HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE"

Transkript

1 HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR Pedagogisk PLATTFORM Materialet är tänkt att användas av unga, och vuxna från 15 år och uppåt. I skolan, studiecirkeln, föreningslivet, arbetsplatsen eller i andra sammanhang då det finns behov av att lyfta frågor kring värdegrund, identitet, hembygd, makt och fördomar. Vill du som ledare arbeta med yngre åldrar kan du gärna plocka ut delar i materialet. Tänk på att vissa delar av materialet kan väcka starka känslor hos deltagarna, och se därför till att ni har gott om tid för att ventilera tankar och känslor som kan komma upp i samband med övningarna. Övningarna utgår från olika filmer och ljudklipp där unga uttalar sig om ämnen som de tycker är viktiga och som berör dem på något sätt. Syftet är att öva på att reflektera över olika teman och frågor, både enskilt och gemensamt i mindre grupper. Det bygger framför allt på ett aktivt samtal och att deltagarna får möjlighet tillsammans prata om olika frågor som angår dem. Materialet får användas fritt. Du som ledare väljer själv vilka övningar som passar din grupp. Materialet lämpar sig både att arbeta med vid ett enstaka tillfälle, eller som ett temaarbete som sträcker sig över lång tid. Filmerna är uppdelade i: Trailern. Övergripande film som mycket kort tar upp olika frågeställningar. Fungerar bra som ett intro till fortsatt arbete med temafilmer eller porträttfilmer. Temafilmer. Om hembygd, Om makt, Om fördomar och Om att fly. Fördjupande filmer som tar upp specifika och angelägna teman, med olika infallsvinklar. Till varje temafilm finns övningar och frågeställningar. Deltagarna får öva på att reflektera över olika situationer och knyta dem till sitt eget liv. Fungerar bra som utgångspunkt till olika gruppövningar. Porträttfilmer. Fördjupande filmer som utgår från unga personer. Tar upp många teman. Övningarna består av generella frågeställningar för samtliga porträttfilmer, samt ett antal personliga frågeställningar kopplade till vissa av porträttfilmerna. Deltagarna får öva på att prata om och reflektera över sina egna tankar och sitt liv utifrån det personerna berättar om i filmen. Fungerar bra som utgångspunkt till enskilda övningar. Testa, ha roligt och utvecklas med materialet! Lycka till! Sofia Dahlquist, november 2012 Det pedagogiska materialet är producerat av Sofia Dahlquist, pedagog, i samarbete med Rot produktion. 1

2 Film: Trailern Vilket tema angår dig? Storgrupp + mindre grupper + enskilt syfte: En gemensam introövning som kan göras innan gruppen arbetar vidare med antingen porträttfilmerna eller temafilmerna. DEL 1 Se tillsammans Trailern. Brainstorma tillsammans i storgrupp: Vilka av de textade orden kommer ni ihåg från trailern? Textade orden ur filmen: Bättre liv Längtan Vi och dom Hjärtat Makt Misshandel Kär Ta för sig Aldrig ge upp Ta hand om Drömmar Förändra Bättre samhälle Skatten Vara sig själv Fly Hembygd Ledaren skriver upp alla ord som gruppen kommer ihåg på whiteboard/blädderblock eller liknande. Ledaren får gärna fylla på med resten av orden om det behövs. Fundera över och diskutera i mindre grupper: Finns det några ord som är mer positivt eller negativt laddade? Varför är de positiva eller negativa för dig/er? Vad av det som sägs har du möjlighet att påverka själv? 2

3 DEL 2 Vilka ord är mest och minst angelägna för dig? Varje deltagare funderar enskilt över: Vilka två ord är viktiga respektive mindre viktiga för dig? Två och två berättar ni för varandra vilka ord ni har valt och hur ni tänkte när ni gjorde det. Film: Om hembygd Vad är hembygd? Två och två material: filmen Om hembygd som visas i utställningen syfte: Reflektera och diskutera ordet hembygd. Visa på mångfalden, att hembygden är i ständig förändring och att den byggs av de människor som lever där utifrån deras erfarenheter, åsikter och tankar. Bra introduktionsövning. Samtala tillsammans: Vad är det första ni tänker på när ni hör ordet hembygd? Vad betyder ordet hembygd för er? Är det ett ord ni känner till? Vad får ni för associationer? Se filmen Om hembygd Reflektera över: Tänker ni annorlunda kring ordet hembygd efter att ni har sett filmen? Var det något perspektiv i filmen som var nytt? Var det något i filmen som förvånade er? Fråga för en äldre grupp: Om ni skulle fått frågan när ni var i samma ålder som ungdomarna på filmen skulle ert svar varit detsamma som idag? 3

4 Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet hembygd. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att välja ut något ur filmen, som de kan känna igen sig i. Se filmen Om hembygd. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni fastnade för och valde ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just de/det? Var känner du dig hemma? Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera över var man känner sig hemma, och gemensamt samtala kring vad som särskiljer de platserna ifrån andra. Se filmen Om hembygd. Fundera enskilt över följande: Var känner du dig hemma? Är det ett eller flera ställen? Vad är speciellt med den platsen? Samtala i mindre grupper om vilka olika ställen ni har valt och varför ni har valt just dem. Finns det någon gemensam nämnare? Är det någon i gruppen som har valt samma plats? Är det någon som har valt flera platser? Vad behöver du för att känna dig hemma? Om 20 år tror du att du väljer samma plats då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma plats som ni kände er hemma på då? 4

5 Vem ingår i din hembygd?. Enskilt syfte: Reflektera över vilka personer som ingår i din hembygd. Se filmen Om hembygd Fundera enskilt över följande: Vem eller vilka personer ingår i din hembygd? Vad har du för relation till dem? Varför ingår just de? Om 20 år tror du att det kommer att vara samma personer då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma personer som ingick då? Fördjupning dokumentera din egen hembygd Beskriv, fota eller filma din egen hembygd. Välj den plats som du tycker betyder något speciellt för dig. Samla ihop materialet och visa för varandra, exempelvis på sociala medier eller genom att göra en utställning. Film: Om makt Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet makt. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om makt. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 5

6 Vad vill ni göra om ni får makt? Mindre grupper syfte: Öva på att komma på saker som ni vill förändra på platsen där ni bor. Försöka hitta något konkret som ni själva kan bidra med för att uppnå förändringen. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vad vill ni göra om ni får makt? Kom på ett konkret förslag på en förändring som ni vill göra på platsen där ni bor, och skriv ner det. Det kan vara stort som litet! Skriv också ner det första steget som ni kan göra för att åstadkomma förändringen. Samla alla förslag på ett ställe och titta på varandras. Diskutera vad som har kommit upp. Finns det något förslag som känns lättare att genomföra än något annat? Finns det någon som har ett tips på ett annat första steg till att genomföra förändringen? Vem har makten på er plats? Mindre grupper syfte: Reflektera tillsammans över vem eller vilka som har makt på platsen där ni bor. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vem bestämmer på platsen där ni bor? Är det flera personer? Är det olika beroende på tid på dygnet? Vem har bestämt att den eller de personerna ska ha makt? Att själv ha makt olika typer av makt Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera enskilt över hur det kan kännas att ha makt. Reflektera tillsammans över vilka olika typer av makt som finns. 6

7 Se filmen Om makt. Fundera först enskilt över: Har du någon gång upplevt att du har haft makt? Har du varit med och påverkat till en förändring? Hur kändes det? Hur tror du att andra upplevde det? Fundera och diskutera i mindre grupper: På vilka olika sätt man kan ha makt? Hur känns det att ha respektive att inte ha makt? Är det alltid positivt att ha makt? Vilka nackdelar kan det finnas med att ha makt? Fördjupning: Vilka har makten där ni bor? Undersök vem som bestämmer över platsen där ni bor. Gör ett studiebesök hos den personen. Fundera i förväg ut några frågor som gruppen vill ställa. Finns det andra personer som bestämmer än politiker? Fördjupning: Två sidor av saken argumentationsövning Kom tillsammans på en fråga som angår er på platsen där ni bor. Något som ni vill förändra på något sätt. Dela upp er i grupper där ena halvan är för förändringen och den andra halvan är emot. Undersök ämnet från båda perspektiven och kom på argument. Förbered er i mindre grupper och ta fram de bästa argumenten. Redovisa därefter era olika ståndpunkter. Gör det gärna i debattform där ena delen argumenterar för, och de andra emot. 7

8 Film: Om fördomar Varför finns det fördomar? Mindre grupper syfte: Analysera och diskutera begreppet fördomar. Brainstorma gemensamt i mindre grupper kring följande frågor: Vad är en fördom? Varför finns det fördomar? I vilka situationer uppstår fördomar? Se filmen Om fördomar. Diskutera i mindre grupper: (Ledaren får gärna välja ut några frågor som grupperna ska fokusera på, alternativt dela ut olika frågor till olika grupper.) Vem kommer på fördomarna? (Föräldrar, kompisar, media etc.) Vem sprider fördomar? Är fördomar alltid något negativt? Finns det fördomar på platsen du kommer ifrån? Har ni själva blivit utsatta för en fördom någon gång? Vem/vilka är mest utsatt för fördomarna? Kan ni komma på ett tillfälle då ni hade en fördom som sedan inte visade sig stämma? Vad hände i den situationen och vad fick dig att ändra dig? Vad kan man göra för att motverka fördomar? Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet fördomar. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om fördomar. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 8

9 Osynliga etiketter Enskilt + mindre grupper + helgrupp material: filmen Om fördomar som visas i utställningen, papper, penna syfte: Att bli mer medveten om hur vi kategoriserar människor i vår omgivning och vad detta kan få för konsekvenser. Genom att själva reflektera över hur andra ser på en kan vi bli mer medvetna om hur vi själva delar in andra i grupper. Att dela in människor i grupper kan liknas vid att sätta etiketter på dem: emo, storstadsbo, pensionär och så vidare. Etiketterna inrymmer en mängd föreställningar om den grupp som etiketten åsyftar. Titta först tillsammans på filmen Om fördomar. Fundera enskilt över frågan: Vilka etiketter sätter andra människor på dig? Etiketterna kan vara både stora och små, sportfantast, tonåring, datanörd. Som hjälp kan deltagarna tänka på en situation där man får ett första intryck. Vad tänker andra om dig när du till exempel går på gatan eller kliver på bussen? Välj enskilt ut två etiketter som du tror att andra sätter på dig. Skriv ner de på varsitt papper. Ledaren samlar därefter in alla papper och lägger ut dem på golvet så att alla kan se. Ledaren väljer någon eller några etiketter och frågar deltagarna: Vem är jag om jag har den här etiketten/etiketterna på mig? När jag har den här etiketten/etiketterna tillhör jag då en privilegierad grupp i samhället? Diskutera därefter i mindre grupper följande frågor: (Ledaren får gärna dela ut olika frågor till olika grupper.) Hur blir man bemött och behandlad utifrån de olika etiketterna? Är det någon etikett som upplevs som mer positiv eller negativ? Vilka etiketter är snäva och vilka kan betyda nästan vad som helst? Vilka etiketter sätter man nästan aldrig på folk? I Sverige får man sällan etiketten heterosexuell eller vit. Vad beror det på? Finns det etiketter du eller andra får mot sin vilja? Vilka etiketter uppfattas som acceptabla att kombinera och vilka inte? Varför är det så? 9

10 Home sweet home? Enskilt + basgrupp material: filmen Om fördomar, citatet Home sweet home, 41 ord om Sverige syfte: Reflektera över sina egna och andras tankar om platsen där man bor. Öva på att problematisera kring fördomar. Se tillsammans filmen Om Fördomar. Läs därefter högt citatet Home sweet home, där en av de unga berättar om platsen där personen bor. Även om det dyker upp poliser nästan varje dag är det fint. Barnen leker ute på gården, en gång i tiden var det jag. Människorna som bor här är mest utländska människor. Det är här vi är uppväxta. Alla känner alla. Det är därför jag trivs så bra och känner mig trygg. En del är rädda, speciellt folk som inte bor här. Vi som bor här omkring älskar det. Att sitta på gården och käka solrosfrön i solen och bara softa. Det är perfekt. Sockenvägen home sweet home. Varje person funderar enskilt över: Hur uppfattar andra platsen där du bor? Är det home sweet home för dem? Hur skulle personer utifrån beskriva platsen där du bor? Finns det fördomar och förutfattade meningar som du inte håller med om? Använd gärna orden om Sverige i kitet om du behöver hjälp med vilka beskrivande ord man kan använda. Hur beskriver du själv platsen? Hänger din bild ihop med de andras syn eller skiljer den sig åt? Vilken är den största skillnaden respektive likheten? Varför tror du att det ser ut så? Prata med varandra i basgrupperna om era tankar. Finns det några likheter och skillnader mellan hur ni uppfattar att andra och ni själva tänker om platsen där ni bor? Fördjupning: Hur kan man motverka fördomar? Intervjua andra personer (politiker, lärare, föräldrar, kompisar) i er närhet om vad man kan man göra för att motverka fördomar. Vad har andra för tips? 10

11 Filmen: Att fly Att fly från hembygden Två och två material: filmen Om att fly som visas i utställningen syfte: Reflektera tillsammans över hur ni skulle uppleva situationen om ni tvingades fly från Sverige. Öva på att byta perspektiv och att se saker på nya sätt. Samtala tillsammans om: Vad skulle behöva hända på platsen där du bor för att du skulle tvingas fly? Vart skulle du ta vägen? Varför? Vad tror du att du skulle göra på den nya platsen? Titta på filmen Om att fly. Samtala tillsammans om: Hur tänker du efter att du har sett filmen? Känner du igen dig i något av det de unga berättar? Vill du ändra något i det du först tänkte? Hur skulle du vilja att det var på den nya platsen? Hur skulle du önska att folk betedd sig där? Vad skulle du sakna mest från din plats, där du är idag? (hus, vänner, trygghet, fotbollsträning ) Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med situationen att tvingas fly. Försöka identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att de ska komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om att fly. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni valde. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka tankar får ni? 11

12 På flykt vem och vad vill du ta med dig? Enskilt + två och två eller mindre grupper + helgrupp material: filmen Om att fly som visas i utställningen, papper, penna syfte: Reflektera över hur det kan kännas att behöva lämna sin hembygd och sina nära och kära. Få en inblick i hur det skulle kännas att ge sig av mot sin vilja och behöva göra ofrivilliga val. obs! Övningen kan väcka starka känslor hos deltagarna. Det är därför viktigt att ha gott om tid för att kunna ventilera övningen efteråt. Titta tillsammans på filmen Om att fly. Alla deltagare arbetar enskilt. Ledaren läser följande text för helgruppen. tänk dig in i följande situation: Hembygden och platsen där du bor och där du alltid känt dig säker och trygg, är plötsligt inte det längre. Sverige har blivit invaderat av ett annat land och du måste snabbt ge dig av. Du har nu mindre än en halvtimme på dig att samla ihop din familj, dina närmaste vänner, packa och fly. Om du stannar kommer du förmodligen att bli dödad. Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig på flykten. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Skriv ner alla saker som du vill ta med dig. Det måste vara något som du kan bära med dig på något sätt. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Du får nu reda på att lastbilen som ni ska åka med har gått sönder. Istället måste ni fly i en vanlig personbil. Personbilen kan bara ta fem passagerare, inklusive dig själv. Stryk över de namn på personlistan som inte får plats i bilen. Allt bagage får inte plats i personbilen. Du får bara ta med dig fem saker. Stryk över de saker du inte kan ta med dig. Bilen kör vidare, men stöter plötsligt på en vägspärr och måste vända om. Du får nu reda på att ni måste fortsätta resan i en liten motorbåt istället. I båten får bara två personer och du själv plats i första vändan. Vilka skickar du först? Stryk de andra namnen. Frågar någon deltagare om man själv måste följa med i båten eller om de får skicka någon annan, svarar du som ledare: Det får du själv avgöra. Det finns tre platser. Valet är ditt men det är bråttom! Dessvärre finns det nästan ingen plats för bagage. Du måste snabbt välja ut tre saker som du kan bära med dig ombord. 12

13 Stryk de saker du inte kan ta med dig. Båten åker sakta iväg och någonstans därframme väntar ett nytt liv. Samtala två och två eller i mindre grupper: Hur kändes det att göra övningen? Hur reagerade ni när förutsättningarna och reglerna förändrades? Känns övningen realistisk? Kan det vara så här i verkligheten? Ledaren summerar tillsammans i helgruppen: Människor väljer inte flykten. Utan flykten väljer dem Och man måste anpassa sig efter nya och oväntade förutsättningar. Var det någon som tog med sig passet? Varför valde ni passet/varför valde ni inte passet? Vilka nya tankar fick ni av att göra uppgiften? Vad tror ni att syftet är med uppgiften? Fördjupning: Skriv en berättelse om att fly Kom på en berättelse om en person som har flytt. Utgå från fakta du kan hitta på internet, tidningar, bibliotek eller genom att prata med någon som har erfarenhet av att fly. 13

14 Porträttfilmerna Deltagarna kan både arbeta med filmerna enskilt eller i små grupper. Antingen väljer du som ledare ut filmerna eller så får varje person/grupp själv välja porträttfilm. Ni kan antingen arbeta med generella eller individuella frågeställningar. De generella frågorna fungerar till alla porträttfilmer, och de individuella utgår från det som varje person berättar i sin film. Generella frågor: Välj något som sägs i filmen som du har gemensamt med den personen. Det kan vara en åsikt, en egenskap, en erfarenhet eller något annat. Säger personen något som förvånar dig och som du inte förväntade dig att den skulle säga eller tycka? Varför blev du förvånad? Diskutera gärna vidare i mindre grupper om vad ni har valt ut och varför. Alexandra i Laholm Alexandra berättar att hon kommer från en väldigt liten by. Det är typ en sväng. Hur skulle du beskriva att det ser ut där du bor? Vill du bo kvar eller vill du bo någon annanstans? I så fall var? Varför? Alexandra säger att hon bor ute i ingenstans. Vad tror du att hon menar med ingenstans? Vad är ingenstans för dig? Har du en sådan plats i din närhet? Alexandra säger att hon tycker att alla borde rösta, för att det är ens skyldighet. Får man chansen att vara med och bestämma så ska man ta den. Hur tänker du? Vilka skyldigheter tycker du att man har som människa/medborgare i Sverige? Angelica i Stenkumla Angelica är engagerad i ungdomsrådet på Gotland, för att hon vill vara med och påverka hur det skulle kunna se ut. Bland annat var hon med och startade ett kafé. Har du varit med och genomfört en förändring? Vad vill du förändra där du bor? 14

15 Om Angelica tvingas att lämna landet vill hon fly till Grekland och ön Rhodos. Anledningen till det är att hon tycker det är nästan precis likadant som Gotland. Finns det någon plats i något annat land, som du tycker liknar den platsen du kommer ifrån? Vad finns det där som liknar den plats du kommer ifrån? Är detta en plats du kan tänka dig att fly till och bosätta dig på, om du inte kan bo kvar där du bor idag? Varför? Varför inte? Christoffer i Gringelstad Christoffer tycker att friheten är det bästa med platsen där han bor. Ingen klagar när han spelar hög musik, och det är mycket mer frihet här än om han skulle bo inne i stan. Vad har du för frihet där du bor? Finns det något du vill göra som du inte får göra där du bor? Christoffer tycker att folket där han bor är rätt mycket enstöringar, men är väldigt trevliga mot varandra. Man säger hej, men det blir inte mycket mer än så. Man träffas inte så mycket och man har inga fester tillsammans. Man håller sig mest för sig själv och sin egen familj, sitt eget sällskap. Hur är människorna där du bor? Känner du igen dig i Christoffers beskrivning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med det han beskriver? Christoffer vill göra det lättare för ungdomar att följa sina drömmar. Han vill att det ska finnas utbildningar inom varje intresse, så att folk kan ägna sig åt sina intressen. Och livnära sig på det. Om du fick välja helt fritt vilket intresse vill du utveckla och utbilda dig inom? Och varför? Du behöver inte tänka praktiskt, utan bara efter ditt hjärta. Emma i Pixbo Emma säger att i Pixbo finns det lika mycket alkoholism och kvinnomisshandel som på andra ställen bara att här döljs det mycket lättare för att allt ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Fundera över Allting ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Hur ser det ut på platsen där du bor? Hur agerar man på platsen där du bor om man märker att någon far illa? Emma menar att det finns fördomar runt omkring oss hela tiden. Hon tar upp ett exempel från när hon började gymnasiet. Hon tänkte då att de från stan skulle vara på ett visst sätt. De i sin tur, hade fördomar om henne, och hennes kompisar från landet. Men ingenting av det stämde i verkligheten. Har du varit med om en liknande situation där du har haft fördomar om nå 15

16 gon som samtidigt har haft fördomar om dig? Vad fick dig att ändra dina tankar? Emma har en kompis som har lyckats driva igenom flera idéer på platsen där de bor, till exempel att de unga ska få egna busskort. Har du eller någon du känner drivit igenom en idé på platsen där du bor? Hur ska man bära sig åt för att förändra saker? Vad vill du förändra på platsen där du bor? Isaac i Stockholm Isaac åkte ett år till USA och fick möta en helt annan kultur. När han kom hem till Stockholm igen tyckte han att det var skönt att vara hemma. Han uppskattar Stockholm så mycket mer. Har du varit med om något liknande? (Det kan vara på en annan plats i Sverige eller utomlands.) Hur kände du? Beskriv hur det kändes för dig att komma hem. Isaac tycker att många unga idag inte har tillräcklig kunskap för att ta plats och säga till om något i samhället. De unga måste därför tidigare utsättas för politik och för vad som händer i samhället. På så sätt kommer de unga kunna träda fram mycket mer, och vara med och påverka. Hur tänker du kring detta? Har unga på platsen där du bor tillräckliga kunskaper för att vara med och påverka? Isaac tror att ekonomin kommer att vara lite mörkare i framtiden, vilket innebär att det kommer vara svårare för honom att lyckas. Han känner därför att han måste jobba hårdare, och se till så att han får de bästa resultaten för att kunna lyckas i framtiden. Hur ser du på detta? Känner du igen dig i det Isaac berättar? Vad tror du är viktigt för att kunna lyckas i framtiden? Jenny i Blaikliden Jenny berättar om känslan hon kände när hon fällde sin första tjäder. Hon kände sig varm och glad i hjärtat, trots minus 32 grader ute. När kände du dig senast varm och glad i hjärtat? Där Jenny bor är det viktigt att ha körkort, för att det inte går så många bussar. Hur tar man sig bäst runt där du bor? Kan du exempelvis promenera till affären? 16

17 Jenny tycker att det är positivt att komma från ett mindre ställe, för att hon har lärt sig att ta vara på de små sakerna. Människorna där kommer varandra nära. Alla känner varandra. Hur ser det ut där du bor? Känner människorna varandra? Har du några speciella små saker som du har lärt dig att ta vara på? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bo så? Marcus i Tumba Marcus är inte rädd för att gå ute i Tumba på kvällarna. Men han har vänner som kommer på besök som tycker att det är jätteobehagligt. Är du rädd för något där du bor? Finns det andra som inte bor där, som känner rädsla när de är där? Varför? Hembygd för Marcus är en plats där han känner sig hemma och där han trivs. Där själen får ro. Han har flera sådana platser; i kyrkan, hemma med sin familj och i skolan med sina kompisar. Det är platser där han känner att kan vara sig själv. Hur känner du? Var känner du dig hemma och kan vara dig själv? Har du flera sådana platser? Marcus tror att om han visar glädje och är snäll mot människor, får han kanske det tillbaka. What comes around goes around. Hur tänker du? Vad gör du för att göra samhället bättre? Har du ett liknande talesätt som stämmer in på dig? Marcus tycker att Stockholm är för uppdelat i olika delar. Hans råd till politikerna är att människorna ska blandas mer, vilket Marcus tror utvecklar samhället och minskar fördomarna. Vad har du för råd till politikerna på platsen där du bor? Marcus i Sundsvall Marcus spenderar mycket tid i sin replokal. Detta är en plats där han gärna sitter och bara känner lugnet. Har du en plats där du känner dig lugn och avslappnad? Beskriv platsen. Varför känner du dig lugn just där? Marcus säger att han är stolt över musiken i Sundsvall. Vad är du stolt över på platsen där du bor? Finns det något som du inte är stolt över? 17

18 Marcus menar att unga har makt. Brinner man ordentligt för en åsikt tar folk åt sig den till slut. Han och hans kompisar lyckades driva igenom och övertyga politikerna att deras musikhus i Sundsvall skulle vara kvar. Har du någon åsikt du brinner för på platsen där du bor? Har du varit med om att driva igenom en förändring? My i Karlskrona My tror att stockholmare och folk från större städer tror att de som bor i Karlskrona kommer från en liten håla. Vad tror du att folk från andra platser tänker om platsen som du kommer ifrån? Varför tror du att det är så? My berättar att det är många i hennes ålder som vill lämna Karlskrona. De tycker att staden är för liten och att det inte finns så mycket möjligheter där. Om hon själv lämnar Karlskrona tror hon att hon kommer att återvända när hon blir äldre. My tycker nämligen att staden är bättre för lite äldre personer och för barn. Hur tänker människor i din ålder om platsen där du bor? Vilka personer passar bäst där du bor, enligt dig? My vill göra det enklare för människor att få fram sina åsikter i samhället. Om man kommer ny till Sverige eller om man är ung, så är det inte så lätt att veta vad man tycker eller vilket politiskt parti man vill gå med i. My vill ha ett system som gör det lättare för folk att säga vad de tycker och vad de vill förbättra. Tycker du att det är svårt att få fram dina åsikter i samhället? Har du någon idé om hur man kan underlätta för människor att få fram sina åsikter? Neno i Gårdsten Neno berättar att han ofta upplever att han blir iakttagen och misstänkt när han besöker olika butiker. Det är inte bara för honom att gå in och handla, utan han upplever ofta att han får blickar som äter upp honom inombords. Han känner att utvecklingen mot allas lika rättigheter inte har kommit någonstans. Har du, eller vet du någon som har, varit med om något liknande som det Neno beskriver? Hur skulle du reagera i Nenos situation? Neno har inga planer att flytta från Gårdsten. Han älskar platsen och blir varm bara av att tänka på den. Hur känner du kring platsen där du bor? Vill du flytta bort eller stanna kvar? Varför? 18

19 Om Neno får makt vill han programmera om folk till det bättre. Han tycker att människorna inte bara ska sträva efter pengar, utan efter en bra hälsa. Han vill därför satsa på ekologiskt odlad mat, friska kor och grisar. Hur vill du programmera om folk om du får makt? Niclas i Arjeplog Niclas tycker att alkoholen är ett stort problem på platsen där han bor. Föräldrarna bryr sig inte om att de unga dricker. Niclas tycker att vuxna borde ta större ansvar och säga nej, då de vet vad som kan hända på grund av alkoholen. Vilka problem finns där du bor? Vad kan göras för att lösa dem? Niclas tycker att naturen är det bästa i Arjeplog. Att man kan gå ut i skogen nästan var som helst. Hur ser naturen ut där du bor? Vad har naturen för betydelse i ditt liv? Om Niclas får makt vill han höja studiebidraget för gymnasieelever, för han tycker att 1050 kr per månad är alldeles för lite för hans intressen. Hur mycket räcker 1050 kr per månad till för dina intressen? Vad vill du göra om du får makt? Varför vill du göra just det? Niclas dröm är att köra lastbil i framtiden. Hur tänker du kring din framtid? Har du en dröm om vad du vill arbeta med? Sahand i Oxie Sahand tycker att det är superkul att vara ung i Oxie, för att alla hans vänner finns där. Men samtidigt kan det bli tråkigt för att det inte finns mycket att göra. Hur är det att vara ung på platsen där du bor? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Saknar du något? Varför? Sahand tycker att politikerna visar för lite engagemang och gör felsatsningar i Oxie. Ett sätt att ändra på detta kan vara att skapa en grupp för ungdomarna, en ungdomsstyrelse, som kan ge politikerna bättre information, och som kommer att gynna deras beslut. Hur ser det ut på platsen där du bor? Är politikerna engagerade i frågor som berör dig? Har du någon idé som skulle kunna gynna de unga? 19

20 Sahand tycker att det är viktigt att göra saker i sin egen takt. Att ta sin egen tid genom att ta små bebissteg framåt. Han vill inte springa in i en utbildning som han inte känner sig bekväm med, bara för att samhället kräver det. Har du någon strategi för din framtid? Tycker du att samhället är med och påverkar vad man som ung ska göra med sitt liv? Sofia i Stora Mellösa Sofia tycker inte att det spelar någon roll var hon kommer att bo i framtiden så länge hon får bo med sin pojkvän. Hur vill du bo i framtiden? Vem vill du bo med? Sofia tycker inte om tystnad, mörker och ensamhet. Hon känner sig otrygg då. I vilka situationer känner du dig otrygg? Hur hanterar du dessa situationer? Om Sofia behöver fly från Sverige vill hon fly till ett varmt land. Till Spanien eller Argentina. Hon tycker samtidigt att det skulle kännas hemskt att lämna den plats där hon är född och känner sig hemma. Hon vet inte hur länge hon kommer att klara av att bo någon annanstans. Vart skulle du fly? Hur känner du inför att behöva fly? Vilka tankar väcker detta hos dig? Sofia är inte intresserad av politik. Så länge det är rättvist i Sverige känner hon att det kvittar att gå och rösta. Hur tänker du? Är det viktigt att rösta? Vad blir konsekvensen om man inte röstar? Kan och ska samhället vara rättvist? Yamina i Jokkmokk Yamina säger att de som kommer från Jokkmokk är sociala och ganska öppna. Men man går inte runt och skryter om hur mycket pengar man har. Då tycker folk att man är en skrytmaja. Hur fungerar det där du bor? Finns det något speciellt sätt man helst inte ska vara på? Vad händer om man är på det sättet? I Jokkmokk har de unga inga platser att mötas och hänga på, förutom hemma hos varandra. 20

21 Var brukar unga träffas där du bor? Behövs det speciella platser som unga kan träffas på? Vad önskar du för ställen där du bor? Yamina säger att det finns en stor gemenskap i Jokkmokk och man är som en stor familj. Alla känner alla och alla blir sedda. Nackdelen är att om det händer något så vet alla om det inom ett par timmar. Så man ska inte göra dumheter där. Hur är det på platsen där du bor? Vad händer om man gör dumheter? Känner alla alla, eller är det tvärtom? Hur vill du att det ska vara? I Jokkmokk finns det fördomar mot stockholmare och att stadsbor är korkade. Men Yamina säger att det mest är på skoj. Hur ser det ut där du bor? Vem skojar man om? Varför gör man det? Suong i Kyrkhult Suong längtar inte bort från Kyrkhult, men hon har kompisar som tycker att de är alldeles för stora för Kyrkhult och att Kyrkhult är för litet för dem. Hur är det på platsen där du bor? Har du och dina vänner samma syn på hur det är att bo där? Suong menar att man genom att göra små saker för andra människor kan göra samhället bättre. Att ge ett leende till en sur tant i kiosken kan göra skillnad. Genom att man själv gör saker för andra, så blir andra sugna på att göra likadant. Hur tänker du? Har du ett exempel på en god gärning som du har gjort för någon annan? Vad kan du göra för att samhället ska bli en bättre plats? Suong berättar att Kyrkhult är en plats där hon känner sig hemma och har allt hon behöver. Det finns ingen annan plats som hon känner sig så trygg som hon känner sig där. Var känner du dig hemma? På vilken plats känner du dig trygg? Vad är det som gör platsen trygg för dig? Sirwan i Falun Sirwan har valt att bli filmad på en plats där han brukar gå när han är på dåligt humör, när han saknar sin familj och vill slappna av och tänka. Har du en speciell plats dit du brukar gå när du är på dåligt humör och vill 21

22 slappna av? Varför går du just dit? Vad är det för plats? Om du inte har en speciell plats att gå till, hur vill du att en sådan plats ska vara och se ut? Sirwan berättar att han inte har någon släkt i Sverige. När han kom till Falun så fick han två plastföräldrar som hjälper honom och som han tycker mycket om. När han mår dåligt och behöver någon att prata med, kan han prata med dem. De finns alltid där när han behöver dem. Har du någon person i din närhet som du står nära och som alltid finns där för dig? Finns det någon person som brukar vända sig till dig när den personen mår dåligt? Behöver en person vara släkt för att den ska stå en nära? Hur tänker du? Sirwan vill i framtiden jobba och vidareutbilda sig till sjuksköterska. Han vill också kunna hjälpa sin familj och bygga ett fint hus till dem. Vad har du för drömmar om framtiden? Finns det någon speciell person som du vill hjälpa? Avin i Göteborg Avin säger att hon står med ena foten i Sverige och den andra foten i Kurdistan. Hon har en del i båda länderna. Trots att hon har bott längre i Sverige, är det ändå Kurdistan som är hennes hemland. Men flyttar hon tillbaka dit kommer hon samtidigt ha svårt att lämna Sverige. Har du flera platser som du känner dig hemma på? (Det kan vara olika orter, olika länder etc.) Vilken av platserna skulle du välja att bo på om du blir tvungen att välja? Hur skulle det kännas att behöva välja? Avin berättar om en klasskompis som hade jättemycket fördomar om Hammarkullen, där Avin bor. När klasskompisen kom och hälsade på och Avin visade henne runt, ändrade kompisen sina tankar och hennes fördomar försvann. Har du varit med om att någon har haft fördomar om platsen där du bor? Har du erfarenhet av att någon har ändrat sina tankar och fördomar när de besökt platsen där du bor? Varför tror du att människor har fördomar om en plats som man aldrig har varit på? Avin vill gärna bli lärare i framtiden, för att hon vill få chansen att påverka barn och människors tankar. Hur tänker du kring din framtid? Har du något yrke eller sysselsättning du brinner för? (Om du redan har ett yrke, fundera istället över: Om du får chansen att ändra yrkesbana vad vill 22

23 du satsa på då?) Daniel i Nol Daniel tycker att den viktigaste frågan i Ale är att vi inte ska komma i gruppen vi och dom. Om vi kommer ur det tänkandet blir det väldigt bra för alla. Vilken tycker du är den viktigaste frågan på platsen där du bor? Finns det ett likadant tänkande där kring grupperna vi och dom? Daniel berättar om en kiosk som heter Görans, där han och hans kompisar brukar hänga och träffas. Det är alltid någon man känner där. Daniel tror att det är ett ställe som aldrig kommer att gå ur tiden. Har du någon liknande plats där du och dina vänner träffas? Beskriv platsen. Daniel har alltid känt intresse för politik och kolla på nyheter. Speciellt innan riksdagsvalet för att kunna göra det rätta valet. Hur följer du med i vad som händer i samhället och inom politiken? Vilka frågor i samhället tycker du är mest och minst intressanta? Varför? Oskar i Arentorp Platsen som Oskar har valt att bli filmad på är en plats dit han går när han vill ta det lugnt och behöver tänka. Han gick exempelvis dit efter att hans förra tjej gjorde slut. Har du en plats du går till när du vill ta det lugnt och behöver tänka? Vad är speciellt med den platsen, och vad gör den till en lugn plats för dig? Oskar känner sig trygg på platsen där han bor och är inte rädd för något. Han säger att det kan hända att det kommer ett slag då och då, men det är ju inte att man ska gå och döda varandra eller något sånt. Det är mycket mer sånt i storstäder och han är glad att det inte finns något sånt där han bor. Hur ser det ut där du bor? Är det en plats med mycket bråk? Varför tror du att det är så? Oskar säger att hembygd för honom är ett ställe som han kan utan och innan, som han skulle kunna cykla i sömnen. Han vet precis hur det är och har koll på allt. Har du någon plats du kan utan och innan? Som du skulle kunna cykla i sömnen? Är den platsen din hembygd? 23

24 Vanja i Stockholm Vanja tycker att Stockholm är väldigt uppdelat, både i innerstan och utanför stan. Det är nästan som de olika delarna tävlar med varandra. På Södermalm är man lite mer bohemisk och på Östermalm är dom rika och kapitalister. Hur ser det ut på platsen där du bor? Är det en uppdelad plats? Finns det några som tävlar mot varandra? Varför tror du att det ser ut så? Vanja har valt att bli filmad på en plats som är en kombinerad biograf och kafé. Hon tycker att det är trevligt och mysigt där. Hon säger: vi ungdomar går ofta och fikar och på bio och det kostar mycket pengar när vi umgås. På somrarna kan vi vara i parkerna men när det blir kallare måste vi vara hemma hos folk eller på kaféer. Var träffas unga på din ort? Upplever du att det kostar mycket pengar när du och dina vänner träffas? Vanja vill få bort främlingsfientlighet, rasism och ojämlikhet, för att hon tycker att det stoppar utvecklingen. Både den ekonomiska, den sociala och för miljön. Hur tänker du kring detta? Vad tycker du är det största hotet mot utvecklingen? Mahmoud i Kalmar Om Mahmoud får makt och får bestämma så hade han inte placerat ut alla utlänningar på samma ställe. Vad vill du göra om du får makt och får bestämma på platsen där du bor? Mahmoud bor i Norrliden som har rykte om sig att det finns en massa knark där, och att det inte är ett bra ställe. Många som inte bor där tror att det händer mycket i Norrliden och att det är bråk och sånt. Men när människor kommer dit märker de att det är trevligt och skönt där. Mahmoud menar att det är lätt att folk sprider dåliga rykten som inte är sanna. Hur ser det ut där du bor? Finns det dåliga rykten som inte är sanna? Vem är det som sprider ryktena? Varför sprider folk rykten som inte stämmer? Mahmoud vill bo kvar i Kalmar. Han tycker att det är ett lugnt och skönt ställe. Samtidigt händer det mycket och det finns en hel del grejer att välja bland. Vill du bo kvar där du bor idag? Vad tycker du är det bästa och det sämsta med platsen där du bor? 24

25 Ljudfilm Vad är Sverige för dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera över och samtala tillsammans om bilden av Sverige idag. Öva på att analysera vad andra personer säger, och reflektera över det som sägs i förhållande till sina egna tankar. DEL 1 Fundera först enskilt på hur du skulle beskriva Sverige idag. Vad upplever du som positivt? Vad upplever du som negativt? Vad skulle du vilja förändra? Har du något speciellt ord eller uttryck som du associerar till Sverige? Lyssna tillsammans på ljudfilmen Vad är Sverige för dig?. Samtala i mindre grupper om: Var det något speciellt som ni fastnade för? Var det något som ni kände igen er i? Var det något som ni håller med om? Vad det något som inte stämmer överens med er egen bild? Vilka nya tankar fick ni? DEL 2 Vad är det som sägs? Lyssna tillsammans på ljudfilmen Vad är Sverige för dig?. Be varje grupp ta ut ett citat som de fastnar för. Behöver gruppen mer tid på sig att välja, kan de lyssna en gång till. Vad är det i citatet som ni fastnar för? Vilka ord känns viktiga i citatet? Stämmer citatet överens med er egen bild av Sverige? Håller ni med om det som sägs? Har grupperna svårt att hitta ett citat de vill arbeta med, kan de arbeta med följande citat: Ett bra land, ett fritt land, ett rent land. Men det är fucked-up också, för vissa. 25

26 Analysera citatet. Vad menar personen som säger detta? Vilka syftar personen på med ordet vissa? Vad tror ni personen tycker är fucked up? Upplever ni orden: bra, fritt och rent som positivt eller negativt laddade ord? Kan ni komma på ett sammanhang där de upplevs som negativa respektive positiva? 26

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM Materialet är tänkt att användas av unga, och vuxna från 15 år och uppåt. I skolan, studiecirkeln, föreningslivet, arbetsplatsen eller i andra

Läs mer

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE Övningar på egen hand Materialet är tänkt att användas av unga, från 15 år, och vuxna som tillsammans med en ledare besöker vandringsutställningen Hembygd någonstans i Sverige

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning

Läs mer

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior?

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? Studenternas utvärdering, 2010 ( 17 har svarat utav 19 deltagare) I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? 3 mycket nöjd 2 nöjd 1 mindre nöjd 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 Några

Läs mer

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Tusen gånger om Författare: Cecilia Sundh Tusen gånger om är en berättelse med ett viktigt budskap. Den handlar om 13-åriga Iza, som träffar en äldre kille när hon är på sommarkollo. En kväll

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Vänd dig inte om Lärarmaterial sidan 1 Författare: Ewa Christina Johansson Vad handlar boken om? Boken handlar om Filip som försöker blir medlem i ett gäng fast han egentligen inte vill. Han har en viktig sak kvar att genomföra. Han

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS

TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS Tidsåtgång: Cirka 80-120 minuter SYFTE: Öka förståelsen av vad

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Författare: Helena Karlsson

Författare: Helena Karlsson Läsnyckel Lea, vilse! Författare: Helena Karlsson Lea, vilse! är en ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Den riktar sig till dig som vill ha en spännande berättelse, skriven med ett tydligt språk,

Läs mer

Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre?

Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre? Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre? Vi vet hur du kan skruva upp njutningsfaktorn - och varför du borde göra det! 13 OKTOBER 2017 Här är de 9 strategierna som hjälper dig att få

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

Studieguide Hej Sverige!

Studieguide Hej Sverige! Emelie Jönsson Studieguide Hej Sverige! Om vägar till studier och jobb Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1 4 Introduktion och information. Vem är jag? Träff 2 5 Mötet med Sverige,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 68 svar, 76 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 2 1 Ja Nej Varför, varför inte? - För jag älskar att sjunga o här sjunger man varje dag! - Jag har fått nya vänner

Läs mer

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme. Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Önskestad Västerås 2010

Önskestad Västerås 2010 Önskestad Västerås 2010 Ovanför dig ser du fyra flaggor som barn och unga på en fritidsgård i Västerås har tillverkat. Idén är att låta politiker och er stadsbor få ta del av deras åsikter och röster.

Läs mer

VARFÖR VIT JUL? Diskutera

VARFÖR VIT JUL? Diskutera ARRANGERA VIT JUL VARFÖR VIT JUL? När samhället stänger ned, när lamporna på fritidsgården släcks och när vaktmästaren låser porten till skolan och går på julledighet då finns vi där och gör julen till

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Lärarhandledning Billie: Du är bäst

Lärarhandledning Billie: Du är bäst Lärarhandledning Billie: Du är bäst Här presenteras ett antal kapitelrelaterade frågor att grubbla över och samtala kring. Efter frågorna följer övningar i kreativt skrivande. Kapitel 1-2: I Bokarp gör

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Politikmiddag. De tre delarna. Här finns övningar för att väcka tankar om vad du värderar högt när det kommer till politik och samhället.

Politikmiddag. De tre delarna. Här finns övningar för att väcka tankar om vad du värderar högt när det kommer till politik och samhället. MIDDAGS POLITIK Politikmiddag Debatter, argument, valplattformar, kompasser, tyckanden och listor på viktiga valfrågor. Upptakt, affischer, mer debatter, partikriser och löpsedlar. Röstkort, vallokal,

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

KAPITEL 6. Alla dessa val!

KAPITEL 6. Alla dessa val! KAPITEL 6 Alla dessa val! 59 J ag öppnar ögonen lite försiktigt. Det är knäpptyst i rummet, vilket är ovanligt sen Brainy kom in i mitt liv. Jag är ändå beredd på att vad som helst kan hända och går ut

Läs mer

Läsnyckel. Splej Mysteriet med den försvunna tjejen. Torsten Bengtsson Ill.: Katarina Strömgård. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Splej Mysteriet med den försvunna tjejen. Torsten Bengtsson Ill.: Katarina Strömgård. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Splej Mysteriet med den försvunna tjejen Torsten Bengtsson Ill.: Katarina Strömgård Ett nytt fall för SPLEJ! En tjej i Esters storasysters klass har försvunnit. Hon har fått avslag på sin asylansökan

Läs mer

Extramaterial till skola och förskola

Extramaterial till skola och förskola Extramaterial till skola och förskola Hej! För tredje året i rad lanserar vi Snällkalendern en julkalender med uppmaningar om att göra något snällt varje dag fram till julafton. Vi har tagit fram Snällkalendern

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hannes och Sara har varit ett par sedan den där dagen i juli. I morgon är det dags för skolstart och de ska gå dit ihop. Nu sitter de vid kiosken och äter glass

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten. Kommunikationskort Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra Berätta om en favoritleksak du hade som liten Berätta om ett barndomsminne Berätta om en framtidsdröm du hade som liten

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ta kommando över dina tankar

Ta kommando över dina tankar Ta kommando över dina tankar Vår hjärna vän eller fiende! Har du någon gång hört uttrycket det är bara ord, eller, det var bara en oskyldig tanke. Min vän, det finns ingenting så förödande som ord och

Läs mer

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen. Vårt handlingsutrymme och våra möjligheter att exempelvis kunna utbilda oss till det vi vill, få det jobb som vi drömmer om och ta del av samhällsinformation varierar mycket beroende på faktorer som hudfärg,

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Välkommen till Superkommunikatören Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Spåna fritt och hämta upp dina djupt dolda drömmar. Låt dem se ljuset och överdriv dem gärna. Inga begränsningar, full frihet.

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild galleri benjamin goss Andas gammalt och nytt Benjamin Goss är fotografen som tjänar sitt uppehälle med digitalkameran, men som älskar det bristfälliga som en trasig storformatskamera

Läs mer

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total Besökarenkät 2018 Är du...? Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total 72 100 100% (72/72) Vilken fritidsgård besöker du nu? Lagan 12 16,9 Ljungby 59 83,1 Total 71 100 98,6% (71/72) Hur trygg känner

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år

Läs mer

MOLLY (vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! PEPPER Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det

MOLLY (vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! PEPPER Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det (vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det här stället? Mamma! Mamma! Håll klaffen, Molly! ( knuffar ner på

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri Förslaget bygger på fyra träffar men materialet Frisk och fri är flexibelt så det går också att träffas färre gånger och istället lite längre tid. Se detta

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer