Luftläckage I Småhus. - Hur de upptäcks och attityderna till dem. Viktor Olsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftläckage I Småhus. - Hur de upptäcks och attityderna till dem. Viktor Olsson"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 15 hp Luftläckage I Småhus - Hur de upptäcks och attityderna till dem Viktor Olsson Halmstad vårterminen 2012

2 Luftläckage I Småhus Abstract Air tightness in new buildings has been discussed for several decades. But the knowledge in the subject is low. With tougher requirements from the Swedish government about energy consumption for a new building required competences how these shall be met. It's not only the thickness of insulation that are important, it's also the air tightness. This report is about air leakage in Swedish houses. How these leaks can be measured/detected and what the consequences may be of them. Both theoretical and practical tips and advice will be given. The author wants to increase the knowledge in this subject for people in the Swedish building industry. Nyckelord: Luftläckage, lufttäthet, provtryckning, termografering, värmefotografering, fuktskador Viktor Olsson

3 Luftläckage I Småhus Förord Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har under vårterminen 2012 utförts på Högskolan i Halmstad. Jag vill börja med att tacka Karl Håkon Grimmes för de kunskaper inom ämnet han delat med sig av. Vidare tackar jag Niclas Robledo på Precisionsteknik AB för lån av nödvändig teknisk utrustning. Christer Börjesson på Åsbohus tackar jag för informationen angående en del av husen som testades i denna rapport. Samtliga som svarade på mina enkäter förtjänar givetvis också att tackas. Sist men inte minst, tack till min handledare Gudrun Rundberg på Högskolan i Halmstad. Tack! Halmstad maj 2012 Viktor Olsson Samtliga foto i rapporten + bilagorna är tagna av författaren och får ej användas utan dennes medgivande. Viktor Olsson

4 Luftläckage I Småhus Sammanfattning Lufttätheten i nybyggda hus har diskuterats i flera decennier. Energikrisen på 1970-talet var en bidragande orsak till att lufttätheten då blev högaktuell på grund av den energibesparing som var möjlig. Under dessa dryga 40 år har en mängd ångspärrar av olika slag och utföranden byggts in i hus. Med varierande resultat som följd. Ibland goda men ibland även katastrofala med väldiga fuktskador som följd. Kunskapen inom lufttäthet är låg trots den långa tid som förflutit. Det krävs kunskap hur denna ångspärr skall monteras, men framför allt krävs kunskap varför den ska monteras. Den ska ex. förhindra fuktig luft att kondenseras i konstruktionen. Denna avhandling handlar om varför våra nybyggda småhus skall vara lufttäta och hur kontroller görs för att granska just lufttätheten. Kontroller bestående av provtryckning och termografering. Författaren har skaffat sig teoretisk och praktisk kunskap inom ämnet. Dessa kunskaper var erforderliga för att testerna på de fyra hus som författaren själv genomförde skulle bli korrekt utförda. Testerna baseras på den teori som framgår i denna avhandling. Hur attityderna till lufttäta hus är idag hos svenska trähustillverkare samt aktörer inom provtryckning och termografering återspeglas med hjälp av enkäter genomförda av författaren. Externa rapporter för varje hus som provtrycktes/termograferades skapades. Rapporterna, som är noga analyserade tillsammans med utlåtande, grundar sig på teori/praktik inom ämnet. Riskkonstruktioner påträffades och presenteras. Vid jämförelse husen emellan identifierades bland annat byggnadsår, konstruktionsdetaljer på husen och kommunikation mellan inblandade aktörer som bidragande faktorer för att uppnå god lufttäthet. Lufttätheten i husen påverkar såväl husets ventilation som dess energiförbrukning i hög grad. Viktigt är att inte glömma ventilationen i lufttäta hus. Ett hus ska vara tätt och ventileras rätt. Att minska energiförbrukningen genom att endast öka isoleringstjockleken i husen må hända vara en sedvanlig lösning. Att på så vis tro att utförandet gjort huset friskare är en utopi. Vad då mycket sannolikt uppstår är fuktproblem i konstruktionen om klimatskärmen är otät. Detta beroende på luftläckage. Det luftläckage husägaren märker av kan visserligen skapa komfortproblem, men det är läckaget som "inte märks" som är det farliga. Det fodras mer kunskap vad gäller luftläckage, dess drivkrafter samt lösningar hur luftläckage istället blir till lufttäthet. Kunskap som författaren hoppas förmedla till läsaren samt personer inom byggbranschen. Byggbranschen måste ta lufttätheten på allvar! Annars riskerar branschen att ett examensarbete med texten: " Kunskapen inom lufttäthet är låg trots dess ålder", skrivs om 40 år. Viktor Olsson

5 Luftläckage I Småhus Innehållsförteckning Kap 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metodbeskrivning... 2 Kap 2. Luftläckage Då och nu Luft och fukt Drivkrafter Köldbryggor Lufttäthet Praktiska lösningar och goda exempel Riskkonstruktioner Ventilation Checklista för täta konstruktioner "Nackdel" med täta hus Kap 3. Provtryckning Standarden och täthetsnivåer Hur en provtryckning går till Viktor Olsson

6 Luftläckage I Småhus 3.3 Checklistor Kap 4. Termografering Allmän teori Emissionsfaktorn Snabba tips Kap 5. Kommentarer till resultaten Kap 6. Diskussion Kap 7. Källförteckning Bilagor Bilaga 1 - Hus 1 Bilaga 2 - Hus 2 Bilaga 3 - Hus 3 Bilaga 4 - Hus 4 Bilaga 5 - Enkät till svenska hustillverkare Bilaga 6 - Enkät till aktörer inom provtryckning och termografering Viktor Olsson

7 Luftläckage I Småhus Kap 1. Inledning 1.1 Bakgrund Idag svarar den byggda miljön i Sverige för 39 % av den totala energiförbrukningen. 1 I takt med hårdare krav från Boverket 2 ang. energiförbrukning för ett nybyggt hus krävs det kompetens hur dessa krav skall uppfyllas. Hur vi skall bygga framtidens täta hus som bidrar med en lägre energiförbrukning än dagens är en aktuell fråga. Nya regler och krav från myndigheterna gör att hus måste byggas annorlunda jämfört med hur de byggdes för några år sedan. En lägre energiförbrukning resulterar i mer pengar kvar i plånboken för husägaren samt en mindre belastning för moder jord. Att bygga hus som har låg energianvändning och bra inomhusklimat är lättare sagt än gjort. Det är långt ifrån endast tjockleken på isoleringen i husets klimatskärm som har stor betydelse för dess energiförbrukning. Hur lufttätt ett hus är har visat 3 sig vara en avgörande faktor både för energiförbrukningen samt för husets hälsa. God lufttäthet är alltså en central bit inom byggande. Det är också viktigt att kontroller och uppföljning inom lufttäthet görs för att säkerställa dess tillförlitlighet. Detta examensarbete handlar om luftläckage i svenska småhus. Hur dessa läckage kan upptäckas/mätas och vad konsekvenserna kan bli av dem. Teoretiska/praktiska tips och råd kommer att ges. Särskilt viktiga aspekter är hur olika konstruktioner skall utformas för bästa möjliga resultat vad gäller god lufttäthet. Hörn och anslutningar av olika slag är ofta stora energibovar och belyses i denna rapport. Luftläckage för några olika småhus har beräknats och analyserats. Detta skedde med hjälp av provtryckning. För att specifikt hitta läckagen har termografering (värmefotografering) skett samtidigt. Provtryckning tillsammans med termografering är relativt nytt i byggbranschen och därav finns det lite information hur dessa tester skall göras ute på fältet. Det är alltså ämnets unga ålder som gjorde att jag blev intresserad av ämnet i fråga. Detta efter att studerat en rad olika artiklar i branschtidningar som belyste värdet av just provtryckning och termografering. Det fodras att provtryckning och termografering utförs på ett korrekt sätt samt att resultaten analyseras av en person med tillräcklig kompetens. Byggherren får då rätt information om hur tätt huset är, var ev. "svagheter" finns. Svagheter som t.ex. kan vara luftläckage i klimatskärmen. Med tanke på att det idag inte finns några krav på att dessa tester måste utföras så är kunskapen inom området begränsat, ingen har helt enkelt inte blivit tvungen att lära sig utföra dem. Det har gjort att kompetensen inom detta område idag är relativt låg. Jag hoppas att detta arbete kan bidra med att öka kompetensen angående lufttäta hus, inte minst för en byggherre. 1 Boverket, Byggabodialogen. Karlskrona Boverket, Regelsamling för byggande BBR Karlskrona FoU-Väst, Lufttäthetens handbok - problem och möjligheter. Göteborg 2007 Viktor Olsson 1

8 Luftläckage I Småhus 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att öka kompetensen angående lufttäta hus inom byggbranschen. Hur man i detalj kontrollerar lufttätheten genom provtryckningar och termografering av hus kommer också att redogöras för i denna rapport. Den kommer även att upplysa läsaren om: Byggfysik, relevanta och nödvändiga kunskaper inom ämnet belyses Hur en provtryckning går till Hur en termografering går till Hur resultaten från dessa båda tester kan tolkas Utrustning som krävs Checklistor för att underlätta mätningarna Teori ang. provtryckning och termografering Jag fick tillåtelse att låna utrustning för att provtrycka/termografera småhus och på så vis var praktiska mätningar möjliga. En mer övergripande kunskap inom dessa områden formades på så vis som läsaren kan ta del av. För att ta reda på hur attityderna kring lufttäta hus är i vårt avlånga land har två stycken enkäter skapats. Den ena enkäten har skickats till svenska hustillverkare och den andra till aktörer inom provtryckning/termografering. Idén till dessa enkäter uppkom efter diskussion med utställare på nordens största byggmässa, Nordbygg våren Avgränsningar Något jag inte kommer att göra är att ta steget in på det ekonomiska. Om de olika testerna samt kostnaderna för att göra husen tätare är inget författaren kommer att beakta. Examensarbetet avgränsas även till småhus med tvåstegstätning samt trästomme. 1.4 Metodbeskrivning De teoretiska bitarna i detta arbete inhämtades från såväl litteratur som skrivet material på internet. Vad gäller de praktiska delarna hade jag nära kontakt med Precisions Teknik AB. De hade under våren 2012 en kurs, Praktiskt byggtermografi som handlade om just provtryckning/termografering. Denna 3-dagarskurs finansierades av mig själv och gav väldigt lärorik information angående ämnet. Kursen var både teoretisk och praktisk. Utan denna kurs hade de praktiska utförandena i detta arbete ej varit möjliga. Viktor Olsson 2

9 Luftläckage I Småhus Mina tester genomfördes tack vare detta på ett fackmannamässigt sätt och följde de standarder som vid testtillfällena fanns. För att detta skulle vara möjligt förutsattes det givetvis att jag även lärde mig de programvaror som hörde till utrustningen ifråga. Utrustning jag använde under de olika testerna: Minneapolis Blower Door FLIR T640bx Värmekamera FLIR E40bx Värmekamera För att tillfredsställande kunskap på utrustning ovan skulle införskaffas lästes samtliga instruktionsböcker utförligt. Förutom all teknisk kunskap har jag även lärt mig använda och hantera följande datorprogram. Detta för att kunna utföra testerna: TECTITE Express Version 3.6 från The ENERGY CONSERVATORY. Ett program som används vid provtryckning av en byggnad och som man via datorn styr hela provet i fråga med. Från detta program skapas även själva rapporten från provtryckningen. FLIR Tools Version 2.0 från FLIR Systems. I detta program importeras termogrammen. (Fotona från värmefotograferingen). En rad funktioner finns för användaren, bland annat är det möjligt att här ändra bredden på termogrammen och sedan skapa rapporterna. Kap 2. Luftläckage 2.1 Då och nu Det var, tro det eller ej, faktiskt länge sedan byggnaders lufttäthet började aktualiseras i Sverige. Energikrisen på 1970-talet bidrog till de första kraven på lufttäthet för en byggnad. Då var det inte komfortskälen som var den bidragande orsaken till att bygga lufttätt, utan istället var det möjligheten till en energibesparing. När energipriserna sjönk mellan 80- och 90-talet minskade åter fokusen på lufttäta byggnader. Idag (2012) är lufttäthet i våra byggnader åter intressant, dels tack vare energibesparing men också p.g.a. fuktskador orsakade av läckande luft. Under årens lopp har det tyvärr inte alltid gjorts på rätt sätt vad gäller lufttätheten. Detta har inneburit att mögelproblem har uppstått. Därmed är många skeptiska till täta hus som är inklädda i plast. Rent teoretiskt är det dock inga problem att bygga lufttätt, det går helt enkelt inte att bygga för tätt. Svårigheterna är att ta fram en metod som går att tillämpa på byggarbetsplatsen. Ett tätt klimatskal är en förutsättning för god energieffektivitet. Luftläckage genom en byggnads klimatskärm påverkar byggnadens energianvändning. Viktor Olsson 3

10 Luftläckage I Småhus Hur mycket beror på hur otät byggnaden är och var den är placerad. När byggnaden flyttas från staden till ett mer öppet och vindutsatt landskap så ökar betydelsen av lufttätheten. 4 Frågan om hur lufttät en byggnad skall vara diskuteras flitigt i branschen, inte minst i samband med så kallat ekologiskt byggande. Det finns idag inget krav på lufttätheten, till skillnad från de flesta andra länder i EU. Tidigare krav i BBR (Boverkets byggregler) var att läckaget inte fick överskrida 0,8 l/s,m 2 (omslutningsarea) för bostäder. Istället står det nu i BBR att byggnadens klimatskal skall vara så pass tätt att de krav på byggnadens energianvändning som finns uppnås. Följande är hämtat från Boverket: " För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt" 5 vidare går även att läsa: "Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen " 6 Några konkreta riktlinjer för hur en god lufttäthet uppnås finns ej. I Energisparande åtgärder ur ett livscykelperspektiv av M. Arnetz och A. Malmberg. går att läsa: "Energiförbrukningen stiger med ca 30 % när luftläckaget ökar från 0,4 l/s,m 2 till 0,8 l/s,m 2. 7 " I samma arbete görs jämförelser med att byta fönster, tilläggsisolera samt andra åtgärder för att minska energianvändningen. Det visade sig att den åtgärd som minskade energianvändningen mest var just att täta huset från lufttäthet 0,8 l/s,m 2 ner till 0,4 l/s,m 2. Otäta hus medför alltså diverse problem. Det kostar inte bara pengar, utan miljö också. Att tillverka den extra el som krävs för att värma det otäta huset innebär en miljöbelastning som relativt enkelt hade kunnats undvikas. Luftläckage genom klimatskalet är en ofta oönskad extra luftomsättning som sker utöver byggnadens egna ventilationssystem. I äldre byggnader som är dåligt isolerade är luftläckage ofta inget stort problem. Luftläckaget genom otätheter i golv, väggar och tak tillsammans med otätheter runt fönster och dörrar var en del av det ventilationssystem som byggnader hade. Tillsammans med förbränningen i eldstäder gav det ofta en fullt tillräcklig luftomsättning. Okunskapen om isoleringens och täthetens betydelse för val av ventilationssystem medförde att fuktskador i hus blev allt vanligare. Med dagens energikrav ökas mängden isolering i klimatskärmen vilket medför ökad fuktskaderisk då kondenspunkten flyttas längre in i konstruktionen. Välisolerade byggnader är i sig positivt men risken att fuktskador uppstår vid otätheter ökar drastiskt. Då konstruktionen blir kallare ökar risken för att vattenånga kondenserar mot en yta inuti klimatskärmen. Med ökade isolertjocklekar och ökade energikrav är det viktigt att bygga lufttäta hus. 4 Arnetz M. och Malmberg A. Energisparande åtgärder ur ett livscykelperspektiv. Chalmers Tek.Högskola BBR 2012, kapitel 6:531 Hygien, hälsa och miljö. Boverket BBR 2012, kapitel 6:255 Hygien, hälsa och miljö. Boverket Arnetz M. och Malmberg A. Energisparande åtgärder ur ett livscykelperspektiv. Chalmers Tek.Högskola 2006 Viktor Olsson 4

11 Luftläckage I Småhus 2.2 Luft och fukt Ju varmare luft är desto mer vatten kan den innehålla. I våra bebodda hus produceras det alltid fukt. Vi andas, svettas, lagar mat och duschar. Detta gör att inneluft i stort sett alltid innehåller mer fukt än uteluften. Fuktigheten och temperaturen på ex. en vägg är avgörande för om det på väggen finns risk för kondens eller inte. Med ett s.k. Mollierdiagram nära till hands kan en termograför peka ut ställen med särskild risk för kondens. Detta förutsätter att den relativa fuktigheten samt temperaturen är känd. När den relativa fuktigheten är 100% säger man att daggpunkten har uppnåtts och kondens fälls ut. Detta sker alltid på den kallaste ytan. Kall uteluft som kommer in via otätheter har därför en uttorkande effekt på konstruktionen. Det är alltså läckage utåt av fuktig inneluft som är farlig för konstruktionen då denna luft kondenserar. Luftströmning i byggnader och byggnadsdelar har betydelse för såväl värmebalansen som fuktbalansen, eftersom luften för med sig sitt värmeinnehåll och sitt fuktinnehåll. Figur 1. Med hjälp av ett Mollierdiagram kan särskilda ställen med risk för kondensproblem pekas ut. Kondens på grund av konvektion inträffar om: Inneluften är fuktig Konstruktionen är otät Tryckförhållandena gör att luften pyser inifrån och ut. Tryckförhållandena inne i huset är alltså avgörande om det finns risk för att fuktskador skall uppstå eller ej. Det är att föredra att säkerställa ett invändigt undertryck. Viktor Olsson 5

12 Luftläckage I Småhus Diffusion, eller i det här fallet fuktdiffusion, är en fuktvandringsprocess där drivkraften är ånghaltsdifferensen. Eftersom vattenmolekylerna strävar efter jämvikt sker en ständig fukttransport från områden med högre ånghalt till lägre. Flödet bestäms dels av ångdifferensen som skapar drivkraften dels vilket ånggenomgångsmotstånd som de ingående materialen som vattenångan passerar har. Konvektion innebär luftrörelser orsakat av tryck- eller temperaturskillnad. I fallet fuktkonvektion är det främst lufttryckdifferensen som medför en fukttransport med luftströmmar. Ett större differenstryck mellan olika områden medför tillsammans med ett lågt motstånd en ökad konvektionsrörelse. Som regel uppkommer inte fuktskador på grund av diffusion utan på grund av konvektion. 8 Att skydda konstruktioner från fuktkonvektion är till följd därav extra betydelsefullt. 2.3 Drivkrafter Varm luft är lättare än kall luft, vilket leder till den s.k. skorstenseffekten. Skillnaden skapar invändigt övertryck i byggnadens övre delar samt undertryck i byggnadens undre delar. Värme transporteras alltid från högre till lägre temperatur. Den tar vid transporten med sig sitt fuktinnehåll. För att luft skall röra sig genom klimatskalet krävs två saker: att det finns en tryckskillnad över klimatskalet och att det finns en läckageväg för luften att transporteras genom. Med andra ord, om man vill hindra luftläckage kan man antingen ta bort drivkrafterna eller stänga till läckagevägarna. Tryckskillnader uppstår på grund av vind, temperaturskillnad, termisk drivkraft eller husets egna ventilationssystem. Ifall otätheterna ligger högst upp eller längst ner kommer de att ge större luftflöden än om otätheterna är placerade mitt i byggnaden. Ju större tryckskillnaden är desto större hastighet får luftströmmen. Värme överförs genom tre olika grundprinciper; konvektion, ledning och strålning. Konvektion minskas väsentligt med ett tätt klimatskal, som fås av ex. plastfolie. Värmeöverföring genom ledning och strålning reduceras med bra isoleringsmaterial som mineralull eller cellplast. Det finns många exempel på fuktskador som uppkommit när man bytt till ett uppvärmningssystem där skorstenen inte längre används, eller när vindsbjälklaget tilläggsisoleras. Orsaken är förstås då att tryckförhållandena i och med detta ändrats. 8 Uno Dellgar & Sune Häggbom, BYGGNADER OCH LUFT - Vad luftrörelser kan ställa till med och hur man skapar kontroll. Svensk Byggtjänst, 2004 Viktor Olsson 6

13 Luftläckage I Småhus 2.4 Köldbryggor En köldbrygga är en konstruktionsdetalj som har kontakt med en kallare utsida och leder därav kyla mot varmare insida. En köldbrygga bör ej förväxlas med luftläckage. Det kan vid en köldbrygga vara helt lufttätt. För vidare information angående köldbryggor hänvisas till facklitteratur inom byggfysik. 2.5 Lufttäthet Mögelskador på grund av tjockare isolering och andra energisparande åtgärder uppstår inte på grund av lufttäthet utan på grund av otäthet. Ett bra tips är därför att kontrollera lufttätheten tidigt i byggnationen. Kostnaden blir lägre att åtgärda eventuella läckage än om de ska åtgärdas när bygget är färdigt. 9 I lufttäthetsfrågorna i byggprocessen - Etapp B 10 går att läsa: "Det viktigaste skälet till att god lufttäthet inte prioriteras i tillräcklig utsträckning är säkerligen att kunskaperna om skador/olägenheter orsakade av otätheter är bristfälliga och att de sällan visar sig på ett tydligt sätt." Närmre till hands att fokusera på isoleringstjockleken istället för lufttätheten alltså. I skrivande stund finns få avhandlingar som visar på hur lufttäthetslösningar står sig med tiden. SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har ett projekt på gång med namn "beständighet hos täthetslösningar" som kommer att behandla detta område och som säkerligen kommer bli en vägvisare för branschen då den är färdig. Figur 2. Mögelskador på grund av tjockare isolering uppstår inte på grund av lufttäthet utan uppstår på grund av otätheter i klimatskärmen. 9 FoU-Väst, Lufttäthetens kontroll - tidig läckagesökning. Göteborg Sandberg, Sikander, Wahlgren, Larsson. Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen - Etapp B. Tekniska konsekvenser och Lönsamhetskalkyler. Borås 2007 Viktor Olsson 7

14 Luftläckage I Småhus Det viktigaste för att lyckas väl med lufttätheten är att inte att försöka använda de bästa lösningarna överallt, utan istället gäller det att inte misslyckas någonstans. Luft tar nämligen alltid den enklaste vägen. Med luften kommer även lukt samt föroreningar, och som tidigare nämnt även fukt. En misslyckad eller dålig lufttäthetslösning kan i extrema fall stå för 90 % av det totala läckaget 11 i en byggnad. Om det är för stora luftläckage in genom byggnadsskalet kan detta upplevas som drag, dvs. en ökad lufthastighet invid kroppen som ger en lokal avkylning. Redan vid lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade. 12 I BBR ställs krav på lufthastigheten i vistelsezonen 13 till 0,15 m/s. Ett annat komfortproblem är att då luft läcker in genom klimatskalet sker också en nedkylning av de invändiga ytorna. Dessa ytor kommer att stråla kyla och eventuellt orsaka kallras, vilket gör att de boende kommer att höja värmen energiförbrukningen ökar. En annan effekt är att ytorna successivt kommer att bli mörkare eftersom smuts lättare fastnar på kalla ytor än på varma. Varför skall alltså hus vara lufttäta?: Komfort för de boende Hushållning med energi Effektivare ventilation Reducering av risk för fuktskador p.g.a. konvektion Minskar att ljud och föroreningar kommer in Minskar risken för drag Minskar spridningen av rök, matos och radon Olika typer av tätning: Lufttätning stoppar konvektionsfukt som följer med en luftström. Diffusionstätning stoppar ångdiffusionen där vattenånga rör sig i riktning mot avtagande koncentration. Vindtätning förhindra att vind blåser in i ytterväggens isolering och sänker dess värmeisolerande förmåga. Ett material som har både god lufttäthet och diffusionstäthet brukar kallas ångspärr. Den måste då vara helt lufttät. Åldringsbeständig plastfolie är idag mycket vanlig som ångspärr. 11 Johansson, Ulfsson. Lufttätheten i småhus. Lunds universitet FoU-Väst, Lufttäthetens handbok - problem och möjligheter. Göteborg BBR 2012, kapitel 6:42 Hygien, hälsa och miljö. Boverket 2012 Viktor Olsson 8

15 Luftläckage I Småhus 2.6 Praktiska lösningar & Goda exempel: Nedan följer en del tips angående lufttätheten: Indraget tätskikt. Detta ligger en bit in i konstruktionen (tumregel: max 1/3 räknat på isoleringstjockleken inifrån) Detta ger utrymme för installationer och taveluppsättning som då ej punkterar ångspärren. Tänk igenom hur det lufttäta skiktet går runt byggnaden. Engagera personal och informera om varför lufttäthet är viktigt. I "God Lufttäthet En guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer" står det angående montering av plastfolie: "Tejp får inte användas, inte ens som monteringshjälpmedel" 14 I samma litteratur går att läsa: "Att tejpa skarvar är inte att rekommendera, pga. osäker ålderbeständighet. Tejp kan dessutom bryta ner vissa folier." Figur 3. Åldringsbeständig tejp är idag mycket vanlig vid tätning av skarvar mm Den litteraturen trycktes 1998 och är ett bevis på att utvecklingen går framåt. Idag är åldringsbeständig/diffusionstät tejp väldigt vanlig som tätningsmedel vid skarvar samt genomföringar. Det är dock otroligt viktigt att denna tätningstejp är just åldringsbeständig och att tätningen görs enligt leverantörens hänvisningar för att uppnå god lufttäthet. För alla konstruktioner gäller att även den bästa detalj går att göra otät med ett dåligt arbetsutförande. Dessutom finns det konstruktioner som är i stort sätt omöjliga att göra täta. En bra regel är därmed att inte komplicera byggnaden i onödan, med utbyggnader (i form av burspråk, veckade fasader etc.) Följande kedja är viktig: Kunskap om Lufttäthet - Motivation - Lufttäta hus. Projektören och arkitekten bör planera utformning och konstruktion så att svårtätade utformningar undviks och att man planerar placering av installationer så att de inte stör lufttätheten. Helt enkelt försöka minimera antal skarvar & genomföringar i ångspärren EL- och VVS-installatörerna är en annan mycket viktig grupp att informera och ideligen utbilda. Deras arbete kommer ofta i konflikt med täthetssträvandena och de behöver därför god kännedom om behovet av lufttäthet och hur man skapar den. Tätning i skarvar: Överlapp, klämt eller tejpat? Leverantörens hänvisningar bör alltid följas. Generellt kan dock påpekas att om ångspärren kläms mellan trä och trä finns det risk att klämningen blir ofullständig när träet marginellt blir mindre då det torkat. Vid användning av åldringsbeständig tejp skall det lufttätande materialet vara rent och torrt för bästa möjliga vidhäftning. 14 Karin Adalberth. God Lufttäthet En guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer. Stockholm 1998 Viktor Olsson 9

16 Luftläckage I Småhus 2.7 Riskkonstruktioner Om huset ej har indragen tätskikt är all typ av installation & väggupphängning som punkterar ångspärren företeelser att se upp med. I så fall innebär det att varje eldosa gör ett hål i ångspärren. Hål som är besvärliga och inte minst tidskrävande att täta på ett tillfredställande sätt. Indragen ångspärr är starkt att rekommendera. I hus med indragen ångspärr finns dock ändå vissa riskkonstruktioner. Spotlights Figur 4. Indragen ångspärr ger plats åt installationer & Vindsluckor är några typiska. innanför ångspärren. Nu när vi känner vår byggfysik inser nog läsaren att infällda spotlights i innertak är en riskkonstruktion. Det är ofta dessa armturer bryter diffusionsspärren och skapar på så vis otätheter. Dessa lampor kan bli extremt varma vilket gör att de då fungerar som en fläkt som suger luft förbi spotlighten och upp i konstruktionen ovanför. Två onda ting alltså. Teoretiskt sätt är det fullt möjligt med infällda spotlights i innertak utan att få fuktproblem. Det beror på utförandet. Badrum är ett av de rum där det är störst fuktproduktion i en byggnad, det är också ett rum där infällda spotlight är modernt. Läsaren förstår förhoppningsvis problematiken mellan "fienderna" mode och byggfysik. Vindsluckor är en annan typisk riskkonstruktion. Gummilister skall täta mellan takets och luckans ångspärr. Detta görs ofta bristfälligt med luktläckage upp på kallvind som följd. Vissa hustillverkare använder sig av utvändig vindslucka, vilket kanske blir vanligare framöver. (Hur detta löses vid valmat tak är en annan femma.) 2.8 Ventilation Ett hus kan inte bli för tätt men man får inte glömma ventilationen. Luftombyte enligt BBR = 0,35 l/s per m2 (golvarea) för bostäder15. Ventilationen påverkar helt naturligt luftläckaget i en byggnad. Ökning av ventilationen ökar luft som pressas in i byggnaden. För att den styrda ventilationen ska fungera optimalt krävs en lufttät byggnad. Ett hus ska andas med sitt ventilationssystem och inte genom otätheter i klimatskärmen. Det finns idag energieffektiva luftbehandlingssystem med återvinning som har en verkningsgrad på %. Styrd ventilation ger bostaden hög komfort. 15 BBR 2012, kapitel 6:251 Hygien, hälsa och miljö. Boverket Viktor Olsson

17 Luftläckage I Småhus I självdrags- och balanserad från- tilluftsventilerade byggnader ökar energiförbrukningen i stort sett linjärt med byggnadens otätheter. Otäta hus med FTX-system (från och tilluftsystem med värmeåtervinning) orsakar stora energiförluster eftersom inte all ventilationsluft passerar värmeväxlaren. I ett otätt hus ventilerat med FTX kan energianvändningen vara 10 kwh/m 2 större jämfört med om huset vore tätt 16. Nackdel med FTX-System är att systemet ökar antalet genomföringar för tilluftskanaler genom ex. bjälklaget, dessa måste då noga tätas. I ett hus ventilerat med FTX-system finns inget nämnvärt undertryck. Visst finns här en frånluftsfläkt som suger ut luft men det finns också en tilluftsfläkt som trycker in samma mängd. Sammantaget blir undertrycket inomhus litet och därmed kommer vinden och otätheternas inflytande på luftväxlingen att öka. Råder invändigt undertryck i hela huset läcker i praktiken ingen fuktig luft ut i takkonstruktionen. 17 Är det ej undertryck i huset ökar kraven på lufttätheten. I frånluftsventilerade byggnader spelar byggnadens otätheter mindre roll för energiförlusterna. 18 Risk för fuktproblem kvarstår likväl. 2.9 Checklista för täta anslutningar Nedan följer exempel på olika lösningar för att skapa god lufttäthet. Leverantör har olika hänvisningar vilka allid bör följas. Golv/vägg: Plastfolie med gummilister kläms mellan syll och betongplatta. Betongytan skall vara väl avjämnad så ej otätheter uppstår. Ångspärr från vägg försluts med folien under syllen. Vägg/vägg: Gummilister på väggarnas stomme ansluts mot varandra. Ångspärrar viks omlott och tejpas med speciell åldringsbeständig tejp Vägg/tak: Ångspärrar tejpas med åldringsbeständig tejp. Fönster/dörrar: Expanderande drevband klistras på karmen precis innan montering. Vindslucka: Gummilister skall täta mellan takets och luckans ångspärr. Extra lucka medför ofta att listerna kläms hårdare och konstruktionen blir tätare. Figur 5. Olika detaljlösningar för att skapa god lufttäthet Generella övriga tätningar. Dessa ska tätas på den varma sidan vilket hindrar varm fuktig luft att komma ut i ex. väggen och kondenseras. Om det är tätt på den varma sidan kommer det heller inte in kall luft. 16 FoU-Syd. Undvik fel och fällor som ökar energianvändningen i byggnader. Malmö Uno Dellgar & Sune Häggbom, BYGGNADER OCH LUFT - Vad luftrörelser kan ställa till med och hur man skapar kontroll. Svensk Byggtjänst, Karin Adalberth. God Lufttäthet En guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer. Stockholm 1998 Viktor Olsson 11

18 Luftläckage I Småhus 2.10 "Nackdel" med täta hus Med tanke på den goda ljudkomforten bör vitvaror med en låg ljudnivå väljas. Husen blir tystare i sig. Ett annat "problem" är att det stundtals blir imma, t.o.m. is, på fönsters utsida. Detta på grund av att varm luft ej läcker ut och värmer glasets utsida. Att försöka tända en brasa i en kamin i ett lufttätt hus kan vara problematiskt. Detta kan vara ett gott tecken på att huset är lufttätt. Ett fönster på glänt de första minuterna löser den problematiken. Kap 3. Provtryckning 3.1 Standarden och täthetsnivåer Oftast ger övertryck och undertryck något olika resultat beroende på att luftströmningsvägarna är något olika. Detta kan exempelvis bero på att en plastfolieskarv är mer öppen vid undertryck än övertryck. Det kan också bero på hängningen på fönster och dörrar. Ett fönster som öppnas utåt är tätare vid undertryck jämfört med övertryck. (Bågen trycks mot tätningslisten vid undertryck). Det är inget som säger att täthetskravet vid uppförandet är någon långsiktig garanti på ångspärrens prestanda. Ett alternativ för att Figur 6. Fläkten monterad i dörröppningen, testet minska riskerna för dåligt genomförande är är redo att startas. att införa ett obligatoriskt provtryckningskrav efter att huset är helt färdigställt. På detta sätt skulle medvetenheten troligen öka hos byggnadsarbetarna även efter att den första provtryckningen genomförts. SS-EN är en standard som används till provtryckning. I standarden står det även varför en provtryckning bör ske och vad den kan användas till. Det finns fyra punkter som nämns i standarden som beskriver detta. Viktor Olsson 12

19 Luftläckage I Småhus En provtryckning används för att: Mäta luftgenomsläppligheten i byggnaden Jämföra luftgenomsläppligheten mellan olika byggnader Identifiera källor för läckage Fastställa minskning av luftläckage efter tätning För att kunna utföra en täthetsprovning med mätnoggrannhet enligt standarden skall vindhastigheten inte överskrida 6 m/s 19. Utförs mätningar vid högre vindhastigheter innebär det att mätosäkerheten blir större. När byggnaden trycksätts vid en lufttäthetsprovning skapas en jämn tryckfördelningsyta. Det innebär att alla läckage, oavsett placering, bidrar till den totala lufttätheten utifrån samma tryck. Det spelar ingen roll var utrustningen placeras i huset. Något författaren kan intyga efter egna mätningar. Som tidigare nämnt går det inte att bygga för tätt. För att underlätta för alla inblandade i en byggnation kan följande nivåer radas upp: Nivå 1: Lufttäthet 0,2 l/m 2 s (luftläckagen har liten påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat mm) Nivå 2: Lufttäthet 0,4 l/m 2 s (luftläckagen har viss påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat mm) Nivå 3: Lufttäthet 0,6 l/m 2 s (luftläckagen har påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat mm) 20 Det kan tilläggas att kravet på lufttäthet för passivhus i Sverige är 0,3 l/s, m², den enda form av lufttäthetskrav som för närvarande finns. Erfarenheter visar att 0,4 l/s,m 2 är en rimlig kravnivå 21 vid byggnation av ett småhus. Det reella luftläckaget för normalt nybyggda hus kan anses vara av storleksordningen 4 % av det luftläckage man får vid 50 Pa tryckdifferens Hur provtryckning går till Det går till så att fönster/dörrar/inspekionsluckor mm. stängs på ett för brukaren normalt sätt 23. Spjäll till kaminer är, för att undvika koloxidförgiftning för boende, aldrig helt täta. Därför måste de tätas och inte bara stängas. De tätas lämpligen med speciella uppblåsbara ballonger. Ventilationsdon tätas antingen med tejp eller med ballonger. I en dörröppning monteras sedan en duk med Figur 7. Uppblåsbara ballonger som tätar ventilationsdon 19 Karl H. Grimmes. Byggtermografering - En praktisk handbok. Karl H. Grimmes Sandberg, Sikander, Wahlgren, Larsson. Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen - Etapp B. Tekniska konsekvenser och Lönsamhetskalkyler. Borås FoU-Väst, Lufttäthetens kontroll - tidig läckagesökning. Göteborg Bengt-Åke Petersson. Tillämpad Byggnadsfysik. Studentlitteratur AB Lund Karl H. Grimmes. Byggtermografering - En praktisk handbok. Karl H. Grimmes 2011 Viktor Olsson 13

20 Luftläckage I Småhus tillhörande fläkt. Fläkten skapar ett undertryck alt. övertryck i huset på 50 Pa = 5 mm vattenpelare. Vid denna tryckskillnad mäts hur många liter luft som pressas genom fläkten per sekund för att bevara tryckskillnaden i byggnaden. Ju mer luft som passerar fläkten ju otätare är byggnaden. Standarden säger att man ska mäta vid minst fem olika tryck (se graf i bilagorna, de runda & fyrkantiga symbolerna) Jag använde mig av minst 8 i varje test. Literantalet divideras sedan med total omslutningsarea och som resultat får man läckagetalet. (Omslutningsarean begränsas av det innersta tätskiktet, alltså ångspärren.) 3.3 Checklistor Inför provtryckning ska vissa tätningar/kontroller/åtgärder göras: o o o o o o o Ventilationsfläktar stängs av. Till- och frånluftsdon tätas, kan vara bra att tejpa detta då de kan vara otäta i stängt läge eller öppnas något då huset försätts i undertryck. Ev. luftventiler integrerade i fönster bör särskilt beaktas så de inte missas att stängas. IM-kanal (köksfläkt) tätas Alla avloppsöppningar tätas, t.ex. säkerställer att vattenlåsen är vattenfyllda Rökkanaler/murstockar. Ofta måste dessa tätas med tejp eller uppblåsbara ballonger då de ej är helt täta i stängt läge Lösa tätningslister beaktas Kontrollera att samtliga dörrar och fönster är helt stängda och att dessa ej öppnas av någon under provtryckningen. (Alla innerdörrar skall vara helt öppna.) Vid själva provtryckningen: Särskilda ställen som ofta kan vara otäta och som särskilt bör kontrolleras vid själva provtryckningen: o o o o o o o Elrör/eldosor Vindsluckor Avloppsrör Inkommande el/vatten/fjärrvärme eller dylikt Spotlights Fönster/dörrar Anslutning golv/vägg, vägg/vägg samt vägg/tak. Viktor Olsson 14

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 4 Tilläggsisolera ytterväggen invändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid

3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid fastigheter Lufttätning av i alla väder oavsett årstid Minskad energiförbrukning Visste du att svenska hus förlorar en betydande del av sin värme genom luftläckage? Med 3M 0E FAST F kan du snabbt och enkelt

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Skatteverket Att: Pia Blank Thörnroos

Skatteverket Att: Pia Blank Thörnroos Bollebygd 16 Juni 2015 Skatteverket Att: Pia Blank Thörnroos Förfrågan till Skatteverket om termografering är berättigat till ROT-avdrag Resume: Sveriges termograförers branschföreningf anser att termografering

Läs mer

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet! Icopal Lufttätt Hus Det täta huset som andas trygghet! ETT Komplett system 1 2 Energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus Icopal Lufttätt Hus Ett komplett klimatsmart system Låt oss säga det direkt. Vårt

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med IsoCell miljöbyggsystem går det att bygga sunda hus eller hus som andas,

Läs mer

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08 Brf Barabo Ventilation Lund 2011-04-08 I vårt hus fungerar ventilationen enligt självdragsprincipen. Vi har alltså inga centralfläktar som suger ut luft från badrum och kök. Självdrag uppkommer dels genom

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067. Täta anslutningar. Energiförbrukning

Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067. Täta anslutningar. Energiförbrukning Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067 Täta anslutningar förminskad Energiförbrukning 3M All Weather Flashing Tape 8067 Innehållsförteckning Allmänna anvisningar...3 Täta överlappningar

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Att uppnå god lufttäthet En studie av faktorer som påverkar byggnadens lufttäthet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Att uppnå god lufttäthet En studie av faktorer som påverkar byggnadens lufttäthet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Att uppnå god lufttäthet En studie av faktorer som påverkar byggnadens lufttäthet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör EMMA ELIASSON Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen

Läs mer

Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape. Täta anslutningar. Energiförbrukning

Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape. Täta anslutningar. Energiförbrukning Monteringsanvisning 3M 8067 All Weather Flashing Tape Täta anslutningar förminskad Energiförbrukning 3M 8067 All Weather Flashing Tape Innehållsförteckning Användningsområden...2 Miljöbedömningar...3 Allmänna

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet

Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet Brandvarnare och brandsläckare är enkla men effektiva försäkringar om det skulle börja brinna i ditt hus. Men visste du att du med rätt isolering

Läs mer

UTVÄRDERING AV AIR STARS VENTILATIONSSYSTEM VID VATTENFALL UTVECKLING

UTVÄRDERING AV AIR STARS VENTILATIONSSYSTEM VID VATTENFALL UTVECKLING UTVÄRDERING AV AIR STARS VENTILATIONSSYSTEM VID VATTENFALL UTVECKLING Av Calle Norberg, tidigare chef Vattenfall Utveckling Älvkarleby Bakgrund Jag heter Calle Norberg och är civilingenjör med inriktning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering Väggbankboken Spara pengar med tilläggsisolering Bygg din egen väggbank Planerar du att byta fasad på ditt hus? Då har vi ett tips på en investering som är mycket bättre än att spara pengarna på ett vanligt

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus System Platon RadonStop 400 Radon- och fuktspärr för golv och grund Torra och sunda hus Radon Stop Säkert och effektivt radonskydd! Radon och hälsofara Fara för hälsan orsakad av radon har under de senaste

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt

Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt För golvets mellanskikt Komplett golvskyddssystem Det som vi till vardags kallar golv består egentligen av flera lager. Ett underlag, olika mellanskikt med speciella

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Ventilationsanvisning. för Klädskåp

Ventilationsanvisning. för Klädskåp Ventilationsanvisning för Klädskåp Torra kläder och frisk luft. Glöm alla problem med fuktiga kläder som inte torkar och dålig lukt i omklädningsrummet. Välj istället något av våra tre olika ventilations

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

I två lägenheter med öppen spis har mätningar utförts dels med spis otätad men med stängt spjäll och dels med tätad spis och stängt spjäll.

I två lägenheter med öppen spis har mätningar utförts dels med spis otätad men med stängt spjäll och dels med tätad spis och stängt spjäll. TÄTHETSPROVNING OCH LJUDMÄTNING CIT/BEBO/SABO/ENERGIMYNDIGHETEN 2010-04-19 Tryckprovning av byggnaders lufttäthet och ljudmätning mot omgivning - delprojekt i Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem

Läs mer

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD Renovering av 10 stora höghus. Energiförbrukningen halveras Kv. Järpen Kv. Seglet Orrholmen Nyproduktion. 68 lgh med mycket låg energiförbrukning Nyproduktion. 44 lgh

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr Byggfolie säkerhetsväv BUTYLTAPE BUTYLFOGMASSA UNIVERSALtejp folielim rörmanschett KABELMANSCHETT Akvaden luft- och ångspärr Icopal Akvaden används

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar! Tilläggsisolera Tillägsisolera och spara pengar! Så enkelt det var att isolera Nu sparar vi pengar Tips, råd och monteringsanvisningar Det lönar sig att tilläggsisolera Att tilläggsisolera ditt hus är

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader

ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader Eva Sikander 2011-01-18 Energiteknik SP Rapport 2010:73 ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader Eva Sikander

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Monteringsanvisning System WG 85

Monteringsanvisning System WG 85 Monteringsanvisning System WG 85 Skjutpartier för Vinterträdgård 2012-1 VIKTIGT! Läs hela monteringsanvisningen innan du påbörjar monteringen! Följs inte anvisningarna kommer kanske partiet inte att fungera

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX Minimerat underhåll och ökad komfort Fönster 1074 SX 2 Kontorshus för KMD i Skejby, Århus, med Sapa fönster 1074. Arkitekt: Arkitema AS. Sapa Fönster 1074 SX Extraisolerat fönster med lågt U-värde uppfyller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Om Sveriges första passivhusvilla

Om Sveriges första passivhusvilla Går det att bygga ett hus som inte behöver vare sig element eller golvvärme? Som tar vara på kroppsvärme och värmen från hushållsapparater men samtidigt ger ett bra inomhusklimat? Den här foldern ger en

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen 97 AFJ Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen Energieffektiv Byggarbets- plats Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer