Samhällsskydd och säkerhet sidan Demokrati sidan 4 7. Utbildning sidan Miljö och samhällsbyggnad sidan 14 18

Transkript

1 Eskilstuna växer 1

2 Eskilstuna är en av landets snabbast växande städer och är den 15:e största i landet. Nu är vi invånare, en milstolpe i stadens tusenåriga historia. I det här magasinet från Eskilstuna kommun kan du läsa ett axplock av de möjligheter och utmaningar som möter oss när vi växer och blir fler. Du får också en inblick i de utvecklingsprojekt och satsningar som görs för att möta framtidens behov. Demokrati sidan 4 7 Utbildning sidan 8 11 Samhällsskydd och säkerhet sidan Miljö och samhällsbyggnad sidan Näringsliv och arbete sidan Vård och sociala tjänster sidan Kultur och fritid sidan Magasinet Eskilstuna Utgivet: 2014 Redaktion: Eskilstuna kommun, Vassa budskap Foto där inget annat anges: Orasis foto Grafisk form: Windh & Co Tryck: Östertälje Tryckeri Utgivare: Eskilstuna kommun Omslag: Invånare i Eskilstuna Kontakt: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Eskilstuna Tel Webb eskilstuna.se 2

3 En lagom stad Jag har i alla år föraktat lagom. Vilket hemskt ord. Och vilken hemsk livsstil. Jag jublade när Jonas Gardell hånade alla lagom-människor i showen På besök i mellanmjölkens land. Nä, man ska ta ut svängarna och leva fullt ut. Det var min devis. Jag växte upp i Dunker utanför Malmköping. En by. Det fanns inte ens en bit asfalt där man kunde studsa en boll. Det var underbart att i högstadiet få ta steget till Malmköping. Asfalt, busstorg och en riktig kiosk! Gymnasiet tog mig till Strängnäs. Jag bodde mitt i stan. Hängde utanför korvmojen som var öppen hela kvällen. Åtminstone till åtta. Jag flyttade vidare till Eskilstuna, som lockade med musikhus, rockband, bio och flera korvkiosker! Vilket nattliv! Men räckte det till mig? Nä, jag flyttade till Uppsala och spelade i rockband och försökte komma in på studentnationer trots att jag inte studerade en enda poäng. Nattlivet sjudade. Nu var man i Sveriges fjärde största stad. Nu fanns det bara ett kliv kvar. Stockholm, here I come! I Stockholm kunde jag se och höra allt. Och jobba med musik, radio och TV. Och hänga på krogarna i Kungsan som aldrig stängde. Nu var jag där jag ville vara, i Sveriges största stad. I Stockholm är verkligen ingenting lagom. Bilköerna är enorma. Det är ett öronbedövande dån från trafikleden som passerar vårt hus, och skräpet från sopbilarna som kör i skytteltrafik flyger kilometervis och lägger sig som ett täcke på marken. Trängseln i tunnelbanan är kompakt. Ska man gå på sightseeing får man förbereda sig på en lång och tuff promenad och räkna med att det blir trångt om utrymmet. Och när det är filmpremiär är det så lång kö på biografen att man hellre väntar några månader. Och i affärerna är det ingen som har tid att hjälpa en, för det är alltid tjugo personer före. Nä, i Stockholm är verkligen ingenting lagom. Efter 25 år så blev det för mycket för mig och min fru. Vi köpte ett hus på landet. Riktiga landet. Här hör man bara fåglar som kvittrar och en ko som råmar då och då. Lugn och ro. Här kan vi bo. Men när vintern kommer blir det lite väl tyst. Nästan lite ensamt. Man möter ingen att heja på när man är ute på hundpromenaden. Det är mörkt. Och långt till affären. För att inte tala om biografen. Och dom där trevliga lunchträffarna med kollegor? Nä, det var länge sen. Man kanske skulle bo i en stad i alla fall. Men inte en så stor stad. Och inte för liten heller. När jag nu loggar in på hemnet är det lägenheter i Eskilstuna som är det förbockade valet. Eskilstuna en lagom stad. Namn: Johan Anderblad Familj: Gift med Katarina, två vuxna barn, Hannes och Sebastian, och den spanska vattenhunden Dina Bor: Radhus i Stockholm och hus på landet i Mellösa. Gör: TV-producent och programledare i SVT:s barnprogram Bolibompa. Aktuell med: Faktaserien Staden som är inspelad i Eskilstuna och sänds i SVT Barnkanalen under våren. Se barnkanalen.se/staden 3

4 Demokrati Foto: Mia Åkermark 400 idéer för Stadsparken Stadsparken berör många. Ett hopptorn, ett flytande hotell, kojor i träden, fjärilsholkar och ett speakers corner. Det är ett axplock av hundratals idéer. Parken berör verkligen många. Det är fantastiskt roligt att se alla idéer, säger landskapsarkitekten Ella-Klara Santin. På Ella-Klaras bord ligger alla de 400 idéer som kommit in via bland annat den digitala karta som funnits på eskilstuna.se under hösten. Kartan är ett nytt sätt att samla in idéer och förslag. När kommunen tar ett helhetsgrepp kring stadsparken är det viktigt att så många som möjligt får chansen att tycka till. Och många har fäst knappnålar, lagt kommentarer och gillat andras idéer i den digitala kartan. Förslag har också kommit in via mail, telefon och genom möten och temadagar. Ett orangeri med fönster mot himlen, ett fik som serverar räkstuvning, dansbrygga och en jättestor pool är några exempel på kreativa idéer. Olof Larsson kom med idén att låta belysa Carl Milles konstverk Guds hand, vilket nu har förverkligats. Beachvolleyboll På holmen ut mot vattnet har den gamla restaurangen rivits och här planeras nu bland annat en beachvolleybollplan, ny konst och nya planteringar. Under en temadag i parken och en bomässa har det också kommit förslag. Dessutom har landskapsarkitekterna besökt skolklasser där barnen fick föreslå idéer. Barnen ville ha kojor i träden. Det var fantasifullt, säger Ella-Klara. Vad händer nu? Det går ju inte förverkliga allt, men vårt jobb är att tratta ner förslagen till en plan som sedan politikerna i stadsbyggnadsnämnden får ta ställning till i sommar, säger Ella-Klara. Vad har du själv för vision om parken? Att det blir en plats där eskilstunaborna samlas och att det blir mer liv och rörelse. Parken har verkligen ett guldläge. Nu har vi möjlighet att se över helheten, allt från träd och planteringar, till utsmyckning och gångvägar. 4

5 Fakta > stadsparken och Spaden Alla har rätt att tycka till om byggnadsprojekt som görs. Vissa projekt som påverkar många får extra uppmärksamhet genom så kallade Spadenprojekt. Kommunen vill helt enkelt veta vad eskilstunaborna tycker innan spaden sätts i jorden. Exempel på Spadenprojekt som genomförts är stadsparken, åstråket, dammarna i Årby och en gång- och cykelväg vid Sundbystigen. Många har haft idéer för stadsparkens utveckling, bland annat elever från Slottskolan. Ella-Klara Santin, landskapsarkitekt Så kan du påverka Många invånare upplever att det är svårt att påverka. Kommunen jobbar därför på olika sätt med att öka inflytandet. Medborgarförslag, synpunktshantering, öppna politiska möten och medborgardialog är ett axplock av sätt att göra det enklare för invånare att göra sin röst hörd. Varje år genomförs en stor undersökning för att ta reda på hur nöjda invånarna är med inflytandet. Resultatet har blivit sämre tre år i rad och framförallt är det kvinnors resultat som sjunker. Vi tar utvecklingen på allvar och jobbar för att hitta nya sätt att göra det enklare att påverka, säger Ulrika Hansson som jobbar med just möjligheter för inflytande, insyn och dialog i Eskilstuna kommun. Medborgarförslag och barnhearingar är två exempel på nya grepp som tagits det senaste året för att öka möjligheterna. Ulrika Hansson tror att det behövs fler forum för att sänka tröskeln och göra det mer accepterat att komma i kontakt med kommunen och dess politiker. Det vi ser i undersökningen är att de som haft kontakt med en politiker är också mer nöjda med inflytandet. De ser att steget inte är så stort. Engagemang i medborgardialog I Torshälla hålls varje månad något som kallas medborgadialog ett helt öppet forum dit vem som helst är välkommen att träffa politiker, ställa frågor och diskutera aktuella saker. Där har man också drivit ett ortsutvecklingsprojekt med näringsliv, föreningsliv och invånare. Det har varit ett stort engagemang och det har kommit in otroligt mycket bra förslag. En skulpturpark, tryggare utomhusmiljöer och en förstudie för att utveckla gästhamnen, badet och campingen är direkta resultat, säger Ulrika Hansson. Fakta > Olika vägar för påverkan och inflytande Lämna dina synpunkter, klagomål förslag och beröm via synpunktshanteringen på eskilstuna.se, telefon, e-post, facebook, twitter eller via medborgarkontoren. Ladda ner appen Felanmälan Eskilstuna till din smartphone. Här kan du enkelt rapportera fel och brister i stadsmiljön. Lämna ett medborgarförslag. Alla förslag behandlas i kommunfullmäktige. Besök ett kommunfullmäktigesammanträde eller titta direkt via webbsändningarna. Prata med en politiker. Kontaktuppgifter till alla förtroendevalda finns på eskilstuna.se. Den 14 september är det val till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige. Gör din röst hörd. 5

6 Demokrati Medborgarförslag stärker demokratin Sedan förra årsskiftet är det möjligt att lämna medborgarförslag. Medborgarförslag är ett bra sätt att göra sin röst hörd. Fler kommuninvånare borde utnyttja den chansen, tycker Bert Marnby, vars förslag om att kommunen ska införa en matstrategi har blivit verklighet. Alla som är folkbokförda i Eskilstuna kan lämna medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar och personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Sedan förra årsskiftet har ett 40-tal medborgarförslag kommit in. Av dessa har sex fått bifall. Till exempel har Sofia Bellgrans förslag om att kommunen ska plantera fler träd för att minska växthuseffekten fått bifall och i december kommer stadshuset att dekoreras som en julkalender. Det är jättekul att de tar mitt förslag på allvar. Det är häftigt att se att man har stor chans att påverka, jag trodde inte att man kunde göra det innan man fyllde 18, säger 14-åriga Sofia Bellgran. Fakta > Så här gör du om du vill lämna medborgarförslag Du kan lämna in ett förslag själv eller tillsammans med andra. Föreningar, organisationer eller andra sammanslutningar kan inte lämna medborgarförslag. Förslaget ska handla om ett ämne som rör kommunens verksamhet. Du kan antingen skriva ett vanligt brev eller använda ett formulär på eskilstuna.se/medborgarforslag. - Kommunfullmäktige tar upp förslaget och bestämmer hur det ska beredas. Lyft för delaktighet bland unga Foto: Ronnie Gavelin Ung Fritid ordnar olika aktiviteter. Bland annat har ungdomar i Torshälla ordnat en vårfestival under flera år. Våra ungdomar känner sig alltmer delaktiga. Det här har varit ett prioriterat område, så vi är mycket stolta, säger Lena S Rehnholm, avdelningschef på Ung Fritid. Hon refererar till den senaste KEKS-mätningen där Eskilstunas ungdomar sätter betyg på Ung Fritids verksamheter. Enligt mätningen känner sig 92 procent trygga, 90 procent känner sig välkomna och 84 procent säger att de trivs. Nästan sex av tio känner sig delaktiga och anser sig ha inflytande vilket är bättre än rikssnittet och en kraftig förbättring, särskilt bland tjejer. Vi vill att fler flickor ska delta i våra verksamheter. Och för flickor är just delaktighet den viktigaste faktorn, säger Lena S Rehnholm. Förklaringar till resultatet är bland annat ett mer coachande arbetssätt och att ungdomar uppmuntras att ta mer initiativ och ansvar. 6

7 Flyktingguide en väg till integration Vägen till social integration går genom dem som bor här. Därför matchas nyanlända flyktingar och invandrade med frivilliga flyktingguider/språkvänner. Den som vill bli flyktingguide/språkvän ska vara etablerad i samhället och kunna språket. Matchningen görs utifrån gemensamma erfarenheter och intressen, ålder och familjesituation samt individuella önskemål. Kontakten är frivillig, sker på fritiden och bygger på ömsesidig öppenhet och respekt, säger Rabie Aldeeb, integrationssamordnare. Det handlar inte så mycket om att lära en person hur myndigheter fungerar, utan mer om att umgås och ha roligt, kanske ta en fika eller idrotta tillsammans. Det här är ett sätt att bygga broar mellan människor. Nyanlända lär sig språket och de sociala koderna snabbare, det förebygger fördomar och skapar ett samhälle där alla kan känna sig inkluderade. Och det vill vi väl alla ha?, säger Rabie Aldeeb. Vill du engagera dig och göra en personlig insats som flyktingguide/språkvän? Eller har du behov av en? Anmälningsblanketter kan laddas ner på eskilstuna.se under e-tjänster och blanketter. Det går också bra att ta en direkt kontakt med Rabie Aldeeb på telefon Visste du att För att ta reda på vad barn tycker om till exempel utformning av platser för lek och idrott, maten och arbetsmiljön i skolan arrangeras barnhearingar. Flickor och pojkar i åldrarna 2 till 15 får ställa frågor och lämna förslag till politiker. Eskilstuna kommun är ett finskt förvaltningsområde. Det betyder till exempel att invånare har rätt att använda finska vid sina kontakter med kommunen. I Eskilstuna talas över 100 språk. Utöver svenska är finska, arabiska, serbokroatiska, somaliska och kurdiska de största språken. Mötesplatser för demokrati Mötesplatserna fungerar som lokala medborgarkontor. Hit kan man komma för att få samhällsinformation och vägledning inom kommunen och andra myndigheter. Här finns datorer, dagstidningar, tidskrifter och biblioteksservice. Det ordnas föreläsningar, utställningar, sagostunder och barnteater bland annat. Föreningar och boende i stadsdelen kan låna rum för möten. Mötesplatserna fungerar som en samlingspunkt mellan föreningsliv, kommunens förvaltningar och boende. De är platser för möten över generations- och nationalitetsgränser. Gör din röst hörd i september Förberedelserna inför kommunalvalet i september är i gång sedan länge. Målet är att valdeltagandet ska öka, dels bland unga, dels i de tio valdistrikt som hade lägst deltagande Högt valdeltagande är själva grunden i en demokrati, säger Helena Andersson Tsiamanis, utvecklare i demokratifrågor. Det är viktigt att de som är röstberättigade utnyttjar sin rösträtt och möjlighet till att påverka. För att förbättra röstetalen kommer kommunen fram till valet att genomföra informationsinsatser och aktiviteter. Informationen är neutral och opolitisk. Det viktiga är att man röstar, säger Helena Andersson Tsiamanis. I Eskilstuna som helhet deltog drygt 79 procent av de röstberättigade i kommunalvalet Bland unga, 18 till 24 år, deltog 72 procent. I de tio valdistrikt som hade lägst deltagande varierade röstetalet mellan 61 och 69 procent. Fakta > Bibliotek och mötesplatser med demokratiuppdrag: Alberga, Hammargärdsvägen 1 Fröslunda Fröet, Fröslunda torg Kjula Tallgläntan, Tallvägen 1 Lagersbergs bibliotek, Fogdegatan 1 Nyfors Underhund, Nyforsgatan 22 Skiftinge Palatzet, Skiftinge centrum Söder, Skogsängsgatan 2A Stadsbiblioteket, Kriebsensgatan 4 Torshälla bibliotek, Storgatan 26, Torshälla Årby bibliotek, Årbygatan 3 7

8 utbildning Tejer och killar i Skiftingehus skola har matteverkstad. Fokus på höjda resultat Tjejer och killar i grundskolan och gymnasieskolan trivs och känner sig trygga, en förutsättning för bra resultat. Statistiken visar att betygen blir bättre, och att de närmar sig rikssnittet. Att varje elev ska få lyckas utifrån sina förutsättningar är en nyckel till framgång. Kunskapsresultaten behöver höjas. Vi ser en långsam förbättring, men vi är inte nöjda än, säger grundskolechefen Hans Ringström. Eskilstuna växer vilket skapar både utmaningar och möjligheter i skolans värld. En utmaning är att säkerställa kompetensen i en sektor som har bekymmer att locka studenter till lärarutbildningarna. Att attrahera de bästa lärarna och rektorerna är en av våra största utmaningar. Där är samarbetet med Mälardalens högskola jätteviktigt och vi är väldigt tacksamma att vi har lärarprogrammet här i Eskilstuna, säger Karin Holmberg Lundin, gymnasiechef. Hans Ringström håller med. Vi har ett försprång som en större kommun med starkare attraktionskraft jämfört med mindre kommuner. Det faktum att staden växer och nu nått invånare är symboliskt viktigt, säger han. Planerar långsiktigt En annan utmaning är att antalet elever blir fler. Det är ett positivt problem. Det är alltid roligare att ha växtvärk än att krympa. Vi jobbar till exempel långsiktigt med lokalplanering, säger Hans Ringström. Eskilstuna växer också med invånare från andra kulturer och som pratar andra språk. Vi behöver bli bättre på att utveckla metoder så att dessa elever kan tillgodogöra sig utbildningen även om de inte lyckats erövra det svenska språket till fullo ännu, säger Hans Ringström. På gymnasiet innebär en växande befolkning inte fler elever. De elever som nu går i gymnasiet föddes i mitten och slutet av 90-talet och då var barnafödandet lågt i hela landet. Vi ser inte att elevantalet kommer att öka igen förrän i början av 2020-talet, säger Karin Holmberg Lundin. Förändrade attityder Både hon och Hans Ringström är överens om att nyckeln till höjda resultat i skolan kommer genom ändrade attityder och att se enskilda elevers behov. Det handlar om att se mönster och sätta in åtgärder där de behövs. Olika skolor kan ha helt skilda behov, säger Hans Ringström. Attityder handlar om elevers och föräldrars syn på skolan och lärande. Det finns en antipluggkultur och den vill vi förändra, säger Hans Ringström. Båda skolcheferna tror att föräldrarnas inställning till skolan och pluggande är viktigt, men minst lika viktigt är att ha motiverade lärare och studievägledare som pushar eleverna. Vi utmanar individen till sista skoldagen, säger Karin Holmberg Lundin. 8

9 Elever från teknikprogrammets fjärde år på Rinmangymnasiet. Industriarvet förs vidare Elever från hela regionen söker Eskilstunas unika gymnasieingenjörsutbildning inom konstruktion, produktion och IT. Tillsammans med näringslivet utbildar Rinmangymnasiet ingenjörer för att säkra spetskompetens och bygga vidare på stadens stolta industriarv. Det är torsdag eftermiddag och innanför Rinmangymnasiets rödteglade väggar sitter ett gäng tjejer och killar och simulerar hur en metallbit klarar olika påfrestningar. Kursen heter konstruktion. Just i dag gör vi hållfasthetsberäkningar och ritningar i 3D. Två tredjedelar av utbildningen jobbar vi med teori och övningar här i Carlos Aristondo, lärare på Rinmangymnasiets teknikprogram. skolan. Resten av tiden får vi tillämpa det vi lär oss på något företag, säger David Eklund som läser teknikprogrammets fjärde år för att bli gymnasieingenjör. Samarbete med näringslivet Eskilstuna är den enda ort i landet som erbjuder det fjärde påbyggnadsåret inom de tre profilerna produktion, konstruktion och IT. Utbildningen som pågått på försök i två år blir nu permanent. Vi är väldigt stolta över den här utbildningen och vi ser att eleverna som väljer det fjärde året får en spetskompetens och ett försprång. De kan välja att gå direkt ut i arbetslivet eller att plugga vidare. Näringslivet efterfrågar kompetensen och vi utvecklar ständigt samarbetet med det lokala och regionala näringslivet, säger Carlos Aristondo som är lärare i matematik och datavetenskap. Samarbetet med Mälardalens högskola är tydligt. Likaså med näringslivet där företag som Alfa Laval, Volvo CE, Atea, Fuji Autotech och Westinghouse Electric är partners. För Michaela Tens var det fjärde gymnasieåret ett perfekt sätt att få en bättre bild av det verkliga arbetslivet och hinna fundera på vad hon vill nischa sig mot. Praktiken gör hon på plåtbearbetningsföretaget Gerdins Group i Västerås där hon bland annat får vara med i utvecklingsarbetet av nya produkter. Hon gillar det kreativa skapandet och funderar på en utbildning inom arkitektur. Vill utveckla produkter Christian Hämäläinen ser sig själv som konstruktör inom industrin i framtiden. Han skulle gärna vilja jobba med att utveckla konsumentprodukter som gör nytta för människor i vardagen. Tänk att kunna säga: den här prylen har jag designat. På IT-sidan inom profilen infrastruktur håller Mikael Gran på och kopplar routrar och switchar. Praktiken gör han på Eskilstuna kommuns IT-avdelning. Datorerna och nätverken som han och klasskompisarna använder i klassrummet har de själva byggt. Vi jobbar med problemlösning och verkliga case. Det ger en bra grund för ett framtida jobb som till exempel IT-tekniker, säger Mikael. Fakta/Teknikprogrammets fjärde år Teknikprogrammet erbjuder nu ett fjärde år knutet till Teknikcollege på Rinmangymnasiet. En stor del av utbildningen består av praktik och utbildningen ger en gymnasieingenjörsexamen som förbereder dig för yrkeslivet. Utbildningen ger också behörighet till högskolornas ingenjörsprogram. Näringslivet är med och utvecklar programmet för att matcha industrins behov. 9

10 utbildning Digitalt lärande för att alla ska nå sin potential Visste du att 92 % av alla barn i Eskilstuna går i förskolan. Det finns över 50 förskolor i kommunen. Två av dessa är öppna dygnet runt. De flesta av dagens unga navigerar med lätthet i sina smarta telefoner, surfplattor och datorer. Det är sant om vi talar om chatt, spel och sociala medier. Men inte när det gäller att använda digital teknik som ett arbetsverktyg, säger Malin Mejenqvist, förstelärare på Stålforsskolan. Sedan förra hösten får alla elever i årskurs 7-9 låna ett eget digitalt verktyg, antingen en bärbar dator eller en lärplatta. Fördelarna med digitala verktyg är många. Vi jobbar mycket i nätbaserade samarbetsytor, både i grupp och enskilt. Där kan vi lärare stötta eleverna med råd och instruktioner hur de kan förbättra sina arbeten innan de lämnas in slutgiltigt. Det är ju det som är vår uppgift, att alla ska nå sin fulla potential, säger Malin Mejenqvist. Samtidigt ställs stora krav på lärarna, både som individer och som delar av ett arbetslag. Det är viktigt att vi är samspelta när det gäller användningen av lärplattorna och att vi har likartade arbetssätt och krav. Eleverna förväntar sig att vi är tillgängliga för direktkommunikation. De digitala verktygen innebär också att utbudet av läromedel och information är i princip obegränsat. Vad finns för risker? Förr fick eleven en lärobok och allt som stod i den betraktades som sanning. Nu är det ett kunskapskrav att undersöka källornas ursprung och trovärdighet, förklarar Malin Mejenqvist. Det ger upphov till många intressanta diskussioner. Vad är fakta, vad är åsikter, vem säger vad? Jag tycker det är ett viktigt led i demokratisk fostran. En annan aspekt i satsningen på de digitala verktygen är att även de som inte har tillgång till tekniken hemma får samma förutsättningar. Det är jätteviktigt. Kraven på IT-kunskaper kommer fortsätta att öka inom utbildning och arbetsliv och därför bör alla elever ges likvärdiga möjligheter, oberoende av resurserna hemma, säger Lise-Lott Larsson som jobbar som verksamhetsutvecklare luncher serveras varje dag i förskolorna och skolorna. Den kommunala gymnasieskolan har cirka elever. Sveriges äldsta musikskola finns i Eskilstuna. Musikskolans lärare undervisar varje vecka cirka flickor och pojkar från 5 år till och med gymnasiet. Musikskolan gör 160 framträdanden varje år. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor med studenter. Högskolan har campus i Eskilstuna och Västerås och kännetecknas av en tydlig miljöprofil och ett nära samarbete med företag och offentlig sektor. Komvux bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux) samt yrkeshögskola (YH). Robin Vainikainen, Janne Tran, Mohammed Ali och Lukas Sjöström i årskurs 7 på Stålforsskolan arbetar med lärplattor under en lektion i religionskunskap, ledd av Malin Mejenqvist. Foto: Mikael Arnebert 10

11 Samverkan för regionens bästa Sedan 2009 samverkar Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola i det så kallade Samhällskontraktet. Avtalet innebär att parterna samverkar inom utveckling av skola, omsorg, arbetsliv och hållbar samhällsbyggnad. Det kan till exempel handla om gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och nya mötesplatser för lärande. Förra året förnyades avtalet och gäller nu fram till Ett område som ges hög prioritet är hälsoteknik. Tekniska hjälpmedel och innovativa lösningar ska minska skade- och sjukdomsrisker och bidra till förbättrad hälsa. Det kan också handla om att ge stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättningar eller att skapa trygghet och säkerhet för de äldre, säger Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör i Eskilstuna kommun. Ett konkret exempel är robotkatten JustoCat. Justo är latin för terapi. Katten är framtagen för personer med långt framskriden demenssjukdom. Pilotstudien, visade bland annat att de dementa blev lugnare. Under 2014 kommer 40 robotkatter att testas på demensboenden i Eskilstuna och Västerås. Robotkatten JustoCat har utvecklats för personer med demenssjukdom. Foto: Mälardalens högskola Förskola för framtiden En växande befolkning betyder fler barn i förskolan. Samtidigt vill kommunen minska barngrupperna. Hur ska det gå till och hur ser tillgången på lokaler ut? Vi frågar Marika Lundqvist som är ansvarig för förskolorna. Vilka är förskolans stora utmaningar i framtiden? Vi jobbar med framtiden. Vi är med och bildar framtidens medborgare. Vi måste vara uppdaterade, omvärldsspana och följa utvecklingen ur ett samhällsperspektiv. Vår största utmaning är att skapa en likvärdig förskola, som ger alla våra barn bästa möjliga förutsättningar till utveckling och lärande utifrån barnens egna förutsättningar, behov och intressen. Befolkningen växer och samtidigt ska barngrupperna minska, hur får ni ihop det? För att minska antalet barn per årsarbetare skapar vi flexibla arbetsmetoder. Vi utgår från gruppens förutsättningar och vad varje barn behöver. Vi delar upp oss beroende på barnens intressen, behov och ålder. Just nu ser vi också över organisationen för att kunna höja grundbemanningen. Hur ska ni få plats med alla barn? Vi har redan byggt ut med platser och kommer inte att bygga mer i den omfattningen. I stället tittar vi på om vi kan bygga om befintliga förskolor, skolor och även andra kommunala lokaler. Paviljonger är också ett alternativ som vi tittar på. En lösning för att få plats i de lokaler vi har är att jobba med så kallade utegrupper. Det kan betyda att de äldre barnen, femåringarna, är ute i naturen, på bibliotek, muséer och arenor som till exempel Munktellarenan. Samtidigt som de äldre barnen då får mer utmaningar får de mindre barnen som är kvar på förskolan mer utrymme att göra saker där. Marika Lundqvist, ansvarig för förskolorna. Mitt uppdrag är att skapa en likvärdig förskola så att varje barn får de bästa förutsättningarna. 11

12 samhällsskydd och säkerhet Arbete för trygghet och säkerhet Alla invånare, unga som gamla, ska kunna känna sig trygga och säkra. Genom förebyggande arbete, krisberedskap, tillsyn och att rycka ut när olyckor och bränder inträffar har kommunen en viktig roll för säkerheten och tryggheten i samhället. Alla skolor, förskolor, äldreboenden, fritidsanläggningar och andra offentliga lokaler kontrolleras regelbundet utifrån till exempel buller, miljö och ventilation. Maten som lagas och serveras på restauranger är kontrollerad liksom mataffärernas hantering av livsmedel. Kommunen utövar också tillsyn av företag som bedriver miljöfarlig verksamhet. Förebygger kriser Kommunens krisberedskap handlar om allt från att arbeta förebyggande, att agera när en kris ändå uppstår och ta med sig erfarenheter av det som hänt. När olyckan är framme Det är räddningstjänsten som rycker ut vid bränder, trafikolyckor, kemikalieolyckor, olyckor med farligt gods, djurlivräddning, oljeutsläpp och andra olyckor. Både räddningstjänsten och ambulans larmas vid alla befarade hjärtstopp. Hälsosam och säker skolmiljö Alla sexåringar och elever i fyran, sjuan och gymnasiet får utbildning i brand och säkerhet. Utbildningen är en viktig del i det förebyggande säkerhetsarbetet. Hur jobbar kommunen på andra sätt för att skapa en hälsosam och säker miljö för tjejer och killar i skolan? Maten kontrolleras Skolköken kontrolleras regelbundet bland annat utifrån hur livsmedel hanteras, temperaturen på maten och hur städning och rengöring fungerar. Skolorna jobbar hela tiden med att öka andelen ekologiska varor och att maten ska vara hälsosam och näringsrik. Mindre buller I en förskoleklass kan bullret komma från barnens aktiviteter och lekar. För att minska riskerna använder skolan ibland ljuddämpande material. Genom pedagogiken jobbar personalen tillsammans med barnen för att sänka ljudnivån. bra dricksvattnen Dricksvattnet testas regelbundet. Miljöinspektörer kontrollerar i sin tur vattenverket. Oftast gör också fastighetsägaren viss tillsyn på skolan. Städningen är viktig På skolan får barnen lära sig att plocka undan efter sig så att det blir städvänligt. Det gäller också att välja rätt städmetoder och använda bra rengöringsmedel. Krisplan finns Varje skola har en krisplan som beskriver vem som gör vad och vad som ska göras vid kris, olycksfall eller skada. Brandövningar Minst en gång per termin genomför skolan brandövningar. Det är tryggt för eleverna att veta vad de ska göra om det börjar brinna på riktigt. Ventilation anpassas Samma lokaler används ofta till både förskoleklass och fritids. Vid tillsyn kontrollerar man att ventilationen är anpassad för det antal personer som är i lokalen. Ventilationen underhålls regelbundet. 12

13 Ett tryggare Eskilstuna Trygga Eskilstuna är ett lokalt brottsförebyggande råd där kommun, näringsliv, föreningar och polis samarbetar för att öka tryggheten. Här jobbar Eva Carlsson med att samordna brotts- och drogförebyggande insatser som till exempel trygghetsvandringar i Eskilstuna och Torshälla. Trygghetsvandringar, vad är det? Boende i olika åldrar, fastighetsägare och näringsidkare bjuds in att tillsammans med vår kommunpolis Thomas Bergqvist, kommunala tjänstemän, politiker och andra aktörer gå runt i respektive stadsdel och diskutera vad som bör åtgärdas för att öka trygghet och trivsel. Vad kan det röra sig om för åtgärder? Mycket handlar om utemiljön, till exempel förbättrad belysning och beskärning av träd och buskar vid mörka passager. Nedskräpning, klotter och skadegörelse är också sådant som skapar otrygghet. Och ibland kan det behövas en vägbula för att få ner bilarnas hastighet. Visste du att Antalet bostadsbränder minskade jämfört med 2012 och antalet bränder i allmänna byggnader nästan halverades. Räddningstjänsten gör ett omfattande förebyggande arbete och under 2013 deltog invånare i olika informationsinsatser och utbildningar. Vad ser ni allvarligast på? Om det förekommer droghandel, langning eller fylleri på en tidigare okänd plats. Detta är främst en fråga för polisen. Från kommunens sida kan vi be kommunbilen med väktare hålla extra koll, Ung Fritid kan öka närvaron och vi kan organisera nattvandringar. Känner sig människor mer otrygga i Eskilstuna än i andra städer? Det finns inga undersökningar som pekar på det. Men tyvärr bidrar mediernas rapportering om våld och kriminalitet till att skapa oro, inte minst bland de äldre. Ofta är denna oro helt omotiverad. 13