Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län"

Transkript

1 Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län Slutrapport

2 Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län Deltagande orter i projektet Sidan 2 av 23

3 Innehållsförteckning Deltagande orter i projektet sid 2 Förord sid 4 Sammanfattning sid 5 Inledning och bakgrund sid 6 Syfte sid 7 Mål sid 7 Urval av orter sid 7 Projektorganisation sid 7 Arbetssätt sid 7 Den lokala förankringen sid 8 Den kommunala medverkan är en förutsättning sid 8 Regionförbundets och Länsstyrelsens roll sid 8 Kommunernas roll sid 8 Hela Sverige ska leva Kalmar läns roll sid 8 Processledarnas roll sid 9 Servicekonferens den 24 oktober 2012 sid 9 Service- och utbildningskonferens den 19 september 2013 sid 9 Processarbetet sid 10 Viktiga erfarenheter från projektet sid 10 Modell för landsbygdsutveckling sid 11 Helheten är viktigare än delarna sid 12 Projektets måluppfyllelse sid 13 Ortsgenomgång Berga sid 14 Bergkvara sid 15 Fliseryd sid 15 Gullringen sid 16 Halltorp sid 17 Järnforsen sid 18 Kristdala sid 19 Långasjö sid 19 Orrefors sid 20 Rälla/Stora Rör/Ekerum sid 21 Södra Möckleby sid 22 Överum sid 22 Sidan 3 av 23

4 Förord Projektet Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län har bedrivits under tiden 1 april 2012 fram till 31 oktober Kalmar län står inför stora utmaningar. Den minskande befolkningen i flertalet av länets kommuner, liksom länet som helhet, drabbar inte minst landsbygden och de mindre och mellanstora tätorterna. En minskad befolkning får konsekvenser för kommunernas ekonomi och möjligheterna att bo och verka eftersom underlaget för service och infrastruktur begränsas. För Kalmar län är satsningar på att öka befolkningen viktiga och en viktig del i det regionala tillväxtarbetet. I detta projekt vill vi lyfta fram den utvecklingspotential som finns i länets mindre orter. För att denna ska kunna nyttjas är det viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och den ideella sektorn liksom med det lokala näringslivet. Två politiska motioner (s) och (m) har väckts i frågan om olika servicelösningar med syfte att skapa tillväxt i regionen. I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Projektet har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län, som också varit projektägare, samt Länsstyrelsen i Kalmar län och Tillväxtverket. Projektet har genomförts i nära samarbete med Hela Sverige ska leva Kalmar län. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare, Christer Johansson och Bo Lönnqvist, anställda av Regionförbundet. Styrgruppen har bestått av Erik Ciardi, Regionförbundet och Lillemor Jonsén/Viktor Bruze, Länsstyrelsen. Referensgruppen har bestått av representanter från Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Företagarna, Linnéuniversitetet, Hela Sverige ska leva Kalmar län och Coompanion. Kalmar den 31 oktober Christer Johansson Bo Lönnqvist Sidan 4 av 23

5 Sammanfattning Service som begrepp måste tolkas och användas i en mycket vid mening. Definitionsmässigt kan service betyda kundstöd vilket innebär att man kan se service som alla de aktiviteter som bidrar till att underlätta för boende, besökare och yrkesverksamma på en ort. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivet och för möjligheterna att utveckla nya företag. Projektet Service skapar tillväxt har haft en tydlig målsättning. Vi har arbetat för en levande landsbygd och vill uppmuntra nya, lokala initiativ. Skapa attraktionskraft och få folk att både flytta till landet och stanna kvar. Helhetssyn i utvecklingsprocessen är ett nyckelbegrepp som rymmer underifrånperspektiv, delaktighet och gemensam målbild hos alla involverade aktörer. Exempel på utvecklingsområden som aktualiserats i projektet är etablering av servicepunkter (med innehåll av såväl kommersiell service som olika samhällsfunktioner), fiberutbyggnad, tillgång till attraktiv tomtmark, bostäder, olika typer av e-tjänster, kommunikationer och mobilsamåkningssystem. Traditionella servicefrågor som tillgång till livsmedel/drivmedel har också diskuterats på de flesta orterna. Samma sak gäller frågeställningar kring skolans framtid på orten. Generellt sett har orternas arbetsprocesser utvecklats från att enbart handla om ett serviceperspektiv till att också omfatta utvecklingsmöjligheter i ett helhetsperspektiv. I detta sammanhang blir frågor om marknadsföring och profilering av orten högst relevanta. En erfarenhet är att de orter som redan hade någon form av lokal utvecklingsplan vid projektets start har snabbare fokuserat på frågeställningar kring ortens utveckling i en helhetsbild. Vikten av en väl förankrad utvecklingsstrategi som framtagits i en bred process och i ett underifrånperspektiv kan inte nog framhållas. Ett bra hjälpmedel i en sådan process är de lokalekonomiska analyser (LEA) som kan beställas från SCB. Det lokala arbetet måste bygga på stort engagemang. Utan eldsjälar och ett starkt lokalt ledarskap händer inte så mycket. Engagemanget för det lokala arbetet måste också finnas i den egna kommunens organisation. En välfungerande dialog i detta avseende är en framgångsfaktor i så motto att arbetet på det lokala planet bygger delaktighet stolthet över det som bekräftelse. Attraktivitetsskapande, lokalt engagemang samt infrastruktur i form av bra serviceutbud blir till en treenighet som driver utvecklingsprocessen framåt. Från en mer övergripande utgångspunkt har två centrala nyckelfrågor tydligt accentuerats i de olika orternas utvecklingsarbete: Tillgången till finansieringsmöjligheter Bredbandsutbyggnad. Utan tillgång på kapital blir allt utvecklingsarbete i princip omöjligt. Personer som är starkt utvecklingsorienterade och som drivs av en vilja att bo och verka på en mindre ort upplever att besluten i kapitalförsörjningsfrågor allt mer centraliseras och att landsbygden inte på något sättprioriteras utan snarare tvärtom. Behovet upplevs som mycket stort att utveckla mer lokalt anpassade lösningar. Tillgången bredband med stor kapacitet är snart en nödvändighet bo och leva på landsbyden. Snabbt bredband ökar attraktiviteten och kan vara en relativ fördel för landsbygden i konkurrensen om inflyttare och önskad boendemiljö. Det är också en allt viktigare förutsättning för möjligheterna att skapa framtidens serviceutbud på landsbygden. Sidan 5 av 23

6 Inledning och bakgrund Av projektbeskrivningen framgår: Avsikten är att Kalmar län ska bli ett pilotlän i södra Sverige vad avser service. Med olika systemlösningar ta ett samlat grepp för hållbar tillväxt och attraktiva miljöer genom samverkan med regionens aktörer och med fokus på befolkningsutvecklingen. Två politiska motioner (s) och (m) har väckts i frågan om olika servicelösningar i syfte att skapa tillväxt i regionen. Tolv orter i länet, det vill säga en i varje kommun, ska identifieras och tanken är att ge stöd för att sätta igång arbetet med att utveckla lokala långsiktigt bestående servicelösningar i samverkan med företag, föreningar, organisationer och inte minst inlemmas i kommunen ordinarie verksamhet. Kommunerna ska särskilt inspireras att medverka till att driva servicelösningar på landsbygden i Kalmar län. Detta ska ske dels genom en informationssatsning till samtliga kommuner, men också i form av en utbildningssatsning för de kommuner som är intresserade. Tanken är att involvera företagen och dess organisationer i ett fruktbart partnerskap med kommun och lokalsamhälle. Allt för att visa på entreprenörskapets betydelse för att landbygden ska kunna växa. Företag på landsbygden har ett stort behov av god service som en grundläggande förutsättning för att kunna överleva, men allra främst för att ha någon chans att kunna växa och blomstra. Att komma fram till nya och innovativa servicelösningar kan därför ses som positivt för företag på landsbygden och detta kan i sin tur skapa nya möjligheter kanske rent av i form av nya affärsidéer. En väl fungerande och sammansatt service för såväl företag som hushåll är en förutsättning för att behålla och vidareutveckla en levande landsbygd. Detta tydliggörs i det regionala serviceprogrammet som ligger till grund för det lokala arbetet som ska ske runt om i länet. Många organisationer arbetar med att förbättra och behålla servicen. I detta projekt gäller det att samla kompetenser och erfarenheter och bygga nätverk för fortsatt utveckling av lokala servicelösningar. Förhoppningen är att projektet också ska bidra till utveckling av de så kallade sociala innovationerna mellan olika aktörer och parter. Projektet ska också ta fram nya otraditionella långsiktiga lösningar för hur orter kan utveckla service och öka sin attraktionskraft. Ett ökat samspel mellan olika aktörer exempelvis kommun och bygdegrupper ser vi som ett sätt, men också att se på orten ur nya perspektiv. Exempelvis så är platsen och dess fysiska miljö en sådan faktor. Det unika med projektet är att det är människorna själva som lägger ribban! Även Linnéuniversitetets närvaro i vår region kan spela en viktig i roll i utvecklingen på landsbygden. Framtidens servicelösningar och landsbygdens utveckling kommer att kräva innovativa lösningar och bygga på ett starkt entreprenörskap. Familjen Kamprads nya donation/stiftelse på 1 miljard till Linnéuniversitetet för bland annat entreprenörskap på landsbygden kommer att ge ekonomiska möjligheter för framtidens landsbygdsentreprenörer. I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare anställda av Regionförbundet. För åtta av de tolv orterna har också en så kallad Lokalekonomiska analys (LEA) tagits fram med mycket information och värdefull statistik om respektive ort. Sidan 6 av 23

7 Syfte Projektets syfte har varit att ta fram nya otraditionella och långsiktigt hållbara lösningar hur orter kan utveckla sitt serviceutbud och därigenom öka sin attraktionskraft. Med andra ord gäller det att hitta de bästa och smartaste lösningarna för att göra orten mer attraktiv som boendeort. En viktig uppgift i projektet har varit att skapa nätverk mellan de tolv deltagande orterna där man utbyter erfarenheter och lär av varandra. De orter som ingår i projektet skall också i respektive kommun vara förebilder och inspirera andra byalag/samhällsföreningar eller andra lokala organisationer. Mål Målet, enligt projektbeskrivningen, var att minst hälften av de deltagande orterna ska ha startat utvecklingsprojekt kring lokala långsiktigt hållbara servicelösningar. Vidare att initiera diskussionen med kommunerna om vikten av att servicefrågorna lyfts in i kommunernas ordinarie planeringsprocesser både i den fysiska och i den ekonomiska planeringen. Vidare ska projektet innehålla ett utbildningspaket kring lokala servicelösningar i form av en halvdagsutbildning som ska kunna ges till intresserade kommuner. En utbildning som även andra målgrupper på berörda orter ska kunna ta del av exempelvis företagare inom olika branscher och lokala utvecklingsgrupper. Urval av orter I projektet har respektive kommun i Kalmar län valt ut en tätort med ca invånare. Projektet har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län, som också varit projektägare, Länsstyrelsen i Kalmar län och Tillväxtverket. Projektet har genomförts i nära samarbete med Hela Sverige ska leva Kalmar län. Projektorganisation. Det lokala utvecklingsarbetet har letts av två processledare, Christer Johansson och Bo Lönnqvist, anställda av Regionförbundet. Erik Ciardi, Regionförbundet har varit projektledare. Styrgruppen har bestått av Erik Ciardi, Regionförbundet och Lillemor Jonsén/ Viktor Bruze, Länsstyrelsen. Referensgruppen har bestått av representanter från Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Företagarna, Linnéuniversitetet, Hela Sverige ska leva Kalmar län och Coompanion. På respektive ort bildades vid projektets start en lokal projektgrupp bestående av representanter för den ideella sektorn, företagsamheten, föreningslivet, från kommunen och länsstyrelsen. Arbetssätt Grundförutsättningen för projektet har varit att ta till vara underifrånperspektivet på bästa möjliga sätt. Att inspirera och stödja de lokala grupperna för att få fram lokalbefolkningens behov, synpunkter och visioner har varit viktigt samt att uppmuntra till samverkan mellan den lokala gruppen och kommunens företrädare. Ett väl fungerande samarbete mellan lokala utvecklingsgrupper och de berörda kommunerna är avgörande för ett bra resultat av lokalt utvecklingsarbete. Att detta gällt även i det här projektet är en av projektets viktiga slutsatser och erfarenheter. Att jobba gemensamt för att skapa förutsättningar till dialog och att sedan omsätta det till operativ verksamhet tillsammans med respektive kommun är ett arbetssätt som fungerat mycket väl. Sidan 7 av 23

8 Den lokala förankringen Det lokala engagemanget har haft stor betydelse i projektarbetet. Utgångspunkten för det lokala arbetet var att bilda lokalt förankrade arbetsgrupper på varje ort, sammansatta av intressenter från flera sektorer inom lokalsamhället, såsom från föreningslivet, företagsamheten och offentliga sektorn. Flera av grupperna har sökt finansiering för förstudier hos Leader, länsstyrelsen eller andra finansiärer. Den kommunala medverkan är en förutsättning Utgångspunkten i projektarbetet har varit att kommunerna är den lokala part som har det demokratiska ansvaret för den offentliga servicen. Det är kommunerna som levererar den service som de själva har ansvar för och det är kommunerna som har det demokratiska mandatet. Den lokala nivåns roll är att medverka i planeringsprocessen, lyfta fram det lokala behovet och ge förslag på lämplig lokal utförandeform. Det kan tydligt konstateras att inom de lokala projekt där kommunala politiker och tjänstemän aktivt medverkat har projekten varit mer framgångsrika. Regionförbundets och Länsstyrelsens roll Regionförbundet och Länsstyrelsen har visat ett stort intresse för projektet. Det är naturligt eftersom de idag har det regionala ansvaret inom serviceområdet exempelvis via stödförordningen om kommersiell service. De har också antagit regionala serviceprogram och handlägger frågor inom landsbygdsprogrammet. Ur Regionförbundets och Länsstyrelsens synvikel är det i ett projekt som detta också naturligt att samarbeta med Tillväxtverket. Tillväxtverkets medverkan har varit en betydande faktor både för projektekonomin och för projektets legitimitet. För genomförandet av orternas fortsatta utvecklingsarbete framåt i tiden kommer Länsstyrelsens roll som delfinansiärer av utvecklingsmedel från landsbygdsprogrammet att vara av avgörande betydelse. Kommunernas roll Som tidigare betonats har kommunerna en viktig roll i lokalt utvecklingsarbete. För det fortsatta utvecklingsarbetet efter projekttiden slut förutsätts att kommunerna tar tillvara den kompetens som finns ute i bygderna och i nära samverkan med den lokala nivån driver på den lokala utvecklingen. Detta ställningstagande grundas på att det är kommunerna som har det demokratiska ansvaret för servicen och att detta inte kan eller ska tas över av den lokala nivån. Hela Sverige ska leva Kalmar läns roll HSSL Kalmar läns roll är att stödja och stimulera det lokala utvecklingsarbetet samt att hålla kontakt och bygga nätverk mellan landsbygdens aktörer. HSSL Kalmar län, som för närvarande har 180 lokala utvecklingsgrupper som medlemmar, kan vara en aktiv part i att via detta nätverk sprida erfarenheter och stimulera till lokalt utvecklingsarbete. Sidan 8 av 23

9 Processledarnas roll Generellt sett har arbetssättet bestått av rådgivande kontakter till den lokala, kommunala och till den regionala nivån. Arbetet har mycket inriktats på att få igång ett samverkande lagarbete. Exempel på processledarnas uppgifter har varit medverkan vid lokala möten, medverkan vid kommunala och regionala sammankomster om projektets utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt samt medverkan i generella diskussioner om de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna och strategierna Servicekonferens den 24 oktober 2012 En viktig aktivitet i projekt under hösten 2012 var genomförandet av en konferens med servicetema. Till konferensen inbjöds samtliga orters lokala projektorganisationer samt representanter för respektive kommun. Intresset var stort och konferensen samlade totalt 48 deltagare. Kommunledningarna var väl representerade och exempelvis deltog 7 av 12 kommunalråd i konferensen. Programmet var upplagt i 5 block med föreläsare och efterföljande frågor och diskussion. De block/teman som behandlades var följande: Regional utveckling ur ett boendeperspektiv. Hur kan vi få fler ungdomar engagerade i lokalt utvecklingsarbete. Fiberutbyggnad i Kalmar län Etablering och utveckling av servicepunkter. Exempel från Norrbotten (Gunnarsbyn). Föreningslivets medverkan i lokalt utvecklingsarbete (Grytgöls IK). Ett viktigt syfte med konferensen var skapa nätverk och kontakter mellan de deltagande orterna men också på kommunledningsnivå och i det lokala arbetet i byalag, intresseföreningar mm. Av kommentarerna efteråt att döma uppnåddes detta syfte och blev till en betydelsefull faktor i det fortsatta projektarbetet. Service- och utbildningskonferens den 19 september Uppföljningskonferensen, som samlade ca 30 personer, kan ses som en utbildningskonferens med inriktning på två block: " Marknadsföring och profilering" och "Hur hittar man finansiering lokalt". Dessa två teman har under projektets gång frekvent lyfts upp i de lokala arbetsgrupperna som viktiga områden i det lokala arbetet. 1) Marknadsföring/profilering presenterades både muntligen och i form av en tryckt folder Landsbygden lilla gröna Tips och idéer för en levande landsbygd i Kalmar län. Här ges råd och tips hur man med enkla medel, olika samarbeten och lokalt engagemang marknadsför och bygger upp sin orts varumärke och får hembygden att utvecklas. Budskapet kan sammanfattas i rubrikerna Små orter med stora möjligheter och Gräv fram guldkornen och lyft upp det speciella. 2) Hur hittar vi finansiering lokalt? Varför inte låta en del av det lokala kapitalet jobba lokalt? Ett exempel: En bygd med 600 invånare som har kronor på bank tillsammans kan ha kronor till lokala investeringar om 10 % sparas och kan användas lokalt. Sidan 9 av 23

10 Processarbetet Alla tolv orterna har goda förutsättningar och en stark vilja för utveckling av sin bygd. Förutsättningarna är dock olika och man har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete med servicefrågan. Idag kan inte människorna på landsbygden bortse ifrån den utveckling som skett med neddragningar inom i stort sett alla serviceområden. För att komma fram till en utvecklingsplan för en lokal hållbar service måste som regel alla bygder genomgå en ganska omfattande diskussion och process kring servicen inom de flesta områden. Utvecklingsarbetet och förberedelser kring servicefrågor bland de tolv orterna bedrevs på vissa orter redan innan projektet startade. Några hade kommit väldigt långt i sitt tänk medan andra startade sitt arbete i och med att projektet Service skapar tillväxt i Kalmar län drogs igång. Flera bygder hade alltså valt att se sin service utifrån ett helhetsperspektiv då bland annat frågor om servicepunkter, mötesplatser, äldreomsorg, skola, fiberutbyggnad, drivmedel och dagligvaror ingått. Denna process måste få ta sin tid och genomföras grundligt. Samarbetet och processen med respektive kommun är otvetydigt nyckeln till framgång. Det behövs en lokal strategi om hur man ska möta sig sin kommun för att skapa bästa möjliga förutsättningar. Samtidigt kan vi konstatera att kommunerna inte sällan frånhänder sig delar av ansvaret för lokal samhällsservice på landsbygden. Det innebär att man mer eller mindre tvingar invånarna att ta sig in till tätorten för att få offentlig service. Den kommunala ekonomin är en bidragande orsak till kommunernas uteblivna lokala satsningar. Man ser helt enkelt inga möjligheter bidra till lokal service eftersom ekonomiska resurser saknas. Viktiga erfarenheter från projektet. Begreppet service måste tolkas och användas i en mycket vid mening. Definitionsmässigt är service liktydigt med kundstöd innebärande att service är alla aktiviteter som underlättar för boende, besökare och yrkesverksamma att bo, leva eller besöka en ort. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivet och för möjligheterna utveckla nya företag. Väl fungerande servicesystem är därmed en viktig del av den lokala infrastukturen och en nödvändig förutsättning för en orts utveckling. Service kan också definitionsmässigt betyda underhåll och ajourhållning. Den lokala servicestrukturen måste underhållas, utvecklas och förnyas över tid. En plattform för en sådan ständigt pågående utvecklingsprocess är satsning på exempelvis på lokala Servicepunkter där offentliga, privata och lokala aktörer möts. Serviceutbudet är inte statiskt utan måste kontinuerligt anpassas till ändrade förutsättningar beroende på ekonomisk situation och tekniska landvinningar. Den snabba förändringstakten i samhällsutvecklingen kräver en innovativ ansats i synen på service. Sidan 10 av 23

11 En tydlig och nödvändig framgångsfaktor är starkt lokalt engagemang bland ortens invånare samt en väl fungerande lokal organisation i form av samhällförening eller liknande. Lika viktigt är en väl fungerande dialog med och engagemang från den kommunala nivån. Där ett starkt lokalt engagemang uppstår är det en avgörande faktor att kommunen tar ett stort ansvar och visar vilja att agera för att åstadkomma en positiv förändringsprocess. Risken är annars att det lokala engagemanget förbyts i uppgivenhet och frustration. Det kommande regionala serviceprogrammet ska beskriva på vilket sätt ett kommunalt deltagande och engagemang ska understödjas och uppmuntras inom ramen för programmet Helhetssyn i utvecklingsprocessen är ett nyckelbegrepp som rymmer underifrånperspektiv, delaktighet och gemensam målbild hos alla involverade aktörer. En stark framgångsfaktor är en väl förankrad och genomarbetad Utvecklingsplan kopplad till en Lokalekonomisk analys för orten. De orter som redan i projektets inledning genomfört ett sådant arbete har väsentligt snabbare fokuserat på viktiga utvecklingsområden. Planeringsprocessen är som utvecklingsfaktor betraktad viktigare än det slutliga plandokumentet! Nätverksbyggande är för framtiden viktigt både för ett effektivt arbete och för möjligheterna att dra nytta av andras erfarenheter. Serviceprojektet har bidragit till att bygga upp ett sådant nätverk som har stora möjligheter att spridas över hela länet. I det fallet är det viktigt att någon ges en tydlig uttalad roll att koordinera, utveckla och sprida detta nätverk Utveckling av lokala servicelösningar skapar inte som ensam faktor tillväxt på en ort men är en viktig och avgörande faktor. Service bygger attraktivitet som en stark tillväxtfaktor. Även stoltheten för sin bygd stärker tillväxten. Helhetssynen är viktigare än delarna. Samtliga 12 orter som deltagit i projektet har idag pågående och lokalt förankrade utvecklingsprocesser utifrån sina lokalt specifika profileringar och marknadsföring av orten. Gräv fram guldkornen och lyft upp det speciella. I ett lokalt utvecklings- och tillväxtperspektiv är dessa frågor för framtiden ett mycket viktigt arbetsområde om man vill vända en negativ befolkningsutveckling och stärka den lokala ekonomin. Tillgång till finansieringslösningar, exempelvis lokalt kapital för utvecklingsinsatser, är av stor betydelse initialt i en utvecklingsprocess. Hanteringen skall vara enkel och snabb. Tillgången på lokalt påverkbart riskkapital är en nyckelfråga! Modell för landsbygdsutveckling Projektets slutsatser kan på ett övergripande sätt renodlas i en utvecklingsmodell enligt nedanstående bild: Projektnamnet "Service skapar tillväxt" rymmer i sig en hypotes som inte helt stämmer i praktiken. Utökat serviceutbud som isolerad faktor är ingen garanti för lokal utveckling och tillväxt. Erfarenheterna från projektet visar att en framgångrik utvecklingssituation måste innehålla tre viktiga komponenter: Service, attraktivitet och lokalt engagemang (eldsjälar och den egna kommunen) sammanlänkade i någon form av Landsbygdsutvecklingens egen "triple helix". Sidan 11 av 23

12 Attraktivitet Serviceutbud Utveckling Lokalt engagemang Det lokala engagemanget är mycket avgörande. Varje ort/bygd behöver sina eldsjälar och ett lokalt ledarskap sprunget ur ett underifrånperspektiv. Kommunens roll för det lokala engagemanget är minst lika viktig. Engagemang och intresse från kommunens sida för vad som sker på det lokala planet skapar lokal delaktighet och uppfattas som enbekräftelse på att lokalt utvecklingsarbete är betydelsefullt och uppskattat. I sin tur underbygger det stolthet över den egna orten/bygden, och den som är stolt över sin ort talar väl om den och bidrar därmed till ökad attraktivitet, trivsel och ett bra samarbetsklimat Attraktionskraft står i mångt och mycket för mjuka värden som trivsel, samarbetsklimat och socialt nätverk. Kultur, kulturarv och ett aktivt föreningsliv är andra exempel på attraktionsbyggande faktorer. I ett målmedvetet arbete med att stärka en orts attraktivitet är det viktigt att våga fokusera på det för orten speciella och unika. Med en sådan profilering som bakgrund är det lättare att vara framgångsrik i sin marknadsföring och nå inflyttare, nya företag mm Bra service är en viktig pusselbit som i att bygga attraktivitet. Samhällsutvecklingen ändrar hela tiden förutsättningarna för det lokala serviceutbudet. Ett arbete med att bibehålla och utveckla serviceutbudet kräver ett innovativt angreppssätt och har framförhållning och förnyelse i takt med tiden som strategi. I detta sammanhang underlättar det att ha tillgång till en arena där olika aktörer kan mötas och på ett kreativt sätt utveckla nya servicelösningar. En servicepunkt kan vara en sådan mötesplats. Helheten är viktigare än delarna Nedanstående figur är ett försök till att illustrera och sammanfatta vad som krävs för att få utvecklingsmaskineriet att rulla i positiv riktning. Erfarenheterna från projektet visar att när fokusering sker på serviceutbud och attraktivitet och lokalt engagemang mobiliseras finns viktiga och grundläggande förutsättningarna för ett positivt utvecklingsscenario. Men en effektiv samverkan i systemet underlättas av förekomsten av andra faktorer som enutvecklingsplan (alla drar mot samma mål) men också tillgång till initialt utvecklingskapital. Relativt små insatser som exempelvis utvecklingscheckar och liknande obyråkratiska medel kan vara av helt avgörandebetydelse för att få fart i processen. Den fysiska mötesplatsen är en viktig nod och arena för samverkan och i skapandet av ett positivit och innovativt präglat förändringsklimat. Sidan 12 av 23

13 Projektets måluppfyllelse I projektbeskrivningen angavs att målet ska vara att minst hälften av de deltagande orterna ska ha startat utvecklingsprojekt som syftar till lokala, långsiktigt och hållbara servicelösningar. Som mål anges också att initiera diskussionen med kommunerna om vikten av att servicefrågorna lyfts in i kommunernas ordinarie planeringsprocesser både i den fysiska och i den ekonomiska planeringen. Vid projektet slut kan konstateras att målet nåtts med råge. Samtliga tolv orter har startat och driver olika utvecklingsprocesser inriktade på långsiktigt hållbara servicelösningar inom olika områden men utifrån olika förutsättningar. De orter som redan hade en lokal utvecklingsplan vid projektets start har haft ett klart försprång. Sidan 13 av 23

14 Ortsgenomgång Berga Berga är Högsby kommuns val av ort i projektet. Berga har drygt 700 innevånare och arbetet i serviceprojekt är organiserat via samhällsföreningens styrelse. I projektets inledning har den operativa lokala arbetsgruppen bestått av tre personer ur styrelsen. Arbetsgruppen rapporterar direkt till samhällsföreningens styrelse som utgör ledningsgrupp. Kommunen har utsett särskild kontaktperson gentemot projektet. Huvudmålet för projektarbetet är att få inflyttning till Berga och arbetsgruppen vill uppnå detta bland annat genom profilering och marknadsföring av Berga i följande avseenden: Ortens mycket goda kommunikationsläge (järnväg, buss och vägar). Miljö och natur, kulturarv (järnvägsmiljön) Kulturutbud. Samhällsföreningen har tidigare genomfört ett stort digitaliseringsprojekt, Berga bio. Andra frågeställningar som aktualiserats i serviceprojektet är: Möjligheterna att skapa en servicepunkt som stöd för lokal utveckling och information Attraktiva byggtomter i Berga. Bredband Samhällsföreningen slutförde under hösten 2012 arbetet med digitalisering av den biograf i Berga föreningen förvaltar och driver. Syftet var att genom vidgat utbud av kulturaktiviter öka ortens attraktivitet. Inledningen har varit succéartad och de aktiviteter och föreställningar som genomförts har haft betydligt fler besökare än förväntat. I serviceprojektet har arbetats med att klarlägga möjligheterna att etablera en form av servicepunkt i Berga i direkt anslutning till den biograf föreningen driver. Servicepunkten skall ges inriktning av en mötesplats där viss samhällsservice kan erbjudas. Samlokalisering med Berga enda livsmedelsbutik hade varit önskvärd men är inte möjlig av utrymmesskäl. Bristen på attraktiva bostadstomter i Berga och dess närhet upplevs hämmande för utvecklingen och en dialog i dessa frågor är påbörjad med kommunen och kommer att genomföras under hösten Dialogen med kommunen kommer också att innefatta frågeställningar kring utveckling av turism. I den delen har även ny ägare till boende och konferensanläggningen Solhöjden engagerats. Det kulturarv som ligger i Bergas historia som järnvägsknut är viktig för profileringen av orten. En symbolfråga i sammanhanget är bevarandet av det gamla lokstallet som är under rivningshot. Arbete med bevarande av lokstallet och i förlängningen hela järnvägsmiljön i Berga pågår. I arbetet har förutom Högsby kommun även Trafikverket och Länsmuséet involverats. Sidan 14 av 23

15 Bergkvara Bergkvara i Torsås kommun har 950 invånare och är kommunens största ort utanför kommuncentrat Torsås. Projektarbetet i Bergkvara inleddes med en träff med kommunalråd och kommunchef och därefter informerades hela kommunstyrelsens arbetsutskott i samband med ett ordinarie sammanträde. Enigheten var stor om att utgångspunkten för arbetet skulle vara det visionsprojekt ( Vision Bergkvara ) som drivs i ett samarbete mellan samtliga ideella föreningar i Bergkvara. Detta arbete som pågått några år syftar till att göra Bergkvara till en attraktivare ort. Särskild koncentration har lagts på att utveckla miljöer i anslutning till Bergkvara hamn. En särskild organisation om fyra personer med koppling till samhällsföreningen bildades för att leda arbetet. Samma grupp har utgjort arbetsgrupp i serviceprojektet. Bergkvaras läge vid Kalmarsund ger naturliga förutsättningar att skapa attraktiva boendemöjligheter och ger därmed också en god potential för inflyttning och utveckling av besöksnäring. Utgångspunkten för serviceprojektet har varit att förstärka de kvaliteter som beskrivits ovan genom att utveckla det serviceutbud som erbjuds på orten. Målsättningen är att uppnå ökad befolkning och inflyttning med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på Bergkvara där serviceutbud, arbetsmöjligheter och attraktivitet är nödvändiga komponenter för att nå en önskad positiv effekt. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen valt en inriktning som stärker och värnar om serviceutbudet på orten genom att etablera en servicepunkt i samhället. Såväl kommersiell- som samhällsservice skall finnas i utbudet, och servicepunkten skall också vara en samlingspunkt och mötesplats för invånarna. Även tillgången på snabbt bredband är viktig och en särskild arbetsgrupp har bildats för hantering av dessa frågor. Det finns också en betydande potential i att utveckla besöksnäring mot bakgrund av ortens historia i segelsjöfart. I förlängningen finns då möjlighet att uppnå fler lokala arbetstillfällen. Stor del av arbetet har fokuserats på etablering av en servicepunkt. Önskemålet är en samlokalisering med ortens dagligvarubutik, dels av lokalmässiga skäl och dels som ett sätt att stärka butikens framtidsmöjligheter. En dialog förs med butiksinnehavaren och kommunen om detta och en förstudie skall genomföras i samverkan för att analysera innehåll och fysiska förutsättningar för servicepunkten. Denna dialog har också resulterat i att butiksinnehavaren har planer på förnyelse av butiken i både vad gäller inredning, sortiment och ytterligare affärsmöjligheter. I övrigt fortgår arbetet med utveckling av hamnområdet i enlighet med de planer och intentioner som dragits upp i "Vision Bergkvara". Muddring av hamnen har genomförts och en större gemensam grillplats har byggts inom området. Färdigställande av promenadstråk står i tur på programmet. Målet är som sagt att öka attraktiviteten i Bergkvara både som besöksort och boendeort. Förutom arbetet med förstudien som nu påbörjats kommer arbete att läggas på möjligheterna att utifrån ett nytt läge marknadsföra ett attraktivare Bergkvara. Grunden för marknadsförening skall vara användande av it-teknik såsom hemsidor, sociala medier, QR-koder mm. Fliseryd Fliseryd ligger i Mönsterås kommun och har ca 700 invånare. Orten är en utpräglad pendlingsort med mycket liten lokal arbetsmarknad. Projektet har organiserats via samhällsföreningens styrelse som också utgjort arbetsgrupp. Inledningsvis genomfördes en enkät där serviceprojekt översiktligt presenterades och där möjlighet gavs att ange viktiga frågor för Fliseryds utveckling och framtid. Möjlighet fanns också att anmäla sitt deltagande i det fortsatta utvecklingsarbetet. Enkäten Sidan 15 av 23

16 resulterade i 46 svar och 12 personer anmälde sitt intresse av att delta i det fortsatta arbetet. Enkätsvaren bildade därefter grund för det fortsatta arbetet. Efter processande av enkätsvaren i arbetsgruppen utkristalliserades några frågeställningar av särskild betydelse för Fliseryds framtid: Den enda kvarvarande livsmedelsbutiken framtidsmöjligheter. Bättre kollektivtrafik. Utveckling av besöksnäring med utgångspunkt från fiske- och naturturism (det geografiska läget vid Emån) Diskussionerna kring åtgärder för att stärka butikens framtidsutveckling ledde till beslut om att satsa på etablering av en servicepunkt integrerad i butiken. En förstudie har genomförts i samarbete med butiksinnehavare och fastighetsägare. Förstudien har också med positivt resultat presenterats för kommunen. Pågående arbete med finansiering av servicepunkten är till betydande del klar både vad gäller ombyggnationen som den långsiktiga driften. Ansökan om byggnadslov har lämnats och målsättningen är att ombyggnationen skall påbörjas i början av Formerna för driften av servicepunkten regleras i ett samarbetsavtal mellan samtliga berörda parter: Samhällsföreningen, kommunen butiken och fastighetsägaren. Kollektivtrafiksituationen i Fliseryd har diskuterats vid ett allmänt stormöte med representant för Kalmar Länstrafik AB. Mötet, som var mycket välbesökt och konstruktivt, resulterade i vissa lokala justeringar i trafiken. En fortsatt dialog kommer att föras kring den långsiktiga utvecklingen av närtrafiken i framtiden. Frågorna om utveckling av turism har hanterats i direkt samverkan med Mönsterås kommun via särskilt projekt. För Fliseryds del har detta resulterat i utbyggnad av fiskecamp och särskild ställplats för husbilar. Gullringen Gullringen ligger i nordvästra delen av Vimmerby kommun. I samhället bor drygt 500 personer. Gullringens Bygdeförening är den sammanhållande länken i Gullringen. Ett flertal träffar har genomförts varav ett stormöte med ca 30-talet deltagare samt ytterligare ett stormöte i form av en inspirationskväll om hur ideella krafter kan hålla en bygd levande och bidra till en positiv utveckling med ca 60 deltagare. I Vimmerby kommun pågår ett arbete med att ta fram lokala utvecklingsplaner i sju orter varav Gullringen är en. Projektet Service skapar tillväxt samkörs med Studieförbundet Vuxenskolans projekt Lokala utvecklingsplaner. Den gemensamma arbetsgruppen enas om ta tag i bygdens utveckling. Vad vill vi med Gullringen? Att ta fram en utvecklingsstrategi är ett viktigt inslag! I samband med att utvecklingsplanen tas fram har en ungdomsenkät gjorts. I enkätsvaren ligger tonvikten i gullringsungdomarnas önskemål på motorsporter, dans, ridning och teater och skaparverkstad. Lera, måleri, prova på aktiviteter, idrott mm är andra intressanta inslag. Arbetsgruppen behöver utökas med representanter från idrottsföreningen och fiskeföreningen. Information om detta projekt och om arbetet med utvecklingsplanen har redovisats på ett föräldramöte i början av september i syfte att locka ungdomar till att engagera sig i bygdens utveckling. Sidan 16 av 23

17 En Leaderfinansierad förstudie om eventuell etablering av en servicepunkt är genomförd. Gullringens bygdeförening är projektägare. Olika lokalmöjligheter för servicepunkten har diskuterats. Av den genomförda förstudien framgår att biblioteket är det bästa alternativet. Planerna för ett trygghetsboende känns något närmare nu än tidigare. När det gäller äldreboende på Ådala har kommunen beslutat att stänga men Gullringsborna är av annan uppfattning. Ett tågstopp planeras igen i Gullringen vilket skulle leda till att orten skulle bli mer intressant som bostadsort och med arbetspendlingsmöjligheter bland annat till Kisa och Linköping. En Lokalekonomisk analys (LEA) har tagits fram för Gullringen. En träff med kommunens stadsarkitekt har genomförts i syfte att få information om attraktiva tomter i sjönära lägen i Gullringenområdet. Vid en träff med kommunledningen i mitten av juni presenteras resultatet av genomförd förstudie med inriktning på en servicepunkt i Gullringen. Kommunledningen stödde fullt ut förslaget men har inga ekonomiska medel i nuvarande budget att ytterligare stötta servicepunkten förrän Kulturoch fritidschefen är också liksom kommunledningen mycket positiv till att det etableras en servicepunkt i Gullringen. Kultur-o fritidsnämnden stöttar för närvarande sedan några år tillbaka Biblioteket i Gullringen med ca kronor per år. Med anledning av kommunledningens besked om ekonomin undersöker arbetsgruppen externa finansieringsmöjligheter för etablering av servicepunkten avseende 2014 och Sparbankstiftelsen i Vimmerby och Ansgariusstiftens har meddelat negativa besked om delfinansiering. Vid en ny träff med kultur- och fritidsnämnden föreslogs en kontakt med kommunens arbetsmarknadenhet. Tanken är att Gullringen skulle kunna bli testort för en ny satsning som görs inom Arbetsmarknadsenheten. En ansökan till Post och Telestyrelsen är inlämnad om bidrag till två nya datorer och fiberanslutning till Biblioteket. Biblioteksfastigheten ägs av Gullringens Bygdeförening. Om planerna går i lås kommer Servicepunkt Gullringen att vara i drift senast den 1 januari Halltorp I Halltorp med omgivande landsbygd bor idag drygt 675 personer. Halltorp ligger i Kalmar kommun. I slutet av augusti 2012 anordnade Kalmar kommun ett stormöte i Halltorp. Detta var en start för att utveckla Halltorp. Många synpunkter kom upp om hur det är att leva, jobba och bo i Halltorp. Det konstaterades bland annat att ett dynamiskt och aktivt byalag är en förutsättning. Ett byalag kan driva bygdens frågor och kan föra Halltorpsbornas talan och önskemål. Men det krävs engagemang! Ett flertal träffar har genomförts i Halltorp med en lösligt sammansatt arbetsgrupp. Men starten har varit trögbearbetad! Olika engagemangshöjande åtgärder har gjorts. Exempelvis anordnades på Pingstafton en allmän bakluckeloppis för att locka folk, ca 75 personer deltog. Samtidigt togs tillfället i akt att berätta om Halltorps utveckling. Vid ett stormöte i oktober bildades Halltorps byalag. Detta var vändpunkten i Halltorps utveckling! Tolv personer ingår i styrelsen varav minst hälften av dem är under 35 år. Engagemanget spirar och idéerna sprudlar. När byalaget bjöd in till glöggfest då blev det succé. Mängder av Halltorpsbor minglade runt, drack glögg och lyssnade på dragspelsmusik. Ett antal aktiviteter har genomförts bland annat julgransutdansning. Sidan 17 av 23

18 Den gamla nedlagda affären är nu såld och öppnades strax före sommaren Affären är efterlängtad och kommer att bli bygdens mötesplats. Vi vill skapa en bykänsla och få ett levande samhälle med en naturlig mötesplats där vi kan träffas både gammal och ung säger byalaget på sin hemsida. Södermöre kommundelsnämnd har tillskrivit Posten om att affären ska bli postombud. Eftersom distanshandeln ökar är post-och paketutlämningen viktig servicefunktion för samhällets och näringslivets utveckling på landsbygden. Posten har dock lämnat ett negativt besked. Andra frågor som engagerar är bredbandsutbyggnad och fler byggbara villatomter. En föreningslokal för tillfälliga aktiviteter som målarverkstad för barn och ungdomar står högt på önskelistan. Byalaget har numera också en egen hemsida och en speciell mediagrupp för extern och intern information. I Halltorpsbladet, som utkommer fyra gånger om året berättas om vad som händer och sker i bygden. Många aktiviteter har genomförts under våren och den 31 augusti är byns stora dag, Halltorpsdagen med underhållningsaktiviteter, musik, bilutställning och mycket mera. Halltorpsdagen är tänkt som hemvändardag och som i förlängningen lockar till återflyttning till Halltorp. Halltorpsdagen är tänkt som en årligen återkommande aktivitet. Järnforsen Järnforsen ligger i västra delen av Hultsfreds kommun och har ca 500 invånare. Bland de 12 orter som ingår i projektet Service skapar tillväxt intar Järnforsen en viss särställning genom förekomsten av en stor lokal arbetsmarknad. Totalt finns över 450 lokala arbetstillfällen men bara hälften innehas av boende i Järnforsen. Det är därför en relativt stor inpendling till orten vilket också utgör en potential för ökad bosättning i Järnforsen. Järnforsen har en sedan lång tid mycket aktiv samhällsförening som också har ett väl utvecklat samarbete med den lokala industriföreningen på orten. Det är denna organisationsstruktur som valts som bas för serviceprojektet. Arbetsgrupp är samhällsföreningens styrelse. Projektet presenterades på stormöte i Järnforsen under april 2012 och i samverkan med kommunen vid sammankomst med samtliga bygdeorganisationer och samhällsföreningar i Hultsfreds kommun. Kommunen har utsett särskild kontaktperson i projektet. De arbetsområden som inledningsvis beslutades tog huvudsakligen sikte på förstärkning av service för boende, företag och besökare. En ansats i den riktningen var beslutet om att genomföra en förstudie om etablering av en servicepunkt i Järnforsen. Andra utvecklingsområden som fördes fram var bostäder och bredbandsutbyggnad. Under våren 2013 skedde en ombildning av samhällsföreningens styrelse, och därmed också av arbetsgruppen i serviceprojektet. Den tidigare planeringen att genomföra en förstudie om möjligheterna att skapa en servicepunkt i Järnforsen lades tills vidare åt sidan. Orsaken var pågående arbete med den lokala livsmedelsbutikens lokalfrågor och driftförutsättningar som bedömdes så viktiga för ortens framtid att koncentrationen måste ligga på att lösa dessa frågor i första hand. Diskussioner kring butikssituation har under en längre tid förts via den lokala industriföreningen och med Hultsfreds kommun. Mot den bakgrunden beslöts att inte komplicera bilden genom diskussion kring etablering av servicepunkt. Det arbete med butiksfrågan som genomförts via den lokala industriföreningen har under hösten 2013 fått ett positivt resultat i för verksamheten viktiga frågor. Stöd har beviljats av Regionförbundet för genomförandet och servicefunktionerna i butiken har stärkts. Sidan 18 av 23

19 Inom serviceprojektets ram har under de sistamånaderna fokusering skett på åtgärder för förbättring av den yttre miljön i Järnforsen i syfte att skapa ett attraktivare samhälle för boende och besökare. Diskussionerna i denna del förs med kommunen och en långsiktig åtgärdsplan med prioriteringar skall utarbetas. Direkta åtgärder genomfördes under sommaren vid badplatsen. Önskemål för framtiden finns om iordningställande av en angöringsplats för kanoter vid Emån och anläggande av en plan för beachvollyboll. Lokalt arbete med fiber- och bredbandsutbyggnad har påbörjats med informationsmöte och bildande av en särskild arbetsgrupp. Enkät med intresseanmälan har tagits fram och har distribuerats till samtliga hushåll. Kristdala Kristdala ligger i Oskarshamns kommun och har ca 950 invånare. Projektet inleddes med en träff med politisk företrädare och kommunchef i Oskarshamn då kommunens val av Kristdala som ort i projektet meddelades. Kommunen utsåg sin utvecklingschef som kontaktperson i serviceprojektet vilket var viktigt ur kontinuitets- och samordningssynpunkt. Oskarshamns kommun har tidigare beviljats Leader-medel för utarbetande av en lokal utvecklingsplan för Kristdala. Kommunens önskan var att serviceprojektet skulle samordnas arbetsmässigt och integreras med framtagandet av utvecklingsplanen. Arbetet med den lokala utvecklingsplanen hade påbörjats och förberetts tidigare under 2012 med framtagande av fokusområden för Kristdalas utveckling. Det operativa och lokala arbetet (Leaderprojektet) med framtagandet av den lokal utvecklingsplanen påbörjades först under augusti/september 2012 och då integrerat med serviceprojektets start. Arbetet har bedrivits i ett antal arbetsgrupper med olika teman som bredband, turism och besöksnäring, samhällsservice, hållbar utveckling, företagande samt marknadsföring. I den del som främst berör serviceprojektets frågeställningar har arbetet koncentrerats i etablering av en servicepunkt i i Kristdala. Servicepunkten skall samlokaliseras med biblioteksfilialen på orten. Vidare har en lokal organisation bildats (Kristdalabygdens Fiber) för utbyggnad av bredband i Kristdala med omgivande landsbygd. Ca 400 intresseanmälningar är inlämnade till föreningen. Ansökan är lämnad till Länsstyrelsen om stöd till projektet men är för närvarande vilande eftersom stödmedlen hos Länsstyrelsen är intecknade i denna beslutsomgång. En inventering av onyttjade bostäder har genomförts och resulterade i 357bostäder som saknar mantalsskriven person. Bara i Kristdala tätort finns hus som står obebodda. Möjligheter finns att ifrån detta perspektiv lokalt arbeta med inflyttning exempelvis via mäklare eller informationsinsatser i en kommande servicepunkt. Initiativ har också tagits i ett arbete för att långsiktigt få fler ungdomar engagerade i samhällsarbetet. Bland annat har ett filmprojekt för barn och ungdomargenomförts där deltagarna gavs möjlighet att använda filmteknik för att beskriva tankar om framtiden ur ett Kristdalaperspektiv. Långasjö Långasjö är en socken i Emmaboda kommun och består av en liten tätort (kyrkbyn) och 37 byar. Socknen har ett mycket aktivt föreningsliv och för närvarande finns inte mindre än 20 olika föreningar. Den speciella Långasjöandan måste framhållas, en tradition av kreativitet och sammanhållning under mottot: Det ska gå. I socknen bor ca 900 personer. Sidan 19 av 23

20 Den Lokala utvecklingsplan som gjordes under 2010 är fortfarande basen i bygdens utvecklingstankar. I en förstudie som avslutades i december2012 gjordes en enkät av vilket det bland annat framkom att ca 85 % av de svarande anser att det behövs en restaurang eller ett café. En lokal som kan fungera som samlingsplats för ungdomar en mötesplats. Mobilsamåkningssystem är också intressant tyckte 43 % av de svarande. Kommunledningen är intresserad. Länstrafiken kan tänka sig ett samarbete. Mobilsamåkningssystemet bygger på Tolg-modellen. Samåkningssystemet, som initialt finansieras av Energikontoret Sydost och därefter av medlemsavgifter kommer att vara i drift från och med den 23 november Det som gruppen först trodde var en bra idé för landsbygdsutveckling var en servicepunkt. Där man kunde få hjälp med myndighetskontakter och internettjänster. Men det visar sig i enkäten att det var ett svalt intresse för detta. Vad gäller restaurang/mötesplats är det en arbetsgrupp som arbetar med detta. Linnéuniversitetet har fått pengar från familjen Kamprads stiftelse för att studera entreprenörskap på landsbygden. Även socknarna Älmeboda och Urshult ingår i Linnéuniversitetets projekt. En inriktning är att undersöka möjligheten att bygga en lokal inkluderande en restaurang nära badplatsen vid Långasjön. Finansieringsfrågan är den största frågan. Därför görs nu en Leaderfinansierad förstudie för att få ett grepp om finansieringsfrågan. Boverket kan vara en eventuell delfinansiär. Det kanske är här som Långasjöandan kommer in i bilden. Byggandet av affärslokalen och ridhuset är exempel på den lokala drivkraften. Därför undersöks denna möjlighet även i dessa planer. Som ett led i förstudien anordnade Sockenrådet under augusti ett förankringsmöte dit alla invånare i Långasjö inbjöds och då intresset för delaktighet i projektet undersöktes. Ca 300 personer deltog. Information om projektet sprids på olika sätt bland annat genom bygdens egen tidning Träskoposten. Sockenrådet har nu ansökt om att få köpa marken av Emmaboda Bostadsaktiebolag och därefter görs en ansökan hos kommunen om detaljplaneändring. Orrefors Orrefors ligger i Nybro kommun. I samhället bor drygt 700 personer varav 180 personer upp till 24 år, 330 personer år och drygt 200 personer från 65 år och uppåt. Initialt vid projektstarten träffade processledarna kommunalråden, kommunchefen och näringslivsutvecklaren i Nybro kommun. Flera möten har genomförts i Orrefors varav ett stormöte i början av juli Stormötet lockade drygt 50 personer. Det är Orrefors Samhällsförening som lokalt håller i projektet. Deltagarna delades in i mindre grupper för att tillsammans göra en SWOTanalys för Orrefors. Ett aktivt och kreativt möte ledde till att SWOT-analysen blev klar och att Orreforsborna redan dagarna efter genomförde en stor gemensam uppsnyggningsaktivitet i samhället. Detta för att komma igång med ett aktivt samarbete. I samband med SWOTanalysarbetet bildades fyra arbetsgrupper med olika inriktningar: 1) Intern trivsel och föreningsliv, 2) Samhällservice och infrastruktur, 3) Företagande, 4) Marknadsföring. En Lokalekonomisk analys (LEA) har också tagits fram som ett viktigt underlag för diskussioner och slutsatser i det fortsatta arbetet. Vid stormöte nr 2 i mitten av november 2012 deltog drygt 90 personer. Syftet med detta stormöte var att fokusera på möjligheter och styrkor utifrån gjord SWOT- analys och att rapporter lämnades från de fyra arbetsgrupperna. Trivselgruppen arbetar med trivselbefrämjande åtgärder som konserter, Orreforsdagen, Orreforslunken och regelbundna bingopromenader, uppsnyggning av den yttre miljön och skapande Sidan 20 av 23

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Rapport kommundialoger

Rapport kommundialoger 2014-03-06 Rapport kommundialoger Inom ramen för projektet Service Skapar Tillväxt och framtagandet av det regionala serviceprogrammet. Processledarna Christer Johansson och Bo Lönnquist har träffat samtliga

Läs mer

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik...

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik... ENKÄT TILL LOKALA UTVECKLINGSGRUPPER Södra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport)

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Regionalt projekt Innovativa servicelösningar Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod:

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län

Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län Förslag till handlingsplan för ökad inflyttning till länet och ett gott mottagande av de som flyttar hit. Bakgrund Lokal/regional attraktivitet Förslag

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-05-14 Diarienummer:2010-061 AÖ Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Nittorps fiber ek fören under bildande Checkens namn Nittorps Fiber Sökande

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. 2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer