Risk Consulting. Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna. Hanteringen av avtalsrisker: inte enbart juristernas sak!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk Consulting. Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna. Hanteringen av avtalsrisker: inte enbart juristernas sak!"

Transkript

1 Risk Consulting I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 2 / Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna Hanteringen av avtalsrisker: inte enbart juristernas sak!

2 Innehåll Ledare Tallinn turistbyrå Osäkra tider Sprinkler räddar liv 6 Betydelsen av underhåll och automation vid förebyggandet av skador på transformatorer 13 Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna 28 Bäst på risk Sprinkler räddar liv Domsjö Fabriker undviker skador med hjälp av hög säkerhetsnivå Riskhanteringschefen är en mångsysslare...10 Betydelsen av underhåll och automation vid förebyggandet av skador på transformatorer Förpackningen en viktig del av varuleveransen Olycksfall inom skogsindustrin Captivebolag ett mångsidigt riskfinansieringsverktyg Hanteringen av avtalsrisker: inte enbart juristernas sak! Fördelar och risker med genetiskt modifierade organismer och försäkring av GMO Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna RM-avdelningen växer och förstärks är försäkringsmarknaden på väg? eller Vartåt Vart lutar aktiemarknaden? eller Hur är det med räntenivån och kreditspridningen? Idag går försäkringsliksom många andra branscher en osäkrare framtid till mötes. Det är i själva verket rimligt att säga att framtiden aldrig varit så oförutsägbar som i dagens läge. För det första belastas försäkringsbranschen av en kraftig uppgång av skadekostnaderna, speciellt till följd av ökade kostnader inom verkstads- och byggnadsbranschen. Denna inflation står i skarp kontrast till den fortsatt låga allmänna konsumtionsökningen inom euroområdet. Försäkringsgivarnas driftkostnader fortsätter likaså att stiga, främst till en följd av växande lönekostnader i kombination med en häftig konkurrens på kompetensmarknaden. För det andra ökar osäkerheten beträffande avkastningen på försäkringsgivarnas framtida investeringar. I somras och höstas kännetecknades aktiemarknaden av kraftiga fluktuationer och den globala obligationsmarknaden omskakades av turbulensen på den amerikanska marknaden för s.k. subprime-lån. Generellt sett stiger räntenivån fortfarande (vilket har en negativ effekt på investeringarnas avkastning på kort sikt men en positiv effekt på lång sikt beroende på obligationsportföljens löptid). På den senaste tiden har emellertid räntenivån i USA åter börjat sjunka. För det tredje ser vi nu en rad företagsfusioner och -förvärv inom finansservicebranschen. De flesta försäkringsgivare är fortfarande starkt kapitaliserade och deras ekonomiska styrka ger dem stor strategisk flexibilitet. Följaktligen håller det nordiska skadeförsäkringslandskapet på att förändras, liksom även de strategiska riktlinjerna för många företag, med ökad fokusering på geografisk expansion i ett försök att dra nytta av storskaliga ekonomier. Frågan är vart försäkringsmarknaden är på väg. I ett försök att hitta ett svar på detta deltog försäkringsbolagen på bred front i den årligen arrangerade Monte Carlo Rendezvous-konferensen. Även detta år var alla viktiga aktörer på plats och, som vanligt, uppstod en mängd frågor. I år gavs däremot väldigt få svar. Kanske vi helt enkelt måste lära oss att leva med osäkerheten? Morten Thorsrud Utgivare If Hallonnäsgränd 8 A, Helsingfors FIN IF industrial Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Ken Henningson Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri PunaMusta Oy Adressändringar Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Tallinn turistbyrå IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007

3 Efter en period med relativt få storföretagsskador i Norden har ett antal mer omfattande händelser inträffat det senaste dryga året, exempelvis den dramatiska branden hos Danish Crown i Danmark. Intensifierat arbete med att förebygga skador och en noggrannare premiesättning blir följden, säger Ifs koncernchef Torbjörn Magnusson i den här intervjun. Bäst på risk De senaste årens internationella skadediskussion har i hög grad kretsat kring de enorma naturskador som skett, inte minst i USA. Här i Norden hade vi för ett par år sedan stormen Gudrun som det stora samtalsämnet riskspecialister emellan. Däremot har det varit ganska tyst om storskador på företagssidan, traditionellt den dominerande storskadetypen. Orsaken till det är naturligtvis att Norden varit ämförelsevis förskonat från sådana under några år. Nu ser det emellertid ut som att Norden är på väg upp mot samma storskadenivå som i början av 2000-talet. Det senaste året har några riktigt stora ska- dor inträffat. Den våldsamma branden på danska slakteriet Danish Crown är sannolikt en av de tio största industriskadorna i Norden någonsin. En annan mycket uppmärksammad skada är branden i kyrkan i Borgå i Finland. För en del aktörer kan detta bli ett uppvaknande som gör att de måste räkna om sina riskantaganden. Sannolikt betyder det att premierna för vissa riskgrupper kommer att korrigeras, säger Torbjörn Magnusson, koncernchef på If. Parallellt måste man göra en väldigt noggrann analys hade de här skadorna kunnat undvikas med rimliga skadeförebyggande åtgärder? Som ett professionellt försäkringsbolag vet vi ju att det finns en slumpmässighet i stora skador. Alla kan drabbas. Det avgörande för oss är hur kunden sköter sin riskhantering. Den som vidtar bra åtgärder för att begränsa sin exponering, kanske i samarbete med oss, har alla möjligheter att komma väl ut. Både vad gäller att minska antalet skador man drabbas av, och i premiediskussionerna. Att vara bäst på risk är den bärande framtidsstrategin för If. Den är utgångspunkten för ansträngningarna att ytterligare förstärka positionen som Nordens ledande aktör inom risk consulting för storföretag och i arbetet med att tillsammans med kunderna analysera och förebygga skador. För stora företag handlar riskhantering i grunden om en avvägning mellan förebyggande insatser och ekonomi, säger Torbjörn Magnusson. Ett ledande försäkringsbolag som If har en bred internationell erfarenhet av kundens bransch. Vi har sektorsexperter över i stort sett hela fältet, pappersindustri, metallindustri, tjänsteområdet... Det gör att vi kan rådge kunden om vad som är ungefär rätt mängd åtgärder att sätta in för att förebygga skador inom brand-, projekt-, olycksfall- och ansvarsrisker. Samtidigt som storskadorna har ökat i Norden så kommer nu flera tecken på att den amerikanska situationen där i första hand ansvarsskador varit föremål för intensiv domstolsprövning nu är på väg att förändras något till det bättre genom åtgärder på både federal och delstatlig nivå. Problemet har ju bland annat varit att de administrativa kostnaderna för rättstvister blivit orimligt höga för företag och försäkringsbolag, säger Torbjörn Magnusson. Vad vi nu ser är en levande diskussion i USA om hur man kan hitta en vettigare avvägning mellan rättssäkerhet och omkostnader. Bäst på risk-tänkandet inom If riktar inte bara in sig mot stora kunder utan genomsyrar hela verksamheten. För småföretag har If exempelvis lanserat ett nätbaserat säkerhetstest som finns i skräddarsydda varianter för ett 90-tal olika branscher. Testet är det första i sitt slag och ett nytt sätt att snabbt och effektivt föra ut kunskap om hur man förebygger skador till många företagskunder. Satsningen har blivit en succé med över genomförda säkerhetstester bara i Finland. Affärsområde Industri Affärsområde Industri är marknadsledande på industriförsäkringar i Norden. Kunderna är i huvudsak stora nordiska bolag med en omsättning på över 500 miljoner kronor och fler än 300 anställda. Antalet kunder är cirka If TrygVesta Codan Länsförsäkringar Gjensidige Topdanmark Folksam Pohjola Tapiola SpareBank 1 Fennia Nordiska skadeförsäkringspremier 006, SEK Miljarder,0 4, 5,8 8,1 8,5 11,0 16,4 15, 0, 1,8 GWP enligt årsredovisningar. För Länsförsäkringar visas netto premieintäkt, för Gjensidige och Folksam visas netto premieinkomst. (GWP ej tillgängligt). Valutakurser enligt Sveriges Riksbank. Testet har direkt och konkret betydelse för våra kunder. Vi ser i våra uppföljningar att de som gjort det har färre skador än andra, säger Torbjörn Magnusson. Även för privatkunderna har en rad nya initiativ tagits, från pionjärlanseringen av If Tracker för en tid sedan, ett GPS- och GSM-baserat larm för båtar som gör det möjligt att snabbt återfinna en stulen båt, till den ganska omfattande riskrådgivning på nätet som nu erbjuds privatkunderna., Bäst på risk-tänkandet är idag en företagskultur inom If, säger Torbjörn Magnusson. Ulf Bäckman 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 5

4 Oberoende av land har man vid undersökningar av dödsfallen i bränder kunnat observera vissa riskgrupper, såsom äldre människor och boende på vårdinrättningar. Å andra sidan är också männens andel stor. Bland offren finns även vanliga familjer. Man känner emellertid till orsakerna till branddödsfallen och också hur man kan minska antalet bränder med dödlig utgång. Det behövs olika åtgärder, men antalet dödsfall i bränder kan de facto reduceras betydligt. Industrin Den automatiska sprinkleranläggningen utvecklades på 1860-talet inom textilindustrin. Så småningom utvecklades sprinklern till ett nödvändigt skydd för produktionsmässiga och kommersiella objekt inom olika branscher där det förekom upprepade brandtillbud, brandbelastning och stora brandsektioner. På detta sätt fick man brandriskerna och personriskerna under kontroll. I dag är dödsfall i bränder sällsynta inom industrin. Den största riskfaktorn är den rök som uppstår i samband med branden. Sprinkler räddar liv I Norden omkommer många människor i eldsvådor jämfört med de övriga industriländerna. Under de senaste åren har det i Sverige, Norge och Danmark årligen inträffat i genomsnitt branddödsfall per en miljon invånare. I Finland är motsvarande antal 20 och i fjol var antalet förolyckade hela 23, vilket torde höra till de högsta siffrorna i Västeuropa. Arbetstagarna har vid en eldsvåda i allmänhet möjlighet att avlägsna sig från byggnaden i tid, såvida branddetektorerna är i funktion och utrymningsvägarna också kan användas i onormal belysning. I allmänhet är i synnerhet produktionslinjerna och lagren inom storindustrin sprinklade, vilket bidrar till att öka personsäkerheten betydligt. Riskhanteringstänkandet i företagen har i regel utgått från att brandutvecklingen beaktats vid definitionen av skyddsnivån: om den uppskattade brandutvecklingen i objektet är så snabb att släckningsstyrkorna inte kan begränsa eller släcka en brand, ska objektet förses med automatisk släckanläggning. På detta sätt kan man undvika övertändning, dvs. att hela brandsektionen antänds, och minska eventuella egendoms- och personrisker. Således har industrin i allmänhet en bättre skyddsnivå än myndighetsbestämmelserna förutsätter. Bostadslokaler Risken för dödsfall i bränder berör oss alla, eftersom ödesdigra bränder ofta inträffar i bostadslokaler. Offren dör i all- mänhet av kolos och giftiga brandgaser, inte av lågorna eller hettan. Kolos är farligt, eftersom det är en luktfri, smaklös och färglös gas. Också brännskadorna kan leda till att den skadade avlider. De förödande bränderna kännetecknas typiskt av oförsiktig hantering av eld och övertändning. Många av offren är berusade, och nästan hälften av branddödsfallen inträffar mellan midnatt och klockan åtta på morgonen. Tobaksrökning är den vanligaste antändningsorsaken i dödliga bränder. Också levande ljus orsakar tidvis många eldsvådor med dödlig utgång. Bränderna får även ofta sin början från elapparater som används i strid med bruksanvisningarna, eller så har man t.ex. glömt spisen på. Merparten av branddödsfallen inträffar i egnahemshus och småhus. I en bostadslägenhet utvecklas en dödlig brand på cirka 2 3 minuter. Största delen av brandoffren är män. En viss riskgrupp utgör äldre människor, vars andel av branddödsfallen har ökat oroväckande. Åldringarnas andel av befolkningen ökar betydligt, och samtidigt minskar t.ex. vårdplatserna i Finland och åldringarna flyttas till öppenvården. Andra specialgrupper är bl.a. handikappade, drogmissbrukare och alkoholister, som inte kan handla ändamålsenligt och rationellt i händelse av en brand. Branddödsfallen berör emellertid också vanliga människor och familjer. Ett liknande tänkesätt eller en sådan riskhanteringskultur som tillämpas inom hanteringen av egendomsrisker i företagen och inom industrin har av en eller annan orsak emellertid inte tillämpats på boende, även om det inte ens går att jämföra människoliv med materiell egendom. Motsvarande utgångspunkt och krav i fråga om boendesäkerheten kunde vara: En brand i en bostadslägenhet måste kunna begränsas eller släckas med olika åtgärder (brandvarnare, automatisk släckanläggning, släckningsstyrkor, konstruktiva lösningar) på så sätt att dödliga gaser inte kan bildas och en övertändning inte kan inträffa samt att en räddning i en brandsituation är möjlig. Metoder för att minska branddödsfallen I Norden har man undersökt branddödsfall och gjort upp olika program för att minska dödsfallen i bränder. I Norge utreddes för några år sedan brandvarnarnas funktion och inverkan på branddödsfallen. Brandvarnare har varit obligatoriska i Norge sedan år Utifrån kartläggningar som gjorts i Skien och Oslo kom man till den slutsatsen att effektiv upplysning fungerar men inte ensamt räcker till. Målet att höja andelen brandvarnare till 90 % kan enligt norrmännen endast lyckas t.ex. genom personliga inspektioner i bostäderna av sotare eller disponenter. I Finland, där situationen är sämst, har man på regeringsnivå startat ett åtgärdsprogram för att på fem år minska antalet dödsfall i bränder till en bråkdel av det nuvarande. Vad kan vi göra nu? Vi kan redan nu inverka mycket på vår egen säkerhet genom rätt inställning och handlande samt genom att använda olika skyddsmetoder: Värna om brandsäkerheten. Var och en kan genom sitt eget beteende förbättra brandsäkerheten så att en eldsvåda inte antänds eller en hotande situation inte uppstår. Vid hanteringen av öppen eld måste man vara omsorgsfull, levande ljus och öppen eld får inte lämnas utan bevakning och de ska också placeras så att de inte kan antända brännbara material och textilier. Elapparater ska användas i enlighet med bruksanvisningarna och får t.ex. inte överbelastas. Bostäder ska värmas upp tryggt: Vid uppvärmning med eld får elden inte lämnas utan bevakning, spjällen får inte stängas förrän alla lågor har slocknat och rökkanalerna ska sotas regelbundet. Eldrivna värmeanordningar får inte övertäckas och säkerhetsavstånden till brännbara material ska iakttas. Alla boende ska känna till utrymningsvägarna i hemmet och veta hur man handlar rätt i händelse av If rekommenderar sprinkler i bostäder och beviljar i många fall en ansenlig rabatt på brandförsäkringspremien för de hem eller bostäder som försetts med sprinkler enligt sprinklerbestämmelserna. en brand. Om man så bor hemma eller firar semester på sommarstugan är det alltid lika viktigt att alla känner till utrymningsvägarna i händelse av en eldsvåda. Om man inte kan använda de normala utrymningsvägarna, ska familjemedlemmarna känna till alternativa räddningsvägar, såsom andra dörrar eller utrymningsstegar via fönstret eller balkongen. Utrymningsvägarna ska hållas fria från hinder. I höghus är det viktigt att de boende vet hur man handlar tryggt i händelse av en brand. Från en brinnande bostad sprids lätt mängder av giftig rök ut i trappuppgången. Det är därför tryggast för grannarna att stanna kvar i sina egna bostäder med dörrarna stängda. Höghusen är byggda så att en brand inte lätt kan sprida sig från en bostad till en annan. Man ska inte försöka ta sig ut via en rökfylld trappuppgång, eftersom röken snabbt bedövar! I bostadslokalerna ska finnas tillräckligt med fungerande brandvarnare och också kolosvarnare rekommenderas. Brandvarnarna ska hållas i Kuvapörssi Oy / Jupiterimages skick bl.a. genom att regelbundet byta ut batterierna och testa deras funktionsförmåga. På sommarstugan eller i andra hus med eldstäder rekommenderas utöver brandvarnare också kolosvarnare eller en kombinerad brand- och kolosvarnare. På marknaden finns redan nätdrivna brandvarnare, som med tanke på elavbrott har utrustats med ett reservdriftsbatteri i centralenheten och vars batteristatus sköts automatiskt via systemet. Funktionen i en brandvarnare utlöser också larm i de andra brandvarnarna. Ett sådant brandvarnarsystem kan anslutas till en robottelefon, som ringer upp ett bestämt nummer. Det lönar sig att installera systemet i byggnadsskedet eller i samband med renovering, varvid varje varnare kopplas samman och vidare till elcentralen. Systemets fördelar, pålitlighet och lätta underhåll är obestridliga. Spisen kan förses med kopplingsur med överhettningsskydd eller tidur. Om spisen blir så het att den kan antända en eld, bryter tiduret eltillförseln till spisen. 6 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007

5 Det här är en uppföljning av en artikel som publicerades i nummer 1 av Risk Consulting 2006 och som finns att läsa på Internet på adressen Elapparater kan förses med en s.k. brandvakt. Brandvakten bryter strömmen från tv:n, tvättmaskinen eller någon annan elapparat då röklarmet slår larm. Bostaden kan också förses med automatisk släckanläggning. Användningen av sprinkler, dvs. automatisk släckanläggning, i bostäder är ett mycket effektivt sätt att minska branddödsfallen och samtidigt reducera egendomsskadornas omfattning. Skyddsåtgärderna betraktas ofta utifrån deras kostnadseffektivitet. Det lönar sig att hålla brandvarnarna i funktionsdugligt skick, eftersom de är en billig livförsäkring. De har räddat många människoliv och man sparar ännu mer på att uppmuntra och utveckla användningen av brandvarnare. Enbart brandvarnare räcker emellertid inte till utan man måste också använda andra former av tekniska skydd. En teknisk skyddsmetod har fått en avgörande roll i reduceringen av branddödsfall: sprinkler i bostäder. Sprinkler i bostäder Bostadssprinkler har utvecklats bl.a. i USA i över 25 år, och i vissa delar av landet förses alla bostäder med sprinkler. Också i Kanada, i Vancouver som är något större än Helsingfors, har alla nya bostäder försetts med sprinkler sedan år År 2005 var 37 % av alla bostäder försedda med sprinkleranläggning. Resultaten har varit övertygande: t.ex. omkom i början av 1970-talet i bränder årligen personer, men på 2000-talet har antalet branddödsfall i Vancouver i praktiken varit noll. I Norden har användningen av bostadssprinkler ännu inte vunnit insteg, men i servicehus, på olika vårdinrättningar, sjukhus och hotell är det redan allmänt. Exempelvis i Finland har man den senaste tiden aktivt installerat sprinkler i servicehus, men egentliga privatbostäder har mycket sällan sprinkler, med undantag av trähus med 3 4 våningar, som måste förses med sprinkler. Redan nu finns emellertid exempel på att sprinkler räddat liv. Den moderna tekniken lämpar sig för bostäder: man installerar snabbverkande sprinkler, där sprinklern snabbt utlöses när temperaturen stiger till en bestämd nivå och släcker elden med minimala vattenskador som följd. Samtidigt sjunker de giftiga brandgaserna ner till golvet, varvid människorna kan avlägsna sig tryggt. Antalet branddödsfall och allvarliga skador har minskat betydligt i bostäder med sprinkler: dödsfallen med % och brandskadorna med cirka 90 %! Finansbranschens Centralförbund i Finland färdigställde i juni i år bostadssprinklerbestämmelser enligt standard CEA Jämfört med den ursprungliga standarden har man i den finländska versionen emellertid gjort vissa nationella tillägg, varmed användningsområdet för bostadssprinkler har utvidgats att också gälla t.ex. mindre hotell, motell, semesterhem och hälsocentralernas bäddavdelningar. Också i de övriga nordiska länderna gäller bostadssprinklerbestämmelser med i stort samma innehåll, vilka alla bygger på standard NFPA 13 R. Syftet med sprinkler i bostäder är att observera eldsvådan och släcka den eller begränsa den till ett rum så att människorna tryggt kan ta sig ut ur byggnaden. I sprinklerbestämmelserna ställs inte samma krav på vattensystemet i bostadsbyggnader som för industribyggnader. De nya bestämmelserna gör det möjligt att kostnadseffektivt installera släckanläggningar i bostadslägenheter. I nybyggnader, också småhus, utgör sprinklerns andel endast 1 3 % av byggnadskostnaderna, vilket är ungefär lika mycket som parkettgolvet i bostaden kostar. Sprinkleranläggning kan installeras i bostaden också i efterskott. If rekommenderar sprinkler i bostäder och beviljar i många fall en ansenlig rabatt på brandförsäkringspremien beroende på land och fall för de hem eller bostäder som försetts med sprinkler enligt sprinklerbestämmelserna. Pentti Kautto Ledande expert, Inspecta Ari Ahonen Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik har utvecklats från ett traditionellt massabruk i skogsindustrin till ett bioraffinaderi, som bedriver avancerad träkemi. Idag står man inför ett stort utvecklingssteg av raffinaderiet, med investeringar på omkring en halv miljard kronor. De största av de nio investeringsprojekten är två torkar för lignosulfonat. Investeringarna omfattar emellertid betydligt mer än utveckling av den kemiska processen. En del gäller vidareutbildning och utveckling av medarbetarna i bland annat skydds- och säkerhetsfrågor, något som Domsjö Fabriker satsar hårt på. I personalutvecklingen ingår bland annat brandskyddsutbildning av samtliga skyddsombud. Eftersom brandskyddet ingår i vårt systematiska arbetsmiljöarbete, ska skyddsombuden lära sig att upptäcka brandrisker, säger Christer Larsson, skydds- och säkerhetschef på Domsjö Fabriker. Utbildningen sköts av Örnsköldsviks räddningstjänst. Vi har för övrigt en medarbetare från räddningstjänsten anställd på halvtid. Rapporteringsprogram uppföljer och bevakar Arbetet med att finslipa Domsjös systematiska arbetsmiljöarbete, internt kallat Samba, pågår kontinuerligt. För att bland annat förbättra uppföljningen av inrapporterade olyckshändelser och incidenter har man investerat i ett nytt webbbaserat dataprogram Flexite, som hanterar alla slags avvikelser. Systemet ger en bra överblick över hanteringen av alla skaderapporter. Flexite kan också utnyttjas för produktionsuppföljning genom Domsjö Fabriker undviker skador med hjälp av hög säkerhetsnivå att rapporterna för avvikelser i produktionen matas in i databasen och ny statistik kan tas fram. Arbetsmiljö- och brandskyddsrapporteringen ska göras i Flexite, säger Christer Larsson. Det innebär att så fort en avvikelse rapporteras, får berörda och ansvariga direkt information via e-post. Den ansvarige upprättar en handlingsplan och sätter slutdatum för åtgärderna. Programmet bevakar handlingsplanen och skickar påminnelser via e-post. En avvikelserapport kan inte arkiveras om inte den ansvarige intygar att alla åtgärder är vidtagna. Programmet upprättar statistik och ansvariga kan hela tiden övervaka att arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet sköts kontinuerligt och systematiskt. I kölvattnet från dessa investeringar installerar Domsjö Fabriker också ett uppgraderat system för brandlarm, berättar Christer Larsson. Vi får det modernaste larmet som finns på marknaden. Nära samarbete med räddningstjänsten Domsjö Fabriker Anders Tjärnberg, riskingenjör på If, har följt utvecklingen på Domsjö Fabriker under många år och ingår i den grupp som varje år besiktigar Domsjö-anläggningen i Örnsköldsvik från ett försäkringsperspektiv. Han konstaterar att det kontinuerliga förbättrings- och förändringsarbetet de senaste sju till åtta åren fungerat mycket bra. Det som särskilt utmärker deras säkerhetsarbete är viljan att fånga upp alla incidenter, tillbud, avvikelser och olyckor och att hantera dem på ett professionellt och effektivt sätt, säger han. Det nära samarbetet med räddningstjänsten i Örnsköldsvik är unikt. Det har bidraget till att höja säkerhetsnivån och riskmedvetandet. På anläggningen finns också en industribrandkår, som naturligtvis bidrar till ett aktivt risktänkande. Proffsigt risk managementarbete Anders Tjärnberg poängterar även företagsledningens engagemang och intresse för säkerhets- och miljöfrågor. På Domsjö finns också ett proffsigt risk management-arbete som starkt bidragit den goda säkerhetskulturen. Säkerhetstänkandet har blivit en naturlig del av den dagliga verksamheten. Vid alla projekt, nyinköp med mera så beaktas alltid säkerhetsfrågorna. Alla entreprenörer som arbetar på anläggningen genomgår en grundläggande säkerhetsutbildning. En hög skyddsnivå kostar pengar, men sparar också mycket pengar genom att man undviker skador och sjukskrivna medarbetare. Ledningen har föredömligt valt att investera i säkerhet och har bevisligen tagit rätt beslut. Anders Tjärnberg kan se en svaghet i fabrikens skyddsorganisation: Den är delvis personrelaterad. Några eldsjälar driver stora delar av skyddsarbetet och organisationen blir därför sårbar om dessa personer skulle vara frånvarande. Till min glädje ser jag samtidigt att man arbetar för att minska detta personberoende, säger Anders Tjärnberg. Hit hör vidareutvecklingen av det systematiska miljöarbetet med bland annat investeringen i Flexite. I ett bioraffinaderi utnyttjas vedråvaran på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt. Vedråvarans delar - cellulosa, hemicellulosa och lignin utvecklas till specialcellulosa, etanol och lignosulfonat. I Domsjö fabriker produceras dessutom energi, hartsolja, jordförbättringsmedel, kolsyra och metangas. De kompletterande produkterna blir allt fler genom utvecklingen av bioraffinaderiet. Anders Kumm 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007

6 Kuvapörssi Oy / Jupiterimages Riskmanagern är en mångsysslare Chief Risk Officer, CFO eller Riskmanagern, har befäst sin ställning i finska företag. RM ansvarar för ett större arbetsområde och tyngdpunkten förskjuts allt mer från skaderisker till affärsrisker. Den viktigaste utmaningen är att samordna riskhantering med ledningssystem och affärsprocesser. För att lyckas måste riskmanagern övertyga hela linjeledningen om vikten av riskhantering. I takt med att verksamheten för en helhetsinriktad RM Enterprise Risk Management, ERM blivit vanligare har en ny yrkeskår av riskmanager vuxit fram. I en enkät som Ernst & Young gjorde våren 2007 tillsammans med Suomen riskienhallintayhdistys ville man ha synpunkter på den utvidgade arbetssituationen och de utmaningar som RM står inför. Målgrupp för enkäten var riskhan- teringsexperter i finska företag och organisationer. Påfallande för riskmanager idag är hur varierande yrkesbakgrund de har (bild 1). Det beror sannolikt dels på att hela yrket är rätt nytt, dels på att riskhantering som arbetsfält i sin helhet är mycket omfattande och tangerar många olika yrkesområden. De riskmanager som svarade på enkäten representerade 15 olika yrkeskarriärer vad gäller utbildning och tidigare arbetserfarenhet. Endast 17 procent av de svarande uppgav att deras utbildning och arbetserfarenhet uttryckligen hade koppling till riskhantering. Merparten, över 80 procent, har således kommit in på riskhantering från något annat område, det vanligaste är försäkringsbranschen. Företagssäkerhet, redovisning och finansiering är andra områden som riskhanteringscheferna tidigare sysslat med. Säkerhet genom riskhantering De krav som organisationen ställer på RM är en viktig utgångspunkt för en riskmanagers arbete (bild 2). Bland de organisationer som deltog i enkäten var det vanligaste målet för riskhanteringen att säkerställa att målen uppnås, vilket tre fjärdedelar av de svarande uppgav. Denna målsättning återspeglar idén med ERM, som säger att alla faktorer som kan göra det svårare att uppnå affärsmålen ska betraktas som risker oavsett vilken risktyp det gäller. Andra vanliga mål gäller bättre riskmedvetenhet och ledarskap i organisationen, att förebygga skador samt trygga affärens kontinuitet. Däremot fastställs endast sällan ERMmål som berör ekonomi eller finansiering, som minskad fluktuation i resultat och kassaflöde eller att säkerställa resultatprognoser. Företagsekonomiska eller finansiella kunskaper tycks alltså inte i någon större omfattning tillämpas i det praktiska RM-arbetet. Detta trots att både företagsekonomi och finansiering är ganska väl yrkesrepresenterade bland RM-experterna och att riskmanagern ofta rapporterar direkt till ekonomichefen. RM-chefen är något av en mångsysslare. För att nå företagets mål måste han arbeta inom ett brett riskfält, som omfattar både materiella och immateriella frågor, tekniska och kommersiella risker och interna och externa hot. Detta innebär emellertid inte att han verkligen ansvarar för av alla dessa risker. Enligt praxis fungerar risk managementfunktionen i första hand som samordnare och intern konsult för affärsenheternas ledare. De har det primära ansvaret för riskhanteringen. Utifrån undersökningens resultat är det betydligt vanligare att RM-chefen deltar i utvecklandet och koordineringen av riskhanteringen än att han själv ansvarar för hela verksamheten. Endast direkta skaderisker tycks vara hot som oftare tycks höra till RM-chefens ansvarsområde. Bedömningen av skaderisker var enligt utredningen det område som RMchefen måste satsa mest på (bild 3). Skaderiskerna är hans traditionella arbetsfält liksom säkerhetsriskerna, som upptar mycket av arbetstiden. Det har emellertid skett förändringar i yrket genom att det vid sidan av de traditionella riskerna har dykt upp nya som gäller marknadsföring, kunder, konkurrenter och distributionskedjor. I framtiden får de strategiska riskerna större tyngd Den framtida utvecklingen går i samma riktning. På frågan om vilka risker RMchefen kommer att satsa mest på under de följande tre åren var risker i anslutning till marknadsföring, kunder, konkurrenter, samarbete med kompanjoner och nätverk de vanligaste. Tyngdpunkten i RM-arbetet tycks i Bild 1. Bild 2. Bild IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

7 Bild 1. framtiden i första hand ligga på strategiska risker inom affärsverksamheten, som inte av tradition har tillhört arbetsområdet. Endast ett fåtal av de svarande i undersökningen trodde att skaderiskerna i fortsättningen kommer att vara det som kräver mest insatser. Även risker förknippade med säkerhet och ekonomisk rapportering antas kräva allt mindre uppmärksamhet. Detta innebär emellertid Bild 4. Bild 5. inte att dessa risker försvinner, snarare att man redan satsat så mycket på dem att de kommer att kräva mindre insatser. Av de uppgifter som hör till RM ansvarar RM-chefen framför allt för att utveckla riskhanteringsprinciper, rapporteringsförfaranden, arbetsrutiner och försäkring (bild 4). Däremot ansvarar endast var fjärde RM-chef för identifiering och bedömning av risker. Det hör i första hand till riskernas ägare, som finns i affärsledningen. Det är å andra sidan positivt om RMfunktionen medverkar i bedömningen av riskerna och introducerar de nya metoder och verktyg som behövs. Därför verkar det oroande att nästan 40 procent av de svarande uppger att riskbedömningen i samband med investeringar görs utan att RM-chefen medverkar. Däremot deltar han något oftare vid bedömningen av riskerna vid ett företags omstrukturering. Att förankra riskhantering i affärsenheterna är en utmaning RM-chefens största utmaning är förknippad med att införa riskhanteringen i organisationen (bild 5). Hela 80 procent av de svarande upplevde det som en utmaning att integrera RM som en del av ledningssystemet och affärsprocesserna. Den näst viktigaste utmaningen, som framgick av enkäten, var att övertyga linjen och affärsenheterna om behovet av och nyttan med riskhantering. En tredjedel av de svarande upplevde också upprätthållandet av fastställda arbetssätt som en betydande utmaning. Dessa tre delområden står i nära samband med varandra. För att RM-funktionerna ska kunna upprätthållas i organisationen är det nödvändigt att de integreras i den praktiska ledningen och i processerna samt att affärsenheterna inser fördelarna med en fungerande riskhantering. Däremot tycks det vara enklare att övertyga högsta ledningen om betydelsen av RM. För att citera en svarande: Högsta ledningen börjar redan förstå vikten av riskhantering, men hur ska man öka insikten även på de lägre ledningsnivåerna?. De största utmaningarna i kommunikationen med företagsledningen handlar om att förstå dess förväntningar, precisera målsättningarna och att uppfylla dem - det vill säga att visa ledning och styrelse att företags RM fungerar. Företagens affärsmiljö förändras och utvecklas snabbt och vid sidan av kända risker föds nya, som man måste förstå och hantera. Riskuniversum utvidgas kontinuerligt, utmaningarna i RM-chefens arbete kommer knappast att minska. Å andra sidan kommer utvecklingen att visa att RM-chefens tjänster kommer att vara allt mer efterfrågade i framtiden. Fredrik Åström Fredrik Åström verkar som ledande konsult inom Advisory Services-enheten på Ernst & Young Kontaktuppgifter: , Oljefyllda högspänningstransformatorer Betydelsen av underhåll och automation vid förebyggandet av skador på transformatorer Medelåldern för krafttransformatorer i Norden och det övriga Europa kommer under de närmaste åren och årtiondena att stiga betydligt. Genom sakkunnig uppföljning, högklassig skyddsautomatik och basunderhåll i ett tillräckligt tidigt skede kan dessa anläggningar emellertid användas tryggt även framöver och överåriga anläggningar tas ur bruk kontrollerat. De oljefyllda transformatorernas historia börjar för över hundra år sedan. Under årtiondenas lopp har alternativa typer av transformatorer utvecklats, men oljetransformatorernas livscykel ser ut att fortsätta ännu långt in i framtiden. Högspänningstransformatorer, till vilka i denna artikel räknas transformatorer med en högspänningssida på mer än 100 kv, utgör i dagens utvecklade samhälle 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

8 en oumbärlig länk med tanke på en störningsfri verksamhet. I en elproduktionsanläggning höjs spänningen för överföringen i stamnätet Vid konsumtionspunkterna måste denna spänning igen sänkas för att kunna utnyttjas av olika slags maskinerier Nuförtiden är man bättre medveten om hur oljeisolerade krafttransformatorer, som kan innehålla tiotals kubikmeter olja, ska placeras med beaktande av brandsäkerheten och de är ofta också försedda med en automatisk släckanläggning. Detta förhindrar att en brand sprider sig utanför transformatorblocket, även om själva transformatorn skulle förstöras i branden. Rätt placerad och skyddad är en oljeisolerad högspänningstransformator ett konkurrenskraftigt val jämfört med mer brandsäkra, men dyrare alternativ. Ändå är skador som begränsar sig enbart till själva transformatorn ofta så kostsamma att de bör förhindras genom aktivt underhåll och modern automatik. International Association of Engineering Insurers (IMIA) presenterade år 2003 en undersökning, där man analyserade transformatorskador som inträffat i IMIA:s medlemsländer. Åren konstaterades sammanlagt 94 skador. I dessa skador uppgick sakskadorna till totalt 150 miljoner euro, och det genomsnittliga skadebeloppet var 1,6 miljoner euro per skada. Det totala skadebeloppet till följd av avbrott var 114 miljoner euro, dvs. i genomsnitt 1,2 miljoner euro per skada. Bland avbrottsskadorna kan nämnas en omfattande skada, där transformatorn i ett kraftverk totalförstördes och skadebeloppet uppgick till över 80 miljoner euro, vilket nästan fyrdubblar beloppet av en genomsnittlig avbrottsskada. Inverkan av transformatorns ålder på sannolikheten för en skada De 94 skadorna i ovannämnda undersökning av IMIA har i tabell 1 indelats enligt transformatorns ålderskategori. Av skadorna hänförde sig 26 stycken till transformatorer som var över 20 år gamla. Bland de transformatorer vars ålder man inte känner till var antalet skador 35 stycken. Det är uppenbart att största delen av dessa transformatorer är verkligt gamla, eftersom inte ens tillverkningsåret alltid var bekant. IMIA:s tidigare undersökning från år 1996 samt andra undersökningar som gjorts inom branschen ger liknande resultat. Sannolikheten för skador ökar klart i transformatorer som är mer än 20 år gamla. Tabell 1. Fördelning av skador enligt transformatorns ålder (IMIA:s utredning 2003) Ålder vid skadetidpunkten Antalet skador 0 5 år år år år år 10 Över 25 år 16 Ålder okänd 35 En oljetransformator består av en stålbehållare, som innehåller lindningar och en transformatorkärna. Lindningarna har i tillverkningsskedet isolerats med papper och prespan. Stålbehållaren är fylld med transformatorolja som impregnerar isoleringspapperet, varvid kombinationen av papper och olja jämte prespan bildar den elektriska isolering som behövs. För att transformatorn ska fungera klanderfritt i minst 30 år, måste transformatoroljans och isoleringspapperets egenskaper hållas på en bestämd nivå för att man ska uppnå en tillräcklig användningstid och kunna uppskatta transformatorns livslängd. Under normal användning föråldras oljan och isoleringspapperet i transformatorn. I något skede klarar de inte längre av sin uppgift vad beträffar elektrisk isoleringsförmåga och mekanisk hållbarhet. Ur databaserna över skador kan man klart utläsa att transformatorernas skador ofta beror på fel i isoleringen inuti transformatorn. Därför är det nödvändigt att följa upp åldringsfenomenet, för att i ett så tidigt skede som möjligt få information om eventuell bristande funktionsduglighet. Det mest tillförlitliga sättet är att ta ett oljeprov av transformatoroljan och göra en s.k. felgasanalys. I transformatoroljan uppstår vissa gaser med transformatorns ålder, men också till följd av olika överbelastningssituationer med partiella urladdningar, ljusbågsfenomen o.d. I allmänhet är förhöjda halter av väte (H 2 ) och kolmonoxid (CO) de första tecknen som indikerar ett fel. I en omfattande gasanalys undersöks också halterna av syre (O 2 ), kväve (N 2 ), metan (CH 4 ), etan (C 2 H 6 ), eten (C 2 H 4 ), etyn (C 2 H 2 ) och koldioxid (CO 2 ). Frekvensen av gasanalyser och tolkning av resultaten En gasanalys som utförts i ett laboratorium bör göras minst en gång om året och resultaten jämföras med tidigare resultat för att också långsamt framskridande fel ska uppdagas. Under garantitiden för en ny transformator är det till fördel för köparen att använda en tätare provtagningsfrekvens (före idrifttagning och 1 månad, 3 månader och 6 månader efter idrifttagning samt vid garantitidens slut). Också för mindre distributionstransformatorer lönar det sig att göra gasanalyser, i synnerhet om de är belägna på kritiska platser. Då kan man också använda en mobil analysator, och om det resultat som erhållits inte är helt rent görs en mer omfattande analys i laboratorieförhållanden. Tolkningen av gasanalysresultaten baserar sig på ICE-standard från år Utifrån de olika typerna av fel är de vanligaste gaserna följande: Typ av fel Partiella urladdningar Ljusbåge Värmefel (fog som hettas upp eller motsvarande) Pappersisoleringen faller sönder Typisk gas Väte Etyn Kolväten, såsom metan, eten, etan Kolmonoxid, koldioxid, furfural Under de senaste åren har även kontinuerliga, fast installerade gasanalysatorer som lämpar sig för kraftcentraler kommit ut på marknaden. Sådana har bl.a. installerats i krafttransformatorer i stamnäten med den högsta spänningen och i transformatorer i stora kraftverksgeneratorer, där man särskilt vill förhindra uppkomsten av transformatorskador. Skyddsautomatiken i högspänningstransformatorer I en högspänningstransformator finns normalt vissa mätare och reläer, som ger larm i händelse av en störning och eventuellt kopplar transformatorn från det spänningsförande nätet. Sådana skyddsmätare är bl.a. - överspänning - överström - differensström - oljans temperatur - gasdetektor, dvs. Bucholz relä Skyddsreläerna bör provas minst vart tredje år för att säkerställa att de i händelse av en störning fungerar på ändamålsenligt sätt. Om skyddsautomatiken inte fungerar vid en störning, kan följden vara att transformatorn och annan Bild 2. En ljusbåge ger upphov till mycket höga temperaturer (3 000 C) och de kan förgasa bl.a. metalldelar och antända brännbara material till följd av den värme som uppstår. utrustning går sönder och fattar eld. Anläggningarna kan förstöras och eldsvådan sprida sig i elnätet, om en ljusbåge som uppstått till följd av kortslutning på grund av bristfälligt skydd kommer åt att avancera till olika delar av kraftcentralen (Bild 1). En ljusbåge ger upphov till mycket höga temperaturer (3 000 C) som bl.a. förgasar metalldelar (Bild 2) och antänder brännbara material. Skador kan också drabba egendom som tillhör elkonsumenter kopplade till elnätet. Bristfällig skyddsautomatik ökar alltid betydligt sannolikheten för allvarliga personskador. Basunderhåll av krafttransformatorer Funktionssäkerheten hos en krafttransformator kan förbättras och livslängden förlängas genom ett basunderhåll på transformatorn vid års ålder. Transformatorns hållfasthet vid kortslutning kan återföras till den ursprungliga nivån genom att man spänner lindningar som blivit lösare under drift och andra stödkonstruktioner i den aktiva delen. Eventuella skador på kärnan och lindningarna som uppstått vid användning repareras och anslutningar till interna kopplingar granskas. Det tränger alltid in fukt från om- Åtgärder vid riskhantering gällande krafttransformatorer 1) Se över personsäkerheten så att endast nödvändig underhållspersonal inom elbranschen har tillträde till elutrymmena. 2) Planera transformatorns läge och avstånd till andra konstruktioner så att en eventuell eldsvåda begränsas till transformatorn. Om detta inte är fallet, se till att transformatorblocket är av brandsäker konstruktion. 3) Utgå från att transformatorn alltid skyddas med automatisk släckanläggning. 4) Granska transformatorblocket regelbundet flera gånger om året och säkerställ att transformatorblocket hålls snyggt, kontrollera eventuella läckage och riskfaktorer i omgivningen (såsom växtlighet och djur) samt faktorer som hänför sig till transformatorns temperatur, avlägsnande av fukt osv. 5) Gör en högklassig gasanalys en gång om året och jämför resultaten med tidigare uppgifter. 6) Prova skyddsreläerna minst vart tredje år. 7) Gör basunderhåll på transformatorn i tid, om du inte planerar att byta ut transformatorn mot en ny. 8) Överväg alternativ till den traditionella oljetransformatorn, såsom användning av mer brandsäkra specialoljor eller en torrtransformator, för att uppnå bättre säkerhet. givningen i transformatorn, om den inte är av den mer sällan använda hermetiska modellen. Transformatoroljans volym varierar till följd av temperaturväxlingarna och transformatorn kan sägas andas in och ut. Fukten i luften löser sig i transformatoroljan och sugs därigenom in i isoleringspapperet. Till följd av fukten börjar cellulosan i isoleringspapperet småningom falla sönder. Genom att torka pappersisoleringen i samband med basunderhållet kan detta fenomen betydligt bromsas upp. Transformatoroljan smutsas ned under drift och dess egenskaper försämras. Därför vakuumbehandlas och filtreras oljan i samband med basunderhållet, varvid man bromsar upp oljans åldrande och förbättrar dess kylningsförmåga. Därtill granskas genomföringar, förnyas tätningar, repareras skyddsanordningar, kompletteras transformatorns skydd osv. De åtgärder som vidtagits dokumenteras för uppföljning av transformatorns underhåll. VILLE VALTA 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

9 Förpackningen en viktig del av varuleveransen När en produkt levereras till kunden, ska den i allmänhet skyddas och förpackas på något sätt för att hålla påfrestningarna under transporten. För förpackningen ansvarar i regel avsändaren. Tidigare kunde förpackningsskyldigheten överföras på mottagaren med leveransklausulen incoterms ex works (fritt säljarens fabrik). Nuförtiden har regeln ändrats så att avsändaren alltid bär ansvaret. Avsändaren är ofta produktens tillverkare, som har möjlighet att påverka valet av en ändamålsenlig förpackning av produkten. På detta sätt kan man säkerställa att produkten levereras oskadd till mottagaren. Hur väl det lönar sig att packa produkten beror på många faktorer, bl.a. transportformen och påfrestningarna under transporten. Vid korta transporter lönar det sig inte att göra en robust förpackning. Vid containertransport kan förpackning av klenare konstruktion väljas än vid en transport som omfattar flera hanteringar. Man måste också beakta hur ömtålig produkten är, transportsättet samt andra faktorer i transportkedjan, såsom rutten, de geografiska förhållandena, transportens längd och rentav årstiden. Även om beslutet om detaljerna beträffande förpackningen i hög grad ankommer på avsändaren, ställs det även inom lagstiftning och transportjuridiken krav som har klara ramvillkor på förpackningens beskaffenhet. Förpackningen ska tåla påfrestningarna under transporten Kuvapörssi Oy / Jupiterimages Förpackningen för en vara som transporteras ska hålla normala transportpåfrestningar under hela transportkedjan. Vanliga påfrestningar under transport är slag och accelerationer, men även variationer i fukt och temperatur på grund av klimatet. Dessutom kan biologiska påfrestningar till följd av mögel och annan bakteriell verksamhet utgöra ett problem vid leveranser av t.ex. kläder och läderprodukter samt foder och livsmedel. Om varan har skadats under transporten på grund av att den varit oändamålsenligt förpackad, befriar detta i regel fraktföraren från ersättningsansvaret. En container är en bra transportform som gör det möjligt att transportera produkter från dörr till dörr utan påfrestande mellanhanteringar som sliter på produkten eller dess förpackning. Försäkringsbolaget förutsätter också att varan är ändamålsenligt förpackad. Om produkten på grund av bristfällig förpackning orsakar skada på miljön, kan varans avsändare bli tvungen att betala omfattande skadestånd. Detta bör i synnerhet beaktas vid transport av farliga ämnen. Skyddet mot väder och vind är särskilt väsentligt om produkten inte förpackas. Stora tryckbehållare av rostfritt stål skulle transporteras i lastrummet på ett fartyg från Europa till Nordamerika. Under lastningen visade sig fartygets lastrum vara för trångt och man bestämde sig för att placera behållarna på fartygets väderdäck. Detta avtalades med rederiet och produktens mottagare. När resan inletts började man emellertid tvivla på hållfastheten hos behållarnas material. Vilken inverkan har det saltlager som ansamlas på tryckbehållarens yta under den två veckor långa sjöfärden? Avsändaren hade varit förutseende nog och skyddat behållarna med rostskyddsmedel, även om detta inte skulle ha behövts om behållarna hade transporterats i lastrummet. Rostfritt stål är visserligen som material korrosionsbeständigt, men ett saltbad under en lång resa på havet kan försvaga stålkonstruktionen. När fartyget anlänt till sitt mål sköljdes behållarna genast med sötvatten för att avlägsna havssaltet. God transporthållfasthet säkerställer en lyckad transport Små föremål kan packas i stoppning som dämpar slag, medan större objekt kan behöva stöttas upp. Typiska exempel på det senare är hamnkranar och fartygssektioner som bogseras på transportpontoner. Transporten kan ta flera dygn i anspråk, och även om man fastställt begränsningar beträffande väderlek och sjögång för transporten, utgör de ständiga rycken, gungningen och stötarna en påfrestning för det som transporteras. En fartygssektion måste passa in på sin plats i skrovet. En förskjutning i formen under transporten skulle innebära betydande problem och fördröja fartygsprojektet. Produkten ska hålla för accelerationer under transport. Detta innebär att anläggningens konstruktion inte får ge vika eller förändras under transporten. Containrar betraktas som enhetliga transportförpackningar. När det är fråga om en tät s.k. torrlastcontainer (Dry Cargo Container), jämställs lasten i containern med rumslast, även då containern är placerad på fartygets väderdäck. En container är en bra transportform som gör det möjligt att transportera produkter från dörr till dörr utan påfrestande mellanhanteringar som sliter på produkten eller dess förpackning. Varan måste också kunna hanteras med truckar. En god transporthållfasthet säkerställer i sista hand en lyckad transport. Tillräckligt höga och rätt placerade underslag är av största vikt. Skador på förpackningens sidor som orsakats av truckgafflar vittnar om dåligt stuveriarbete, men ger också en vink om att något är fel i förpackningens utformning. Särskilt problematiska är axlar, cylindrar och rullprodukter som förpackas i långa lådor. Lastning och lossning av sådana produkter i 40 fots containrar innebär mycket inpassning och mixtrande med trucken. Skador kan inte helt undvikas. En vira i en pappersmaskin revs när truckgaffeln genomborrade förpackningens kortsida. Vevaxeln i en stor dieselmotor skadades när förpackningen föll från trucken. Skadorna kunde kanske ha undvikits, om förpackningen hade varit försedd med ett stadigt ändstycke, som skulle ha gjort det lättare att skjuta in det långa kollit i containern. För att få ut lådan hade man kunnat ta tag i länkarna i ändarna och dra ut lådan så långt att den kunnat lyftas antingen med hjälp av en lyftsele eller med truckgafflarna. Lösningarna är sällan särskilt invecklade. Det krävs emellertid litet eftertanke och förmåga att sätta sig in i de problem som nästa led i transportkedjan kan råka ut för. En lyckad transport och en nöjd slutkund gynnar hela transportkedjan och framför allt varuleverantören. ILKKA KALPIO 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

10 VAPO Inom skogsindustrin har man satsat mycket på att förbättra arbetarskyddet. Även om situationen allmänt sett har blivit bättre, återstår ännu en hel del att göra för att komma upp till en god säkerhetsnivå. Enskilda exempel inom branschen visar att det går att uppnå en olycksfallsfrekvens på noll olycksfall. Den största utmaningen är att inverka på verksamhetskulturen och -miljön så att inga olycksfall inträffar. Olycksfall ska inte accepteras, utan de kan förhindras genom När det gäller arbetarskyddet ligger Finland internationellt betraktat i synnerhet efter Sverige men också Tyskland. År 2006 inträffade inom pappersindustrin i Finland 38 olycksfall på tusen anställda, i Sverige 16 och i Tyskland 32. Siffrornas jämförbarhet kan i någon mån påverkas av ländernas olika rapporteringsförfaranden. Den bästa jämförelsen fås när det egna företagets statistikmaterial och utveckling jämförs med branschen och landet som helhet. I internationell statistik kan avvikande rapporteringspraxis och skillnader i social trygghet medföra även stora kast i siffrorna. Allmänt taget har antalet olycksfall som lett till sjukledighet i mer än tre dagar minskat inom cellulosa- och pappersindustrin i EU, med undantag av Sverige. Man räknar med att cirka 55 procent av arbetsolycksfallen i Sverige statistikförs. Många olycksfall inom den mekaniska skogsindustrin målmedvetet arbete. Olycksfall inom skogsindustrin snitt. Däremot är antalet olycksfall mycket stort inom den mekaniska skogsindustrin, till vilken räknas särskilt sågverk och plywoodfabriker samt vidareförädling. Äldre anställda mer utsatta Både inom den mekaniska och den kemiska industrin råkar anställda som passerat 55-årsstrecket oftare ut för olycksfall än andra. Antalet olycksfall i denna åldersgrupp har ökat stabilt, medan olycksfallen bland unga anställda under 20 år har bibehållits på samma nivå som tidigare. Hos andra åldersgrupper har antalet olycksfall däremot sjunkit under årens lopp. För äldre och mer erfarna anställda är den största risken att man blir blind för farorna på arbetsplatsen och faktorer Inom den kemiska skogsindustrin, dvs. tillverkning av massa och papper, inträffar ungefär lika många olycksfall som inom den finländska industrin i genomförknippade med de anställdas arbetshälsa. Hos unga anställda är bristande erfarenhet den största riskfaktorn. Det går att inverka på den äldre åldersgruppen genom kontinuerlig utbildning och rotation av arbetsuppgifter. När det gäller unga och oerfarna anställda är handledning och introduktion i nyckelställning i det skadeförebyggande arbetet. Av bild 3 framgår olycksfallen i hela landet inom den mekaniska skogsindustrin enligt åldersgrupp och skadeår. Anställda i åldern år har slagits samman till en grupp och för dem anges både medeltalet och variationsintervallet. På lång sikt är trenden för denna grupp sjunkande. Inom cellulosa- och pappersindustrin är utvecklingen liknande. Orsakerna till olycksfallen inom den mekaniska skogsindustrin De vanligaste orsakerna till olycksfall inom skogsbranschen är halk- och snubbelolyckor. Det effektivaste sättet att förebygga denna typ av skador är förbättrad ordning och reda på arbetsplatsen. Användningen av handredskap orsakar också många olycksfall. Likaså är fabriksmiljön riskfylld, då de anställda lätt stöter sig på maskiner eller olika anordningar och konstruktioner. Den senare typen av skador borde beaktas redan i planeringsskedet, i synnerhet när man moderniserar maskinparken eller installerar extra utrustning. När ett olycksfall inträffar ger det ofta upphov till allvarliga eller tämligen allvarliga skador. Inom skogsbranschen medför olycksfallen klart oftare sjukfrånvaro som varar en till två veckor än 4 6 dagar. Allra mest inträffar däremot mindre olycksfall som medför ännu kortare sjukledighet än detta. Fullkostnadsansvarets inverkan syns i statistiken för den mekaniska skogsindustrin i att antalet olycksfall som medfört en sjukfrånvaro på 0 3 dagar har ökat jämfört med åren 2004 och Inom cellulosaoch pappersindustrin märks motsvarande ökning däremot inte. År 2005 orsakades allvarliga olycksfall (sjukfrånvaro i över 30 dagar) både inom den mekaniska och den kemiska industrin oftast av oskyddade bett och öppningar. Olycksfallen inträffade ofta i samband med utredning av störningar under drift eller servicearbete och i banmatningssituationer inom pappersindustrin. Till en del olycksfall bidrog också att den anställda snubblat eller vacklat till. Snubbel- och halkolyckorna orsakade också i övrigt många olycksfall. I fabrikernas interna trafik inträffade likaså allvarliga olycksfall. I de flesta fallen kolliderade en truck mot en vägg eller pelare eller stötte till en fotgängare. I massa- och pappersfabrikerna orsakade heta massa- eller lutstänk långa olycksfallsrelaterade sjukskrivningar. Användningen av utomstående arbetskraft har inte konstaterats öka antalet olycksfall, men det innebär nya utmaningar beträffande informationsspridningen och ett större behov av gemensamma verksamhetssätt. Ett tillägg utgör externa aktörer på arbetsplatsen, som ofta för med sig utländsk arbetskraft. Detta ökar antalet faktorer som bör observeras, såsom behovet av anvisningar på olika språk och tolktjänster. Framtidens insatsområden Utifrån skadestatistiken bör maskinlinjernas säkerhet utvecklas ytterligare. Genom att t.ex. analysera farosituationer och göra riskbedömningar kan man lokalisera farliga platser och arbetsmoment redan innan olycksfallen är ett faktum. Den interna trafiken borde kartläggas och fotgängarnas gångvägar avskiljas från maskinernas körvägar. För att minska antalet olycksfall är det också viktigt att förhindra uppkomsten av s.k. blinda sektorer. Genom att satsa på gott ledarskap, trygga verksamhetssätt och en säker verksamhetskultur kan man förebygga olycksfall och handla förutseende för Bild 1. Bild 2. Bild 3. att förbättra säkerheten. Det är viktigt att ledningen och medarbetarna tillsammans engagerar sig i detta arbete. Förbättrandet av säkerheten i synnerhet inom den mekaniska skogsindustrin är ett viktigt insatsområde. Pekka Sarpila 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

11 Captivebolag Ordet captive betyder bokstavligen fånge, vilket kanske gäller för de flesta captiveförsäkringsbolagen eftersom moderbolagets risker hålls fångna på en plats och man därigenom kan utverka de bästa möjliga försäkringsvillkoren som står till buds och är baserade på moderbolagets riskprofil. Captiveförsäkringsbolagen är inte ett nytt fenomen och företag såsom I.C.I., Lufthansa och Unilever kan spåra röt- terna till sina egna försäkringsdotterbolag tillbaka till 1920-talet. Intresset för helägda försäkringsdotterbolag började öka dramatiskt i USA i slutet av talet och i början av 1960-talet. Det är allmänt erkänt att det var en riskingenjör vid namn Fred Reiss som fann att företag i USA genom att grunda försäkringsdotterbolag kunde kontrollera sina försäkringskostnader bättre är genom att använda de då tillgängliga marknaderna. Att tillämpa risk managementkontroller och -processer var nyckeln till att sänka skadekostnaderna och alltså även premiekostnaderna. Samtidigt växte nya risk managementorganisationer upp och konferenser såsom RIMS där man förklarade fördelarna med captives arrangerades ofta. Captivebolagets fördelar Captivebolagen har igen börjat synas på riskmanagerns agenda. Tidigare var den främsta orsaken att använda ett captive den att man kunde spara pengar genom att flytta lokala försäkringar till globala program. Det nya intresset verkar härröra sig mer från att man försöker ta fram optimala riskfinansieringslösningar genom att använda captivet som ett verktyg i den ändrade tänkesättet och ett mångsidigt riskfinansieringsverktyg filosofin. Den fråga som finansdirektörerna oftast ställer då de blir ombedda att allokera kapital för att grunda ett captivebolag är vad är fördelarna? Svaret på frågan varierar beroende på omständigheterna för varje företag som överväger en sådan möjlighet, men kan ofta innehålla något av följande argument: Captivet är en hörnsten när man bildar och administrerar globala försäkringsprogram Man får ofta till stånd goda inbesparingar genom att konsolidera alla program hos ett frontande försäkringsbolag, och därefter använda ett captivesjälvbehåll som tar hand om alla APL:s (anticipated probable loss; förväntade sannolika skador). Captivets återförsäkring kan sedan tillhandahållas av samma försäkringsbolag eller en panel såvida detta tycks vara en god lösning. Kuvapörssi Oy / Jupiterimages Icke traditionell försäkring En del risker kan visa sig vara svåra eller rentav omöjliga att försäkra där en traditionell försäkringsprodukt inte existerar. Captivebolagen kan ofta själva utveckla en ny produkt och kan även ibland, genom att förbinda sig till risk management och dess processer på okonventionella marknader finna återförsäkringsskydd för risker som ligger över captivets självbehåll. Direkt tillgång till återförsäkringsmarknaderna I vissa fall är det mera effektivt att genom ett eget försäkringsdotterbolag få tillgång till återförsäkringsmarknaderna än genom traditionell försäkring. Många captives har bildats, i synnerhet i Storbritannien och USA, för att få direkt tillgång till försäkringspooler såsom TRIA i USA och Pool Re i Storbritannien. Det finns en mångfald av dylika pooler över hela världen. Corporate Governance Att grunda ett captivebolag har alltid varit ett sätt att erbjuda en fast och klar process rörande försäkringsupphandling och risk management, i synnerhet när företagen har velat konsolidera diverse lokala försäkringar i ett globalt program. Captivebolaget har visat sig vara ett ypperligt verktyg i denna process. Möjligheter att bygga upp reserver vilka inte är tillgängliga för icke-försäkringsbolag Vanliga företag kan bygga upp avdragsgilla reserver för kända och beräkningsbara skador. Endast försäkringsbolag kan bygga upp reserver där summan inte är känd utan estimerad, men ännu viktigare, där man vet att skador har skett men inte rapporterats. Detta är mycket relevant i samband med ansvarsaffär och reserverna går under benämningen Incurred But Not Reported (IBNR = Inträffade men icke rapporterade). Denna möjlighet att bygga upp avdragsgilla reserver kan vara mycket viktig då man vill jämna ut vinsten och förlusten i samband med försäkringsbara och även ickeförsäkringsbara risker. Icke intjänade premiereserver, icke utlupna riskreserver och profitkommissionsreserver kan också vara användbara i finansiell långtidsplanering. Ett verktyg i det långsiktiga risk managementarbetet Orsaker som hänför sig till företagens individuella omständigheter erkänns vanli- gen som de största fördelarna som kan ses i att använda sig av ett captive försäkringsbolag. I dag börjar man dock se på captive bolagen ur en mer holistisk synvinkel, där captivet är ett verktyg i det långsiktiga risk managementarbetet och riskfinansieringsprogrammet. Man har lagt fram ett otal nya idéer med olika alternativ som grundar sig på moderbolagets filosofi och synpunkter. I det följande några sådana exempel: Risk Management Sponsorering Riskpriset Vinsten som genererats i captivet används för att investera i risk management och skadeförebyggande arbete. Det kan vara så enkelt som att betala för personalens seminarier gällande skadeskyddsarbete, eller att investera i sprinkleranläggningar. Det finns att otal synpunkter på hur detta kan göras i praktiken; det populäraste är att be de olika enheterna komma fram med förslag på hur de skulle vilja använda pengar i skadeförebyggande arbete. Captivets ledning besluter sedan årligen om de förslag som kan premieras. Skadefrihetsbonus Hellre än att man betalar dividend åt moderbolaget, kan man använda captivets vinst till att ge bonus för skadefritt år som rabatt på följande års premier åt de operativa enheterna, för att sålunda sporra till bättre risk management på lokal nivå. Sänkta premier är alltid lockande för de lokala enheterna. Sänkt premie betyder ju också sänkt premieskatt, fast skattefrågan är komplicerad och bör studeras noga innan man gör beslut utgående från den. Tillgång till försäkringsskydd som inte annars står att finna För vissa risker finns det inte konventionella försäkringslösningar eller -produkter till buds. Detta gäller ofta om det inte finns tillräckligt många liknande risker så att försäkringsbolaget skulle kunna beräkna priset för risken. Här kan captivet bistå med att utveckla och skräddarsy just en sådan försäkring som möter moderbolagets behov. Mångåriga försäkringsavtal Ibland, i synnerhet då man kan förvänta sig skador enbart ett år under en femårsperiod, kan det vara nyttigt att ha mångåriga försäkringar där premierna för ett antal år används för att betala de skador som infaller under endast ett år. Fastän denna sorts arrangemang också kan fås på den konventionella marknaden kan captivebolag vara mera flexibla och komplettera den traditionella försäkringsprodukten. Captives och Corporate Governance Eftersom övervakningen och kontrollen av captivet hör till styrelsens ansvarsområde, ger detta en stark kontroll av försäkringarna och risk managementprocessen vilket i allt större grad ses som viktigt ur aktieägarnas synpunkt när det gäller Corporate Governance. Man har sagt att många nyligen gjorda captiveetableringar har förorsakats av möjligheten att använda captivet för att fylla en del av Sarbanes Oxleys raporteringskrav Denna lista är inte uttömmande och det finns betydligt flere fördelar som också har noterats och tillvaratagits av diverse företag. If förbättrar sin service till captives FinnCap Oy Finnish Captive & Risk Services Ltd. som är ett helägt dotterbolag till If Skadeförsäkringsbolag Ab har hjälpt i huvudsak finska koncerner att grunda sina captivebolag och även att driva dem tillsammans med deras captive managementbolag på Guernsey, Isle of Man eller i andra domiciler. I detta arbete samarbetar FinnCap med de lokala managementbolagen. Med Aon Insurance Managers har FinnCap en gemensam historia på nästan tjugo år vad gäller arbete med captives. If har även tagit ett strategiskt beslut att försöka förbättra sin service till captivebolag. Man har startat ett Captive Competence Centre och en av dess uppgifter är att komma på nya idéer om hur man kunde förbättra Ifs service till captives. Genom utbildning och kontinuerligt arbete med captives har If byggt upp ett team av kunniga specialister med många års erfarenhet av att hjälpa företag och deras captivebolag och som är i en unik position på den nordiska marknaden genom att kunna förstå de frågor och fördelar som är förknippade med captivebolag. Paul Wakefield Aon Insurance Managers, Guernsey Lars von Hertzen Oy Finnish Captive & Risk Services Ltd. 20 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

12 Kuvapörssi Oy / Jupiterimages Hanteringen av avtalsrisker: inte enbart juristernas sak! Dagens organisationer kräver allt mer av varandra vid handel med produkter och tjänster. De är allt mer beroende av varandras framgång och av avtal. En ändamålsenlig hantering av avtalsrisker utgör i allt högre Det har blivit allt vanligare att komma med krav och bestrida avtal. Brister i avtalens innehåll eller hantering leder lätt till missförstånd och dröjsmål. Vid störningar fördröjs tjänster och betalningar, ekonomin och atmosfären lider och relationerna blir inflammerade. Förlusterna kan vara betydande. Det som gör situationen särskilt problematisk är att det ofta är fråga om risker som inte täcks av försäkringar. Genom en ändamålsenlig hantering av avtalsrisker kan man förbättra företagets resultatförmåga, precisera ansvarsfördelningen samt minimera problem och rättstvister. Avtalsrisker: vad och varför? I dagens läge utlokaliseras allt oftare sådana uppgifter som tidigare sköttes i den egna organisationen. Detta sker lika väl i kommunerna som inom industrin, handeln och servicebranschen. När man övergår från interna funktioner till kundrelationer och kompanjonskap, måste samarbetet och tjänsternas innehåll, avgränsningen av ansvarsområden, debiteringsgrunderna och många andra faktorer specificeras mer ingående än tidigare. För detta behövs avtal. Affärs- och avtalsförhållanden är alltid förknippade med risker. Att ta risker utgör en naturlig del av verksamheten, dock inte till vilken omfattning och till vilket pris som helst. Riskerna måste stå i förnuftig proportion till den förväntade nyttan. Ändamålsenliga avtal och processer hjälper att hålla riskerna på godtagbar nivå okontrollerade risker kan äventyra ekonomin och framtiden. Avtalsriskerna ses ibland som en del av de juridiska riskerna eller ansvarsris- grad en del av företagets verksamhet och ledning. kerna. Hotet kan exempelvis bestå i att organisationen påförs ansvar för att den brutit mot sina förpliktelser eller orsakas negativa följder på grund av att ett avtal inte realiserats, inte är giltigt eller till följd av bristande dokumentation. Avtalsriskerna kan också hänföra sig till avtalspartens betalningsoförmåga eller -ovilja eller till att den andra parten inte uppfyller sina skyldigheter. När organisationen fungerar i mitten av leveranskedjan, stödjer dess inköps- och säljavtal inte nödvändigtvis varandra. Ansvars- och avtalskedjan kan då brytas och göra organisationen till en riskkoncentration. Konkurrensrätten är likaså i många avtalssituationer förknippad med risker. Även om avtalen alltid har en juridisk dimension, är avtalen inte enbart juridik. När det gäller avtalsrisker är det inte endast fråga om ersättningsansvar och påföljder på grund av avtalsbrott, utan också osäkerhetsfaktorer i anslutning till avtalen samt potentiella problem. Avtalsriskerna kan, men behöver inte, uppdagas i form av ansvarsrisker eller (rätts)tvister. När de realiseras innebär de ett hot mot affärsförbindelserna och möjligheterna att uppnå lönsamhetsmål och andra mål. Avtalsriskerna kan t.ex. bottna i orealistiska förväntningar eller för snäva tidtabeller. En allmän orsak till avtalstvister hänför sig till huruvida en prestation är sådan som den skulle vara. Om kunden av någon orsak är missnöjd t.ex. placeraren med den avkastning som han fått eller beställaren med den entreprenad som utförts uppstår det diskussion om vem som bär ansvaret. Om avtalet jämte bilagor är oklart, ökar sannolikheten för problem. Om denna riskfaktor kan elimineras i tid, kan däremot många problem och rättstvister undvikas. Avtalsriskerna kan också bero på attityder. Endel anser kanske att avtal är ett nödvändigt ont, och därför inte bryr sig om att sätta sig in i vad det står i dem bara det nu finns någon form av avtal. Även i kvalitetsmedvetna organisationer kan spelreglerna godkännas utan att man bekantat sig med dem. Man förhåller sig ibland rentav likgiltigt till kravdefinitioner, standardvillkor och annat bilage- och referensmaterial. När en avtalsrisk realiseras och skadan redan är skedd, är det sent att göra ändringar i riskfördelningen. Man kan visserligen ta lärdom med tanke på framtiden, såframt någon ser till att erfarenheterna utnyttjas. God hantering av avtalsrisker är ett samspel Avtalen styr organisationernas penning-, informations- och materialflöden. När ett avtal har ingåtts ger det parterna verktyg för ledning och skapar en grund för fördelningen av kostnadsoch fullföljdsansvaret. Denna grund kan ingendera parten ensidigt ändra på efter att avtalet ingåtts. Hanteringen av avtalsrisker är emellertid inte enbart avtalsteknik eller -taktik, och det lyckas inte enbart med hjälp av avtalstexter och juridik. Dokument och lagar säger inget om sannolikheten för en risk, dess effekter eller omfattning. För detta behövs kunskap om den omgivande verkligheten. Det finns därför skäl att analysera avtalsriskerna tillsammans med projektets tekniska, ekonomiska och funktionella risker. Att identifiera, bedöma och hantera dessa risker är ett teamarbete. Innan avtalet ingås är det viktigaste skedet i hanteringen av avtalsriskerna att definera vad man avser att göra tjänstens eller lösningens innehåll, förverkligande och prissättning: vem gör, bekostar och betalar vad, var, när och hur. Det är viktigt att avtalsparterna (t.ex. i ett leveransprojekt) har en helhetsbild och gemensam uppfattning om vad man köper och säljer och vad som ingår i priset samt hur ansvaret för avtalets fullföljande och kostnaderna fördelas. Det ligger i alla parters intresse att den lösning som erbjuds motsvarar användarnas behov och förväntningar. Projektet måste kunna konkretiseras så att behoven och förväntningarna kan omvandlas till funktionella och tekniska egenskaper, krav och förpliktelser. För att de ska förstås på det sätt som avsetts och på samma sätt behövs klara och begripliga definitioner, mätare och uppgiftsförteckningar. Utifrån dessa sammanställs också projektets budget och lönsamhet. Ett bra avtal fungerar förutom som projektets manuskript också som en reservplan, som svarar på frågorna vad om (t.ex. vad om samarbetet upphör eller någondera avtalsparten blir förhindrad att fullfölja sina åligganden) och vad om inte (t.ex. vad om man inte får information, betalningar eller tjänster i rätt tid eller med rätt innehåll). Med ansvarsklausuler kan man gardera sig med tanke på såväl motpartens som den egna organisationens kontraktsbrott. Klausulerna kan precisera och begränsa ansvar och påföljder och innehålla tidsfrister och anvisningar för hur man ska gå till väga. I internationella avtal kan valet av lag och villkoren i anslutning till lösningen av tvister förbättra förhandlingspositionen betydligt. Den bästa behållningen av avtalen vid riskhantering hänför sig emellertid till en klar definition av prestationen och de incitament varmed man kan främja att målen uppnås i rätt tid, högklassigt och inom ramen för budgeten. Målet är en övervägd och kontrollerad verksamhet också i händelse av störningar och problem samt om någondera parten vill lösgöra sig från samarbetet. Kunniga företag bereder sig även på detta redan i planeringsskedet. Grunden för en god hantering av avtalsrisker är en kombination av tekniskt, ekonomiskt och juridiskt kunnande jämte genomförandekompetens samt ett fungerande samspel mellan experter inom olika branscher. Avtalet kan stödja detta samspel men inte ensamt för sig bygga upp det. För detta behövs gränsöverskridande växelverkan mellan olika yrkesgrupper och också ofta mellan olika organisationer. Planeringsteamets samarbete hjälper att identifiera riskerna, vad, varför och hur kan problem uppstå, vad är väsentligt i avtalen och vilka alternativ står till buds vid hanteringen av riskerna. Genom att passa in bitarna i pusslet (schemat) på ett lämpligt sätt föds en klar, enhetlig och välfungerande helhet: ett avtal som betjänar såväl verksamhetens som användarnas behov och genom vilket genomförandet lyckas så att resultaten motsvarar parternas förväntningar och mål. Klara avtal och ett gott samspel hjälper också att definiera kontaktytorna mellan olika projekt och avtal (t.ex. leverans-, finansierings-, transport- och försäkringsavtal) samt att synkronisera villkoren för avtal som är förknippade med varandra (t.ex. länkandet av skyldigheter och ansvar vid underleverans). På detta sätt kan man minimera eventuella störningar och hålla riskerna på acceptabel nivå. Ett fungerande samarbete och de rätta frågorna i planeringsskedet är till hjälp för att konkretisera målen och avtala om roller, mätare för framgång och incitament. På detta sätt är avtalsparterna bättre förberedda på ett flexibelt 22 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

13 samarbete och också på de problem och risker som kan uppstå under samarbetets gång. Målet är inte att upprätta ett avtal i sig utan ett lyckat fullföljande av avtalet. Ett lyckat samspel: vem ansvarar för det? If banbrytare inom utbildningen inom branschen Förmågan att hantera avtalsrisker hör till yrkeskunskapen inom allt fler arbetsfält. Dessa färdigheter lär man sig inte genom teoretiska studier utan genom praktisk erfarenhet. If har varit banbrytare inom utbildningen inom denna bransch: bolaget och dess föregångare har arrangerat interaktiva workshop-kurser för hantering av avtalsrisker sedan år Enligt en utredning om verkningsfullheten skapar case-övningarna på dessa evenemang en trygg miljö att identifiera avtalsrisker och öva sig i hanteringen av dem. Deltagarna har Avtalen har blivit viktiga verktyg för ledning och riskhantering. Organisationerna besitter mycket kunskap om avtal, men den är ofta splittrad. Individernas kunskap blir inte automatiskt organisationens kunskap. För detta behövs målmedveten utveckling. Vem bär då ansvaret för de avtal som ingås inom ramen för affärsverksamheten och för hanteringen av de risker som är förknippade med dem; vem är deras ägare? Är en sådan verksamhet särskilt förnuftig där ansvaret t.ex. först ligger hos försäljningen eller kundchefen, varpå juristerna tar över ansvaret i förhandlingsskedet, projektchefen bär ansvaret efter att avtalet ingåtts och ansvaret sedan överförs vidare t.ex. till produktionen eller kundstödet? Det här kan ibland vara den faktiska situationen i ett leverantörsföretag. Den högra handen vet inte alltid vad den vänstra gör. Ansvar för genomförande och kostnader samt andra ansvarsfrågor kan vara oklara och inte sammanlänkade med kompanjonerna, och avtal och försäkringar kan vara okoordinerade. Beställarsidan är inte heller alltid på det klara med vare sig ansvar eller befogenheter. I takt med att antalet personer som arbetar med avtal ökar väcks också frågan om hur avtalsportföljen sköts och utnyttjas och hur hanteringen av riskerna ombesörjs. Om organisationen har verksamhet på flera orter och i många länder och enheterna är självständiga, ökar svårigheterna. Man vet inte alltid vilka avtal de enskilda enheterna har ingått och hur väl deras avtalsprocesser och -dokument motsvarar dagens behov. Det är svårt att utnyttja köpkraften, om enheterna inte känner sina gemensamma leverantörer och värdet på sin totala upphandling. Inom försäljningen kan betalningsoch garantitider, ansvarsinnehåll och övriga villkor variera avsevärt mellan olika enheter och också mellan olika produktoch servicegrupper inom samma enhet. Uppgifter om totalansvar och -risker finns inte nödvändigtvis snabbt att tillgå. För dessa situationer erbjuder centraliserade lösningar till avtalshantering (contract management) avsevärda förbättringsmöjligheter. Med hjälp av dem kan man automatisera arbetsskeden och hanteringen av avtalsuppgifter och -dokument. När organisationen har gemensamma avtalsprinciper och uppdaterad information, kontrollistor och modeller, kan avtalen effektivt utnyttjas som stöd för ledning, styrning av verksamheten och riskhantering. På detta sätt har organisationen också bättre resurser för att identifiera situationer som kräver åtgärder samt för att minimera störningar, tvister och risker. På affärsverksamhetsnivå måste någon ansvara för samordningen av intresset hos olika enheter, verksamhetsfält och experter. Avtalen måste vara enkla att använda och ändamålsenliga, och de måste vara juridiskt bindande. Riskerna ska stå i rätt proportion till den nytta som erhålls, men kostnaderna för avtalen får inte stiga till ohållbara nivåer. Verksamheten måste styras och processerna måste kunna upprepas. Sund byråkrati behövs samtidigt som kreativitet och situationsanpassad flexibilitet bör bibehållas. Man måste kunna förena styrkorna hos olika yrkesgrupper och koordinera olika roller och ansvarsområden. Som verksamhetsmodell kan man använda en matris, där varje delområde har egna ansvarsfält. Någon måste emellertid bära ansvaret för samordningen av de olika delområdena. Vem är då denna någon som bär ansvaret för samordningen av kunskap, handling, dokument och intressen som berättat att de på dessa workshops fått en helhetsuppfattning om avtalsärenden. De har känt att deras yrkeskunskap har utvecklats och att de kunnat sköta sina arbetsuppgifter mer effektivt. Dessutom har de lyckats komma loss från olika onödiga farhågor i samband med avtal: "När man får ett avtalsdokument framför sig vet man i vilka frågor man kan fatta beslut själv och vilka frågor som en jurist absolut bör gå igenom". De företagsspecifika workshop-kurserna kan planeras så att man samtidigt skapar en beställning på nya verksamhetsmodeller och verktyg hänför sig till hanteringen av avtalsrisker? Svaret varierar från fall till fall och mellan olika organisationer och projekt. Mycket kan ligga på t.ex. försäljnings-, upphandlings-, projekt-, riskhanterings- eller avtalschefens (Contract Manager) ansvar. För affärsverksamheten ansvarar emellertid alltid i sista hand ledningen, varför också ansvaret för affärsverksamhetens avtal och administrationen av avtalsrisker i allmänhet ankommer på ledningen. I vilket fall som helst beror det på ledningens inställning till avtal hur man utnyttjar de möjligheter som avtalen erbjuder eller om de över huvud taget utnyttjas. Ledningen kan delegera ansvaret för avtalen och hanteringen av riskerna i anslutning till dem, så länge som man samtidigt säkerställer att detta syns i vederbörandes arbetsbeskrivning. Ansvarsfrågan är även förknippad med frågan om befogenheter: det behövs en gemensam uppfattning också om dem. Alla måste känna till vem som bär ansvaret och vilka befogenheter var och en har. Helena Haapio Vicehäradshövding, Master of Quality (MQ) Lexpert Oy (www.lexpert.com) Helena Haapio arbetar som kontraktscoach vid Lexpert Oy. Innan hon blev företagare arbetade hon som industrijurist vid Wärtsiläkoncernen i Finland, Sverige, Norge och USA. Hon har planerat och genomfört Ifs workshop-kurser för hantering av avtalsrisker i Finland och utomlands samt beviljats priset som Årets exportutbildare. Hon verkar också som skiljeman vid avtalstvister som inte kan lösas på förhandlingsväg. Hon är medlem i International Association for Contract and Commercial Managements (IACCM, www. iaccm.com) Advisory Council och fungerar som koordinator för dess sektion i Finland. och övar sig i användningen av dem. På detta sätt startar en förändringsprocess som också förankras i organisationen. Hanteringen av avtalsrisker är ett insatsområde för den proaktiva inriktningen inom tankesmedjan ProActive ThinkTank och inom proaktiv rätt (Proactive Law). Den sist nämnda har sitt ursprung i den preventiva juridik (Preventive Law) som utvecklats i USA redan på talet. Ytterligare information: Index Open Fördelar och risker med genetiskt modifierade organismer och försäkring av GMO Under ett par årtionden har vi upplevat otaliga genombrott inom den teknologiska utvecklingen som öppnat oanade möjligheter att utveckla nya produkter. De första tilllämpningarna av genmodifiering introducerades redan på 1970-talet inom läkemedelsindustrin. En viktig milstolpe var tolkningen av människans genuppsättning, som blev klar år I Eurobarometer-undersökningen, som gjordes inom EU år 2005, visade det sig att européerna förhåller sig misstänksamt gentemot bioteknologi inom jordbruket, även om man accepterar många andra nya tekniker. Vad är genetiskt modifierade organismer, GMO? Inom genmanipulationen modifieras organismens genetiska arvsmassa (DNA) på ett sådant sätt som inte kan ske på naturlig väg genom förökning eller korsning. Det avgörande är att man kan flytta enskilda gener från en art till en annan, till och med mellan djur och växter. Med de nya teknikerna kan man också komplettera korsning och andra traditionella metoder. När man talar om genmodifiering indelas tillämpningarna ofta i röda (tillämpningar inom hälsovården såsom läkemedel, diagnostik, vacciner och genterapi), gröna (växter, jordbruksprodukter, djurfoder) och gråa (industriella processer inom andra branscher). I denna artikel behandlas närmast gröna tillämpningar och deras risker. De vanligaste typerna av genmanipulerade växter som används kommersiellt är variationer av sojaböna, majs, raps och bomull, men man har också utvecklat ris-, sockerbets- och potatissorter samt blommor med nya färger. I allmänhet har Genetisk modifiering eller genmodifiering hänför sig till biovetenskaperna, som under de senaste tiden utvecklats med rasande fart. De nya teknikerna visar lovande egenskaper som kunde utnyttjas för att förbättra människornas levnadsförhållanden. I synnerhet den genmanipulation som används inom industrin och som berör livsmedelsproduktionen har emellertid väckt misstankar och motstånd gentemot de nya produkterna. målet varit att modifiera växtsorter som har motståndskraft mot skadeinsekter eller sjukdomar och tålighet mot bekämpningsmedel. Avsikten är också att försöka utveckla jordbruksprodukter som ger bättre avkastning med mindre kemikalier och gödsel, tål en magrare jordmån, torka och låga temperaturer samt hinner mogna under en kort vegetationsperiod. Utvecklarna av genetisk modifiering försvarar genmanipulation som ett viktigt verktyg för att kunna föda jordens växande befolkning på ett hållbart sätt. Produktionen av genmodifierade grödor har ökat stabilt sedan år 1996, då USA godkände den första kommersiellt odlade sojasorten i enlighet med sin redan tidigare antagna GM-positiva politik. Produktionsområdet omfattar nu över 100 miljoner hektar, dvs. mer än den sammanlagda ytan av Tyskland och Frankri- 24 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

14 ke. Sojaböna odlas på 60 % av arealen och majs på 25 %. Över hälften av odlingsarealen ligger i USA men andra länder, såsom Argentina, Brasilien och Kanada, följer i kölvattnet. Inom Europeiska unionen är produktionen av GM-produkter i det närmaste obefintlig. Misstron i Europa när det gäller GM-produkternas säkerhet och svårigheterna att få exporttillstånd till EU för GM-produkter som producerats på annat håll har väckt tvister inom Världshandelsorganisationen WTO. EU har emellertid godkänt de internationella konventionerna och förbundit sig att godkänna GM-produkter på sin marknad, bara de undersökts i tillräcklig omfattning och konstaterats vara trygga. Vilka är hälsoriskerna? De genetiskt modifierade produkter som kommer ut på marknaden är föremål för Miljoner hektar Tillverkning av genmanipulerade grödor i världen Källa: ingående myndighetstillsyn, i synnerhet om produkterna är avsedda som människoföda. På motsvarande sätt förutsätts omfattande testning och vetenskapligt bevismaterial om produkternas säkerhet innan de släpps ut på marknaden. Eftersom allergier är relativt allmänna och de lika väl orsakas av otaliga traditionella produkter, väntar man sig att även GM-produkter kan ge upphov till allergier. Forskarna tror inte allmänt att allergierna kommer att öka, men en del experter anser det ändå vara möjligt, om allergiframkallande gener överförs från en art till en annan. Risken kan också öka till följd av att en sensibiliserande egenskap överförs till en produkt där den inte tidigare funnits och konsumenterna inte är medvetna om det. Denna risk kan reduceras med klara förpack- ningspåskrifter. Allmänt taget ser forskarna emellertid potentiella möjligheter att genom lämplig genmodifiering minska förekomsten av allergier och andra skadliga effekter. Det hittills mest omtalade missödet i samband med GM-produkter är fallet med StarLink-majsen år 2000 i USA. Produkten innehöll ett protein, som man visste att var allergiframkallande. Produkten godkändes emellertid som djurfoder. Senare spårades detta råämne emellertid i tortillor och många andra produkter som var avsedda som människoföda. Det hade i produktionen blandats med andra majsbaserade råämnen. Situationen ledde till en återdragning av alla produkter från marknaden. Kostnaderna uppgick till uppskattningsvis en miljard dollar. Nya produkter kan innehålla nya gifter eller så kan halterna av tidigare kända gifter öka. De undersöks med hjälp av analytisk kemi och det kan ibland vara svårt att hitta dem. Merparten av forskarna anser emellertid att risken för gifter i den traditionella växtförädlingen är lika stor eller rentav större än vid genmodifiering. I det första skedet inom gentekniken användes antibiotikaresistenta gener som markörer vid hanteringen av celler. Märkning behövs i synnerhet för att man senare ska kunna detektera och identifiera genetiskt modifierade organismer, GMO. Redan då förekom diskussioner om huruvida samma egenskap kunde överföras till människor. Hittills verkar det som om en sådan överföring ändå är omöjlig. Ökningen av antalet antibiotikaresistenta sjukdomar antas bero på en överdriven användning av antibiotika samt användningen av antibiotika i djurfoder. Den kanske oftast debatterade risken Medlemsstat utför miljöriskbedömning Publisering, synpunkter av allmänheten Process för riskbedömning och godkännande av GMO i EU Ansökan gällande GMO EFSAs yttrande om produktens säkerhet EU Kommissionen/Medlemsstaterna, behandling EU Kommissionen/Medlemsstaterna, godkännande (eller inte) Riskbedömning Meddelande till medlemsstaterna Risk management Index Open är effekten på närliggande gener. Generna kan ändra närbelägna gener och slutresultatet är svårt att förutspå. De kritiska rösterna mot gentekniken har också framhållit att man inte fullständigt kan kontrollera var exakt genen hamnar i det mottagande DNA-fragmentet. Odlingen av GM-grödor kan också orsaka skada genom att odlingsväxterna kommer åt att korsa sig genom pollinering. I själva verket är det omöjligt att helt förhindra att GM-spannmål blandas och den genetiska kontaminering som följer av det. De forskare som försvarar gentekniken betonar att det snarare är fråga om huruvida en sådan korspollinering de facto kan utgöra ett hot och på denna fråga svarar de nekande. En orsak därtill är bl.a. att endast vissa växtarter har närbesläktade arter i omgivningen och att dessa arters egenskaper förhindrar dem från att leva så länge att de kunde föra arvsanlagen vidare. En tänkbar skadeverkning är också att motståndskraften mot skadedjur och -insekter leder till mer omfattande förändringar i arterna än vad som avsetts. Regleringen av genmodifierade organismer inom EU EU och dess medlemsstater samt de flesta länderna i världen har undertecknat Cartagena-protokollet om biosäkerhet från år Syftet med protokollet är att garantera en tillräcklig säkerhet vid internationell överföring och användning av levande, genmanipulerade organismer både med tanke på den biologiska mångfalden och människans hälsa. I EU:s lagstiftning övervakas genmodifierade organismer ur två perspektiv. Dessa är skyddet av människans hälsa och miljön och å andra sidan säkerställandet av en fri rörlighet för trygga GM-produkter inom EU. Viktiga regelverk är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Den grundläggande skillnaden mellan dessa olika tillvägagångssätt är att beslutsfattandet om användningen av GMO som föda för människor eller djur helt har centraliserats och ett beslut således gäller i alla medlemsländer. Sökanden ska lämna in ansökan till önskad medlemsstat, varifrån materialet vidarebefordras till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA. Myndigheten ger ett vetenskapligt utlåtande om produktens säkerhet innan Europakommissionen fattar beslut i ärendet. Om det är fråga om odling av GMO-grödor, ska också medlemslandet göra en bedömning av miljörisken. Enligt ovan nämnda förordning får livsmedel och foder inte: ha negativa effekter på människors och djurs hälsa eller på miljön vilseleda konsumenter eller användare vara så olika de livsmedel eller foder som de är tänkta att ersätta att ett normalt intag skulle vara ofördelaktigt ur näringssynpunkt för konsumenterna (eller i fråga om foder för djuren) i fråga om foder skada eller vilseleda konsumenten genom att försämra typiska egenskaper hos animaliska produkter. Avvikande från detta förfarande förutsätter tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön i forsknings- eller produktionssyfte att medlemsstaten först själv utför en riskkartläggning, som tillställs kommissionen och därefter övriga medlemsstater för ställningstagande. Medlemsstaten fattar beslut i ärendet, såvida det inte förekommer meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna som man inte kan enas om. I detta fall ska EFSA ge ett vetenskapligt utlåtande och avgörandet överförs till kommissionen. För närvarande har 84 produkter antingen godkänts för användning inom EU eller håller på att granskas. Ingen produkt har ännu direkt godkänts för att användas av människor. I USA äter emellertid miljontals människor varje dag livsmedelsprodukter som innehåller GMO-råvaror. En del anser att amerikanernas proaktivitet är det mest omfattande människotestet som genomförts inom denna bransch. Hittills har däremot inget alarmerande framkommit på andra sidan Atlanten. EU reglerar också produkternas förpackningspåskrifter. En viktig faktor i regleringen är spårbarheten hos alla genetiskt modifierade råvaror, tillsatsämen och livsmedel. Uppgifterna om genmodifiering måste förmedlas genom hela produktions- och distributionskedjan för att säkerställa att också slutanvändaren får denna information. Förpackningspåskrifter förutsätts emellertid inte, om GMO-halten i något annat material är mindre än 0,9 % och den genetiskt modifierade organismen har godkänts inom EU. Genmodifierade material som inte godkänts tillåts inte överhuvudtaget. Ett omtvistat ämne är att förpackningspåskrifter inte heller krävs för livsmedel som tillverkats med hjälp av GMO, såsom kött, ägg, mjölk eller andra mejeriprodukter från djur som utfodrats med genfoder. Forskarsamhällets klara officiella ståndpunkt har emellertid hela tiden varit att GMO inte kan överföras från maten till arvsmassan hos den som intar produkten. Ansvar och försäkring Även om forskningen och övervakningen är mycket omfattande, kan skador i princip ändå uppstå. En skadesituation kan t.ex. realiseras på följande sätt: GMO-utsäde blandas med annat utsäde och orsakar egendomsskador GMO överförs till en vild art GMO korsas med andra produktionsväxter konsumenter orsakas allergier och andra hälsoeffekter djurs värde sjunker till följd av att de av misstag utfodrats med GM-foder. I Europa baserar sig ersättningsansvaret för skador som orsakats genom GMO i allmänhet på strikt ansvar, oberoende av misstag eller försummelser, eftersom produktsansvars- och miljöansvarslagarna redan följer denna princip. Dessutom är EU:s miljöansvarsdirektiv 2004/35/EG som bäst föremål för lagstiftningsåtgärder på nationell nivå. Syftet med direktivet är att förebygga och avhjälpa miljöskador. Enligt direktivet tillämpas principen om strikt ansvar på miljöskador som orsakats av genmodifierade organismer. Dessa och många andra risker kan omfattas av ersättningsområdet för en verksamhets- och produktansvarsförsäkring, återkallelseförsäkring eller miljöansvarsförsäkring. Hittills har försäkringsoch återförsäkringsmarknaden godkänt riskerna med genmodifiering inom ramen för vanliga ansvarsförsäkringar. GMO-produkter är produkter som alla andra. Däremot kan det ibland vara svårt att uppskatta skadebeloppet. Hur ska man bedöma skadans omfattning t.ex. i händelse av korspollinering? Alla nya tekniker som inverkar på hälsan är förknippade med risken för dolda hälsorisker som uppdagas först efter en långvarig exponering. Denna risk kan inte heller i detta fall helt uteslutas och utgör också försäkringsbolagens största bekymmer. Kan genetiskt modifierade organismer orsaka att ett stort antal människor insjuknar efter en lång tid och på samma gång ge upphov till att många försäkringar utlöses samtidigt? Utöver ansvarsrisker kan GMO-riskerna också realiseras i form av egendomsförsäkrings- och transportförsäkringsrisker. Den tekniska riskhanteringen baserar sig på omfattande myndighetstillsyn och stränga myndighetskrav avseende verksamhet med GMO-produkter. Produktion, transport och hantering av genetiskt modifierade organismer förutsätter ofrånkomligen striktare tillvägagångssätt än normalt. Matti Sjögren 26 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

15 Tallinn turistbyrå Försäkring och riskhantering i de baltiska staterna De nordiska företagen är bland de ledande investerarna i de baltiska ekonomierna. De började investera i området sedan Litauen, Lettland och Estland återvunnit sin självständighet. De nordiska företagens investeringsverksamhet är redan inne på andra årtiondet, och tack vare den snabba ekonomiska tillväxten fortsätter de baltiska staterna att dra till sig utländska investeringar. Under 2006 genererade enbart Litauen 7 miljarder euro mer i direkta utländska investeringar än under 2005, vilket motsvarar en ökning på 48 procent. Försäkringar av den typ som sedan länge är vanlig i väst har ännu inte etablerat sig i Litauen. Majoriteten av befolkningen associerar begreppet försäkring med förarens ansvarförsäkring eller med den i allmänhet otillräckliga sovjetiska försäkringen. Västliga försäkringstraditioner började ta form först efter självständigheten 1990, när stora utländska försäkringsbolag hade trätt in på marknaden. Omkring 70 procent av alla affärsföretag i de baltiska staterna använder olika former av försäkringstjänster, och närmare 50 procent försäkrar sin affärsegendom, vilket inte är obligatoriskt. De kommersiella försäkringsprodukterna blir populärare för varje år, men det är tydligt att det finns ett stort utrymme för fortsatt tillväxt, främst för korsvis försäljning. För närvarande har de baltiska staterna en av de högsta ekonomiska tillväxttakterna inom EU, och marknaden för skadeförsäkringar växer mycket kraftigt varje år. Under år 2006 var tillväxten 30 procent i Litauen, 32 procent i Lettland och 16 procent i Estland. Skadeförsäkringarnas marknadspenetration motsvarade 1,06 procent av BNP i Litauen, 1,5 procent i Lettland och 1,7 procent i Estland. Försäkringsmarknaderna i de baltiska staterna befinner sig dock fortfarande i ett utvecklingsskede. Det har ännu inte blivit vanligt att använda försäkringar som riskhanteringsverktyg, och försäkringspriserna är fortsatt ostadiga: försäkringsbolag gör inte alltid noggranna värderingar av de risker de tar, och offrar ofta vinster till förmån för snabb tillväxt. Dessa problem är typiska för omogna marknader, och har minst effekt i Estland, medan de är mycket tydliga i Lettland och Litauen. If i Baltikum Försäkringsbolaget Sampo öppnade sitt första baltiska kontor Vid sammanslagningen med If Skadeförsäkring Holding AB år 2002 bytte Sampo namn till If. If har idag ett brett kontorsnätverk i alla större städer i Litauen, Lettland och Estland. Företagets baltiska dotterbolag har sina huvudkontor i Vilnius, Riga och Tallinn. Företaget har för närvarande närmare 700 anställda i de tre baltiska staterna. If erbjuder alla sina skadeförsäkringstjänster till affärskunder och privata kunder i de baltiska staterna. De baltiska bolagen har sammanlagt över kunder i regionen och hade under 2006 en bruttopremieinkomst (GWP) på 121 miljoner euro. If har 16,3 procent av den totala skadeförsäkringsmarknaden i de baltiska staterna. Attitydförändringar bland kunderna Många företagsledare trodde länge att deras fabriker helt enkelt inte kunde brinna ned, men erfarenheten visar något annat. Förra året brann en möbelfabrik ned i Estland, trots att den var byggd av sten, vilket tydligt visar att man aldrig ska säga aldrig, inte ens när skadeförebyggande åtgärder har vidtagits. Sådana talande händelser är inte det enda som får företag att intressera sig för försäkringstjänster. När företaget växer och blir västerländskt är verksamheten i kontinuerligt förändringsläge. Igår drevs den kommersiella försäkringsmarknaden i huvudsak av obligatoriska försäkringar, till exempel bilförsäkringar, och av företag som ansvarade för att själva försäkra sitt ansvar; notarier, advokater, revisorer, kronofogdar och andra. Idag har attityden förändrats dramatiskt. Företagen söker professionell riskhantering och nya avancerade produkter, eftersom verksamhetsavbrott kräver mer och mer av deras uppmärksamhet, säger Lina Necajeviene, chef för If draudimas storkundsavdelning i Litauen. Tjänster för nordiska företagskunder Ifs kontor i de baltiska staterna samarbetar med affärsområdet Industri. Som 28 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

16 A-lehtien kuvatoimitus Utnämningar: Vilnius, Litauens huvudstad, har invånare. svar på den växande efterfrågan etablerar If enheter som specialiserar sig på tjänster för storkunder. De här enheterna erbjuder kunderna skräddarsydda försäkringslösningar och riskhanteringstjänster. Ifs baltiska storkundsteam har ett nära samarbete med varandra och med affärsområdet Industri, eftersom vår målkund vanligen har försäkringsintressen i flera länder, kommenterar Janis Sprindzuks, chef för If Lettlands avdelning för företagskunder. If i Litauen och Estland har storkundsenheter redan idag; den litauiska storkundsenheten har över 500 kunder, och den estniska mer än 400. Det lettiska kontoret startade sin storkundsenhet i juli i år, och betjänar inledningsvis 250 kunder. If erbjuder mer Ifs baltiska bolag strävar till att behålla sina starka ställningar i affärssegmentet utan att enbart förlita sig på priskonkurrens. Skadeförebyggande och andra mervärdesprogram erbjuds kontinuerligt till bolagets storkunder, så att de är fortsatt nöjda med Ifs försäkringstjänster. Vi arbetar aktivt för att identifiera och analysera de olönsamma delarna i vår kundportfölj: lönsamhet, skadefrekvens och återförsäkringskostnader. Riskurval, riskhanteringsprogram och prissättning är de viktigaste verktygen i vår bransch. Genom riskurval undviker vi kunder som inte uppfyller våra säkerhets- eller kvalitetsstandarder, förklarar Sprindzuks. Via riskhanteringsprogrammen involverar If Lettland även kundföretagens ledning i utvecklingen av brandsäkerhet, underhåll och personalutbildning med syfte att minska antalet skador. Riskhanteringsprogrammen inkluderar specifika uppgifter och tidsgränser, vilket gör programmen till utmärkta verktyg för långvariga kundrelationer. Vår största utmaning är att hitta rätt uppdelning mellan skadefrekvens och stora förluster, och att försöka balansera premierna mellan dem, förklarar Sprindzuks. Enligt Lina Necajeviene, chef för If draudimas storkundsavdelning, arbetar If draudimas alltmer med förebyggande aktiviteter, och strävar på så sätt till att ge mervärde åt kunderna. Vi är proffs på riskhantering och på att hjälpa företag, inte bara när olyckor inträffar, utan även vad gäller deras verksamheter samt på att förebygga skador, säger Necajeviene. Vi kan erbjuda våra kunder flexibilitet och tydlighet, vilket skiljer oss från andra marknadsaktörer. Även för stora företag tar vi fram ett försäkringsavtal utan separata villkor för företagets varje enhet, vilket hjälper oss att undvika problem, tillägger Necajeviene. Storkundsavdelningen i Estland agerar huvudsakligen efter samma principer, riktlinjer och skadeförebyggande program som alla andra underwriting- och försäljningsenheter, dock utan en egen fristående underwritingpolicy, som Ifs affärsområde Industri har i Norden. Generellt kan vi säga att vår arbetsmetod, där vi fungerar som partner till våra kunder, har givit oss enastående sakkunskap om hur praktiska lösningar på riskhanteringsproblem kan utformas. Vi har samtidigt fått kunskap om skador, som gör att vi kan identifiera exponeringar i våra kunders verksamheter, förklarar Indrek Kass, chef för If Eesti Kindlustus storkundsavdelning. Utsikterna för den baltiska försäkringsbranschen är för närvarande utmärkta. Förhoppningsvis kommer försäkringsverksamhetens tillväxt och utveckling fortsatt öka verksamhetens lönsamhet och försäkringsmarknadens lönsamma tillväxt. Mycket av försäkringsbranschens tillväxt kommer att vara beroende av affärsvärlden, som allt tydligare börjar förstå efterfrågan på försäkringar. Jurga Lapkaite Allmänt om de baltiska staterna: De tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, kallas ofta de baltiska staterna, eller Baltikum. De ligger i norra Centraleuropa vid Östersjön och gränsar i öster till Ryssland och Vitryssland. De baltiska staterna blev 1991 självständiga från det dåvarande Sovjetunionen. Trots sina historiska likheter skiljer sig länderna åt i fråga om ekonomi, geografi och kultur. De lettiska och litauiska språken tillhör den gamla indoeuropeiska språkgruppen, och estniska ord uppvisar likheter med de finsk-ugriska språken. Lettlands huvudstad Riga är med sina invånare den befolkningsmässigt största staden i de baltiska staterna. Vilnius, Litauens huvudstad, har invånare, medan Estlands huvudstad Tallinn har Alla de tre baltiska staterna är medlemmar i EU och i NATO. Lettland har för närvarande en kraftig BNP-tillväxt på 10,4 %, medan BNP i Litauen och Estland ökar med 7,8 resp. 9,1 %. De baltiska staterna har sina egna valutor (Litauen har litas, Lettland lats och Estland kroon) som fritt kan växlas på lokala banker. RM-avdelningen växer och förstärks Under året som gått har RM-enheten vuxit och förstärkts betydligt. De nyrekryterade personerna är: Matias Boström, Civilingenjör Matias är placerad i Stockholm och har över fem års erfarenhet av väg- och vattenbyggnadsbranschen med inriktning på grundkonstruktionsmaterial. Nu specialiserar han sig på CAR/EAR-riskhantering. Matti Koskenkari, Civilingenjör Matti är placerad i Helsingfors och har över tio års erfarenhet av produktionsoch fastighetsriskteknik med inriktning på den kemiska industrin. Bo Grunnet-Nielsen, Civilingenjör Bo är placerad i Köpenhamn och har över tio års erfarenhet av riskteknik med inriktning på större kunder. Håkan Edoff, Civilingenjör Håkan är placerad i Stockholm och har över fem års erfarenhet av fastighetsteknik med inriktning på tekniska brandskyddslösningar. Vesa Lieho, Civilingenjör Vesa är placerad i Helsingfors och har erfarenhet av personalriskhantering, främst inom området för hälsa och säkerhet. Specialiserar sig för närvarande på hälso-, säkerhets- och reserisker. Janne Virki, Ingenjör Janne är placerad i Helsingfors och har över fem års erfarenhet av brandteknik med inriktning på sprinklerteknik och pappers- och massaindustrin. Patrik Fahlström, Civilingenjör Patrik är placerad i Malmö och har över tio års erfarenhet av fastighetsriskteknik med inriktning på träinrednings-, sågverks- och pappers- och massaindustrin. Jonas Pehrson, sjökapten. Jonas har över tio års erfarenhet av cargo- och transportriskhantering och är placerad i Göteborg. Philip Preston, Civilingenjör ARM. Preston är placerad i Köpenhamn och har över tio års erfarenhet av egendomsoch miljöriskhantering i synnerhet inom läkemedelsindustrin. Heini Heideman ny Branch Manager i Storbritannien/chef för International Sales Heini har över 20 års erfarenhet av företagsförsäkringsbranschen och arbetade tidigare som Ifs Nordenchef för enheten Cargo Underwriting. Reija Laatikainen ny chef för International Service & Business Support Reija har över 20 års erfarenhet av försäkringsbranschen och var tidigare chef för Ifs enhet för Industrial Control. Lotta Ogenstam ny chef för Sales and Client Servicing i Sverige Lotta har över 20 års mäklarerfarenhet och var tidigare anställd som Chief Operating Officer hos Aon i Sverige. Erik Bruzell Eide ny chef för Sales and Client Servicing i Norge Erik har en bred bakgrund inom försäkringsbranschen. Närmast kommer han från Willis AS där han var anställd som Chief Executive Officer. 30 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2007 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

17 SWEDEN If P&C Insurance S Stockholm SWEDEN Visit: Barks väg 15 If tel. P&C +46 Insurance (0) S-106 fax (0)8 Stockholm Visit: Barks väg 15 tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan 4 S Gothenburg If tel. P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan fax. +46 (0) S Gothenburg tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Västra Varvsgatan 19 S Malmö If tel. P&C +46 Insurance (0) Västra fax. +46 Varvsgatan (0) S Malmö tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Box 190 S Sundsvall If Visit: P&CUniversitetsallén Insurance 2 Box tel (0) S-851 fax (0)60 Sundsvall Visit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0) DENMARK fax. +46 (0) If P&C Insurance Stamholmen fi 159 DENMARK DK-2650 Hvidovre If tel. P&C +45Insurance Stamholmen fifax DK-2650 Hvidovre tel fax FINLAND If P&C Insurance FIN IF FINLAND Visit: Vattuniemenkuja 8 A If Helsinki P&C Insurance FIN tel IF Visit: fax. +35 Vattuniemenkuja A Helsinki tel If fax. P&C +35Insurance FIN IF Visit: Niittyportti 4 A If Espoo P&C Insurance FIN tel IF Visit: fax. +35 Niittyportti A Espoo tel fax. NORWAY If P&C Insurance P.O. Box 240 NORWAY N-1326 Lysaker If Visit: P&CLysaker Insurance Torg 35 P.O. tel. +47 Box N-1326 fax. +47Lysaker Visit: Lysaker Torg 35 tel fax. If Safety Centre Ringvoll N-1827 Hobøl If tel. Safety Centre Ringvoll fax N-1827 Hobøl tel fax FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage FRANCE F Paris AND LUXEMBOURG tel. If Assurances France fax. 4, rue +33 Cambon, e 09étage 76 F Paris tel GERMANY fax If Schadenversicherung AG Direktion für Deutschland GERMANY Siemensstrasse 9 If D Schadenversicherung Neu-Isenburg AG Direktion tel für Deutschland Siemensstrasse fax D Neu-Isenburg tel fax. THE +49 NETHERLANDS AND BELGIUM If P&C Insurance THE Boompjes NETHERLANDS 413 NL-3011 AND BELGIUM XZ Rotterdam If tel. P&C +31Insurance Boompjes fax NL-3011 XZ Rotterdam tel fax. GREAT +31BRITAIN If P&C Insurance 2nd floor, 40 Lime Street GREAT London BRITAIN EC3M 7AW If tel. P&C +44 Insurance nd fax. +44 floor, Lime7629 Street London EC3M 7AW tel fax ESTONIA AS If Eesti Kindlustus Pronksi 19 ESTONIA EE Tallinn AS tel. If +372 Eesti6 Kindlustus Pronksi fax EE Tallinn tel fax. LATVIA AS If Latvia Kronvalda bulvaris 3 LATVIA LV-1010 Riga AS tel. If +371 Latvia Kronvalda fax bulvaris LV-1010 Riga tel fax. LITHUANIA UAB If Draudimas Zalgirio 88 LITHUANIA LT Vilnius UAB tel If Draudimas Zalgirio fax LT Vilnius tel fax. RUSSIA CJSC If Insurance P.O.Box 16, FIN Lappeenranta RUSSIA Visit: Malaya Konyushennaya 1/3, CJSC office If B Insurance 42 P.O.Box St.Petersburg, 16, FIN-53501Russia Lappeenranta Visit: tel. +7Malaya Konyushennaya /3, office fax. +7B St.Petersburg, Russia tel fax Relax, we ll help you. Relax, we ll help you.

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och

Läs mer

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H E T E N L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄNK PÅ ELSÄKERHETEN LÅT PROFFSEN INSTALLERA Enligt lagen får elinstallationer bara utföras av yrkesmän inom elbranschen. Försäkra

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

Rätt försäkring för tv:n

Rätt försäkring för tv:n RAPPORT 23 december 2008 FI DNR 08-10495-000 KOV DNR 2008/1179 2008:21 Rätt försäkring för tv:n EN GRANSKNING AV ELEKTRONIKBRANSCHENS PRODUKTFÖRSÄKRINGAR OCH KONSUMENTVERKET Sammanfattning Konsumenter

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI MyAGA.se Varmt eller kallt - oändliga möjligheter med gasol. I den här broschyren får du veta mer om gasol och hur du med några enkla grundregler kan ta del av

Läs mer

Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun.

Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. 2015-03-17 0(13) Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2015-02-26 3 2015-03-17 1(13) Målsättning och syfte Brandskyddets uppgift är att ge människor

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Hitta förbättringsobjekten!

Hitta förbättringsobjekten! Hitta förbättringsobjekten! Checklista för elentreprenören SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN Egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet för alla fackpersoner

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu Brandskydd Förebygg brand och rädda djur DITT ANSVAR Information från www.lantbruketsbrandskydd.nu Viktigt att veta Brandriskerna i lantbruket är stora och kräver särskild uppmärksamhet. Kostnaderna är

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

WILLIS BLUE. Ledningsverktyg i Er riskhantering

WILLIS BLUE. Ledningsverktyg i Er riskhantering Ledningsverktyg i Er riskhantering Fånga ledningens intresse Beslutsverktyg för optimering av skadeförebyggande investeringar Hjälper er att bedöma och utvärdera koncernens risker KARTLÄGG ERA RISKER Jämförelser

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst!

Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst! Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst! Praktisk inflyttningsinformation till dig som hyresgäst hos oss på Lorentzon. Varmt välkommen till din nya bostad hos oss på Lorentzon.

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Allmänna villkor för transporttjänster. POSTEN ÅLAND AB Pack & Distribution

Allmänna villkor för transporttjänster. POSTEN ÅLAND AB Pack & Distribution POSTEN ÅLAND AB Pack & Distribution 1 1. POSTENS ERSÄTTNINGSANSVAR Posten Åland Ab:s ( Posten ) skadeståndsskyldighet för skada som vållats genom att en försändelse försenas, försvinner eller skadas eller

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Faktablad: Brandsäkerhet 2007-01-15. Brandsäkerhet. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007

Faktablad: Brandsäkerhet 2007-01-15. Brandsäkerhet. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 Brandsäkerhet Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET / Henrik Lindquist 1 (7) Brandorsaker År 2002 ryckte räddningstjänsten i Sverige ut på 5610 bränder i bostäder.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga Elhandskar en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga elolyckor, en del med dödlig utgång, har redan inträffat. Risken för nya dödsfall är överhängande om ingenting

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans översikt Innehåll: Varför reservkraft Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat Tillgänglighet li Effektdefinitioner Energibalans Varför reservkraft Sämre tillgänglighet

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

LÖSNINGAR FÖR MARKSÄTTNINGSPROBLEM

LÖSNINGAR FÖR MARKSÄTTNINGSPROBLEM LÖSNINGAR FÖR MARKSÄTTNINGSPROBLEM URETEK TEKNOLOGI FÖR ATT LÖSA MARKSÄTTNINGSPROBLEM URETEKs banbrytande geopolymerteknologi ger de mest avancerade och noggranna lösningarna för utjämning av grunder,

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador.

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador. Att tänka efter före En handbok om att förebygga skador. Inbrott Att kunna känna sig trygg i sina lokaler är en självklarhet. Det finns mycket du kan göra för att förebygga inbrott. Med till exempel ett

Läs mer

Förebyggande av elbränder i hushåll

Förebyggande av elbränder i hushåll Förebyggande av elbränder i hushåll Innehållsförteckning: 1. Säkerhetsföreskriftens syfte... 1 2. Förpliktelse... 1 3. Periodisk besiktning av elinstallationer... 1 4. Elarbeten... 1 5. Utlösning av säkring

Läs mer

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst Brandsäker camping Tips och råd till dig som campinggäst Minska risken för brand Husvagnar, husbilar och tält brinner snabbt ofta är branden över på några minuter. Som campinggäst måste du hjälpa till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

NOKIAS BEGRÄNSADE TILLVERKARGARANTI FÖR NOKIA MED WINDOWS-TELEFON

NOKIAS BEGRÄNSADE TILLVERKARGARANTI FÖR NOKIA MED WINDOWS-TELEFON NOKIAS BEGRÄNSADE TILLVERKARGARANTI FÖR NOKIA MED WINDOWS-TELEFON OBS! Den begränsade tillverkargarantin (nedan kallad garantin) gäller endast för äkta Nokia-produkter med Windows-telefoner som säljs via

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa LKAB

Arbetsmiljö och hälsa LKAB Arbetsmiljö och hälsa LKAB Kärnan i LKAB LKAB grundades 1890 och ägs av svenska staten. Detta gör oss unika: Långsiktiga kundrelationer Medarbetarnas kunskap och kompetens Magnetit LKAB Green Pellets

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

Gör ditt hem riskfritt.

Gör ditt hem riskfritt. Gör ditt hem riskfritt. Tips och råd om hur du förebygger vattenskador, inbrott och bränder hemma. Färre skador ger dig lägre premier. SBC arbetar aktivt för att ta fram attraktiva försäkringslösningar

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN 167-1 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 9 april år 2003 enligt 49. 1. INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en hög säkerhet mot skador

Läs mer

Larmmattor kan användas för att räkna kunder framför monter...

Larmmattor kan användas för att räkna kunder framför monter... Larmmattor kan användas för att räkna kunder framför monter... Eller assistera vid övervakning... CareMat eller EMD matta? T e m p w a t c h k a n e r b j u d a s i n a k u n d e r t v å o l i k a t y

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

Sprinkler och brandtekniska byten i Järfälla gymnasieskolor Värderingar & erfarenheter

Sprinkler och brandtekniska byten i Järfälla gymnasieskolor Värderingar & erfarenheter Sprinkler och brandtekniska byten i Järfälla gymnasieskolor Värderingar & erfarenheter Staffan Bengtson och Gösta Holmstedt Brandskyddslaget AB & Sprinklerfrämjandet Bakgrund När Järfälla gymnasieskolor

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

BRANDVARNARE CUPOLA OPTISK BRANDVARNARE

BRANDVARNARE CUPOLA OPTISK BRANDVARNARE BRANDVARNARE CUPOLA OPTISK BRANDVARNARE Med den fotoelektriska teknologin är Cupola optisk brandvarnare mer känslig för att upptäcka långsamt pyrande bränder. Brandvarnaren upptäcker branden innan den

Läs mer

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör UNDVIK OLYCKOR! Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Arbeta säkert vid avluftning Risker vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Se till att u Inandning av gaser som ansamlas i fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Underlag till konsekvensutredning för Vk3B gemensamhetsboende Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av Boverket tagit fram en konsekvensutredning för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer