Projektets syfte. Resultat. Visualisering av forskningsområden

Transkript

1 Visualisering av forskningsområden Fredrik Åström, Lunds universitets bibliotek, slutredovisning av ett ABM-projekt Projektet Visualisering av forskningsområden inleddes i juli 2007 vid Lunds universitets bibliotek (LUB); och avslutades i juni Projektet har utförts inom ramen för programmet Forskartjänster inom ABM-sektorn, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien. Projektets syfte Inledningsvis formulerades projektets syfte enligt följande: Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur olika typer av forskningsfält kan kartläggas med hjälp av kvantitativa analyser av forskningslitteraturen och tekniker för visualisering av resultaten, hur metoder, material och fältens sociala och intellektuella organisation påverkar hur fälten representeras, samt att analysera och utveckla mått för jämförelser av olika typer av analyser. Projektets syfte har i huvudsak förblivit oförändrat, med den skillnad att olikheterna mellan olika forskningsfält varit så pass omfattande att det inte varit relevant att utveckla mått för jämförelser mellan olika fält, utan fokus har i stället förlagts på metodfrågor kring hur urval av data påverkar representationen av olika fält, samt hur dessa skillnader kan relateras till kommunikationsstrukturer och den generella intellektuella och sociala organisationen av forskningsfälten. Resultat Vikten av projektets resultat kan ses ur tre olika perspektiv: resultatens betydelse för bibliometrisk forskning, för vår förståelse för vetenskaplig forskning och kommunikation, samt resultatens betydelse i förhållande till metoder för utvärdering av forskning och implikationerna av detta i ett forskningspolitiskt sammanhang. De analyser som varit mest betydelsefulla sett ur den bibliometriska forskningens perspektiv är de studier som analyserat dataurvalets påverkan på hur ett forskningsfält representeras. Inom ramen för projektet har detta studerats empiriskt inom t.ex. biblioteks- och informationsvetenskap (Åström, 2010) och entreprenörskapsforskningen (Åström, 2011). Frågan om urval är av stor metodologisk betydelse ifråga om ifrån vilka datakällor man hämtar materialet; men också ifall man gör ett urval baserat på t.ex. tidskrifter inom ett område och hur dessa i sin tur kategoriseras som tillhörande ett visst forskningsfält eller om man väljer andra strategier för att identifiera det datamaterial som kan sägas representera fältet. Dessa frågor har diskuterats vidare av bl.a. Klavans & Boyack (2011) och Schneider (2010). Grunden för de mest betydande resultaten för förståelsen av den vetenskapliga forskningens organisation och kommunikation baseras på de ovan nämnda analyserna av skillnader i representationer av forskningsfält och dess beroende av det material som analyseras, men också på empiriska undersökningar av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (t.ex. Åström, under

2 utgivning; Hammarfelt & och Åström, 2011). Baserat på resultaten i dessa och liknande studier, och vad de visar i form av t.ex. citeringsstrukturer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfält, har en modell för att förstå olika former av vetenskaplig kommunikation diskuterats (Åström & Sandor, 2009). Dessa analyser och diskussioner bryter mot många tidigare modeller för att förstå vetenskaplig forskning och kommunikation, som byggt på ett antagande om att all forskning på ett grundläggande plan är organiserad utifrån en modell där naturvetenskaplig och medicinsk forskning bildar norm. Denna diskussion har också förts vidare av t.ex. Hammarfelt (2012). Liksom ifråga om vår förståelse för den vetenskapliga forskningens organisation och kommunikation bygger också många av de modeller som utvecklats för utvärdering av forskning under de senaste decennierna på en förutsättning att forskning kan förstås utifrån en modell där naturvetenskaperna och medicinsk forskning bildar norm; modeller som i en allt högre utsträckning kommit att användas forskningspolitiskt för fördelning av medel både på lokal och nationell nivå. Även där är både de teoretiskt inriktade frågeställningarna kring olika typer av vetenskaplig kommunikation (Åström & Sandor, 2009), och undersökningarna av skillnader i publicerings- och citeringsvanor mellan och inom olika forskningsfält (t.ex. Åström, under utgivning; 2010; 2011; Hammarfelt & och Åström, 2011) av stor betydelse för att lyfta fram problem relaterade till systemen för utvärdering och den politiska praktik inom vilken systemen används. Vidare frågeställningar En viktig del av projektets undersökningar av citeringsstrukturer inom olika forskningsfält är resultatens relevans för användandet av bibliometri, och inte minst citeringsbaserade indikatorer, i utvärdering av forskning och fördelning av forskningsmedel. I detta sammanhang leder projektets resultat vidare till frågeställningar om problem relaterade till mätmetoder för att utvärdera genomslag och produktivitet inom forskningen, och hur man t.ex. hanterar forskningsfält där citeringsstrukturer inte följer de normer som ligger bakom de grundantaganden som användandet av bibliometrin i utvärderingssammanhang bygger på. Samtidigt ser vi också en utveckling i det vetenskapliga publikationssystemet, med parallellpublicering av forskningsresultat, pre-printpublicering i öppna arkiv och open accesstidskrifter med urvalsmetoder som skiljer sig från de traditionella tidskrifterna. Denna utveckling innebär också en utmaning för de nuvarande systemen för vetenskaplig meritering och utvärdering. Detta väcker frågor kring hur det vetenskapliga publikationssystemets funktion som å ena sidan ett system för kommunikation och å andra sidan ett system för meritering verkar polariseras. Den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer och forskningsdata; och inte minst de strukturer som utvecklats för tillgängliggörande genom t.ex. webbaserade sociala nätverk, ger samtidigt också helt nya möjligheter att analysera olika typer av nätverk inom forskningen. Publikationer Att rangordna dokument utifrån hur viktiga de är, är en uppgift som inte nödvändigtvis är oproblematisk, vilket delvis är en av poängerna med projektet. Ser man till vetenskapligt genomslag mätt i citeringar är Landström, Harirchi och Åström (2012) och Åström (2010) de artiklar som uppmärksammats mest. Ser man däremot till de publikationer som tydligast uttrycker

3 huvudpoängerna med projektet är Åström och Sandor (2009) en viktig publikation ifråga om att redovisa de teoretiska aspekterna av projektet, eftersom den presenterar viktiga skillnader i hur referenser används kopplat till olika forskningsfält, och vilka konsekvenser det har: för betydelsen av referenser i olika sammanhang, för betydelsen när referenser omvandlas till citeringar och för betydelsen för användandet av citeringar som en indikator på vetenskapligt genomslag. Ifråga om empiriska och metodologiska aspekter är det svårt att peka på en enskild artikel som betytt mer än de andra. Grupperar man däremot några artiklar vilka som separata enheter studerar utbildningsvetenskaperna (Åström, under utgivning), biblioteks- och informationsvetenskap (Åström, 2010) och entreprenörskapsforskning (Åström, 2011) får man viktiga insikter i både skillnader i citeringsstrukturer mellan olika fält; och i skillnader i representationer av forskningsfält som uppstår beroende på olika typer av materialurval. Samverkan: universitet och ABM-sektorn Samverkan är något som kan ses ur olika perspektiv. Institutionellt befinner sig ju LUB inom universitetet, och verksamheten inom projektet har hela tiden bedrivits i nära samarbete med forskningsinstitutioner både på Lunds universitet och på andra lärosäten. Den forskning som bedrivits inom ramen för projektet är också nära knuten till den bibliometriverksamhet som utvecklats på biblioteket; där LUB börjat erbjuda information om, och utförande av, bibliometriska analyser på uppdrag av allt från enskilda forskare och forskargrupper till universitetsledning. Forskning i samarbete med institutionsanknutna forskare, tillsammans med den uppdragsstyrda informations- och analysverksamheten har bidragit till att öka bibliotekets synlighet på universitetet, men också till att bredda bibliotekets verksamhet. En annan viktig del har varit att informera om bibliometri genom t.ex. undervisning och seminarier för verksamma inom bibliotekssektorn: lokalt inom LUs nätverk av bibliotek, nationellt genom t.ex. kurser organiserade av SUHFs arbetsgrupp för bibliometri, och som föredragshållare anlitad av t.ex. Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister (SFIS). Vid sidan av detta har också frågan om utveckling av bibliometriverksamheter vid universitets- och högskolebibliotek, och dess betydelse för organisationens och professionens roll diskuterats i en artikel (Åström & Hansson, under utgivning). Övrig förmedling Vid sidan av föreläsningar och seminarier riktade mot bibliotekssektorn har föredrag/seminarier hållits på företag inriktade mot utvärdering av forskning samt dokumentanalys, som Faugert & Co/Technopolis Group i Stockholm och Xerox europeiska forskningscenter (Xerox XRCE) i Grenoble, Frankrike; men också vid lärosäten både i Sverige (Linnéuniversitetet i Växjö) och utomlands (University of New South Wales och University of Technology, Sydney i Australien, där Åström också tillbringade ett år som gästforskare ). Referenser Hammarfelt, B. (2012). Following the Footnotes: A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary Studies. Uppsala: Uppsala Universitet. (Diss.)

4 Hammarfelt, B. & Åström, F. (2011). Mapping the humanities: Informetric analyses of literary studies through A&HCI data. In: E. Noyons, P. Ngulube & J. Leta (Eds.). Proceedings of ISSI 2011: The 13th Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Leiden & KwaDlangezwa: ISSI, Leiden University & University of Zululand, p Klavans, R. & Boyack, KW. (2011). Using global mapping to create more accurate document-level maps of research fields. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 62(1), Landström, H., Harirchi, G. & Åström, F. (2012). Entrepreneurship: Exploring the knowledge base. Research Policy, 41(7): Schenider, JW. (2010). Critical Issues in Science Mapping: Delimiting fields by journals and the influence of their publication activity. In: Book of Abstracts: The 11 th International Conference on Science and Technology Indicators: Creating Value for Users, 9-11 September 2010, Leiden, The Netherlands. Leiden: University of Leiden, pp Åström, F. (under utgivning). Citation patterns in education research. In: I. Gogolin & F. Åström (Eds.). Assessing Quality in European Education Research: Indicators and Approaches. Wiesbaden: Springer VS. Åström, F. (2010). The visibility of Information Science and Library Science in bibliometric mapping of the LIS research field. Library Quarterly, 80(2), Åström, F. (2011). Comparing citation patterns in entrepreneurship research articles in subject handbooks and Web of Science journals. In: E. Noyons, P. Ngulube & J. Leta (Eds.). Proceedings of ISSI 2011: The 13th Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Leiden & KwaDlangezwa: ISSI, Leiden University & University of Zululand, p Åström, F. & Hansson, J. (under utgivning). How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries. Journal of Librarianship & Information Science. Tillgänglig: Åström, F. & Sándor, Á. (2009). Models of Scholarly Communication and Citation Analysis. In: B. Larsen & J. Leta (Eds.). ISSI 2009: The 12th International Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Rio de Janeiro: BIREME/PAHO/WHO & Federal University of Rio de Janeiro, p

5 Bilaga: Publikationslista Åström, F. (forthcoming). Citation patterns in education research. In: I. Gogolin & F. Åström (Eds.). Assessing Quality in European Education Research: Indicators and Approaches. Wiesbaden: Springer VS. Åström, F. & Hansson, J. (forthcoming). How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries. Journal of Librarianship & Information Science. Available: Gogolin, I. & Åström, F. (Eds.) (forthcoming). Assessing Quality in European Education Research: Indicators and Approaches. Wiesbaden: Springer VS. Landström, H., Hairichi, G. & Åström, F. (2012). Entrepreneurship: Exploring the knowledge base. Research Policy, 41(7): Landström, H., Harirchi, G: & Åström, F. (2012). Innovation and Entrepreneurship Studies: One or Two Fields of Research? The 7th European Conference on Innovation and Entrepreneurship ECIE September 2012, Santarem, Portugal. Åström, F. (2011a). Comparing citation patterns in entrepreneurship research articles in subject handbooks and Web of Science journals. In: E. Noyons, P. Ngulube & J. Leta (Eds.). Proceedings of ISSI 2011: The 13 th Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Leiden & KwaDlangezwa: ISSI, Leiden University & University of Zululand, p Åström, F. (2011b). Semantic Structures in Educational Research. Poster presented at the EERQI Final Conference, March , Brussels. European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Åström, F. (2011c). The Nature of the Field. Poster presented at the EERQI Final Conference, March , Brussels. European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Åström, F. (2011d). Citation Structures. Poster presented at the EERQI Final Conference, March , Brussels. European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Hammarfelt, B. & Åström, F. (2011). Mapping the humanities: Informetric analyses of literary studies through A&HCI data. In: E. Noyons, P. Ngulube & J. Leta (Eds.). Proceedings of ISSI 2011: The 13 th Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Leiden & KwaDlangezwa: ISSI, Leiden University & University of Zululand, p Landström, H. & Åström, F. (2011). Who s asking the right question? Patterns and diversity in the literature of new venture creation. In: K. Hindle & K. Klyver (Eds). Handbook of New Venture Creation Research, Cheltenham: Edward Elgar, p

6 Åström, F. (2010a). The Visibility of Information Science and Library Science in Bibliometric Mapping of the LIS Research Field. Library Quarterly, 80(2), Åström, F. (2010b). Semantics and Bibliometrics in Educational Research. State-of-the-art report, European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio- Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Åström, F. (2010c). Characteristics of citations to EERQI content base documents. Internal report, European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio- Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Åström, F. (2010d). EERQI and Web of Science. Internal report, European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Gradmann, S. & Sieber, J. & Åström, F. (2010) Extrinsic Indictors. State-of-the-art report, European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Nolin, J. & Åström, F. (2010). Turning weakness into strength: Strategies for future LIS. Journal of Documentation, 66(1), Åström, F. (2009a). Scholarly publishing: one practice between the two systems of communication and academic meriting. Unpublished paper presented at: Research Applications in Information and Library Studies Conference: RAILS5, University of Technology Sydney, Sydney, NSW, Australia, [To be published in Australian Academic & Research Libraries] Åström, F. (2009b). Slutrapport: projektet Citeringsmönster i Open Access-tidskrifter inom ramen för programmet OpenAccess.se [Final Project Report: Citation Patterns in Open Access Journals]. Stockholm: OpenAccess.se. Åström, F., Danell, R., Larsen, B. & Schneider, J. eds. (2009). Celebrating Scholarly Communication Studies: A Festschrift for Olle Persson at his 60th Birthday. International Society for Scientometrics and Informetrics. Available: ( ) Åström, F. & Sándor, Á. (2009). Models of Scholarly Communication and Citation Analysis. In: B. Larsen & J. Leta (Eds.). ISSI 2009: The 12th International Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Rio de Janeiro: BIREME/PAHO/WHO & Federal University of Rio de Janeiro, p Gogolin, I., Gradmann, S. & Åström, F. (2009). European Educational Research Quality Indicators (EERQI). In: B. Larsen & J. Leta (Eds). ISSI 2009: The 12th International Conference of the International Society for Scientometrics and Informetrics. Rio de Janeiro: BIREME/PAHO/WHO & Federal University of Rio de Janeiro, p

7 Åström, F. (2008a). Formalizing a Discipline: The Institutionalization of Library and Information Science Research in the Nordic Countries. Journal of Documentation, 64(5), p Åström, F. (2008b). Framing educational research through bibliometrics and sociology of science theories. Internal Report, European Educational Research Quality Indicators (EERQI): A Project Funded under the Socio-Economic and Humanities Theme, the EC Seventh Framework Programme (EC Project SSH7-CT EERQI). Åström, F. (2007a). Heterogeneity and homogeneity in library and information science research. Information Research, 12(4) poster colisp01. Available: ( ) Åström, F. (2007b). Trine Schreiber & Hans Elbeshausen(red.): Bibliotekarerne: En profession I et felt af viden, kommunikation og teknologi [Librarians: a Profession within the Field of Knowledge, Communication and Technology]. Tidskrift for Arbejdsliv [Journal of Work-life], 9(2),