Biodrivmedel nu och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biodrivmedel nu och i framtiden"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET APRIL 2013 Biodrivmedel nu och i framtiden Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning och skall inte ses som ett uttalande eller ställningstagande av Kungl. Vetenskapsakademien. ENERGIUTSKOTTET, KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE STOCKHOLM, SWEDEN TEL , FAX BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, SE STOCKHOLM, SWEDEN

2 Bakgrund Inom Energiutskottets Norrlandsprojekt genomfördes under en studie av hur svensk skogsråvara kan nyttjas för att förse landet med biodrivmedel som ersättning för fossila bränslen. I Sverige har, sedan ett antal år, utvecklingsarbeten bedrivits för produktion av biodrivmedel vid bl.a. massabruken i Örnsköldsvik och Piteå. Det faktum att högklassig forskning om torkning och förgasning bedrivs vid universiteten i Umeå och Luleå, samt de norrländska skogarnas potential för leverans av råvara till en industriutveckling där råvaran kan få ett högre förädlingsvärde, blev utgångspunkten för en konferens om biodrivmedel som hölls den 7 8 juni på Kungl. Vetenskapsakademien. Ett antal renommerade forskare, bransch- och industrirepresentanter hade bjudits in för att föreläsa om, och diskutera, forskning och utveckling (FoU), nuvarande marknaden, de ekonomiska förutsättningarna, och möjligheterna att i framtiden övergå från fossila bränslen till biobränslen. Konferensen tog en och en halv dag i anspråk och samlade ett hundratal deltagare från universitet, myndigheter, branschorganisationer, industri och allmänhet. En utförlig sammanfattning av de presentationer som framfördes under konferensen har sammanställts (se bilaga). Nedan följer några synpunkter, som är viktiga för det fortsatta arbetet med utveckling av biodrivmedel för transportsektorn. Inledningsvis kan konstateras att Sverige är ett land med naturliga förutsättningar att vara självförsörjande inom energiområdet och skulle rent tekniskt kunna vara detta också inom transportsektorn. Detta förutsätter dock en genomtänkt handlingsplan, val av för ändamålet lämpliga råvaror och effektiva produktionsprocesser som ger de önskade drivmedlen. Olika råvaror och produktionsprocesser för framställning av biodrivmedel är i grunden kemitekniskt besläktade med och liknar processerna inom skogsindustri och petrokemisk industri. De försöksanläggningar som finns och som presenterades under konferensen förefaller ge önskade produkter men i begränsad omfattning. Mycket återstår att lösa, speciellt vad avser råvaruförsörjning och processteknik samt till viss del också distribution. Om biodrivmedel För att Sverige på ett långsiktigt och hållbart sätt skall kunna ersätta dagens fossila bränslen med biodrivmedel krävs ett antal förutsättningar. För det första, tillräckligt med biomassa måste finnas disponibelt för biodrivmedel. För det andra, metoder och processer måste utvecklas så att biobränslen kan produceras så kostnadseffektivt att de kan konkurrera med fossila bränslen. För det tredje måste en omfattande övergång till biobränslen vara ett miljömässigt överlägset alternativ. Slutligen måste ett antal oklarheter utredas huruvida en kraftfull satsning på biobränslen skulle vara förenlig med EU-direktiven (t.ex. om klimatneutrala nollnettoutsläpp av koldioxid). 2

3 Skogen genererar den överlägset största mängden biomassa i Sverige. Energimässigt täcker den årliga produktionen mer än väl hela det svenska behovet av drivmedel, men skogens biomassa är användbar på många andra områden. Med intensivskogsbruk, gödsling och trädslagsbyte kan produktionen öka med 30 %. På sikt efter ca 80 år skulle, om man också använder den alternativa skogsråvaran GROT, biodrivmedel motsvarande dagens behov av fossila drivmedel kunna produceras. Återstår då de ekonomiska, politiska och miljömässiga faktorerna nämligen produktionskostnaderna för biodrivmedel, konkurrerande användningsområden och de miljömässiga konsekvenserna (ekologi och koldioxidioxidbalans) av ett intensivskogsbruk och ökat uttag. Beträffande omvandlingen av biomassa till biodrivmedel har ett antal processer utvecklats som kan leverera allt från alkoholer till biodiesel. Frågan är vilka alternativ som har de största möjligheterna att konkurrera med fossila drivmedel. Det saknas enighet om detta idag och det kan dröja länge innan det finns fullvärdiga ersättningar för fossila drivmedel. Under tiden går utvecklingen på fordonssidan vidare mot hybridsystem baserade på el och bensin/diesel. Dagens satsningar på t.ex. biogas och etanol påverkar endast marginellt utvecklingen av alternativ till fossila drivmedel. Den teoretiska tillgången på biogas är för liten och det krävs effektivare processer för produktion av etanol för att ens komma i närheten av en fullständig övergång från fossila drivmedel till biodrivmedel. Sverige kan med sina stora tillgångar på skogsbiomassa gott och väl bli självförsörjande på biodrivmedel, förutsatt att man utgår från den mest energieffektiva produktionskedjan. I denna ingår avverkning, upparbetning och transport till den process som omvandlar biomassa till biodrivmedel. Energiförluster sker i hela kedjan från avverkning, transport och omvandlingsprocess. Sverige ligger i den internationella framkanten när det gäller utveckling av metoder för framställning av den andra generationens biodrivmedel. Förutsättningar finns för att med dagens produktion av svartlut och ca 15 % av den årliga avverkade biomassan redan i dag täcka nära hälften av Sveriges drivmedelsbehov med hjälp av förgasningsteknik. Genom att förbehandla biomassan (torrifiering) nära avverkningsplatserna minskar volymen biomassa till ca en tiondel, vilket i sin tur minskar energibehovet för transporter till nära en tiondel. Med ett mer intensivt skogsbruk skulle Sverige på sikt kunna bli självförsörjande på drivmedel för motorfordon, utan att riskera övriga värden som skogen har idag för skogsindustri, rekreation och bio-logisk mångfald. I sammanhanget bör påpekas att svartluten idag används för andra ändamål inom massaindustrin samt för kemikalieframställning. Förgasning är den mest effektiva metoden för omvandling av biomassa till biodrivmedel. Med förgasningsmetoden kan olika kolväteföreningar produceras, men den metod som innebär minsta energiförlust ger metanol och dimetyleter (DME). Den enklaste kolväteföreningen i flytande form vid normalt tryck och normal temperatur (NPT) är metanol, som i sin tur kan omvandlas till DME. Metanol och DME skulle i princip helt kunna ersätta dagens bensin och diesel. De är tämligen väl beprövade drivmedel - metanol i Ottomotorn, och DME i Dieselmotorn. De miljömässiga fördelarna med metanol och DME är att de ger renare avgaser vid förbränning, mindre koldioxid och mindre partikelutsläpp, eftersom det huvudsakligen är väteatomer som förbränns. Frågan är då varför dessa miljömässigt rena och effektiva biobränslen inte på allvar etablerats på marknaden? Det finns sannolikt flera svar på den frågan t.ex. motortekniken, tillgängligheten, priset/kostnaden i förhållande till fossila bränslen. Fossila bränslen är fortfarande för billiga, och kommer sannolikt att vara det inom överskådlig tid. Det krävs också 3

4 avsevärda investeringar för att bygga upp de anläggningar som prismässigt skall kunna konkurrera med fossila bränslen, liknande de som byggts upp för produktion av etanol i Brasilien, den etanol som länge inblandats i svensk E85. I ett framtida scenario där energieffektiviteten är en förutsättning, framstår slutprodukterna metanol och DME som överlägsna jämfört med andra flytande drivmedel som etanol och biodiesel. Metanol borde därför vara utgångspunkten i ett framtida system med flytande biobränslen. Metanol kan produceras på olika sätt men grunden är en förgasningsprocess där kolmonoxid och vätgas ingår. Dissociation av vatten ger vätgas medan kolmonoxid genereras vid ofullständig förbränning av kol. Även växthusgasen koldioxid kan användas. Nobelpristagaren i kemi, George Olah har tagit fram en elegant metod som återanvänder kolet i koldioxid för att producera metanol. Naturligtvis krävs energi för att dissociera vatten, men när det finns överskott av energi (värmeverk) och när energi inte kan lagras (t.ex. överskottsel från vindkraft) är Olahs metod ett exempel på hur man inte bara kan producera ett biodrivmedel (metanol) utan också återanvända kolet i koldioxid. Industriell produktion av metanol baserad på Olahs metod sker sedan några år på Island och i Kina. Metanol kan med fördel också användas i stället för vätgas i bränsleceller och därmed utnyttjas till att producera el. En fördel med metanol jämfört med vätgas är att metanol är en vätska (NTP) medan vätgasen kräver täta tryckkärl för att inneslutas. Metanol lagrar energi med små energiförluster, kan produceras ur överskottsenergi, kan enkelt lagras, är användbar som drivmedel för motorfordon och kan producera el i bränsleceller. I samband med den ambitiösa utbyggnaden av vindkraft i Sverige kan därför frågan ställas: Är det möjligen bättre ekonomi att omvandla överskottsel från vindkraft till metanol, än att investera i en kostsam utbyggnad av elnätet? Förvisso lämpar sig metanol kanske inte som buffert i elnätet men den ger i stället lagrad energi med många andra användningsområden, eliminerar ökade kostnader för reglering av oregelbunden elproduktion och motverkar potentiella överbelastningsskador på elnätet. Det bör ligga i vindkraftsägarnas intresse att undersöka om metanolproduktion baserad på överskottsel, som annars inte kan nyttjas, kan vara ekonomiskt intressant. Efterhand som kraven på utsläpp från motorfordon skärps så har uppmärksamheten på Metanollinjen ökat. Även sjöfarten börjar intressera sig. Det senaste kravet från ECA (Emission Control Area) om avsvavling av bunkerolja för sjötransporter i Östersjön och Nordsjön, innebär drastiskt ökade kostnader för rederierna. Ett antal stora rederier och varvsindustrier arbetar därför på att finna konkreta lösningar på problemet uthålliga energibärare. Metanol omnämns här som det mest lämpliga alternativa drivmedlet, sannolikt inte baserat på biomassa utan på fossilt kol. Det uppskattade framtida drivmedelsbehovet för svenska sjöfarten är ca 50 TWh. För transportsektorn ställs allt strängare krav på låga utsläpp av stoft och koldioxid, något som redan i sig leder till lägre energiförbrukning per km. Bränsleåtgången för såväl bilar som transportfordon fortsätter att stadigt minska i takt med utvecklingen mot effektivare motorer och fordonslösningar. Mest energieffektiva idag är de så kallade hybridfordonen, fordon som kombinerar eldrift med bensin/dieseldrift. Ännu effektivare med avseende på utsläpp och total energiåtgång borde vara hybriden el- och metanoldrift. För att ersätta dagens 90 TWh fossildrift inom transportsektorn med hybriddrift räcker ca 30 TWh metanol. 4

5 Sammanfattning 1. Skogsbiomassan utgör den överlägset största tillgången på biomassa i Sverige och skulle som utgångspunkt för t.ex. framställning av metanol och DME redan idag, rent teoretiskt, erbjuda ett alternativ till fossila bränslen. Problemet är att skogsbiomassan är värdefull till mycket annat som t.ex. byggmaterial, papper, och biokemiska produkter. Med ett effektivare skogsbruk kan man uppnå en 30 % högre produktion av skogsbiomassa inom 80 år, något som i princip skulle täcka behovet av biodrivmedel. Dock gäller fortfarande att biobränslen baserade på skogs biomassa måste kunna konkurrera om råvaran med övrig skogsindustri. Även om biomassa kan produceras med andra grödor i Sverige (t.ex. sockerbetor, salix m.m.) så kan dessa bara marginellt bidra till en övergång från fossila drivmedel till biodrivmedel. Slutsatsen är att biodrivmedel baserade på skogsbiomassa är ett realistiskt alternativ till fossila drivmedel, men det krävs effektivare produktion av skogsbiomassa och starka politiska styrmedel, via subsidier och/eller beskattning, för att biodrivmedel till större delen i kombination med el ska kunna ersätta fossila drivmedel till år Biobränslen baserade på skogsbiomassa har ifrågasatts på miljömässiga grunder, eftersom förbränning av skogsbiomassa inte självklart är koldioxidneutralt. Förvisso återanvänds/binds koldioxid av återplanterad skog, men inte till fullo. Mot detta skall ställas att ett intensifierat skogsbruk etablerar ny bioenergi och ger ett nettotillskott av kolsänkor. Ökade uttag av skogsbiomassa för produktion av biodrivmedel ger naturligtvis märkbara utsläpp av koldioxid under en begränsad tidsperiod (upp till 80 år), men långsiktigt uppnås en balans mellan producerad och avverkad biomassa. Slutsatsen är att det inte finns några helt koldioxidneutrala drivmedel, men biodrivmedel är överlägset bättre än fossila drivmedel med avseende på utsläpp av koldioxid. Helt koldioxidneutral förbränning av skogsbiomassa är inte möjlig, men med intensivjordbruk uppnås det nästan och det är i alla fall mycket bättre än fossila bränslen. 3. Förgasning är en väl beprövad metod för att producera drivmedel baserade på grundämnena kol och väte. Metoden kan leverera allehanda polymeriserade kolväteföreningar i flytande form lämpliga som drivmedel, från metanol till biodiesel. Den mest energisnåla metoden ger metanol. Därefter kommer DME, en gas lämplig som drivmedel till dieselmotorer. En annan viktig aspekt är att både metanol och DME ger renare avgaser än alla andra kolvätebaserade drivmedel. Slutsatsen är att förgasning av biomassa bör prövas för framställning av biodrivmedel, där den mest energieffektiva metoden ger metanol. Det krävs dock medvetna satsningar på FoU och starka intressenter för att bygga upp de storskaliga anläggningar och den infrastruktur som krävs för att kunna konkurrera med fossila drivmedel. Om inte, kommer fossila drivmedel sannolikt att dominera även efter Metanol har flera användningsområden, t.ex. (a) för lagring av energi och (b) för återvinning av kolet i koldioxid (Olahs metod). I båda fallen används vid produktionen ett överskott av energi som inte kan lagras på annat sätt. Överskottsenergi kan levereras dels från intermittenta energikällor (t.ex. vindkraftverk) och från värmekraftverk där överskottsenergi annars går förlorad. I det förra fallet (vindkraftverk) kan vätgas produceras med hjälp av överskottsel. Vätgas 5

6 kan därefter via en katalytisk kemisk process bindas som metanol. Ett ytterligare användningsområde för metanol är som alternativ till vätgas i bränsleceller. Som flytande vätska är metanol enklare att lagra som potentiell elenergi jämfört med vätgas. Mer kunskap om hur effektivt överskottsel med denna teknik kan omvandlas till el från en bränslecell behövs innan denna teknik kan prövas i stor skala. Slutsatsen är att metanollinjen utgör en generell metod för lagring av överskottsenergi, t.ex. från vind- och värmekraftverk, samt för återvinning av kolet i koldioxid (Olahs metod). Metanol utgör lagrad energi med många användningsområden, som drivmedel i explosionsmotorer, som grundmolekyl för biokemiska produkter samt som potentiell elenergi från bränsleceller. Innan tekniken prövas i stor skala måste ytterligare studier göras om kostnader och effektivitet. 5. Elmotorn är på grund av sin höga verkningsgrad i princip överlägset bäst på att generera kinetisk energi för framdrivning av fordon. Problemet är att lagra motsvarande mängd energi som en bil bär med sig i bränsletanken i ett batteri, något som i än högre grad gäller för lastfordon och lastfartyg. I avsaknad av dramatiska förändringar inom energi- och transportsektorn kommer det även fortsättningsvis att krävas flytande drivmedel för tunga fordon och lastfartyg. Som en konsekvens av nya bestämmelser om svavelfria bränslen inom fartygssektorn diskuteras redan en övergång till metanoldrift inom sjöfarten. Om detta får någon inverkan på den övriga transportsektorn återstår att se. Däremot ligger fältet öppet för hybridlösningar för lättare transporter, baserat på en kombination av el och flytande drivmedel, den ur energisynpunkt mest optimala lösningen. Redan idag ökar utbudet och försäljningen av hybridbilar kraftigt på marknaden. Slutsatsen är att hybridfordon som utnyttjar både el och flytande drivmedel är de idag mest energieffektiva fordonen. Satsningen på hybridfordon där metanol producerad från icke-fossil energi utgör drivmedel kan vara den snabbaste vägen i avvecklingen av fossila drivmedel för transporter på land. Om också sjöfarten övergår till metanoldrift kommer efterfrågan på skogsbiomassa för biodrivmedelsproduktion att öka ytterligare. Rapporten har sammanställts av Energiutskottets arbetsgrupp bestående av: Rickard Lundin (projektledare), Dick Hedberg, Harry Frank, Sven Kullander, Torbjörn Norin och Christer Sjölin. 6

7 Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott Sven Kullander (ordf.) Professor emeritus i högenergifysik Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi L. Gunnar W. Bergström Professor i etologisk kemi Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi Bertil Fredholm Professor i farmakologi David G. Gee Professor i orogen dynamik Karl Grandin Professor, civilingenjör Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi Dick Hedberg Fil.dr Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik Peter Jagers Professor i matematisk statistik Rickard Lundin Professor i rymdfysik Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi Karl-Göran Mäler Professor emeritus i nationalekonomi Kerstin Niblaeus Tekn.dr/F.d. generaldirektör för Europeiska Unionens råd Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi Eva Olsson Professor i experimentell fysik Lars Rask Professor i medicinsk biokemi Elisabeth Rachlew Professor i fysik Villy Sundström Professor i kemisk fysik Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter Björn von Sydow Universitetslektor/F.d. talman Bilaga Referat från konferensen Biodrivmedel nu och i framtiden, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), 7-8 juni

8 Sverige har naturliga förutsättningar av vara självförsörjande på energiområdet. När det gäller elkraft är vi det redan. Elenergin kommer huvudsakligen från två kraftkällor, vattenkraft och kärnkraft; till detta kommer en ökande andel el från kraftvärme och vindkraft, där kraftvärmeverk exemplifierar hur industri och samhälle kan effektiviseras på energiområdet. Med en ännu högre effektivisering på elenergiområdet skulle landet rent tekniskt kunna vara självförsörjande på ett annat energikrävande område transporter. Utvecklingen av eldrivna personbilar, bussar och lastbilar går framåt, men det dröjer innan dagens bränsledrivna fordon helt kan ersättas med eldrivna. Möjligen kan man under den närmaste tioårsperioden på personbilssidan räkna med en dominerande andel laddhybrider, där inblandningen av biobränslen avsevärt ökat. Däremot kommer fossila bränslen sannolikt att dominera sjötransporterna under överskådlig tid. Förbränning av fossilt kol är kopplad till koldioxidutsläpp, en växthusgas vars ökande andel i atmosfären i dag starkast kopplats till den nu gradvisa globala uppvärmningen, men en relevant fråga är också hur länge tillgångarna på fossilt kol räcker? Så länge transporter drivs med explosionsmotorer krävs också tillgång på drivmedel. Tillgången skall vara hållbar, och helst neutral, såtillvida att det inte leder till ökade koldioxidutsläpp. Det senare må vara en vision, men med en gradvis övergång till drivmedel som baseras på biologiska produkter (t.ex. cellulosa, stärkelse, socker) så kommer man i vart fall närmare en långsiktig balans mellan utsläpp och biologisk bindning av koldioxid. KVA:s Norrlandsprojekt genomförde under en studie av hur svensk skogsråvara skulle kunna nyttjas för att förse landet med biodrivmedel i en framtid där fossila bränslen skall vara avvecklade (2050). I Sverige har sedan ett antal år utvecklingsarbeten bedrivits för produktion av biodrivmedel vid bland annat pappersbruken i Örnsköldsvik och Piteå. Det faktum att högklassig forskning om förångning och förgasning bedrivs vid universiteten i Umeå och Luleå, samt de norrländska skogarnas förädlingspotential, blev utgångspunkten för en konferens om biodrivmedel som hölls 7-8 juni i KVA:s lokaler. Ett antal renommerade forskare, bransch- och industrirepresentanter hade bjudits in för att föreläsa om, och diskutera, forskning och utveckling (FoU), nuvarande marknaden, de ekonomiska förutsättningarna, och möjligheterna att i framtiden övergå från fossila bränslen till biobränslen. Konferensen tog en och en halv dag i anspråk och samlade ett hundratal deltagare från universitet, myndigheter, branschorganisationer, industri och allmänhet. Nedan följer sammanfattning och referat av föreläsningar och diskussioner. Därefter följer några allmänna kommentarer om konferensen och dagsläget på temat för konferensen. Huvudsyftet med konferensen var att belysa möjligheterna att på ett hållbart sätt producera biodrivmedel för motorfordon ur biomassa, speciellt skogsbiomassa, som ersättning för dagens oljebaserade drivmedel. Om så, vilka processer och biobränslen bör man i så fall satsa på? Programmet som presenteras här nedan var indelat i fem sessioner: Det första föredraget hölls av Sven Kullander (KVA) om Energiutskottets scenarier över den globala energitillförseln 2050 (figur 1). I scenarierna ingår 1) att uppskatta fossilbränslenas bidrag 2050, 2) att optimera icke-fossil energi med beaktande av tekniska begränsningar och 3) att rätta mun efter - 1 -

9 matsäcken när det gäller användningen av energi. Problematiken i dagens energisituation återspeglas bl.a. i att av den totala globala tillförseln av energi på totalt TWh, kommer idag endast ca 10 % från biobränslen. Över 80 % av den globala energitillförseln kommer från fossila bränslen. Scenarierna visar att år 2050 kan den fossila energiproduktionen ha reducerats till dryga 50 %, medan andelen biobränslen ökat till ca 20 %. Scenarierna visar att Sverige ligger väl till och kan komma ned till under 10 % fossil energitillförsel. Kullander redogjorde för problematiken kring uttag och användning av biomassa ur två synvinklar, a) totalt tillgänglig biomassa (inkl. GROT) och b) koldioxidbalansen i samband med tillväxt, uttag och förbränning av biomassa. Begreppet koldioxidneutral förbränning blir lätt en illusion. Tar man dessutom hänsyn till andra aspekter vid biomassproduktion, t ex för matproduktion eller återbördande/lagring (i mossar m.m.) så kompliceras begreppet ytterligare. Det andra inledande föredraget av Kjell Aleklett (Uppsala universitet) berörde tillgången på fossila bränslen, deras kostnadsutveckling och problematiken med dagens oljeberoende. Om man beaktar dagens oljeproduktion, oljepris, och nya oljefyndigheter, så har vi idag uppnått Peak oil, dvs. de stora lättillgängliga depåerna börjar sina och mer olja än vad som produceras idag kan bara ske till väsentligt ökade kostnader och miljökonsekvenser. Notabelt är att även om man tar i anspråk all den tillgängliga globala odlingsbara marken för bioenergi, så räcker det bara till hälften av dagens globala transporter baserade på fossila bränslen. Med tanke på världens ökande befolkning, och ökade behov av matproduktion, är det viktigare att producera mat än bioenergi. Efter det övergripande energiperspektivet följde föredrag om skogen, dess ekonomi, tillväxtpotential och skogsbiomassans tids- och klimataspekter. Runar Brännlund (Umeå universitet) inledde med en historik om vad svensk skogsråvara använts till och den förväntade utvecklingen mot bakgrund av de målkonflikter som råder idag (mångfald samhälle industri) och om man vill ersätta dagens fossila energi med bioenergi. Frågan om användningen av skogsbiomassan är komplex och styrs av olika intressenter (såga, koka eller bränna). Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det inte självklart vad som är bäst att använda biomassan till (sågade trävaror, papper, eller energi). Om man dessutom vill använda biomassa till att ersätta dagens fossila drivmedel uppstår, förutom nämnda målkonflikter, också ökade anspråk på intensivodling av skog. Det leder i sin tur till negativa externa effekter (landskapsförändring, minskad biologisk mångfald, övergödning), men också som positiv aspekt ökad biomassaproduktion och därmed ökad bindning av koldioxid. Brännlund sammanfattade med att det inte finns några samhällsekonomiska motiv för att direkt främja en specifik användning av skogen. Skogen är viktig ur klimatsynpunkt, men kräver ingen speciell klimatpolitik. Storskalig ersättning av fossila drivmedel med skogsbaserade drivmedel får stora konsekvenser för råvarupriser och industri och skogsbränslen kan möjligen marginellt ersätta fossila bränslen som drivmedel. Annika Nordin (SLU, Umeå) beskrev i sitt anförande skogens framtida tillväxtpotential. Utgångspunkten var som tidigare om skogen räcker till energibehoven, industrins behov, uppfyllande av miljömålen om levande skogar samt miljömålet(klimat). Nordin gav ett växtfysiologiskt perspektiv på uttag, tillväxt och gödsling, med utgångspunkt från uthålligheten i tillväxten. Möjligheter finns för intensivodling av skog på åkermarker i träda, produktiv skog på tidigare jordbruksmark och produktiv skog med låga naturvärden. Bättre markutnyttjande, gödsling, och trädslagsbyte kan med hjälp av intensivskogsbruk leda till en skördeökning av svensk skogsbiomassa med 40 milj. m 3 efter ca 80 år - en tillväxtökning från idag 120 milj. m 3 /år till 160 milj. m 3 /år. Skogsmassans tids- och klimataspekter har utvecklats till ett kontroversiellt ämne, eftersom biobränslenas klimatneutralitet ifrågasatts. Det har på flera håll, bland annat av Sören Wibe (2012) framgått att förbränning av skogsbiomassa inte självklart är ett nollsummespel mellan bindning och utsläpp av koldioxid, utan att den påverkar skogens kolförråd och tillför ytterligare koldioxid till atmosfären, dock inte lika mycket som vid förbränning av fossilt kolväte. Även andra effekter kommer in, som användning av åkerareal för biomassa i stället för mat. Lars Zetterberg - 2 -

10 (IVL) har utvecklat modeller som visar hur uttag av biomassa påverkar skogens kolförråd över tiden. Modellberäkningarna visar att uttag av grenar och toppar (GROT) påverkar skogens kolförråd obetydligt, medan de ger märkbara koldioxidutsläpp under en begränsad tidsperiod (10 % jämfört med fossilt kol efter år). Modellerna visar också att etableringen av ny bioenergi (skogar, buskar) ger ett nettotillskott av kolsänkor. Huvudbudskapet är att biobränslen är klart bättre än fossila bränslen. Via odling av biobränslen kan nya kolpoler skapas, samt koldioxidhalten i atmosfären minskas. Andra sessionen inleddes med en beskrivning av olika processer för produktion av drivmedel från skogsbiomassa, med fokus på förgasning och biomassaraffinering. De grundläggande förutsättningarna och teknikerna för framtagning av biodrivmedel-produktion diskuterades av Lars Tegnér. Figur 2 illustrerar vägval för existerande omvandlingsprocesser som används vid framställning av drivmedel från biomassa. Förgasning är en teknik med stora möjligheter som kan producera de flesta alternativa biodrivmedlen. Förgasning av cellulosa i syrefri miljö bildar gengas (CO) och är en metod som blev allmänt känd under krigsåren på 1940-talet (gengasbilar). Syntesgasen CO tillsammans med vätgas utgör i princip basen för de polymeriserade kolväteföreningar som produceras av dagens petrokemiska industri. Vätgas är på många sätt den ideala utgångspunkten för ren energiproduktion, men är som flyktig gas svår att distribuera. Bäst är därför att binda gasen till kol (CH 4), eller ännu hellre som vätska i form av t.ex. metanol. Ett framtidsscenario för utvecklingen av drivmedel enligt Tegnér är en gradvis övergång från dagens explosionsmotorer till hybridsystem med lång räckvidd och slutligen elektrisk framdrivning med bränsleceller. För att undvika problemet med flyktig vätgas kan bränslecellerna i stället drivas med metanol. Ett sätt att i framtiden koncentrera skogsbiobränslet med hjälp av torrifiering presenterades av Anders Nordin (Umeå universitet). Torrifiering innebär att biomassa förkolnas och förädlas till ett koncentrat - biokolpellets. Produkten/koncentratet har många användningsområden och kan i princip ersätta fossilt kol och olja inom petrokemisk industri. Biokolpellets kan ersätta kol i befintliga kolkraftverk och på så sätt avsevärt minska utsläppen av koldioxid. En annan tillämpning är att producera biobränslen genom förgasning på det sätt som beskrivs i figur 2. Torrifiering av biomassan innebär transporttekniska fördelar, eftersom biokolpellets minskar transportvolymen till en tiondel jämfört med t ex träflis. Torrifieringsprocessen är också relativt enkel varför processanläggningarna kan förläggas nära råvaran skogen, något som passar bra i de vidsträckta Norrländska skogsområdena. Potential och utvecklingsläget för förgasning av biomassa beskrevs av Rickard Gebart (Luleå tekniska universitet). Själva tekniken är idag så utvecklad att man med förgasning kan producera en bred meny av bränslen och andra kemiska produkter. Det begränsande randvillkoret är tillgången till den biomassa som idag används vid tillverkning av papper och sågade trävaror. Under antagandet att 70 TWh/år, av de 425 TWh/år biomassa som finns tillgängligt, används för produktion av bioenergi, samt att de 40 TWh/år som pappersbruken producerar i form av svartlut är tillgängligt, kan 45 TWh/år produceras som biodrivmedel, motsvarande 45 % av dagens svenska bränslebehov. Andelen kan väsentligt stiga om man tar hänsyn till den gradvis ökade produktionen av skogsbiomassa. Sverige ligger enligt Gebart utvecklingsmässigt väl till inom området gasifiering, och har sedan 1970-talet etablerat en rad demonstrations- och pilotanläggningar i Piteå, Göteborg och Värnamo. Olika biomaterial och bäddar har testats vid anläggningarna. Ett svenskt förgasningscentrum med en budget på 58.5 Mkr har etablerats där nio universitet/institut och 25 bolag ingår. Centret har tre forskningsnoder: vid Chalmers, KTH och LTU, där tre olika förgasningsprinciper utvecklas. I princip är teknikutvecklingen färdig, och man har nu nått läget där ytterligare finansiering krävs för att ta fram prototyper för industriell och kommersiell produktion

11 En livscykelanalys (LCA) av svenska biodrivmedel, figur 3, presenterades av Linda Tufvesson (Lunds universitet). Såväl nationella som internationella miljöanalyser av biodrivmedel pekar i olika riktningar vilket anses bero bl.a. på att utgångspunkten har varit olika råvaror, olika produktionsmetoder och olika beräkningsmetoder; tidsaspekter, regionala förutsättningar, markeffekter och typ av biodrivmedel är också av betydelse. Beträffande t.ex. biogas har fokus varit på gas från grödor och avfall, inte på restprodukter som idag används som djurfoder. Kan denna biogasproduktion motiveras trots ökad foderproduktion? Uppfyller denna biogas hållbarhetskriterierna? Andra drivmedel som studerats är etanol, metanol och F/T diesel. I Sverige antas 25 % av odlingen av biodrivmedel ske på tidigare ogödslad gräsmark. Nuvarande odlingsareal för biodrivmedel kan öka 2-3 gånger utan att påverka mat- och foderproduktionen genom dynamiska effekter (effektivare vallodling, minskad trädesareal, ökad produktivitet). Slutsatsen är att dagens svenska biodrivmedel leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel, men att direkta markeffekter kan minska klimatnyttan i framtiden. Dagens svenska biodrivmedel leder inte till indirekta markeffekter idag då vi fortfarande har outnyttjad odlingskapacitet och åkermark. Alla biodrivmedel har för- och nackdelar men vi vet vilka faktorer som är viktiga att beakta för att optimera miljönyttan. Biogas från restprodukter som kan användas som foder leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel och den producerade biogasen uppfyller hållbarhetskriterierna. Fordonsindustrins syn på de alternativa fordonsbränslenas energieffektivitet och växthusgaser well-to-wheel diskuterades av Anders Röj (Volvo Technology AB). Han påpekade att alternativa bränslen är en stor utmaning för fordonsindustrin, med hänsyn tagen till energitillgång, bränsleval, koldioxidutsläpp mm. Fordonsindustrin är väl medveten om de politiska och miljömässiga randvillkoren. Röj hänvisade till att bränsleförbrukningen och därmed också koldioxidutsläppen minskar stadigt för lastfordonen. Koldioxidutsläppen från vägtransporter motsvarar idag bara 3 % av de totala utsläppen. Industrin arbetar också på olika hybridteknologier för att ytterligare öka effektiviteten och minska utsläppen. Sedan 2000 bedrivs en samarbetsstudie inom EU mellan industri och forskning (JEC Biofuels Programme) om framtidens drivmedel. Studien omfattar en bred meny av alternativa well-towheels : energiråvaror, bränslen, och drivlinor/fordon. Hänsyn tas också till koldioxidutsläpp med avseende på bränslets energiinnehåll, samt den relativa energiförlusten vid produktionen av olika drivmedel. Eftersom biodrivmedel visar sig vara det mest fördelaktiga har även en analys gjorts av den potentiellt användbara biomassan i Europa. Studien visar att utmaningarna, energitillgång och koldioxidutsläpp, är stora och måste behandlas på ett långsiktigt sätt. Kortsiktiga lösningar kan t.om. ge kontraproduktiva resultat, där EU:s 10 % -mål faller inom kortsiktigheten. Well-towheels analys är ett viktigt verktyg för den framtida inriktningen: energiråvaror bränslen drivlinor/fordon. Sessionen inleddes av Ingvar Landälv (Chemrec AB) med en jämförelse av sju olika produktionsvägar från biomassa till drivmedel (projektet Renew ). Huvudvägen som studerats inom EU projektet Renew illustreras av figur 4, dvs. via gasifiering omvandlas biomassa till olika biobränslen. De sju olika produktionsvägarna leder till olika huvudprodukter/drivmedel. Fyra levererar FT diesel och Nafta, en DME och två levererar etanol som huvudprodukt. Av de sju produktionsvägarna till biodrivmedel är DME den mest effektiva (Chemrec 70%), FT-diesel den näst mest effektiva (Choren 45%), medan etanolproduktion ligger under 20 % med gasifieringsmetoden. Investeringskostnaderna per kw varierar för de olika produktionsvägarna, där DME-produktionen ligger lägre än för FT-diesel och etanol, något som gör DME billigare vid - 4 -

12 massproduktion. Slutsatsen enligt Landälv är att i det nuvarande pilotstadiet är produktion av FT-diesel mer komplex och ger ett lägre utfall i energihänseende jämfört med produktion av metanol/dme. Gasifieringsprocessen ger ett lågt utfall vid produktion av etanol. Metoden att återvinna kolet ur koldioxid med hjälp av Olahs metod (George Olah, Nobelpristagare i kemi) diskuterades av J-G Hemming (Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien) och KC Tran (Carbon Recycling International, Reykjavik). Metoden är intressant på två sätt, dels för att den medger återvinning av koldioxid, dels för att produkten utgör ett ytterligare argument för att i framtiden satsa på den enkla alkoholen metanol som drivmedel. Detta förutsätter dock tillgång på väte, genererad via sol eller andra förnybara källor. Island driver sedan 2006 ett projekt för framställning av metanol baserad på Olahs metod (figur 5). Riklig tillgång på geotermisk energi gör att vätgas kan produceras till relativt låg kostnad. Sedan 2011 har metanol ingått i blandbränslet RM3 som nu finns på den isländska marknaden. Fördelen med biobränslet metanol, jämfört med etanol, är att metanolen utgår från kolet i t ex GROT, ved och restavfall, men även i återvinningen av koldioxid, medan etanolen konkurrerar om mark och grödor som ger mat. Oavsett vilken metod som tillämpas är det ett problem att ersätta dagens årliga behov av fossilt kol (3,5 Gigaton) som drivmedel, med kol från den biomassa som jorden producerar. Utgående från en 50 % -ig effektivitet i produktionen av biobränsle skulle dagens årliga behov av drivmedel motsvara ett nyttjande av 10 % av all skogsbiomassa i världen! Bengt Lindhé (SLU) menade att metanol är det kanske lämpligaste sättet att lagra överskottsel, främst el producerad av intermittenta källor som vindkraftverk. Av den totalt installerade vindkrafteffekten i Sverige 2009, kunde bara 6 % garanteras (90 % tillförlitlighet) på årsbasis, något som illustrerar problemet med intermittenta kraftkällor. Lösningen enligt Lindhé med flera, är att producera metanol av överskottsenergin enligt Olahs metod, syntes av väte producerat exempelvis genom elektrolys av vatten med luftens koldioxid. På så sätt löser man två problem, lagring av överskottsenergi och ett system för återvinning av det kol som släpps ut i atmosfären. Lindhé pekade på faran med andra metoder som föreslagits för återvinning, t.ex. Carbon Capture and Storage med stor osäkerhet när det gäller stabiliteten hos de depåer av koldioxid som dumpas under jord. Slutligen diskuterades bioetanol, det för närvarande dominerande biobränslet på marknaden, av Jonas Strömberg (Scania CV AB). Idag drivs inte bara personbilar och bussar med bioetanol (t.ex. E85), utan det blandas även in i dieselbränslen för lastbilar. Argumentet för bioetanol är att det är etablerat på drivmedelsmarknaden och minskar utsläppet av giftiga avgaser, det sistnämnda särskilt viktigt med tanke på den ökade urbaniseringen av jordens befolkning. Argumentet emot bioetanol är att råvaran, socker/stärkelse, odlas på mark som kan användas för produktion av livsmedel. Dock finns det studier som pekar på att denna konflikt minskar med ett mer effektivt nyttjande av marken och en ökad produktivitet per areal. Strömberg pekade också på att den diesel som tunga fordon använder börjar bli en bristvara, varför en ersättning av dagens diesel som bränsle bör tas fram. Tillverkarna av tunga fordon är väl medvetna om kraven att minska de fossila koldioxidutsläppen och är nu inriktade på en framtid med fler motorer som drivs med biobränslen. Under de sista tio åren har etanolen främst ingått i den utvecklingen, men fram till 2050 räknar man med att biodiesel och biojet finns tillgänglig i sådan omfattning att 27 % av drivmedlen för tunga fordon är biobaserade. Första dagen avslutades med en sammanfattning av Christer Sjölin (IVA). Han pekade på fiberns värde i biomassan. God koldioxidbesparing görs genom att använda papper i stället för plast till förpackningar. Produktionen av biodrivmedel kan ge förluster p.g.a. låga utbyten. Miljöpåverkan av biodrivmedel är med dagens motorteknik i stort sett jämförbar med den från bensin och diesel. Här sticker dock DME ut och ger klart mindre utsläpp, men i en klass för sig står eldrivna fordon utan utsläpp vid drift däremot kan det ske när elen produceras. I grundförutsättningarna för - 5 -

13 biodrivmedel gäller att råvaran lignocellulosa förekommer väldigt utspätt, något som talar mot stora anläggningar. Här ger olika koncentrationsprocesser, av typen torrifiering, en klar förbättring. Flöden som svartlut och råtallolja är begränsade. Grundprincipen i processerna är att sönderdela råvaran till så mycket CO och H 2 som möjligt med minsta möjliga förlust av värme. Ett stort problem är tjäror som är svåra att ta bort och inmatning av fasta råvaror under tryck. Att använda spillvärmen till fjärrvärme eller på annat sätt är ekonomiskt nödvändigt men möjligheterna är begränsade, vilket talar för skogskombinat. Slutligen gäller att i syntesen används känd teknik, som till sin karaktär är storskalig. Känsliga katalysatorer ställer krav på ingående processgasers renhet. Beträffande etanolen, det idag mest etablerade biobränslet, krävs mycket energi vid tillverkningen. Olika processer ger varierande framställningskostnader. Klart står dock att etanolen aldrig volymmässigt kan ersätta bensin. Via förgasningstekniken har metanol förutsättningar att ge ett bättre utbyte än etanol, men det finns osäkerheter framför allt när det gäller framställningen av ren syntesgas. Metanol är inte ett etablerat fordonsbränsle idag, dock ej okänt eller oanvänt. Problem finns med korrosion m.m. Giftigheten är ett faktum men bensin är ju också giftigt. Slutligen kan man fråga sig hur många mil en bil kan köra på en ha mark? Svaret ges i figur 6 Sessionen inleddes av Brian Vad Mathiesen (Aalborg universitet, Danmark). Danmark är det land som kanske satsat mest på att avveckla olja och kol som energibärare. Likväl var landet 2007 fortfarande till över 60 % beroende av olja, kol och naturgas medan de förnybara energikällorna 2007 bara bidrog med ca 20 %. Landet är alltså fortfarande starkt beroende av fossila energikällor. Trots en kraftig utbyggnad av vindkraft domineras dansk energiförsörjning av fossila bränslen tillsammans med en ökande andel biobränslen. Brian medgav att en utökad utbyggnad av vindkraft utan energilagring blir ett problem, speciellt när det uppstår överskott av elenergi. Eftersom den nationella planen omfattar uppemot en fördubbling av dagens vindkraft, krävs ett mycket koherent system för effektuppbackning och energilagring. Beträffande biomassans användning som drivmedel uppstår ytterligare problem, eftersom Danmark har stor export av livsmedel. Ambitionerna är emellertid höga i Danmark. Planen är att energiförsörjningen 2020 till 50 % skall komma från vindkraft. Till 2050 skall 100 % av landets energibehov täckas av förnybar energi. Man satsar på ett brett spektrum av teknologier för att täcka energibehovet av el, drivmedel, uppvärmning, och inte minst effektiviseringar av energiproduktionen. För att nå 2050-målet krävs i princip en halvering av dagens energikonsumtion. Idag investerar man till % i välkända teknologier som utgår från biomassa vid produktion av drivmedel, dvs. huvudsakligen de processer som diskuterades under session två: Fermentering, gasifiering och hydrering av koldioxid (Olahs metod). Danmarks satsar optimistiskt på bred front, frågan är bara om man med sin 2050-plan lyckas få ett stabilt energisystem utan uppbackning av grannländerna? Greg Dolan (Methanol Institute, USA) diskuterade metanol i ett globalt perspektiv. Metanol, den mest basala och enkla alkoholen, är lätt att framställa och utnyttjas idag för att producera en mängd olika kemiska produkter. Rimligt är därför att biometanol skall vara utgångspunkten för även andra biobränslen (t.ex. biodiesel). Greg pekade emellertid på de politiska svårigheterna att få stöd för detta, inte minst från amerikansk drivmedelsindustri. Ulf Svahn (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet) gav en framtidsvision av den globala efterfrågan. Idag uppgår andelen biodrivmedel till ca 3 % av vilket etanol står för 75 %. Brasilien har idag ca 20 % etanolförbrukning och beräknas 2035 komma upp till ca 38 %. Diesel kommer huvudsakligen från f.d. USSR och kommer i än högre omfattning än nu att bli en bristsvara. I Europa har Österrike och Sverige skattebefrielse på biodrivmedel. I Europa används idag 2 milj. fat/dag bensin och 4 milj. fat/dag av diesel. Personbilsflottan i Sverige använder max. 10 % - 6 -

14 etanol i ca 85 % av hela bilflottan (idag 3,3 milj. bilar med bensin och ca 780 tusen bilar med diesel) - styrmedel måste vara långsiktiga för att få till stånd en ändring inom biltransportsektorn. Per Salomonsson (Volvo) redogjorde för BioDME projektet From Wood to Wheel, ett 4-årigt EU projekt ( ) (www.biodme.eu). James Turner (Lotus Engineering, UK) diskuterade förslag på blandade drivmedel såsom bensin+etanol+metanol, GEM. GEM är ekvivalent till E85 (stökiometriskt) och alla GEM blandningar har samma volyms-lhv inom 0.25 %. Bengt Ramne (ScandiNAOS AB) diskuterade användning av metanol/dme i marina tillämpningar. Effektivare skeppsbränslen kan uppnås och metanol skall prövas i full skala. Flytande naturgas föreslås också som skeppsbränsle. Max Jönsson (Chemrec AB) redogjorde för nästa steg i en marknadsintroduktion av förnybara bränslen såsom DME och metanol. Nästa steg måste bli en storskalig anläggning, upp till 2 miljarder euro. Frågan är hur man skall få 20 olika pappersindustrier att förenas? Hur många krävs? Hur stor investering? Vilken säkerhet krävs? Dagen avslutades med en kort Q & A session (frågor och svar) där hållbarhetsfrågor, möjligheten till marknadsintroduktion av biobränslen och för- och nackdelar med olika former av biobränslen diskuterades. Konferensens sista punkt blev uppskattade visningar av fordon som drivs med nya biobränslen: en Volvolastbil som drivs med DME från Chemrec och en SAAB/Lotus-bil som drivs med GEMbränslen

15 Figur 1: Primärenergitillförsel. Källa: Harry Frank Figur 2: Omvandlingsprocesser. Källa: Lars Tegnér - 8 -

16 Figur 3 Livscykelanalys. Källa: Linda Tufvesson Figur 4: Renew-projektet. Källa: Ingvar Landälv - 9 -

17 - Harry Frank KVA - 1 Figur 5: Anläggning för produktion av metanol med hjälp av Olahs metod på Island. Källa: George Olah Renewable Methanol Plant built by Carbon Recycling International Energianvändning transporter år 2010 och år 2050 TWh El tåg Bio Bensin Diesel 43 El tåg Bio El fordon 57 El tåg Bio El fordon Bensin Diesel 2010 Alla fordon med 100 % el 2050 Figur 6: Energianvändning transporter. Källa: Harry Frank

18 Biodrivmedel Nu och i framtiden Datum: 7 8 juni 2012 Lokal: Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm Konferensen är kostnadsfri och öppen för allmänheten men föranmälan krävs. Anmälan senast 31 maj via Torsdag 7 juni Inledning Svante Lindqvist Preses, Kungl. Vetenskapsakademien Övergripande energiscenarier Prof. Sven Kullander, ordf. Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien Fossila bränslen hur länge, kostnadsutveckling Prof. Kjell Aleklett, Uppsala universitet Ska vi odla mer skog, och vad skall vi använda biomassan till? Prof. Runar Brännlund, Umeå universitet Skogens framtida tillväxtpotential Annika Nordin, programchef Future Forests, Sveriges lantbruksuniversitet Skogsbiomassans tids- och klimataspekter Lars Zetterberg, Svenska miljöinstitutet Lunch Processer för drivmedelsproduktion Docent Lars Tegnér Biomassaraffinering via förbehandling och förgasning Prof. Anders Nordin, Umeå universitet Förgasning av biomassa potential och utvecklingsläge Prof. Rikard Gebart, Luleå tekniska universitet Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Dr. Linda Tufvesson, Lunds universitet Alternativa fordonsbränslen energieffektivitet, växthusgaser och hållbarhet well-to-wheel Anders Röj, Volvo Technology AB Kaffepaus EU projektet Renew: Jämförelse av 7 produktionsvägar bioenergi till drivmedel Ingvar Landälv, CTO Chemrec Carbon Capture and Recycling (Olah s Methanol Economy) J-G Hemming, agronom, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien K-C Tran, Director and CEO Carbon Recycling International BOX 50005, SE STOCKHOLM, SWEDEN, RECEPTION , FAX BESÖK/VISIT: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, STOCKHOLM, T-BANA/METRO: Universitetet BUSS/BUS 40, 70: Universitetet norra

19 16.25 Metanol ett sätt att lagra överskottsenergi Docent Bengt Lindhé, Sveriges lantbruksuniversitet Erfarenheter av etanolbaserade biodrivmedel Jonas Strömberg, Scania Sammanfattning av dagen Direktör, tekn.dr Christer Sjölin Fredag 8 juni Presentation of a future, fossil free Danish energy system Brian Vad Mathiesen, Associate Professor, Aalborg University, DK Status regarding Methanol as a fuel worldwide Greg Dolan, Acting CEO, Methanol Institute, USA Biodrivmedelsanvändning idag och i framtiden Ulf Svahn, VD Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Kaffepaus BioDME projektet Per Salomonsson, DME projektledare, Volvo GEM Ternary fuels - Proposal for blended alcohol fuels Dr. James Turner, Lotus Engineering, UK Kjell ac Bergström, CEO Saab Automobile Powertrain AB Marina applikationer för metanol/dme Bengt Ramne, VD ScandiNAOS AB Förutsättningar för en marknadsintroduktion Max Jönsson, CEO Chemrec Q & A Session Lunch och visning Visning av DME och GEM drivna fordon BOX 50005, SE STOCKHOLM, SWEDEN, RECEPTION , FAX BESÖK/VISIT: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, STOCKHOLM, T-BANA/METRO: Universitetet BUSS/BUS 40, 70: Universitetet norra

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet?

Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? AKADEMIRAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 2 NOVEMBER 2011 Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Svensk elförsörjning och effektbalansen

Svensk elförsörjning och effektbalansen RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET JUNI 2015* Svensk elförsörjning och effektbalansen Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Krokig väg till framgång för talloljedieseln Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Konkurrensen om skogsråvaran

Konkurrensen om skogsråvaran Inbjudan till hearing om: Konkurrensen om skogsråvaran Foto: Jesper Andersson Tid: Torsdagen den 24 januari 2013, 09.00-16.15 Plats: Finlandshuset Fazer Konferens, Snickarbacken 2-4, Stockholm Anmälan:

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer