1907. Petitionsbetänkande N:o 16.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1907. Petitionsbetänkande N:o 16."

Transkript

1 1907. Petitionsbetänkande N:o 16. Ekonomiutskottets betänkande N:o 3 i anledning af särskilda petitionsförslag angående fiskerilagstiftningen och fiskerinäringens höjande. Jämte särskilda protokollsutdrag har Landtdagen i afseende å förberedande behandling hänskjutit till Ekonomiutskottet sju särskilda petitionsförslag angående fiskerilagstiftningen och fiskerinäringens höjande, n:ris 16, 20, 21, 31, 57, 72 och 195 (Bil. IY till Landtdagshandl., ss ); och har utskottet jämväl fått del af de yttranden, hvilka afgifvits vid ärendets remiss. Af förenämnda petitionsförslag af se fyra (n:ris 16, 20, 21 och 31) fiskeriförhållandena inom hela landet, hvaremot tre (n:ris 57, 72 och 195) hänföra sig till lokala förhållanden. Utskottet har funnit lämpligt att handlägga dessa petitionsförslag i ett sammanhang, med undantag af N:o 57, hvilket, såsom berörande mera äganderätts- och aflöningsfrågor än fiskeriförhållanden, i så hög grad skiljer sig från de öfriga, att utskottet icke funnit skäl att upptaga detsamma till behandling i förevarande betänkande. Uti tre af ifrågavarande petitionsförslag (n:ris 20, :21 och 31) anhålles om nedsättande af en kommitté för

2 Petitionsbetänkande N:o 16. beredning af frågan om revision af fiskerilagstiftningen. Då uti petitionsförslaget N:o 16 föreslås, att hos regeringen skulle göras framställning därom, att nästa landtdag måtte föreläggas proposition om ny fiskeristadga, har utskottet ansett jämväl denna petition med af seende å sitt hufvudsakliga innehåll höra till dem, om hvilka kommittén, därest en sådan tillsättes, först bör afgifva yttrande. Af likartad beskaffenhet har utskottet äfven funnit de i petitionsförslagen N:ris 72 och 195 äskade åtgärder vara, hvilka endast afse vissa delar af landet (se sidd. 10 och 13). Utöfver nedsättandet af en kommitté föreslås i petitionsförslaget N:o 20 framställandet af en anhållan därom, att regeringen för höjande af fiskerinäringen och understödande af fiskarbefolkningen, oberoende af kommitténs arbete, skulle l:o beordra ett ångfartyg att om våren frambefordra fångstmän till de platser i Finska viken, hvarest gråsälen framföder sina ungar, och 2:o aflöna instruktörer med uppgift att införa förbättrade metoder för fiskfångst och för förädlande af den infångade varan, äfvensom 3:o bevilja amorteringslån mot billig ränta för inrättandet af förvaringsanstalter. Tillika anhålles i petitionsförslaget N:o 31, att regeringen omedelbart måtte skrida till utgifvande af premier för dödande af gråsäl samt beakta från yrkessammanslutningar inkommande ansökningar om understöd. Utskottet har till en början tagit under öfvervägande de åtgärder, hvilka af regeringen kunde omedelbart vidtagas utan föregången beredning af kommittén, och har utskottet i främsta rummet fäst sin uppmärksamhet vid de klagomål, hvilka såväl i petitionsförslagen som på särskilda håll bland fiskarbefolkningen försports angående den förödelse salen åstadkommit såväl med afseende å fisket som å fiskredskapen. Om storleken af denna förödelse kan man bilda sig en föreställning, då man vet att salen under ett dygn till sin nä-

3 Fiskerinäringens befrämjande. 3 ring använder omkring 5 kg. fisk. Beräknas priset å ett kilogram fisk till endast 20 penni, så förtära 4,500 salar hvilket antal årligen i Finland aflifvas fisk till omkring 1,600,000 marks värde om året. Härtill kommer den skada å fiskbragder, som genom salen, och särskildt den s. k. vikarsälen, vållas. Det väcker ej förvåning, att vår fiskarbefolkning längs hafskusten redan länge klagat öfv.er detta förhållande. Frågan är så mycket mera beaktansvärd som antalet dödade salar år för år minskas. Enligt föreliggande statistiska uppgifter dödades åren i medeltal 6,320 salar om året. Följande tioårsperiod nedgick detta medeltal till 4,890 stycken. År 1905, för hvilket de senaste uppgifterna kunnat erhållas, dödades 4,253 salar. Detta nedåtgående förorsakas synbarligen af en kännbar minskning i sälskyttarnes antal. Enligt af utskottet införskaffade uppgifter utrustas exempelvis från flere byar i Österbotten, hvarifrån för blott några år sedan flere båtlag begåfvo sig på sälfångst, numera få eller inga båtlag, och har som orsak härtill framhållits, att sälfångsten icke längre är ekonomiskt lönande, enär såväl salskinnets som i synnerhet späckets pris sjunkit, hvare- ^mot utrustningen fördyrats. Detta sakläge, som ständigt försämras, kräfver skyndsam bot. Inom utskottet hafva tvifvelsmål visserligen uttalats angående ändamålsenligheten af den föreslagna åtgärden, att ett staten tillhörigt fartyg skulle användas för frambefordring af sälskyttar. Man har till och med betviflat att staten skulle disponera öfver för detta ändamål användbara fartyg. Å andra sidan har man likväl framhållit, att s älfängsten särskildt i Finska viken skulle genom användande af lämpligt fartyg i hög grad befrämjas. Fartyget skulle befordra fångstmännen till kanten af det isfält, hvarå gråsälarna vistas medan deras ungar äro små, samt under fångsttiden där- Ekovwmiutékottets betänkande. N:o 3.

4 Petittonsbetänkande N:o 16. städes utgöra fångstmännens läger- och förrådsplats. Med beaktande häraf har utskottet ansett petitionen förtjäna understöd, om nödigt antal sälfångstbåtlag anmäler sig för dylik färd och om staten har lämpliga fartyg till disposition för detta ändamål. Däremot anser utskottet förslaget att särskild premie borde erläggas för dödad sal böra obetingadt understödas. Då salen i åtminstone lika hög grad bör anses skadlig för fiskerinäringen som t. ex. de fåglar, hvilkas dödande för närvarande premieras, äro skadliga för jordbruket, förefaller det såväl skäligt som rättvist, att samhället genom denna premiering bistår fiskarena i deras för närvarande hopplösa kamp mot detta allt talrikare uppträdande skadedjur. Härtill uppmuntrar af ven grannländernas exempel. I Danmark anses t. ex. salens utrotande vara så viktig för fiskerinäringen, att undervisning i sälfångst bl. a. meddelas uti en där nyligen inrättad fiskar-folkhögskola. I Sveriges kustlän erlägges för dödad sal en premie i medeltal öfverstigande 4 kronor. Så betalas t. ex. i Upsala län 5 kr., Södermanlands län 4 kr., Kalmar län 6 kr., på Gottland 4 kr., i Blekinge 10 kr., Västerbotten 3 kr., Västernorrland 3 kr. o. s. v. Med dessa fakta för ögonen föreslår utskottet, att man äfven i Finland skulle begynna premiera salfångsten, och har utskottet i detta afseende samt såväl med hänsyn till det genomsnittsantal salar, hvilket driftiga båtlag under en fångstperiod kunna döda, som i betraktande af de premier, hvilka erläggas i Sverige, ansett premien i Finland böra fastställas till 5 mark. Efter antalet för närvarande årligen dödade salar skulle staten härför få vidkännas en utgift af omkring 24,000 mark om året, men då det är att hoppas, att.sälfångsten genom denna åtgärd komme att bedrif vas intensivare, har utskottet kommit till den uppfattning, att för ändamålet borde för år 1908 reserveras ett belopp af 30,000 mark.

5 Fiskerinäringens befrämjande. 5 För fiskerinäringens framgång är det nödvändigt att idkarne af denna näring kunna icke allenast på ändamålsenligt sätt utöfva fångst, utan äfven bered* den till försäljning afsedda fisken på sådant sätt, att densamma kan upptaga täflan med från annat håll på marknaden införda goda produkter, l håda dessa hänseenden är vår fiskarbefolkning i hög grad efterblifven. Vid denna omständighet fästes äfven afseende i de till behandling föreliggande petitionsförslagen, såsom ofvan nämnts, och föreslås vidtagande af åtgärder för att härutinnan vinna rättelse. Härvidlag är att märka att regeringen under senaste tid tilldelat särskilda landtbrukssällskap understöd att användas för befrämjande af följande af regeringen anvisade ändamål:,,l:o) Anställande i sällskapets tjänst af en instruktör, som bör hafva genomgått Evois fiskarskola eller äga motsvarande praktiska och teoretiska insikter. Instruktören åligger att såväl praktiskt som teoretiskt arbeta för genomförande af de åtgärder till fiskerinäringens befrämjande, som omnämnas i gällande fiskeriförfattningar. Bland sådana åtgärder kan särskildt nämnas: åstadkommande af fiskelag och f redningsområden, inrättande af lekplatser för fisken samt lämnande af upplysningar om skadligheten af fiskevattnens förorenande och nödvändigheten af fiskvägars öppenhållande. 2: o) Verkande för införande af fiskodling genom utplantering af fisk och genom inrättande af enkla fiskkläckningsanstalter för höstlekande fisk, såsom sik, mujka och forell, samt dragande försorg om konstmessig befruktning af vårlekande fisk, såsom braxen, gädda, gös, id m. fl. 3:o) Införande af rationellt fiske inom visst begränsadt område af sällskapets verkningskrets, hvarvid sagda område bör så utväljas, att inom dess gränser förekomma sjöar eller andra vatten af olika beskaffenhet och därigenom lämpliga för olika slags fisk.

6 Petitionsbetänkande N:o 16. 4:o) Inläggning, konservering och rökning af fisk samt uppförande af fryshus och iskällare för fiskens förvaring. 5:o) Anordnande genom de under punkt l:o) omnämnda instruktörer eller andra sakkunniga personer af praktiska kurser i konstmessig befruktning af fiskrom, inrättande af lekvasar och tillverkning af fiskbragder och fiskkärl. 6:0) Ordnande af fiskhandeln. 7:o) Premiering af välskötta fiskevatten. 8:0) Verka för åstadkommande af ändamålsenliga fiskebåtar och fiskbragder." Denna instruktion angifver de flesta af de ändamål, för hvilkas ernående statens understöd för närvarande skulle behöfvas. Men påtagligt är, att de härintills till fördelning disponibla penningmedlen varit alldeles otillräckliga för att därmed de i instruktionen nämnda syftemål närmelsevis kunde förverkligas. Särskilda landtbrukssällskap hafva också ansökt om dessa fiskeriunderstöd till ett belopp af 84,400 mk, men regeringen har för ändamålet anslagit endast 50,000 mk. Det påbörjade arbetet bör med kraft fortsättas, och anser utskottet det vara mest ändamålsenligt att verksamheten för fiskerinäringens befrämjande äfven framdeles skulle förmedlas genom de lokala yrkesföreningarna, ty erfarenheten har ådagalagt, att af staten omedelbart aflönade instruktörers arbete i allmänhet icke burit sådana frukter som liknande arbete, utfördt af yrkesföreningarnas tjänstemän. I sådana trakter, t. ex. i inlandet, hvarest fisket endast är en binäring vid sidan af jordbruket, bör åtminstone tillsvidare denna understödsverksamhet bedrifvas genom landtbrukssällskapens förmedling. Bland den egentliga fiskarbefolkningen vid kusten och i skärgården kunna däremot med säkerhet särskilda af fiskarena bildade yrkesföreningar i detta afseende verka mera effektivt. Sällskap af båda slagen

7 Fiskerinäringens befrämjande. 7 borde staten kännbart understöda, och föreslår utskottet, att för detta ändamål för år 1908 måtte beviljas ett anslag stort 100,000 ink. Men då vid inrättandet af större förvarings- och insaltningsanstalter jämte understöden erfordras större kapital, än den fattiga fiskarbefolkningen mäktar anskaffa, anser utskottet att staten för dessa ändamål borde ur sin lånefond bevilja amorteringslån åt af fiskarbefolkningen bildade andelslag, med iakttagande af, att lån utgifvas endast åt sådana andelslag, beträffande hvilka det finnes garantier för att lånen skola framgångsrikt användas till med dem afsedda ändamål. Utöfver dessa åtgärder, hvilka regeringen omedelbart kan vidtaga, föreslås i ett flertal af de nämnda petitionsförslagen, såsom redan antydts, att Landtdagen måtte petitionera därom, att regeringen skulle tillsätta en kommitté dels för att uppgöra förslag till reformer och ändringar inom fiskerilagstiftmngen, dels för att dryfta andra af lagstiftningen oberoende åtgärder för ^fiskerinäringens höjande. Missnöjet med lagstadgandena rörande fisket är, som äfven af petitionsförslagen synes, rätt allmänt öfverallt i landet. Och då de längst syftande åtgärderna för höjande af denna näring ovillkorligen erfordra omfattande föregående beredning, har utskottet velat föreslå, att Landtdagen hos regeringen måtte petitionera om nedsättande af en sådan kommitté, och har Utskottet tänkt sig följande program för kommitténs arbete: För det första borde kommittén fästa afseende vid de klagomål, som petitionsförslagen innehålla däröfver, att den obesuttna befolkningen blifvit utan fiskerätt, då nyttjorätten af fiskevattnet är beroende af jordbesittningen, och jordägarena i allt högre grad begynnt tillgodo-

8 Petitionsbetänkande N:o 16. göra sig sin äganderätt och ur densamma härflytande fördelar i det de vägra dem, som icke äga jord, rätt att fiska. Så säges i petitionsförslaget n:r 16, att rätten till fiske borde göras allmän för alla medborgare med i lag tillåtna fångstredskap och på i lag tillåten tid. I petitionsförslaget n:r 31 föreslås åter, att den obesuttna fiskarbefolkningens behof af fiskerätt i den inre skärgården och sjöarna måtte tagas i betraktande vid uppgörandet af ny arrendelag, samt att fiskarbefolkningens rätt till fiske i hafvet och den yttre skärgården måtte tillgodoses sålunda, att delar af fiskevattnen skulle lösgöras från den enskilda j or db e sittningen och upplåtas ti]l fiskeallmännig, som fiskarbefolkningen i de särskilda kommunerna finge begagna antingen fritt eller emot till staten erlagdt arrende. Utan att närmare ingå på en granskning af de i petitionsmemorialen i denna sak gjorda förslagen, vill utskottet endast såsom sin åsikt uttala, att man för tillfredsställande af den obesuttna befolkningens behof af fiskevatten torde kunna anvisa olika utvägar, beroende på om fisket är befolkningens hufvudnäring, såsom fallet är företrädesvis vid kusten och i skärgården, eller endast en binäring såsom i inlandet. Speciellt med hänsyn till den egentliga fiskarbefolkningen borde kommittén pröfva, huruvida det icke vore skäl att till grund för kommitténs arbete skulle införskaffas noggranna statistiska uppgifter om, hvilket antal af de personer, som idka fiske såsom sitt egentliga näringsfång, är i) jordägare, 2) arrendatorer på annans mark eller 3) utan något slags jordbruk, och möjligen ännu uppgifter om andra yrkesfiskarenas förhållanden belysande omständigheter. Likaså borde kommittén, jämte en fullständig redogörelse för fiskevattnens utveckling till privategendom under tidernas lopp, framlägga utredning därom huru långt det i förordningarna påbjudna skiftet af fiskevattnen fortskridit, och hvilka orsakerna äro till att skifte icke på flere

9 Fiskerinäringens befrämjande. 9 orter verkställts. Viktig för denna frågas slutliga lösning är äfven utredning därom, i hvilken mån de ur fisket härflytande förmåner vid lägenhetsköp tagits i betraktande och. till hvilket pris dessa förmåner. Redan 1898 års fiskerikommitté påvisade att fisktillgången var stadd i aftagande såväl i hafvet som i inlandsvattnen och framhöll samtidigt denna företeelses nationalekonomiska betydelse för vårt vattenrika land. Såsom ett exempel på, i hvilken grad minskningen sker, må här enligt statistiska uppgifter nämnas några siffror rörande den årliga fångsten i medeltal af särskilda fiskslag under ett par tiotal år. År. Lax och taimen. Kg. Sik. Kg. Strömming. Kg- Mujkor och nors. Kg , ,500 1,133, ,560 10,291,560 9,038,850 3,307,750 2,482,770 Statistiken ådagalägger sålunda i stort sedt det berättigade i fiskarenas klagomål öfver att tillgången i synnerhet på värdefullare fisklag år för år minskats. Såsom orsak till denna regelbundet aftagande tillgång på fisk har man i allmänhet framhållit användandet af fiskredskap, hvilka, jämte det de äro mycket gifvande, förstöra fiskynglet och tendera till att utrota hela fiskslag, äfvensom dessutom den omständigheten, att gällande fiskeristadga bestämmer för samma fiskslag öfverallt samma fridlysningstid, ehuru erfarenheten tydligen utvisar, att lektiderna äro betydligt olika i skilda delar af landet. Såsom en synbarligen viktig orsak till fiskens aftagande måste man äfven anse strändernas fortgående kalhuggning, hvarigenom fisken i synnerhet under lektiden beröfvas möjlighet att erhålla skydd och näring i' skuggan af skogbevuxna stränder.

10 Petitionsbetänkande N:o 16. Vattenrättsutskottet vid 1900 års landtdag har jämväl beaktat denna omständighet, i det utskottet föreslagit att stränders kalhuggning skulle genom lagstadgandena förbjudas. Förslaget erhöll dock icke denna gång erforderlig ständerpluralitet, och har detta allt mera tilltagande missförhållande fått kvarstå. Förutom ofvan nämnda brist i lagstadgandena, hvilka hämma fiskerinäringen, har af ven i allmänhet försports klagomål däröfver, att stockflottningen medför stor skada för fisket, hvarjämte yrkande framställts, att ersättning för sådan skada skulle genom lagbestämning regleras därhän, att flottning af obarkad stock skulle omöjliggöras. För ernående af detta ändamål innehåller gällande vattenrättslag visserligen stadganden (II kap. 2 2 mom., 5, 6, 19 m. fl.) Men stora trävarubolag hafva vattenrättsägare till skada kunnat kringgå dessa stadganden. Liknande klagomål hafva äfven försports från bebyggarena af strandområden vid inlandets älfvar, i det man gjort gällande att utsläppandet i vattendragen af giftigt af f all m. m. från fabriker inverkar menligt på fisktillgången. För aflägsnande af ofvan nämnda missförhållanden skulle det åligga kommittén att föreslå sådana ändringar i gällande fiskeristadga, att begagnandet af fiskyngel och i allmänhet särskilda fiskslag förödande bragder blefve underkastadt särskild kontroll och vissa villkor. I detta sammanhang kunde kommittén jämväl taga under ompröfning, i hvilken omfattning tillstånd kunde medgiivas till den uti petitionsförslaget N:o 72 föreslagna undantagsåtgärd att begagna vissa uti nuvarande fiskeristadga förbjudna, i petitionsförslaget omnämnda bragder under islossningen och vårfloden i Österbottens älfvar och inre vattendrag, utan att skada härigenom skulle tillfogas fiskfångsten i dessa vatten. Fiskeristadgans föreskrifter angående fridlysningstid borde äfven underka-

11 Fiskerinäringens befrämjande. 11 stås granskning och. afpassas efter resp. fiskslags olika lektider i skilda delar af landet. I och för aflägsnande af de olägenheter, som genom strändernas kalhuggning och genom flottning förorsakas, borde kommittén taga under ompröfning, huruvida icke 13 i gällande skogslag kunde förändras i sådan riktning, att stränderna vid fiskevatten kunde skyddas för kalhuggning, och huruvida icke VII kap. 3 i gällande vattenrättsförordning borde sålunda ändras, att förutom däri nämnda böter för flottning af obarkad stock jämväl borde utsättas vite per stam. I detta sammanhang torde kommittén prof v a, i hvilkenmån fabrikers ofvan nämnda skadliga inverkan på fiskerinäringen kunde på lämpligt sätt förhindras. Dä en stor del af de reformer och förbättringar, hvilka gällande lagstadganden på fiskerinäringens område afse, hafva förblifvit reformer endast på pappret, borde kommittén taga under ompröfning, på hvilket sätt fiskeriförvaltningen i vårt land borde organiseras för att de i utsikt ställda reformerna kunde förverkligas. Utskottet har icke kunnat underlåta att fästa sin uppmärksamhet vid den omständigheten, att de myndigheter i landet, å hvars omvårdnad fiskeriärendena i första hand ankomma, nu i någon mån sakna tillfälle till samverkan med själfva den fiske-idkande befolkningen. Enligt utskottets förmenande borde kommittén fördenskull pröfva, huruvida och på hvilket sätt regelbundna diskussionsmöten, till hvilka idkare af fiskernäringen från olika delar af landet skulle inkallas, kunde anordnas de nuvarande fiskerimyndigheterna 'till bistånd. Emedan fredningsoairådena äro af stor betydelse för fiskbeståndet, borde kommittén främst fästa sin uppmärksamhet på den omständigheten, att dessa områden öfverallt blefve lagenligt ordnade och tydligt utmärkta. För detta ändamål borde kommittén anskaffa fullständig utredning öfver orsaken därtill, att afskiljan- JSkonomiutskottets betänkande N:o 3.

12 Petitionsbetänkande N:o 16. det af fredningsområden icke inom föreskrifven tid verkställts och att af skiljandet icke slutförts öfverallt, hvarest därtill hörande uppmätning af vattenområdet ägt rum. På grund af denna utredning borde kommittén taga till ompröfning frågan, huruvida och i hvilken mån statsbidrag kunde utgifvas vid inrättandet af fredningsområden och huru efterlefnaden af lagstadgandena rörande fredningsområden m. m. effektivt kunde öfvervakas. Det uti petitionsmemorialet N:o 20 framställda förslag om inrättandet af en särskild försäkringsanstalt för försäkring af fiskbragder och farkoster, som användas för fiskeriändamål, är enligt utskottets mening synnerligen beaktansvärdt. En dylik åtgärd vore säkerligen ägnad att betrygga fiskarenas ekonomiska ställning, hvilken för närvarande genom en enda storm kan blifva helt och hållet rubbad. Planer att inrätta sådana anstalter h af va redan länge varit å b ane. Men emedan tankens praktiska förverkligande medför stora svårigheter och grundandet af en dylik försäkringsanstalt erfordrar en preliminär pröfning af alla på frågan om anstaltens organisation och verksamhet inverkande omständigheter, så vore det enligt utskottets tanke icke skäl att skrida till åtgärd i omförmäldt syfte, innan den föreslagna kommittén har häröfver aflämnat sitt utlåtande. Såsom ett ännu verksammare medel till underlättande af fiskarens kamp mot storm och oväder borde därjämte tagas i betraktande möjligheten att anordna ett sådant meteorologiskt signalsystem, som det, hvilket kommit till användning i Danmark. Det skulle alltså åligga kommittén att pröfva, huruvida anledning förekomme att inrätta en anstalt för försäkring af fångst och farkoster, äfvensom att införa ett signalsystem för tillkännagifvande af väderleksförändringar och isförhållanden. Ehuru fiskarbefolkningens yrkesskicklighet torde kunna betydligt höjas genom de instruktörer, hvilka af

13 Fiskerinäringens befrämjande. 13 ofvannämnda föreningar med statens subvention skulle anställas, har dock icke ännu härmed tillgjorts allt, som kunde göras för utvecklande af fiskarenas fackkunskap. Äiven på detta område borde, lika som fallet är på jordbrukets och andra yrkesgrenars gebit, åstadkommas särskilda fackskolor, uti hvilka vår fiskarbefolkning vore i tillfälle att inhämta för yrket behöfliga insikter. Dylika skolor existera t. ex. i Sverige och Danmark. Till anläggning af sådana fiskarskolor och till läroplan för desamma borde kommittén äfven uppgöra förslag. Under disskussionen inom utskottet rörande åtgärder till fiskerinäringens höjande framställdes äfven af fackmän å området behofvet af en väl ordnad fiskexport. Speciellt borde härvid beaktas exporten till Ryssland och denna ställas under uppsikt af särskild handelsombudsman. Utskottet har beslutit föreslå, att äfven denna fråga skulle Öfverlämnas till den blifvande kommitténs handläggning. Slutligen borde kommittén fästa afseende vid de isynnerhet i landets nordligare delar framkomna och i petitionsförslaget n:o 195 omförmälda önskningsmål, att ortsbefolkningen skulle medgifvas friare fiskerätt än härintills uti kronojord underlydande fiskevatten. Beaktande det ekonomiskt tryckta läget uti dessa trakter, anser utskottet att befolkningen därstädes borde, jämväl beträffande fiskerinäringen, medgifvas så stora förmåner som det för bevarande isynnerhet af värdefullare fiskslag är möjligt, och föreslår utskottet med hänsikt därtill, att den afsedda kommittén skulle pröfva, huruvida och i hvilken mån detta önskningsmål kunde tillgodoses och om det måhända vpre skäl att utsträcka enahanda rättighet äfven till andra delar af landet.

14 Petitionsbetänkande N:o 16. På grund af hvad ofvan framhållits får utskottet vördsamt föreslå, att Landtdagen ville till Hans Kejserliga Majestät ingå med underdånig anhållan: att regeringen måtte taga under ompröfning, huruvida ej under vårvintern något lämpligt staten tillhörigt fartyg kunde ställas titt förfogande för transport af fångstmän till platser, där gråsälen framföder sina ungar, ifatt hugade båtlag i tillräcklig mängd anmäla sig; att i premie måtte utbetalas o mk för hvarje dödad sal och att för detta ändamål skulle upptagas å budgeten for år 1908 ett förslagsanslag af 30,000 mk: att särskilda a f fiskeidkare grundade fiskeris amm anslutning ar och sådana landtbrukssällskap, som upptagit fiskerinäringens befrämjande på sitt program, måtte ur statsmedel beviljas tillräckliga understöd för befordrande af den verksamhet till fiskerinäringens forko frän, som dessa föreningar utöfva, samt att for detta ändamål måtte i budgeten for 1908 upptagas ett anslag af 100,000 mk; att ur statsverkets lånefond måtte, för inrättande af fiskkonserverings- och insaltningsanstalter beviljas amorteringslån mot låg ränta åt sådana bland fiskarbefolkningen grundade andelslag, hvilka erbjuda garanti för, att de erhållna lånen användas på ett nyttigt och ändamålsenligt sätt; samt att regeringen snarligen ville tillsätta en kommitté, i hvilken skulle inkallas representanter för den besuttna och obesuttna fiskarbefolkningen såväl från kusttrakterna som från inlandet, med uppdrag att utar-

15 Fiskerinäringens befrämjande. 15 beta förslag till ändring i fiskerilagstiftningen samt att föreslå åtgärder till fiskerinäringens höjande i den riktning, som uti betänkandet antydts, äfvensom att regeringen på grundvalen af den härigenom vunna utredningen snarast möjligt ville skrida till behöriga åtgärder. Uti behandlingen af detta ärende hafva deltagit ordföranden Perttilä, medlemmarna Aalto, Aromaa, Heikkilä (delvis), Hokkanen, Huoponen, Kares, Knuutila (delvis), Mantere (delvis), Reima, Runtti (delvis), Sillanpää, Soininen, Sundblom och Wiljäkäinen samt suppleanterna Ala-Kulju (delvis), Hedberg, Heiskanen, Kivioja och Naaralainen. Helsingfors, den 19 oktober 1907.

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse 1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse beviljande af anslag för understödjande af folkbibliotek.

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 21. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel för folkskolväsendet under år 1908. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

härjningar inom Finland.

härjningar inom Finland. 190V. - U. B, Prop. N:o 25. Agrarutskottets betänkande N:o 2 i anledning af Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition till Finlands Landtdag, angående hämmande af smittosamma växt sjukdom ar och skadeinsekters

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR. för. Ändamål.

STADGAR. för. Ändamål. STADGAR för Läroverkslärarnes Riksförbund. Ändamål. ' 1- Läroverkslärarnes Riksförbund, som skall utgöra ett föreningsband mellan lärarne vid de allmänna läroverken oeh vid statens seminarier, har till

Läs mer

STADGAR OCH REGLEMENTEN

STADGAR OCH REGLEMENTEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS STADGAR OCH REGLEMENTEN ANTAGNA DEN 22 MAJ 1906 STOCKHOLM 1906 ISAAC MARCUS' BOKTR.-AKTIEBOLAG Artikel I. Om sällskapets syftemål och sammansättning. 1. Svenska Läkaresällskapet,

Läs mer

transport af djur till lands och sjöss

transport af djur till lands och sjöss Förslag till förordning angående transport af djur till lands och sjöss i Finland. 1. Vid djurtransport i Finland vare sig å järnväg, till sjöss ellor å landsväg bör städse tillses att transportdjuren

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. ST. Prop. N:o 22. Finlands Landtdags u n - derdånigasvar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till de bekof, för hvilkas bestridande de ordinarie statsinkomsterna

Läs mer

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1 NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. OMFATTNING 2 Föreningen förvaltar fisket i Munksjön-Rocksjöns

Läs mer

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från alla länder få tullfritt införas. Frihamnen är ett noga begränsadt område, som betraktas liggande

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

1908. - Motionsbetänkande N:o 1.

1908. - Motionsbetänkande N:o 1. 1908. - Motionsbetänkande N:o 1. Ekonomiutskottets betänkande N:o 1 med anledning af i Landtdagen väckta motioner med förslag till lag angående förbud för bolag och andelslag samt i vissa fall för enskilda

Läs mer

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929; SFS 1998:863 Utkom från

Läs mer

F i 11 Finlands Landtda g.

F i 11 Finlands Landtda g. 14 III, 7. Moi försl. N:o 21. Söderholm, Kari och Nix, Oskar: Förslag till lag om giltigheten af äktenskap, som ingåtts utom landet. F i 11 Finlands Landtda g. Saknaden af tydliga bestämningar om rättsgiltigheten

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Till Finlands Landtdags Bankutskott.

Till Finlands Landtdags Bankutskott. 1908. U. B. Bankutskottets betänkande N:o l angående ändring af 18 och 19 af Finlands Banks reglemente. Bankutskottet har af Landtdagens Bankfullmäktige fått emottaga följande skrifvelse: Till Finlands

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

1907. - U. B. Prop. N:o 2.

1907. - U. B. Prop. N:o 2. 1907. - U. B. Prop. N:o 2. Lagutskottets betänkande N:o 4 i anledning af Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition till Finlands Landtdag om införande af ett ordnadt notariatväsende. Ofvannämnda nådiga

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Båda tabellerna finnas också i ett band till ett pris at 1 kr. 20 öre. Det förra tabellverket innehåller till en början: tab. I kvadraterna af talen

Båda tabellerna finnas också i ett band till ett pris at 1 kr. 20 öre. Det förra tabellverket innehåller till en början: tab. I kvadraterna af talen Båda tabellerna finnas också i ett band till ett pris at 1 kr. 20 öre. Det förra tabellverket innehåller till en början: tab. I kvadraterna af talen 0,oo 9,99; tab. II kvadratrötter ur talen 0,oo 9,99;

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande

Läs mer

Hans Kejserliga Majestäts Nådiga proposition till Finlands Landtdag angående brandstodsföreningar.

Hans Kejserliga Majestäts Nådiga proposition till Finlands Landtdag angående brandstodsföreningar. 1907. N:o 13. Hans Kejserliga Majestäts Nådiga proposition till Finlands Landtdag angående brandstodsföreningar. I underdånig skrifvelse af den 30 april 1897 hafva Finlands Ständer anhållit, att Hans Kejserliga

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER

ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER 1(5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER Ägardirektiven för verksamheten i AB Vänersborgsbostäder, nedan kallat bolaget, är antagna av kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun 1994-10-25, 116 och fastställda

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn

//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn //t/t/ är tiden inne att föryngra skogar med nedsatt prnduktinn Skogsägare Om Du har boskap, sä vet Du av erfarenhet, att de inkomster den inbringar inte bero på hur stort fähuset är utan på antalet kreatur

Läs mer

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 Namn Föreningen är ideell och dess namn är Önnereds Båtlag. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att i Önneredsviken och på Sjöbacka i

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

1908. Motionsbet. N:o 2.

1908. Motionsbet. N:o 2. 1908. Motionsbet. N:o 2. Lagutskottets betänkande N:o 4 i anledning af motion och petitionsförslag om giltigheten af äktenskap, som ingåtts utom landet. I af seende å beredning har Landtdagen till Lagutskottet

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE DE NORDISKA LANTMÄTARFÖRENINGARNAS 1984-07-01 1(5) STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE AVD I INLEDNING 1 Lantmätarnas nordiska samarbete har till ändamål att ytterligare stärka samhörigheten

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

1(8) Arbetsordning. Styrdokument

1(8) Arbetsordning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av 2010-03-12, 23 Dokumentansvarig VD Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 Styrelsens uppgifter enligt aktiebolagslagen...4 2 Styrelseledamots

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Föreliggande berättelse har af Landtdagen i afseende å förberedande handläggning remitterats till Lagutskottet.

Föreliggande berättelse har af Landtdagen i afseende å förberedande handläggning remitterats till Lagutskottet. 907. U. B. Lagutskottets betänkande N:o 6 i anledning af Prokuratorns i Kejserliga Senaten för Finland till Finlands Landtdag afgifna berättelse om lagskipningen och lagarnas handhafvande i landet. Föreliggande

Läs mer

REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN 1 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-16, 315 Reviderat 1996-03-25, 39, 1997-03-24 37, 1998-10-26 131, 2001-02-26 24, 2005-04-25 68, 2011-09-26 154. Utöver vad som föreskrivs

Läs mer

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm 1 (5) STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm Stadgarna antogs vid ordinarie allmänt sammanträde den 26 april 2016 1 Militärsällskapets ändamål Militärsällskapet i Stockholm skall främja stärkt försvarsvilja,

Läs mer

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige FÖRSVARETS PERSONALTJÄNSTFÖRENING I ÖSTRA SVERIGE (FPFÖ) Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige Uppgift 1 Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige (FPFÖ) har till uppgift

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

Lösdriverilagen från 1885

Lösdriverilagen från 1885 Lösdriverilagen från 1885 Orginalet finns inscannat på http://runeberg.org/njtfattig/. Jag har inte lagt när gôrmycke jobb på att få avskriften exakt rätt, så det finns säkert en del fel. Beklagar detta.

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB

Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.12) Godkänd av kommunfullmäktige, 229 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-12-15,

Läs mer

Stadgar för Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa. fr o m 8 juni 2011

Stadgar för Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa. fr o m 8 juni 2011 Stadgar för Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa fr o m 8 juni 2011 1 Kassan skall i enlighet med bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring utge ersättning till medlemmarna vid

Läs mer

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna Sida 1 av 5 Barnfonden Insamlingsstiftelse Organisationsnummer 846003-9020 Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna INSTRUKTION FÖR GENERALSEKRETERAREN MED INSTRUKTION FÖR DEN

Läs mer

Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening 1 Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening 1 NAMN Föreningens namn är Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening. 2 OMFATTNING Föreningen förvaltar fisket i Övre Åsundens Fiskevårdsområde omfattande:

Läs mer

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer:

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: 556069-9539 Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer:

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Namn 1 Föreningens namn är Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening. Omfattning 2 Föreningen förvaltar fisket i Åby älvs nedre fiskevårdsområde i Byske

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-10

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-10 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-10 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Lag om flygplatsavgifter Enligt

Läs mer

3 Gränstullsamarbete med Finland

3 Gränstullsamarbete med Finland Gränstullsamarbete med Finland [5401] 3 Gränstullsamarbete med Finland Förordning (2000:3) om gränstullsamarbete med Finland 1 [5401] Denna förordning innehåller bestämmelser för genomförande av överenskommelsen

Läs mer

1908. Petitionsbetänkande N:o 5. Grundlagsutskottets betänkande N:o 3, i anledning af ett i Landtdagen väckt petitionsförslag

1908. Petitionsbetänkande N:o 5. Grundlagsutskottets betänkande N:o 3, i anledning af ett i Landtdagen väckt petitionsförslag 1908. Petitionsbetänkande N:o 5. Grundlagsutskottets betänkande N:o 3, i anledning af ett i Landtdagen väckt petitionsförslag angående benådning af till Sibirien deporterade finska medborgare. Landtdagen

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös 1992 rd - RP 230 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetsförmedling

Läs mer