ITiS på Kiaby skola. ItiS hösten 2001 Kristianstads kommun Kiaby skola År F-5

Transkript

1 ItiS hösten 2001 Kristianstads kommun Kiaby skola År F-5 ITiS på Kiaby skola Annica Håkansson Marianne Nilsson Bengt Welander AnnEli Malmsten Kerstin Carlsson Marilyn Karlsson

2 Innehållsförteckning Sid:2 Innehållsförteckning Sid:3 Kiaby Skola Sid:3 Projektidé med reflektioner Sid:4-8 Genomförande Sid:9 Sammanställning av enkät Sid:10 Utvärdering och resultat Bilaga: 1 Enkät till föräldrar Bilaga: 2 Bilaga: 3 Bilaga: 4 Sockertoppens Månadsblad Upptäckarnas Veckoblad Forskarnas Landskapsenkät 2

3 Kiaby skola Kiaby skola är en liten byskola, byggd 1910, nordost om Kristianstad. Skolan ligger vid Oppmannasjön i jordbruksbygd. På skolan går 53 elever som kommer från Kjuge, Barum, Ivö, Bäckaskog, Fjälkinge och Vanneberga. Eleverna är indelade i tre grupper; Sockertoppen 5-8 år, Upptäckarna 7-10 år och Forskarna 9-12 år. Vi har valt att arbeta med dessa åldersintegrerade grupper, som överlappar varandra, för att barnen ska gå vidare utifrån mognad och kunskaper. Vi är sju pedagoger som arbetar med dessa barn. Idag har vi datorn som ett skrivhjälpmedel och som faktasökare över Internet och i olika digitala uppslagsverk. Den används också flitigt av de äldre eleverna till E-post och chattning. Datorn fungerar även som leksak på raster och på fritidshemstid med alla sina spel. En annan informationsteknologi som vi använder i skolan är vår mediaverkstad, där vi varje vecka låter elever sätta samman ett litet radioprogram med nyheter och musik, som sedan sänds i vår interna skolradio. Nyheterna hämtas idag i huvudsak från tryckta medier. Datortätheten på vår skola följer BUN:s standard, 1 dator / 5:e elev. Projektidé med reflektioner Vårt mål med ItiS var att vi ville att elever, föräldrar och andra skulle få en ytterligare möjlighet att följa arbetet i skolan. Vår frågeställning blev då; Når vi fler genom att kontinuerligt uppdatera vår webbtidning? För att utvärdera vår målsättning använde vi en enkät (Bilaga: 1) med frågor till elever, föräldrar och vissa utvalda som varit involverade i projektet. 3

4 Genomförande Så här gjorde Sockertoppen och Upptäckarna Vi ville göra ett projekt där vi kunde kombinera ett undersökande arbetssätt med att få fler mottagare till barnens produkter. En webbtidning kunde förena våra önskningar. Vi presenterade vår idé för eleverna som tyckte att det verkade roligt och spännande. Vårt arbete började med att vi tillsammans med barnen skrev in vårt månadsblad (Bilaga:2) i datorn, för att sedan publicera det i vår nya Webb och informationstidning. Månadsbladet har tidigare bara funnits som papperskopia vilken har skickats hem med eleverna. Nästa steg blev att Upptäckarna gjorde samma sak med klassens veckoblad (Bilaga:3). Veckobladet skrivs sedan tidigare varje fredag av en elev, som en utvärdering av den gångna veckan. Veckobladet har tidigare bara funnits i ett ex, uppsatt utanför klassrummet. Varje vecka görs nu detta i stället på vår webb- tidning. Linus vid datorn För att få eleverna ännu mer delaktiga i vårt projekt så har vi låtit några av dem fungera som journalister för Infosidans räkning. Bl.a. har de intervjuat och fotograferat ny personal på skolan med digitalkamera, för att använda till en artikel som vi hjälptes åt med att skriva in på vår webb-tidning. 4

5 Ytterligare elever har besökt företag i Kiaby för Att göra reportage om näringslivet lokalt. Resultatet kan läsas på vår infosida på nätet. Emil fick en takstos på Huvudet när han var hos Pluzz Produkter i Kiaby Glada journalister på väg in till Pluzz - Produkter Data användningen hos eleverna har ökat och det har varit och är trångt vid datorerna. Eleverna har också utvecklat sin datorvana. Arbetet med nättidningen fortsätter med ständiga nya uppdatering varje vecka. Tidningen ska aldrig bli färdig. Ytterligare en kanal med information om skolans arbete står öppen. I skrivande stund har där enligt räknaren varit 177 besök på sidan sedan vi startade. Adressen till vår ITiS-sida är: 5

6 Så här gjorde Forskarna Vi valde att integrera ITIS-projektet i vårt arbete om Sverige och då speciellt Sveriges landskap. Så här har vi genomfört arbetet: # Eleverna fick sig tillottat ett av Sveriges landskap. De landskap som blev över tog Marianne och Kerstin hand om. # För att samla fakta till sin forskning fick eleverna förbereda sig för ett telefonsamtal till landskapets turistbyrå och sedan ringa dit för att be dem skicka information. Eleverna sökte också information via internet, men hittade mest via våra uppslagsverk som finns i datorn. Det är svårt att hitta bra fakta för deras nivå på nätet. Bättre att man ger dem länkar och adresser. Den bästa informationen fanns dock i vårt eget bibliotek. # Tillsammans kommer eleverna fram till vilka områden som landskapsforskningen ska ta upp och Marianne antecknar på blädderblock.eleverna arbetar med att läsa och omvandla till egna ord, vilket är svårt, men lärorikt. De skrev först en kladd och renskrev därefter på datorn. Att rätta på datorn är inte så givande, tycker Marianne. Datorn reagerar på okända namn och platser, vilket gör att barnen fastnar och tror att något är felstavat. Datorn säger ju inte till vad som bör ändras. Det är bättre att sitta bredvid och gå igenom texten tillsammans med barnen. # När texten är utskriven gör eleverna en framsida och häftar ihop. Vid nästa arbete ska vi ta upp hur man anger källorna till forskningen, det missade vi helt denna gången. # Datorerna byts ut från Macintosh till PC-maskiner och elevernas arbeten måste mailas över. Å,Ä och Ö hänger inte med och blir till andra tecken. Eleverna får bearbeta sina texter och samt spara i sina mappar. # Eleverna redovisar muntligt sin landskapsforskning för en mindre grupp eftersom endel upplever det jobbigt att prata inför hela klassen. Det är också tufft att orka lyssna på många redovisningar i taget. # Vi frågar någon i klassen om de är intresserade av att rita Sveriges konturer som ska ligga till grund för vår klickkarta på hemsidan. En pojke nappar och utför arbetet med beröm godkänt. Denna bild scannar vi in i programmet Paint Shop Pro 5. Där bearbetar vi bilden beskär, lägger in texter och färglägger. Landskapen får fem olika färger som är starka och klara. # Vi äter landskapsmat och ger betyg på allt från äggakaga till surströmming. Tänker lägga ut detta på hemsidan så småningom. Ett typiskt exempel på när eleven själv kunde byggt upp en egen sida så att webbmastern kan putta ut den på nätet som den är. # Marianne och Kerstin klipper ut bitar av elevernas forskningstexter och mailar till webbmaster Bengt på skolan. Han skapar hemsidor till varje text och döper dem till landskapsnamnet. Här scannar Marianne in bilder av landskapsdjur eller växter och färgsätter bakgrunden i den färgen som landskapet har på klickkartan. Att på detta sätt bygga upp en egen hemsida vill vi lära våra elever framöver, nu när vi känner att vi klarar av det själva. 6

7 # Bengt använder nu ett program som heter Mapedit. Här kan man skapa klickytor i olika former så att en hand visar sig tillsammans med en textruta när man drar musen över ytan. Samtidigt länkar man ihop klickytan med den adress som man vill ska visas när man klickar på ytan. Alltså länkar vi ihop landskapet på kartan med elevens forskningstext. Principen hur man arbetar med detta program förstår Marianne och Kerstin, men vi hade inte klarat detta moment utan vår käre Bengt. # Eleverna skriver några frågor var till sin text och en given dag får alla forskare chansen att med hjälp av vår webbkarta finna svaren på frågorna. # Marianne och Kerstin ger eleverna en enkät där de får tycka till om ITIS-projektet och ge oss ett underlag för utvärdering. Av vår enkät om hur eleverna uppfattat arbetet med deras landskaps- texter (se bilaga : 1), kunde vi utläsa att eleverna tyckte datorn var bra som ett komplement till den muntliga redovisningen. De tyckte det var roligt att med hjälp av vår klickkarta ta reda på fakta om Sverige, men ibland var det roligt att själv berätta om sin forskning och lära sig genom att lyssna på andra. Vi frågade även om de tyckte att man lärde sig något på att tillverka ett Sverigepussel i trä och använda detta när man tränar landskapen och det tyckte så gott som alla var roligt och lärorikt. Att leta efter fakta på datorn var svårt, men att hitta bilder gick bättre. 7

8 Utdrag från ITiS sidan med Forskarnas Sverigekarta, och ett valt landskap (Blekinge). Varje landskap är klickbart för besökaren på sidan. Blekinge Blekinge är ett Sverige i `miniformat med berg, hav, insjöar, skogsbygd och slättland. Blekinge är ett vackert landskap och kallas ibland för Sveriges Trädgård. Eken är Blekinges landskapsblomma. Landsksapsbygd och trollskog är inte längre bort än du kan se. Havet, vattnetdragen och insjöar är nära. Blekinge är inte större än att man kan resa genom det på en dag. Blekinges landskapsdjur är ekoxen. I Blekinge så fångar man fisk så man kan tömma honorna på rom och hanarna på mjölke. I Mörum planterar man ut ca miljon laxyngel. Varje år fångar vi ca 2500 ton lax i Östersjön. "Karlskrona" är flottans långresefaryg. Varje år går fartyget ut på en resa som varar i flera månader. Under resan besökarer besättningen många länder. Karlskrona grundades i slutet av 1600-talet av kung Karl den XI. Kungen byggde en skyddad hamn så att Skåne och Blekinge kunde försvara sig mot danskarna. Karlskrona var en bra plats för att det låg djupt in i skärgården och så var den isfri på vintern. Dom hade stora ekskogar som dom använde till att bygga skepp med. Av: Mimmi 8

9 Sammanställning av enkät Utav 40 utskickade enkäter fick vi tillbaka stycken var enbart positiva. 2 saknade Internet hemma. 1 saknade dator hemma. Kommentarer från enkäten. Gillar inte att det är på Internet, alla kan se det. Hoppas att det inte ar det ända satt att informera föräldrar på, då alla inte har tillgång till dator och Internet hemma. Datoranvändning viktig som arbetsinstrument. Personlig kontakt ar bäst. Bättre att se det i kontaktbok, pappersvägen blir personligare. Bra att se vad eleverna gjort. Kan bidra till stolta föräldrar och barn. Det är en sporre att göra ett bra arbete, barnen känner sig extra över sitt arbete. Bra träning i att visa upp sitt arbete för många människor. Jätteroligt att en tråkig dag på jobbet klicka sig fram till ungarnas arbeten. Jättekul för barnen att visa upp hemma. Trevlig och lättanvänd sida. Kan visa och berätta på ett tydligare satt vad de gjort i skolan. Utdrag ur en enkät: 9

10 Utvärdering och resultat Vi är nöjda med vår webbtidning som vi uppdaterar hela tiden. Arbetet kommer att fortgå eftersom responsen varit positiv. Vi har kommit underfund med att vi inte kunde lära eleverna alla datorns funktioner, men däremot öka deras datorvana. En förlängning av projektet kan vara att vår webbtidning blir till nytta och glädje för våra samarbetsskolor i EU-projektet Comenius. Vi tror också att man kan motivera fler elever genom att använda datorn som ett komplement i undervisningen. Det viktigaste är dock att använda så många sinnen som möjligt. Vi känner alla att det varit positivt att var med i ItiS, det vi uppskattar mest är att vi nu kommit närmare datorn. Vår webbmaster Bengt har fått en lugnare tillvaro eftersom övrig personal har blivit betydligt säkrare på att använda datorer. Bengts namn ekar inte lika ofta i trapphuset. ItiS-kursen är avklarad, men arbetet kommer att fortsätta. Träffarna på Kick, där vi utbytt åsikter och ideer kommer vi att sakna. AnnEli Malmsten, Bengt Welander, Marilyn Karlsson, Kerstin Carlsson, Annika Håkansson och Marianne Nilsson. 10

11 Bilaga: 1 Kiaby Skola I vårt ItiS projekt (InformaTionsteknologi i Skolan) på Kiaby Skola har vi haft som målsättning att kontinuerligt lägga ut information och elevarbeten på vår nya hemsida. På så sätt vill vi göra skolans aktiviteter mer tillgängliga för föräldrar, elever, och andra intresserade. För att veta om vi nått vårt mål ber vi er besvara följande nedanstående frågor; 1. Har ni besökt Kiaby Skolas Hemsida? 2. Har ni besökt Kiaby Skolas Informationssida? Ja Nej Ja Nej 3. Är hemsidan lätt att använda och ta del av? 4. Är informationssidan lätt att använda och ta del av? Ja Ja Nej Nej 5. Kan våra sidor bidra till mer information om vad barnen gör och ska göra framöver? Ja Nej 6. Vad tycker ert/era barn om att deras skolarbete finns på skolans hemsidor? Bra Mindre bra Kommentar: 11

12 7. Vad tycker ni som föräldrar om att ert/era barns skolarbete finns på skolans hemsidor? Bra Mindre bra Kommentar: 8. Vet ni att ni kan nå all skolans personal med E-post genom att klicka på respektive namn på hemsidan? Ja Nej 9. Har ni någon kommentar om skolans hem och informationssida? Vi är tacksamma om vi kan få tillbaka enkäten senast den 9/ Med vänlig hälsning från ItiS Gruppen på Kiaby Skola Annica, Bengt, AnnEli, Marilyn, Marianne och Kerstin 12

13 Bilaga:2 September 3:e Marilyn på samverkansmöte, Åsa vikarie. 4:e AnnEli på datakurs, Åsa vikarie. 6:e Intervju for 1:or som fått godkänt hemifrån att vara med i kommunens undersökning om "datorer och barn". 11:e AnnEli på datakurs, Åsa vikarie. 13:e Vi åker till museet och tittar på utställningen "Fem", som handlar om olika konsthantverk. Vi får även skapa egen konst. 14:e AnnEli på studiebesök, Åsa vikarie. 17:e Studiedag 18:e Skoljoggen - Vi joggar en runda i "Rävatorpskogen". Medtag en guldpeng i startavgift som går till cancerfonden. 21:e Fotografering 28:e Sista arbetsdagen for Sonja i köket. Hon blir sen en glad pensionär. Maria blir hennes efterträdare. 13

14 Bilaga: 3 Nedanstående är ett utdrag från Upptäckarnas veckoblad på vår ITiS-sida. Sidan uppdateras med akuell vecka varje fredag Arkiv Upptäckarnas Veckoblad Vecka : 45 Vecka : 45 Måndag: En vanlig skoldag. Tisdag: Vi hade idrott. Onsdag: Vi gjorde gäss med tygbitar som vi tog medhem ifrån. Ni kan titta på mina gäss här bredvid. Vi satte upp alla gässbilderna i matsalen. Torsdag Bokbussen kom och sen åkte 3:orna på slöjd Fredag: Vi hade oförberedd rättstavning Av: Henrik Adressen till denna sida är : 14

15 Bilaga : 4 Forskarnas Landskapsenkät Hur har det varit att? Leta fakta Leta bilder Renskriva Göra framsida Göra frågor till hemsidetexten Måla pusselbitar Inte alls bra mindre bra bra mycket bra kanon bra Lärde du dig något genom att lägga pusslet? Ser du några fördelar eller nackdelar med att redovisa muntligt inför klassen? Prata inför klassen Ge kritik till andra Få kritik av andra Visa egna bilder och saker Ser du några fördelar eller nackdelar med att redovisa på vår hemsida? Prata inför andra Ge kritik till andra Få kritik av andra Visa egna bilder och saker Lär du dig av det de andra tagit reda på? 15