RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 1 ALLMÄNNA PRINCIPER OCH METODIK Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 1

2 Innehåll 1 Inledning Artikel 8.1 i varumärkesförordningen Artikel 8.1 a i varumärkesförordningen Identitet Identitet som hinder Artikel 8.1 b i varumärkesförordningen Förväxlingsrisk Begreppet förväxlingsrisk Inledning Förväxlingsrisk och risk för associering Förväxlingsrisk och ökad särskiljande förmåga Förväxlingsrisk: sakfrågor och rättsfrågor Faktiska och rättsliga omständigheter likhet mellan varor/tjänster och kännetecken Faktiska och rättsliga omständigheter belägg Utvärdering av de faktorer till vilka hänsyn tas när förväxlingsrisken fastställs Relevant tidpunkt Kontorets metodik Jämförelse av varor och tjänster Jämförelse av kännetecken Särskiljande och dominerande element i varumärken Det äldre varumärkets särskiljande förmåga Omsättningskrets grad av uppmärksamhet Helhetsbedömning, övriga argument och slutsats Bilaga I Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 2

3 1 Inledning Detta kapitel ger en inledning till, och översikt av begreppen (i) identitet och (ii) förväxlingsrisk som tillämpas vid konflikter mellan varumärken i invändningsförfaranden enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (nedan kallad varumärkesförordningen). I de följande styckena beskrivs dessa begrepp och deras rättsliga grund så som de fastställs i relevanta lagar och tolkas av Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) 1. De juridiska begreppen identitet och förväxlingsrisk används för att skydda varumärken och samtidigt definiera deras omfång. Därför är det viktigt att komma ihåg vilka aspekter eller funktioner av varumärken som förtjänar skydd. Varumärken fyller olika funktioner. Den mest grundläggande är att fungera som uppgifter om ursprung som visar varors/tjänsters kommersiella härkomst. Detta är varumärkens grundläggande funktion. I målet Canon hävdade domstolen att: enligt fast rättspraxis är varumärkets grundläggande funktion att för konsumenten eller slutanvändaren av en vara eller tjänst som täcks av varumärket garanteras dess ursprungsidentitet, så att denne utan risk för förväxling kan särskilja denna vara eller tjänst från andra med ett annat ursprung. (Se dom av den 29 september 1998, C-39/97, Canon, punkt 28.) Varumärkens grundläggande funktion som uppgift om ursprung har betonats upprepade gånger och har blivit en bestämmelse i EU:s varumärkeslag (dom av den 18 juni 2002, C-299/99, Philips, punkt 30 och dom av den 6 oktober 2005, C-120/04, Medion, punkt 23). En grundläggande funktion hos varumärken är att ange ursprung, men det är inte den enda. Själva frasen grundläggande funktion antyder att det finns andra funktioner. Domstolen har vid flera tillfällen anspelat på andra funktioner hos varumärken (t.ex. dom av den 16 november 2004, C-245/02, Anheuser-Busch, punkt 59 och dom av den 25 januari 2007, C-48/05, Adam Opel, punkt 21) men tar upp dem direkt i "L'Oréal" (dom av den 18 juni 2009, C-487/07, L'Oréal, punkterna och dom av den 23 mars 2010, C-236/08 till C-238/08, Google France and Google, punkterna 75-79), där det anges att varumärkens funktioner kan innefatta:... inte enbart varumärkets grundläggande funktion att garantera konsumenterna varans eller tjänstens ursprung, utan även varumärkets övriga funktioner, närmare bestämt att garantera varornas eller tjänsternas kvalitet samt deras kommunikations-, investerings- och reklamfunktioner (understrykning tillagd). Vid utredningen av begreppen identitet och förväxlingsrisk berör detta kapitel flera av de teman som förklaras ingående i de följande kapitlen av riktlinjerna. Bilagan innehåller en sammanfattning av viktiga fall som behandlar grundprinciper och grundbegrepp för förväxlingsrisk. 1 Domstolen har ofta tolkat artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 (nedan kallat direktivet) som i tolkningshänseende i stort sett kan jämföras med artiklarna 8 och 9 i varumärkesförordningen. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 3

4 2 Artikel 8.1 i varumärkesförordningen Artikel 8 i varumärkesförordningen ger innehavaren av ett äldre varumärke rätt att invända mot registrering av senare ansökningar om gemenskapsvarumärken i ett antal situationer. Detta kapitel är inriktat på tolkningen av identitet och förväxlingsrisk i den mening som avses i artikel 8.1 i varumärkesförordningen. En invändning i enlighet med artikel 8.1 i varumärkesförordningen kan bygga på äldre registreringar eller ansökningar (artikel 8.2 a och 8.2 b i varumärkesförordningen) och äldre kända varumärken (artikel 8.2 c i varumärkesförordningen) Artikel 8.1 a i varumärkesförordningen Identitet Artikel 8.1 a i varumärkesförordningen innehåller bestämmelser för invändningar som bygger på identitet. Enligt den artikeln ska en ansökan om gemenskapsvarumärke inte kunna registreras om innehavaren av ett äldre varumärke i den mening som avses i artikel 8.2 i varumärkesförordningen invänder: om det är identiskt med det äldre varumärket och de varor eller tjänster som varumärket har ansökts för är identiska med de varor eller tjänster för vilka det äldre varumärket är skyddat. Enligt innehållet i artikel 8.1 a i varumärkesförordningen krävs helt klart identitet mellan både de berörda kännetecknen och varorna/tjänsterna i fråga. Denna situation kallas dubbel identitet. Huruvida dubbel identitet föreligger är en rättslig bedömning som ska fastställas utifrån en direkt jämförelse mellan de båda motstående kännetecknen och varorna/tjänsterna i fråga 3. Om dubbel identitet fastställs behöver invändaren inte visa förväxlingsrisk för att invändningen ska upprätthållas: det skydd som ges av artikel 8.1 a i varumärkesförordningen är absolut. Där dubbel identitet föreligger behöver ingen bedömning göras av förväxlingsrisken och invändningen upprätthålls automatiskt Identitet som hinder Även om de specifika villkoren skiljer sig mellan artikel 8.1 a och artikel 8.1 b i varumärkesförordningen är de besläktade. Om artikel 8.1 a är det enda hindret som anförs vid en invändning i enlighet med artikel 8.1. men identitet mellan kännetecknen och/eller varorna/tjänsterna inte kan fastställas, kommer kontoret ändå att pröva ärendet enligt artikel 8.1 b i varumärkesförordningen, vilket kräver minsta likhet mellan kännetecknen och varorna/tjänsterna samt förväxlingsrisk. Likhet innefattar situationer där både varumärkena och varorna/tjänsterna liknar varandra och även situationer där varumärkena är identiska och varorna/tjänsterna liknar varandra eller omvänt. 2 Ytterligare vägledning om äldre kända varumärken finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 5, Kända varumärken (artikel 8.5 i varumärkesförordningen). 3 Ingående vägledning om kriterierna för att hitta identitet mellan varor och tjänster samt mellan kännetecken finns i respektive stycken i del C av Riktlinjerna, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 2, Jämförelse av varor och tjänster samt kapitel 3, Jämförelse av kännetecken. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 4

5 Likaledes ska en invändning baserad på artikel 8.1 b i varumärkesförordningen som uppfyller kraven för artikel 8.1 a i varumärkesförordningen behandlas i enlighet med den senare bestämmelsen utan prövning enligt artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. 2.2 Artikel 8.1 b i varumärkesförordningen Förväxlingsrisk Artikel 8.1 b i varumärkesförordningen fastställer att, vid invändning, ska det varumärke ansökan gäller inte kunna registreras om det - på grund av att det är identiskt med eller liknar det äldre varumärket och de varor eller tjänster som omfattas av varumärkena är identiska eller är av liknande slag - föreligger en risk att allmänheten förväxlar dem inom det område där det äldre varumärket är skyddat, inbegripet risken för att varumärket associeras med det äldre varumärket (understrykning tillagd). Till skillnad från situationer med dubbel identitet enligt ovan, kan innehavaren av ett äldre varumärke i fall av enbart likhet mellan kännetecknen och varorna/tjänsterna, eller identitet för en av dessa två faktorer, framgångsrikt invända mot en ansökan om gemenskapsvarumärke enligt artikel 8.1 b endast om förväxlingsrisk föreligger. 3 Begreppet förväxlingsrisk 3.1 Inledning Bedömningen av förväxlingsrisken är en kalkyl som tillämpas vid konflikt mellan varumärken såväl i samband med invändningsförfaranden enligt varumärkesförordningen som vid intrångsmål inför EU:s domstolar. Varken varumärkesförordningen eller direktivet innehåller dock någon definition av förväxlingsrisk eller någon utsaga om exakt vad förväxling hänför sig till. Det är därför inte överraskande att den exakta innebörden av begreppet förväxlingsrisk har varit föremål för mycket debatt och många rättstvister. Såsom visas nedan har det nu under en tid varit fast rättspraxis att begreppet förväxlingsrisk i grunden hänför sig till situationer när (1) allmänheten direkt förväxlar de motstående varumärkena, (2) allmänheten associerar de motstående varumärkena och antar att varorna/tjänsterna i fråga kommer från samma eller ekonomiskt relaterade företag (risk för associering). Dessa två situationer diskuteras närmare nedan (punkt 3.2). Enbart det faktum att uppfattningen av ett yngre varumärke för tankarna till ett äldre varumärke utgör inte förväxlingsrisk. Domstolen har också fastställt principen att varumärken som antingen per se eller på grund av att de är kända på marknaden har hög särskiljningsförmåga åtnjuter ett mer omfattande skydd än varumärken med lägre särskiljningsförmåga (se punkt 3.3 nedan). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 5

6 I slutänden måste begreppet förväxlingsrisk så som det utvecklats av domstolen betraktas som ett rättsligt begrepp snarare än en rent faktisk återspegling av konsumenternas kognitiva beteende och inköpsvanor (se punkt 3.4 nedan). 3.2 Förväxlingsrisk och risk för associering Domstolen övervägde begreppet förväxlingsrisk grundligt i målet Sabèl (dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl). Direktivets motsvarighet till artikel 8.1 b i varumärkesförordningen och skäl 8 i varumärkesförordningen angav tydligt att förväxlingsrisken är förknippad med förväxling av varors/tjänsters ursprung, men domstolen var tvungen att överväga exakt vad detta innebar eftersom det förelåg motstridiga åsikter om innebörden av, och sambandet mellan, förväxlingsrisk och risk för associering. Artikel 8.1 b i varumärkesförordningen hänvisar till båda dessa begrepp. Detta problem behövde redas ut eftersom det hävdades att risk för associering var bredare än förväxlingsrisk eftersom det kunde innefatta tillfällen när ett yngre varumärke utlöste en association till ett äldre men konsumenten inte ansåg att varorna/tjänsterna hade samma kommersiella ursprung 4. Problemet i målet Sabèl var sist och slutligen huruvida ordalydelsen föreligger en risk att allmänheten förväxlar dem, inbegripet risken för att varumärket associeras med det äldre varumärket innebar att förväxlingsrisk kunde innefatta en situation med associering mellan varumärken som inte gav upphov till förväxling i fråga om ursprung. I målet Sabèl fann domstolen att risken för associering inte är ett alternativ till förväxlingsrisken utan endast fyller funktionen att definiera det begreppets omfång. Därför kräver förväxlingsrisk att förväxling i fråga om ursprung föreligger. I målet Canon (punkterna 29-30) klargjorde domstolen omfånget av förväxling i fråga om ursprunget genom följande utsaga:... kan således föreligga en risk för förväxling... om det finns en risk att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna i fråga kommer från samma företag, eller i förekommande fall från företag med ekonomiska band, En sådan risk för förväxling kan däremot uteslutas om det inte förefaller finnas någon risk för att allmänheten uppfattar det som att varorna eller tjänsterna i fråga kommer från samma företag eller i förekommande fall från företag med ekonomiska band (understrykning tillagd). Såsom framgår av det ovanstående är förväxlingsrisken relaterad till förväxling i fråga om kommersiellt ursprung, inklusive företag med ekonomiska band. Det viktiga är att allmänheten tror att kontrollen över varorna eller tjänsterna i fråga ligger hos ett enda företag. Domstolen har inte tolkat företag med ekonomiska band förknippat med förväxlingsrisken men däremot med avseende på den fria rörligheten av varor/tjänster. I "Ideal Standard" hävdade domstolen:... Detta gäller för flera situationer: varor som introducerats på marknaden av samma företag, av en licenstagare, av ett moder- eller dotterbolag i samma koncern eller av en distributör med ensamrätt. 4 Detta begrepp härrörde från rättspraxis från Benelux och tillämpades bland annat på varumärken som inte är kända. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 6

7 ... I samtliga ovannämnda fall har kontrollen legat i en hand: koncernen i fallet med varor som släppts ut av ett dotterbolag, tillverkaren i fallet med varor som saluförs av ensamagenten, licensgivaren i fallet med varor som avsatts av en licenstagare. Vad gäller licensen har licensgivaren möjlighet att kontrollera kvaliteten på licenstagarens varor genom att i avtalet införa klausuler som förpliktar licenstagaren att följa hans instruktioner och som ger honom möjlighet att se till att de följs. Det ursprung som varumärket ska garantera är detsamma: det bestäms inte på grund av vem som är tillverkaren utan med hänvisning till det centrum varifrån tillverkningen styrs. (Se dom av den 22 juni 1994, C-9/93, Ideal Standard, punkterna 34 och 37.) Följaktligen kan ekonomiska band antas föreligga när konsumenten antar att respektive varor eller tjänster marknadsförs under varumärkesinnehavarens kontroll. En sådan kontroll kan antas föreligga när företag tillhör samma företagsgrupp och vid licensierings-, marknadsförings- eller distributionsarrangemang, liksom i andra situationer där konsumenten antar att användningen av varumärken normalt är möjlig endast med varumärkesinnehavarens samtycke. Utifrån ovanstående premisser drog domstolen därför slutsatsen att förväxlingsrisken täcker situationer där konsumenten direkt förväxlar varumärkena i sig, eller där konsumenten gör en koppling mellan motstående kännetecken och antar att de varor/tjänster som omfattas kommer från samma företag eller företag med ekonomiska band. Det innebär att om uppfattningen av ett yngre varumärke bara för tankarna till ett äldre varumärke men konsumenten inte antar samma kommersiella ursprung, utgör detta inte någon förväxlingsrisk Förväxlingsrisk och ökad särskiljande förmåga Det äldre varumärkets särskiljande förmåga måste betraktas som en viktig faktor vid bedömning av förväxlingsrisk. Domstolens viktigaste slutsatser är att ju högre det äldre varumärkets särskiljningsförmåga är, desto större är förväxlingsrisken (se målet Sabèl, punkt 24), varumärken som har hög särskiljningsförmåga, antingen i sig eller på grund av att de är kända på marknaden, åtnjuter ett mer omfattande skydd än varumärken med lägre särskiljningsförmåga (se målet Canon, punkt 18). En följd av dessa slutsatser är att förväxlingsrisken går att fastställa för två motstående varumärken när äldre varumärken med hög särskiljningsförmåga tas upp, även om graden av likhet mellan de berörda varorna/tjänsterna är låg (se generaladvokatens åsikt till avgörande av den 21 mars 2002, C-292/00, Davidoff, punkt 48) 6. 5 En sådan situation skulle kunna dra otillbörlig fördel av, eller vara menlig för, ett äldre märkes särskiljande karaktär eller det faktum att det är känt i enlighet med artikel 8.5, se Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 5, Artikel 8.5 i varumärkesförordningen. 6 Se Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 7

8 3.4 Förväxlingsrisk: sakfrågor och rättsfrågor Begreppet förväxlingsrisk är ett rättsligt begrepp snarare än en faktisk bedömning av de rationella slutsatser och känslomässiga preferenser som ligger till grund för konsumentens kognitiva beteende och inköpsvanor. Därför är en bedömning av förväxlingsrisken beroende både av rättsfrågor och sakfrågor Faktiska och rättsliga omständigheter likhet mellan varor/tjänster och kännetecken Vilka faktorer som är relevanta för att fastställa förväxlingsrisken och huruvida dessa föreligger är, en rättslig fråga, dvs. dessa faktorer avgörs av relevant lagstiftning, närmare bestämt varumärkesförordningen och rättspraxis. Exempelvis fastställs det genom artikel 8.1 i varumärkesförordningen att identitet/likhet mellan varorna/tjänsterna är ett villkor för förväxlingsrisk. Frågan om relevanta faktorer för att bedöma huruvida detta villkor uppfylls är även det en rättsfråga. Domstolen har identifierat följande faktorer för att avgöra huruvida varorna/tjänsterna är lika: deras art, deras avsedda ändamål, deras användningsområde, huruvida de kompletterar varandra eller inte, huruvida de är konkurrerande i förhållande till varandra eller utbytbara, deras distributionskanaler/försäljningsställen, deras omsättningskrets, deras normala ursprung. (Se C-39/97, Canon.) Alla dessa faktorer är rättsbegrepp och fastställandet av kriterier för att utvärdera dem är också en rättsfråga. Däremot är det en sakfråga huruvida, och i vilken grad, de rättsliga kriterierna för att fastställa varornas/tjänsternas art uppfylls i ett specifikt fall. Exempelvis är fett för matlagning inte av samma art som smörjoljor och fetter, även om båda innehåller en fettbas. Fett för matlagning används vid framställning av livsmedel medan smörjoljor och fetter används för att smörja maskiner. Huruvida arten är en relevant faktor vid analysen av varors/tjänster likhet är en rättsfråga. Å andra sidan är det en sakfråga att ange att fett för matlagning används för framställning av livsmedel medan smörjoljor och fetter används för maskiner. När det gäller jämförelse av kännetecken fastställs det på motsvarande sätt i artikel 8.1 i varumärkesförordningen att känneteckens identitet/likhet är ett villkor för förväxlingsrisk. Det är en rättsfråga att kännetecken sammanfaller begreppsmässigt på ett sätt som kan innebära att de liknar varandra i den mening som avses i varumärkesförordningen, men att ordet fghryz inte har någon innebörd för den spanska allmänheten är en sakfråga. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 8

9 3.4.2 Faktiska och rättsliga omständigheter belägg I invändningsförfaranden måste parterna hävda, och vid behov bevisa, de fakta som gäller likheten mellan varor/tjänster. Detta följer av artikel 76.1 i varumärkesförordningen, enligt vilken kontorets prövning vid invändningsförfaranden ska vara begränsad till de fakta, bevis och argument parterna lämnat in.. Därför åligger det invändaren att uppge de fakta som ligger till grund för påståendet om likhet och lämna in stödjande bevisning. Om exempelvis slitagebeständigt gjutjärn ska jämföras med medicinska implantat är det inte kontorets sak att svara på frågan huruvida slitagebeständigt gjutjärn faktiskt används för medicinska implantat. Detta måste visas av invändaren eftersom det förefaller osannolikt (beslut av den 14 maj 2002, R 0684/2000-4, Tinox). Det är irrelevant att sökanden medger rättsbegrepp som förväxlingsrisk eller likhet mellan varor/tjänster. Detta fritar inte kontoret från att analysera och besluta om dessa begrepp. Detta strider inte mot artikel 76.1 varumärkesförordningen, som är bindande för kontoret endast när det gäller fakta, bevis och argument och inte omfattar den rättsliga bedömningen av detta. Därför kan parterna komma överens om vilka fakta som har bevisats eller inte, men de får inte avgöra huruvida dessa fakta räcker för att fastställa respektive rättsliga begrepp, såsom likhet mellan varor/tjänster, likhet mellan kännetecknen och förväxlingsrisk. Artikel 76.1 i varumärkesförordningen hindrar inte kontoret från att, på eget initiativ, ta hänsyn till fakta som redan är allmänt kända eller välkända eller som kan inhämtas från allmänt tillgängliga källor, t.ex. att de europeiska konsumenterna känner igen Picasso som en berömd spansk konstnär (dom av den 22 juni 2004, T-185/02, Picaro, C- 361/04P, ogillades). Kontoret kan dock inte på eget initiativ citera nya fakta eller argument (t.ex. hur känt det äldre märket är). Även om vissa varumärken ibland används i dagligt tal som generiska benämningar för varor och tjänster varumärkena omfattar, kan kontoret inte heller använda detta som ett faktum. Med andra ord bör varumärken aldrig hänvisas till (eller tolkas) som om de vore en generisk benämning eller en kategori av varor. Det faktum att en del av allmänheten i dagligt tal använder X när de talar om yoghurt (X är ett varumärke för yoghurt) bör t.ex. inte leda till att X används som generisk benämning på yoghurt. 4 Utvärdering av de faktorer till vilka hänsyn tas när förväxlingsrisken fastställs När det nu är fastställt vad som avses med förväxlingsrisk, förklaras det i detta stycke vilka olika faktorer som granskas för att bedöma huruvida förväxlingsrisk föreligger och samverkan mellan de olika faktorerna. 4.1 Relevant tidpunkt Den relevanta tidpunkten för att bedöma förväxlingsrisken är när invändningsbeslutet fattas. Om invändaren förlitar sig på ett äldre varumärkes ökade särskiljande förmåga, måste villkoren för detta uppfyllas på eller före ingivningsdatumet för ansökan om Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 9

10 gemenskapsvarumärke (eller eventuellt prioritetsdatum), och de måste fortfarande uppfyllas vid tidpunkten för beslutet. Kontorets praxis är att utgå ifrån att detta är fallet, om inget tyder på motsatsen. Om sökanden av gemenskapsvarumärke förlitar sig på minskad omfattning (svaghet) för ett äldre varumärke är endast datumet för beslutet relevant. 4.2 Kontorets metodik I målet Sabèl fastställde domstolen i punkt 23 att Denna helhetsbedömning skall, vad gäller dessa varumärkens likhet i bild, ljud eller ord, grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer med hänsyn till bland annat deras särskiljande och mest framträdande beståndsdelar. Faktum är att det av ordalydelsen av artikel 4.1 b i direktivet, enligt vilken "det... föreligger en risk att allmänheten förväxlar...", framgår att det intryck som varumärket gör hos genomsnittskonsumenten av den sorts produkt eller tjänst som är i fråga har avgörande betydelse vid helhetsbedömningen av risken för förväxling. Genomsnittskonsumenten uppfattar vanligtvis ett varumärke som en helhet och ägnar sig inte åt att undersöka dess olika detaljer. Huruvida förväxlingsrisk föreligger beror med andra ord på en helhetsbedömning av flera, av varandra beroende faktorer vilka inkluderar (i) varornas och tjänsternas likhet, (ii) kännetecknens likhet, (iii) motstående känneteckens särskiljande och dominanta element, (iv) det äldre märkets särskiljande förmåga och (v) omsättningskretsen. Det första steget vid bedömning av huruvida förväxlingsrisk föreligger är att granska dessa faktorer (se punkt 4.3 nedan och efterföljande punkter). Det andra steget är att fastställa deras relevans i en separat helhetsbedömning vid vilken en slutsats om förväxlingsrisken dras efter att dessa olika faktorer har vägts mot varandra. Faktorerna kan komplettera eller uppväga varandra och ha olika stor relativ betydelse beroende på de specifika omständigheterna. I detta avseende skiljer sig kontorets metodik från strategier som innebär att bedömningen av faktorer utgör en del av utvärderingen av huruvida varumärkena är så "lika att det finns risk för förväxling". Denna skillnad bör i princip inte påverka den slutliga helhetsbedömningen, som kan nås på många olika sätt. 4.3 Jämförelse av varor och tjänster Likhet och/eller identitet mellan varor/tjänster är ett nödvändigt villkor för slutsatsen att förväxlingsrisk föreligger. Omfattande vägledning om jämförelse av varor/tjänster finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 2, Jämförelse av varor och tjänster. Om ingen grad av likhet föreligger mellan varorna/tjänsterna avslutas prövningen vid denna punkt när det gäller förväxlingsrisken. Om det finns åtminstone någon grad av likhet fortsätter prövningen av andra faktorer. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 10

11 4.4 Jämförelse av kännetecken Även minsta grad av likhet mellan kännetecknen är ett nödvändigt villkor för att dra slutsatsen att förväxlingsrisk föreligger. Jämförelsen av kännetecken innefattar allmän bedömning av bild, ljud, ord, och/eller begreppsmässiga beståndsdelar. Det räcker med att likhet endast föreligger för en av dessa aspekter för att kännetecknen ska anses likna varandra. Huruvida kännetecknen är tillräckligt lika för att förväxlingsrisk ska föreligga behandlas i helhetsbedömningen av förväxlingsrisken. Omfattande vägledning om jämförelse av kännetecken finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 3, Jämförelse av kännetecken. Kännetecknen anses vara olika endast om inga likheter finns avseende någon av de tre aspekterna. Om ingen grad av likhet föreligger mellan kännetecknen avslutas prövningen vid denna punkt när det gäller förväxlingsrisken. Om det finns åtminstone någon grad av likhet fortsätter prövningen av andra faktorer. 4.5 Särskiljande och dominerande element i varumärken Helhetsbedömningen av de motstående varumärkena ska grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer, med hänsyn särskilt till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar. Omfattande vägledning om analysen av särskiljande och dominanta komponenter finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 4, Särskiljningsförmåga och kapitel 5, Dominerande delar. 4.6 Det äldre varumärkets särskiljande förmåga Om en invändare uttryckligen hävdar att ett äldre varumärke har särskilt hög särskiljande förmåga genom att det använts intensivt eller är känt kommer detta påstående prövas och utvärderas. Omfattande vägledning om det äldre varumärkets särskiljande förmåga finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 4, Särskiljningsförmåga. 4.7 Omsättningskrets grad av uppmärksamhet Omsättningskretsen fyller en viktig funktion vid bedömning av andra element som rör förväxlingsrisken (t.ex. jämförelse av varorna och tjänsterna, jämförelse av kännetecknen, bedömning av särskiljande förmåga). Vidare är det en av de faktorer som kan väga för eller emot förväxlingsrisk graden av uppmärksamhet hos allmänheten. Omfattande vägledning om omsättningskrets och grad av uppmärksamhet finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 6, Omsättningskrets och grad av uppmärksamhet. 4.8 Helhetsbedömning, övriga argument och slutsats Helhetsbedömningen både Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 11

12 fastställer och utvärderar övriga faktorer och principer som är relevanta för bedömningen av förväxlingsrisk (t.ex. en varumärkesfamilj, samexistens eller inköpssättet för varorna/tjänsterna), och bedömer den relativa vikten av alla samverkande faktorer, där faktorerna kan komplettera eller ta ut varandra, för att fatta beslut om förväxlingsrisken. Varumärket kan t.ex. vara särskiljande för vissa av varorna eller tjänsterna men inte för andra. Därmed kan förväxlingsrisk föreligga för endast för de varor och tjänster för vilka det äldre varumärket anses särskiljande. Omfattande vägledning om andra faktorer och helhetsbedömning finns i Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 7, Andra faktorer och kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 12

13 Bilaga I Allmänna principer som härrör från rättspraxis 7 Dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl - Förväxlingsrisken måste bedömas som helhet, med hänsyn till alla faktorer som är relevanta för omständigheterna i fallet (punkt 22). - Bedömningen av förväxlingsrisken beror på många olika element, särskilt i hur hög grad varumärket är känt på marknaden, den association allmänheten kan göra mellan de två märkena och graden av likhet mellan kännetecknen och varorna (punkt 22). - Helhetsbedömningen av de berörda varumärkenas bild, ljud eller begreppsmässiga likhet måste grunda sig på det helhetsintryck varumärkena åstadkommer, med hänsyn till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar (punkt 23). - Den genomsnittlige konsumenten uppfattar normalt ett varumärke som en helhet och går inte vidare och analyserar dess olika detaljer (punkt 23). - Förväxlingsrisken är större ju högre det äldre varumärkets särskiljningsförmåga visar sig vara (punkt 24). - Det kan inte uteslutas att den begreppsmässiga likhet som följer av att två varumärken använder kännetecken som överensstämmer till sitt semantiska innehåll skulle kunna skapa risk för förväxling i det fall där det äldre varumärket har en speciell särskiljningsförmåga, antingen i sig eller på grund av att varumärket är känt på marknaden (punkt 24). - När det äldre varumärket inte är särskilt allmänt känt och består av en figur som företer få bildbeståndsdelar, räcker emellertid inte endast den konceptuella likheten mellan varumärkena för att utgöra en risk för förväxling (punkt 25). - Begreppet risk för association inte är ett alternativ till begreppet risk för förväxling, utan syftar till att precisera dess räckvidd (punkt 18). - Enbart en association mellan två varumärken som allmänheten skulle kunna göra genom att det föreligger en överensstämmelse mellan deras begreppsinnehåll är inte i sig tillräcklig för att anse att det föreligger en risk för förväxling i den mening som avses i nämnda bestämmelse. (punkt 26). Dom av den 29 september 1998, C-39/97, Canon - Risken för att allmänheten ska tro att varorna eller tjänsterna kommer från samma företag eller, i förekommande fall, från företag med ekonomiska band, utgör en förväxlingsrisk (punkt 29). - Däremot kan ingen förväxlingsrisk föreligga om allmänheten inte tror att varorna kommer från samma företag (eller från företag med ekonomiska band) (punkt 30). - För att bedöma likheten mellan de ifrågavarande varorna och tjänsterna ska alla relevanta faktorer relaterade till dessa varor och tjänster beaktas (punkt 23). - Bland dessa faktorer ingår bland annat deras art, för vilket ändamål de används (översättningen "end users" i den officiella engelska språkversionen är inte korrekt), användningsmetoden samt huruvida de konkurrerar med eller kompletterar varandra (punkt 23). - Vid helhetsbedömningen av risken för förväxling föreligger ett visst samspel mellan de faktorer som beaktas, framförallt en likhet mellan varumärkena och mellan dessa varor eller tjänster. En låg varueller tjänsteslagslikhet kan således kompenseras av hög varumärkeslikhet och omvänt (punkt 17). - Varumärken som antingen i sig eller på grund av att de är kända på marknaden har hög särskiljningsförmåga åtnjuter ett mer omfattande skydd än varumärken med lägre särskiljningsförmåga (punkt 18). - Ett varumärke kan nekas registrering, trots att det föreligger en lägre grad av likhet mellan de varor eller tjänster som avses, ifall varumärkena i hög grad liknar varandra och det äldre varumärket har en hög särskiljningsförmåga, särskilt om det är känt (punkt. 19). - Det äldre varumärkets särskiljningsförmåga och särskilt hur känt det är ska beaktas vid bedömningen av huruvida likheten mellan varorna och tjänsterna är tillräcklig för att förväxlingsrisk ska föreligga (punkt 24). - Det kan föreligga en risk för förväxling även då allmänheten anser att dessa varor eller tjänster har olika framställningsorter (punkt 30). 7 Nedanstående är inte exakta citat. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 13

14 Dom av den 22 juni 1999, C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer - Graden av uppmärksamhet hos genomsnittskonsumenten, som anses vara normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, varierar beroende på vilken kategori av varor eller tjänster det är fråga om (punkt 26). - Hänsyn ska dock tas till det faktum att genomsnittskonsumenten sällan har möjlighet att göra en direkt jämförelse mellan de olika varumärkena utan måste förlita sig på en oklar bild som han eller hon har i minnet (punkt 26). - För att bedöma den grad av likhet som föreligger i bild, ljud eller ord kan det vara lämpligt att bedöma den betydelse som ska tillmätas dessa olika beståndsdelar, med hänsyn till vilken kategori av varor det är fråga om och de villkor under vilka de saluförs (punkt 27). - Det kan inte uteslutas att förväxlingsrisk uppkommer endast av det skälet att två varumärken är likljudande (punkt 28). - För att fastställa ett varumärkes särskiljningsförmåga, och följaktligen för att bedöma om det har en hög särskiljningsförmåga, ska det göras en helhetsbedömning av om varumärket lämpar sig som identifikationsmedel för att fastställa att de varor och tjänster med avseende på vilka det har registrerats kommer från ett visst företag och således för att särskilja (punkt 22). - Vid denna bedömning ska hänsyn framförallt tas till varumärkets inneboende egenskaper, inbegripet huruvida det har eller saknar deskriptiva element om de varor eller tjänster med avseende på vilka det har registrerats, den marknadsandel som varumärket innehar, hur intensivt, hur länge och på hur stort geografiskt område detta varumärke har brukats, hur stora investeringar som har gjorts för att marknadsföra det, den andel av omsättningskretsen som tack vare varumärket kan ange att varan och tjänsterna kommer från ett visst företag samt yttranden från handelskammare och andra yrkessammanslutningar (punkt 23). - Det inte generellt kan uppges, till exempel med hänvisning till en viss procentsats av den omsättningskrets som känner till varumärket, när ett varumärke har förvärvat hög särskiljningsförmåga (punkt 24). Dom av den 22 juni 2000, C-425/98, Marca Mode - Att ett varumärke är känt medför dock inte att det kan antas föreligga en risk för förväxling endast på grund av att det föreligger en risk för association i strikt bemärkelse (punkt 41). - Direktivets artikel 5.1 b kan inte tolkas som att innebörden är att om ett varumärke har en speciell särskiljningsförmåga, antingen i sig eller på grund av att varumärket är känt hos allmänheten, och tredje man utan varumärkesinnehavarens samtycke, använder, i näringsverksamhet med avseende på varor eller tjänster som är identiska med eller liknar de varor eller tjänster för vilka varumärket registrerats. Ett tecken som påminner om varumärket i sådan omfattning att det kan leda till att tecknet associeras med varumärket, att varumärkesinnehavarens ensamrätt ger honom befogenhet att förhindra tredje man att använda tecknet, om varumärkets särskiljningsförmåga är sådan att det inte kan uteslutas att associationen kan leda till förväxling (understrykning tillagd) (punkt 42). Dom av den 6 oktober 2005, C-120/04 Medion - Allmänheten kan få uppfattningen att det föreligger en förväxlingsrisk om det är fråga om identiska varor eller tjänster och det ifrågasatta kännetecknet har bildats genom en sammansättning dels av tredjemans firma, dels av ett registrerat varumärke med normal särskiljningsförmåga och om detta varumärke, trots att det behåller en självständig kännetecknande ställning, inte ensamt sätter sin prägel på det sammansatta kännetecknets helhetsintryck.(punkt 37). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 14

15 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C. Invändning Sida 15

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015 Det utvidgade skyddet för kända varumärken IMK-seminarium 15 april 2015 Den rättsliga kontexten Hinder mot registrering pga. äldre rättigheter 2 kap. 8 VML (art. 8 EU-VMF): 1. Dubbel identitet 2. Förväxlingsrisk

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 3 december 2015 PARTER Klagande Repono Holding AB, 556344-5880 c/o SEB Suecia, ST H2, 106 40 Stockholm Ombud: Tomas Pleiner och Karim

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Vad hände med konsument- och konkurrensperspektivet? AIPPI-dagen, 15 mars 2013 Stojan Arnerstål, doktorand Akademin för Immaterialrätt och Konkurrensrätt Juridiska

Läs mer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund 1 PROTOKOLL 2015-12-03 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 18 Mål nr T 3403-14 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund FÖREDRAGANDE

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-044, 15-045 och 15-046 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 maj 2016 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud:

Läs mer

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner 1 2016-01- @Copyright Zacco A/S ANTAL ÄRENDEN Högsta förvaltningsdomstolen 0 Patenbesvärsrätten 96 Förvaltningsrätten i Härnösand 0 Kammarrätten i Sundsvall

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 13-074 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 september 2014 PARTER Klagande KRAV ekonomisk förening (716422-5364) Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Anne Gustavsson Aros Patent

Läs mer

Korsvis skydd, registreringspraxis

Korsvis skydd, registreringspraxis Korsvis skydd, registreringspraxis -Särskiljningsförmåga -Skyddsomfång Magnus Ahlgren, juristchef design- och varumärkesavdelningen Pariskonventionen Firmor; skydd inom det industriella rättsskyddet (Art

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Beslut 2017-01-04 956 Ärendenummer Sökande Matvarupriser i Sverige AB (org.nr 556781-7340) Junkergatan 2B 126 53 Hägersten Innehavare Fredrik B. Saken Alternativt

Läs mer

Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke

Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke EN SV Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar) 1. 1. Skiljer sig den

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm BESLUT 2003-07-24 Ärendenr. 5. Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm Ombud: Otto G Västerled 43 167 55 Bromma Tel. nr 08-564 368 45 Motpart ReseCentrum

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-03-04 374 ÄRENDENUMMER SÖKANDE MOLWAY på Nygård AB 261 92 Härslöv Ombud: Dipcon AB/Magnus B och Jonas W 433 76 Jonsered MOTPART balata.com ltd 3705

Läs mer

Convergence 1. BAKGRUND

Convergence 1. BAKGRUND Officiellt meddelande om gemensam praxis för relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar), den 2 oktober 2014 1. BAKGRUND Varumärkesmyndigheterna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 6 OMSÄTTNINGSKRETS

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (4) Mål nr 11-148 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelad i Stockholm den 26 november 2012 Klagande Research In Motion Limited 295 Phillip Street, Waterloo, Ontario N2L 3W8, Kanada Ombud: Awapatent Aktiebolag

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-114 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 april 2016 PARTER Klagande Jean Leon, S.L. Chateau Leon, 08775 Torrelavid, Barcelona, Spanien Ombud: Gunilla Hedenquist Zacco Sweden

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (12) PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 12-045, 12-046 meddelad i Stockholm den 21 februari 2014 PARTER Klagande 1) SEB Trygg Liv Holding AB 2) Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 3) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget

Läs mer

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS Magdalena Jerner 2 2014-01-17 Copyright ZaccoA/S SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA MÅL 13-081 Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga för beteckningen VÅRDGUIDEN för varor och

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-03 236 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Samsung Electronics Co. Ltd of Korea 416, Maetan-dong 443-742 Suweon-si, Kyungki-do, Republiken Korea Ombud Baker and

Läs mer

Convergence. Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet. CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken

Convergence. Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet. CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken EN SV Convergence Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken Index 1. PROGRAMMETS BAKGRUND... 2 2. PROJEKTETS BAKGRUND... 2 3. MÅLET FÖR DETTA DOKUMENT...

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2010-05-25 385 SÖKANDE Badshop Malmö 211 25 Malmö MOTPART Lindströms Bad och Kakelvaruhus 234 24 Lomma SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 09-170 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2011 PARTER Klagande Gabrielle Studio, Inc 550 Seventh Avenue, NY 10018, New York, USA Ombud: BRANN AB Box 17192, 104 62 Stockholm

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord SV SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord A. GEMENSAM PRAXIS 1. Vilka myndigheter kommer att

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-06-26 315 ÄRENDENUMMER SÖKANDE SJ AB 105 50 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Johan S 102 32 Stockholm MOTPART Christer A 302 45 Halmstad SAKEN Alternativt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-1106-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem Sammanfattande synpunkter Kommissionen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-28 349 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Hydro Building Systems AB 360 70 Åseda MOTPART Trädgårdsteknik AB 262 96 Helsingborg Ombud: Patentbyrån Y Wallengren

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 301-12 KLAGANDE 1. Mon.Zon Sverige AB, 556564-1668 Box 5238 402 24 Göteborg 2. J M Ombud för 1 och 2: Advokaterna C B och

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-087 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 oktober 2015 PARTER Klagande 1) Aegis Media Norge AS Pilestredet 8, 0180 N-Oslo, Norge 2) Dentsu Aegis Network A/S Overgaden Neden

Läs mer

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Väl kända varumärken - ombudets utmaningar AIPPI-dagen den 15 mars 2013 Katarina Strömholm Strömholm Advokatbyrå AB Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 *

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 * DOM AV DEN 13.4.2004 MÅL T-115/03 FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 * I mål T-115/03, Samar SpA, Mottalciata (Italien), företrätt av advokaten A. Ruo, sökande, mot Byrån för

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-101 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 PARTER Klagande Lantmännen ek för, 769605-2856 Box 30192, 104 25 Stockholm Ombud: Pär Leander von lode advokat ab, Box

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-05-18 187 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Nordian i Rosersberg HB Box 4010 195 04 Rosersberg MOTPART Åsa P SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2011-12-27 533 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Svenska Menskoppen AB 821 30 Bollnäs MOTPART Helo Holdings Ltd. E182AN London Great Britain SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 14-075 14-076 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 april 2015 PARTER Klagande Geoffrey, LLC One Geoffrey Way, Wayne, New Jersey 07470, USA Ombud: Mattias Karlsson Awapatent AB, Box

Läs mer

Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit. 21 augusti 2014 Christer Löfgren

Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit. 21 augusti 2014 Christer Löfgren Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit 21 augusti 2014 Christer Löfgren Målet - Layher stämde Mon.zon för intrång i varumärkes- och firmarättigheter år 2009. - Intrånget gäller LAYHER,

Läs mer

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 OHIMs praxis angående kända varumärken David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 Agenda Äldre känt varumärke Likhet mellan tecknen Samband mellan tecknen Intrångstyper Otillbörlig fördel Förfång för särskiljningsförmåga

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING AVSNITT 2 FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 4 SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken EN SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken 1. Är den gemensamma praxisen annorlunda än den tidigare praxisen? Den gemensamma praxisen

Läs mer

ALTERNATIVT TVISTLÖSNINGSFÖRFARANDE (ATF)

ALTERNATIVT TVISTLÖSNINGSFÖRFARANDE (ATF) ALTERNATIVT TVISTLÖSNINGSFÖRFARANDE (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2009-09-15 331 SÖKANDE TIM Varumärke AB 169 87 Stockholm MOTPART Mats H 11244 Stockholm SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 12-037 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Swedavia AB, 556797-0818 190 45 Stockholm-Arlanda Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2008:13 Datum 2008-09-15 Dnr C 19/08 ÖVERKLAGAT BESLUT Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Medartuum AB,

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-124--14-125 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 mars 2015 PARTER Klagande Bokus AB, 556493-0492 Box 2052, 103 12 Stockholm Ombud: Susanne Mellqvist och Joanna Eckeström

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 15-020 och 15-021 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 24 maj 2016 PARTER Klagande Société des Produits Nestlé S.A. Avenue Nestlé, 55, CH-1800 Vevey, Schweiz Ombud: Emil Albihn

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-01-31 636 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Enertech AB (556060-2269) Box 309 341 26 Ljungby Ombud: Dipcon AB William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered INNEHAVARE Name

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-149 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 Klagande Rekolek AB, 556944-3798 Sven Stures väg 3, 826 50 Söderhamn Ombud: Ronny Henning Advokatfirman Åberg & Co, Box

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ny lag om leksakers säkerhet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ny lag om leksakers säkerhet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-12-13 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ny lag om leksakers säkerhet Enligt

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 13-093-094 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 14 mars 2014 Klagande Stockholms Restauranger och Wärdshus AB, 556606-4290 Box 20094, 161 02 Bromma Ombud: Tom Kronhöffer von lode

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 8 HELHETSBEDÖMNING

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV 23.12.2015 L 336/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (omarbetning)

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-06-10 398 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Grundfos A/S 6850 Bjerringsbro Denmark Ombud: Groth & Co KB/Johan S 102 32 Stockholm MOTPART Jacek K Podkarpackie Poland

Läs mer

ATF-alternativt tvistlösningsförfarande. Elisabeth Ekstrand

ATF-alternativt tvistlösningsförfarande. Elisabeth Ekstrand ATF-alternativt tvistlösningsförfarande Elisabeth Ekstrand Vad är ATF? Från NÖD till ATF 2003. UDRP (tvistlösning för generiska toppdomäner) är en förebild. Allmänna villkor binder innehavaren. Inga hinder

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Beslut 2016-07-14 917 Ärendenummer Sökande Hälsoteamet Tyresö AB (org.nr 556908-9898) Radiovägen 3 135 48 Tyresö Innehavare Karin L Saken Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-07-29 414 ÄRENDENUMMER SÖKANDE/APPLICANT STR Service AB (org nr 556059-9739) Järvagatan 4 261 44 Landskrona Ombud/Counsel: Advokatfirman Wilensky &

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (6) Mål nr 11-077 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 29 februari 2012 Klagande Aktiebolaget Svensk Byggtjänst, 556033-9938 S:t Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm Ombud: Bergenstråhle

Läs mer

Varumärkeslag (2010:1877)

Varumärkeslag (2010:1877) Varumärkeslag (2010:1877) Svensk författningssamling 2010:1877 t.o.m. SFS 2016:375 SFS nr: 2010:1877 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 Utfärdad: 2010-12-09 Ändrad: t.o.m. SFS 2016:375 Ändringsregister:

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-104-- 14-116 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 31 mars 2015 PARTER Klagande Coop Marknad AB, 556044-0397 Ombud: Jan Ottosson IPQ IP Specialists AB, Mailbox 550, 114 11 Stockholm

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18 Varumärken Richard Wessman Praxisdagen 2011-01- 18 Nya varumärkeslagen, 2010:1877 EnsamräBens innebörd 10 EnsamräBen Fll eb varukännetecken enligt 6 8 innebär ab ingen annan än innehavaren, utan dennes

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-06-13 670 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Historic Hotels of Scandinavia AB (org nr 556758-6648) INNEHAVARE Countryside Hotels AB (org nr 556448-0829) SAKEN Alternativt

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.2, 1 28 oktober 2015 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-048 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 december 2014 PARTER Klagande The Coca-Cola Company One Coca-Cola Plaza, Atlanta, GA 30313, USA Ombud: Christina Berggren och Nazanin

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-08-20 213 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Scanroad Sweden AB (556534-2697) Gullbergsvassgatan 8 411 04 Göteborg Ombud: Law and Solution Sweden AB Drottninggatan

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 07-238 och 07-239 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 oktober 2010 Klagande Waxholms Ångfartygs Aktiebolag Box 7422, 103 91 Stockholm Ombud: Johan Norderyd, Advokatfirman

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i firmalagen (1974:156); SFS 2010:1889 Utkom från trycket den 21 december 2010 utfärdad den 9 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer