonomiskt för sig och en konkurs hotade men Catharina, stormor på Borgvik kallad, redde upp situationen genom kraftfullt agerande 25. Möjligen vistades Johan på Borgvik när han avled 1715 eller sent Han var ju då änkling sedan ett par år och man lätt tänka sig olika skäl till att han valde att tillbringa sin sista tid hos äldsta dottern. Christina ( ) Även Christina bör vara född i Örebro, eftersom familjen då bodde där. Även hon gifte sig sent, vid 26 år fyllda, i en tid då döttrarna till ståndspersoner ofta var närmare 15 än 20 då de ingick äktenskap. Vigseln skedde på Valåsen. Hennes tillkommande Petter Persson Wester ( ) var jämnårig och säkert något av en ungdomsbekantskap från umgänget mellan bruksherrgårdarna i trakten. Familjen Wester hade alltsedan 1670 eller 1671 varit bosatt på Björkborn i Karlskoga och även om fadern vid giftermålet var död sedan ett par år var modern kvar som brukspatronessa på Björkborn och Bofors. De nygifta flyttade in på Haddebo bruk i Svennevads socken i sydöstra Närke som arrendatorer av det bruk som Petters fader, brukspatronen Peder Andersson Wester, köpt Bruket hade drivits med anställd ledningspersonal och någon ståndsmässig byggnad fanns troligen inte uppförd på platsen. En sådan kom dock till omkring år 1700 men familjen fick inte njuta av den särskilt länge eftersom man flyttade till Hagby hammar utanför Nora, där man övertog bruket efter Christinas faster, som också hetta Christina. Hon började bli gammal och flyttade 1705 eller 1706 till sin bror Johan på Valåsen.

6 Christina fick fyra barn som nådde vuxen ålder. Sonen Per gick den juridiska banan medan Johan tog över Hagby hammar. Dottern Christina gifte sig 1731 med bruksinspektoren på Svartå Carl Berger ( ), vilken senare blev brukspatron på Ölsboda. Carl, slutligen, titulerades brukspatron men bodde på Nasta gård utanför Örebro. Christina Ysing (eller fru Wester) överlevde sin man med 28 år och uppnådde själv den aktningsvärda åldern av 88 år. Hon bodde länge i Örebro, där hon också hade släktingar. Hon var en av stadens grandes dames under en rad av år. Gerhard (omkr ) Födelsetiden för Gerhard, som säkert fått sitt namn efter farfadern, är något osäker. Min bedömning är att 1680 är ett troligt år men han kan även vara född något år tidigare 27. Han skrevs in vid Värmlands nation i Uppsala 1691 och blev kemist med tiden och hade eget laboratorium på Valåsen. Efter faderns död blev han den som tog över och fortsatte bruksverksamheten på Valåsen. Gerhard gifte sig 1714 med en bruksägardotter från andra sidan sjön, nämligen Maria Camitz, då bosatt hos sin omgifta moder Ingeborg Warnmark på Degernäs. Marias födelsetid anges till 1692 men får betraktas som osäker eftersom hennes fader, brukspatronen Matthias Camitz, dog redan Äktenskapet blev barnlöst och Gerhard själv omkom på Möckeln julafton Därmed gick den siste brukspatronen Ysing på Valåsen ur tiden, även om släktingar skulle finnas kvar ännu rätt lång tid. Maria (omkr ) Maria Ysing bör ha varit ca 30 år gammal vid sitt giftermål på Valåsen 1711 med postmästaren i Örebro Johan Hultman (d 1717). Hon står i vigselboken som dygdesamma jungfrun och hade alltså inte varit gift förut. Det hade emellertid Hultman, vilken blivit änkling med två eller tre barn året innan han ingick sitt andra äktenskap. Hultman hade blivit postmästare i Örebro 1703 sedan hans företrädare Sven Schening blivit avsatt, främst på grund av bristande redovisning. Hultman själv råkade ut för en anmärkning i slutet av sin levnad på grund av ett fel som begåtts när han var frånvarande från sitt kontor i samband med en postavgång, vilket han icke hade rätt att vara. Äktenskapet med Maria Ysing blev barnlöst men Maria fick ta hand om styvbarnen efter mannens död. Hon hade förmodligen en hygglig egen ekonomi, i vart fall lär inte pension ha ordnats för henne förrän Av såväl husförhörslängd som mantalslängd synes framgå att hon som änka bott nära eller tillsammans med systern Johanna och hennes familj (se nedan). Magdalena (1685-senast 1726) Det är oklart när och var Magdalena Ysing gifte sig med kronofogden i Västersysslet i Värmland, Göran Steen. De fick en dotter Christina innan mannen 1720 dog på Borgvik hos Magdalenas äldre syster Catharina, stormor på Borgvik. Påföljande år gifte Magdalena om sig med den 26 år äldre prosten Johannes Dionysios Chenon i Kila socken. Detta äktenskap, som var Dionysios' tredje, blev barnlöst. Magdalenas dotter Christina ingick 1733 äktenskap med brukspatronen Per Löfman på Bofors. Paret fick inte mindre än åtta barn innan man mannen 1745 avled. Christina Steen själv dog året därpå. Yngsta sonen Gustaf Löfman ( ) kom att bosätta sig på Valåsen som den sista medlemmen av släkten Ysing. Margareta ( ) Margareta gifte sig troligen hösten 1715, någon gång efter den 26 augusti 30, med regementskvartermästaren Gabriel Johan Stuart, vilken redan 1711 erhållit avsked från det

7 militära. Vigseln kan inte återfinnas i Karlskoga vigselbok. Makarna bodde på Agnshammar inte långt från Borgvik, där de fick åtminstone nio barn. Stuart verkar ha ägnat sig åt godsägarens roll och paret flyttade 1733 till Åbylund i Strå socken i Östergötland, där emellertid mannen avled efter kort tid. Margareta synes ha gift om sig men här inte platsen att gå in närmare på detta. Johanna (senast ) Johanna gifte sig på Valåsen i november 1717 med sekreteraren i Örebro Magnus Lundqvist. Det vill förefalla som om makarna flyttat in hos systern Maria, som blivit änka våren samma år efter postmästaren Hultman. I bouppteckningen 1637 efter Maria finns en gård i staden upptagen till 3500 daler, sannolikt har den varit med sedan Hultmans tid. Kontaktytan mellan bruken i Karlskoga Det är naturligtvis omöjligt att säkert veta hur omfattande och personliga kontakterna var mellan bruksägarna och bruksförvaltarna i Karlskoga på 1600-talet. Jag vill dock peka på några faktorer som kan ge en viss indikation. Peder Andersson Wester, bruksförvaltare på Bofors och Björkborn från ca 1671 till sin död 1698, var borgare och handelsman i Örebro när han 1669 gifte sig i Kristinehamn med Christina Warnmark. Hennes syster Brita gifte sig 1672 med Petter Andersson Burckman i Örebro och bosatte sig där. Ytterligare en syster Ingeborg gifte sig 1675 med Mathias Camitz, äldste son till Georg Camitz, vilken grundat Degerfors övre och nedre bruk. Släkterna Wester och Camitz kom därmed att vara i nära släktskap redan tidigt och flera giftermål dem emellan skedde senare som förstärkte släktbanden. Ysingarna var inte, såvitt bekant, släkt med vare sig Wester eller Camitz under 1600-talet. Det ändrades dock 1701, då Petter Wester d y gifte dig på Valåsen med Christina Ysing, dotter till Johan Ysing gifte sig Gerhard Ysing med Maria Camitz, dotter till Mathias Camitz (d 1689). Marias moder Ingeborg Warnmark var då omgift och bosatt på Degernäs gård på andra sidan Möckeln. Tittar man i Uppsala Universitets matrikel finner man att Olof Mattson Camitz, Johan Persson Wester och Gerhard Ysing alla skrevs in den 16 september Petter och Anders Wester hade skrivits in redan den 25 september 1689 och bör ha funnits i Uppsala samtidigt med de förstnämnda. Ännu tidigare, nämligen den 25 september 1686, kan man notera de fyra värmlänningarna Gustav och Sven Karlmarck, Olof Wester samt Gustaf Camitz. För samtliga noteras att de haft privatlärare och det ligger nära till hands att förmoda att de åtminstone delvis undervisats gemensamt. Vänder vi blicken mot Örebro finner vi att familjerna Ysing och Wester under lång tid rört sig samtidigt på en mycket liten yta, kanske inte mycket mer än 300 x 500 m söder om ån. Båda behöll en omfattande kontakt med Örebro under hela 1600-talet men även därefter. Även Elias Larsson Linderoth 31, som arrenderade Bofors och Björkborn några år på 1660-talet, hade starka anknytningar till Örebro och i vart fall i slutet av 1660-talet var Gert Ysing hyresgäst hos Linderoth i dennes gård vid torget. Linderoth själv blev bergsfogde och stor gods- och bruksägare i östra Värmland med Alkvätterns säteri som bas men inga tidiga släktförbindelser noteras med Ysing, Wester eller Camitz. Inom samma lilla område i Örebro bodde bland annat Hans Meinich (d 1657, en av grundarna av Villingsbergs bruk), Jöns Eriksson Grubb (d 1690, grundare av Svartå bruk och mångårig bergsfogde i Lekebergslagen och Karlskoga bergslag) samt dennes svärson Johan Norin (d 1695, kronooch bergsfogde i Lekebergslagen och Karlskoga bergslag samt ägare av Frösvidals bruk). Norins änka Anna Grubb kom att efter nytt gifte med Jacob Robsahm bosätta sig på Bofors några år in på 1700-talet.

8 Naturligtvis förekom viss konkurrens mellan bruken även under 1600-talet, främst gällande skogstilldelningen samt anskaffningen av kol och tackjärn för bruksdriften. Man slås dock av det starka inslaget av planekonomi, där staten främst genom bergskollegiet och de kollegiet underställda bergmästarna utövade en stark styrning av bergshanteringen. Detta i förening med gemensamma intressen och omfattande släkt- och vänskapsband gör att jag är benägen att tro, att det var mycket mer som förenade än som skilde bruksägarna och bruksförvaltarna. Ysingarna i det svenska samhället Även om vi inte vet så mycket om släkten Ysing innan den dyker upp i Göteborg och Örebro har man skäl utgå från att Ysingarna stått ganska högt på den sociala rangskalan, både ekonomiskt och kulturellt. Man får intrycket att i vart fall Gert Ysing fört med sig pengar in i landet eftersom han tidigt kunde engagera sig i vitriolsjudningen i Dylta och något senare förvärva Valåsens ganska nyanlagda hammare i Karlskoga och utveckla denna. Sönerna fick god utbildning och blev framgångsrika, särskilt Conrad som var utnämnd professor när han plötsligt dog i 35-årsåldern, och Jonas och Johan som gick till näringslivet. Gert bör också ha haft en god ställning ekonomiskt och socialt när han i Örebro strax efter fyllda 30 år kunde gifta sig med Karin Olofsdotter som var dotter till slottsfogden på Örebro slott Olof Jonsson Bure och hans hustru Ingeborg Börjesdotter Canthera. Ingeborg var dotter till kyrkoherden i Stora Mellösa Birger Cantherus. Hennes syster Ålita Börjesdotter var gift med kronofogden i Östernärke Karl Antonsson och hennes bror Bertil, adlad Canthersten, var sekreterare. Brodern Andreas efterträdde fadern som kyrkoherde i Stora Mellösa. Vidare kan nämnas några av Karin Olofsdotters kusiner. Lars Bertilsson Canthersten, adlad Cantersten, var en framstående medarbetare till Axel Oxenstierna som anlitades i lång rad viktiga diplomatiska uppdrag fram till sin död Nils Andersson Cantherus, adlad Canterhielm, var assessor i bergskollegium. Anton Hessler hade studerat vid olika utländska universitet och blev 1656 rektor för Örebro skola, dock med dålig lön och många bekymmer 32. Karin Olofsdotters bror Börje Olofsson, adlad Cronberg, företog i sin ungdom en omfattande utrikes resa, och var sedan kassör hos Magnus Gabriel de la Gardie, hovkassör, assessor i kammarrevisionen och blev kort därefter riksräntmästare. Han bedrev en omfattande utrikeshandel både för egen och kronans räkning och han var dessutom ägare till eller arrendator av flera bruk, bland annat Hagbyhammar utanför Nora och Snavlunda bruk utanför Örebro. Börje Cronberg nämns som en av 1600-talets stora finansmatadorer. Karins son Jonas (Ysing) var en tid bokhållare hos Börje Cronberg, som mot slutet hade sin verksamhet i det alltjämt kvarstående Räntmästarhuset vid Slussen i Stockholm. Om även sonen Johan arbetat hos Cronberg är inte känt. Namnet Weber dyker upp några gånger när man följer Gert Ysing. Gert Weber var född i Göteborg men kom till Stockholm och blev storköpman där och efterlämnade en betydande förmögenhet. Han synes bland annat ha varit engagerad i sockerindustrin, dels som bokhållare och dels som delägare i Sockerbolaget. Det är troligt att han var släkt med Ysingarna, kanske så att Gert Ysings mor var en Weber. Det är dock för tidigt att ha någon mera bestämd uppfattning på den punkten. Gerts son Johan var den som närmast kom att ta vid efter fadern men det dröjde över 10 år efter faderns död innan han blev ensam ägare till Valåsens bruk efter att ha löst ut sina syskon. Han hade då hunnit att tillsammans med sin syster Christina förvärva Hagby hammar. Johans båda äldsta döttrar blev båda gifta med brukspatronssöner. Catharina gifte sig med Erik Nilsson Borgström på Borgvik i sydvästra Värmland och visade sig efter mannens död som en mycket duglig brukspatronessa. Hennes son Nils Eriksson Borgström, som förblev ogift, donerade an ansenlig summa pengar till en professur i ekonomi i Uppsala och erhöll titeln bergsråd som ett kungligt ynnestbevis. Christina blev gift med Petter Persson Wester,

9 son till Peder Andersson Wester, mångårig bruksförvaltare på Bofors och Björkborn. Paret Wester bodde först några år på det av mannens fader innehavda Haddebo bruk men bosatte sig sedan på Hagby hammar, sedan Johan Ysings syster Christina på äldre dagar flyttat till Valåsen för att sluta sina dagar där. Johan Ysing efterlämnade vid sin bortgång några egendomar i Borgviks socken och möjligen även någon gård i Örebro, där han på och 1690-talen kommit att förvärva ett antal gårdar varav åtminstone några åter försåldes. Ny brukspatron på Valåsen blev ende överlevande sonen Gerhard Ysing, som 1714 gift sig med Maria Camitz, vars moder Ingeborg Warnmark gift om sig och bosatt sig på Degernäs. När Gerhard omkom på Möckeln julafton 1731 var det slut med manliga Ysingar på Valåsen. 1 Johan Fredric Bagge: Beskrifning om upstaden Örebro (1785). Sid 192f. Bagge återger en längre vers på tyska på ett numera förkommet epitafium (minnestavla) sammanhörande med den Ysingska graven och syftande på Gert Ysing. 2 Karl Bodell: Stad, bondebygd och bergslag vid mitten av 1600-talet. Stockholm På s 213 meddelas att borgaren i Örebro Gert Ysing 1636 förtullade 8 skeppund stångjärn i Arboga 3 Släkten Moback invandrade antagligen från Lübeck till Nyköping alldeles i början av 1600-talet. Hans Moback kan vara född i Nyköping. I Stockholm fanns en samtida Hans Moback som var kryddkramhandlare och tobakshandlare. 4 Vid förfrågan hos stadsarkivet i staden Emmerich am Rhein med anledning av uppgifter på mormonernas webbplats på Internet har bekräftats att inte mindre än fyra Gerardus Ising föddes i staden eller dess närhet under tiden Författaren har besökt stadsarkivet i Lübeck för att se om något kunde finnas om Gert eller Arendt Ysing men utan resultat. Däremot synes namnformen Issing el likn inte vara helt ovanlig. Inte heller har en förfrågan hos stadsarkivet i Stade givit något resultat. 6 Eftersom Valåsen var upptaget som kronohemman kunde Sven Björnsson egentligen endast sälja besittningsrätten, den s k stubbarätten, som hans far förvärvat i egenskap av nybyggare. 7 Lars Dahlgren (utg): Karlskoga historia Karlstad Sid 104f om Valåsens ursprung. 8 Bagge (1785) s 193. En av raderna lyder Nach dem ich burger war und zwei mahl man auf erden. 9 Bagge (1785), s 193. På gravstenen fanns inskriptionen Härunder ligger begrafven Gerdt Ysing tvänne barn Christina dog /10 på Valåsen i Karlskoga socken. Hon var då enligt dödbokens uppgift 59 år, 11 månader och 14 dagar gammal 11 Lind, 23 bandet (1857), s 27 om Conrad Ysing. Fadern Gert Ysing anges vara g m Karin Olofsdotter. 12 Breven finns i stort antal i Börje Cronbergs samling i Riksarkivet. Även Hans Mobacks brev finns i samma samling, också i ett stort antal. Moback skriver på svenska. Tyvärr är berörda brev svårlästa och torde huvudsakligen innehålla affärskorrespondens och har ej genomgåtts närmare. 13 Hans Moback (d 1674) var karduansmakarmästare och gift med Olof Cronbergs syster Christina (d senast 1679). Han säger själv enligt domboken från Karlskoga häradsrätt /10 att han resignerade sitt burskap i Nyköping /10 sedan han fått sitt mästarbrev i Stockholm 16/11 s å. Han företedde vidare ett brev från drottning Christina daterat /7 som gjorde honom till genantborgare i Örebro. Han visade också ett pass från riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm om ett 16-årigt arrende löpande från /10 (det sägs dock ej vad saken gällde men Gyllenhielm ägde fastigheter i Närke). Bodell (1970) s 223 anger att Hans Moback redan 1642 förtullade stångjärn i Örebro. Uppgifterna synes motstridiga, ev kan vi ha med två generationer att göra. 14 Olof Rynning (d 1669) var mångårig rådman i Örebro och gift fyra gånger. 15 Karlskoga häradsrätt nämner att Gerts son Johan var gift med sin styvsyster [Catharina Persdotter] när han 1687 fick fastebrev på Valåsens bruk. 16 Ysing var delägare i ett par sjudhus, ev tillsammans med Hindrich Barckhusen, f i Lybeck /7. Det är dock möjligt det var släktskapen med Carl Antonsson, fogde i Östernärke, som förde honom till Dylta. Antonsson och tidigare hans far Anton Cleophas var båda starkt engagerade vid Dylta. 17 K Fr Karlsson: Blad ur Örebro skolas historia. Andra häftet, s 14 och 16. Örebro 1872.

10 18 Stockholms stadsarkiv, bou 1674:1174 (förrättning /10). Jonas Ysing nämns som bokhållare hos Börje Olofsson. Enligt Elgenstierna tab 646 Cronberg var då Börje Olofsson Cronberg död sedan /2. Rörelsen fortsattes sannolikt av änkan. 19 Handlingar i ärendet finns i riksarkivets serie Biographica. 20 Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män. Tjugotredje bandet (1857), s Utgivet av N M Lindh, Örebro. Andra uppgifter om Conrad Ysings död finns i litteraturen. 21 Nachmansson och Hannerberg: Garphyttans historia. 22 En kontrovers mellan herrarna uppkom efter några år, då Reben kritiserade Ysing för att inte i tid vilja inkomma med ett riktigt inventariu m (bouppteckning) efter sin fader. Saken verkar dock ha bilagts. Ingenting nämns i Rådhusrättens protokoll om inventariets innehåll. 23 Östring hade en tid varit stadsläkare i Göteborg men fått lämna denna befattning enligt Helge Almqvist i Göteborgs historia. 24 Minst fyra barn nådde inte vuxen ålder, nämligen Johan (döpt /5, död före /2), Margareta (döpt /11, död före /9), Johan (döpt /2) och Euphrosina (döpt /9). 25 Domar Skafte: Borgvik. Karlstad I boken finns utförlig och intressant dokumentation om Catharina Juliana Ysing och hennes familj samt om Borgviks bruk. 26 Jag har inte påträffat någon klar uppgift om Johan Ysings död. Ingen notering finns i Karlskoga kyrkas dödbok. Johan finns med i mantalslängden för 1714 med son och två döttrar, utöver gårds- och bruksfolk. För 1715, vilken längd är undertecknad den 16 februari 1715, står Johan Ysing med hustru, son och 2 döttrar. Denna uppgift är sannolikt felaktig eftersom sonen Gerhard gifte sig I Karlskoga häradsrätts dombok finns en notis från den 26 augusti 1715 av vilken framgår att Johan själv förseglat sitt testamente och att det förvarats i Karlskoga prästgård. Sonen Gerhard ville öppna det med övriga syskon närvarande men eftersom det inte låtit sig göra anmälde han testamentet vid häradsrätten för att iaktta lagens föreskrift att det skulle uppvisas inom år och dag. 27 Järth Ysing står som fadder vid dop redan /7, vilket talar för att han kan vara född före Tryckt gravskrift i Uppsala universitetsbibliotek. 29 Ernst Grape: Postkontor och postmästare. Stockholm Sid 733f. 30 Gerhard Ysing säger sig på tinget med Karlskoga häradsrätt denna dag tala för sig och sina båda systrar, jungfrurna Margareta och Johanna. 31 Karlskoga bergslag I min artikel om Bofors och Björkborn på 1600-talet finns på s 135 ff ett avsnitt om Elias Larsson Linderoth. 32 K Fr Karlsson: Blad ur Örebro skolas historia, femte häftet. Örebro Sid LXIX ff innehåller biografiska uppgifter om Anton Hessler, vilken även nämns på andra håll i skolans historia. Ålita Börjesdotter var, såsom namnet antyder, dotter till kyrkoherden i St Mellösa Birger Cantherus och syster till Ingeborg Börjesdotter, Börje Cronbergs mor.

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet

Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet Bofors och Björkborns tidiga historia berörs ganska kortfattat i de båda jubileumsböckerna Karlskoga historia 1586-1936 1 och Bofors 350 år 2. Tyngdpunkten

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping.

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping. Version 2015-04-12 Biografi för Elvira Teresia "Teres" Ahlström född 1881-12-23 Teres var min verkliga farmor. Hon dog redan 1931, 12 år innan jag föddes. Farfar gifte om sig samma år med Elsa som jag

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Av Östen Hedin Några av de vackraste tillfällestrycken är det synliga beviset på en företeelse i boktryckerierna som är värd att uppmärksammas. Med ursprung

Läs mer

Claes-Elis och Elsa Ljungs släktarkiv.

Claes-Elis och Elsa Ljungs släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Claes-Elis och Elsa Ljungs släktarkiv. 2014-10-07 Historik Handlingarna omfattar åren 1846-2007 Claes-Elis Ljung född 18 september 1900 och död 22 februari 1974 framgångsrik

Läs mer

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Hans Larsson 1(10) Utg 2 Okt 2007 Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Innehåll Infällt foto:

Läs mer

Viktor Klingberg: boende 1856-1947

Viktor Klingberg: boende 1856-1947 Viktor : boende 1856-1947 Viktor föddes 14/9 1856 på Tidaholms bruk (Västergötland) som son till Erland Theodor (1821-1914) och Sophie, född Baalack (1832-1925), som hade sammanlagt 9 barn, varav Viktor

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691 Kyrkoherde- Herr Joen Salamontes 1623-24/6 1696 bostället Joens hustr.catharina Andersd. d.sara Johansd 1687-16 16-10 1691-7 1692-9 16 1691 1692 1691 1694-1 1695-6 1696-1 hem 1696-6 1697-6 h.sakn. 1695

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Småland, Öland & Östergötland, fyra län, sedan 1908 Riksarkivet Den statliga arkivorganisationen KULTURDEPARTEMENTET Björn Jordell RIKSARKIVET

Läs mer

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2.

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2. Avskrift. År 1942 den 7 februari förrättades arvskifte i boet efter änkomannen Anders Vilhelm Karlsson från Bredgård Egna-Hem nr 48 l Ekeby socken, vilken avlidet den 6 april 1939, och därvid så som dödsbodelägare

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

Rekonstruktioner av ägarförhållanden, ägoskiften, hushåll och boende för tomterna med nummer 280 90

Rekonstruktioner av ägarförhållanden, ägoskiften, hushåll och boende för tomterna med nummer 280 90 Kvarteret Gesällen, Kvarnholmen Kalmar Dag Lindström Rekonstruktioner av ägarförhållanden, ägoskiften, hushåll och boende för tomterna med nummer 280 90 I följande sammanställning redovisas rekonstruktioner

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK Herling Hilda Maria Persson Gunnar Bonde i Herrljunga Arvidsgården Svensdotter Helena Herrljunga Sigrid Maria Vilhelmina Eriksson Alfred Trädgårdsmästare i Herrlj. Nästegården Andersdotter Anna Sofia Stina

Läs mer

Bocken brinner i Gästrikland

Bocken brinner i Gästrikland Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Göteborg den 1 april 1990. Bäste Albert!

Göteborg den 1 april 1990. Bäste Albert! Göteborg den 1 april 1990 Bäste Albert! Hjärtligt tack för Ditt välskrivna och lättlästa brev. Nu får Du papper Dej tillsända som inte är så välskrivna. Men jag hoppas Du kan förstå dem åndå. Jag har så

Läs mer

BRUKSANOR. Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta. Fiholms kungsgård, Rytterne i Västmanland

BRUKSANOR. Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta. Fiholms kungsgård, Rytterne i Västmanland BRUKSANOR Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta # 66 År 2010 Årgång 18 Fiholms kungsgård, Rytterne i Västmanland Här föddes Nils Reuterholm den 16 september 1676 Se vidare på sid. 4

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand 1 (18) Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand Ulrica Rebecka Ulla Sjöstrand född 1827 död 1908 Förord Från en god vän i Växjö fick jag en dag en intressant tidningsartikel på två helsidor

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken Bouppteckningar? - A i Närpes Socken (? = utan efternamn) Namn Yrke / Titel By?, Christina Isacsdotter skräddare dotter? Död: 00.00.1793 Bouppt.datum: 06.03.1795 Källa: Syd-Österb. doms. E9a7:7 mor Anna

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ditt testamente. - gör skillnad. från missbruk till nytt liv! www.lp-verksamheten.se

Ditt testamente. - gör skillnad. från missbruk till nytt liv! www.lp-verksamheten.se Ditt testamente - gör skillnad från missbruk till nytt liv! www.lp-verksamheten.se Det här är LP! LP-verksamhetens Ideella Riksförening tidigare LP-stiftelsen har sedan 1959, bedrivit ett arbete på de

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsbroschyr beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning, köp, uthyrning

Läs mer

Fonder med social inriktning

Fonder med social inriktning Fonder med social inriktning * Stiftelsen Sociala samfonden i Kristianstads kommun Utdelning till behövande eller till organisationer för verksamhet bland behövande i Kristianstads kommun. För att kunna

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

TRÄDGÅRDSKLUSTRET I TUNGELSTA 1938

TRÄDGÅRDSKLUSTRET I TUNGELSTA 1938 TRÄDGÅRDSKLUSTRET I TUNGELSTA 1938 Av Lars Olof Persson Abrahamsson, som var född 1898 i Kalmar och sedan 1931 varit VD i All Express AB, till Nils Erik Östman, som föddes 1895 i Stockholm och sedan 1920

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Produktkatalog Januari 2013

Produktkatalog Januari 2013 Produktkatalog Januari 2013 www.arkivdigital.se Täckningskarta för ArkivDigital online Äldre (från äldsta tid till 1894) (husförhör, flyttade, (januari 2013) Hela Sverige är klart. Moderna (från 1895-sekretessen)

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014 Klass Resultatlista, ackumulerat - brutto Postmästerskap Golf 2014 A-klassen Rond 2 Spelform Slaggolf CBA -2 Datum 2014-09-21 Placering Namn Spel.kat. Klubb S-HCP Rondresultat Resultat 1 Mats Birgersson

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Amiralitetsbagare i Stockholm

Amiralitetsbagare i Stockholm 27 Amiralitetsbagare i Stockholm A v förste intendent Jonas Berg Under mitt arbete på en större framställning om bagarskrået och skråbagarna i Stockholm i äldre tid har jag funnit uppgifter om några andra,

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Redan före kommunsammanslagningen 1971 tillhörde Storön Åmål. Den första noteringen om detta, som man kan hitta i Tösse husförhörslängder,

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera 1 (4) Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsblankett beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning,

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA?

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Vadstena Klosterkyrka besöks årligen av många människor från hela Europa. Olika motiv för människor hit. En del människor intresserar

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer