Ungdomars användning av nya medier Ung Kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars användning av nya medier Ung Kommunikation"

Transkript

1 Lärarutbildningen Martin Danielsson, Lennart Axelsson Ungdomars användning av nya medier Ung Kommunikation ISSN: LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS RAPPORTSERIE 2/2007

2 Lärarutbildningsnämndens rapportserie nr 2, 2007 Ungdomars användning av nya medier Ung Kommunikation Martin Danielsson och Lennart Axelsson 1

3 Växjö universitet Lärarutbildningsnämnden S Växjö universitet Rapporten finns att hämta på eller ISSN: Tryck: Reprocentralen, Växjö universitet 2

4 Förord Vi ser en allt snabbare utveckling av digital teknik med mängder av tillämpningar inom olika områden. Undervisning, fritid och arbetsliv påverkas i hög utsträckning. I den Mediebarometer som nyligen publicerats från NORDICOM påvisar man hur snabbt medielandskapet håller på att fragmentiseras. Vi använder mer tid för medier, men på olika sätt beroende bland annat på ålder, kön och utbildning. Den ökade tillgången på bredband gör att vi ser en markant ökning av Internetanvändningen. För utbildningssystemet ställer detta krav på förändring av innehåll och form. Den nya regeringens olika initiativ till förändring av gymnasieskolan ställer utbildningsansvariga inför många och svåra beslut. En av Växjökonferensens uppgifter är att lyfta fram väsentliga frågor för utvecklingen av gymnasieskolan. Föreliggande rapport är en del av resultatet i ett projektsamarbete, Gymnasieelever på nätet, mellan Växjö universitet, (projektet Ung Kommunikation vid lärarutbildningen), Växjö kommuns gymnasieförvaltning och Nätverket SIP. Avsikten med projektet är att på olika sätt belysa hur den nya tekniken påverkar gymnasieungdomars användning av nya medier. Martin Danielsson på Institutionen för samhällsvetenskap har genomfört en värdefull och initierad kartläggning av den forskning som finns om ungdomars användning av nya medier i artikeln Ungdomars användning av nya medier en forskningsöversikt. Som framgår av artikeln är forskningsområdet relativt nytt, framförallt när det gäller svenska förhållanden. Ser man specifikt på ungdomar i gymnasieåldern och deras medieanvändning visar det sig att det finns ganska få studier. Martin Danielsson har lyft fram den forskning som finns och förhoppningen är att översikten kan bli en källa till information om kunskapsläget och en inspiration för nya forskningsinitiativ. Växjö universitet, i samarbete med Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola, är ansvarig för en av de största IT-satsningarna inom lärarutbildning. I projektet Ung Kommunikation arbetar man med att utveckla digital kompetens hos lärarstudenter, lärarutbildare vid respektive lärosäte och VFU-lärare i regionen. Projektet stöds av Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Lennart Axelsson, projektledare, ger i artikeln Ung Kommunikation, ungdomar och digital kompetens en bakgrund till projektet och beskriver vilka aktiviteter som pågår. Projektet är femårigt och avslutas i mars Växjö juni 2007 Lars Wennerstöm för lärarutbildningen vid Växjö universitet 3

5 4

6 Innehåll Ungdomars användning av nya medier en forskningsöversikt...7 Optimism, pessimism och realism...7 Publikforskningens tre traditioner...8 Om urvalet av texter...10 Den strukturella traditionen...10 Tillgång till internet...11 Användning av internet...11 Olika användningsområden...12 Regler och förhållningssätt...12 Möjligheter och risker...13 Den behavioristiska traditionen...14 Internet och de språkliga praktikerna...14 Internet som gemenskapande och identitetsskapande resurs...17 Internet, skola och lärande...21 Den sociokulturella traditionen...23 Att skapa mening genom internet...23 Nätets stegvisa integrering i ungas vardags- och familjeliv...24 Internet som en integrerad del av ungas vardag...28 Den nya tekniken i skolan...30 Nya medier och ungt engagemang...32 Avslutande ord...33 Referenser...35 Ung Kommunikation, ungdomar och digital kompetens...39 Bakgrund...39 Ung Kommunikation ett projekt för att utveckla IT i lärarutbildningen Samarbete...43 Konkret arbete...44 Nya tema- och analysgrupper...45 Utmaningen...47 Forskningsanknytning...48 Referenser

7 6

8 Ungdomars användning av nya medier en forskningsöversikt Martin Danielsson Forskningen kring internet och dess användare utgör fortfarande ett förhållandevis ungt akademiskt fält. Detta hänger givetvis samman med det faktum att det först är på senare år som mediet ifråga har fått en vidare spridning i Sverige och andra länder i västvärlden. Ändå har det publicerats en hel del forskning på området inte minst om ungas användning av internet. Däremot vore det fel att påstå att fältet svämmar över av studier kring svenska ungdomars internetanvändning. Ännu färre är studierna om svenska gymnasieelevers användning av internet, som den här forskningsöversikten egentligen var tänkt att belysa. Antingen har tonvikten legat på barns och yngre tonåringars internetanvändning eller har intresset för ålderns betydelse i sammanhanget varit tämligen begränsat. Denna omständighet får givetvis konsekvenser för urvalet av texter, något som diskuteras nedan. Först några ord om de perspektiv som karaktäriserat både det vetenskapliga och offentliga samtalet kring unga och internet perspektiv som den konkreta forskningen på området ständigt förhåller sig till. Optimism, pessimism och realism Enligt den engelske medieforskaren David Buckingham (2006a) har det vetenskapliga samtalet på området dominerats av två vitt skilda antaganden; å ena sidan har internet tillskrivits enorma möjligheter, inte minst beträffande ungas lärande, medan det å andra sidan har betraktats som mer eller mindre skadligt för barn och ungdomar. Företrädare för det första antagandet menar enligt Buckingham (2006a; 2006b) att datorer och internet kommer att leda till nya lärandeformer som bättre svarar mot ungas annorlunda behov (Papert, 1993). Andra ser internet som ett verktyg för ungas frigörelse, då det ger dem möjlighet att undslippa vuxenvärldens kontroll och skapa egna kulturer och gemenskaper (Katz, 1996). I anslutning till detta talas det enligt Buckingham (2006a; 2006b) om hur internet håller på att skapa en Electronic Generation, som antas vara bättre informerad och mer demokratisk, fantasifull och socialt ansvarstagande än tidigare generationer (Tapscott 1997). Andra begrepp som syftar till att beskriva den generation som växt upp med de nya medierna men som Buckingham inte omnämner är Net Generation (Oblinger & Oblinger, 2005), Digital Natives (Prensky, 2001), Millennials (Howe & Strauss, 2000) och Homo Zappiens (Veen, 2003). 7

9 Det andra antagandet att internet skulle vara skadligt för barn och ungdomar uppehåller sig vid de nya mediernas underhållningsaspekter, vilka dessutom anses stå i absolut motsättning till dess potentiella lärandedimensioner. Ur det här perspektivet, menar Buckingham (2006a), hålls de nya medierna ansvariga för att bland unga orsaka allt från våldsamma och asociala beteenden (Provenzo, 1991; Tobin, 1998) till försämrad fantasi och dåliga skolresultat (Griffiths, 1996). Även om dessa båda antaganden i de flesta avseenden skiljer sig åt, har de enligt Buckingham (2006a) vissa gemensamma beröringspunkter. För det första tenderar båda antagandena att bygga på generaliserande föreställningar om barn och ungdomar. Antingen antas de besitta en naturlig, spontan kreativitet som kan frigöras med hjälp av datorer och internet, eller betraktas de som sårbara, oskyldiga och i behov av skydd från dessa medier. För det andra förenas de båda antagandena ofta av idéer om att tekniken i sig kommer att generera sociala förändringar. Exempelvis har det sagts att de nya medierna på ett grundläggande sätt kommer att förändra sättet på vilket vi människor skapar och upplever vår identitet (Turkle, 1995). Buckingham (2006b) menar att liknande föreställningar om unga och teknik att barn och ungdomar som växer upp med de nya medierna utgör ett slags digital generation inte kan tas för givna. De måste snarare testas empiriskt, dels för att syna den populära retoriken på området, dels för att fördjupa förståelsen för ungas relation till de nya medierna. Majoriteten av texterna som avhandlas i den här översikten utgör exempel på konkret, empiriskt driven forskning som eftersträvar just detta att ta studiet av unga och nya medier bortom retorik och antaganden i syfte att generera ökad kunskap om hur saker och ting faktiskt förhåller sig. Publikforskningens tre traditioner Studiet av ungas användning av internet kan inordnas i den betydligt bredare traditionen av publikforskning. Huruvida det är korrekt att karaktärisera internetanvändarna som en publik eller ens som publiker, kan onekligen diskuteras med hänsyn till mediets särdrag. Publikbegreppet härrör från studiet av masskommunikation och för tankarna till passiv konsumtion av medier såsom teve, radio eller tidningar. Internet inbegriper traditionella massmedier samtidigt som användarna kan interagera med såväl medierna som varandra, vilket innebär att användningen av internet inte sällan handlar om egen aktiv textproduktion (för en mer utförlig diskussion om det förändrade medielandskapet och dess konsekvenser, se Jenkins, 2006a). I ljuset av detta har såväl publikbegreppet som publikforskningens teorier och metoder kommit att skärskådas i en inomvetenskaplig diskussion (se t.ex. Livingstone, 2004; Olsson, 2006). I ett inlägg menar den engelska medieforskaren Sonia Livingstone (2004) att publikforskningen även i det nya medielandskapet utgör en stabil grund att stå på och att några av traditionens huvudidéer, såsom aktivitetsbegreppet, har vitaliserats genom studiet av internetanvändarna (se t.ex. Olsson, 2006). Följaktligen fungerar publikforskningen trots viss tveksamhet gällande själva publikbegreppet som en lämplig ram för den fortsatta framställningen. 8

10 Forskningen kring mediernas publiker kan enligt medieforskaren Denis McQuail (2000) delas in i tre traditioner: den strukturella, den behavioristiska och den sociokulturella. Andra forskare har gjort närbesläktade indelningar av publikforskningens traditioner (se t.ex. Abercrombie & Longhurst, 1998; Rosengren & Bruun-Jensen, 1990), men i det här sammanhanget fungerar McQuails typologi utmärkt; den är klar och tydlig, på samma gång som den inkluderar, särskiljer och problematiserar skiljelinjerna mellan de relevanta traditionerna. Publikforskningens traditioner den strukturella, den behavioristiska och den sociokulturella närmar sig publiken från olika utgångspunkter, liksom även angreppssättet delvis skiljer dem åt. Den strukturella traditionen är sprungen ur medieindustriernas kommersiella behov av tillförlitliga uppskattningar av den egna publikens storlek och demografiska sammansättning. Publikens medieanvändning förklaras ur detta perspektiv dels genom mediesystemets uppbyggnad, dels genom socialt formande faktorer såsom klass, kön, ålder och etnicitet. Den behavioristiska traditionen rymmer två olika forskningsinriktningar. Den första, effektforskningen, intresserar sig för vilka effekter medierna har på publiken, som ur det här perspektivet likställs med en massa i vilken alla är passiva, hjälplösa och socialt isolerade individer som alltid tolkar medieinnehållet på samma sätt och i enlighet med avsändarens intentioner. Kort sagt studerar man vad medierna gör med sin publik. Den andra forskningsinriktningen inom den behavioristiska traditionen, uses and gratifications, uppstod som en reaktion på effektforskningen och söker istället svara på vad publiken gör med medierna. Ur detta perspektiv betraktas publiken som en uppsättning aktiva, målinriktade medieanvändare, istället för passiva offer för mediernas innehåll. Den funktionalistiska utgångspunkten innebär att publikens medieanvändning föreställs bygga på individuella behov, motiv och förhållanden. Traditionen är emellertid inte strikt behavioristisk, såtillvida att den även intresserar sig för de bakomliggande sociala förklaringarna till publikens mediebehov såväl som för mediernas vidare sociala funktioner, exempelvis för att underlätta människors kontakt och interaktion. Den sociokulturella traditionen utgår i sin tur från att medieanvändningen som betraktas som en väsentlig del av vardagslivet avspeglar vissa sociokulturella förhållanden, och att den i sig utgör en meningsskapande process i vilken såväl kulturella produkter som vardagliga erfarenheter blir begripliga. Mediepubliken är ur det här perspektivet vare sig passiv eller homogen; snarare gör de olika publikerna aktiva tolkningar av mediernas innehåll utifrån deras respektive sociokulturella kontexter, vilket tillsammans med medietexternas mångtydiga karaktär i sin tur öppnar för skilda läsningar. Trots att traditionernas underliggande antaganden om mediepubliken är olika, är perspektiven knappast allt igenom åtskiljda; ovanstående genomgång är tänkt att läsas som en förenklad översikt snarare än en exakt bild av verkliga förhållanden. I själva verket smälter de olika perspektiven ofta samman, inte minst på det metodologiska området. Det händer exempelvis att den sociokulturella traditionens kvalitativa metoder kombineras med den strukturella traditionens kvantitativa angreppssätt. Även om det inte finns några vattentäta skott mellan de olika traditionerna, är det i en forskningsöversikt som denna nödvändigt att använda sig av liknande typologier för att bringa ordning bland de redovisade texterna. Givetvis kan synpunkter resas mot såväl typologin som den faktiska indelningen, 9

11 men de ska som sagt betraktas som ett sätt att strukturera framställningen, inte som en exakt avbild av verkligheten. Om urvalet av texter Internet är ett svårstuderat område, framför allt i ljuset av mediets flyktiga karaktär och den alltjämt raska tekniska utvecklingen (för en diskussion kring internet som forskningsfält, se Sveningsson et al., 2003). Forskning tar däremot tid och riskerar att verka inaktuell när den färdiga studien väl publiceras. Men även om internet förändras i en takt som forskningen i vissa avseenden inte enkelt förmår följa, har den ändå mycket att tillföra; fastän det studerade materialet snabbt blir passé, är analyserna av det aktuella fenomenet sällan begränsade till det specifika material på vilket de bygger. Exempelvis kan resultaten av en studie som företagits på olika chattkanaler utan svårigheter överföras även till webbcommunities, då det är nätbaserad interaktion som fenomen som studeras, inte chattkanaler i sig. Att en undersökning har några år på nacken är således inte detsamma som att den inte har någonting att säga. Som tidigare nämnts är den svenska forskningen kring ungdomars internetanvändning inte särskilt omfattande. Eftersom det förhåller sig på det viset inbegriper genomgången även studier från exempelvis England och Norge. Dessa bygger visserligen på material som samlats in i en delvis annorlunda mediekontext, men samtidigt är flertalet av analyserna generaliserbara också till svenska förhållanden. De fåtaliga studierna om svenska ungdomars internetanvändning får emellertid även andra konsekvenser; översikten var i första hand tänkt att belysa studier om svenska gymnasieelever, vilket i sammanhanget är en tämligen snäv kategori. Många av de utvalda texterna studerar ett betydligt bredare åldersspann (även om fokus fortfarande ligger på ungdomar), något som är viktigt att ha i åtanke under den fortsatta läsningen. Slutligen bör även nämnas att föreliggande forskningsöversikt inte på något sätt gör anspråk på att vara allomfattande. Den syftar snarare till att med hjälp av de inkluderade texterna belysa framträdande teman på det aktuella forskningsfältet, något som också kan sägas vara en översikts huvudsakliga uppgift. Med detta sagt är det på tiden att tränga djupare in i forskningen kring ungdomars användning av nya medier. Den strukturella traditionen Som tidigare nämnts uppstod den strukturella traditionen som ett resultat av medieföretagens kommersiella behov av kunskap om sin publiks storlek och sammansättning. På samma sätt är större kartläggningar av mediernas publiker viktiga också inom forskningen på området; i det här fallet handlar det exempelvis om att ta reda på hur utbredd internetanvändningen är, vad den karaktäriseras av och hur den ser ut i relation till såväl olika grupper av befolkningen som till andra medier. Sådan kunskap är grundläggande för en vidare förståelse för internetanvändning som fenomen, på samma sätt som den även fungerar vägledande för ytterligare, fördjupade studier på området. 10

12 Tillgång till internet År 2005 hade 83 procent av de svenska 9-17-åringarna tillgång till internet i hemmet, vilket kan jämföras med att motsvarande siffra för befolkningen i stort är 74 procent (Nordicom Sverige, 2006). Internettillgången i hemmet tenderar att vara större bland unga även i andra europeiska länder (se t.ex. Livingstone & Bober, 2005; Bjørnstad & Ellingsen, 2002). De engelska medieforskarna Sonia Livingstone och Magdalena Bober visar i sin omfattande kartläggning av brittiska 9-19-åringars internetanvändning, UK Children Go Online: Final Report of Key Project Findings (2005), 1 att internettillgången i hemmen ökar, samtidigt som den är i det närmaste allomfattande i skolorna. Av de studerade barnen och ungdomarna har 36 procent mer än en dator i hemmet, 24 procent uppkoppling via bredband och 20 procent tillgång till internet på det egna rummet. När det gäller tillgång finns det emellertid tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper; bland medelklassbarnen har 88 procent tillgång till internet i hemmet, medan motsvarande siffra bland arbetarklassbarnen endast är 61 procent (Livingstone & Bober, 2005). Dessutom förekommer även könsskillnader vad gäller tillgång till den nya tekniken, såtillvida att killar i större utsträckning än tjejer har tillgång till densamma på det egna rummet (Medierådet, 2006). Användning av internet Att tillgången till internet bland svenska barn och ungdomar är hög betyder emellertid inte nödvändigtvis att mediet används i särskilt stor utsträckning. Så hur utbredd är egentligen användningen av internet bland svenska ungdomar? År 2005 använde över hälften (54 procent) av de svenska åringarna internet en genomsnittlig dag (Nordicom Sverige, 2006). I Medierådets rapport Ungar & Medier 2006: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (2006) står att läsa att 50 procent av de svenska åringarna dagligen använder internet. Bland 9-12-åringarna är motsvarande andel 25 procent. Detta kan jämföras med att hela 80 procent av svenska barn och ungdomar mellan 9 och 16 år tittar på teve varje dag. På samma sätt är andelen högkonsumenter, det vill säga de som en vanlig dag ägnar tre timmar eller mer åt det aktuella mediet, större i relation till teve än internet (20 respektive 16 procent). Vidare visar Medierådets rapport att var femte person mellan 9 och 12 år inte använder internet. Andelen icke-användare i åldrarna 12 till 16 år är betydligt lägre (fem procent). I jämförelse med Medierådets motsvarande undersökning från 2005 har emellertid användningen av internet ökat i båda åldersgrupperna. Andelen dagliga internetanvändare bland brittiska barn och ungdomar är 41 procent, men Livingstone och Bober (2005) poängterar samtidigt att det finns tydliga skillnader mellan olika gruppers internetanvändning; hela 16 procent av 9-19-åringarna använder sällan eller aldrig internet. Av de dessa saknar närmare hälften tillgång till mediet, var fjärde är ointresserad och 30 procent vet antingen inte hur man använder internet eller saknar tid till att använda det. De lite äldre 1 Utöver den strukturella traditionen präglas kartläggningen även av det sociokulturella perspektivet metodologiskt såväl som analytiskt vilket ytterligare understryker indelningens konstruerade karaktär. 11

13 medelklassbarnen, det vill säga de med störst tillgång till internet i hemmet och längst näterfarenhet, tenderar att använda internet både oftare och mer än andra, vilket medför att de också är bättre på att använda mediet. Dessutom har de oftare än andra grupper föräldrar som är kompetenta internetanvändare (Livingstone & Bober, 2005). Utöver klasskillnader förekommer även vissa könsskillnader i relation till användningen av internet; andelen killar mellan 9 och 16 år som aldrig använder internet är tolv procent, medan andelen icke-användare bland tjejerna är nio procent (Medierådet, 2006). Olika användningsområden Internet rymmer en rad olika användningsområden och för att förstå ungas internetanvändning räcker det inte att bara se till om de använder mediet man måste även ta hänsyn till hur användningen ser ut. För många tycks nätets kommunikativa möjligheter vara av stor betydelse; år 2000 var exempelvis det vanligaste motivet till att skaffa internet dess möjligheter att kommunicera med andra människor (Svensson, 2006). Att nätets kommunikativa aspekter lockar märks även i ljuset av att ett av de vanligaste användningsområdena bland svenska åringar är att chatta (vilket ungdomarna vanligtvis gör med personer de redan känner). Andra populära nätaktiviteter är att spela spel eller bara surfa runt (Medierådet, 2006). Ur detta hänseende finns emellertid skillnader mellan yngre och äldre barn och ungdomar, såväl som mellan killar och tjejer. De unga (12 till 16 år) använder i större utsträckning än barnen (9 till 12 år) internet till att chatta, göra skolarbeten och ladda ned film och musik. Däremot spelar barnen oftare än de unga spel över internet. När det gäller könsskillnader använder tjejer oftare än killar internet till att chatta, skicka e-post och göra skolarbeten. Killarna är däremot mer frekventa onlinespelare än vad tjejerna är (Medierådet, 2006). När det gäller användningen av webbcommunities visar statistik från 2005 att ungefär 10 procent av svenska internetanvändare över 20 år använder något community. Användningen av communities är vanligare bland yngre än äldre; av internetanvändarna mellan 20 och 25 år använder 23 procent något community. Motsvarande andel mellan 26 och 45 år är 10 procent. Längre upp i åldrarna är användningen av communities ännu ovanligare. Av de som använder communities är 48 procent medlemmar i ett community med anknytning till någon hobby, medan endast två procent är medlemmar i politiska communities (Svensson, 2006). Regler och förhållningssätt Enligt Medierådet (2006) upplever ungefär 70 procent av de svenska åringarna att de har regler för användningen av internet i hemmet. Reglerna gäller vanligtvis vilka webbsidor man får besöka eller vad man får berätta om sig själv. Förekomsten av regler kring hur mycket tid man får ägna åt internet är vanligare i relation till tjejer än killar, liksom det är vanligare bland personer vars föräldrar är födda i något annat land än Sverige. Livingstone och Bober (2005) har också studerat hur barns och ungdomars internetanvändning regleras i hemmen. Resultaten av deras undersökning visar att majoriteten av föräldrarna till barn med internettillgång i hemmet säger sig ta del 12

14 av eller stötta barnens användning av mediet (även om nästan var femte inte vet hur de ska hjälpa sina barn att använda internet på ett säkert sätt). Andelen barn som svarat att föräldrarna bistår och deltar i deras användning av nätet är emellertid betydligt mindre. Närmare 70 procent av 9-17-åringarna vill inte att deras föräldrar ska reglera eller övervaka deras användning av internet, medan 63 procent av åringarna har vidtagit åtgärder i syfte att dölja sina nätaktiviteter för föräldrarna. Livingstone och Bober noterar påfallande skillnader mellan föräldrarna och barnen i fråga om såväl internetfärdigheter som deras respektive medvetenhet om både riskerna med internet och reglerna angående användningen i hemmet (se även Medierådet, 2006), något som onekligen bidrar till att försvåra regleringen av barnens internetanvändning. Möjligheter och risker Att barns och ungdomars internetanvändning regleras i hemmet har rimligtvis att göra med föräldrarnas oro för internets potentiellt negativa inverkan på deras barn. Hur vanligt är det då att barn och ungdomar kommer i kontakt med nätets baksida? Enligt Medierådet (2006) uppger 66 procent av de svenska åringarna att de aldrig varit med om att någon varit elak eller mobbat dem på nätet. 16 procent svarar att detta har hänt någon enstaka gång. Livingstone och Bober (2005) uppger att andelen brittiska 9-19-åringar som på nätet någon gång utsatts för elaka kommentarer eller sexuella anspelningar i båda fallen cirka 30 procent (för mer om digital mobbing, se Olin, 2003). När det gäller konsumtionen av pornografi på internet har enligt Medierådet (2006) 37 procent av de svenska åringarna någon gång kommit i kontakt med pornografiska webbsidor. Bland killarna är motsvarande siffra 47 procent, medan den bland tjejerna är 27 procent. Livingstone och Bober (2005) skriver att mer än hälften av de brittiska barnen och ungdomarna någon gång, oftast av misstag, har kommit i kontakt med pornografiskt material på internet. De flesta brydde sig inte nämnvärt om detta, men mer än var tionde ogillade det starkt (för mer om pornografi på internet, se t.ex. Griffiths, 2000; Bjørnebekk & Evjen, 2000). Att vid sidan av nätet träffa personer som man lärt känna online kan i och med mediets anonyma karaktär och de därtill kopplade möjligheterna att ljuga om sig själv åtminstone potentiellt utgöra en risk. Både Medierådet (2006) och Livingstone och Bober (2005) visar dock att endast en av tio ungdomar har träffat någon som de lärt känna via internet i verkligheten. Av dessa hade nästan alla med sig någon de känner till mötet (Medierådet, 2006). Att lämna ut personliga uppgifter till någon som man träffat online tycks emellertid vara betydligt vanligare (Livingstone & Bober, 2005). Internet medför inte bara risker, utan bär också på stora möjligheter. Det finns emellertid en del som tyder på att internets potential ännu inte tas till vara fullt ut, då många barn och ungdomar endast besöker ett snävt urval av webbsidor, samtidigt som de sällan drar nytta av nätets interaktiva möjligheter (Livingstone & Bober, 2005). Ur detta hänseende tycks det enligt Livingstone och Bober uppstå en klyfta mellan dem för vilka internet är en alltmer innehållsrik, mångfacetterad, engagerande och stimulerande resurs, och dem för vilka nätet förblir en 13

15 snäv, oengagerande, om än vid vissa tillfällen användbar, resurs av tämligen begränsad betydelse (jfr. Enochsson, 2003; Jenkins, 2006a; Jenkins, 2006b). När det gäller de nya teknikernas kommunikativa möjligheter föredrar de brittiska 9-19-åringarna mobiltelefonen framför internet. Därmed inte sagt att de inte använder nätet för att kommunicera, snarare är dess kommunikativa möjligheter mycket uppskattade (dock upplevs de som mindre tillfredsställande än att samtala offline). Vanligtvis chattar barnen och ungdomarna med personer som de redan känner (Livingstone & Bober, 2005). Internets kommunikativa potential möjliggör även interaktivitet och deltagande; av de studerade ungdomarna har 44 procent fyllt i ett frågeformulär online, 25 procent skickat e-post eller sms till en webbsida, 22 procent deltagit i en omröstning på nätet, och 17 procent skickat egna texter eller bilder till en webbsida. Ungefär hälften av de åringar som använder internet på veckobasis har någon gång besökt en webbsida som behandlar politiska och medborgerliga spörsmål. Det är emellertid vanligare att tjejer, äldre ungdomar och medelklassbarn besöker liknande webbsidor (Livingstone & Bober, För mer om användningen av internet i politiska och medborgerliga syften, se t.ex. Olsson, 2004; Olsson, 2005; Montgomery, 2004). Livingstone och Bober (2005) finner att de barn och ungdomar som är bäst på att använda internet också har flest kontakter med mediets inneboende risker, något som hänger samman med att de använder mediet mer än mindre avancerade användare. Samtidigt ska det sägas att de avancerade användarna, tack vare sin flitiga användning av mediet, är bättre rustade för att handskas med de risker som de kommer i kontakt med. Därutöver medför frekventa möten med nätets risker att man i större utsträckning även tar till vara på mediets möjligheter, vilket onekligen understryker vikten av goda färdigheter vad gäller användningen av internet. Den behavioristiska traditionen Inom den här traditionen studerar man antingen vad användarna gör med medierna eller vad medierna gör med användarna. Av de genomgångna texterna intresserar sig i stort sett samtliga för vad användarna som ur det här perspektivet beskrivs som både aktiva och målinriktade gör med de nya medierna. De uppehåller sig således vid frågor som: Hur använder unga människor internet? Vilka motiv ligger bakom användningen? Vilka funktioner fyller internet för de unga användarna?, etc. Användningen av de nya medierna förklaras vanligtvis genom individuella behov, motiv och förhållanden, och den sociokulturella kontexten i vilken ungdomarna ingår ägnas ingen större uppmärksamhet. Internet och de språkliga praktikerna En del forskare har intresserat sig för de språkliga former och praktiker som användningen av internet gett upphov till. I antologin Svenskan i IT-samhället (1997) medverkar exempelvis språkforskaren Anna-Malin Karlsson med texten Kallpratare på nätet: om chattares kommunikativa kompetens och samtalsstil. Genom att titta närmare på fem textutdrag från tre skilda chattkanaler, och i stu- 14

16 diet av dessa särskilt fokusera på de mest framträdande deltagarna (i termer av synlighet), söker Karlsson komma åt de utmärkande egenskaperna för vad hon benämner som en särskild sorts kommunikativ kompetens ett slags chattkompetens (jfr. Sveningsson, 2001). Med utgångspunkt i det insamlade materialet menar Karlsson att det främsta målet med chattandet tycks vara kommunikationen i sig, snarare än vad den består i eller leder till. Deltagarna kommunicerar för kommunicerandets skull, eftersom det ger dem möjlighet att testa olika sätt att ta kontakt, men också att synas, visa upp sig och konstruera en identitet. Härvidlag spelar givetvis språkbruket en central roll, och Karlsson menar att chattarens kommunikativa kompetens till stor del bygger på ett lekfullt och kreativt uttryckssätt (jfr. Sveningsson, 2001). Samtidigt betonar hon att chattkompetensen lika mycket handlar om lyhördhet, följsamhet och anpassning; det är viktigt att kunna växla tonläge mellan de olika samtal som förs, vilket inte minst behärskas av de framträdande chattarna som tycks ha full kontroll över sina uttrycksmedel. Avslutningsvis tar Karlsson avstånd från tidigare farhågor om att ungdomars användning av datorer och internet skulle komma att fostra en tyst generation som hellre umgås med datorer än kompisar. Hon hävdar istället att behovet att kommunicera med nära och kära, vänner och bekanta, är grundläggande hos barn såväl som vuxna och att det är chattarna som tar datorerna i besittning, snarare än tvärtom. Chattandet utgör således endast ännu ett medel för detta slags kommunikation. En liknande föreställning är att användningen av de nya medierna skulle bidra till det svenska språkets förfall. Språkforskaren Ylva Hård af Segerstads avhandling Use and Adaption of Written Language to the Conditions of Computer- Mediated Communication (2003) utgör ett bestämt avståndstagande från dylika tankegångar. Studien syftar till att ta reda på hur svenskt skriftspråk används och anpassas i relation till de nya kommunikationsteknikerna det vill säga e-post, chatt, sms och snabbmeddelanden (s.k. instant messaging). När det gäller språkanvändningen i relation till e-post har Hård af Segerstad analyserat såväl elektroniska som traditionellt skrivna brev från medborgare till Göteborgs kommunfullmäktige. Analyserna av de språkliga praktikerna i chattrum bygger på två källor: dels en enkät angående högstadie- och gymnasieelevers vanor och preferenser beträffande nätbaserad kommunikation, dels ett textmaterial från ett större chattrum knutet till en svensk kvällstidning. Det sistnämnda samlades in med hjälp av ett program som registrerade aktiviteten i det aktuella chattrummet. Också insamlingen av snabbmeddelanden, som skickades mellan datorerna på ett större datorlabb, var automatiserad. Analyserna av språkanvändningen i relation till sms grundar sig bland annat på anonyma meddelanden i ett nätbaserat formulär och vidarebefordrade sms från informanter. Dessutom har fyra informanter både skrivit sms-dagböcker och låtit sig intervjuas. Resultaten av Hård af Segerstads studie visar att det finns åtskilliga skillnader mellan språkanvändningen i relation till de undersökta kommunikationsteknikerna och det traditionella skriftspråkets normer. E-post är kortare och mer informella och talspråksliknande än traditionella brev, samtidigt som de även rymmer ett fåtal nya typer av förkortningar, normbrytande användningar av skiljetecken och s.k. emoticons. Skillnaderna från det traditionella skriftspråket blir ännu tyd- 15

17 ligare i förhållande till språkbruket på den studerade chatten, inte minst eftersom chattande är en form av skriftlig konversation. Uttrycket blir därför mindre explicit och mer präglat av talspråket, på samma gång som varken stavning eller korrekt användning av skiljetecken hamnar särskilt högt på dagordningen. Däremot används allt från nya typer av förkortningar och normbrytande interpunktioner till emoticons och asterisker flitigt. Detsamma gäller språket i snabbmeddelanden, som ju också är ett slags skriftligt samtal i realtid. Också användningen av sms liknar det informella talspråket snarare än det traditionella skriftspråket; till stor del handlar det om att i största möjliga mån reducera texten, varför förkortningar såväl traditionella som innovativa är frekvent förekommande. I likhet med chatt och snabbmeddelanden förekommer även en hel del emoticons och normbrytande interpunktioner. Hård af Segerstad härleder det ovan beskrivna språkbrukets kännetecken till de aktuella kommunikationsteknikernas specifika villkor för produktion och reception, såväl som till den kommunikativa situationen och kontexten. De teknikspecifika produktions- och receptionsvillkoren innefattar bland annat mediernas olika samtidighet, teckenutrymme, anonymitet samt kognitiva, fysiska och ekonomiska insatser. Den kommunikativa situationen och kontexten motsvarar till exempel förhållandet mellan de som kommunicerar, deras individuella egenskaper och syftet med kommunikationen. Mot bakgrund av resultaten tar Hård af Segerstad avstånd från populära uppfattningar om att de nya kommunikationsteknikerna skulle understödja det svenska språkets påstådda förfall. Istället ser hon språkanvändningen i de nya medierna som ett exempel på människans förmåga att anpassa sitt uttryck till ändrade kommunikativa förhållanden. Språkbruket i relation till de undersökta kommunikationsteknikerna är, med Hård af Segerstads sätt att se på saken, endast ännu ett slags språkbruk ett språkbruk som på intet sätt exkluderar andra, såsom det traditionella skriftspråket. Dessutom ser hon det som viktigt att betänka också det sistnämndas föränderliga karaktär; de skriftspråkliga normerna är inte fastlagda en gång för alla och kommer att fortsätta förändras över tid. Också Anna-Malin Karlsson har intresserat sig för de nya mediernas inverkan på skriftspråket. I sin avhandling Skriftbruk i förändring: en semiotisk studie av den personliga hemsidan (2002) redogör hon för de språkliga praktiker som hänger samman med internet. Mer specifikt och som titeln också antyder, tittar Karlsson närmare på den personliga hemsidan som ett medel för social interaktion i ett nytt mediesammanhang. Hon vill ta reda på ta reda på vilken typ av skriftprodukt hemsidan är och söker därför besvara frågor som: Vad kan sägas vara nytt och relaterat till det nya mediet och dess användningsområden? Och vad kan egentligen kopplas till etablerade skrifttraditioner? För att kunna besvara dessa frågeställningar har Karlsson studerat svenskspråkiga hemsidor och nätdagböcker, såväl som intervjuat dess innehavare (vilka var mellan 18 och 46 år). Karlsson beskriver den personliga hemsidan, vars främsta funktion är att presentera innehavaren som person, som en högst heterogen skriftprodukt med kopplingar till såväl ny som gammal skriftkultur. Den används bland annat för att inspirera, planera, lära, göra reklam, ta ställning, umgås, manifestera vänskap, bedöma och bli bedömd. Till stor del hänger hemsidebruket samman med upprätthållandet av sociala relationer, och i själva verket är hemsidorna ofta knutna 16

18 till chattandet som social aktivitet och den gemenskap som därigenom uppstått (jfr. Sveningsson, 2001). Detta betyder emellertid inte att hemsideanvändningen endast utgör ett nytt slags privat, vardagligt skrivande; det mesta tyder enligt Karlsson istället på att den personliga hemsidan är mer publik än privat, varför den snarare är att betrakta som en ny form av offentlig massmedieprodukt. Karlsson menar dock att det i studiet av de nya medierna är viktigt att problematisera traditionella föreställningar kring rollfördelningen mellan konsumenter (läsare) och producenter (skribenter), då denna inte längre är lika tydlig. Avslutningsvis lyfter Karlsson frågan om framtiden för den personliga hemsidan och dess användare. Hon förutspår bland annat en ökad specialisering, såtillvida att användarna inriktar sig på att utveckla vissa aspekter av hemsidan, exempelvis dagboken eller självpresentationen. Dessa delar, tillsammans med chattandet som social aktivitet, har därtill blivit alltmer institutionaliserade genom alla de communities (exempelvis Lunarstorm) som förekommer på nätet. De visuella elementen på dessa är tämligen standardiserade, varför användarnas meningsskapande i första hand är skriftbaserat. En mindre grupp användare kan enligt Karlsson däremot tänkas specialisera sig på de visuella aspekterna av den personliga hemsidan, i syfte att utveckla en identitet som webbdesigners eller grafiska konstnärer. Internet som gemenskapande och identitetsskapande resurs Åtskilliga forskare har intresserat sig för hur unga människor använder sig av olika aspekter av internet för att finna gemenskap och skapa identitet. Den personliga hemsidans betydelse för ungdomars identitetsskapande har avhandlats i artikeln The Construction of Identity in the Personal Homepages of Adolescents (1998), skriven av de walesiska medieforskarna Daniel Chandler och Dilwyn Roberts-Young. Artikeln bygger dels på innehållsstudier av olika hemsidor, dels på e-postintervjuer med de aktuella hemsideinnehavarna, av vilka majoriteten var i åldrarna 16 till 17 år. Enligt författarna handlar de studerade hemsidorna mer än något annat om självpresentation (jfr. Karlsson, 1997; Karlsson, 2002; Sjöberg, 2002; Sveningsson, 2001), och precis som den centrala frågan för många ungdomar är Vem är jag?, definierar samma fråga också de studerade hemsidornas innehåll (biografiska detaljer, personliga egenskaper, intressen, preferenser, värderingar, vänner, idoler, etc.). Vidare menar författarna att hemsidor är hopplockade snarare än skrivna. De unga hemsideinnehavarna lånar populärkulturella bilder och symboler för att sedan, på ett både selektivt och kreativt sätt, använda dem i egna syften. Detta tillvägagångssätt kallas för bricolage och tillämpas gärna av de studerade ungdomarna, exempelvis genom att kopiera bilder och ljud från andras hemsidor. Bricolage är emellertid mer än en enkel användning av populärkulturellt råmaterial häri ryms även en identitetsskapande dimension. Genom den selektiva och kreativa användningen av bilder och symboler markerar ungdomarna närhet och distans till andra. Denna dimension blir särskilt påtaglig i förhållande till de länkar som de studerade ungdomarna väljer att lägga upp på sina hemsidor. Chandler och Roberts-Young diskuterar även det faktum att den personliga hemsidan bistår existensen av virtuella jag ett slags nätbaserade identiteter 17

19 som internetanvändare kan möta utan att träffas vid sidan av nätet. Sådana, menar författarna, är på intet sätt ett nytt fenomen; snarare har virtuella jag funnits ända sedan människor började publicera det de skrivit. Det finns emellertid en avgörande skillnad mellan nätbaserade och tryckta virtuella jag, nämligen möjligheten att via internet skriva om sig själv. Personliga hemsidor kan med enkelhet omformas och uppdateras i takt med att man själv förändras, vilket i sin tur gör att de rent potentiellt kan upplevas som en del av en själv. Enligt författarna kan skrivandet därför ses som ett slags inre dialog, såtillvida att omarbetningen av hemsidan innebär att innehavarna konfronteras med sitt forna jag och tillåts omdefiniera sig själva i ljuset av detta. Att presentera sig själv på en hemsida innebär att en del av ens privatliv offentliggörs. De studerade ungdomarna är oftast är väl medvetna om detta, varför de är tämligen selektiva med vad de avslöjar om sig själva (jfr. Enochsson, 2003). Att läsarkretsen inte går att förutse ligger i hemsidans beskaffenhet, och kan i de fall ungdomarna gjort denna insikt rendera i vissa retoriska problem; hur uttrycker man sig då man inte vet vem som kommer att läsa det man skriver? I ljuset av detta frågar sig artikelförfattarna varför den personliga hemsidan inte används mer i utbildningen. De menar att möjligheten att skriva för en riktig publik (istället för lärare och studiekamrater) kan upplevas som både inspirerande och frigörande för unga människor; att kunna konstruera en egen hemsida är som att äga en egen tryckpress, samtidigt som hemsidor även bistår utvecklingen av nätgemenskaper (som ofta bygger på gemensamma intressen och preferenser, snarare än traditionella demografiska markörer såsom klass, ålder, kön eller etnicitet). Ungdomars användning av internet i identitetsskapande syften har även utforskats av den kanadensiska forskaren Mechthild Maczewski. Artikeln Exploring Identities Through the Internet: Youth Experiences Online (2002) bygger på en studie i vilken hon över nätet har intervjuat flitiga internetanvändare mellan 13 och 19 år i syfte att fånga och lyfta fram deras upplevelser av den nätbaserade interaktionen. Resultaten visar att de studerade ungdomarna började använda internet av olika anledningar (några eftersökte information eller ville testa att chatta, medan andra syftade till att bygga en egen hemsida), men gemensamt för samtliga var att de upplevde mötet med internet som både överväldigande och spännande. Idag är de däremot engagerade i en mängd olika nätaktiviteter, inte sällan på samma gång och i miljöer som enligt författaren karaktäriseras av en betydande lärandepotential (jfr. Dunkels, 2006). De studerade ungdomarna tycks enligt Maczewski använda internets informativa och kommunikativa möjligheter till att intensifiera och utöka vad de gör, upplever och intresserar sig för offline (jfr. Enochsson, 2003; Enochsson, 2006; Thulin & Vilhelmson, 2004; McMillan & Morrison, 2006; Bjørnstad & Ellingsen, 2002). Internetanvändningen skänker även ungdomarna känslor av frihet, makt och samhörighet. Via nätet finns information, vänner, underhållning och personliga utrymmen alltid nära till hands, vilket av resultaten att döma gör att ungdomarna kan känna sig mindre beroende av sina föräldrar (jfr. Moinian, 2006). De sistnämnda nedvärderar ofta sina barns internetanvändning, då de anser att ungdomarna borde tillbringa mer tid offline. Ungdomarna upplever dock att internet erbjuder dem tillgång till aktiviteter och vänner, något som de av olika anled- 18

20 ningar exempelvis avsaknad av pengar eller egna transportmöjligheter annars hade saknat. Vidare definierar de studerade ungdomarna internet som ett personligt utrymme (jfr. Moinian, 2006; Bjørnstad & Ellingsen, 2002; Sjöberg, 2002), där de kan träffa och umgås med likasinnade människor. Sådana utrymmen är viktiga för människors identitetsskapande, och det verkar enligt Maczewski som att internet kan fungera som ytterligare en arena ett slags utökat livsutrymme där ungdomarna genom interaktionen med andra ges möjlighet att konstruera identitet. För en del ungdomar, menar Maczewski, är detta utvidgade livsutrymme av stor betydelse, särskilt då deras livsvillkor vid sidan av nätet begränsar dem i sitt identitetsarbete. Pedagogen Ann-Britt Enochsson har i diverse artiklar och konferensbidrag (se t.ex. Enochsson, 2006; Enochsson, 2003) presenterat sin forskning kring webbcommunityt Lunarstorms betydelse för svenska ungdomar. Hon intresserar sig följaktligen för internets gemenskapande- snarare än identitetsskapande dimensioner, även om de båda givetvis är nära sammankopplade. 2 Lunarstorm är Sveriges största community och bland tonåringar är användningen av detsamma mycket utbredd. I artikeln Tweens on the Internet: Communication in Virtual Guestbooks (2006) tittar Enochsson närmare på svenska åringars sätt att kommunicera via Lunarstorms mest frekvent använda kommunikationskanal, nämligen gästböckerna. Mer specifikt söker hon dels genom observationer av gästböckerna, dels genom internetintervjuer med dess innehavare ta reda på hur ungdomarna tilltalar varandra genom det aktuella mediet och huruvida det ur detta hänseende finns någon skillnad mellan killar och tjejer. Resultaten av studien visar att kommunikationen via gästböckerna nästan uteslutande försiggick mellan vänner och bekanta från samma geografiska område och vanligtvis berörde vardagliga samtalsämnen (Hur mår du? Vad gör du? När ska vi ses? etc.). Antalet inlägg från personer utan koppling till gästboksinnehavaren var ytterst få och möjligheten att via internet kommunicera med okända människor uppfattades inte som särskilt lockande, något som bekräftats även i andra studier (Enochsson, 2003; Medierådet, 2006; Livingstone & Bober, 2005; Thulin & Bertilson, 2004). Vidare visar resultaten att tjejer skriver både fler och längre gästboksinlägg än killar. På det hela taget var gästboksinläggen neutrala eller vänliga till sin karaktär, men vänliga meddelanden var vanligare förekommande tjejer emellan. Enochsson menar emellertid att det inte alltid är lätt att avgöra huruvida ett gästboksinlägg är vänligt eller inte, inte minst då användningen av ironi tycks vara utbredd bland ungdomarna. På så vis kan ett till synes vänligt meddelande i sitt sammanhang uppfattas som direkt obehagligt. Enochsson funderar vidare över de digitala gästböckernas betydelse för ungdomarna och kommer fram till att de fyller en viktig funktion såtillvida att de ger dem möjlighet att upprätthålla och fördjupa redan existerande relationer (jfr. 2 Det är inte helt enkelt att kategorisera Enochssons texter, då de bär drag av såväl den behavioristiska som den sociokulturella traditionen; nätanvändarna konceptualiseras visserligen inte som socialt avskurna, men samtidigt är anslaget stundtals både individualistiskt och funktionalistiskt i den meningen att internetanvändningen förefaller avhängig individuella behov. 19

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Barn och ungas medievardag i Sverige

Barn och ungas medievardag i Sverige Barn och ungas medievardag i Sverige Ann Katrin Agebäck Medierådet är en kommitté vid Kulturdepartementet som arbetar med mediepåverkan och med barn och ungas medievardag. Syftet med vårt arbete är att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer