Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län"

Transkript

1 Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län Slutrapport

2 Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län Deltagande orter i projektet Sidan 2 av 23

3 Innehållsförteckning Deltagande orter i projektet sid 2 Förord sid 4 Sammanfattning sid 5 Inledning och bakgrund sid 6 Syfte sid 7 Mål sid 7 Urval av orter sid 7 Projektorganisation sid 7 Arbetssätt sid 7 Den lokala förankringen sid 8 Den kommunala medverkan är en förutsättning sid 8 Regionförbundets och Länsstyrelsens roll sid 8 Kommunernas roll sid 8 Hela Sverige ska leva Kalmar läns roll sid 8 Processledarnas roll sid 9 Servicekonferens den 24 oktober 2012 sid 9 Service- och utbildningskonferens den 19 september 2013 sid 9 Processarbetet sid 10 Viktiga erfarenheter från projektet sid 10 Modell för landsbygdsutveckling sid 11 Helheten är viktigare än delarna sid 12 Projektets måluppfyllelse sid 13 Ortsgenomgång Berga sid 14 Bergkvara sid 15 Fliseryd sid 15 Gullringen sid 16 Halltorp sid 17 Järnforsen sid 18 Kristdala sid 19 Långasjö sid 19 Orrefors sid 20 Rälla/Stora Rör/Ekerum sid 21 Södra Möckleby sid 22 Överum sid 22 Sidan 3 av 23

4 Förord Projektet Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län har bedrivits under tiden 1 april 2012 fram till 31 oktober Kalmar län står inför stora utmaningar. Den minskande befolkningen i flertalet av länets kommuner, liksom länet som helhet, drabbar inte minst landsbygden och de mindre och mellanstora tätorterna. En minskad befolkning får konsekvenser för kommunernas ekonomi och möjligheterna att bo och verka eftersom underlaget för service och infrastruktur begränsas. För Kalmar län är satsningar på att öka befolkningen viktiga och en viktig del i det regionala tillväxtarbetet. I detta projekt vill vi lyfta fram den utvecklingspotential som finns i länets mindre orter. För att denna ska kunna nyttjas är det viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och den ideella sektorn liksom med det lokala näringslivet. Två politiska motioner (s) och (m) har väckts i frågan om olika servicelösningar med syfte att skapa tillväxt i regionen. I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Projektet har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län, som också varit projektägare, samt Länsstyrelsen i Kalmar län och Tillväxtverket. Projektet har genomförts i nära samarbete med Hela Sverige ska leva Kalmar län. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare, Christer Johansson och Bo Lönnqvist, anställda av Regionförbundet. Styrgruppen har bestått av Erik Ciardi, Regionförbundet och Lillemor Jonsén/Viktor Bruze, Länsstyrelsen. Referensgruppen har bestått av representanter från Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Företagarna, Linnéuniversitetet, Hela Sverige ska leva Kalmar län och Coompanion. Kalmar den 31 oktober Christer Johansson Bo Lönnqvist Sidan 4 av 23

5 Sammanfattning Service som begrepp måste tolkas och användas i en mycket vid mening. Definitionsmässigt kan service betyda kundstöd vilket innebär att man kan se service som alla de aktiviteter som bidrar till att underlätta för boende, besökare och yrkesverksamma på en ort. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivet och för möjligheterna att utveckla nya företag. Projektet Service skapar tillväxt har haft en tydlig målsättning. Vi har arbetat för en levande landsbygd och vill uppmuntra nya, lokala initiativ. Skapa attraktionskraft och få folk att både flytta till landet och stanna kvar. Helhetssyn i utvecklingsprocessen är ett nyckelbegrepp som rymmer underifrånperspektiv, delaktighet och gemensam målbild hos alla involverade aktörer. Exempel på utvecklingsområden som aktualiserats i projektet är etablering av servicepunkter (med innehåll av såväl kommersiell service som olika samhällsfunktioner), fiberutbyggnad, tillgång till attraktiv tomtmark, bostäder, olika typer av e-tjänster, kommunikationer och mobilsamåkningssystem. Traditionella servicefrågor som tillgång till livsmedel/drivmedel har också diskuterats på de flesta orterna. Samma sak gäller frågeställningar kring skolans framtid på orten. Generellt sett har orternas arbetsprocesser utvecklats från att enbart handla om ett serviceperspektiv till att också omfatta utvecklingsmöjligheter i ett helhetsperspektiv. I detta sammanhang blir frågor om marknadsföring och profilering av orten högst relevanta. En erfarenhet är att de orter som redan hade någon form av lokal utvecklingsplan vid projektets start har snabbare fokuserat på frågeställningar kring ortens utveckling i en helhetsbild. Vikten av en väl förankrad utvecklingsstrategi som framtagits i en bred process och i ett underifrånperspektiv kan inte nog framhållas. Ett bra hjälpmedel i en sådan process är de lokalekonomiska analyser (LEA) som kan beställas från SCB. Det lokala arbetet måste bygga på stort engagemang. Utan eldsjälar och ett starkt lokalt ledarskap händer inte så mycket. Engagemanget för det lokala arbetet måste också finnas i den egna kommunens organisation. En välfungerande dialog i detta avseende är en framgångsfaktor i så motto att arbetet på det lokala planet bygger delaktighet stolthet över det som bekräftelse. Attraktivitetsskapande, lokalt engagemang samt infrastruktur i form av bra serviceutbud blir till en treenighet som driver utvecklingsprocessen framåt. Från en mer övergripande utgångspunkt har två centrala nyckelfrågor tydligt accentuerats i de olika orternas utvecklingsarbete: Tillgången till finansieringsmöjligheter Bredbandsutbyggnad. Utan tillgång på kapital blir allt utvecklingsarbete i princip omöjligt. Personer som är starkt utvecklingsorienterade och som drivs av en vilja att bo och verka på en mindre ort upplever att besluten i kapitalförsörjningsfrågor allt mer centraliseras och att landsbygden inte på något sättprioriteras utan snarare tvärtom. Behovet upplevs som mycket stort att utveckla mer lokalt anpassade lösningar. Tillgången bredband med stor kapacitet är snart en nödvändighet bo och leva på landsbyden. Snabbt bredband ökar attraktiviteten och kan vara en relativ fördel för landsbygden i konkurrensen om inflyttare och önskad boendemiljö. Det är också en allt viktigare förutsättning för möjligheterna att skapa framtidens serviceutbud på landsbygden. Sidan 5 av 23

6 Inledning och bakgrund Av projektbeskrivningen framgår: Avsikten är att Kalmar län ska bli ett pilotlän i södra Sverige vad avser service. Med olika systemlösningar ta ett samlat grepp för hållbar tillväxt och attraktiva miljöer genom samverkan med regionens aktörer och med fokus på befolkningsutvecklingen. Två politiska motioner (s) och (m) har väckts i frågan om olika servicelösningar i syfte att skapa tillväxt i regionen. Tolv orter i länet, det vill säga en i varje kommun, ska identifieras och tanken är att ge stöd för att sätta igång arbetet med att utveckla lokala långsiktigt bestående servicelösningar i samverkan med företag, föreningar, organisationer och inte minst inlemmas i kommunen ordinarie verksamhet. Kommunerna ska särskilt inspireras att medverka till att driva servicelösningar på landsbygden i Kalmar län. Detta ska ske dels genom en informationssatsning till samtliga kommuner, men också i form av en utbildningssatsning för de kommuner som är intresserade. Tanken är att involvera företagen och dess organisationer i ett fruktbart partnerskap med kommun och lokalsamhälle. Allt för att visa på entreprenörskapets betydelse för att landbygden ska kunna växa. Företag på landsbygden har ett stort behov av god service som en grundläggande förutsättning för att kunna överleva, men allra främst för att ha någon chans att kunna växa och blomstra. Att komma fram till nya och innovativa servicelösningar kan därför ses som positivt för företag på landsbygden och detta kan i sin tur skapa nya möjligheter kanske rent av i form av nya affärsidéer. En väl fungerande och sammansatt service för såväl företag som hushåll är en förutsättning för att behålla och vidareutveckla en levande landsbygd. Detta tydliggörs i det regionala serviceprogrammet som ligger till grund för det lokala arbetet som ska ske runt om i länet. Många organisationer arbetar med att förbättra och behålla servicen. I detta projekt gäller det att samla kompetenser och erfarenheter och bygga nätverk för fortsatt utveckling av lokala servicelösningar. Förhoppningen är att projektet också ska bidra till utveckling av de så kallade sociala innovationerna mellan olika aktörer och parter. Projektet ska också ta fram nya otraditionella långsiktiga lösningar för hur orter kan utveckla service och öka sin attraktionskraft. Ett ökat samspel mellan olika aktörer exempelvis kommun och bygdegrupper ser vi som ett sätt, men också att se på orten ur nya perspektiv. Exempelvis så är platsen och dess fysiska miljö en sådan faktor. Det unika med projektet är att det är människorna själva som lägger ribban! Även Linnéuniversitetets närvaro i vår region kan spela en viktig i roll i utvecklingen på landsbygden. Framtidens servicelösningar och landsbygdens utveckling kommer att kräva innovativa lösningar och bygga på ett starkt entreprenörskap. Familjen Kamprads nya donation/stiftelse på 1 miljard till Linnéuniversitetet för bland annat entreprenörskap på landsbygden kommer att ge ekonomiska möjligheter för framtidens landsbygdsentreprenörer. I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare anställda av Regionförbundet. För åtta av de tolv orterna har också en så kallad Lokalekonomiska analys (LEA) tagits fram med mycket information och värdefull statistik om respektive ort. Sidan 6 av 23

7 Syfte Projektets syfte har varit att ta fram nya otraditionella och långsiktigt hållbara lösningar hur orter kan utveckla sitt serviceutbud och därigenom öka sin attraktionskraft. Med andra ord gäller det att hitta de bästa och smartaste lösningarna för att göra orten mer attraktiv som boendeort. En viktig uppgift i projektet har varit att skapa nätverk mellan de tolv deltagande orterna där man utbyter erfarenheter och lär av varandra. De orter som ingår i projektet skall också i respektive kommun vara förebilder och inspirera andra byalag/samhällsföreningar eller andra lokala organisationer. Mål Målet, enligt projektbeskrivningen, var att minst hälften av de deltagande orterna ska ha startat utvecklingsprojekt kring lokala långsiktigt hållbara servicelösningar. Vidare att initiera diskussionen med kommunerna om vikten av att servicefrågorna lyfts in i kommunernas ordinarie planeringsprocesser både i den fysiska och i den ekonomiska planeringen. Vidare ska projektet innehålla ett utbildningspaket kring lokala servicelösningar i form av en halvdagsutbildning som ska kunna ges till intresserade kommuner. En utbildning som även andra målgrupper på berörda orter ska kunna ta del av exempelvis företagare inom olika branscher och lokala utvecklingsgrupper. Urval av orter I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Projektet har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län, som också varit projektägare, Länsstyrelsen i Kalmar län och Tillväxtverket. Projektet har genomförts i nära samarbete med Hela Sverige ska leva Kalmar län. Projektorganisation. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare, Christer Johansson och Bo Lönnqvist, anställda av Regionförbundet. Erik Ciardi, Regionförbundet har varit projektledare. Styrgruppen har bestått av Erik Ciardi, Regionförbundet och Lillemor Jonsén/ Viktor Bruze, Länsstyrelsen. Referensgruppen har bestått av representanter från Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Företagarna, Linnéuniversitetet, Hela Sverige ska leva Kalmar län och Coompanion. På respektive ort bildades vid projektets start en lokal projektgrupp bestående av representanter för den ideella sektorn, företagsamheten, föreningslivet, från kommunen och länsstyrelsen. Arbetssätt Grundförutsättningen för projektet har varit att ta till vara underifrånperspektivet på bästa möjliga sätt. Att inspirera och stödja de lokala grupperna för att få fram lokalbefolkningens behov, synpunkter och visioner har varit viktigt samt att uppmuntra till samverkan mellan den lokala gruppen och kommunens företrädare. Ett väl fungerande samarbete mellan lokala utvecklingsgrupper och de berörda kommunerna är avgörande för ett bra resultat av lokalt utvecklingsarbete. Att detta gällt även i det här projektet är en av projektets viktiga slutsatser och erfarenheter. Att jobba gemensamt för att skapa förutsättningar till dialog och att sedan omsätta det till operativ verksamhet tillsammans med respektive kommun är ett arbetssätt som fungerat mycket väl. Sidan 7 av 23

8 Den lokala förankringen Det lokala engagemanget har haft stor betydelse i projektarbetet. Utgångspunkten för det lokala arbetet var att bilda lokalt förankrade arbetsgrupper på varje ort, sammansatta av intressenter från flera sektorer inom lokalsamhället, såsom från föreningslivet, företagsamheten och offentliga sektorn. Flera av grupperna har sökt finansiering för förstudier hos Leader, länsstyrelsen eller andra finansiärer. Den kommunala medverkan är en förutsättning Utgångspunkten i projektarbetet har varit att kommunerna är den lokala part som har det demokratiska ansvaret för den offentliga servicen. Det är kommunerna som levererar den service som de själva har ansvar för och det är kommunerna som har det demokratiska mandatet. Den lokala nivåns roll är att medverka i planeringsprocessen, lyfta fram det lokala behovet och ge förslag på lämplig lokal utförandeform. Det kan tydligt konstateras att inom de lokala projekt där kommunala politiker och tjänstemän aktivt medverkat har projekten varit mer framgångsrika. Regionförbundets och Länsstyrelsens roll Regionförbundet och Länsstyrelsen har visat ett stort intresse för projektet. Det är naturligt eftersom de idag har det regionala ansvaret inom serviceområdet exempelvis via stödförordningen om kommersiell service. De har också antagit regionala serviceprogram och handlägger frågor inom landsbygdsprogrammet. Ur Regionförbundets och Länsstyrelsens synvikel är det i ett projekt som detta också naturligt att samarbeta med Tillväxtverket. Tillväxtverkets medverkan har varit en betydande faktor både för projektekonomin och för projektets legitimitet. För genomförandet av orternas fortsatta utvecklingsarbete framåt i tiden kommer Länsstyrelsens roll som delfinansiärer av utvecklingsmedel från landsbygdsprogrammet att vara av avgörande betydelse. Kommunernas roll Som tidigare betonats har kommunerna en viktig roll i lokalt utvecklingsarbete. För det fortsatta utvecklingsarbetet efter projekttiden slut förutsätts att kommunerna tar tillvara den kompetens som finns ute i bygderna och i nära samverkan med den lokala nivån driver på den lokala utvecklingen. Detta ställningstagande grundas på att det är kommunerna som har det demokratiska ansvaret för servicen och att detta inte kan eller ska tas över av den lokala nivån. Hela Sverige ska leva Kalmar läns roll HSSL Kalmar läns roll är att stödja och stimulera det lokala utvecklingsarbetet samt att hålla kontakt och bygga nätverk mellan landsbygdens aktörer. HSSL Kalmar län, som för närvarande har 180 lokala utvecklingsgrupper som medlemmar, kan vara en aktiv part i att via detta nätverk sprida erfarenheter och stimulera till lokalt utvecklingsarbete. Sidan 8 av 23

9 Processledarnas roll Generellt sett har arbetssättet bestått av rådgivande kontakter till den lokala, kommunala och till den regionala nivån. Arbetet har mycket inriktats på att få igång ett samverkande lagarbete. Exempel på processledarnas uppgifter har varit medverkan vid lokala möten, medverkan vid kommunala och regionala sammankomster om projektets utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt samt medverkan i generella diskussioner om de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna och strategierna Servicekonferens den 24 oktober 2012 En viktig aktivitet i projekt under hösten 2012 var genomförandet av en konferens med servicetema. Till konferensen inbjöds samtliga orters lokala projektorganisationer samt representanter för respektive kommun. Intresset var stort och konferensen samlade totalt 48 deltagare. Kommunledningarna var väl representerade och exempelvis deltog 7 av 12 kommunalråd i konferensen. Programmet var upplagt i 5 block med föreläsare och efterföljande frågor och diskussion. De block/teman som behandlades var följande: Regional utveckling ur ett boendeperspektiv. Hur kan vi få fler ungdomar engagerade i lokalt utvecklingsarbete. Fiberutbyggnad i Kalmar län Etablering och utveckling av servicepunkter. Exempel från Norrbotten (Gunnarsbyn). Föreningslivets medverkan i lokalt utvecklingsarbete (Grytgöls IK). Ett viktigt syfte med konferensen var skapa nätverk och kontakter mellan de deltagande orterna men också på kommunledningsnivå och i det lokala arbetet i byalag, intresseföreningar mm. Av kommentarerna efteråt att döma uppnåddes detta syfte och blev till en betydelsefull faktor i det fortsatta projektarbetet. Service- och utbildningskonferens den 19 september Uppföljningskonferensen, som samlade ca 30 personer, kan ses som en utbildningskonferens med inriktning på två block: " Marknadsföring och profilering" och "Hur hittar man finansiering lokalt". Dessa två teman har under projektets gång frekvent lyfts upp i de lokala arbetsgrupperna som viktiga områden i det lokala arbetet. 1) Marknadsföring/profilering presenterades både muntligen och i form av en tryckt folder Landsbygden lilla gröna Tips och idéer för en levande landsbygd i Kalmar län. Här ges råd och tips hur man med enkla medel, olika samarbeten och lokalt engagemang marknadsför och bygger upp sin orts varumärke och får hembygden att utvecklas. Budskapet kan sammanfattas i rubrikerna Små orter med stora möjligheter och Gräv fram guldkornen och lyft upp det speciella. 2) Hur hittar vi finansiering lokalt? Varför inte låta en del av det lokala kapitalet jobba lokalt? Ett exempel: En bygd med 600 invånare som har kronor på bank tillsammans kan ha kronor till lokala investeringar om 10 % sparas och kan användas lokalt. Sidan 9 av 23

10 Processarbetet Alla tolv orterna har goda förutsättningar och en stark vilja för utveckling av sin bygd. Förutsättningarna är dock olika och man har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete med servicefrågan. Idag kan inte människorna på landsbygden bortse ifrån den utveckling som skett med neddragningar inom i stort sett alla serviceområden. För att komma fram till en utvecklingsplan för en lokal hållbar service måste som regel alla bygder genomgå en ganska omfattande diskussion och process kring servicen inom de flesta områden. Utvecklingsarbetet och förberedelser kring servicefrågor bland de tolv orterna bedrevs på vissa orter redan innan projektet startade. Några hade kommit väldigt långt i sitt tänk medan andra startade sitt arbete i och med att projektet Service skapar tillväxt i Kalmar län drogs igång. Flera bygder hade alltså valt att se sin service utifrån ett helhetsperspektiv då bland annat frågor om servicepunkter, mötesplatser, äldreomsorg, skola, fiberutbyggnad, drivmedel och dagligvaror ingått. Denna process måste få ta sin tid och genomföras grundligt. Samarbetet och processen med respektive kommun är otvetydigt nyckeln till framgång. Det behövs en lokal strategi om hur man ska möta sig sin kommun för att skapa bästa möjliga förutsättningar. Samtidigt kan vi konstatera att kommunerna inte sällan frånhänder sig delar av ansvaret för lokal samhällsservice på landsbygden. Det innebär att man mer eller mindre tvingar invånarna att ta sig in till tätorten för att få offentlig service. Den kommunala ekonomin är en bidragande orsak till kommunernas uteblivna lokala satsningar. Man ser helt enkelt inga möjligheter bidra till lokal service eftersom ekonomiska resurser saknas. Viktiga erfarenheter från projektet. Begreppet service måste tolkas och användas i en mycket vid mening. Definitionsmässigt är service liktydigt med kundstöd innebärande att service är alla aktiviteter som underlättar för boende, besökare och yrkesverksamma att bo, leva eller besöka en ort. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivet och för möjligheterna utveckla nya företag. Väl fungerande servicesystem är därmed en viktig del av den lokala infrastukturen och en nödvändig förutsättning för en orts utveckling. Service kan också definitionsmässigt betyda underhåll och ajourhållning. Den lokala servicestrukturen måste underhållas, utvecklas och förnyas över tid. En plattform för en sådan ständigt pågående utvecklingsprocess är satsning på exempelvis på lokala Servicepunkter där offentliga, privata och lokala aktörer möts. Serviceutbudet är inte statiskt utan måste kontinuerligt anpassas till ändrade förutsättningar beroende på ekonomisk situation och tekniska landvinningar. Den snabba förändringstakten i samhällsutvecklingen kräver en innovativ ansats i synen på service. Sidan 10 av 23

11 En tydlig och nödvändig framgångsfaktor är starkt lokalt engagemang bland ortens invånare samt en väl fungerande lokal organisation i form av samhällförening eller liknande. Lika viktigt är en väl fungerande dialog med och engagemang från den kommunala nivån. Där ett starkt lokalt engagemang uppstår är det en avgörande faktor att kommunen tar ett stort ansvar och visar vilja att agera för att åstadkomma en positiv förändringsprocess. Risken är annars att det lokala engagemanget förbyts i uppgivenhet och frustration. Det kommande regionala serviceprogrammet ska beskriva på vilket sätt ett kommunalt deltagande och engagemang ska understödjas och uppmuntras inom ramen för programmet Helhetssyn i utvecklingsprocessen är ett nyckelbegrepp som rymmer underifrånperspektiv, delaktighet och gemensam målbild hos alla involverade aktörer. En stark framgångsfaktor är en väl förankrad och genomarbetad Utvecklingsplan kopplad till en Lokalekonomisk analys för orten. De orter som redan i projektets inledning genomfört ett sådant arbete har väsentligt snabbare fokuserat på viktiga utvecklingsområden. Planeringsprocessen är som utvecklingsfaktor betraktad viktigare än det slutliga plandokumentet! Nätverksbyggande är för framtiden viktigt både för ett effektivt arbete och för möjligheterna att dra nytta av andras erfarenheter. Serviceprojektet har bidragit till att bygga upp ett sådant nätverk som har stora möjligheter att spridas över hela länet. I det fallet är det viktigt att någon ges en tydlig uttalad roll att koordinera, utveckla och sprida detta nätverk Utveckling av lokala servicelösningar skapar inte som ensam faktor tillväxt på en ort men är en viktig och avgörande faktor. Service bygger attraktivitet som en stark tillväxtfaktor. Även stoltheten för sin bygd stärker tillväxten. Helhetssynen är viktigare än delarna. Samtliga 12 orter som deltagit i projektet har idag pågående och lokalt förankrade utvecklingsprocesser utifrån sina lokalt specifika profileringar och marknadsföring av orten. Gräv fram guldkornen och lyft upp det speciella. I ett lokalt utvecklings- och tillväxtperspektiv är dessa frågor för framtiden ett mycket viktigt arbetsområde om man vill vända en negativ befolkningsutveckling och stärka den lokala ekonomin. Tillgång till finansieringslösningar, exempelvis lokalt kapital för utvecklingsinsatser, är av stor betydelse initialt i en utvecklingsprocess. Hanteringen skall vara enkel och snabb. Tillgången på lokalt påverkbart riskkapital är en nyckelfråga! Modell för landsbygdsutveckling Projektets slutsatser kan på ett övergripande sätt renodlas i en utvecklingsmodell enligt nedanstående bild: Projektnamnet "Service skapar tillväxt" rymmer i sig en hypotes som inte helt stämmer i praktiken. Utökat serviceutbud som isolerad faktor är ingen garanti för lokal utveckling och tillväxt. Erfarenheterna från projektet visar att en framgångrik utvecklingssituation måste innehålla tre viktiga komponenter: Service, attraktivitet och lokalt engagemang (eldsjälar och den egna kommunen) sammanlänkade i någon form av Landsbygdsutvecklingens egen "triple helix". Sidan 11 av 23

12 Attraktivitet Serviceutbud Utveckling Lokalt engagemang Det lokala engagemanget är mycket avgörande. Varje ort/bygd behöver sina eldsjälar och ett lokalt ledarskap sprunget ur ett underifrånperspektiv. Kommunens roll för det lokala engagemanget är minst lika viktig. Engagemang och intresse från kommunens sida för vad som sker på det lokala planet skapar lokal delaktighet och uppfattas som enbekräftelse på att lokalt utvecklingsarbete är betydelsefullt och uppskattat. I sin tur underbygger det stolthet över den egna orten/bygden, och den som är stolt över sin ort talar väl om den och bidrar därmed till ökad attraktivitet, trivsel och ett bra samarbetsklimat Attraktionskraft står i mångt och mycket för mjuka värden som trivsel, samarbetsklimat och socialt nätverk. Kultur, kulturarv och ett aktivt föreningsliv är andra exempel på attraktionsbyggande faktorer. I ett målmedvetet arbete med att stärka en orts attraktivitet är det viktigt att våga fokusera på det för orten speciella och unika. Med en sådan profilering som bakgrund är det lättare att vara framgångsrik i sin marknadsföring och nå inflyttare, nya företag mm Bra service är en viktig pusselbit som i att bygga attraktivitet. Samhällsutvecklingen ändrar hela tiden förutsättningarna för det lokala serviceutbudet. Ett arbete med att bibehålla och utveckla serviceutbudet kräver ett innovativt angreppssätt och har framförhållning och förnyelse i takt med tiden som strategi. I detta sammanhang underlättar det att ha tillgång till en arena där olika aktörer kan mötas och på ett kreativt sätt utveckla nya servicelösningar. En servicepunkt kan vara en sådan mötesplats. Helheten är viktigare än delarna Nedanstående figur är ett försök till att illustrera och sammanfatta vad som krävs för att få utvecklingsmaskineriet att rulla i positiv riktning. Erfarenheterna från projektet visar att när fokusering sker på serviceutbud och attraktivitet och lokalt engagemang mobiliseras finns viktiga och grundläggande förutsättningarna för ett positivt utvecklingsscenario. Men en effektiv samverkan i systemet underlättas av förekomsten av andra faktorer som enutvecklingsplan (alla drar mot samma mål) men också tillgång till initialt utvecklingskapital. Relativt små insatser som exempelvis utvecklingscheckar och liknande obyråkratiska medel kan vara av helt avgörandebetydelse för att få fart i processen. Den fysiska mötesplatsen är en viktig nod och arena för samverkan och i skapandet av ett positivit och innovativt präglat förändringsklimat. Sidan 12 av 23

13 Projektets måluppfyllelse I projektbeskrivningen angavs att målet ska vara att minst hälften av de deltagande orterna ska ha startat utvecklingsprojekt som syftar till lokala, långsiktigt och hållbara servicelösningar. Som mål anges också att initiera diskussionen med kommunerna om vikten av att servicefrågorna lyfts in i kommunernas ordinarie planeringsprocesser både i den fysiska och i den ekonomiska planeringen. Vid projektet slut kan konstateras att målet nåtts med råge. Samtliga tolv orter har startat och driver olika utvecklingsprocesser inriktade på långsiktigt hållbara servicelösningar inom olika områden men utifrån olika förutsättningar. De orter som redan hade en lokal utvecklingsplan vid projektets start har haft ett klart försprång. Sidan 13 av 23

14 Ortsgenomgång Berga Berga är Högsby kommuns val av ort i projektet. Berga har drygt 700 innevånare och arbetet i serviceprojekt är organiserat via samhällsföreningens styrelse. I projektets inledning har den operativa lokala arbetsgruppen bestått av tre personer ur styrelsen. Arbetsgruppen rapporterar direkt till samhällsföreningens styrelse som utgör ledningsgrupp. Kommunen har utsett särskild kontaktperson gentemot projektet. Huvudmålet för projektarbetet är att få inflyttning till Berga och arbetsgruppen vill uppnå detta bland annat genom profilering och marknadsföring av Berga i följande avseenden: Ortens mycket goda kommunikationsläge (järnväg, buss och vägar). Miljö och natur, kulturarv (järnvägsmiljön) Kulturutbud. Samhällsföreningen har tidigare genomfört ett stort digitaliseringsprojekt, Berga bio. Andra frågeställningar som aktualiserats i serviceprojektet är: Möjligheterna att skapa en servicepunkt som stöd för lokal utveckling och information Attraktiva byggtomter i Berga. Bredband Samhällsföreningen slutförde under hösten 2012 arbetet med digitalisering av den biograf i Berga föreningen förvaltar och driver. Syftet var att genom vidgat utbud av kulturaktiviter öka ortens attraktivitet. Inledningen har varit succéartad och de aktiviteter och föreställningar som genomförts har haft betydligt fler besökare än förväntat. I serviceprojektet har arbetats med att klarlägga möjligheterna att etablera en form av servicepunkt i Berga i direkt anslutning till den biograf föreningen driver. Servicepunkten skall ges inriktning av en mötesplats där viss samhällsservice kan erbjudas. Samlokalisering med Berga enda livsmedelsbutik hade varit önskvärd men är inte möjlig av utrymmesskäl. Bristen på attraktiva bostadstomter i Berga och dess närhet upplevs hämmande för utvecklingen och en dialog i dessa frågor är påbörjad med kommunen och kommer att genomföras under hösten Dialogen med kommunen kommer också att innefatta frågeställningar kring utveckling av turism. I den delen har även ny ägare till boende och konferensanläggningen Solhöjden engagerats. Det kulturarv som ligger i Bergas historia som järnvägsknut är viktig för profileringen av orten. En symbolfråga i sammanhanget är bevarandet av det gamla lokstallet som är under rivningshot. Arbete med bevarande av lokstallet och i förlängningen hela järnvägsmiljön i Berga pågår. I arbetet har förutom Högsby kommun även Trafikverket och Länsmuséet involverats. Sidan 14 av 23

15 Bergkvara Bergkvara i Torsås kommun har 950 invånare och är kommunens största ort utanför kommuncentrat Torsås. Projektarbetet i Bergkvara inleddes med en träff med kommunalråd och kommunchef och därefter informerades hela kommunstyrelsens arbetsutskott i samband med ett ordinarie sammanträde. Enigheten var stor om att utgångspunkten för arbetet skulle vara det visionsprojekt ( Vision Bergkvara ) som drivs i ett samarbete mellan samtliga ideella föreningar i Bergkvara. Detta arbete som pågått några år syftar till att göra Bergkvara till en attraktivare ort. Särskild koncentration har lagts på att utveckla miljöer i anslutning till Bergkvara hamn. En särskild organisation om fyra personer med koppling till samhällsföreningen bildades för att leda arbetet. Samma grupp har utgjort arbetsgrupp i serviceprojektet. Bergkvaras läge vid Kalmarsund ger naturliga förutsättningar att skapa attraktiva boendemöjligheter och ger därmed också en god potential för inflyttning och utveckling av besöksnäring. Utgångspunkten för serviceprojektet har varit att förstärka de kvaliteter som beskrivits ovan genom att utveckla det serviceutbud som erbjuds på orten. Målsättningen är att uppnå ökad befolkning och inflyttning med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på Bergkvara där serviceutbud, arbetsmöjligheter och attraktivitet är nödvändiga komponenter för att nå en önskad positiv effekt. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen valt en inriktning som stärker och värnar om serviceutbudet på orten genom att etablera en servicepunkt i samhället. Såväl kommersiell- som samhällsservice skall finnas i utbudet, och servicepunkten skall också vara en samlingspunkt och mötesplats för invånarna. Även tillgången på snabbt bredband är viktig och en särskild arbetsgrupp har bildats för hantering av dessa frågor. Det finns också en betydande potential i att utveckla besöksnäring mot bakgrund av ortens historia i segelsjöfart. I förlängningen finns då möjlighet att uppnå fler lokala arbetstillfällen. Stor del av arbetet har fokuserats på etablering av en servicepunkt. Önskemålet är en samlokalisering med ortens dagligvarubutik, dels av lokalmässiga skäl och dels som ett sätt att stärka butikens framtidsmöjligheter. En dialog förs med butiksinnehavaren och kommunen om detta och en förstudie skall genomföras i samverkan för att analysera innehåll och fysiska förutsättningar för servicepunkten. Denna dialog har också resulterat i att butiksinnehavaren har planer på förnyelse av butiken i både vad gäller inredning, sortiment och ytterligare affärsmöjligheter. I övrigt fortgår arbetet med utveckling av hamnområdet i enlighet med de planer och intentioner som dragits upp i "Vision Bergkvara". Muddring av hamnen har genomförts och en större gemensam grillplats har byggts inom området. Färdigställande av promenadstråk står i tur på programmet. Målet är som sagt att öka attraktiviteten i Bergkvara både som besöksort och boendeort. Förutom arbetet med förstudien som nu påbörjats kommer arbete att läggas på möjligheterna att utifrån ett nytt läge marknadsföra ett attraktivare Bergkvara. Grunden för marknadsförening skall vara användande av it-teknik såsom hemsidor, sociala medier, QR-koder mm. Fliseryd Fliseryd ligger i Mönsterås kommun och har ca 700 invånare. Orten är en utpräglad pendlingsort med mycket liten lokal arbetsmarknad. Projektet har organiserats via samhällsföreningens styrelse som också utgjort arbetsgrupp. Inledningsvis genomfördes en enkät där serviceprojekt översiktligt presenterades och där möjlighet gavs att ange viktiga frågor för Fliseryds utveckling och framtid. Möjlighet fanns också att anmäla sitt deltagande i det fortsatta utvecklingsarbetet. Enkäten Sidan 15 av 23

16 resulterade i 46 svar och 12 personer anmälde sitt intresse av att delta i det fortsatta arbetet. Enkätsvaren bildade därefter grund för det fortsatta arbetet. Efter processande av enkätsvaren i arbetsgruppen utkristalliserades några frågeställningar av särskild betydelse för Fliseryds framtid: Den enda kvarvarande livsmedelsbutiken framtidsmöjligheter. Bättre kollektivtrafik. Utveckling av besöksnäring med utgångspunkt från fiske- och naturturism (det geografiska läget vid Emån) Diskussionerna kring åtgärder för att stärka butikens framtidsutveckling ledde till beslut om att satsa på etablering av en servicepunkt integrerad i butiken. En förstudie har genomförts i samarbete med butiksinnehavare och fastighetsägare. Förstudien har också med positivt resultat presenterats för kommunen. Pågående arbete med finansiering av servicepunkten är till betydande del klar både vad gäller ombyggnationen som den långsiktiga driften. Ansökan om byggnadslov har lämnats och målsättningen är att ombyggnationen skall påbörjas i början av Formerna för driften av servicepunkten regleras i ett samarbetsavtal mellan samtliga berörda parter: Samhällsföreningen, kommunen butiken och fastighetsägaren. Kollektivtrafiksituationen i Fliseryd har diskuterats vid ett allmänt stormöte med representant för Kalmar Länstrafik AB. Mötet, som var mycket välbesökt och konstruktivt, resulterade i vissa lokala justeringar i trafiken. En fortsatt dialog kommer att föras kring den långsiktiga utvecklingen av närtrafiken i framtiden. Frågorna om utveckling av turism har hanterats i direkt samverkan med Mönsterås kommun via särskilt projekt. För Fliseryds del har detta resulterat i utbyggnad av fiskecamp och särskild ställplats för husbilar. Gullringen Gullringen ligger i nordvästra delen av Vimmerby kommun. I samhället bor drygt 500 personer. Gullringens Bygdeförening är den sammanhållande länken i Gullringen. Ett flertal träffar har genomförts varav ett stormöte med ca 30-talet deltagare samt ytterligare ett stormöte i form av en inspirationskväll om hur ideella krafter kan hålla en bygd levande och bidra till en positiv utveckling med ca 60 deltagare. I Vimmerby kommun pågår ett arbete med att ta fram lokala utvecklingsplaner i sju orter varav Gullringen är en. Projektet Service skapar tillväxt samkörs med Studieförbundet Vuxenskolans projekt Lokala utvecklingsplaner. Den gemensamma arbetsgruppen enas om ta tag i bygdens utveckling. Vad vill vi med Gullringen? Att ta fram en utvecklingsstrategi är ett viktigt inslag! I samband med att utvecklingsplanen tas fram har en ungdomsenkät gjorts. I enkätsvaren ligger tonvikten i gullringsungdomarnas önskemål på motorsporter, dans, ridning och teater och skaparverkstad. Lera, måleri, prova på aktiviteter, idrott mm är andra intressanta inslag. Arbetsgruppen behöver utökas med representanter från idrottsföreningen och fiskeföreningen. Information om detta projekt och om arbetet med utvecklingsplanen har redovisats på ett föräldramöte i början av september i syfte att locka ungdomar till att engagera sig i bygdens utveckling. Sidan 16 av 23

17 En Leaderfinansierad förstudie om eventuell etablering av en servicepunkt är genomförd. Gullringens bygdeförening är projektägare. Olika lokalmöjligheter för servicepunkten har diskuterats. Av den genomförda förstudien framgår att biblioteket är det bästa alternativet. Planerna för ett trygghetsboende känns något närmare nu än tidigare. När det gäller äldreboende på Ådala har kommunen beslutat att stänga men Gullringsborna är av annan uppfattning. Ett tågstopp planeras igen i Gullringen vilket skulle leda till att orten skulle bli mer intressant som bostadsort och med arbetspendlingsmöjligheter bland annat till Kisa och Linköping. En Lokalekonomisk analys (LEA) har tagits fram för Gullringen. En träff med kommunens stadsarkitekt har genomförts i syfte att få information om attraktiva tomter i sjönära lägen i Gullringenområdet. Vid en träff med kommunledningen i mitten av juni presenteras resultatet av genomförd förstudie med inriktning på en servicepunkt i Gullringen. Kommunledningen stödde fullt ut förslaget men har inga ekonomiska medel i nuvarande budget att ytterligare stötta servicepunkten förrän Kulturoch fritidschefen är också liksom kommunledningen mycket positiv till att det etableras en servicepunkt i Gullringen. Kultur-o fritidsnämnden stöttar för närvarande sedan några år tillbaka Biblioteket i Gullringen med ca kronor per år. Med anledning av kommunledningens besked om ekonomin undersöker arbetsgruppen externa finansieringsmöjligheter för etablering av servicepunkten avseende 2014 och Sparbankstiftelsen i Vimmerby och Ansgariusstiftens har meddelat negativa besked om delfinansiering. Vid en ny träff med kultur- och fritidsnämnden föreslogs en kontakt med kommunens arbetsmarknadenhet. Tanken är att Gullringen skulle kunna bli testort för en ny satsning som görs inom Arbetsmarknadsenheten. En ansökan till Post och Telestyrelsen är inlämnad om bidrag till två nya datorer och fiberanslutning till Biblioteket. Biblioteksfastigheten ägs av Gullringens Bygdeförening. Om planerna går i lås kommer Servicepunkt Gullringen att vara i drift senast den 1 januari Halltorp I Halltorp med omgivande landsbygd bor idag drygt 675 personer. Halltorp ligger i Kalmar kommun. I slutet av augusti 2012 anordnade Kalmar kommun ett stormöte i Halltorp. Detta var en start för att utveckla Halltorp. Många synpunkter kom upp om hur det är att leva, jobba och bo i Halltorp. Det konstaterades bland annat att ett dynamiskt och aktivt byalag är en förutsättning. Ett byalag kan driva bygdens frågor och kan föra Halltorpsbornas talan och önskemål. Men det krävs engagemang! Ett flertal träffar har genomförts i Halltorp med en lösligt sammansatt arbetsgrupp. Men starten har varit trögbearbetad! Olika engagemangshöjande åtgärder har gjorts. Exempelvis anordnades på Pingstafton en allmän bakluckeloppis för att locka folk, ca 75 personer deltog. Samtidigt togs tillfället i akt att berätta om Halltorps utveckling. Vid ett stormöte i oktober bildades Halltorps byalag. Detta var vändpunkten i Halltorps utveckling! Tolv personer ingår i styrelsen varav minst hälften av dem är under 35 år. Engagemanget spirar och idéerna sprudlar. När byalaget bjöd in till glöggfest då blev det succé. Mängder av Halltorpsbor minglade runt, drack glögg och lyssnade på dragspelsmusik. Ett antal aktiviteter har genomförts bland annat julgransutdansning. Sidan 17 av 23

18 Den gamla nedlagda affären är nu såld och öppnades strax före sommaren Affären är efterlängtad och kommer att bli bygdens mötesplats. Vi vill skapa en bykänsla och få ett levande samhälle med en naturlig mötesplats där vi kan träffas både gammal och ung säger byalaget på sin hemsida. Södermöre kommundelsnämnd har tillskrivit Posten om att affären ska bli postombud. Eftersom distanshandeln ökar är post-och paketutlämningen viktig servicefunktion för samhällets och näringslivets utveckling på landsbygden. Posten har dock lämnat ett negativt besked. Andra frågor som engagerar är bredbandsutbyggnad och fler byggbara villatomter. En föreningslokal för tillfälliga aktiviteter som målarverkstad för barn och ungdomar står högt på önskelistan. Byalaget har numera också en egen hemsida och en speciell mediagrupp för extern och intern information. I Halltorpsbladet, som utkommer fyra gånger om året berättas om vad som händer och sker i bygden. Många aktiviteter har genomförts under våren och den 31 augusti är byns stora dag, Halltorpsdagen med underhållningsaktiviteter, musik, bilutställning och mycket mera. Halltorpsdagen är tänkt som hemvändardag och som i förlängningen lockar till återflyttning till Halltorp. Halltorpsdagen är tänkt som en årligen återkommande aktivitet. Järnforsen Järnforsen ligger i västra delen av Hultsfreds kommun och har ca 500 invånare. Bland de 12 orter som ingår i projektet Service skapar tillväxt intar Järnforsen en viss särställning genom förekomsten av en stor lokal arbetsmarknad. Totalt finns över 450 lokala arbetstillfällen men bara hälften innehas av boende i Järnforsen. Det är därför en relativt stor inpendling till orten vilket också utgör en potential för ökad bosättning i Järnforsen. Järnforsen har en sedan lång tid mycket aktiv samhällsförening som också har ett väl utvecklat samarbete med den lokala industriföreningen på orten. Det är denna organisationsstruktur som valts som bas för serviceprojektet. Arbetsgrupp är samhällsföreningens styrelse. Projektet presenterades på stormöte i Järnforsen under april 2012 och i samverkan med kommunen vid sammankomst med samtliga bygdeorganisationer och samhällsföreningar i Hultsfreds kommun. Kommunen har utsett särskild kontaktperson i projektet. De arbetsområden som inledningsvis beslutades tog huvudsakligen sikte på förstärkning av service för boende, företag och besökare. En ansats i den riktningen var beslutet om att genomföra en förstudie om etablering av en servicepunkt i Järnforsen. Andra utvecklingsområden som fördes fram var bostäder och bredbandsutbyggnad. Under våren 2013 skedde en ombildning av samhällsföreningens styrelse, och därmed också av arbetsgruppen i serviceprojektet. Den tidigare planeringen att genomföra en förstudie om möjligheterna att skapa en servicepunkt i Järnforsen lades tills vidare åt sidan. Orsaken var pågående arbete med den lokala livsmedelsbutikens lokalfrågor och driftförutsättningar som bedömdes så viktiga för ortens framtid att koncentrationen måste ligga på att lösa dessa frågor i första hand. Diskussioner kring butikssituation har under en längre tid förts via den lokala industriföreningen och med Hultsfreds kommun. Mot den bakgrunden beslöts att inte komplicera bilden genom diskussion kring etablering av servicepunkt. Det arbete med butiksfrågan som genomförts via den lokala industriföreningen har under hösten 2013 fått ett positivt resultat i för verksamheten viktiga frågor. Stöd har beviljats av Regionförbundet för genomförandet och servicefunktionerna i butiken har stärkts. Sidan 18 av 23

19 Inom serviceprojektets ram har under de sistamånaderna fokusering skett på åtgärder för förbättring av den yttre miljön i Järnforsen i syfte att skapa ett attraktivare samhälle för boende och besökare. Diskussionerna i denna del förs med kommunen och en långsiktig åtgärdsplan med prioriteringar skall utarbetas. Direkta åtgärder genomfördes under sommaren vid badplatsen. Önskemål för framtiden finns om iordningställande av en angöringsplats för kanoter vid Emån och anläggande av en plan för beachvollyboll. Lokalt arbete med fiber- och bredbandsutbyggnad har påbörjats med informationsmöte och bildande av en särskild arbetsgrupp. Enkät med intresseanmälan har tagits fram och har distribuerats till samtliga hushåll. Kristdala Kristdala ligger i Oskarshamns kommun och har ca 950 invånare. Projektet inleddes med en träff med politisk företrädare och kommunchef i Oskarshamn då kommunens val av Kristdala som ort i projektet meddelades. Kommunen utsåg sin utvecklingschef som kontaktperson i serviceprojektet vilket var viktigt ur kontinuitets- och samordningssynpunkt. Oskarshamns kommun har tidigare beviljats Leader-medel för utarbetande av en lokal utvecklingsplan för Kristdala. Kommunens önskan var att serviceprojektet skulle samordnas arbetsmässigt och integreras med framtagandet av utvecklingsplanen. Arbetet med den lokala utvecklingsplanen hade påbörjats och förberetts tidigare under 2012 med framtagande av fokusområden för Kristdalas utveckling. Det operativa och lokala arbetet (Leaderprojektet) med framtagandet av den lokal utvecklingsplanen påbörjades först under augusti/september 2012 och då integrerat med serviceprojektets start. Arbetet har bedrivits i ett antal arbetsgrupper med olika teman som bredband, turism och besöksnäring, samhällsservice, hållbar utveckling, företagande samt marknadsföring. I den del som främst berör serviceprojektets frågeställningar har arbetet koncentrerats i etablering av en servicepunkt i i Kristdala. Servicepunkten skall samlokaliseras med biblioteksfilialen på orten. Vidare har en lokal organisation bildats (Kristdalabygdens Fiber) för utbyggnad av bredband i Kristdala med omgivande landsbygd. Ca 400 intresseanmälningar är inlämnade till föreningen. Ansökan är lämnad till Länsstyrelsen om stöd till projektet men är för närvarande vilande eftersom stödmedlen hos Länsstyrelsen är intecknade i denna beslutsomgång. En inventering av onyttjade bostäder har genomförts och resulterade i 357bostäder som saknar mantalsskriven person. Bara i Kristdala tätort finns hus som står obebodda. Möjligheter finns att ifrån detta perspektiv lokalt arbeta med inflyttning exempelvis via mäklare eller informationsinsatser i en kommande servicepunkt. Initiativ har också tagits i ett arbete för att långsiktigt få fler ungdomar engagerade i samhällsarbetet. Bland annat har ett filmprojekt för barn och ungdomargenomförts där deltagarna gavs möjlighet att använda filmteknik för att beskriva tankar om framtiden ur ett Kristdalaperspektiv. Långasjö Långasjö är en socken i Emmaboda kommun och består av en liten tätort (kyrkbyn) och 37 byar. Socknen har ett mycket aktivt föreningsliv och för närvarande finns inte mindre än 20 olika föreningar. Den speciella Långasjöandan måste framhållas, en tradition av kreativitet och sammanhållning under mottot: Det ska gå. I socknen bor ca 900 personer. Sidan 19 av 23

20 Den Lokala utvecklingsplan som gjordes under 2010 är fortfarande basen i bygdens utvecklingstankar. I en förstudie som avslutades i december2012 gjordes en enkät av vilket det bland annat framkom att ca 85 % av de svarande anser att det behövs en restaurang eller ett café. En lokal som kan fungera som samlingsplats för ungdomar en mötesplats. Mobilsamåkningssystem är också intressant tyckte 43 % av de svarande. Kommunledningen är intresserad. Länstrafiken kan tänka sig ett samarbete. Mobilsamåkningssystemet bygger på Tolg-modellen. Samåkningssystemet, som initialt finansieras av Energikontoret Sydost och därefter av medlemsavgifter kommer att vara i drift från och med den 23 november Det som gruppen först trodde var en bra idé för landsbygdsutveckling var en servicepunkt. Där man kunde få hjälp med myndighetskontakter och internettjänster. Men det visar sig i enkäten att det var ett svalt intresse för detta. Vad gäller restaurang/mötesplats är det en arbetsgrupp som arbetar med detta. Linnéuniversitetet har fått pengar från familjen Kamprads stiftelse för att studera entreprenörskap på landsbygden. Även socknarna Älmeboda och Urshult ingår i Linnéuniversitetets projekt. En inriktning är att undersöka möjligheten att bygga en lokal inkluderande en restaurang nära badplatsen vid Långasjön. Finansieringsfrågan är den största frågan. Därför görs nu en Leaderfinansierad förstudie för att få ett grepp om finansieringsfrågan. Boverket kan vara en eventuell delfinansiär. Det kanske är här som Långasjöandan kommer in i bilden. Byggandet av affärslokalen och ridhuset är exempel på den lokala drivkraften. Därför undersöks denna möjlighet även i dessa planer. Som ett led i förstudien anordnade Sockenrådet under augusti ett förankringsmöte dit alla invånare i Långasjö inbjöds och då intresset för delaktighet i projektet undersöktes. Ca 300 personer deltog. Information om projektet sprids på olika sätt bland annat genom bygdens egen tidning Träskoposten. Sockenrådet har nu ansökt om att få köpa marken av Emmaboda Bostadsaktiebolag och därefter görs en ansökan hos kommunen om detaljplaneändring. Orrefors Orrefors ligger i Nybro kommun. I samhället bor drygt 700 personer varav 180 personer upp till 24 år, 330 personer år och drygt 200 personer från 65 år och uppåt. Initialt vid projektstarten träffade processledarna kommunalråden, kommunchefen och näringslivsutvecklaren i Nybro kommun. Flera möten har genomförts i Orrefors varav ett stormöte i början av juli Stormötet lockade drygt 50 personer. Det är Orrefors Samhällsförening som lokalt håller i projektet. Deltagarna delades in i mindre grupper för att tillsammans göra en SWOTanalys för Orrefors. Ett aktivt och kreativt möte ledde till att SWOT-analysen blev klar och att Orreforsborna redan dagarna efter genomförde en stor gemensam uppsnyggningsaktivitet i samhället. Detta för att komma igång med ett aktivt samarbete. I samband med SWOTanalysarbetet bildades fyra arbetsgrupper med olika inriktningar: 1) Intern trivsel och föreningsliv, 2) Samhällservice och infrastruktur, 3) Företagande, 4) Marknadsföring. En Lokalekonomisk analys (LEA) har också tagits fram som ett viktigt underlag för diskussioner och slutsatser i det fortsatta arbetet. Vid stormöte nr 2 i mitten av november 2012 deltog drygt 90 personer. Syftet med detta stormöte var att fokusera på möjligheter och styrkor utifrån gjord SWOT- analys och att rapporter lämnades från de fyra arbetsgrupperna. Trivselgruppen arbetar med trivselbefrämjande åtgärder som konserter, Orreforsdagen, Orreforslunken och regelbundna bingopromenader, uppsnyggning av den yttre miljön och skapande Sidan 20 av 23

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

REGIONALT SERVICEPROGRAM. Kalmar län

REGIONALT SERVICEPROGRAM. Kalmar län REGIONALT SERVICEPROGRAM 2014 2018 Kalmar län Regionalt Serviceprogram Kalmar län 2014-2018 Börjar gälla den 1 april 2014. Antagen av styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län den 7 mars 2014. Inledning

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Lokalt Anpassad Servicepunkt

Lokalt Anpassad Servicepunkt Lokala Hållbara Servicelösningar Anpassad privat och ideell service Kommersiell service Offentligt grundservicepaket Lokalt Anpassad Servicepunkt Slutrapport 2011-09-30 Sidan 1 av 26 Femton orters arbete

Läs mer

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:

Läs mer

Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö

Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö 1 Journalnr:2011-2342 SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö Förstudie utförd av Seskarö Bensin och Service Ekonomisk Förening Kontaktperson Sten-Inge Videhult projektledare 070-5957370;

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi

Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Bakgrund En väl fungerande allmän vardagsservice är viktig för landsbygden Hela Sverige ska leva driver just nu ett projekt där femton orter arbetar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik...

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik... ENKÄT TILL LOKALA UTVECKLINGSGRUPPER Södra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Rapport kommundialoger

Rapport kommundialoger 2014-03-06 Rapport kommundialoger Inom ramen för projektet Service Skapar Tillväxt och framtagandet av det regionala serviceprogrammet. Processledarna Christer Johansson och Bo Lönnquist har träffat samtliga

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden?

Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden? 2010-03-20 Projektbeskrivning Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden? 2 Projektnamn Hållbara lokala servicelösningar på landsbygden. Projektidé Syftet med projektet är att skapa

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN

LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN 2008-2012 Fastställd av kommunfullmäktige2008-09-29 65 Dnr: KS 2007/361 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdraget... 4 3. Övergripande mål... 4 4. Syfte

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Serviceplan Strömsunds kommun

Serviceplan Strömsunds kommun Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Remissvar utvecklingsstrategi

Remissvar utvecklingsstrategi Remissvar utvecklingsstrategi 2014-11-05 Egersta Byalag Jag har läst ett par gånger och kanske läser igen men jag tycker det ser gediget och väskrivet ut. Jag delar en hel del bedömningar och inriktningar.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Hållbara bygder vår framtid

Hållbara bygder vår framtid Hållbara bygder vår framtid Projektet utgjorde grunden för att ta fram en ny utvecklingsstrategi för bygden. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Jan Forsmark Kommun:

Läs mer

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015 Vision TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-05-14 Diarienummer:2010-061 AÖ Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Nittorps fiber ek fören under bildande Checkens namn Nittorps Fiber Sökande

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:203-0-28 Diarienummer:200-06 BJ Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Landsortsnät i Tranemo - fiber i Grimsås Checkens namn Grimsås Samhällsförening

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Byaplan. strategi för lokal utveckling i :

Byaplan. strategi för lokal utveckling i : Byaplan strategi för lokal utveckling i : _ Föreningens namn: Org.nr: Datum: Byaplanen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och bör därför fastställas vid föreningens årsmöte. Detta material

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. 2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Säter en levande stad

Säter en levande stad Säter en levande stad Projektet har bidragit till etablering av nya affärsverksamheter i Säter. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Säters köpmannaförening Projektledare: Jonas Lindgren Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Mellersta Östra Ölands-bygden Borgholms och Mörbylånga kommuner, Kalmar län Juni 2010 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-20 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning...1 Syfte...1 Övergripande mål...1 Horisontella

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer