Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN

2 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete: Alla pedagoger skall: Arbeta för ett positivt bemötande Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen vid namn. Se det positiva som barnen gör och säger och berömma dem efter det. Tänka PUG. Samtala med barnen och ge dem tid att bli lyssnade på. Uppmuntra barnen till att prova på och klara saker själva, men ge stöd när det behövs. Synliggöra vardagen Regelbundna rutiner. Illustrera dagen med bilder, för att skapa trygghet och göra vardagen begriplig för barnen. Förbereda barnen om rutiner ändras och berätta varför. Se och uppmärksamma alla barn Vara uppmärksam på signaler från barnen som kroppsspråk, att någon inte är med och leker, utåtagerande m.m. Hjälpa till att lösa konflikter och ge barnen redskap att själva lösa dessa. Arbeta som nära pedagoger, för att kunna se och höra vad som händer i barngruppen. Anpassa aktiviteter efter barnens förutsättningar. Respekt för varandra Lära barnen att respektera vad stopp eller nej betyder. Föra en öppen dialog med varandra om tillfälliga regler som varit nödvändiga i barnens lek. När vi ställer frågor tar vi konsekvenser av svaret. Skapa goda kontakter med föräldrar Uppmuntra föräldrar att komma in i verksamheten vid lämning och hämtning. På utvecklingssamtalet pratar vi om hur barn och föräldrar trivs med vår verksamhet. Verka för att alla föräldrar känner sig delaktiga i förskole rådets arbete.

3 Regelverk Diskriminering & Trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap.6. (Se vidare sista sidan) Uppföljning från tidigare åtgärder Kön/Könsöverskridande tillhörighet Etnisk tillhörighet Övrig kränkande behandling Delaktighet och samverkan i framtagande av planen: Alla barn och pedagoger på förskolan. Alla pedagoger har intervjuat barnen, gjort kartläggning, reflekterat över våra dagboksanteckningar och övrig dokumentation. Kränkande behandling Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en enskild individ eller grupp. Kränkningar kan vara: Fysiska ( slag, knuffar mm) Verbala ( hot, öknamn mm) Psykosociala ( blickar, ryktesspridning mm) Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms., filmning mm) Trakasserier Är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning

4 DISKRIMINERINGSGRUNDER KÖN / KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Kartläggning Genom kartläggningar ser vi att barnen, oavsett kön, byter aktiviteter ofta, vilket gör att de inte utvecklar sin lekskicklighet. Rollekar förekommer både könsbundet och inte könsbundet, lekens innehåll ute påverkar gruppsammansättningen. I de yngre åldrarna leker de mer i blandade grupper. Vi ser att majoriteten av de som exempelvis leker med bilar är pojkar. Vilken lek som miljön uppmuntrar till verkar ha viss betydelse för vad och var flickor eller pojkar leker. Mål & Åtgärder Mål Främjande åtgärd I maj 2016 har förskolan Sparven en pedagogisk miljö, ute och inne, som ger barnen möjlighet att utveckla sin personlighet oavsett kön, så att miljön inspirerar barnen till lek under längre tid. Med hjälp av Lotusmallen diskuterar pedagogerna lärmiljön, för att synliggöra syftet samt möjligheterna i de olika rummen. Pedagogerna diskuterar även syftet vid inköp av nytt material. Alla leksaker och aktiviteter är tillgängliga för alla barn oavsett kön. Diskussioner ska även föras om leken påverkas av mängden leksaker/material som är tillgängliga för barnen, eller ej. Personalen är uppmärksam på sig själva och varandra i vad vi förmedlar angående könsroller till barnen. T.ex. hur vi bemöter barnen samt vilka beteenden vi främjar eller stoppar hos dem. Ansvarig Cicci ETNISK TILLHÖRIGHET Kartläggning Vid terminens början hade en övervägande del av förskolans barn svenska som modersmål, och bara ett fåtal har föräldrar med en annan etnisk bakgrund. I november började barn med annan etnisk tillhörighet.

5 Mål Främjande åtgärd Ansvarig I maj 2016 har samtliga barn på Sparven fått en inblick och uppfattning om olika kulturer, så att de får en förståelse för att olikheter välkomnas och berikar. Vi läser böcker och ser film om barn från andra länder, så att barnen får en förståelse för andra kulturer än den egna, och att de kan känna sig stolta över sig själva och sitt ursprung. I vårt Alfons - tema belyser vi att man är kompisar, fast man ser olika ut. Vi kartlägger de barn med annat modersmål än svenska, genom språkdomäner. En kamera skickas med barnen hem, där de själva får fota sitt hem och sin familj, för att sedan välja ut bilderna som de visar och berättar om för övriga. Syftet med aktiviteten är planlagd enligt Lotusmall och dokumenteras i barnens portfolio. Anna J RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Kartläggning Barnen diskuterar inte religion/trosuppfattning ofta. Vid något tillfälle har de pratat om gammelmor/farföräldrar som är i himlen. Mål Främjande Åtgärd Ansvarig Anna J. I maj 2016 har de religiösa högtider som infaller under året och är aktuella bland barnen på Sparven, uppmärksammats och samtalats om. Syftet är att barnen ska känna till att firande går till på olika sätt i världen. Vi beställer en mångkulturell almanacka, så att pedagogerna vet när olika högtider infaller och även varför och hur något firas. Vi frågar föräldrar som inte har svenska traditioner om vad de firar samt hur och involverar barnen i detta. Vi läser böcker och samtalar med barnen. SEXUELL LÄGGNING Kartläggning Är inte aktuellt i nuvarande grupp. Mål I april 2016 har hela arbetslaget på förskolan Sparven en samsyn

6 Främjande åtgärd om sitt förhållningssätt i relation till regnbågsfamiljer, för att vara förberedda på vårt bemötande, om detta blir aktuellt, bland personal eller i föräldragruppen. Arbetslaget diskuterar värdegrundsfrågor kring regnbågsfamiljer och tar fram en samsyn på planeringdagen i januari. Vi läser böcker om olika familjekonstellationer och i samtal med barnen belyser vi att familjer kan se ut på olika sätt, vilket berikar både barns och pedagogers tänkesätt. Ansvarig Anna H. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kartläggning Inget barn med funktionshinder då kartläggning gjordes. Från i början av november går ett barn med funktionsnedsättning på förskolan. Mål Främjande åtgärd Ansvarig I maj 2016 har hela Bilgruppens barn samt 25 % av Bamsegruppens barn varit med om olika aktiviteter, så att de har fått en upplevelse om hur det kan vara att leva med en funktionsnedsättning. Aktiviteter genomförs där barnen får prova på att inte se, höra, eller greppa saker. Se filmer om olika funktionshinder samt möjligheter trots dessa. Barbro ÅLDER Kartläggning Barnen diskuterar ålder och benämner de yngre som småbarn och ibland bäbisar. Ibland benämns vem som är äldst, men det sker ingen uteslutning i fria leken på grund av ålder. Pedagogerna benämner fortfarande ibland grupperna som de stora och små barnen. Ibland ger vi, av olika anledningar, inte barnen tillräcklig tid till att klä på och av sig själva. Mål 1 I maj 2016 använder alla barn och pedagoger på Sparven sig av gruppnamnen, för att få bort fokus från uttrycket små och stora. Mål 2 I februari 2016 har pedagogerna utarbetat fungerande rutiner vid på- och avklädning, för att ge barnen möjlighet till en utökad självständighet. Främjande Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med

7 åtgärd Ansvarig gruppens eller barnens namn. Vissa aktiviteter som skogen samt fri lek ute och inne, under viss del av dagen, är vi tillsammans från båda grupperna. I barnens lek uppmuntrar vi det positiva med att fler är med och bestämmer tillsammans. Vi läser artikel i tidningen Förskolan om barns delaktighet i lekgrupper och diskuterar i arbetslaget. Vi ger barnen tid att efter sin förmåga klä på och av sig själva. Janka ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning Genom intervjuer och observationer i barngruppen framkommer det att vissa barn blir rädda när det är mörkt på förskolan. Vi har även sett att en del barn inte förstått betydelsen av ett nej eller stopp. Slag, sparkar och knuffar förekommer i lek och i konflikter, ibland för oss till synes omotiverat. Alla barn har inte fått förståelse för hur demokrati fungerar och har inte uppfattningen om att de är med och påverkar eller beslutar. Mål 1 I maj 2016 har varje barn på Sparvens en begynnande förståelse för hur en bra kompis är, för att få en förbättrad atmosfär i barngruppen, där barnen kan leva sig in i andras känslor och upplevelser. Mål 2 Främjande åtgärd I maj 2016 har alla barn på Sparven erfarenhet av både formellt och informellt inflytande, så att de får en upplevelse av hur demokrati fungerar. Vi använder oss av värdegrundsmaterialet från Friends, om Alfons Åberg. Träna på att nej betyder NEJ och stopp betyder STOPP, och diskutera med barnen vad det innebär. Pedagoger är observanta på barns kroppsspråk, för att kunna hjälpa till att förmedla deras känslor. Pedagoger fokuserar på och stärker de goda/positiva sidorna hos alla barn (PUG). För att ytterligare förstärka när barnen är bra kompisar, ska vi införa ett belöningssystem för hela gruppen, som mynnar ut i en kompisfest. Kontinuerliga värdegrundsdiskussioner bland pedagogerna, samt hur vi ser på demokrati och hur våra värderingar påverkar

8 Ansvarig barngruppens syn på demokrati. Vi använder oss av demokratiska val i samlingar och aktiviteter med barnen. Cicci Rutiner för akuta situationer Hur och när agerar vi vid upprepad kränkning eller trakasseri Förskolechef informeras Åtgärder vid kränkning, eller trakasseri: NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3 Om personal kränker barn eller barn kränker personal. Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen. Presentation av planen Utvärdering & Uppföljning

9 Diskrimineringsgrunder o Kön menas den biologiska könstillhörigheten. o Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet. o Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. o Religion eller annan trosuppfattning o Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsbegränsningar av en persons funktionsförmåga. o Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. o Ålder att inte särbehandlas p g a ålder Definitioner & Begrepp Likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Det kan utföras i verksamhet eller ex via telefon och internet. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan uttryckas genom att retas, mobbas, starta ryktesspridning, förlöjligande, frysa ut någon, fysisk våld, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p g a att barnen eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

10 Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap (Utdrag) Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen kap. 14 a (Utdrag från några paragrafer) Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).