Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Anna-Lena Arvidsson, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län Innehållsförteckning sidan Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning Fortsatt nedgång indikatorerna är många... 3 Näringsgrenar sysselsättningsutveckling, rekryterings- och kompetensbehov 7 Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta befolkningsprognos Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västernorrlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 2 Sammanfattning Fortsatt försvagning under 2013 Arbetsförmedlingens konjunkturindex visar en tydlig fortsatt nedgång på arbetsmarknaden i Västernorrlands län. Försämringen förväntas hålla i sig under hela 2013 och förbättringen dröjer. Den stora oron och turbulensen i världsekonomin påverkar Sverige och framförallt exportberoende branscher. Hårdast slår konjunkturnedgången mot industriföretagen, men alla branscher drabbas. Antalet nyanmälda lediga platser har minskat och antalet varsel har ökat under 2012 jämfört med Dessa indikationer på den fortsatta försvagningen är starkare kvartal jämfört med kvartal 3. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens ligger kvar på samma nivåer trots den fortsatta konjunkturförsämringen. Arbetsgivarna har svårt att få tag på civil- och högskoleingenjörer inom flertalet inriktningar, flera legitimationsyrken inom vård, mjukvaru- och systemutvecklare, maskinreparatörer med flera yrkeskategorier. Det närmaste halvåret handlar var fjärde planerad rekrytering om kompetenser som det är brist på. Särskilt företag inom industri, byggverksamhet, finansiell verksamhet och information kommer att möta svårigheter att få tag på den kompetens de söker. Inom de närmaste 5 åren planerar hälften av de tillfrågade företagen att öka antalet anställda. I Västernorrlands län får generationsväxlingen stor betydelse, särskilt eftersom pensionsavgångarna inom industri och byggnadsverksamhet är de största i landet. De allra flesta pensionsavgångar kommer att ersättningsrekryteras. Vid var fjärde rekrytering kommer arbetsgivaren att efterfråga högre utbildning än den som lämnar arbetsmarknaden. Det talar för att den kompetensbrist som redan nu finns kan komma att öka. Antalet sysselsatta minskar Arbetsförmedlingen beräknar att sysselsättningen i länet kommer att minska med 500 personer fram till sista kvartalet 2012 för att därefter minska med ytterligare personer fram till sista kvartalet Antal personer i arbetskraften minskar Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län förväntas minska med personer fram till prognosperiodens slut, sista kvartalet Arbetslösheten ökar Totalt antal inskrivna arbetslösa förväntas minska med 200 personer fram till sista kvartalet 2012 och därefter öka med 500 personer fram till sista kvartalet Nya på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och nyanlända personer, möter den kärvaste arbetsmarknaden. Det finns en stor grupp arbetslösa som har mindre goda förutsättningar och som behöver stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa är personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning, personer födda utanför Europa samt personer mellan år. Utmaningar på länets arbetsmarknad - Förbättra förutsättningarna för de arbetssökande som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. - Skapa bättre möjligheter för att matcha arbetsgivarnas efterfrågan av kompetens. - Öka utbudet av arbetskraft.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 3 Fortsatt nedgång indikatorerna är många Den internationella oron, och särskilt turbulensen inom euroområdet, påverkar den svenska arbetsmarknaden negativt. Det relativt starka statsfinansiella läget har lett till att kronan är stark vilket dämpar den internationella efterfrågan på exportvaror. Det innebär att framförallt industriföretagen drabbas av konjunkturnedgången. Nu får den minskade efterfrågan även effekter för tjänstesektorn som är mer beroende av efterfrågan inom landet och hittills klarat sig rätt bra även i lågkonjunturen. I euroområdet förväntas ingen förbättring under 2013 vilket innebär att återhämtningen förväntas dröja fram till I resultaten av dialoger med arbetsgivare i Västernorrlands län under hösten 2012 bekräftar arbetsgivarna denna dystra utveckling genom att ha lågt ställda förväntningar på efterfrågan på varor och tjänster det närmaste halvåret. Motsvarigheten till den pessimism arbetsgivarna uttrycker går tillbaka till hösten 2008, det vill säga vid senaste lågkonjunkturen. På lite längre sikt från våren 2013 har arbetsgivarna en något mindre negativ bild. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för privat näringsliv Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Förhoppningar om ljusning uteblev Den fortsatta försvagningningen av arbetsmarknaden är inte i linje med vad arbetsgivarna i länet förväntade sig under vårens intervjuundersökning. Företag inom industri och transport hade förväntat sig en betydligt mer positiv utveckling under sommarhalvåret 2013 och det samma gäller företagen inom finansiell verksamhet, företagstjänster samt information och kommunikation. Däremot hade företagen inom byggnadsverksamhet lägre förväntningar inför perioden som de nu under höstens dialoger kan bekräfta. Sysselsättningen minskar Den fortsatta konjunkturnedgången förväntas leda till en sysselsättningsminskning totalt sett på länets arbetsmarknad. Det är framförallt industriföretagen som minskar antal anställda. Även byggnadsverksamhet och transport bidrar till

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 4 minskningen. Företagen inom den privata tjänstesektorn har fram till andra halvan av 2012 klarat sig rätt bra i lågkonjunkturen men nu drabbas även de av den minskade efterfrågan. Inom offentlig sektor förväntas tjänsteproduktionen minska, den största minskningen är redan genomförd, men en viss sysselsättningsnedgång är att vänta. Lediga platser Sedan lågkonjunkturen 2008 har antalet nyanmälda platser på arbetsförmedlingarna i Västernorrlands län ökat. Från april 2012 minskade antalet platser. Mellan januari till oktober 2012 har platserna minskat jämfört med Men det är under kvartal tre som nedgången blir riktigt tydlig, då minskade de nymälda platserna med 17 procent. Företag inom alla branscher har minskat antalet nyanmälda platser fram till oktober 2012 jämfört med Företagen inom industri, finansiell verksamhet och företagstjänster har halverat antalet platser. Inom byggnadsverksamhet, information och kommunikation har platserna minskat med en tredjedel. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet nyanmälda lediga platser kommer att minska under prognosperioden. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen behöver öka produktionen för att rekryteringsbehov ska uppstå. Måttet är en framåtblickande indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft. Höstens undersökning visar arbetsgivarna har större kapacitet att möta ökad efterfrågan med befintlig personalstyrka än de tidigare haft. Drygt var tionde företag uppger att de nyttjar personalstyrkan maximalt och kommer att behöva rekrytera fler för att kunna öka produktionen. Förra hösten befann sig fler än vart femte företag i den situationen. Det indikerar att det behövs större efterfrågan på varor och tjänster innan sysselsättningsökning är att vänta. Men samtidigt är det fortfarande nära hälften av alla företag som kan förväntas öka antalet anställda om konjunkturen vänder och efterfrågan ökar.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 5 Hur väl företagen nyttjar sina personella resurser är likartat bland industriföretag och byggnadsverksamhet, då nära vart fjärde företag uppger att anställningsbehov uppstår direkt vid produktionsökning. Tre av fyra företag inom information och kommunikation nyttjar i nuläget sin personal maximalt och rekryteringsbehov kommer att uppstå direkt vid produktionsökning. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som nyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Hur arbetsgivarna upplever bristen på arbetskraft när de rekryterar följer vanligtvis konjunktursvängningar. Men trots den kraftiga konjunkturnedgången kvarstår bristen på rätt kompetens. Under hela återhämningsperioden sedan lågkonjunkturen 2008 har arbetsgivarna upplevt att bristen på arbetskraft ökat. Höstens intervjuundersökning visar att 18 procent av de tillfrågade företagen fortfarande upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste halvåret. Bristsituationen är liksom de senaste åren fortfarande lägre än riket som helhet där 23 procent av arbetsgivarna i det privata näringslivet upplevt arbetskraftsbrist vilket räknas som en måttlig bristnivå. Bristen på efterfrågad arbetskraft har ökat markant bland företag inom information och kommunikation. 71 procent av arbetsgivarna uppger att de har stött på arbetskraftbrist, att jämföra med 29 procent förra hösten. Bristen på arbetskraft är mycket stor inom offentlig verksamhet som har svårt att hitta kompetens inom flera olika legitimationsyrken. Nära vart tionde företag inom det privata näringslivet har inte ens brytt sig om att starta rekryteringsprocessen med vetskap om att kompetensen inte finns att få tag på. Landstinget har även de valt bort rekryteringsprocessen av samma skäl. I de fall de startat ett rekryteringsförsök om en kompetens de upplever brist på avslutas två av tre utan att de hittat den kompetens de behöver. Inom kommunen avslutats vart fjärde rekryteringsförsök i bristyrken med att de inte hittat kompetensen.

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 6 Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Av de yrken som arbetsgivarna haft svårigheter att rekrytera det senaste halvåret handlar 55 procent om kompentenser som kräver eftergymnasial utbildning. Kompetenser som kräver gymnasiekompetens efterfrågas i 38 procent av rekryteringarna av bristkompetenser. Efterfrågan på kompetens utan krav på utbildningsnivå är liten och det finns inte brist på arbetskraft inom något av dessa yrken. Varsel Antalet personer berörda av varsel om uppsägning är en indikator på företagens framtidstro. Efter lågkonjunkturen 2008 och fram till och med februari 2012 har varseltalen legat på låga nivåer. Från mars 2012 tenderade antalet personer berörda av varsel att öka och i oktober varslades nästan dubbelt så många personer jämfört med samma månad Antalet inkomna varsel mellan januari till oktober 2012 var 928 till antalet och innebär en ökning med 32 procent jämfört med samma period Hittills i år arbetade 40 procent av personer berörda av varsel inom tillverkningsindustri. Företag inom byggnadsverksamhet samt offentlig verksamhet varslade vardera 15 procent av de personer som berörts. Långt ifrån alla som varslas om uppsägning blir uppsagda. Då antal varsel var som högst i länet under 2008 och 2009 resulterade mellan procent av varslen i uppsägningar. Därefter har andelen uppsägningar minskat till färre än hälften i takt med att antal varsel blivit färre. Av dem som ändå blir uppsagda är det en hel del personer som går direkt vidare till nya jobb, börjar studera eller av andra skäl lämnar arbetskraften. Tabell 1: Antal personer varslade om uppsägning per år År Antal varslade t.o.m. oktober 900 Källa: Arbetsförmedlingen

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 7 Näringsgrenar sysselsättningsutveckling, rekryteringsoch kompetensbehov Den fortsatta konjunkturnedgången på arbetsmarknaden i länet innebär sysselsättnings minskningar under Samtidigt finns brister på arbetskraft med den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. I detta kapitel beskrivs den förväntade sysselsättningsförändringen, utvecklingen inom näringsgrenar samt rekryteringsoch kompetensbehov under Sysselsättningen i länet det närmaste året Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med 500 personer fram till sista kvartalet 2012 för att därefter minska med ytterligare personer fram till sista kvartalet Det betyder att antalet sysselsatta i länet i åldrarna år i slutet av 2013 beräknas bli personer. Prognosen är reviderad sedan senaste prognostillfället våren 2012 då förväntningar fanns om en svag uppgång i antalet sysselsatta mellan sista kvartalet 2012 till sista kvartalet Även om den oväntade konjunkturförsämringen tredje kvartalet 2011 bromsade in antalet sysselsatta i länet var 2011 ett bra år för länet och sysselsättningen ökade med 800 personer. Under 2012 minskar antalet sysselsatta mest inom industri, men även byggnadsverksamhet och offentlig verksamhet bidrar till minskningen. Inom privat tjänstesektor kommer sysselsättningen att bli oförändrad. Under 2013 fortsätter denna utveckingen men då med tilltagande styrka. Ersättningsrekryteringar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension beräknas till under Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta i länet i förhållande till befolkningen mellan år är bara något lägre i Västernorrlands län jämfört med riket som helhet. I Västernorrlands län är 76,4 procent av befolkningen sysselsatta och i riket 76,7 procent. Sysselsättningsgraden har ökat i riket och ökat ännu tydligare i Västernorrlands län. Det är stora skillnaden mellan sysselsättningsgraden bland personer som är svenskfödda jämfört med personer födda utanför. I Västernorrlands län är 78,6 procent av de svenskfödda sysselsatta siffran för personer födda utanför Sverige är 56,0 procent. Även riksgenomsnittet visar att personer födda utanför Sverige i lägre utsträckning är sysselsatta men skillnaden är inte lika stor som den är i Västernorrlands län. I riket är svenskfödda sysselsatta till 79,6 procent och personer födda utanför Sverige till 64,1 procent.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 8 Västernorrlands län tillsammans med flera andra industritunga län förväntas få den största sysselsättningsminskningen under Kartibild: Sysselsättningsförändring i procent under de närmaste 5 åren Hälften av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Västernorrlands län har ambitioner om att öka antalet anställda de närmaste 5 åren. Bara drygt var tionde planerar för färre anställda. Mest positiva är företagare i Timrå och Kramfors där två av tre arbetsgivare planerar för fler anställda. Företagare i Härnösand har försiktigare planer då en av tre planerar för fler anställda. Arbetsgivarna i riket som helhet planerar för i stort sett liknande utveckling. Andelen arbetsgivare som planerar för fler anställda är störst inom industri, hotell och restaurang där 57 respektive 67 procent planerar för ökning. Men även arbetsgivare inom byggnadsverksamhet och handel siktar på att bli fler, 41 respektive 44 procent. Inom transportbranschen planerar 30 procent av arbetsgivarna för en ökning. Inom offentlig sektor planeras den största sysselsättningsökningen till vård och omsorg samt offentlig förvaltning och i mindre utsträckning inom utbildning.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 9 Rekryteringsproblem den närmaste tiden Av de rekryteringar som arbetsgivarna planerar för det närmaste halvåret kommer vart fjärde att röra sig om en kompetens som det är brist på. Särskilt företag inom industri, byggverksamhet, finansiell verksamhet och information kommer att möta svårigheter att få tag på den kompetens de söker. Inom byggverksamhet rör sig 71 procent av de planerade rekryteringarna om just bristyrken. Inom finansiell verksamhet och industri handlar hälften av de planerade rekryteringarna om bristkompetenser. De har bland annat planerat för att rekrytera ett större antal civilingenjörer inom maskin, elektronik och teleteknik, elkraft, maskiningenjörer, maskinreparatörer, anläggningsmaskinförare, installationselektriker, elmontörer, försäkringstjänstemän, systemerare och programmerare, datatekniker. Var tredje planerad rekrytering närmaste halvåret handlar om kompetenser som rimligen borde vara lättare att hitta eftersom det finns ett överskott på arbetslösa med de kompetenserna. De flesta av dessa rekryteringar sker inom handel. Några exempel på dessa rekryteringsyrken med större rekryteringsvolymer är företagssäljare, inköpare, försäljare i fackhandel, lagerarbetare och telefonister. Tabellen nedan visar ett urval av yrken där arbetsgivarna har mycket svårt att hitta arbetskraft samt ett urval av kompetenser som det finns ett överskott på under det närmaste året. I Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbsida beskrivs framtidsutsikterna utförligare för dessa yrken och ytterligare nära 200 yrken på ett års sikt. Tabell: Yrkeskompassen Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Västernorrlands län under det närmaste året. Bristyrken Civilingenjörer; maskin, elkraft, elektronik och teleteknik. Golvläggare, Kranförare Ingenjörer och tekniker; maskin, VVS, elektronik och teleteknik Maskinreparatörer Läkare Specialistsjuksköterskor Tandläkare Gymnasielärare yrkesämnen Receptarier, Apotekare Kockar Mjukvaru- och systemutvecklare Testare och testledare inom IT Källa: Arbetsförmedlingen. Överskottsyrken Lagerarbetare Ekonomiassistenter Administratörer och sekreterare Frisörer Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Truckförare Köks- och restaurangbiträden Barnskötare Vaktmästare Personliga assistenter Vårdbiträden Rekryteringsbehov de närmaste 5 åren I Västernorrlands län pågår ett omfattande generationsväxling på arbetsmarknaden med ett stort antal personer som lämnar arbetsmarknaden för pension. Västernorrlands län har de största pensionsavgångarna i hela landet inom industri och byggnadsverksamhet fram till Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning planerar arbetsgivare inom privat och offentlig verksamhet att ersätta för 84,5 procent av de pensionsavgångar som sker inom de närmaste 5 åren. I riket är motsvarande ersättningsnivå 83,8 procent. Ersättningsnivåerna varierar mellan branscherna och offentlig sektor i länet. Störst behov av att ersättningsre-

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 10 krytera för pensionsavgångar har arbetsgivarna inom byggverksamhet som behöver ersätta 91,2 procent av pensionsavgångarna medan transportföretagen ser behov av att ersätta 82,8 procent. Detta innebär att ungefär 15,5 procent av de personer som lämnar arbetsmarknaden för pension de närmsta 5 åren inte kommer att ersättas på grund av ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling. I tabellen nedan presenteras det antal ersättningsrekryteringar som beräknas ske utifrån den planering och vision som arbetsgivarna har för sina verksamheter. Dessa siffror inkluderar med andra ord inte eventuell tillväxt eller andra typer av ersättningsrekryteringar, utan bara ersättningar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension. Tabell: Antal planerade ersättningsrekryteringar i Västernorrlands län för de personer som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension de närmaste 5 åren samt därav ersättningsrekryteringar med höjda kompetenskrav. Sektor och bransch Antal ersättningsrekryteringar varav ersättningsrekryteringar där kompetenskraven ökar Privat sektor totalt Industri Byggnadsverksamhet Transport Handel Hotell och restaurang Jord och skog Offentlig sektor totalt Vård och omsorg Offentig förvaltning Utbildning Privat och offentlig sektor totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, RAMS Var fjärde ersättningsrekrytering ställer krav på högre kompetens Arbetsgivarna inom privata och offentliga verksamheter planerar att anställa en person med högre kompetens än den nyblivna pensionären hade vid var fjärde ersättningsrekrytering de närmaste 5 åren. Högre kompetensnivå efterfrågar i högre grad arbetsgivare inom industri samt offentliga arbetsgivare inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och utbildning. Företagen inom hotell, restaurang, handel, transport, byggnadsverksamhet samt jord- och skogsbruk behöver framförallt ersättningsrekrytera personer med liknande utbildningsnivå som den som går i pension.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 11 Industri Inom industri arbetar ungefär personer eller 13 procent av alla sysselsatta i länet. Exportmarknaden och särskilt efterfrågan inom euroområdet har minskat kraftigt och försvagat industrikonjunkturen. Utvecklingen i omvärlden blir avgörande för efterfrågan för de företag som är beroende av exportmarknaden. Den försvagade konjunkturen förväntas hålla i sig under hela Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom industri kommer att minska fram till sista kvartalet Ersättningsrekryteringar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension beräknas bli 400 under Avmattningen går att utläsa i arbetsgivarnas försiktiga rekryteringsplaner, de har för avsikt att inte fullt ut ersätta den personal som går i pension det närmaste halvåret. De planerar för en viss ökning av inhyrd personal vilket kan indikera försiktighet när framtidsutsikterna bedöms osäkra. Ytterligare en indikator på konjunkturnedgången är att arbetsgivare inom industri sedan i våras har anpassat personalstyrkan mer effektivt efter produktionen. En tredjedel av de tillfrågade arbetsgivarna behöver öka produktionen med mer än 10 procent för att rekryteringsbehov ska uppstå. Första halvåret 2012 fortsatte konjunkturförsvagningen, men arbetsgivarna uttryckte under våren förhoppningar om en ljusning och styrkan i konjunkturnedgången var inte väntad. De tre senaste prognostillfällena har arbetsgivarna haft högre ställda förväntningar på utvecklingen än vad de ett halvår senare kan konstatera. Motsvarigheten till den sinnesstämning arbetsgivarna ger uttryck för i höstens intervjuundersökning går tillbaka till hösten På lite längre sikt, från våren 2013, tenderar arbetsgivarna ha en något mer positiv förväntan på marknadsutvecklingen. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industri. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Konjunkturen för verkstadsindustrin har försvagats och efterfrågan har minskat framförallt andra halvåret Ett tecken på det försämrade konjunkturläget är lägre kapacitetsutnyttjande. Ett annat tydligt tecken är minskat antal nyanmälda platser från företagen inom verkstadsindustri. Mellan januari till oktober har platserna minskat med en fjärdedel jämfört med samma period Och tydligare blir den negativa utvecklingen i jämförelsen mellan kvartal 3 då antalet platser halverats 2012 jämfört med 2011.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 12 Trä-, massa-, och pappersindustri är mycket exportberoende och påverkas dessutom negativt av den starka kronan. Företagen kämpar med lönsamhet och är något mer positiva på längre sikt. Däremot har livsmedelsindustri, som är mindre konjunkturkänslig, klarat sig bättre. I intervjuundersökningen har arbetsgivarna inom livsmedelsindustri förväntningar om en större efterfrågan närmaste halvåret som ökar på ett års sikt. Brist på den kompetens som företaget behöver har drygt var fjärde arbetsgivare inom industri upplevt vid rekryteringar det senaste halvåret. Trots att återhämtningen saktat ned betydligt har bristnivån ökat sedan senaste lågkonjunkturen Att bristen på rätt kompetens ökat inom industri samtidigt som branschen anpassar verksamheten inför minskad efterfrågan förklaras till stor del i den problematik som uppstår när många anställda inom kort tid går i pension och ska ersättas. Pensionsavgångarna inom industri befaras bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till För att täcka avgångarna skulle branschen behöva locka till sig ungefär var fjärde ungdom som lämnar gymnasiet för arbetsmarknaden. Samtidigt finns det inte tillräckligt många ungdomar som lockas till industrin och tekniska utbildningar. Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. Var tionde arbetsgivare uppger att de påbörjat en rekryteringsprocess som inte slutförts på grund av att de inte kunnat hitta önskad kompetens. Tio procent av arbetsgivarna lyckades med rekryteringen, men den tog längre tid än normalt. Ytterligare tio procent lyckades också med rekryteringen, men då på grund av att de sänkte kraven på utbildning och erfarenhet. Arbetsgivarna inom industri uttrycker tydligt svårigheter att få tag på civilingenjörer och högskoleingenjörer inom ett flertal områden; elkraft, maskin samt elektronik och teleteknik. I antal räknat efterfrågas flest civilingenjörer maskin samt maskiningenjörer och maskintekniker. Av de rekryteringar som arbetsgivarna planerat att genomföra utgör hälften kompetenser som det är brist på. Det är också svårt att hitta maskinreparatörer, framförallt underhållsmekaniker och servicetekniker. På 5 års sikt har 57 procent av arbetsgivarna inom industri ambitioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersätta 88,9 procent av de pensionsavgångar som kommer att ske inom företaget. Den tekniska utvecklingen gör att arbetsgivarnas behov av kompetens med högre utbildningar ökar. Vid drygt var tredje ersättningsrekrytering kommer de att söka en ersättare med högre kompetens än den nyblivna pensionären hade. Byggnadsverksamhet Branschen sysselsätter drygt personer eller 7 procent av alla sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att minska under prognosperioden fram till sista kvartalet Ersättningsrekryteringar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension beräknas bli 200 under Byggkonjunkturen har försämrats rejält och ytterligare en försvagning är att vänta det närmaste året. Den fortsatta försvagningen av byggarbetsmarknaden är i linje med vad arbetsgivarna förväntade sig vid vårens intervjuer. De hade lågt ställda förväntningar på utvecklingen från sommaren 2012 fram till första halvan 2013 och situationen upplevs ytterligare mer bekymmersam nu när de frå samma fråga i höstens intervjuundersökning. Normalt är bedömningarna för vinterhalvåret svagare av säsongsmässiga skäl, men nu är de lägre ställda än de förväntningar branschen hade inför förra vinterhalvåret. Från våren 2013 ökar förväntningarna om en förbättrad konjunktur, men det är fortfarande fler än hälften som tror på oförändrat läge. De företag som ställer sig mer positiva till ökad efterfrågan är de mindre byggföretagen som fortfarande drar nytta av att hushållens nyttjar ROTbidraget. (ROT-bidrag är ett stimulansprogram för byggbranschen i form av skat-

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 13 telättnader till privatpersoner som gör ombyggnader och tillbyggnader i bostadsfastigheter). Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet är alltid högt inom byggbranschen, men nu ligger det lägre än vid tidigare intervjutillfällen och tyder på att företagen ännu inte anpassat personalstyrkan efter det nya marknadsläget. Tre av fyra företag behöver rekrytera fler för att möjliggöra produktionsökning på mer än 10 procent. Nära var fjärde företag står i direkt rekryteringsläge vid minsta produktionsökning. Den minskade efterfrågan Antalet nyanmälda platser från företag inom byggverksamhet har halverats mellan januari till september 2012 jämfört med samma period Tredje kvartalet 2012 har de nyanmälda platserna minskat med 33 procent. Brist på den kompetens som företaget behöver har var fjärde arbetsgivare inom byggnadsverksamhet vid rekrytering under det senaste halvåret. Situationen är den samma som vid intervjutillfället hösten 2011 och bristnivån har stadigt ökat sedan lågkonjunkturen Pensionsavgångarna inom byggnadsverksamhet beräknas bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till De flesta går i pension innan 2015 och minskningen dämpas något därefter. Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. Den kompetens som upplevs svår att rekrytera är främst civilingenjörer inom bygg och anläggning men också elkraft, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker samt golvläggare, VVS-ingenjörer, anläggningsmaskinförare. Av de rekryteringar som arbetsgivarna planerat att genomföra det närmaste halvåret utgör hälften kompetenser som det är brist på.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 14 Tufft för lärlingar inom vissa yrken Den konjunkturförbättring som skett åren efter lågkonjunkturen fram till 2012 har gjort att sysselsättningen totalt sett ökat inom byggnadsverksamhet. Det har också inneburit att arbetslösheten bland erfarna (fullbetalda) minskat och samtidigt har arbetslösheten bland de som söker lärlingsanställningar tenderat att öka. Det finns ett stort antal utbildade träarbetare, installationselektriker och anläggningsmaskinförare som inte får möjlighet att färdigställa sin utbildning genom lärlingsanställning. Lärlingsproblematiken består i att det utbildats fler lärlingar än det antal som arbetsgivarna har behov och förmåga att anställa som lärling. Träarbetare finns det ett överskott på, många är arbetslösa inom yrket och 25 procent av dessa söker lärlingsanställning. Bland installationselektriker är situationen mycket problematisk, här utgör lärlingarna 38 procent av alla arbetslösa installationselektriker. Samtidigt uttrycker arbetsgivarna en brist på installationselektriker med erfarenhet (fullbetalda). Anläggningsmaskinförare är också en kompetens som det råder brist på samtidigt som nära var tredje arbetslös söker lärlingsanställning. VVS-montörer är en yrkesgrupp där arbetsgivarna i stort sett får tag på kompetens och där samtidigt hälften av de arbetslösa söker lärlingsanställning. Målare är en yrkeskategori där det finns ett överskott av arbetskraft och var tredje arbetslös söker lärlingsanställning. Byggnadsplåtslagare är det brist på och få arbetssökande. Golvläggare är en liten yrkeskategori räknat till antalet sysselsatta, även här upplever arbetsgivarna brist på arbetskraft. Diagram: Ett urval av yrken inom byggverksamhet med lärlingstid i utbildningen. Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Diagrammet visar antalet anställda inom respektive yrke, antalet arbetslösa erfarna (fullbetalda) samt antalet arbetslösa som söker lärlingsanställningar november På 5 års sikt har 41 procent av arbetsgivarna inom byggnadsverksamhet ambitioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersätta 91,2 procent av de pensionsavgångar som kommer att ske inom företagen. Vid 15 procent av ersättningsrekrytering kommer de att söka en ersättare med högre kompetens än den nyblivna pensionären hade.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 15 Privata tjänster Totalt arbetar drygt personer eller nästan 40 procent av alla sysselsatta i Västernorrlands län i branscher som hör till privata tjänster. Ur detta perspektiv är branschen lika stor som offentlig sektor i länet. Det är inom denna bransch som syselsättningsökning skett även i tider då övriga branscher minskat, men nu drabbas även dessa företag av konjunkturnedgången. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att vara i stort sett oförändrad fram till sista kvartalet Företagen inom transport, handel, hotell och restaurang bidrar till en marginell ökning av antalet sysselsatta medan företagen inom information, kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster är branscher som minskar marginellt antalet sysselsatta. Ersättningsrekryteringar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension beräknas bli 800 under Arbetsgivarna inom privata tjänstesektorn hade inte heller de förväntat sig att den försämrade konjunkturen skulle fortgå utan trodde i våras på en betydligt mer positiv marknadsutveckling. De har lågt ställda förväntningar på marknadsutvecklingen det närmste året. Antalet nyanmälda platser från företag inom branschen är en tydlig indikator på nedgången. Mellan januari till oktober 2012 har de minskat med en fjärdedel jämfört med samma period Under tredje kvartalet var minskningen ännu tydligare. Det är framförallt företag inom information, kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster som minskat antalet nyanmälda platser. Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag i branschen säljer någon form av tjänst till andra företag. Det rör sig om försäkrings- och fastighetsbolag, redovisnings- och bokföringsföretag, konsultverksamhet, bemanningsföretag med flera. Dessa företag är beroende av efterfrågeökningen inom andra branscher. När marknadsutvecklingen är stark tenderar företag köpa fler externa tjänster för att fokusera egna resurser på produktionen och kärnverksamheten. Det innebär att verksamheter som säljer sina tjänster till andra företag rimligen följer utvecklingen i övriga branscher. Höstens undersökning bekräftar detta antagande då företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster signalerar dämpad framtidstro jämfört med tidigare intervjutillfällen. Antalet nyanmälda platser har minskat med 37 procent ja-

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 16 nuari till oktober 2012 jämfört med samma period Kapacitetsutnyttjandet motsvarar situationen i våras, det vill säga att vart annat företag behöver öka produktionen med mer än 10 procent för att behöva anställa fler. De planerar för att behålla antalet anställda men försöker minska inhyrd personal. Arbetsgivarna upplever inte bristen på arbetskraft med rätt kompetens lika stor som tidigare. Det är fortfarande inte tillräcklig tillgång på revisorer. Av de rekryteringar arbetsgivarna planerar för det närmaste halvåret handlar de flesta om kompetens som det råder brist på. På 5 års sikt har hälften av arbetsgivarna inom finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsservice och uthyrninghar ambitioner om att öka antalet anställda. Information och komunikation IT-branschen har försvagats kraftigt. Företagen inom information och kommunikation är också betydligt mindre positiv i sina framtidsbedömningar jämfört med andra branscher inom den privata tjänstenäringen. Framtidstron är nu långt ifrån de betydligt mer positiva förväntningar de uttryckte under intervjuer i våras. Antalet nyanmälda platser har minskat marginellt mellan januari och oktober 2012 jämfört med Däremot har de nyanmälda platserna mer än halverats under tredje kvartalet 2012 jämfört med Sedan våren 2012 har kapacitetsutnyttjandet ökat och tre av fyra företag kommer att behöva anställa fler om de ska öka produktionen med mer än tio procent. Brist på arbetskraft med den kompetens de söker har blivit större trots lägre ställda förväntningar på marknadsutvecklingen inom branschen. Tre av fyra företag har upplevt brist på arbetskraft när de rekryterat det senaste halvåret. Vart tredje företag uppger att de helt enkelt inte lyckats rekrytera den komptens de sökt. Bristen är påtaglig på mjukvaru- och systemutvecklare. Det är också den kompetens med störst efterfrågan i antal personer. Bristen är också stor på testare och testledare inom IT samt IT-arkitekter. På 5 års sikt har 63 procent av arbetsgivarna inom information och kommuniktation ambitioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersättningsrekrytera någon med liknade kompetens som den som lämnar arbetsmarknaden hade i 8 av 10 rekryteringar. Handel Arbetsförmedlingens undersökning visar att arbetsgivarna inom handeln är pessimistiska i sina förväntningar på efterfrågan det närmaste året. Det är inte heller den utveckling de hade väntat sig. I våras var förväntningarna visserligen lägre ställda än vid varje intervjutillfälle sedan lågkonjunkturen, men inte lika låga som den bedömning de gör nu hösten Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras inkomster. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer sjönk kraftigt under oktober månad. Hushållen är framförallt pessimistiska om den svenska ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden men inte lika bekymrad om den egna ekonomin. Det talar för att den privata konsumtionen kan upprätta hålla efterfrågan av varor. Antalet nyanmälda platser har minskat något mellan januari till oktober 2012 jämfört med samma period Däremot är minskningen mer markant under kvartal tre. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Företagen inom handel har kapacitet att öka produktionen innan de behöver rekrytera fler för att klara ökningen. Hälften av företagen behöver öka med mer än 30 procent för att rekryteringar blir aktuella. Arbetsgivarna har många anställda som arbetar timtid och får arbeta mer när efterfrågan ökar, därför kan det dröja innan sysselsättningen ökar.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 17 Brist på arbetskraft med den kompetens som efterfrågas har drygt vart tionde företag har upplevt vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Apoteken uttrycker brist på både receptarier och apotekare. De flesta lastbilsmekaniker och bilmekaniker arbetar inom handel och det är yrkesgrupper som arbetsgivarna har svårt att få tag på. På 5 års sikt har 44 procent av arbetsgivarna inom handel ambitioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersätta för pensionsavgångar med någon som har liknade kompetens som den som lämnar arbetsmarknaden hade i 3 av 4 rekryteringar. Hotell, restaurang och personliga tjänster Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar optimism bland företagen där fler än hälften av de tillfrågade tror på ökad efterfrågan det närmaste året. Arbetsgivarna har liknande förväntningar som de uttryckte i våras. Det finns ledig kapacitet då efterfrågan behöver öka med 10 procent för att rekryteringsbehov ska uppstå vid vart annat företag. Antalet anmälda lediga platser hittills i år är ungefär i nivå med 2011 däremot har platserna minskat under tredje kvartalet. Brist på arbetskraft med den kompetens som efterfrågas ligger på en låg nivå. Inom restaurangbranschen upplever arbetsgivarna det mycket svårt att hitta kockar med särskilt kunnande kring à la carte och internationell mat. På 5 års sikt har 67 procent av arbetsgivarna inom hotell och restaurang ambitioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersätta pensionsavgångar med någon som har liknade kompetens som den som lämnar arbetsmarknaden. Transport Företagen inom transportbranschen är negativa i sina bedömningar om marknadsutvecklingen det närmaste halvåret men är mer positiva inför utvecklingen på längre sikt. Även för transportföretagen var den fortsatta nedgången på arbetsmarknaden inte förväntad. De hade betydligt högre förväntningar om förbättringar i våras. Eftersom branschen är beroende av efterfrågan från främst industri, byggnadsverksamhet samt handel påverkar utvecklingen inom dessa branscher också transportföretagen. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar något inom transportbranschen. Nedgången bekräftas genom utvecklingen av antalet nyanmälda platser som minskat och den största minskningen har skett under tredje kvartalet. Transportföretagen har ett högt kapacitetsutnyttjande. Nära två av tre företag behöver rekrytera fler för att kunna öka produktionen upp till tio procent. Brist på arbetskraft med den kompetens som efterfrågas inom branschen är ännu inget problem. Men det finns farhågor om att bristerna på lastbils- och långtradarchaufförer kommer att öka och att länet därmed får en liknande bristsituation som övriga landet. Detsamma gäller busschaufförer där bristerna kan komma att bli kännbara framöver. Bristen på timmerbilsförare är mycket stor. På 5 års sikt har 30 procent av arbetsgivarna inom transport ambitioner om att öka antalet anställda, men de allra flesta planerar för oförändrat antal. De planerar för att ersätta pensionsavgångarna med personer som har liknade kompetens som den som lämnar arbetsmarknaden. Jordbruk och skogsbruk Drygt personer eller 3 procent av länets sysselsatta arbetar inom jordbruk och skogsbruk. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen blir oförändrad, alternativt minskar marginellt, under prognosperioden.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 18 Företag inom jordbruket blir allt mer konkurrensutsatta och påverkas mer än tidigare av läget på världsmarknaden vilket gör att förändringarna kommer i allt snabbare svängningar. Den starka kronan gör situationen tuffare och kurvan pekar nu nedåt. Kött-, mjölk- och spannmålsproducenternas ökande produktionskostnader gör att det blir allt svårare att få god lönsamhet. Skogsbruket har haft en god konjunktur med höga råvarupriser vilket gjort att avverkningsvolymerna ökat kraftigt. Men priserna på både timmer och massa sjunker, snabbare i södra delarna av länet, men även i norra delarna. Sågverken står inför en tuff situation och lägre massapriser gör att även massaindustri har svårt att upprätthålla god lönsamhet. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna bedömer att efterfrågan varit oförändrat under sommarhalvåret 2012 och förväntar sig ett oförändrat läge vinterhalvåret Däremot finns en optimism kring sommarhalvåret 2013 där hälften av de tillfrågade företagen tror att efterfrågan kommer att öka. Undersökningen visar att det finns ledigt utrymme att öka produktionen. Två av tre företag har kapacitet att öka produktionen upp till 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Brist på arbetskraft med den kompetens som efterfrågas inom branschen är låga. Personer som är sysselsatta inom jord- och skogsbruket är generellt betydligt äldre än inom andra branscher. Det betyder att det finns viktiga frågor om kompetensförsörjning att lösa för att branschen ska utvecklas. Pensionsavgångarna inom jordbruk och skogsbruk förväntas bli dubbelt så många fram till 2025 jämfört med historiska medeltal. Arbetsgivarna signalerar brist på erfarna skogsmaskinförare. På 5 års sikt har 43 procent av arbetsgivarna inom jord- och skogsbruket visioner om att öka antalet anställda. De planerar för att ersättningsrekrytera för ett stort andal av de pensionsavgångar som sker. De kommer oftast att rekrytera någon med liknande kompetens som den som går i pension hade. Offentliga tjänster Nära personer och 37 procent av alla sysselsatta i länet arbetar inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat har minskat under 2011 och (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning samt SCB s kortperiodiska sysselsättningsstatistik). Kommunernas och landstingens ekonomi har förbättrats och detta avspeglas också i dialogen med företrädare för offentliga verksamheter. De största neddragningarna är redan gjorda, men det finns fortfarande svagheter i ekonomin som innebär ytterligare, men mindre minskningar av antalet anställda. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att fortsätta minska under prognosperioden. Ersättningsrekryteringar för de som lämnar arbetsmarknaden för pension beräknas bli under 2013.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 19 Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den kommunala verksamheten i länet redovisar en övertalighet i förhållande till budget. De planerar för färre anställda där de bidragande orsakerna är minskade skatteintäkter och etablering av privat verksamhet inom skola, vård och omsorg. Ambitionen är att också minska antalet inhyrd personal. Inom barnomsorgen förväntas antal sysselsatta bli oförändrat medan grund- och gymnasieskolorna samt vuxenutbildningen planerar för neddragningar. Det finns inte tillräcklig tillgång på gymnasielärare i yrkesämnen samt språk. Landstinget planerar för något färre anställda de närmsta åren. Neddragningarna handlar i första hand om primärvården och berör inte tandvården. Ambitionen är att också att minska antalet inhyrd personal. Samtidigt är arbetskraftbristen påtaglig för flertalet legitimationsyrken. Störst är kompetensbristen på läkare, tandläkare, tandsköterskor samt sjuksköterskor med specialistkompetens inom ett flertal inriktningar. Inom statlig verksamhet visar intervjuresultaten ingen övertalighet, ersättningsrekryteringar sker, det finns inga stora arbetskraftsbrister och antalet anställda kommer att vara i stort sett oförändrat fram till slutet av Ambitionen är att också minska antalet inhyrd personal. På 5 års sikt planerar närmare hälften av arbetsgivarna inom offentlig verksamhet planerar för oförändrat antal anställda, 37 procent tänker sig att antalet sysselsatta minskar medan 18 procent tror att antalet anställda ökar. De planerar för att ersättningsrekrytera för 85 procent av pensionsavgångarna de närmaste 5 åren. Hälften av dessa rekryteringar handlar om att ersätta med en person som har liknande kompetens som den som går i pension. I var tredje rekrytering behövs någon med högre utbildningsnivå än den som lämnar arbetsmarknaden. Åldersavgångarna fram till 2025 beräknas bli som störst inom offentlig sektor jämfört med andra branscher i länet. Ett större antal personer går i pension innan 2015, därefter dämpas avgångarna även om de kommer att vara betydligt högre än vad som är normalt i ett historiskt perspektiv.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 20 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län minskar med ungefär personer fram till utgången av Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till att arbetskraftsutbudet minskar. På lång sikt är det utbudet av arbetskraft som avgör hur mycket sysselsättningen kan öka. Det finns flera faktorer som styr arbetskraftens storlek där det främsta är demografin, storleken på nybörjare respektive avgångskullar vid landets utbildningsinstitutioner, möjlighet till pendling samt sannolikheten att finna ett arbete. Ett minskat utbudet av arbetskraft har negativ effekt på vad som blir möjligt på arbetsmarknadnaden och att öka utbudet är en av länets viktigaste utmaningar. Detta diskuteras vidare under rubriken Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Befolkningsutvecklingen fortsatt negativ... Den faktor som har enskilt störst påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till att arbetskraftsutbudet minskar. De demografiska effekterna kommer att få allt större påverkan på utbudet av arbetskraft framöver. I fördjupningsrutan nedan beskrivs en förväntad negativ befolkningsutveckling i länet varje år fram till Sveriges befolkning ökade med personer under första halvåret 2012 och befolkningen summerar till personer. Befolkningen i Västernorrlands län har ökat med 97 personer under samma period och uppgick första halvåret 2012 till personer. Ökningen förklaras framförallt av ett tillskott av personer från utlandet medan födelsenettot var negativt. Befolkningstrenden har med få undantag varit negativ sedan mitten av 1960-talet. I Sundsvall har en befolkningsökning skett sedan årsskiftet med 382 personer medan övriga kommuner minskat. I Kramfors minskade befolkningen mest till antalet med 148 personer medan Ånge minskade mest i relation till kommunbefolkningen. Västernorrlands län har bland den högsta medelåldern i landet med 43,4 år, att jämföra med riksgenomsnittet på 41,1 år. Högsta medelåldern har Kramforsborna som i genomsnitt är 46,9 år, tätt följd av Sollefteå och Ånge medan Sundsvallsborna i snitt inte är äldre än 41,9 år. I riket totalt har den svenskfödda befolkningen minskat samtidigt som antalet i befolkningen som är födda utanför Sverige ökat. Även i Västernorrlands län har personer födda utanför Sverige ökat i antal medan den svenskfödda befolkningen minskat. Mönstret går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör personer födda utanför Sverige drygt 15,1 procent av befolkningen och i Västernorrlands län utgör gruppen 7,6 procent. Flest personer födda utanför Sverige finns i Sundsvall där de representerar 8,6 procent av befolkningen och minst andel finns i Ånge med 5,8 procent.... och även färre i arbetsför ålder Befolkningen i arbetsför ålder, år, är den faktor som har störst enskild påverkan för de möjligheter och begränsningar som finns för utvecklingen på arbetsmarknaden. Under nästa rubrik Fördjupningsruta befolkningsprognos presenteras den förväntade befolkningsutvecklingen i länet fram till Den visar en negativ utvecklingskurva med allt färre ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden. Tillskottet av ungdomar på arbetsmarknaden räcker inte för att täcka de förväntade pensionsavgångarna. Under 2013 förväntas pensionsavgångarna bli drygt fler än antal ungdomar som tillträder arbetsmarknaden.

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 21 Något fler väljer utbildning Antalet personer från länet som påbörjat studier vid högskolor har ökat de senaste åren för att 2010 redovisa toppnoteringar. Under 2011 har antalet helårsstudenter minskat vid hälften av landets lärosäten där Mittuniversitetet är ett av dessa. På grund av mindre budget förväntas Mittuniversitetet få en minskning av antalet helårsstudenter 2012 och De största besparingskraven förväntas universitet dock få under I konjunkturnedgångar söker sig helt naturligt fler personer till utbildning, även om högskoleplatserna i länet är färre finns andra utbildningalternativ, och gör att antalet studerande troligen blir fler Många utanför arbetskraften Hur storleken på gruppen som står utanför arbetsmarknaden förändras beror bland annat på befolkningstillväxten, politiska reformer men också på hur arbetsmarknaden utvecklar sig. I goda tider med stor efterfrågan på arbetskraft kan vi förvänta oss att fler söker sig till arbetsmarknaden. Det omvända gäller i den situation landet befinner sig i nu med fortsatt lågkonjunktur och därmed lägre efterfrågan på arbetskraft. I Västernorrlands län deltar 81 procent av befolkningen mellan år i arbetskraften. Det är högre deltagande jämfört med riket som helhet där 78 procent deltar. De som inte deltar i arbetskraften, det vill säga 19 procent av befolkningen i Västernorrlands län mellan 16 och 64 år, är studerande, föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller deltar inte i arbetskraften av andra skäl. Det finns en stor arbetskraftspotential i länet att tillvarata som spelar en avgörande roll för utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst tillskott till arbetskraften skapas genom att öka deltagandet bland personer födda utanför Sverige. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen är 62 procent i Västernorrlands län och visserligen 3 procentenheter högre än riksgenomsnittet emn betydligt lägre än för svenskfödda. Kvinnor bosatta i Västernorrlands län och födda utanför Sverige har 2 procentenheter lägre deltagande än männen som är födda utanför Sverige. Det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland personer födda utanför Sverige och särskilt bland kvinnorna. Om personer födda utanför Sverige hade lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda i länet skulle tillskottet i arbetskraften bli ungefär personer. Bland svenskfödda personer i Västernorrlands län deltar 83 procent i arbetskraften vilket är ett högre deltagande än i riket på 80 procent. De svenskfödda kvinnorna i Västernorrlands län har 3 procentenheter lägre arbetskraftsdeltagande än männen. I riket är skillnaden 2 procentenheter. Om svenskfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle nå de svenskfödda männens deltagande skulle arbetskraftsutbudet i Västernorrlands län öka med ungefär personer.

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 22 Fördjupningsruta befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: SCB s befolkningsframskrivning bygger på antaganden om att de mönster som tidigare observerats kvarstår och ingen hänsyn har tagits till konjunktursvängningar. Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 23 Sveriges befolkning mellan år beräknas öka med 10 procent fram till Men i nära hälften av landets kommuner beräknas befolkningen i arbetsför ålder minska med mellan -12 till -1 procent. Den utvecklingen förväntas ske i Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand och Timrå medan länets minsta kommuner förväntas minska ännu mer med mellan -21 till -13 procent. Den arbetsföra befolkningen i Västernorrlands län förväntas minska med mellan 250 till 450 personer per år under hela framskrivningens tidshorisont fram till I länets tre minsta kommuner; Sollefteå, Kramfors och Ånge beräknas den arbetsföra befolkningen minska mest. I förhållande till 2012 tappar dessa kommuner 18, 16, respektive 15 procent av kommunbefolkningen fram till Sundsvall tappar minst med 3 procent jämfört med kommunbefolkningen 2012 till Befolkningen i arbetsför ålder som är födda utanför Sverige minskar inte fullt lika mycket som svenskfödda. Andelen svenskfödda beräknas 2012 vara 92,1 procent och beräknas sjunka till 90,8 procent Detta innebär att tillskottet av personer födda utanför Sverige är en grupp som har en dämpande effekt på befolkningsminskningen i länet. Denna effekt förväntas kvarstå även om tillskottet av personer födda utanför Sverige succesivt minskar fram till Trenden att fler flyttar från länet än till länet från övriga Sverige förväntas kvarstå. Antalet män minskar mer än antalet kvinnor fram till Under framskrivningsperioden bidrar kvinnorna med 46 procent av minskningen i länet. Diagram 9: Västernorrlands län befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet personer i befolkningen som är födda utanför Sverige. Källa: SCB

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 24 Även ungdomarna förväntas bli färre. Mellan 2012 och 2025 beräknas antalet ungdomar mellan år minska med nära en femtedel (18 procent). I länets minsta kommuner; Ånge, Kramfors och Sollefteå förväntas ungdomarna minska med närmare en tredjedel fram till 2025 jämfört med kommunbefolkningen I Sundsvall är tappet inte lika stort, 12 procent. Diagram 10: Västernorrlands län befolkning år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet personer i befolkningen som är födda utanför Sverige. Källa: SCB Liksom hela befolkningen mellan år är det de svenskfödda ungdomarna som minskar mest medan ungdomar födda utanför Sverige bidrar till att dämpa befolkningstappet. Svenskfödda ungdomar förväntas minska med 20 procent mellan 2012 och Ungdomar födda utanför Europa förväntas bidra med ett marginellt, men dock, tillskott under framskrivningsperioden.

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 25 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för att beskriva hela gruppen öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Samtliga jämförelser görs mellan kvartal 3 respektive år där inget annat anges. Arbetslösheten ökar Arbetsförmedlingen bedömer att totalt antal inskrivna arbetslösa kommer att minska med 200 personer fram till 4:e kvartalet 2012 för att sedan öka med 500 fram till 4:e kvartalet Det skulle betyda att antalet totalt inskrivna arbetslösa är personer sista kvartalet Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal ,1% 2012 kvartal ,5% 2013 kvartal ,9% Källa: Arbetsförmedlingen Västernorrlands län och Gävleborgs län beräknas få den högsta arbetslösheten av Norrlänen. I län där industrin utgör en större del av näringslivsstrukturn beräknas arbetslösheten bli högre. Kartbild: Totalt inskrivna arbetslösa i slutet av 2013 (prognos) som andel av den registerbaserade arbetskraften år

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 26 Arbetslöshetens utveckling Konjunkturåterhämtningen i länet bromsade upp under hösten 2011 och påverkade framförallt anställda inom industri och byggnadsverksamhet. I dessa branscher jobbar betydligt fler män än kvinnor vilket också kan utläsas i flödet till och från arbetslöshet. För män tenderar arbetslösheten öka tidigare i lågkonjunkturer och minska snabbare i högkonjunkturer än för kvinnor. Jämförelse mellan 2011 och 2012 visar att antalet män som skrivit in sig som arbetssökande vid länets förmedlingar ökat medan antalet kvinnor minskat. I samma jämförelse har fler kvinnor fått arbete, antalet har ökat ända sedan lågkonjunkturen Antalet män som fått arbete har däremot minskat. Utvecklingen bland ungdomar är positiv. Under 2012 har nyinskrivna ungdomar utgjort en mindre andel av alla nyinskrivna jämfört med Det är också fler ungdomar som gått till arbete och här har ungdomarna i högre utsträckning fått del av de lediga jobben. Antalet nyinskrivna personer mellan år är ungefär lika många i jämförelse mellan 2011 och Däremot har de inte tagit del av de lediga jobben då färre har fått arbete vid samma periodjämförelse. Av de som skrivit in sig som arbetssökande kvartal hade tre av fem gymnasial utbildning, en av fem grundskoleutbildning och en av fem eftergymnasial utbildning. Utflödet till arbete är fördelat på liknande sätt, men det är något fler med eftergymnasial utbildning som gått till arbete och något färre med grundskoleutbildning. Utvecklingen mellan 2011 och 2012 visar att fler personer med eftergymnasial utbildning anmält sig som arbetssökande jämfört med personer med grundskoleutbildning. Det är också fler med grundskoleutbildning som fått arbete medan färre med eftergymnasial utbildning fått arbete. Mellan 2011 och 2012 har antalet nyinskrivna totalt minskat, medan antalet nyinskrivna personer som är födda utanför Sverige ökat något. Personer som är födda utanför Sverige har inte tagit del av de lediga jobben i samma utsträckning som svenskfödda. Utveckling av deltagare i program med aktivitesstöd Som en följd av konjunkturåterhämtningen de senaste åren har andelen personer som är öppet arbetslösa blivit mindre och därmed har andelen deltagare i program med aktivitetsstöd blivit större. Som nyarbetslös har de flesta ersättning från sin arbetslöshetskassa och efter en tids arbetslöshet erbjuds den arbetslöse deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program. Tredje kvartalet 2012 deltar hälften av totalt inskrivna arbetslösa i program med aktivitetsstöd. Det vanligaste programmet är Jobb- och utvecklingsgarantin. Andelen personer i program har ökat sedan lågkonjunkturen, tredje kvartalet 2009 var andelen programdeltagare 35 procent. Personer som har funktionsnedsättning har betydligt svårare att få och behålla arbete vilket innebär att de har längre tider i arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är hög i länet vilket innebär att många ungdomar har långa inskrivningstider. Tredje kvartalet 2012 deltar hälften av ungdomarna i Jobbgarantin för ungdomar jämfört med var tredje ungdom Var femte ungdom saknar gymnasiekompetens.

30 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 27 Arbetslöshetens struktur Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. Statistisk sammanställning finns i nedan i tabell 4. Här beskriver andelssiffran i hur hög grad respektive grupp finns representerade i förhållande till hela gruppen i arbetskraften. Fortfarande hög arbetslöshet i länet Under tredje kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten till 9,6 procent av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Västernorrlands län är hög i jämförelse med övriga län, 1,4 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Den största andelen totalt inskrivna arbetslösa fanns i Sollefteå med 11,6 procent. Lägst var arbetslösheten i Sundsvall med 9,4 procent. Närmare var fjärde ung är arbetslös Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är hög, 18,1 procent av ungdomar mellan år som kan arbeta var inskrivna som arbetslösa under tredje kvartalet I Västernorrlands län är situationen ännu allvarligare då 23,4 procent av ungdomarna är inskrivna arbetslösa. Ungdomarna i Sollefteå möter den tuffaste arbetsmarknaden där 28,4 procent är arbetslösa. Något mindre tuff är situationen i Ånge där andelen är 18,8 procent. Många arbetslösa personer som är födda utanför Sverige Andelen personer som är födda utanför Sverige är klart överrepresenterade vid länets Arbetsförmedlingar. Närmare var tredje person som är född utanför Sverige är arbetslös och i hela landet var femte arbetslös. Färre arbetslösa med längre utbildningar Av personer med grundskoleutbildning är nära var femte arbetslös medan bara 5,6 procent av personer med eftergymnasial utbildning är arbetslösa. Mönstret följer övriga riket och innebär att desto längre utbildning desto mindre är risken att bli arbetslös. Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Utbildnings nivå Andel Unga Äldre Antal totalt Inrikesföddfödda Utrikes- Kommun Kvinnor Män Eftergymn år Grundskolnasial Gym- år år år asial Ånge 456 9,1% 10,4% 7,9% 18,8% 6,8% 7,7% 33,8% 17,5% 8,2% 5,0% Timrå 870 9,6% 9,8% 9,4% 25,1% 7,0% 8,4% 24,8% 16,8% 9,3% 5,7% Härnösand ,2% 9,6% 10,7% 23,4% 6,4% 8,1% 34,9% 24,2% 10,0% 5,6% Sundsvall ,4% 9,1% 9,6% 22,6% 6,9% 7,5% 30,0% 20,4% 9,6% 5,1% Kramfors 875 9,6% 9,2% 10,0% 25,6% 7,1% 8,4% 27,5% 20,4% 8,3% 6,4% Sollefteå ,6% 11,1% 12,1% 28,4% 9,0% 10,1% 34,7% 21,1% 11,6% 6,2% Örnsköldsvik ,2% 9,3% 9,0% 22,7% 7,3% 7,8% 31,4% 16,2% 9,3% 6,4% Länet ,6% 9,5% 9,7% 23,4% 7,2% 8,0% 30,7% 19,5% 9,6% 5,6% Riket ,2% 8,1% 8,4% 18,1% 6,2% 6,1% 20,4% 17,4% 8,0% 5,2% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

31 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 28 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar I detta kapitel diskuteras närmare tre utmaningar som Arbetsförmedlingen och andra aktörer som arbetar för att förbättra förutsättningarna på länets arbetsmarknad står inför. Att förbättra förutsättningar på dessa punkter är viktigt för utveckling och tillväxt på länets arbetsmarknad. Utmaning 1: Stötta de arbetslösa som har sämst förutsättningar till arbete Utmaning 2: Öka utbudet av arbetskraft Utmaning 3: Matcha arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens Lågkonjunkturen i sig innebär en utmaning men Arbetsförmedlingen bedömer att dessa förutsättningar inte är tillräckligt goda där oberoende vilken del i konjunkturen som länet befinner sig i. Utmaningarna har inte heller inbördes rangordning utan hänger tvärt om samman. Utmaning 1: Stötta de arbetslösa som har sämst förutsättningar till arbete Arbetsförmedlingen har identifierat fyra grupper av arbetslösa som har sämre förutsättningar till arbete än andra grupper. Till dessa utsatta grupper tillhör personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning, personer som är födda utanför Sverige och personer i åldrarna år. Dessa personer har långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen och blir kvar som arbetssökande när många andra går till arbete. Det är angeläget att förbättra förutsättningarna för dessa personer. Särskilt med tanke på den negativa utvecklingen av utbudet av arbetskraft i länet samtidigt som det finns avgörande brister på den kompetens arbetsgivarna efterfrågas behövs alla resurser tas till vara. Antalet personer i utsatta grupper ökar I ett försämrat konjunkturläge utgör andelen utsatta grupper en mindre andel eftersom fler personer med goda förutsättningar och förankring på arbetsmarknaden skriver in sig som arbetssökande. Under återhämtningsperioden efter lågkonjunkturen har därför andelen utsatta grupper varit något lägre. Därefter har andelen stigit för att tredje kvartalet 2012 utgöra 53,4 procent. I riket som helhet är utvecklingskurvan den samma, men andelen utsatta grupper ännu högre, 58,9 procent. Diagram 11: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Västernorrlands län våren hösten (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Källa: Arbetsförmedlingen. Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning

32 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 29 Nära var tredje utan arbete i mer än tre år Hösten 2009 var antalet arbetslösa i länet som högst efter lågkonjunkturen Sedan dess har personer med sammanlagt mindre än 1 år utan arbete minskat tydligt. De som har bättre förutsättningar och förankring på arbetsmarknaden lämnar arbetsförmedlingen och de med sämre förutsättningar blir kvar som arbetslösa. Personer som har längre sammanlagda inskrivningstider än 1 år har i betydligt lägre utsträckning kommit ut i arbete. Personer i utsatta grupper har i högre utsträckning betydligt längre inskrivningstider och svårigheter att finna varaktig sysselsättning. Diagram 12: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning Personer med korta utbildningar (högst grundskoleutbildning) är tillsammans med personer födda utanför Sverige de grupper av inskrivna som har en utmärkande hög arbetslöshet. I riket har andelen arbetslösa som saknar gymnasieutbildning ökat dramatiskt sedan lågkonjunkturen Denna grupp ökade mest i andel bland de arbetslösa efter lågkonjunkturen och minst ökade andelen med eftergymnasial utbildning. Drygt var fjärde inskriven arbetssökande i Västernorrlands län har endast förgymnasial utbildning. Något mer än hälften har gymnasial utbildning. Bland svenskfödda har 21,9 procent endast förgymnasial utbildning medan betydligt större andel av personer födda utanför Sverige har kort utbildningstid (41,8 procent). Däremot har personer födda utanför Sverige i högre utsträckning eftergymnasiala utbildningar 24,2 procent att jämföra med svenskföddas andel på 17,4 procent. Var femte ungdom saknar grundskoleutbildning och antalet har ökat mellan 2011 och När arbetsmarknaden förbättras och fler får arbete är det framförallt grupper med högre utbildningsnivå och starkare ställning på arbetsmarknaden som gynnas. Personer utan gymnasiekompetens blir kvar som arbetssökande och kan inte hävda sig lika bra i konkurrensen. Av alla yrken som arbetsgivarna planerar för att rekrytera det närmaste halvåret utgör yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning en fjärdedel. Dessa kompetenser har många av de arbetslösa vid arbetsförmedlingarna i länet. Även om det finns efterfrågan på arbetskraft är samtidigt konkurrensen om dessa jobb stora. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen korttidsutbildade framöver kommer att utgöra allt större andel av de arbetslösa.

33 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 30 Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetssökande med funktionsnedsättning tillhör den grupp som har svårast att finna en varaktig sysselsättning. För denna grupp är stöd i form av tekniska hjälpmedel, personligt biträde eller lönesubventionering en väg till arbete. Trots detta är det en mycket stor andel personer med funktionsnedsättning som har långa sammanlagda tider i arbetslöshet. Dessa personer behöver förutsättningar i form av tillräckligt många arbetsgivare som har möjlighet att erbjuda anpassade arbetssituationer. I riket har andelen personer med funktionsnedsättning ökat kraftigt av det totala antalet inskrivna arbetslösa de senaste åren. I Västernorrlands län är situationen densamma även om andelen inte är lika stor som i riket som helhet. I Västernorrlands län har två av tre personer med funktionsnedsättning varit inskrivna mer än tre år under de senaste tio åren. Andelen har dessutom ökat sedan 2011, en period då antalet arbetssökande totalt sett har minskat. En del av förklaringen till det ökande antalet arbetslösa med funktionsnedsättning är att fler än normalt övergick från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen i samband med förändrade förutsättningar i sjukförsäkringen. Men förklaringen är också att personer med funktionsnedsättning har svårare att hävda sig i konkurrensen. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen inskrivna personer med funktionsnedsättning kommer att fortsätta att öka under När efterfrågan på arbetskraft åter ökar och fler går till arbete blir personer med funktionsnedsättning i högre grad kvar i arbetslöshet. Arbetslösa äldre år Personer i åldersgruppen år finns representerade vid Västernorrlands läns arbetsförmedlingar i högre utsträckningän i övriga län. Av de äldre som är inskrivna på arbetsförmedlingen har två tredjedelar varit arbetssökande minst 3 år de senaste 10 åren. Andelen äldre med långa inskrivningstider tenderar också öka även under perioder då många andra grupper får arbete. Personer som blir arbetslösa i dessa åldrar har mycket svårt att snabbt komma tillbaka i arbete och tiderna utan arbete blir ofta mycket långa. Det är heller inte ovanligt att arbetslösa i dessa åldrar har någon form av funktionsnedsättning, vilket kan försvåra möjligheten till arbete. I Västernorrlands län har var fjärde inskriven arbetssökande i åldern år funktionsnedsättning att jämföra med hela gruppen inskrivna arbetssökande där andelen personer med funktionsnedsättning är 16 procent. En annan faktor som också påverkar möjligheten att finna nytt arbete är att denna grupp ofta har kort utbildningsbakgrund. I Västernorrlands län saknar närmare 4 av 10 inskrivna arbetslösa i åldrarna år gymnasiekompetens. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten fortsätter öka under Personer födda utanför Sverige Personer som är nya på arbetsmarknaden och därmed inte hunnit etablera sig i arbetslivet och ofta har kortare utbildningsnivå möter den tuffaste arbetsmarknaden. Detta gäller nyanlända personer och för den som dessutom inte har gymnasiekompetens är förstås situationen ännu tuffare. Många personer som är födda utanför Sverige möter en tuff arbetsmarknad med uppenbara svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är hög och har även ökat under en period då många svenskfödda personer gått till arbete. Personer som är födda utanför Sverige får del av de lediga jobben i en senare del av en konjunkturuppgång. Under 2011 då många svenskfödda gått till arbete har andelen personer som är arbetslösa och födda utanför Sverige fortsatt att öka. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten för denna grupp kommer att öka under 2013.

34 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 31 Ungdomar med endast förgymnasial utbildning Personer som är nya på arbetsmarknaden och därmed inte hunnit etablera sig i arbetslivet och ofta har kortare utbildningsnivå möter den tuffaste arbetsmarknaden. Detta gäller ungdomar och för den som dessutom inte har gymnasiekompetens är förstås situationen ännu tuffare. I Västernorrlands län saknar var femte inskriven ungdom gymnasiekompetens. Ungdomarna som saknar gymnasiekompetens ökar i både antal och som andel av alla inskrivna ungdomar vid länets arbetsförmedlingar. Bland ungdomar födda utanför Sverige sker ökningen dessutom i högre takt. Tendensen är liknande i riket som helhet. Utvecklingen är olycklig eftersom allt fler arbetsgivare kräver minst gymnasiekompetens även för arbeten som inte kräver specifika teoretiska kunskper eller yrkesutbildning. Eftersom ungdomarna som saknar gymnasial utbildning inte får del av jobbmöjligheterna i lika hög utsträckning som de med gymnasieutbildning befarar Arbetsförmedlingen att gruppen fortsätter öka som andel av alla inskrivna ungdomar. Detta gäller i synnerhet ungdomarna födda utanför Sverige som i än mindre utsträckning än de svenskfödda ungdomarna får del av de lediga jobben. Utmaning 2: Öka utbudet av arbetskraft Arbetsmarknaden har tendens att anpassa sig efter utbudet av arbetskraft vilket gör att det är viktigt att eftersträva fler personer i arbetskraften. Befolkningsutvecklingen har den största påverkan på arbetskraftsutbudet. Den befolkningsprognos som beskrivs för länet fram till 2025 visar en utveckling där befolkningen minskar varje år. Det är viktigt att eftersträva en mer positiv utveckling. Det finns ett samband mellan befolkningsutvecklingen och antalet jobb som skapas. Sambandet förklaras av att varje individ är en potentiell jobbskapare via sin efterfrågan på varor och tjänster. En positiv befolkningsutveckling har en positiv inverkan på antalet jobb som skapas medan en krympande befolkning har en negativ inverkan på jobbtillväxten. Ett annat sätt att öka utbudet av arbetskraft är att öka deltagandet bland länets befolkning. Den stora potentialen finns bland personer födda utanför Sverige där arbetskraftsdeltagandet är lägre än bland svenskfödda. Särskilt stort potential finns bland kvinnor födda utanför Sverige, men också bland svenskfödda kvinnor och personer i åldrarna år. Utmaning 3: Matcha arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens Brist på arbetskraft med rätt kompetens är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på en förstärkning av arbetsmarknaden. Även om kompetensbristerna i Västernorrlands län inte är dramatiska ännu kan det ändå få en avgörande betydelse eftersom det ofta handlar om nyckelkompetenser som avgör företagens möjligheter till expansion. Att bristen på rätt kompetens ökat inom industri samtidigt som branschen ser en försämrad konjunktur har en stor del av förklaringen i den problematik som uppstår när många sysselsatta går i pension under kort tid. Dessutom medför den tekniska utvecklingen att arbetsgivarnas behov av utbildningsnivå blir högre. Redan nu är bristen stor på civil- och högskoleingenjörer inom flertal inriktningar samt andra yrkeskategorier som också kan benämnas som nyckelkompetenser för utveckling och expansion. Arbetsgivarna uttrycker att bristen är så pass stor att själva inriktningen på ingenjörsutbildningen blir mindre viktig. På den industriella sidan ställer arbetsgivarna ofta grundkrav om minst tekniskt gymnasium. Samtidigt ökar antalet ungdomar som inte har slutfört gymnasiestudier och alltför få väljer teknisk utbildning. Trenden går i riktning mot en allt större andel av de arbetslösa saknar gymnasiekompetens. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden är tydlig i Västernorrlands län. Fram till 2025 kommer knappt två av tre ålderspensionärer att kunna ersättas av ungdomar som träder in på arbetsmarknaden. Men generationsväxlingen handlar inte enbart om att ersätta pensionsavgångar numerärt utan att också att säkerställa att rätt kompetens finns när efterfrå-

35 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 32 gan uppstår. Senare utträde från arbetsmarknaden, anställning av personer med annan kompetens och att kompetensutveckla dessa är några vägar att gå för att överbygga generationsväxlingens potentiella negativa effekter. Samtidigt som grupper med mindre goda utsikter för arbete blir en större andel av totalt inskrivna arbetslösa kommer bristen på flera kompetenser att öka. Det finns en yrkesmässig obalans som innebär att den yrkesmässiga kompetensen hos de arbetssökande inte motsvarar den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna. Den stora utmaningen handlar om att öka förutsättningarna för att personer i utsatta grupper har just den kompetens som efterfrågas. För dessa utsatta grupper krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos dem med svag utbildningsbakgrund. Att grupper som har sämre förutsättningar för arbete blir allt större vid Arbetsförmedlingarna i länet kommer att ställa ytterligare ökade krav på effektiv matchning och prioritering av resurser. Flera aktörer i olika samverkanskonstellationer arbetar lokalt och regionalt i länet för att förbättra förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjningen. Arbetsförmedlingen är självklart en central aktör i arbetet med att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden. Samtidigt är Arbetsförmedlingen helt beroende av samverkan med andra aktörer och näringsliv för att uppnå resultat.

36 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 33 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Västernorrlands län ingick 382 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 94 procent i höstens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 97 procent i höstens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

37 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 34 Tabell- och diagrambilaga I nedanstående diagram redovisas företagens bedömningar i form av nettotal. När konjunkturläget stärks redovisas starkare och positiva nettotal. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning relaterat till alla arbetsställen som svarat. Senaste 6 månaderna Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver

38 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 35 Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade Källa: Arbetsförmedlingen Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen

39 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 36 Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre år Källa: Arbetsförmedlingen Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda Källa: Arbetsförmedlingen

40 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Västernorrlands län 37 Rekryteringsproblem Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna. Tidsperiod: hösten 2007 hösten 2012 Industri Privat tjänstesektor Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggnadsverksamhet % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänstesektorn V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med 12 500 arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.

Läs mer

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats

Läs mer

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Oron i omvärlden ger effekt i Östergötland. Fram till och med 2011 har utvecklingen varit bra i Östergötland men inför 2012 är oron

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2015 Prognosmaterial finns på

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län 2017 Ronnie Kihlman, utredare Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Totalt ingick cirka 450

Läs mer

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Omsvängningen i ekonomin har gått snabbt. Under våren 2011 var tillväxten i Sverige stark och företagens framtidsförväntningar mycket

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Starkare arbetsmarknad Dalarna, liksom en stor del av resten av världen, dras med efterverkningarna av en seg lågkonjunktur. Ekonomin i USA och

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Hallands län 1 prognosen Svag utveckling på den halländska arbetsmarknaden 2013 Den svenska ekonomin har under en lång period varit starkare än de flesta andra europeiska länders

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Västernorrlands län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT Prognos 2012 Gävleborgs län: Länets arbetsmarknad försvagas Våren 2011 trodde företagen att deras varor och tjänster skulle efterfrågas väsentligt mer än tidigare. Hösten 2011 ser de att efterfrågan i

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 2015-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året Prognoserna

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Östergötlands län 1 PROGNOSEN Utvecklingen på arbetsmarknaden Östergötlands arbetsmarknad påverkas av hur ekonomierna i vår omvärld utvecklas. Problemen inom Euro-zonen ser ut

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Stark ökning av efterfrågan inom tjänstesektorn KONJUNKTUREN PEKAR UPPÅT Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2013-2014 Välkommen! Göran Nilsson Marknadsområdeschef Norra Norrland, 010-486 74 96 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker, Analysavdelningen 010-486 73

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 Dalarnas län.indd 1 2014-01-08 17:16:07 prognosen Svag tillväxt, men stor efterfrågan på arbetskraft Arbetsmarknaden i Dalarna kännetecknas av en svag tillväxt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västmanlands län Text Marwin Nilsson, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2016 Prognosmaterial finns på webben: www.arbetsformedlingen.se/prognoser Samtliga län och riket Peter Nofors Analysavdelningen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Blekinge Län Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning ÅTERHÄMTNINGEN PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD HAR STANNAT AV 2010 års sysselsättningstillväxt har fortsatt under 2011 men

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Södermanlands län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden försvagas under 2013 Intervjuer med 392 arbetsgivare i Södermanlands län under hösten 2012 visar på en fortsatt försvagning av länets

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015 Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 215 Dalarnas län Analysavdelningen Jan Sundqvist Sammanfattning Dalarna Ingen tillväxt 212, 213 och 214. Svag återhämtning och något fler sysselsatta 215. Svaga förväntningar

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län Göteborg, 2015-12-09 Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2016

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Fortsatt dämpad arbetsmarknad 2012 - arbetslösheten minskar 2013

Fortsatt dämpad arbetsmarknad 2012 - arbetslösheten minskar 2013 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2012-2013 Fortsatt dämpad arbetsmarknad 2012 - arbetslösheten minskar 2013 STIGANDE OPTIMISM Hösten och vinterhalvåret 2011-2012 har varit tuff för många arbetsgivare

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Många lediga jobb och lägre arbetslöshet Trots en mycket svag eller till och med negativ sysselsättningsutveckling de senaste åren har efterfrågan

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011 Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011 Prognos ARBETSMARKNAD HALLANDS LÄN ÅR 2010 OCH 2011 ÖKAD SYSSELSÄTTNING MEN FORTSATT HÖG ARBETSLÖSHET Länets gynnsamma läge mellan Göteborg och Skåne och med

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Sida: 3 av 50 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text: Julia Asplund, Analysavdelningen Erik Huldt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västra Götalands län 1 PROGNOSEN Många nya arbetstillfällen under 2014 och 2015 Den ekonomiska konjunkturen förbättras gradvis och de närmaste åren kommer att kännetecknas

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län 2011-2012 Det här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Gotlands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN AVVAKTANDE ARBETSMARKNAD År 2011 blev ett bra år på Dalarnas arbetsmarknad med ökad sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Arbetsmarknadspolitiska prognoser Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Nej! Det är väl det enklaste svaret för både er och mig Men självklart kan vi det Fyra frågor kan vara värda att besvaras Vad gör

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Kalmar län

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Kalmar län Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011 1 Arbetsmarknadsutsikter -2011 för Kalmar län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 2 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Norrtälje 25 februari Bild 2 Bild 3 Slutsatser Sysselsättningen stabiliseras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Agneta Tjernström, Analysavdelningen Sida: 2 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Definitioner...

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

PROGNOS 2013. Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS 2013. Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN OCH FÅ NYREKRYTERINGAR 2013 blir ett år med lägre efterfrågan på produkter och tjänster i Dalarna. Många företag är avvaktande och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 och 2017 2016-06-08 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Jämtlands län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden försvagas 2013 Jämtlands län hade en ganska stabil arbetsmarknad när det gällde arbetslösa och varsel 2012 jämfört med de flesta andra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 Text Fredrik Ribbing, utredare Karin Berglind, utredare Arbetsförmedlingen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer