2) UNDERVISNING, DELTAGANDE, SAMARBETE OCH INLÄRNING
|
|
- Elin Anna-Karin Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2) UNDERVISNING, DELTAGANDE, SAMARBETE OCH INLÄRNING Läroanstalt: Kontaktperson: Datum: 2.1 LÄROPLANER FÖR SKOLORNA OCH LÄROANSTALTERNA KRITERIUM 14: Läroplansgrunderna och grunderna för examina ligger till grund för skolornas och läroanstalternas läroplaner. Principerna för hållbar utveckling samt målet för och innehållet i miljökompetensen preciseras i läroanstalternas planer med hänsyn till särdragen i läroanstaltens verksamhetsmiljö samt läroanstaltens egna val i fråga om värderingar och dess styrkor. Lärarna har ensamma eller i grupp gått igenom sambandet mellan de läroämnen de undervisar och miljöfrågorna. Som ett resultat av processen ingår miljöfrågor i målen för och innehållet i olika läroämnen och studiehelheter på ett sätt som är naturligt för respektive ämne och studiehelhet samt lämpar sig för respektive åldersstadium. Läroanstalten har som en del av läroplanen definierat allmänna läroanstaltspecifika inlärningsmål för hållbar utveckling och miljökunnande, där läroanstaltens egna värderingar och styrkor samt särdrag i verksamhetsmiljön beaktas. Hur syns värderingar, styrkor och särdrag i verksamhetsmiljön i läroplanen? Lärarna har ensamma eller i grupp gått igenom sina ämnens kopplingar till miljöfrågor. På vilket sätt har arbetet genomförts?
2 Miljöfrågor har som resultat av ovanstående process införts i målen för och innehållet i minst två läroämnen i alla följande ämnesgrupper: Modersmål och litteratur Andra inhemska språket Främmande språk Religion Språk Samhälleliga ämnen Matematisknaturvetenskapliga ämnen 1 Livsåskådningskunskap Historia Samhällslära Psykologi Filosofi Miljö- och naturkunskap (årsklasserna 1 4) Biologi Geografi Matematik Fysik Kemi Hälsokunskap Färdighetsämnen Bildkonst Huslig ekonomi Textilslöjd Teknisk slöjd Musik Gymnastik KRITERIUM 15: Den styrande principen för planeringen av undervisningen är att helheten betonas. I planeringen försöker man se till att miljöundervisningen bygger på de studerandes tidigare kunskaper och att den är inriktad på erfarenheter, aktiviteter och upplevelser samt att den är positiv och reflekterande. Läroanstalten använder följande principer vid planering av miljöundervisningen (det finns minst ett tydligt exempel på tillämpningen av varje princip i fler än ett läroämne): Helhetsperspektiv EXEMPEL LÄROÄMNEN Erfarenhet 1 I årsklasserna 1 4 räcker det att miljöfrågor ingår i målen för och innehållet i miljö- och naturkunskap. I årsklasserna 5 6 är biologi och geografi ett läroämne, det samma gäller fysik och kemi.
3 Aktivitet Upplevelse Reflektion 2.2. UNDERVISNINGSRESURSER Studiematerial KRITERIUM 16: Det finns tillgång till tidsenligt och tydligt studiematerial för undervisningen i miljöangelägenheter. Materialet gäller såväl allmänna miljöfrågor som olika läroämnen eller yrkesområden. Läroanstalten säkerställer att lärarkåren vet hurdant studiematerial det finns och kan använda det. Läroanstalten har aktuellt och tydligt studiematerial om miljöfrågor (t.ex. böcker, pärmar, cd-rommar, spel, internet-material; minst 5 exempel) som komplement till de egentliga läroböckerna. Läroanstalten har följande undervisningsmaterial:
4 Läroanstalten har ett förfarande för hur lärarkåren informeras om nytt undervisningsmaterial och vid behov får handledning i användningen av det. På vilket sätt informerar man om nytt undervisningsmaterial och hur handleder man i användningen av det? Lärarnas miljökompetens KRITERIUM 17: Lärarna har tillräckliga och tidsenliga miljökunskaper och de behärskar de centrala miljöfrågorna inom sitt läroämne. Lärarnas behov av kompletterande utbildning i miljöfrågor har klarlagts, och på basis av utredningen har regelbunden kompletterande utbildning planerats. Lärarnas behov av tilläggsutbildning i miljöfrågor har utretts med hjälp av enkät, intervjuer, utvecklingssamtal eller annan metod. När har utredningen gjorts och hur har den genomförts? Enligt utredningen behärskar lärarna de centrala miljöfrågorna i sina egna läroämnen så, att de kan fullfölja läroplanernas ämnesspecifika delar som berör miljöfrågor ELLER läroanstalten har en plan för genomförandet av tilläggsutbildning. Hurudan tilläggsutbildning har planerats?
5 2.2.3 Samarbete i undervisningen KRITERIUM 18: Läroanstalten har reserverat tid för internt samarbete i miljöfrågor, vilket gör det möjligt att bland annat fastställa gemensamma värderingar och samarbeta över yrkes- och läroämnesgränserna. I samarbetet deltar också andra än undervisningspersonalen. Miljöfrågor behandlas regelbundet på lärarmöten och möten för hela personalen. Läroanstalten har reserverat resurserad tid för internt samarbete vid planering eller genomförande av miljöundervisningen. Vilken typ av tid har reserverats för samarbetet (t.ex. samplaneringstid, avtalsenliga fortbildningar, gruppmöten )? Hurudant samarbete har bedrivits eller planerats? Miljöfrågor behandlas regelbundet vid lärarmöten och vid möten för hela personalen. Vilka miljörelaterade ämnen har behandlats vid möten och när (Lista de tre senaste gångerna)? Möte Datum Ämne
6 KRITERIUM 19: I miljöfrågor samarbetar läroanstalten med en utomstående intressentgrupp eller flera (t.ex. föräldrar, myndigheter, organisationer och företag). Läroanstalten har i miljöundervisningen samarbetat med minst två externa intressentgrupper ELLER det finns en plan för hur samarbetet skall genomföras. Hurudant samarbete har bedrivits eller planerats? Samarbetsinstans Planerat eller genomfört samarbete
7 2.3 GENOMFÖRANDE AV ELEMENTEN INOM MILJÖFOSTRAN I UNDERVISNINGEN Kunskap om miljön KRITERIUM 20: I undervisningen ingår aktuell information om ekologi, miljökonsekvenserna av mänskliga aktiviteter, miljöproblem och förebyggande av miljöproblem. I vilka läroämnen ingår kunskap om miljökonsekvenser som följd av mänsklig aktivitet, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Vilka aktuella källor för miljöinformation används vid sidan av de egentliga läroböckerna i undervisning i ovannämnda ämnen? Aktuella miljörelaterade tidningsartiklar Nya forskningsresultat Nätmaterial och cd-rom-program Aktuella miljörelaterade tv-program Övriga aktuella källor för miljöinformation (lista!):
8 1 POÄNG 2 POÄNG 3 POÄNG Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i en läroämnesgrupp (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla vid sidan av de egentliga läroböckerna. Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i två läroämnesgrupper (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla i båda ämnesgrupperna vid sidan av de egentliga läroböckerna. Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i tre läroämnesgrupper (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla i de tre ämnesgrupperna vid sidan av de egentliga läroböckerna. KRITERIUM 21: Undervisningen utvecklar förståelse av helheter i stället för memorering av enskilda fakta. Vilka medel och metoder används för att främja förståelsen för helheter och disponeringen av elevens kunskapsstruktur i miljöundervisningen? Projektarbeten Öppen forskning Klassificering Integrerad undervisning t.ex. med hjälp av teman eller projekt som kopplar samman olika läroämnen Kartläggning av elevernas förhandsuppfattningar Begreppskartor Inlärningscykel Övriga medel och metoder som främjar förståelsen för helheter: Övning i konsten att lösa problem Gestaltning av förhållandet orsak-konsekvens för olika fenomen Beaktande av förståelsen för helheter i elevbedömningen
9 I vilka läroämnen används ovannämnda medel och metoder regelbundet i miljöundervisningen? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET 1 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
10 KRITERIUM 22: Undervisningen stöder förståelsen av de allsidiga miljöfrågorna och utvecklar förmågan att behandla komplexiteten i anslutning till dem. I vilka läroämnen beaktas följande synvinklar som främjar förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och komplexitet? SYNVINKEL Miljöfrågor granskas ur olika synvinklar (t.ex. samhälle, teknologi, natur, kultur, sociala problem och hälsoproblem). LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Miljöfrågornas olika dimensioner, från lokala till globala, behandlas i miljöundervisningen. Olika tidsmässiga dimensioner (det förflutna, nutid, framtid) behandlas i miljöundervisningen. Övriga synvinklar som främjar förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och komplexitet: 1 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
11 KRITERIUM 23: Undervisningen utvecklar självständigt kritiskt tänkande. I vilka läroämnen övar man regelbundet att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation SAMT att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och framföra den? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET 1 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
12 KRITERIUM 24: I undervisningen lyfter man fram människans beroende av naturen och stöder eleverna i att se sambanden mellan mänskliga aktiviteter, sin egen livsstil och miljöns välfärd. I vilka läroämnen behandlas följande teman regelbundet? TEMA Människans beroende av naturen (t.ex. näring, dricksvatten, energikällor, naturresurser, rekreationsmöjligheter) LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Kunskap om hur mänsklig aktivitet och den egna livsstilen påverkar miljön (t.ex. konsumtionsval, energianvändning, fortskaffning, återanvändning/återvinning) Bedömning av sitt eget handlande och sin egen livsstil Att fundera på alternativa verksamhetsmodeller Att söka personlig betydelse för miljöfrågorna
13 Övriga teman och ärenden som beaktats i miljöundervisningen och som stöder de ärenden som tagits upp i kriteriet (lista): 1 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1) Att verka i miljön KRITERIUM 25: Undervisningen ökar känsligheten för miljön och stöder uppkomsten av ett personligt förhållande till naturen genom att erbjuda positiva, erfarenhetsbaserade naturupplevelser. I vilka läroämnen används regelbundet följande metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till naturen? METOD Övningar i känslighet för miljön som grundar sig på sinnesförnimmelser LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET
14 Upplevelserika naturupplevelser Bearbetning av känslobaserade naturupplevelser t.ex. efter naturutflykter Berättelser eller sagor som hjälp i miljöundervisningen Tolkning eller bekräftelse av det egna förhållandet till naturen t.ex. med hjälp av bildkonst, musik, teater eller ordkonst Övriga metoder som ökar känsligheten för miljön och stöder uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön (lista):
15 1 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1) 3 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1) 5 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1) KRITERIUM 26: Naturen och den byggda miljön används som inlärningsmiljö. I vilka läroämnen används regelbundet följande inlärningsmiljöer och material i miljöundervisningen? INLÄRNINGSMILJÖ Användningen av naturen och näromgivningen som inlärningsmiljö LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Användningen av den byggda miljön och kulturmiljön i undervisningen
16 1 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 3 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 5 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1). KRITERIUM 27: Undervisningen erbjuder möjligheter att iaktta och uppleva miljöfenomen samt att förstå verksamheten i miljön på basis av slutledning utgående från iakttagelser och erfarenheter. I vilka läroämnen används regelbundet följande medel och metoder som stöd för iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt som stöd för slutsatser som baserar sig på iakttagelser och erfarenheter? METOD ELLER MEDEL Att bekanta sig med miljön och dess fenomen t.ex. genom att iaktta, ta prov, mäta och klassificera LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Att identifiera typiska och beskrivande drag för närmiljön
17 Att följa upp förändringar i den byggda miljön Att spara bilder av miljön genom att fotografera, rita eller videofilma Att bekanta sig med verksamheten t.ex. på en lantgård, en avstjälpningsplats eller ett reningsverk för avloppsvatten Övriga metoder eller medel som främjar iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt bedömningen av konsekvenserna (lista): 1 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 5 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
18 2.3.3 Att verka för miljön KRITERIUM 28: Läroanstalten erbjuder eleverna möjlighet att tillägna sig miljöansvariga handlingsmodeller och att öva miljöfärdigheterna i praktiken. På vilket sätt deltar eleverna i att införa miljöarbete i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande följande teman? TEMA Sparsam användning av material EXEMPEL Avfallshantering, återanvändning och återvinning Sparsam användning av vatten
19 Sparsam användning av energi Miljövänliga fortskaffningsmetoder Övriga teman och exempel på genomförandet 1 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande ett av ovannämnda teman. För temat finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i. 2 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande två av ovannämnda teman. För varje tema finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i. 3 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande tre av ovannämnda teman. För varje tema finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i.
20 KRITERIUM 29: Läroanstalten erbjuder eleverna genuina möjligheter att delta och påverka och stärker elevernas tilltro till att egna gärningar har betydelse. Undervisningen tar upp elevernas individuella och gemensamma möjligheter att påverka i miljöfrågor. På vilket sätt erbjuder läroanstalten genuina möjligheter för eleverna att delta och påverka? METODER FÖR ATT DELTA OCH PÅVERKA Deltagande i beslut om läroanstaltens allmänna ärenden EXEMPEL Deltagande i planeringen av läroanstaltens dagliga praxis (t.ex. att utarbeta en plan för avfallshantering eller instruktioner för energibesparing) Deltagande i planeringen av miljöundervisningen Deltagande i planeringen av läroanstaltens gårdsmiljö
21 Deltagande i lokala projekt Deltagande i regionala och nationella projekt Deltagande i projekt på global nivå Övriga sätt att stöda elevernas möjligheter att delta och påverka På vilket sätt säkrar man att eleverna uppriktigt kan påverka planeringen och beslutsfattandet i ovannämnda exempel?
22 I vilka läroämnen lyfts följande individuella och kollektiva möjligheter att påverka fram? MÖJLIGHETER Möjligheter att påverka i sitt eget liv t.ex. genom konsumtionsvanor och livsstil LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Möjligheter att påverka genom media och medborgaraktiviteter Möjligheter att påverka politiskt Möjligheter att delta och påverka lokalt genom att medverka i olika organisationer (t.ex. 4H, naturskyddsaktiviteter, humanitärt arbete) Möjligheter att delta och påverka på global nivå (t.ex. fadderbarnsverksamhet, katastrofhjälp)
23 Övriga möjligheter att påverka som framkommit i undervisningen (lista): 1 POÄNG Det finns två exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst två möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. 2 POÄNG Det finns tre exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst tre möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. 3 POÄNG Det finns fyra exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst fyra möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. KRITERIUM 30: Eleverna deltar aktivt i planeringen och fullföljandet av läroanstaltens miljöprogram. 1 POÄNG Eleverna deltar i miljöprogrammet genom att följa givna instruktioner och överenskommen praxis (t.ex. avfallssortering, material- och energibesparing) 2 POÄNG 3 POÄNG Dessutom är elevernas representanter med och planerar programmets övergripande och detaljerade miljömål och med och utarbetar instruktioner SAMT företrädda i miljögruppen eller rådet. Dessutom deltar eleverna i uppföljningen och utvärderingen av miljöprogrammet SAMT informationen till övriga elever SAMT den interna och externa kommunikationen.
24 KRITERIUM 31: I undervisningen diskuteras attitydernas och värderingarnas relativitet och mångfald samt behandlas olika åsikter om orsakerna till och lösningsmetoder beträffande miljöproblem så att eleverna själva kan träffa motiverande värdeval. I vilka läroämnen används eller behandlas följande metoder eller teman, som lyfter fram relativiteten och mångfalden (pluralismen) i miljörelaterade värderingar? METOD ELLER TEMA Miljörelaterade värdediskussioner, rollspel, debatter och övningar i värdeval LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Miljörelaterade föreställningar i olika livsåskådningar, övertygelser, religioner eller politiska inriktningar Undervisningen lyfter fram olika föreställningar (åsikter) om orsakerna till miljöproblemen I undervisningen behandlas olika alternativ och synvinklar för att lösa miljöproblemen (t.ex. energilösningar och olika energiformers styrkor och svagheter)
25 Övriga metoder som lyfter fram proportionaliteten och pluralismen i miljörelaterade värderingar (lista): 1 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1) KRITERIUM 32: Undervisningen tillhandahåller information om hur samhället och beslutsfattandet i samhället fungerar samt utvecklar elevernas demokratiska färdigheter och kunskaper. Vilka läroämnen erbjuder information om följande ämnen, som är kopplade till samhälleligt beslutsfattande och demokrati? ÄMNE Principer i demokratiskt beslutsfattande (t.ex. åsiktsfrihet, röstning, majoritetens inställning, anpassning till beslut) LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET
26 Beslutsfattande i den egna läroanstalten (t.ex. elevkårens, lärarnas, rektorns och kommunens roll) Beslutsfattande på kommunal, nationell, EU- eller världsnivå Individens och medborgarens rättigheter och skyldigheter Att bekanta sig med tillståndsförfarandet och förfarandet för miljökonsekvensbedömning för miljöprojekt Övriga medel som erbjuder information om ämnen som berör samhälleligt beslutsfattande och demokrati (lista): 1 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i en ämnesgrupp (se. punkt 2.1). 2 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i två ämnesgrupper (se. punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i tre ämnesgrupper (se. punkt 2.1).
27 2.4 UTVÄRDERING OCH UTVECKLING AV MILJÖUNDERVISNINGEN KRITERIUM 33: Lärarna utvärderar årligen miljöundervisningen. Om läroanstalten har ett systematiskt utvärderingssystem utförs utvärderingen som ett led i den övriga utvärderingen. Kriterierna 2.1, 2.2 och 2.3 kan användas som utvärderingsinstrument. Viktiga frågor: Uppnås de mål som skrivits in i läroplanerna? Genomförs de tre elementen i miljöfostran, dvs. kunskap om miljön, att verka i miljön och att verka för miljön? Är resurserna för miljöundervisningen tillräckliga? Skolorna eller läroanstalterna får själva utforma ett lämpligt system för att bedöma hur kriterierna uppfylls. Läroanstalten har ett förfarande för hur lärarna årligen utvärderar miljöutbildningen. Föremål för utvärderingen är uppfyllandet av de mål för miljöundervisningen som skrivits in i läroplanen. uppfyllandet av element i miljöfostran i undervisningen. resursernas tillräcklighet för miljöundervisningen. På vilket sätt bedömer lärarna förverkligandet av miljöundervisningen?
28 KRITERIUM 34: Inlärningen av miljöfrågor bedöms dessutom årligen genom bedömningar som utförs av de studerande och genom självvärderingar. Eleverna bedömer sin inlärning och utvärderar miljöundervisningen och miljöverksamheten i skolan. Resultaten diskuteras i grupp med eleverna, och tillsammans funderar man över hur undervisningen i och inlärningen av miljöfrågor kan utvecklas. Läroanstalten har ett förfarande för hur eleverna årligen utvärderar sin egen inlärning i miljöfrågor samt läroanstaltens miljöundervisning och -verksamhet (t.ex. hur miljöfrågorna syns i läroanstaltens dagliga rutiner). Det finns ett förfarande för hantering av utvärderingsresultaten. På vilket sätt utför eleverna utvärderingen och hur hanteras resultaten gemensamt? KRITERIUM 35: Läroanstalten har ett systematiskt förfarande genom vilket den information som fås genom utvärderingen av miljöundervisningen tas till vara inom utvecklandet av målen för miljöundervisningen, studieinnehållet, metoderna och resurserna. I utvecklingen används behov av förbättringar som identifierats i utvärderingarna samt goda förfaranden och modeller som lärarna sprider över läroämnesgränserna.
29 Läroanstalten har ett förfarande för hur den information som erhålls från utvärderingen av miljöundervisningen utnyttjas vid utveckling av mål, innehåll, metoder och resurser för undervisningen. Lärarna sprider utvecklingsbehov som identifierats i utvärderingen samt goda seder och modeller över läroämnesgränserna (t.ex. genom att behandla dem vid lärarkonferenser eller i den gemensamma planeringen av läroplaner eller genom att gemensamt förverkliga temaområden som är kopplade till miljöundervisningen). På vilket sätt utnyttjas utvärderingsinformationen i utvecklingen av miljöundervisningen och hur samarbetar lärarna sinsemellan?
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merHISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merArbetsformer - (Multiple Items)s profil
Föredrag eller förevisning Par- eller 3 % grupparbeten 4 % Dokumentär, film eller teater förevisning 4 % Arbetsformer - (Multiple Items)s profil Diskussion eller debatt 2 % Flippat klassrum 1 % Framställande
Läs merÄmnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan
Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merRELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merArbetsplan Lingonbackens förskola
Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merI VILKA ÄMNEN OCH KURSER PASSAR VÄRLDEN 2O3O IN?
I UNDERVISN I VILKA ÄMNEN OCH KURSER PASSAR VÄRLDEN 2O3O IN? Lågstadiet: Modersmål, omgivningslära, livsåskådningskunskap, bildkonst Högstadiet: Modersmål, geografi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merEtt ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med 2 https://beta.oph.fi/fi/blogi Obs! Nya webbsidor kommer i sommar! Tillsvidare https://beta.oph.fi 3 Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merLäroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.
Tove Jansson Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. ÅRSKURS 1 2 Mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig (K1): Arbetet ska utgå från elevernas
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merMILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER
MILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER Utbildningsstyrelsen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Opetus-, kasvatus- ja koulutusalojen säätiö OKKA-säätiö, Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merGrunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet
Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet Laura Repo, utvärderingsråd, NCU Janniina Vlasov, utvärderingsexpert, NCU Föreläsningens innehåll 1. Kvalitetsutvärdering:
Läs merKEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Läs merVASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent
VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014
Läs merHUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs merLäroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merANVISNINGAR TILL LÄRAREN
ANVISNINGAR TILL LÄRAREN BÄSTA LÄRARE, Världen 2030 är ett interaktivt undervisningsmaterial för grundskolan och gymnasiet. Vi hoppas att det ska stödja dig i ditt arbete när du tar upp frågor som gäller
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merFostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret
LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merL ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a
G r a n k u l l a s t a d L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a D e l 2 : T e m a o m r å d e n o c h l ä r o ä m n e n 1 Temaområden...
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merEtt program för hållbar utveckling
Ett program för hållbar utveckling Hållbar utveckling ett projekt för hela skolan Målet för en hållbar utveckling är att garantera hälsosamma, trygga och rättvisa livsmöjligheter för nuvarande och kommande
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs mer3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN. Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr
3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr 16.1.2004 Definition: En värdegrund är summan av de influenser vi bygger våra värderingar på. De värden som den grundläggande utbildningen
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merÅrskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Läs merSirkkala skolas plan för likabehandling
Sirkkala skolas plan för likabehandling Inledning En jämställd och jämlik verksamhetskultur i skolan främjar allas delaktighet. Oberoende av kön eller andra personliga egenskaper behandlas alla lika. Enligt
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merPropositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-
Läs merCentralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9
VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig
Läs merTillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merFRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merUndervisnings- och kulturministeriets förordning
Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs
Läs merDEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79
1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merB2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL
B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL HISTORIA MEDIA OCH FÖRETAGANDE NATURVETENSKAPER TILLVALEN
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merHANDLING, UT- VECKLING OCH PROBLEMLÖSNING VID EXPERTISUPP- GIFTER motivera beslut som tagits då man verkat inom expertisuppgifter
KUNNANDE VID INLEDNINGSFASEN KUNSKAPSOMRÅDEN Nivåer BEHÄRSDE AV BRANSCHENS TEO- RIER, TERMINO- LOGI, METODER 5 OCH PRINCIPER använda centrala teorier, metoder logiskt i olika situationer skriva för en
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merGrundskolans ämnen och ämneshelheter
Klasslärarutbildning Kandidatstudier år 1 Grundskolans ämnen och ämneshelheter Tema Slöjd som läroämne 1 sp 640001.1 AK-S/NR/LE Tema Slöjd-Teknisk slöjd 3 sp 640001.2 Elo Tema Textilslöjd 3 sp 640001.3
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merInformation från. Information från
Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merJämställdhets - och Likabehandlingsplan
Jämställdhets - och Likabehandlingsplan Bildningsalliansen Informationsdag för friabildningen Tammerfors 16.9.2016 Pia Berg & Sinikka Mustakallio WoM Oy www.wom.fi Innehåll Begrepp Jämställdhets- och diskrimineringslagarna
Läs merExamensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986
Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merNATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET
VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift
Läs mer* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald
ORTODOX RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Läs merAUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Läs mer