Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter

Transkript

1 UTVECKLINGSPROJEKT Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter EXEMPEL FRÅN SEX KOMMUNER OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1

2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver ett utvecklingsprojekt kring mänskliga rättigheter tillsammans med sex kommuner och Västra Götalandsregionen. Som ett led i projektet har rapportförfattaren Mikael Spång, Malmö högskola, intervjuat företrädare för kommunerna och Västra Götalandsregionen. Tanken är inte att ge en fullständig bild av allt det arbete med bäring på mänskliga rättigheter som görs, utan en översikt av hur man resonerar kring mänskliga rättigheter och exempel insatser. Förutom Västra Götalandsregionen deltar följande kommuner i SKL:s utvecklingsprojekt: Eskilstuna kommun, Göteborgs stad, Mölndals stad, Piteå kommun, Uppsala kommun och Örebro kommun. I rapporten kan ni även ta del av Mikael Spångs egna reflektioner kring kommunernas och Västra Götalandsregionens arbete kring mänskliga rättigheter. För mer information kan ni gå in på SKL:s hemsida ( eller kontakta Björn Kullander, SKL, som leder projektet. Stockholm i september 2011 Lennart Hansson Sektionschef Demokrati och styrning. 2

3 Innehåll Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter... 4 Eskilstuna kommun... 4 Göteborgs stad Mölndals stad Piteå kommun Uppsala kommun Örebro kommun Västra Götalandsregionen Reflektioner Mänskliga rättigheter, hållbarhet och andra perspektiv Rättighetsperspektivet och att arbeta rättighetsbaserat Att tillgodose rättigheter Att integrera rättigheter i verksamheten Att utvärdera rättigheter

4 Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter Eskilstuna kommun 1 En viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter i kommunen har hängt samman med framtagande av vision och styrsystem. Det fanns tidigare en kritik från revisorerna mot Eskilstunas styrsystem, bland annat när det gällde medborgarnas inflytande samt långsiktighet och samordning inom kommunen. Denna kritik var början på en process att formulera en ny vision och ta fram strategier för dess förvekligande. 2 Arbetet med vision och strategisk inriktning pågick under längre tid, från det att kritiken framfördes till det att den nya visionen antogs Visionen togs fram i en process med brett deltagande från medborgarna: genom webbenkät, intervjuer i fokusgrupper, deltagande av frivilligorganisationer och liknande var ett tusental personer delaktiga i processen att ta fram vision och inriktning. Den övergripande utgångspunkten för kommunens arbete i förhållande till medborgarna bygger på hållbarhet; fem hållbarhetsmål preciseras: (1) delaktiga och engagerade medborgare, (2) goda livsvillkor, (3) arbete åt alla och en god utbildningsnivå, (4) god miljö och (5) hållbar tillväxt. Till visionen är kopplad en strategisk inriktning. De fem hållbarhetsmålen tillsammans med tre mål som rör effektiv organisation, bland annat 1 Redovisning bygger förutom på redovisade dokument och hemsida på samtal med Anita Pettersson, 25 januari 2010 och 25 maj 2011 samt uppföljande kommunikation. 2 Eskilstuna kommun (2008) Styrsystemet i Eskilstunas kommunkoncern. 4

5 ekonomi i balans och effektiva tjänster, är utgångspunkt för den strategiska inriktningen. 3 Den tidigare strategiska inriktningen gällde mellan 2008 och En ny strategisk inriktning diskuteras för närvarande. I den tidigare strategiska inriktningen bröts de olika hållbarhets- och effektivitetsmålen ner i delmål. Till exempel specificerades delaktiga och engagerade invånare i termer av att invånarna tar ansvar (känner till rättigheter och skyldigheter samt har inflytande över kommunens utveckling). Bland goda livsvillkor nämndes trygghet, jämställdhet, god tillgänglighet, berikande mångfald, bra service och gott bemötande samt en god folkhälsa. Till den strategiska inriktningen var kopplade indikatorer för att man skulle kunna följa upp resultaten i kommunen. Det redovisades sedan i kommunens årsredovisning. 4 I det fortsatta arbetet med strategisk inriktning har man diskuterat möjliga förändringar av hållbarhetsmålen och också hur man ska arbeta med indikatorer för uppföljning. I samband med visionen utarbetades ett nytt styrsystem, baserat på de tre hållbarhetsområdena: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En av fördelarna med detta system är dess helhetsgrepp men det har också framkommit kritik, särskilt för att styrningssystemet inte omfattar kärnverksamheterna fullt ut. Dessa och andra synpunkter på styrsystemet framfördes av Ernst & Young och var utgångspunkt för ett förbättringsarbete som under 2011 resulterat i en rad förslag på förändringar. 5 Dessa tar fasta på att lyfta fram kärnverksamheterna tydligare. Kommunen ska också förstärka resultatstyrningen och förenkla styrningen genom att ta bort dimensioner och reducera antalet strategiska mål. I förslaget till förändrat styrsystem utgår man ifrån att den kommunala verksamheten handlar om processer i vilka värden skapas för brukare och kund. De processer man identifierat som väsentliga i Eskilstuna är demokrati, utbildning, vård och sociala tjänster, miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd och säkerhet, kultur och fritid samt arbete och tillväxt. De sju processerna anger verksamhetsinriktningen för förvaltningarnas arbete som sedan styrs av vision, strategisk inriktning och årsplaner för nämnder tillsammans med handlingsplaner och lagstiftning, lokala reglementen och liknande. 6 3 Eskilstuna kommun (2007) Strategisk inriktning Se t ex Eskilstuna kommun (2011) Årsredovisning Eskilstuna kommun (2011) Förslag om vidareutveckling av kommunkoncernens styrsystem. KSKF/2011: Eskilstuna kommun (2011) Förslag om vidareutveckling av kommunkoncernens styrsystem. KSKF/2011:164. 5

6 En del av arbetet med styrsystemet sedan 2005 har handlat om att utveckla en checklista för uppföljningen av verksamhetsmålen: hur påverkar beslut och planering mänskliga rättigheter och särskilt barns rättigheter. Att utveckla ett fungerande uppföljningssystem kopplat till det nya styrsystemet är väsentligt för att kunna kvalitetssäkra den kommunala verksamheten. Checklistan testades under hösten 2009 och beslut om att använda den fattades i maj Utbildning i hur checklistan ska användas har skett med ett 80-tal medarbetare i kommunen under hösten 2010 och checklistan är nu i bruk. Checklistan fokuserar på de tre hållbarhetsdimensionerna och effektiv organisation. Mänskliga rättigheter berörs framförallt under den sociala dimensionen. I checklistan ställs frågor om delaktighet och inflytande, om de mänskliga rättigheterna säkerställs och om barns och ungas bästa sätts i första rummet samt hur beslut påverkar förhållandet mellan män/pojkar och kvinnor/flickor. Påverkan på folkhälsan berörs också i den sociala dimensionen. 8 Som en del av den interna revisionen fick kommunen kritik av hur man arbetar med barns rättigheter och barnkonventionen. 9 Med utgångspunkt i de synpunkter som framfördes har förslag till förbättringar utarbetats. Checklistan som nämnts ovan är ett sådant exempel. Det har också diskuterats om en lokal barnombudsman ska införas; en motion med det förslaget har lagts fram. I kommunen finns också ett arbete som riktar sig till barn som far illa, upplever våld och barn till missbrukare. Barnahus Eskilstuna är en av dessa verksamheter; den rör barn som upplever våld eller sexualbrott och är en samverkan mellan kommunens olika förvaltningar, Strängnäs kommun, polisen, landstinget och åklagarkammaren. En annan verksamhet är Huven, vilket är en stödgruppsverksamhet som riktar sig till barn med missbrukande anhöriga. Barn och unga kan kontakta Huven för stöd och hjälp och delta i stödsamtal där man träffas i grupp en gång/vecka. 10 I kommunen har man under längre tid arbetat med jämställdhet. En kommunövergripande handlingsplan för jämställdhet fanns för åren Denna plan kommer att omarbetas och uppdateras. I den tidigare planen fokuserades på 7 Eskilstuna kommun (2010) Beslut Eskilstunas kommunkoncerns checklista för ärenden, beslut, projekt och planering. KSKF/2010: Eskilstuna kommun (2010) Beslut Eskilstunas kommunkoncerns checklista för ärenden, beslut, projekt och planering. KSKF/2010: Öhrlings PriceWaterhouseCoopers (2009) Granskning av barnkonventionen. Eskilstuna kommun. 10 Eskilstunas kommuns hemsida, 11 Eskilstuna kommun (2006) På spaning efter jämställdhet. Jämställdhetsberedningens rapport och handlingsplan. 6

7 behovet av integrering och utveckling av kunskap och medvetenhet om ojämställdhet och hur man kan arbeta med jämställdhet. Det betonades också att det är av vikt att uppmärksamma hur kön är en av flera faktorer av relevans för att förstå ojämlikhet och maktförhållanden. Behovet av ett intersektionellt synsätt uppmärksammades. Ett flertal åtgärder preciserades i planen; det handlade bland annat om integrering i styr-, ledningsoch uppföljningsprocesser, uppmärksammande av den könsuppdelade arbetsmarknaden, våld mot kvinnor och utveckling av en kompetensbank för jämställdhet. I arbetet med en ny handlinsplan har man följt upp hur den tidigare planen genomförts. 12 Av de 15 åtgärder som sattes upp har alla påbörjats och fem genomförts fullt ut. Flera av åtgärderna är långsiktiga mål om förändringar som tar tid att genomföra. Ett organ för jämställdhet har inrättats i form av ett jämställdhetsutskott under KS, som har till uppgift att initiera och stimulera jämställdhetsarbetet och också ska bevaka hur detta arbete genomförs. Utskottet har även till uppgift att utveckla strategier för att uppnå jämställdhetsmålen och öka medvetenheten om jämställdhet i olika politikområden. Utskottet möts 6-8 gånger per år. Jämställdhet har integrerats i kommunens ledningssystem och man har också påbörjat ett arbete med jämställdhetsintegrering i planerings- och uppföljningsarbete men det noteras också i uppföljningen att systematiska jämställdhetsanalyser ännu inte är någon självklarhet. I uppföljningen framhålls att det krävs ett fortsatt arbete på denna punkt. I arbetet med jämställdhets- och mångfaldsplaner har man kommit en bit på vägen men det finns fortfarande brister, framförallt när det gäller koppling mellan planer och styrsystem samt uppföljning. Även kännedomen om planerna hos medarbetare brister. Flera insatser har gjorts för att stärka kunskap och kompetens om jämställdhet inom kommunen, exempelvis har ett tusen av kommunens medarbetare har fått grundläggande kunskap om jämställdhetsintegrering. Frågor om jämställdhetsarbete intar en central roll i vidareutbildningen av chefer. Man har också arbetat för att minska könsuppdelning på arbetsmarknaden; i förhållande till den egna organisationen handlar det om rekryterings- kompetensutvecklings- och lönesättningsåtgärder. Kommunen har skrivit på CEMR-förklaringen om jämställdhet. I den nya handlingsplanen för jämställdhet kommer deklarationen att integreras. Inom ramen för programmet om hållbar jämställdhet fick kommunen medel av SKL för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Medlen förstärkte det systematiska arbete som pågått i flera år att åstadkomma jämställd service, tjänster och bemötande. Inom programmet har man arbetat bland annat med kvalitetsuppföljning och 12 Eskilstuna kommun (2010) Uppföljning av handlingsplanen På spaning efter jämställdheten

8 utbildningsverksamhet i trafikavdelningen och stadsbyggnadsförvaltningen, utveckling av arbetssätt och rutiner i barnomsorgen, kvalitetsuppföljning inom tillsynsverksamhet och utveckling av jämställdhetsintegrering i styrsystem och utvecklingsarbete i nämnder och bolag. 13 I kommunen finns sedan länge ett arbete för att motverka våld mot kvinnor. Man har utvecklat ett program kallat Eskilstuna en Fristad för kvinnor. 14 Programmet syftar till att motverka allt våld mot kvinnor och bygger på människorättsöverväganden och den granskning av Sverige som genomfördes av FN:s specialrapportör om våld mot kvinnor. Tillsammans med nationell lagstiftning bildar det grunden för det arbete kommunen genomfört. Det noteras bland annat att reell jämställdhet är den bästa grunden för att motverka våld mot kvinnor och att kvinnofridsarbetet därför måste ses i ljuset av den bredare jämställdhetspolitiken. Målsättningar och arbetssätt preciseras i förhållande till olika delar av förvaltningen, som socialförvaltningen, och i samverkan mellan olika delar av den kommunala förvaltningen, myndigheter som polis och frivilligorganisationer. Sedan slutet av 90-talet finns en samverkansgrupp kallad STOPP samverkan mot våld mot kvinnor där representanter från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen, polis, kriminalvård, åklagarkammaren och landstinget ingår. Det finns flera insatser som rör hedersrelaterat våld och också projekt och insatser från arbetsmarknads- och familjeförvaltningens sida som riktar sig specifikt till kvinnor. Under senare år har omfattande utbildningsinsatser gjorts för att öka kunskap och medvetenhet även om uppföljning av jämställdhetsplanen från visar att brister i kompetens kring bemötande och kunskap fortfarande finns. 15 Kommunen har arbetat med HBT-frågor och ett pilotprojekt har genomförts som inneburit att medarbetare på ungdomsmottagningen, familjerådgivningen, Barnahuset, STOPP och Se oss/huven (verksamhet för barn) genomgått en utbildning genom RFSL. Flera verksamheter inom kommunen HBT-certifierades i mars Kommunen har medverkat i SpringPride sedan starten 2007 och som sedan har ägt rum varje år till den senaste SpringPride våren Kommunens medverkan i SpringPride är för ett mer öppet och inkluderande Eskilstuna. I Eskilstuna finns Humanitas som är en diskrimineringsbyrå. Eskilstuna bidrar med pengar till förebyggande utvecklingsarbete. 13 Se hemsida: 14 Eskilstunas kommun (2007) Eskilstuna en Fristad för kvinnor. 15 Eskilstuna kommun (2010) Uppföljning av handlingsplanen På spaning efter jämställdheten

9 En ny handlingsplan för integration under åren 2010 till 2013 har utarbetats. 16 Planen har sin utgångspunkt i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Handlingsplanen har tagits fram i en bred samverkansprocess som involverat alla nämnder. Varje nämnd har tagit upp vad som behöver göras för att nå en bättre integration inom sitt område. Planen utgår ifrån att integration bör ses som ett samspel mellan utbildning, arbetsmarknad, tillgång till sociala nätverk, medborgerlig och politisk delaktighet samt boende. Utifrån dessa fem dimensioner preciseras en rad åtgärder för att främja integration och använda den kulturella mångfalden som en tillgång. Sammanlagt 31 åtgärder har formulerats. Som exempel kan nämnas att kommunen ska motverka alla former av diskriminering och främlingsfientlighet, förbättra möjligheterna till olika mötesplatser, förstärka samverkan för att öka möjligheter till arbete och bedriva ett aktivt rekryteringsarbete för att förbättra mångfalden i Eskilstunas kommun. Flera mål handlar om att förbättra kunskap hos medarbetarna om kulturella förhållanden, inte minst om förhållandet mellan kultur och genus, samt i högre grad ta vara på de språkkompetenser som finns i organisationen så att brukare i ökad utsträckning kan kommunicera på sitt modersmål. Det senare gäller framförallt i förhållande till äldreomsorgen. Flera mål berör kommunikation och språk, exempelvis att kunna ta del information om kommunen på hemsidan på fler språk. Kommunen är finskt förvaltningsområde. En kartläggning gjordes 2009 om hur väl kommunen lever upp till lagen när det gäller äldreomsorg, barnomsorg, information och annan service; denna visade att man lever upp till de lagstadgade kraven. En mer detaljerad studie av personal som kan och är villiga att använda finska i den kommunala verksamheten påbörjades Inom kommunen har man under senare år bland annat arbetat med att förbättra information på finska och på medborgarkontoret finns finsktalande personal som hjälper till med myndighetskontakter, exempelvis att översätta brev, boka en tid, hänvisa till rätt handläggare i kommunen och så vidare. Det finns också finsktalande personal inom flera delar av verksamheten och finskspråkiga avdelningar inom äldreomsorgen samt förskole- och skolverksamhet på finska. En samrådsgrupp med representanter från organisationer och verksamheter med finsk anknytning finns. I gruppen är också finska romer representerade. Gruppens uppgifter har nyligen utökats och den kommer att vara den huvudsakliga kanalen för input till kommunledningen och för att föra ut information riktad till finsktalande i kommunen. 17 I Eskilstuna finns också ett av Finlands honorärkonsulat. 16 Eskilstuna kommun 17 Eskilstuna kommun (2011) Redovisning av statsbidrag 2010 Eskilstuna kommun. 9

10 I arbetet för att motverka diskriminering har man arbetat brett med diskriminering sedan 2006 då utredningen Det blågula glashuset presenterades. En rad satsningar för att öka kunskaperna om diskrimineringsgrunderna och diskriminerande praktiker och strukturer har genomförts, bland annat genom föreläsningar av diskrimineringsombudsmännen 2006 och en föreläsning för kommunstyrelsens ledamöter Man har också verkat inom det nationella nätverket för mångfald och mänskliga rättigheter där utbildningsinsatser genomförts. Det var i sin tur utgångspunkt för att Eskilstuna var pilotkommun för en utbildningssatsning som genomfördes tillsammans med Delegationen för mänskliga rättigheter. 30 chefer inom arbetsmarknads- och familjeförvaltningen deltog i denna utbildning. Denna utbildningssatsning har haft ett stort genomslag för att utveckla ett mer rättighetsbaserat än behovsbaserat synsätt i kommunen. I Årsplan 2012 står att läsa att med utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ska kommunkoncernen verka för att vara en inkluderande kommun där allas olikheter tillerkänns lika värde och tas tillvara. Kommunens mångfaldsarbete innebär en kraftsamling kring demokrati, jämställdhet, personlig frihet och integritet och att motverka alla former av diskriminering. Göteborgs stad 18 I stadens budget finns formuleringar om att verksamheten syftar till förverkligande av mänskliga rättigheter. Utifrån övergripande mål som lika goda möjligheter för alla göteborgare och att rättvisa och solidaritet är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen, nämns också mänskliga rättigheter mer specifikt. I budget för 2010 formulerades det på följande sätt: Genom vårt agerande gentemot medborgarna och medarbetarna och genom att möjliggöra demokratiska arenor strävar vi efter att omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt barn- och kvinnokonventionerna i praktisk handling och garantera respekten för människors lika värde och rättigheter i Göteborg. 19 Efter valet 2010 antog majoriteten, bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet, en ny avsiktsförklaring där likvärdig service betonas och det läggs vikt vid att verksamheten ska vara mångfalds- och jämställdhetsintegrerad. Det sägs i avsiktsförklaringen att mänskliga rättigheterna ska respekteras och utgöra grund för 18 Förutom angivna dokument och hemsida baseras beskrivningen på samtal med Anna Jacobson den 20 januari 2010 och ytterliggare kommunikation. 19 Göteborgs stad (2010) Budget

11 stadens verksamhet. Alla människor ska ha möjlighet att skapa sig ett gott liv, oavsett bakgrund och förutsättningar. Avsiktsförklaringen är grund för budget Budget och centrala styrdokument bygger på ett hållbarhetsperspektiv och det är i förhållande till hållbarhetsdimensionerna som kommunens prioriterade mål formuleras. När det gäller den sociala hållbarhetsdimensionen finns det ett antal prioriterade mål som bland annat rör barn och ungas rättigheter och behov när det gäller kunskaper, social träning, kulturell stimulans och trygghet, äldre personers behov av trygghet och inflytandemöjligheter rörande exempelvis hemtjänst samt deras behov av sociala aktiviteter och möjligheter till arbete och bostad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. 21 Folkhälsoarbetet spelar också en central roll för den sociala hållbarhetsdimensionen. Målet för arbetet med folkhälsa är att skapa jämlika samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Genom den nyligen antagna avsiktsförklaringen kommer mänskliga rättigheter att få en mer framträdande roll i budget och i diskussion av hållbarhet. I staden finns sedan en längre tid ett arbete med balanserad styrning där man använder en rad indikatorer och parametrar för att kunna följa upp kommunens verksamhet och utvecklingen i kommunen. Man fokuserar i den balanserade styrningen på (1) medborgare och brukare, bland annat rörande deras nöjdhet med verksamheten och delaktighet i densamma, (2) medarbetarna, bland annat nöjdhet, personalomsättning och anställningsförhållanden, (3) ekonomi samt (4) verksamhetens processer, till exempel kvalitetsutveckling inom förvaltningarna och processer av specifik relevans inom dessa. Som exempel på det senare kan nämnas antal korrekta överklagade beslut inom individoch familjeomsorg. Mycket av arbetet i staden organiseras genom stadsdelarna. Från 1 januari 2011 har Göteborg en ny stadsdelsindelning där antalet stadsdelar minskat från 20 till 10. Tanken är att minskningen av antalet stadsdelar ska förbättra möjligheter till samordning och också utgöra en kostnadsbesparing på sikt. I det nya reglementet för stadsdelarna läggs större vikt vid likabehandling och medborgarnas delaktighet. 22 I det står bland annat att stadsdelarna ska arbeta utifrån alla människors lika värde och rättigheter och därigenom stärka medborgarnas delaktighet, vilket också främjar en positiv samhällsutveckling. Det sägs vidare att likabehandlingsprincipen är central och att [o]likheter i medborgarnas grundförutsättningar kräver ett ständigt utvecklingsarbete mot 20 Avsiktsförklaring för samarbete mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet i Göteborg under mandatperioden Göteborgs stad (2010) Budget Göteborgs stad (2010) Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder 11

12 diskriminering och för att säkerställa jämställd och likvärdig service och tjänster till invånarna. 23 Arbete inriktat på mänskliga rättigheter bedrivs i flera förvaltningar, både inom stadsdelarna och på ett kommunövergripande plan. I det senare arbetet har jämställdhets- och mångfaldsenheten på kommunledningsnivå en viktig samordnade roll. I utvecklingen av enhetens arbete har mänskliga rättigheter fått en central plats. Bland de projekt som jämställdhets- och mångfaldsenheten arbetat med under senare år märks bland annat ett material som ska användas i samband med arbetsplatsträffar. Utgångspunkten är den film Välj rätt! som producerats om olika konkreta situationer där mänskliga rättigheter ställs på sin spets. 24 De situationer som lyfts fram rör alla frågor som dyker upp i den kommunala verksamheten, exempelvis en hemlös missbrukare som diskuterar boende med en socialsekreterare, en badande i burkini på badhuset som möter badvakter, en anställd som blir utsatt för kränkande behandling hos en brukare. De olika situationerna handlar om flera rättigheter. Handledningsmaterialet är en hjälp för att lyfta fram vilka rättigheter som berörs i de olika situationerna och hur man kan resonera kring dessa. Till varje filmsekvens och situation klargörs i handledningen vilka rättigheter som berörs och hur regleringen av dessa ser ut liksom frågor man kan ställa i samband med diskussion av situationen, särskilt om de ofta besvärliga avvägningar som kan behöva göras. I materialet ingår också ett övningshäfte där det finns åtta övningar att använda i större eller mindre grupper. Under våren 2011 har jämställdhets- och mångfaldsenheten arbetat med att utbilda personer som ska använda filmen i utbildningar av medarbetare på olika arbetsplatser. Man har utbildat ca 50 personer vid två tillfällen och under hösten kommer denna utbildning att fortsätta med en ny grupp. På kommunens hemsida har nyligen en webbplats för mänskliga rättigheter upprättats och den är tänkt att efter hand fyllas på med information kring mänskliga rättigheter i staden. 25 Ett annat projekt som jämställdhets- och mångfaldsenheten varit involverat i handlar om att utveckla ett verktyg för att omformulera bild- och textmaterial, exempelvis beslutsmallar, styrdokument och blanketter, på ett sådant sätt att de är neutrala vad 23 Göteborgs stad (2010) Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, Filmen och handledningsmaterial finns tillgänglig på 25 Göteborgs stads hemsida, 12

13 gäller normer och värden som kan innebära kränkningar eller åsidosättande av utsatta grupper. Verktyget har utvecklats tillsammans med konsulter. Från början handlade det om ett beslut att ta fram könsneutrala samt icke-heteronormativa dokument men ambitionen breddades sedan till att omfatta normativa perspektiv i allmänhet. Verktyget kallas Normblocket och består av en uppsättning frågor som man som medarbetare kan ställa sig och därmed upptäcka när och hur man riskerar att reproducera föreställningar om vad som är normalt och avvikande i text och bild. I blocket finns också ett kapitel som tjänstemän själv kan använda när texter ska skrivas. I staden har man under längre tid arbetat med jämställdhet och mångfald. Man har skrivit under CEMR:s deklaration om jämställdhet. Staden fick 2010 pengar av regeringen via SKL för arbete med hållbar jämställdhet. 26 Flera jämställdhetsintegreringsprojekt har genomförts i staden och programmet om hållbar jämställdhet anknyter till dessa. 27 Fokus i arbetet har legat på stadens budget- och uppföljningsprocess. I ansökan till SKL sades att man för att säkerställa en hållbar process behöver vidareutveckla strukturer, metodik och arbetssätt utifrån redan kända framgångsfaktorer. Bland de områden som skulle ingå i arbetsmodellen nämndes dimensioner till budgetprocessen (indikatorer/nyckeltal, mål/strategier, anvisningar, handlingsplaner), uppföljning (indikatorer/nyckeltal, analyser, undersökningar/enkäter, anvisningar), roller och ansvar inom organisationen samt strukturer (såsom behovsinventering, översyn och vidareutveckling av olika typer av systemstöd). Sammantaget syftade detta arbete till att utveckla en modell för jämställdhetsintegrering av budget- och uppföljningsprocessen. Systemstödet för rapportering till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen skulle testas i ett pilotprojekt i Torslanda. Ytterligare en del av programmet var en utbildningssatsning där 54 aktörer och nyckelpersoner på stadskansliet kommer att ha föreläsningar om genus, intersektionalitet och styrprocesser samt processhandledning för att träna jämställdhetsintegrering av vanligt förekommande handlingar och beslutsunderlag. Under 2010 har man arbetat med programmet om jämställd hållbarhet i en arbetsgrupp till vilken flera andra grupper varit knutna, bland annat en med ansvar för att utveckla en prototyp för systemstöd. Den röda tråden i projektet har varit att stödja jämställdhetsintegreringen av utbildningsgruppens (gruppen för utbildning och kultur) ordinarie verksamhet och arbetsgruppens jämställdhetsexpert har arbetat mycket nära 26 Göteborgs stad (2009) Ansökan om utvecklingsmedel. 27 Ett sådant projekt var Jämt Jobb, ett jämställdhetsintegreringsprojekt som genomfördes under i stadsdelarna Torslanda och Tynnered med fokus på barnomsorg och förskola. 13

14 utbildningsgruppen (2-3 dagar i veckan har experten deltagit i utbildningsgruppens arbete). 28 I programmet har man bland annat arbetat med en metod för kartläggning av kön-, genus- och jämställdhetsperspektiv i budget och uppföljningsprocess. Den visade en ökad andel statistik som är könsuppdelad. Även skrivningar där jämställdhetsfrågor och genusperspektiv förekommer har ökat under senare år. En annan punkt i programmet handlade om en kartläggning av genuspedagoger i förskola och skola. Man har vidare utvecklat en ny arbetsmodell som rör nulägesanalyser, stödmaterial, checklistor och en prototyp för systemstöd. Systemstödet utgörs bland annat av rapportmallar. Till skillnad från tidigare då systemstödet enbart rörde uppföljning omfattar det nu också budgetprocessen. Man har även genomfört utbildningsinsatser under En viktig del av arbetet med jämställdhetsintegreringsprogrammet har varit att utarbeta en prototyp för arbete med mål och uppföljning där utbildningsområdet följs från KF till stadsdelsnivå, sektorsnivå och slutligen skolnivå och sedan åter upp i kedjan. Rapporteringsverktyget handlar bland annat om könsuppdelad statistik. Förhoppningar finns att detta verktyg också ska kunna användas för statistik uppdelad efter etnisk tillhörighet och liknande. För det framtida arbetet har staden sökt om ytterligare medel från SKL. Göteborg deltar i ett EU-finansierat projekt som drivs av DO och Arbetsmiljöforum som handlar om likabehandling Tema Likabehandling där man ska fokusera på utbildningar ur ett intersektionellt perspektiv. Göteborg är en av pilotkommunerna i det projektet. Under hösten ska en utbildning för personal på ungdomsmottagningarna genomföras. Nyligen har också kommunfullmäktige beslutat om att likabehandlingsplaner ska finnas för alla verksamheter (liknande de likabehandlingsplaner som finns för skolan). Ansvaret för detta arbete kommer att på respektive nämnd och styrelse och samordnas från stadskansliet. En viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter i staden är ett uppdrag att analysera situationen rörande mänskliga rättigheter och utveckla en strategi för MR-frågor. Upprinnelsen till detta arbete var en motion från miljöpartiet om en handlingsplan mot 28 Göteborgs stad (2010) Slutrapport program för hållbar jämställdhet. Från vision till verklighet en jämställdhetsintegrerad budget- och uppföljningsprocess i Göteborgs stad. 15 december

15 rasism och främlingsfientlighet. 29 Överlag hade flertalet förvaltningar och stadsdelar som ombads inkomma med synpunkter på motionen en positiv syn på en sådan handlingsplan, även om några menade det redan täcktes in i centrala styrdokument och handlingsplaner. Kommunstyrelsen beslutade i mitten av december 2009 att tillstyrka förslaget men menade att det skulle utvecklas till att handla om en central strategi för mänskliga rättigheter. Jämställdhets- och mångfaldsenheten fick i uppdrag att utveckla en sådan strategi och har arbetat med det sedan Under hösten 2010 och vintern 2011 har man bland annat diskuterat fokus i arbetet, vilka verksamheter man bör inrikta sig på och vilka perspektiv som ska användas. Man arbetar för närvarande på en uppdragshandling för att ta fram en handlingsplan för mänskliga rättigheter och CEMR-deklarationen. Enheten föreslår att uppdragen rörande mänskliga rättigheter och CEMR samordnas då de hänger samman. Man föreslår ett arbete i flera steg, först en kartläggning och inventering av tillgänglig statistik för en fördjupad analys genom intervjuer av utvalda bristområden. Detta kommer att sammanfattas i en rapport som i sin tur kommer att vara utgångspunkt för att ta fram prioriterade områden och arbeta fram ett förslag till handlingsplan. Kommunen är sedan 1 februari 2010 finskt förvaltningsområde och KF har gett i uppdrag till stadskansliet att ta fram en handlingsplan för arbetet med nationella minoriteter. Man har tidigare uppmärksammat samefolkens dag och romers dag. Bland andra viktiga aktiviteter under året kan nämnas att staden är en av samarbetsparterna i den HBTQ-festival som ska hållas i Göteborg i juni Man har arbetat med frågor som innebär ett samarbete med det interreligiösa rådet i Göteborg. Rådet bildades 2007 och syftar till möjliggöra möten över religiösa gränser. 30 Tillsammans med representanter ur rådet genomförde man ett studiebesök i Leicester, Storbritannien, och tittade närmare på det interreligiösa centrum som finns där. Man har diskuterat om ett liknande centrum skulle kunna upprättas i Göteborg lämnades en ansökan om pengar in men man fick avslag på den. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan kommunen och rådet pågår men har ännu inte formaliserats. Frågor om de religiösa samfundens roll och hur staden ska samverka med dessa är relativt nya. Men det finns ett brett intresse från både olika politiska företrädare, tjänstemän och företrädare för de olika samfunden. 29 Motion av Firas Almesri (MP). 30 En kort beskrivning finns på Svenska kyrkans hemsida: 15

16 Mölndals stad 31 Ett viktigt arbete i kommunen som rör mänskliga rättigheter handlar om den bemötandeplan som antogs av kommunfullmäktige i december Bemötandeplanen syftar till ett bemötande och en offentlig service som ska fungera för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller religiös bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller social ställning (planens målbild). Planen mötte ett mycket positivt mottagande av politikerna. Stadsdirektören tillsammans med förvaltningsledningen utarbetade en handlingsplan under 2010 och i slutet av det året gjordes en uppföljning av planen som tillsändes KF som information. 32 Under 2009 diskuterade man utformningen av bemötandeplanen; planen utgår ifrån en medborgarfokus och att bemötande i bred mening handlar om att förverkliga mänskliga rättigheter. Planen har vuxit fram genom en dialog med chefer i kommunen. Människors lika värde, rättigheter och skyldigheter ska genomsyra kommunens verksamhet och återspeglas i samspelet med mölndalsborna. Sociala rättigheter och demokratiskt deltagande är väsentligt för kommunens verksamhet. Att förverkliga dessa på ett icke-diskriminerande sätt är centralt; grundläggande rättigheter ska förverkligas likvärdigt för alla mölndalsbor. 33 I arbetet med bemötandeplanen har man lagt samman en rad styrdokument och förtydligat kommunens uppdrag. Den ersätter också flera existerande styrdokument, som handikappolitisk plan och mångfaldsprogrammet. Bemötandeplanen ska också vara utformad på ett sådant sätt att särskilda planer för specifika grupper, exempelvis äldre eller HBT-personer, inte ska behövas. Bemötandeplanen består av målbilder, som handlar om vad som ska förverkligas, och strategier för hur detta förverkligande ska gå till. Målbilderna har utarbetats tillsammans med en politisk referensgrupp. Att ha mölndalsborna i fokus är utgångspunkt, vilket innebär att se på den kommunala verksamheten utifrån dem som ska använda/nyttja den. I detta sammanhang blir mänskliga rättigheter centralt och detta kopplas både 31 Framställning bygger förutom på angivna dokument och hemsida också samtal med Kristian Käll, 22 januari 2010 och 6 april 2011 och ytterligare kommunikation samt kommunikation med Hillevi Funck. 32 Mölndals stad (2011) Stadens arbete med bemötandeplanen under Kommunledningskontoret, rapport Förslag till bemötandeplan, KS dnr 66/08. 16

17 samman med hur verksamheten ska styras och hur medborgarna kan ställa krav. Det sägs bland annat att alla medborgare måste ha rätt att ställa krav på kommunen att få sina grundläggande rättigheter uppfyllda. I bemötandeplanen finns en rad strategier för dess förverkligande, strategier som rör (1) medarbetarna och deras förhållningssätt, (2) styrning av verksamhetsutveckling samt (3) uppföljning och ansvar. När det gäller medarbetarnas förhållningssätt lägger man vikt vid återkommande dialog kring värderingar och deras konkreta omsättning, ledarutvecklingsprogram och liknande samt information till medborgarna. Till viss del har man i kommunen arbetat med dessa frågor redan tidigare men det har hittills inte skett på ett mer systematiskt sätt. Strategier för verksamhetsutveckling handlar bland annat om att förbättra tillgängligheten att tydliggöra vägar in i kommunen. Bland strategierna för verksamhetsutveckling märks också fokus på brukare vid utveckling av förvaltningarnas verksamhet och ökad samverkan mellan olika förvaltningar. Avsikten var att tillsätta en arbetsgrupp som skulle titta på goda exempel från andra kommuner (exempelvis Kungsbacka och Markaryd) i det avseendet men denna grupp har ännu inte tillsatts. Frågan är stor och kräver antagligen också organisatoriska förändringar. 34 Man har vidare betonat uppföljning och ansvar, bland annat att åtgärderna ska vara integrerade i ordinarie lednings- och uppföljningssystem. Ett systematiskt arbete för uppföljning innebär bland annat att samma indikatorer används i olika förvaltningar. För uppföljningen av arbetet med bemötandeplanen under 2010 har självskattning använts. Frågorna som ställdes till förvaltningarna handlade bland annat om deras samarbete med andra förvaltningar i kommunen eller myndigheter för att undvika att människor hamnar mellan stolarna och hur väl verksamheterna fungerar oavsett personliga utgångspunkter (diskrimineringsgrunder och social ställning). Förvaltningarna ska ange om kartläggning och analys påbörjats, om de utgjort grund för insatser som påbörjats och om dessa utvärderats. 35 I enlighet med beslutet 2009 arbetades under 2010 fram en handlingsplan för implementering av bemötandeplanen. Den innehöll punkter som att förmedla målbilder till medarbetare, information till invånare, utbildning av chefer rörande värdegrundsfrågor och bemötande, arbete med styrdokument för att förtydliga dem och 34 Mölndals stad (2011) Stadens arbete med bemötandeplanen under Kommunledningskontoret, rapport Mölndals stad (2010) Förslag. Kommunledningskontoret,

18 upphäva onödiga policyer, jämställdhetsintegreringsprojekt med medel från SKL, stärkande av helhetssynen för att motverka att människor hamnar mellan förvaltningar, fördjupad dialog med brukare, integrering av värderingarna i avtal som sluts med andra aktörer, integrering av bemötandefrågor i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse och bemötandeindikatorer i brukar- och medarbetarundersökningar. 36 De områden som fokuseras på i handlingsplanen följer inriktningen i bemötandeplanen men den ger få direktiv om hur arbetet mer konkret ska utformas och vad som kan anses vara goda eller mindre goda resultat av arbetet. Man har inte heller i någon större utsträckning uppmärksammat vilken typ av stöd som skulle behövas, exempelvis utbildningsmässigt, för ett systematiskt arbete med bemötandefrågorna. I slutet av 2010 gjordes en sammanställning av arbetet med bemötandeplanen. 37 I denna uppföljning går man igenom vad som gjorts i staden som helhet och inom de olika förvaltningarna när det gäller arbete med målbilden, utveckling av samverkan, fördjupat brukarperspektiv och analys av verksamheterna i förhållande till likabehandling. Medborgarundersökningen 2010, som genomfördes av SCB, inkluderade frågor om bemötande även om det inte framkommer i uppföljningen om dessa frågor skiljer sig från de frågor som SCB vanligtvis har med i sådana undersökningar. Vissa utbildningsinsatser har gjorts, bland annat för chefer. Inom de olika verksamheterna har man i de flesta förvaltningarna diskuterat målbilderna. I flera av dem har målbilder relaterats till förvaltningarnas visioner, till exempel inom vård och omsorg till målet om god vård och omsorg inom tio områden. Bemötande är ett sådant område, tillsammans med bland annat tillgänglighet, samverkan, klagomålshantering, handläggning och personal. I några av förvaltningarna har man diskuterat målbilder och följt upp diskussioner bland personalen vid arbetsplatsträffar. Inom flera av förvaltningarna används sedan tidigare olika former av brukarmedverkan, såsom brukarråd, brukarenkäter och fokusgrupper. I den några av förvaltningarna har man under året vidtagit särskilda satsningar inom detta område; exempelvis har biblioteket utvecklat en ny hemsida med hjälp av brukare. Samverkan sker i de flesta förvaltningarna på regelbunden basis och i vissa förvaltningar följer man regelbundet upp att personer inte faller mellan stolarna. Vård och omsorgsförvaltningen anger att man aldrig skickar personer vidare, utan den som fått en fråga är ansvarig för den tills det att personen fått ett svar. I de flesta förvaltningarna har man arbetat med analys av verksamheten utifrån ett likabehandlingsperspektiv även om inriktning och 36 Mölndals stad (2010) Handlingsplan för bemötandearbetet. Kommunledningskontoret, Tjänsteskrivelse. 37 Mölndals stad (2011) Stadens arbete med bemötandeplanen under Rapport, Kommunledningskontoret,

19 resultat skiljer sig åt. Exempelvis anger barn- och ungdomsförvaltningen att man inte analyserat verksamheten utifrån alla målgrupper utan enbart utifrån kön. I vissa fall har det tidigare funnits kritik av kommunen ur ett tillgänglighetsperspektiv och man har därför arbetat med kommunikativ tillgänglighet (framförallt rörande hemsidor) men också med fysisk tillgänglighet. Exempel på det senare är arbete inom Gatukontoret. 38 Kommunen har delvis med utgångspunkt i diskussionen kring bemötandeplanen påbörjat ett värdegrundsarbete. I fokus står, som i bemötandeplanen, likvärdig service och tydliga formuleringar kring vilka man är till för. I diskussionen om värdegrunden kommer mänskliga rättigheter att ha en viktig roll. Arbetet ska ta fasta på de informella styrmedel som staden har: medarbetarskap, organisationskultur och värdegrund. 39 Viktiga delar till medarbetarskapet beskrivs som att utveckla en styrning där medarbetarna leder sig själva mot uppsatta mål, vilket innebär att bland annat bättre ta fasta på kreativitet hos medarbetarna, och utveckla tydligare förväntningar på medarbetarrollen. Man vill förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för att personer ska känna stolthet över sitt arbete. En viktig del av detta är att attrahera, behålla och vidareutveckla rätt kompetens hos personalen. I arbetet med medarbetarskap ska man informera chefer och ledare och vidareutveckla målbild med medarbetare. Bemötandeplanen har varit utgångspunkt för att formulera stadens servicelöfte där man utlovar att få kontakt med kommunen på utlovade tider, hjälpas till rätt person och att mejl och brev ska besvaras inom fyra dagar. I inledningen till servicelöftet återfinns utgångspunkterna för bemötandeplanen, att det handlar om ett lika bra bemötande av alla oavsett kön, religiös eller etnisk bakgrund, sexuell läggning och social ställning. Parallellt med att bemötandeplanen arbetats fram har också pågått ett arbete med att utforma en ny gemensam mål- och uppföljningsmodell för kommunens samtliga verksamheter. Tidigare har kommunen använt sig av ett styrnings- och uppföljningssystem som på ett tydligt sätt har följt upp det ekonomiska resultatet i verksamheterna. Nu har ambitionen varit att koppla ihop verksamhetsuppföljning med ekonomistyrningen vilket har gjort det enklare för den centrala politiska nivån att följa kvaliteten i verksamheten och tydliggöra styrning genom prioriterade mål. En ny modell är förankrad och kommer att följas från och med budgetprocessen för På sikt är tanken att resultat från uppföljningen ska finnas som underlag vid den årliga 38 Mölndals stad (2011) Stadens arbete med bemötandeplanen under Rapport, Kommunledningskontoret, Mölndals stad (2011) Medarbetarskap Mölndals stad. Uppdragsbeskrivning. 19

20 budgetkonferensen i april och därmed kunna få betydelse för beslut om både mål och medelstilldelning för nästkommande år. I verksamhetsuppföljningen kommer man att fokusera på effektivitet och medborgarnas nöjdhet. Ambitionen har varit att integrera även tvärsektoriella målsättningar i detta system. Uppföljningen av bemötandeplanens strategier finns med som en aspekt i uppföljningsmodellen. Tanken är att mäta både resultat och process; det förra genom brukarenkäter och det senare genom att ange hur många delar av förvaltningen som påbörjat arbete, har ett pågående arbete samt ett pågående arbete som följts upp. De har generellt diskuterat vilka indikatorer som ska användas för uppföljning, bland annat för att mäta nöjdhet, och förslag har lämnats till kommunledningen. Det har varit svårare att utveckla indikatorer för att mäta i vilken grad kommunen förverkligar mänskliga rättigheter och i diskussionerna har man lyft tankar om behov av ett MReller välfärdsbokslut för att få en mer överskådlig bild av effekterna av kommunens åtgärder. En variant av ett sådant gjordes för en av stadsdelarna för ett par år sedan. Beslut om MR-bokslut och liknande har inte fattats under Under 2011 har en ny gemensam mall för nämndernas verksamhetsplaner delvis kommit på plats. I denna har man lagt in att indikatorer för brukarkvalitet ska vara könsuppdelade. Mölndal fick pengar av SKL för ett projekt om hållbar jämställdhet som ska fokusera på jämställdhet i bemötande av barn och unga. 40 Projektet är sammanlänkat med det övergripande arbetet med bemötande då det visat sig att flickor i högre grad än pojkar menar att de inte får samma stöd i skola, fritidsverksamhet och liknande. Det senare framkom i en rapport som togs fram i kommunen kallad Tjejrapporten om tjejer och flickors situation. 41 Rapporten, som bygger på intervjuer, visade bland annat att flickor har sämre psykisk hälsa än pojkar. Bland anledningar till det lyfts fram att flickor känner höga krav på att prestera och att man i högre grad utsätts för kränkningar men också förväntningar hos andra om hur flickor ska bete sig. Förväntningarna uppfattades som motsägelsefulla och orealistiska; bristen i att leva upp till dem var i sin tur grund för bristande självkänsla. En del av detta problem ligger i hur man i kommunen bemöter flickor. Det blev också tydligt i rapporten att man från personalens sida efterfrågade större kunskap och konkreta tillvägagångssätt för att hantera motsägelsefulla förväntningar och bristande självkänsla hos flickor. Bland de åtgärder som föreslogs märks ökad kompetensutveckling av personal, framtagande av konkreta rutiner hur 40 Mölndals stad (2009) Ansökan. Utvecklingsmedel. 41 Mölndals stad (2009) Tjej En intervjustudie med förslag till insatser för att främja flickors psykiska hälsa. 20