Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson"

Transkript

1 Släkten Ysing under 1600-talet av Ulf Persson Uppsatsen först publicerad i Karlskoga Hembygdsförenings årsskrift Karlskoga bergslag 2007 (med vissa bilder som här uteslutits). Släkten Ysing torde vara mest känd som ägare av Valåsens bruk strax utanför Karlskoga. Det är också riktigt att bruket under drygt 90 år ägdes och leddes av tre generationer Ysing och att bruket då genomgick en kraftig utveckling. Familjen var dock länge i första hand en köpmannafamilj, bosatt och verksam i Örebro. Märkligt nog är ganska lite känt om släktens ursprung och ankomst till Sverige. Jag har dock påträffat en del uppgifter som belyser släktens tidiga historia i vårt land och hur man anpassade sig till de nya förutsättningarna och integrerades i den svenska bruksvärlden. I det följande försöker jag att inte bara ge namn på personer utan också att sätta in dem i ett sammanhang och i en miljö. De uppgifter som står till buds från 1600-talet om köpmän och brukspatroner är knapphändiga och fragmentariska men man kan ändå genom att sammanställa upplysningar från olika håll bilda sig en viss uppfattning om den tidens förhållanden. Släkten Ysing ingår i min forskning kring bruk och bruksgrundare i Närke och Karlskoga bergslag under främst 1600-talet. Denna artikel är sammanställd ur pågående forskning och gör inte anspråk på fullständighet. Det bör också noteras att artikeln handlar om släkten Ysing och att driftförhållandena vid Valåsen och övriga berörda bruk ej behandlas närmare. De första Ysingarna i Sverige Enligt ett numera förkommet epitafium 1 i Örebro kyrka var Gert Ysing född 1603 i Stade i närheten av Bremen. Hans närvaro i Örebro är belagd i vart fall från Hur och när han kom till Sverige är okänt men man kan tänka sig olika scenarier. Kontakterna mellan Sverige och särskilt norra Tyskland var vid denna tid livliga och många tyskar flyttade till Sverige. Flera tyskar fann vägen till Örebro vid denna tid, t ex Nicodemus Ahusen, Mikael Dankwardt, Carsten Otter, Hans Meinich och Hans Moback 3. När det gäller Gert Ysings ursprung kan man notera att han ibland kallas Gert Arendtsson Ysing. Fadern skulle alltså ha hetat Arendt. Det är möjligt att han kommit till Stade söder ifrån eftersom namnet Ysing finns belagt bland annat i staden Emmerich 4 vid Rehn och namnet Arendt kan leda tankarna till Holland. Det var inte ovanligt att folk vid denna tid flyttade från södra Tyskland och Nederländerna upp mot östersjökusten. I Stockholms stads tänkebok från 1620-talet nämns en Arendt Ysing eller Hysing som skräddarålderman men det har inte gått att belägga någon koppling till Gert Ysing i Örebro. Agneta Ysing, syster till Gert, gifte sig 1635 i Göteborg med Nicolaij Burmester, då ganska nybliven kyrkoherde i Tyska Kyrkan i staden. Burmester hade kommit som skolmästare och präst från Lübeck till Göteborg några år tidigare. Agneta bodde kvar i Göteborg även sedan mannen hastigt gått bort Hon är flera gånger noterad som dopvittne i Tyska Kyrkan, sista gången i december Hon saknas i dödboken i Göteborg men det framgår av en notis i Örebro kyrkas räkenskaper att hon begravdes där 1691 i juni, även om hennes namn felaktigt anges till Augusta Burmester. Det framgår dock att hon är faster till Johan Ysing, som svarade för begravningen. I Göteborg fanns även en Catharina Ysing, med stor sannolikhet även hon en syster till Gert Ysing. Catharina gifte sig 1631 med Lorentz Syvers i Göteborg. Sex av parets barn begravdes under perioden men det är inte klarlagt om paret hade fler barn, eftersom

2 dopböckerna saknas i församlingen för tiden före mitten av 1600-talet. Catharina begravdes i Christine församling 1665 och Lorentz Sivers året därpå. Det är intressant att notera släkten Ysing så pass tidigt i Göteborg. Staden grundlades på sin nuvarande plats av Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier Vad kungen eftersträvade var en handelsstad på västkusten som gjorde beroendet av Öresund mindre och som även kunde bidra till att bättre försvara tillträdet till västerhavet. Man bör hålla i minnet att relationerna mellan Sverige och Holland vid den aktuella tiden var både omfattande och goda. Holländska köpmän hade, bland annat mot säkerhet i framtida kopparleveranser, givit stora lån till Sverige för att möjliggöra betalningen av Älvsborgs lösen enligt avtalet med danskarna. Slutbetalning skedde 1619 och det totala belopp som betalades var en miljon daler i silvermynt. Man försökte, och lyckades också, att locka till sig holländska och tyska invandrare men även skotska och en del andra nationaliteter. Det kom inte bara köpmän utan olika slag av hantverkare, präster, lärare, läkare, militärer till den nyanlagda staden. Kungen uppmuntrade, eller t o m uppmanade, svenskar att flytta in till Göteborg, särskilt från stadens föregångare i närheten. Många av invandrarna den första tiden verkar ha kommit från norra Tyskland, bland annat Lübeck. Så grundades redan tidigt en tysk församling med tyska präster och tyska som språk i kyrkan. Församlingen kallades småningom Christine församling och det bestämdes att det skulle finnas en svensk präst i församlingen som predikade på svenska. Kyrkböckerna för denna församling finns delvis kvar från mitten av 1620-talet och i sin helhet från 1650-talet. De har också givits ut i tryckt form, vilket självfallet underlättar för sentida forskare. Den fråga man gör sig, men inte nu kan besvara, är om även Gert Ysing kom till Göteborg när man sökte locka till sig nya borgare. Han var i rätt ålder, född 1603, för att attraheras av såväl äventyret som möjligheterna. Tyvärr vet vi inget om hans familjebakgrund eller utbildning eller yrkeserfarenhet i Tyskland före överresan till Sverige 5. Valåsen Valåsen hade tagits upp på kronans mark år 1584 av Björn Jonsson. Valåsen, som alltså var ett kronohemman, övertogs sedermera av sonen Sven Björnsson. Sven sålde 1631 hemmanet 6 till borgmästaren Arvid Bengtsson i Örebro med förbehåll att han och hustrun skulle få sitta kvar under sin livstid. Makarna saknade bröstarvingar. Arvid Bengtsson satte redan 1632 upp en liten hammare, vilken blev den första i Karlskoga socken. Vid slutet av 1630-talet sålde han sitt engagemang i Valåsen till örebroköpmannen Gert Ysing, vilken 1648 fick tillstånd att anlägga ytterligare en hammare på ett musköthålls avstånd ovanför den första. Året därpå erhölls tillstånd att slå knippjärn och allehanda plåtar 7 Ysing i 1600-talets Örebro Även om vi saknar närmare uppgifter om när och hur Gert Ysing kom till Örebro har vi ändå en del hållpunkter. Av tidigare nämnt epitafium 8 kan slutsatsen dras att han var gift två gånger. För detta talar dessutom det stora tidsavståndet mellan hans första och sista barn, troligen minst 27 år. Av själva gravstenen 9 tycks framgå att han redan 1641 fått begrava två barn. Det är en stor glugg till nästa kända barn som föddes i oktober Det finns dock även andra rätt stora gluggar mellan barnen. Den avgörande punkten torde emellertid vara uppgiften 1687, när Johan Ysing erhåller fasta på Valåsen, att han då var gift med sin styvsyster. Att den första av hustrurna var syster till Börje Olofsson Cronberg är helt klart 11. Gert Ysing inleder även sina brev 12 till Börje med Hochgeehrter Herr Schwager eller liknande. Även Hans Moback 13 var svåger till Börje Cronberg. Gert Ysing omnämner även rådmannen i

3 Örebro Olof Rynning 14 som sin svåger men det kan bero på att Rynning i sitt tredje äktenskap var gift med en släkting till Gert Ysing. Ysings andra hustru är f n obekant 15 Det finns flera belägg för att Gert Ysing redan på 1630-talet var engagerad i järnhanteringen i Örebro. Han var också intressent i sjudningen vid Dylta bruk 16. Det fanns ett tryck från myndigheterna på de större köpmännen, som hade de ekonomiska möjligheterna, att engagera sig inom bruksverksamheten. Inte minst gällde det i Närke, där Carl Bonde under en period var landshövding. Kronans ambition var att förädla järnet inom landet och sälja det på export i form av stångjärn. För detta krävdes stångjärnshamrar och Ysing förvärvade på något sätt Valåsens hammare från Arvid Bengtsson. Gert Ysing var bosatt i Örebro och inget tyder på att han vistats vid Valåsen någon längre tid. I Örebro hade han troligen egen gård på södra sidan om ån men i vart fall i slutet av 1660-talet var han hyresgäst hos Elias Larsson Linderoth. Var Johan bodde efter faderns död, innan han i början av 1680-talet alltmera kom att ha sin fasta boning på Valåsen, kan inte säkert sägas. Att han länge behöll kontakten med Örebro framgår på olika sätt, inte minst genom att Johan förekommer åtskilliga gånger i domboken för rådhusrätten och magistraten. Man kan också se från stolsindelningen i Örebro kyrka att Johan, i likhet med många andra ståndspersoner, behöll och betalade för sina platser i kyrkan även sedan de flyttat från staden. Gert Ysings barn Alla de av Gert Ysings söner som uppnått vuxen ålder torde ha gått på Örebro skola. Jonas och Conrad skrevs in samtidigt 1644 och Johan Petter bör ha skrivits in vid mitten av 1660-talet, men för denna tidsperiod saknas skolmatrikel. Jonas (omkr ) Det är inte känt var Jonas tillbringade sina yngre år. Han kom i vart fall i tjänst 18 hos sin morbror Börje Cronberg i Stockholm men blev sedan sin egen handelsman i Stockholm fram till sin död Han gifte sig i början av 1670-talet med Catharina Danielsdotter, dotter till bryggaren i Stockholm Daniel Johansson. Med henne hade han tre kända barn, nämligen Catharina (f 1674), Gert (f 1676, d s å) och Daniel (f 1677). Hustrun dog samma år som Daniel föddes och Jonas gifte om sig Inga barn är noterade i detta senare äktenskap. Jonas själv dog i oktober 1687 och efterlämnade betydande tillgångar, vilka visar att han bedrev omfattande affärer. Hans bouppteckning är bevarad. Catharina kom liksom många döttrar till ståndspersoner vid denna tid att gifta sig med en betydligt äldre man. I hennes fall var det apotekaren Georg Brandt som gifte sig för tredje gången. Han var född 1647 på ön Femern i Tyskland och alltså 27 år äldre än henne. Vid giftermålet 1693 hade han ganska nyligen tillträtt som brukspatron på Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken och makarna bosatte sig där. Tre barn föddes i äktenskapet, varav sonen Georg ( ) gick en lysande karriär som kemist till mötes. Sonen Carl (f 1697) fortsatte som brukspatron på Riddarhyttan. Catharina Ysing (fru Brandt) dog sannolikt 1704, varefter mannen året därpå gifte om sig för fjärde gången, nu med Elisabeth Brink ( ). I det äktenskapet föddes 1706 dottern Anna Margareta. Daniel studerade vid Uppsala universitet men har ej påträffats i universitetets matrikel. Däremot finns han inskriven i Stockholms nation den 30 november Han skrev 1698 verser vid Carl Hässlers död, av vilka framgår att denne varit något av en far för honom. Carl Hässler var bror till en förutvarande rektor vid Örebro skola, Antoni Caroli Hässler. I början av 1704 satt Daniel i arrest hos stadsvakten i Stockholm och var i dåligt skick enligt läkarintyg 18 februari Den 20 maj samma år skrev han till kungen med hemställan om att bli fri. 19 Detta är det senaste som är känt om honom.

4 Conrad ( ) Conrad gick den akademiska vägen efter att först ha gått i Örebro skola och därefter Strängnäs gymnasium begav han sig till sin faders hemstad Stade, där han enligt en i stort sett samtida uppgift studerade ännu Från Stade begav han sig till Helmstedts universitet, där han fortsatte studierna till dess att han av sina föräldrar hemkallades Han begav sig till Uppsala universitet, där han 1663 disputerade på avhandlingen De principiis cognitionis under P Fortelius. Samma år for han vidare till universitetet i Greifswald och sedan vidare till Rostock och Hamburg. Han skaffade sig där ett gott namn men på föräldrarnas begäran kom han åter till Sverige och blev efter rekommendation till förmyndarregeringen utnämnd till Professor Physices, Botanices, Anatomiae et Medicinae i Pernau genom ett konfirmationsbrev i november På grund av de rådande tiderna kunde tjänsten dock inte tillträdas omgående men han kallades av riksrådet och guvernören Bengt Horn till informator för hans söner. Conrad accepterade och blev så uppskattad av Horn att han lades i dennes familjegrav sedan han hastigt insjuknat och dött i februari Johan (omkr ) Johan blev den son som stannade kvar i Örebro och tog över faderns verksamhet där och på Valåsen efter att på 1680-talet ha löst ut sina syskon. Det är inte känt var han tillbringade sina första ca 15 år i arbetslivet lär han ha varit bruksförvaltare vid Garphyttan 21, men synes inte ha varit mantalsskriven där. Under de sista åren av faderns levnad verkar han i vart fall ha deltagit aktivt i rörelsen och är den som skriver brev till Börje Cronberg. Han antogs den 5 december 1671 som borgare i Örebro med stadssekreteraren, sedermera borgmästaren Engelbrecht Reben som löftesman 22. Johan torde ha gift sig 1672, samma år som dottern Catharina uppges vara född. Efter dottern Christina, som uppges född i slutet av 1674, är det sedan ett hopp till ca 1680, då sonen Gerhard föddes. Ett studium av mantalslängderna för Örebro skulle kunna indikera att Johan var gift två gånger men detta motsägs av andra uppgifter. I vart fall var han senast från 1680 gift med sin egen styvsyster Catharina Persdotter. Barnen efter Gerhard är noterade i Karlskoga dopbok såsom födda på Valåsen, vilket skulle kunna indikera att familjen har sin fasta bostad där från början av 1680-talet. Johan anges i 1684 års mantalslängd för Örebro skola skrivas i Karlskoga kunde Johan tillsammans med sin syster Christina inbörda bruket Hagbyhammar omedelbart utanför Nora, vilket inköpts för stadens räkning av ett par ledande personer. Bruket hade tidigare ägts av Johans och Christinas morbror Börje Olofsson Cronberg. Johan Ysing förvärvade även egendomar i Borgvik i Värmland och innehade vid sin död frälsehemmanet Södra Borgvik, Borgvikstorp och Lövåsen samt underlydande kvarnar och sågar. Christina (omkr ) Dottern Christina, född 1647 i Örebro, kom att bo rätt länge i Göteborg. Hon var gift med handelsmannen Johan Hacker, som blivit änkling Hacker dog emellertid 1675, strax före sin 30-årsdag. Hon gifte om sig med rådmannen, medicine doktorn Olaus Östring 23 och hade med honom gemensamma barn. Östring avled 1682, 57 år gammal. Östring, som sedan 1670 hade varit gift med Maria von Akern, hade också blivit änkling Christina Ysing nämns så sent som 1687 som dopvittne i tyska församlingen, då som doktor Östrings änka. I 1694 års mantalslängd för Nora socken står hon på Hagbyhammar, vilket bruk som ovan nämnts inköpts av Johan Ysing och henne Det är inte klarlagt om hon eventuellt varit där redan före 1694 Christina flyttade något år före sin död till brodern Johan och hans familj på Valåsen och avled där på hösten Hagbyhammar övertogs av brodern Johans dotter Christina, som

5 1701 gift sig med Petter Persson Wester. Paret hade efter giftermålet bott på Haddebo bruk i Svennevads socken, där även de första barnen föddes. I tyska församlingen nämns även en Sven Olofsson Ysing som dopvittne i december Det är det enda ställe hittills där detta namn påträffats. Denne Sven skulle möjligen kunna vara son till Olaus Östring och Christina Ysing. Petter (omkr ) Petter Ysing flyttade efter faderns död till Stockholm för att gå i guldsmedslära. Han flyttade småningom över till Göteborg, där han erhöll burskap som köpman 1688 och gifte sig strax därefter med Anna Kynaird. Paret fick fem barn, det sista föddes drygt fyra månader efter faderns död Han var då enligt dödboken 40 år gammal. Gert (1663-?) Kyrkoböckerna för Örebro finns bevarade för några år under 1660-talet och av dessa framgår att Gert Ysings son med samma namn döptes den 28 juni Några ytterligare upplysningar om denna son har inte påträffats. Johan Ysings barn Nedan redovisas de av Johans barn som nådde vuxen ålder 24. Catharina ( ) Catharina bör vara född i Örebro, vilket dock är svårt att påvisa eftersom det saknas födelseböcker för det uppgivna födelseåret. Fadern Johan Ysing står ensam i mantalslängden för 1672 men däremot är man 3 personer i hushållet för Sannolikt har han gift sig under 1672 och det känns därför osäkert om Catharinas exakta födelseår. Hon gifte sig inte heller förrän 1695, då hon alltså skulle ha varit 22 eller 23 år gammal. Vigseln ägde rum på Valåsen och brudgummen var brukspatronen Erik Nilsson Borgström ( ), son till en av de tidiga ägarna till Borgviks bruk i Värmland. Paret fick åtminstone sju barn. När Erik dog hade han trasslat till det ekonomiskt för sig och en konkurs hotade men Catharina, stormor på Borgvik kallad, redde upp situationen genom kraftfullt agerande 25. Möjligen vistades Johan på Borgvik när han avled 1715 eller sent Han var ju då änkling sedan ett par år och man lätt tänka sig olika skäl till att han valde att tillbringa sin sista tid hos äldsta dottern. Christina ( ) Även Christina bör vara född i Örebro, eftersom familjen då bodde där. Även hon gifte sig sent, vid 26 år fyllda, i en tid då döttrarna till ståndspersoner ofta var närmare 15 än 20 då de ingick äktenskap. Vigseln skedde på Valåsen. Hennes tillkommande Petter Persson Wester ( ) var jämnårig och säkert något av en ungdomsbekantskap från umgänget mellan bruksherrgårdarna i trakten. Familjen Wester hade alltsedan 1670 eller 1671 varit bosatt på Björkborn i Karlskoga och även om fadern vid giftermålet var död sedan ett par år var modern kvar som brukspatronessa på Björkborn och Bofors. De nygifta flyttade in på Haddebo bruk i Svennevads socken i sydöstra Närke som arrendatorer av det bruk som Petters fader, brukspatronen Peder Andersson Wester, köpt Bruket hade drivits med anställd ledningspersonal och någon ståndsmässig byggnad fanns troligen inte uppförd på platsen. En sådan kom dock till omkring år 1700 men familjen fick inte njuta av den särskilt länge eftersom man flyttade till Hagby hammar utanför Nora, där man övertog bruket efter Christinas faster, som också hetta Christina. Hon började bli gammal och flyttade 1705 eller 1706 till sin bror Johan på Valåsen.

6 Christina fick fyra barn som nådde vuxen ålder. Sonen Per gick den juridiska banan medan Johan tog över Hagby hammar. Dottern Christina gifte sig 1731 med bruksinspektoren på Svartå Carl Berger ( ), vilken senare blev brukspatron på Ölsboda. Carl, slutligen, titulerades brukspatron men bodde på Nasta gård utanför Örebro. Christina Ysing (eller fru Wester) överlevde sin man med 28 år och uppnådde själv den aktningsvärda åldern av 88 år. Hon bodde länge i Örebro, där hon också hade släktingar. Hon var en av stadens grandes dames under en rad av år. Gerhard (omkr ) Födelsetiden för Gerhard, som säkert fått sitt namn efter farfadern, är något osäker. Min bedömning är att 1680 är ett troligt år men han kan även vara född något år tidigare 27. Han skrevs in vid Värmlands nation i Uppsala 1691 och blev kemist med tiden och hade eget laboratorium på Valåsen. Efter faderns död blev han den som tog över och fortsatte bruksverksamheten på Valåsen. Gerhard gifte sig 1714 med en bruksägardotter från andra sidan sjön, nämligen Maria Camitz, då bosatt hos sin omgifta moder Ingeborg Warnmark på Degernäs. Marias födelsetid anges till 1692 men får betraktas som osäker eftersom hennes fader, brukspatronen Matthias Camitz, dog redan Äktenskapet blev barnlöst och Gerhard själv omkom på Möckeln julafton Därmed gick den siste brukspatronen Ysing på Valåsen ur tiden, även om släktingar skulle finnas kvar ännu rätt lång tid. Maria (omkr ) Maria Ysing bör ha varit ca 30 år gammal vid sitt giftermål på Valåsen 1711 med postmästaren i Örebro Johan Hultman (d 1717). Hon står i vigselboken som dygdesamma jungfrun och hade alltså inte varit gift förut. Det hade emellertid Hultman, vilken blivit änkling med två eller tre barn året innan han ingick sitt andra äktenskap. Hultman hade blivit postmästare i Örebro 1703 sedan hans företrädare Sven Schening blivit avsatt, främst på grund av bristande redovisning. Hultman själv råkade ut för en anmärkning i slutet av sin levnad på grund av ett fel som begåtts när han var frånvarande från sitt kontor i samband med en postavgång, vilket han icke hade rätt att vara. Äktenskapet med Maria Ysing blev barnlöst men Maria fick ta hand om styvbarnen efter mannens död. Hon hade förmodligen en hygglig egen ekonomi, i vart fall lär inte pension ha ordnats för henne förrän Av såväl husförhörslängd som mantalslängd synes framgå att hon som änka bott nära eller tillsammans med systern Johanna och hennes familj (se nedan). Magdalena (1685-senast 1726) Det är oklart när och var Magdalena Ysing gifte sig med kronofogden i Västersysslet i Värmland, Göran Steen. De fick en dotter Christina innan mannen 1720 dog på Borgvik hos Magdalenas äldre syster Catharina, stormor på Borgvik. Påföljande år gifte Magdalena om sig med den 26 år äldre prosten Johannes Dionysios Chenon i Kila socken. Detta äktenskap, som var Dionysios' tredje, blev barnlöst. Magdalenas dotter Christina ingick 1733 äktenskap med brukspatronen Per Löfman på Bofors. Paret fick inte mindre än åtta barn innan man mannen 1745 avled. Christina Steen själv dog året därpå. Yngsta sonen Gustaf Löfman ( ) kom att bosätta sig på Valåsen som den sista medlemmen av släkten Ysing. Margareta ( ) Margareta gifte sig troligen hösten 1715, någon gång efter den 26 augusti 30, med regementskvartermästaren Gabriel Johan Stuart, vilken redan 1711 erhållit avsked från det

7 militära. Vigseln kan inte återfinnas i Karlskoga vigselbok. Makarna bodde på Agnshammar inte långt från Borgvik, där de fick åtminstone nio barn. Stuart verkar ha ägnat sig åt godsägarens roll och paret flyttade 1733 till Åbylund i Strå socken i Östergötland, där emellertid mannen avled efter kort tid. Margareta synes ha gift om sig men här inte platsen att gå in närmare på detta. Johanna (senast ) Johanna gifte sig på Valåsen i november 1717 med sekreteraren i Örebro Magnus Lundqvist. Det vill förefalla som om makarna flyttat in hos systern Maria, som blivit änka våren samma år efter postmästaren Hultman. I bouppteckningen 1637 efter Maria finns en gård i staden upptagen till 3500 daler, sannolikt har den varit med sedan Hultmans tid. Kontaktytan mellan bruken i Karlskoga Det är naturligtvis omöjligt att säkert veta hur omfattande och personliga kontakterna var mellan bruksägarna och bruksförvaltarna i Karlskoga på 1600-talet. Jag vill dock peka på några faktorer som kan ge en viss indikation. Peder Andersson Wester, bruksförvaltare på Bofors och Björkborn från ca 1671 till sin död 1698, var borgare och handelsman i Örebro när han 1669 gifte sig i Kristinehamn med Christina Warnmark. Hennes syster Brita gifte sig 1672 med Petter Andersson Burckman i Örebro och bosatte sig där. Ytterligare en syster Ingeborg gifte sig 1675 med Mathias Camitz, äldste son till Georg Camitz, vilken grundat Degerfors övre och nedre bruk. Släkterna Wester och Camitz kom därmed att vara i nära släktskap redan tidigt och flera giftermål dem emellan skedde senare som förstärkte släktbanden. Ysingarna var inte, såvitt bekant, släkt med vare sig Wester eller Camitz under 1600-talet. Det ändrades dock 1701, då Petter Wester d y gifte dig på Valåsen med Christina Ysing, dotter till Johan Ysing gifte sig Gerhard Ysing med Maria Camitz, dotter till Mathias Camitz (d 1689). Marias moder Ingeborg Warnmark var då omgift och bosatt på Degernäs gård på andra sidan Möckeln. Tittar man i Uppsala Universitets matrikel finner man att Olof Mattson Camitz, Johan Persson Wester och Gerhard Ysing alla skrevs in den 16 september Petter och Anders Wester hade skrivits in redan den 25 september 1689 och bör ha funnits i Uppsala samtidigt med de förstnämnda. Ännu tidigare, nämligen den 25 september 1686, kan man notera de fyra värmlänningarna Gustav och Sven Karlmarck, Olof Wester samt Gustaf Camitz. För samtliga noteras att de haft privatlärare och det ligger nära till hands att förmoda att de åtminstone delvis undervisats gemensamt. Vänder vi blicken mot Örebro finner vi att familjerna Ysing och Wester under lång tid rört sig samtidigt på en mycket liten yta, kanske inte mycket mer än 300 x 500 m söder om ån. Båda behöll en omfattande kontakt med Örebro under hela 1600-talet men även därefter. Även Elias Larsson Linderoth 31, som arrenderade Bofors och Björkborn några år på 1660-talet, hade starka anknytningar till Örebro och i vart fall i slutet av 1660-talet var Gert Ysing hyresgäst hos Linderoth i dennes gård vid torget. Linderoth själv blev bergsfogde och stor gods- och bruksägare i östra Värmland med Alkvätterns säteri som bas men inga tidiga släktförbindelser noteras med Ysing, Wester eller Camitz. Inom samma lilla område i Örebro bodde bland annat Hans Meinich (d 1657, en av grundarna av Villingsbergs bruk), Jöns Eriksson Grubb (d 1690, grundare av Svartå bruk och mångårig bergsfogde i Lekebergslagen och Karlskoga bergslag) samt dennes svärson Johan Norin (d 1695, kronooch bergsfogde i Lekebergslagen och Karlskoga bergslag samt ägare av Frösvidals bruk). Norins änka Anna Grubb kom att efter nytt gifte med Jacob Robsahm bosätta sig på Bofors några år in på 1700-talet.

8 Naturligtvis förekom viss konkurrens mellan bruken även under 1600-talet, främst gällande skogstilldelningen samt anskaffningen av kol och tackjärn för bruksdriften. Man slås dock av det starka inslaget av planekonomi, där staten främst genom bergskollegiet och de kollegiet underställda bergmästarna utövade en stark styrning av bergshanteringen. Detta i förening med gemensamma intressen och omfattande släkt- och vänskapsband gör att jag är benägen att tro, att det var mycket mer som förenade än som skilde bruksägarna och bruksförvaltarna. Ysingarna i det svenska samhället Även om vi inte vet så mycket om släkten Ysing innan den dyker upp i Göteborg och Örebro har man skäl utgå från att Ysingarna stått ganska högt på den sociala rangskalan, både ekonomiskt och kulturellt. Man får intrycket att i vart fall Gert Ysing fört med sig pengar in i landet eftersom han tidigt kunde engagera sig i vitriolsjudningen i Dylta och något senare förvärva Valåsens ganska nyanlagda hammare i Karlskoga och utveckla denna. Sönerna fick god utbildning och blev framgångsrika, särskilt Conrad som var utnämnd professor när han plötsligt dog i 35-årsåldern, och Jonas och Johan som gick till näringslivet. Gert bör också ha haft en god ställning ekonomiskt och socialt när han i Örebro strax efter fyllda 30 år kunde gifta sig med Karin Olofsdotter som var dotter till slottsfogden på Örebro slott Olof Jonsson Bure och hans hustru Ingeborg Börjesdotter Canthera. Ingeborg var dotter till kyrkoherden i Stora Mellösa Birger Cantherus. Hennes syster Ålita Börjesdotter var gift med kronofogden i Östernärke Karl Antonsson och hennes bror Bertil, adlad Canthersten, var sekreterare. Brodern Andreas efterträdde fadern som kyrkoherde i Stora Mellösa. Vidare kan nämnas några av Karin Olofsdotters kusiner. Lars Bertilsson Canthersten, adlad Cantersten, var en framstående medarbetare till Axel Oxenstierna som anlitades i lång rad viktiga diplomatiska uppdrag fram till sin död Nils Andersson Cantherus, adlad Canterhielm, var assessor i bergskollegium. Anton Hessler hade studerat vid olika utländska universitet och blev 1656 rektor för Örebro skola, dock med dålig lön och många bekymmer 32. Karin Olofsdotters bror Börje Olofsson, adlad Cronberg, företog i sin ungdom en omfattande utrikes resa, och var sedan kassör hos Magnus Gabriel de la Gardie, hovkassör, assessor i kammarrevisionen och blev kort därefter riksräntmästare. Han bedrev en omfattande utrikeshandel både för egen och kronans räkning och han var dessutom ägare till eller arrendator av flera bruk, bland annat Hagbyhammar utanför Nora och Snavlunda bruk utanför Örebro. Börje Cronberg nämns som en av 1600-talets stora finansmatadorer. Karins son Jonas (Ysing) var en tid bokhållare hos Börje Cronberg, som mot slutet hade sin verksamhet i det alltjämt kvarstående Räntmästarhuset vid Slussen i Stockholm. Om även sonen Johan arbetat hos Cronberg är inte känt. Namnet Weber dyker upp några gånger när man följer Gert Ysing. Gert Weber var född i Göteborg men kom till Stockholm och blev storköpman där och efterlämnade en betydande förmögenhet. Han synes bland annat ha varit engagerad i sockerindustrin, dels som bokhållare och dels som delägare i Sockerbolaget. Det är troligt att han var släkt med Ysingarna, kanske så att Gert Ysings mor var en Weber. Det är dock för tidigt att ha någon mera bestämd uppfattning på den punkten. Gerts son Johan var den som närmast kom att ta vid efter fadern men det dröjde över 10 år efter faderns död innan han blev ensam ägare till Valåsens bruk efter att ha löst ut sina syskon. Han hade då hunnit att tillsammans med sin syster Christina förvärva Hagby hammar. Johans båda äldsta döttrar blev båda gifta med brukspatronssöner. Catharina gifte sig med Erik Nilsson Borgström på Borgvik i sydvästra Värmland och visade sig efter mannens död som en mycket duglig brukspatronessa. Hennes son Nils Eriksson Borgström, som förblev ogift, donerade an ansenlig summa pengar till en professur i ekonomi i Uppsala och erhöll titeln bergsråd som ett kungligt ynnestbevis. Christina blev gift med Petter Persson Wester,

9 son till Peder Andersson Wester, mångårig bruksförvaltare på Bofors och Björkborn. Paret Wester bodde först några år på det av mannens fader innehavda Haddebo bruk men bosatte sig sedan på Hagby hammar, sedan Johan Ysings syster Christina på äldre dagar flyttat till Valåsen för att sluta sina dagar där. Johan Ysing efterlämnade vid sin bortgång några egendomar i Borgviks socken och möjligen även någon gård i Örebro, där han på och 1690-talen kommit att förvärva ett antal gårdar varav åtminstone några åter försåldes. Ny brukspatron på Valåsen blev ende överlevande sonen Gerhard Ysing, som 1714 gift sig med Maria Camitz, vars moder Ingeborg Warnmark gift om sig och bosatt sig på Degernäs. När Gerhard omkom på Möckeln julafton 1731 var det slut med manliga Ysingar på Valåsen. 1 Johan Fredric Bagge: Beskrifning om upstaden Örebro (1785). Sid 192f. Bagge återger en längre vers på tyska på ett numera förkommet epitafium (minnestavla) sammanhörande med den Ysingska graven och syftande på Gert Ysing. 2 Karl Bodell: Stad, bondebygd och bergslag vid mitten av 1600-talet. Stockholm På s 213 meddelas att borgaren i Örebro Gert Ysing 1636 förtullade 8 skeppund stångjärn i Arboga 3 Släkten Moback invandrade antagligen från Lübeck till Nyköping alldeles i början av 1600-talet. Hans Moback kan vara född i Nyköping. I Stockholm fanns en samtida Hans Moback som var kryddkramhandlare och tobakshandlare. 4 Vid förfrågan hos stadsarkivet i staden Emmerich am Rhein med anledning av uppgifter på mormonernas webbplats på Internet har bekräftats att inte mindre än fyra Gerardus Ising föddes i staden eller dess närhet under tiden Författaren har besökt stadsarkivet i Lübeck för att se om något kunde finnas om Gert eller Arendt Ysing men utan resultat. Däremot synes namnformen Issing el likn inte vara helt ovanlig. Inte heller har en förfrågan hos stadsarkivet i Stade givit något resultat. 6 Eftersom Valåsen var upptaget som kronohemman kunde Sven Björnsson egentligen endast sälja besittningsrätten, den s k stubbarätten, som hans far förvärvat i egenskap av nybyggare. 7 Lars Dahlgren (utg): Karlskoga historia Karlstad Sid 104f om Valåsens ursprung. 8 Bagge (1785) s 193. En av raderna lyder Nach dem ich burger war und zwei mahl man auf erden. 9 Bagge (1785), s 193. På gravstenen fanns inskriptionen Härunder ligger begrafven Gerdt Ysing tvänne barn Christina dog /10 på Valåsen i Karlskoga socken. Hon var då enligt dödbokens uppgift 59 år, 11 månader och 14 dagar gammal 11 Lind, 23 bandet (1857), s 27 om Conrad Ysing. Fadern Gert Ysing anges vara g m Karin Olofsdotter. 12 Breven finns i stort antal i Börje Cronbergs samling i Riksarkivet. Även Hans Mobacks brev finns i samma samling, också i ett stort antal. Moback skriver på svenska. Tyvärr är berörda brev svårlästa och torde huvudsakligen innehålla affärskorrespondens och har ej genomgåtts närmare. 13 Hans Moback (d 1674) var karduansmakarmästare och gift med Olof Cronbergs syster Christina (d senast 1679). Han säger själv enligt domboken från Karlskoga häradsrätt /10 att han resignerade sitt burskap i Nyköping /10 sedan han fått sitt mästarbrev i Stockholm 16/11 s å. Han företedde vidare ett brev från drottning Christina daterat /7 som gjorde honom till genantborgare i Örebro. Han visade också ett pass från riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm om ett 16-årigt arrende löpande från /10 (det sägs dock ej vad saken gällde men Gyllenhielm ägde fastigheter i Närke). Bodell (1970) s 223 anger att Hans Moback redan 1642 förtullade stångjärn i Örebro. Uppgifterna synes motstridiga, ev kan vi ha med två generationer att göra. 14 Olof Rynning (d 1669) var mångårig rådman i Örebro och gift fyra gånger. 15 Karlskoga häradsrätt nämner att Gerts son Johan var gift med sin styvsyster [Catharina Persdotter] när han 1687 fick fastebrev på Valåsens bruk. 16 Ysing var delägare i ett par sjudhus, ev tillsammans med Hindrich Barckhusen, f i Lybeck /7. Det är dock möjligt det var släktskapen med Carl Antonsson, fogde i Östernärke, som förde honom till Dylta. Antonsson och tidigare hans far Anton Cleophas var båda starkt engagerade vid Dylta. 17 K Fr Karlsson: Blad ur Örebro skolas historia. Andra häftet, s 14 och 16. Örebro 1872.

10 18 Stockholms stadsarkiv, bou 1674:1174 (förrättning /10). Jonas Ysing nämns som bokhållare hos Börje Olofsson. Enligt Elgenstierna tab 646 Cronberg var då Börje Olofsson Cronberg död sedan /2. Rörelsen fortsattes sannolikt av änkan. 19 Handlingar i ärendet finns i riksarkivets serie Biographica. 20 Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män. Tjugotredje bandet (1857), s Utgivet av N M Lindh, Örebro. Andra uppgifter om Conrad Ysings död finns i litteraturen. 21 Nachmansson och Hannerberg: Garphyttans historia. 22 En kontrovers mellan herrarna uppkom efter några år, då Reben kritiserade Ysing för att inte i tid vilja inkomma med ett riktigt inventariu m (bouppteckning) efter sin fader. Saken verkar dock ha bilagts. Ingenting nämns i Rådhusrättens protokoll om inventariets innehåll. 23 Östring hade en tid varit stadsläkare i Göteborg men fått lämna denna befattning enligt Helge Almqvist i Göteborgs historia. 24 Minst fyra barn nådde inte vuxen ålder, nämligen Johan (döpt /5, död före /2), Margareta (döpt /11, död före /9), Johan (döpt /2) och Euphrosina (döpt /9). 25 Domar Skafte: Borgvik. Karlstad I boken finns utförlig och intressant dokumentation om Catharina Juliana Ysing och hennes familj samt om Borgviks bruk. 26 Jag har inte påträffat någon klar uppgift om Johan Ysings död. Ingen notering finns i Karlskoga kyrkas dödbok. Johan finns med i mantalslängden för 1714 med son och två döttrar, utöver gårds- och bruksfolk. För 1715, vilken längd är undertecknad den 16 februari 1715, står Johan Ysing med hustru, son och 2 döttrar. Denna uppgift är sannolikt felaktig eftersom sonen Gerhard gifte sig I Karlskoga häradsrätts dombok finns en notis från den 26 augusti 1715 av vilken framgår att Johan själv förseglat sitt testamente och att det förvarats i Karlskoga prästgård. Sonen Gerhard ville öppna det med övriga syskon närvarande men eftersom det inte låtit sig göra anmälde han testamentet vid häradsrätten för att iaktta lagens föreskrift att det skulle uppvisas inom år och dag. 27 Järth Ysing står som fadder vid dop redan /7, vilket talar för att han kan vara född före Tryckt gravskrift i Uppsala universitetsbibliotek. 29 Ernst Grape: Postkontor och postmästare. Stockholm Sid 733f. 30 Gerhard Ysing säger sig på tinget med Karlskoga häradsrätt denna dag tala för sig och sina båda systrar, jungfrurna Margareta och Johanna. 31 Karlskoga bergslag I min artikel om Bofors och Björkborn på 1600-talet finns på s 135 ff ett avsnitt om Elias Larsson Linderoth. 32 K Fr Karlsson: Blad ur Örebro skolas historia, femte häftet. Örebro Sid LXIX ff innehåller biografiska uppgifter om Anton Hessler, vilken även nämns på andra håll i skolans historia. Ålita Börjesdotter var, såsom namnet antyder, dotter till kyrkoherden i St Mellösa Birger Cantherus och syster till Ingeborg Börjesdotter, Börje Cronbergs mor.

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län. Utskriftsdatum: 2009-11-08 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 46 Alexander Nyman Födelsedatum: Födelseplats: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov

Läs mer

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren

Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren Karl Hjalmar Fahlgren. Teol Dr, präst, lektor, rektor, redaktör och författare. Född 1900-12-21 Varuträsk 3, Skellefteå lfs, Skellefteå sn 1). Levde 1910 Varuträsk 3, Norrgården,

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Castman i Vimmerby. Släktutredning

Castman i Vimmerby. Släktutredning Släktutredning Castman i Vimmerby Sammanställd av Daniel Johnsson, Vimmerby Sommaren 2015 Äldsta kända anfader för Castmansläkten är Anders Arvidsson Castman som troligen var av bondesläkt och kom från

Läs mer

Anfäder David Åttin Nilsson

Anfäder David Åttin Nilsson Anfäder David Åttin Nilsson David Åttin Nilsson Hemmansägare och snickare Född 1882-02-04 Vret Västergård, Odensjö (G) 1) Bosatt 1890 Vret Västergård, Odensjö (G) 2) Bosatt 1900 Vret Västergård, Odensjö

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. 1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

83 AGGERUD / ABBERUD

83 AGGERUD / ABBERUD 83 AGGERUD / ABBERUD J A Lundins farmors anor från Karlskoga till Hällekis och Holmestad AbberudFel! Bokmärket är inte definierat. Aggerud i Karlskoga - här föddes Nils Arvidsson 1770. Abberud i Holmestad

Läs mer

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert Arne Här kommer en sammanfattning av det jag hittat i kyrkböckerna om Skräddaren Jonas Andersson hans hustru Stina Jönsdotter och deras ättlingar Fig 1, med tyngdpunkt på sonen Anders Jonssons, torparen

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Egna minnen och uppgifter från internet och berättelser. Sammanställt av Håkan Hultman Våren 2010 Mangårdsbyggnaden på Stora Halängen 1906 Byggd på 1870-talet

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt

Läs mer

Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet

Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet Bofors och Björkborn ägare och ledningar på 1600-talet Bofors och Björkborns tidiga historia berörs ganska kortfattat i de båda jubileumsböckerna Karlskoga historia 1586-1936 1 och Bofors 350 år 2. Tyngdpunkten

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap Fil. lic. Johanna Ilmakunnas Forskarna vid historiska institutionen PB 4 FI-00014 Helsingfors universitet Finland johanna.ilmakunnas@helsinki.fi Svenska ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 2009 Sessionen

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Elsa Maria Karlsson. Född 1886-04-18 i Ekeby (T). Död 1974-06-19 i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) Gift med Carl Leonard Olofsson.

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2014-05-31 Anor från Östergötland Sida 1 Proband Hans Olof Hildebrand Hildebrand. Riksantikvarie i Stockholm. Född 1842 i Maria Magdalena (AB). Gift 1867 i Skeppsholm (AB) med Elin Maria Charlotta Martin.

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Fröstorp (Ranten) 1/8 mtl. Fröstorp (Ranten) Fröstorp Kronogård. Fröstorp Kronogård. Hov Nordgård

Fröstorp (Ranten) 1/8 mtl. Fröstorp (Ranten) Fröstorp Kronogård. Fröstorp Kronogård. Hov Nordgård 1 Fröstorp (Ranten) Andreas Jacobsson f 1784 i Od h Greta Andersdotter f 1796 i Fröstorp s Johannes f 1818 s Olaus f 1822 d Eva f 1826 Fröstorp (Ranten) Andreas Jonsson f 1762 i Fröstorp h Ella Andersdotter

Läs mer

Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010

Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010 Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010 Gården Oxnö finns kvar, men ligger numera på inhägnat område tillhörande Kronan, d.v.s. militärt område. Med ledning

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns

Läs mer

Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl

Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Copyright 2007 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik, 1 mantal under Årsta, hör till en av de äldsta och en av de större gårdarna på Gålö. I husförhörsböckerna, den

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,

Läs mer

Mormors (Hilda Jönsson f Lindström) syskon Uppdaterad

Mormors (Hilda Jönsson f Lindström) syskon Uppdaterad 1 Mormors (Hilda Jönsson f Lindström) syskon Uppdaterad 2016-04-29 Innehåll Deras anfäder... 2 Viktor Johannes Lindström 1883 1951, Hildas bror... 3 Axel Olof Lindström 1884 1924, Hildas bror... 3 Elin

Läs mer

Anfäder Hildur Maria Jonsson

Anfäder Hildur Maria Jonsson Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. 1. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Femte roten, tomt 51. Södra Hamngatan 5. Tomt 5.51 1. Kvarteret Residenset

Femte roten, tomt 51. Södra Hamngatan 5. Tomt 5.51 1. Kvarteret Residenset Tomt 5.51 1 Femte roten, tomt 51 Kvarteret Residenset Första roten 1637 57v Första roten 1657h 70 Södra Hamnen västan Lilla Fisketorget Södra Hamngatan 5 Hans Rinken 1637 50 Vid Södra Hamnen nära Stora

Läs mer

Anfäder Hildur Maria Jonsson

Anfäder Hildur Maria Jonsson Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E) 1). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman

Läs mer

Anfäder Gustaf Henrik Petersson

Anfäder Gustaf Henrik Petersson Anfäder Gustaf Henrik Petersson Gustaf Henrik Petersson Snickare Född 1886-05-22 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 1) Bosatt 1890 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 2) Bosatt 1900 Öjaby Postgård Fridhem,

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

Anfäder Brukspatron Abraham Abrahamsson-Hülphers

Anfäder Brukspatron Abraham Abrahamsson-Hülphers Anfäder Brukspatron Abraham Abrahamsson-Hülphers Brukspatron Abraham Abrahamsson-Hülphers. Född 1734-11-27 Västerås Västmanlands län 1). Död 1798 Västerås Västmanlands län 1). Far: I:1 Handlare & Rådman

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Grav 71 Södermanlands län, Bergshammars församling Gravstenens placering: Äldre delen av kyrkogården, på östra sidan.

Grav 71 Södermanlands län, Bergshammars församling Gravstenens placering: Äldre delen av kyrkogården, på östra sidan. Grav 71 Gravstenens placering: Äldre delen av kyrkogården, på östra sidan. Inskription : Vilorum för makarna Hilda o Erik Andersson Kyrkskolan Erik Andersson var skolvaktmästare vid Bergshammars kyrkskola

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill 18 april 2013 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Christian Wilhelm Emil Flor. Brukspatron på Haddebo Bruk från 1857 till 22 se tember 1879. Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill Född 7 augusti 1829 i Kiel.

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn:

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn: Utskriftsdatum: 2010-01-24 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 376 Lars Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 1735(?) Dödsdatum: Januari(?) 1791 Yrke: Bonde Dödsplats:

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.

Läs mer

Sjätte roten, tomt 25

Sjätte roten, tomt 25 Tomt 6.25 1 Sjätte roten, tomt 25 Kvarteret Traktören Tjugosjunde roten 1637 57 Nordöstra hörnet mellan Nygatan Femtonde roten 1657 70 och Köpmangatan Köpmangatan 16 Östra delen av 6.25 Per Torstensson

Läs mer

I Anders Petter Söderbergs släktspår

I Anders Petter Söderbergs släktspår I Anders Petter Söderbergs släktspår I april 2010 var det tänkt att vi (Karin Alexanderson och P-O Tellander) skulle ha tagit flyget till Kanada, men askmolnet satte käppar i hjulet. Istället blev det,

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 62 Axel (August) Wilhelm Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

CEDERSCHIÖLD. häst) och hans 2:a hustru Katarina Poppelman (halvsyster till Gunnars mf fm mf mm Margareta Samuelsdotter). Se även stamtabell.

CEDERSCHIÖLD. häst) och hans 2:a hustru Katarina Poppelman (halvsyster till Gunnars mf fm mf mm Margareta Samuelsdotter). Se även stamtabell. Sönerna till borgmästaren i Gävle Peter Hansson Hellsing kallade sig Gavelius. Sonsonen Petrus Gavelius (1625-1697) var assessor vid Göta hovrätt och adlades Cederschiöld. Den nu fortlevande grenen härstammar

Läs mer

- sidan 1-2010-02-13

<tonnquist.se> - sidan 1-2010-02-13 32 Från TOVIK till EKELSJÖ Nordväst om Tovik byggde Fredrik Lindberg Lindsbo för sig och sina syskon. Unnesläkten... 2 Tovik... - 3 - Gunilla Unnesdotter... - 3 - Måns Isberg... - 3 - Jonas Månsson...

Läs mer