Hållbar mobilitet. En guide till hållbar lokal transportplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar mobilitet. En guide till hållbar lokal transportplanering"

Transkript

1 Hållbar mobilitet En guide till hållbar lokal transportplanering

2 Medverkande har utarbetats av Sakari Saarinen och Anna Granberg Östersjöstädernas förbund (UBC) miljökommittén, Michael Koucky UBC transportkommittén, Sönke Behrends Chalmers tekniska högskola och Allen Creedy ethics etc... BUSTRIP-fallstudierna är utarbetade av Virpi Kaukavuori och Sakari Saarinen. Vi vill tacka BUSTRIP-städernas samordnare och deras kollegor: Alicja Pawlowska - Gdynia, Gunilla Fransson - Göteborg, James McGeever - Kaunas, Hannu Koverola - Kouvolaregionen, Dace Liepniece och Mara Zeltina - Liepaja, Karri Tiigisoon and Grete Kukk - Pärnu, Christer Tarberg - Sundsvall, Marek Muiste - Tartu, Mikko Laaksonen - Åbo, Danguole Vaitkiene - Vilnius, Per Elvingson - Örebro och Michael Frömming och Michael Glotz-Richter - Bremen, för deras erfarenheter och engagerade samarbete. Tack till styrgruppen för BUSTRIP: Magnus Blinge, Maria Lindholm och Sönke Behrends - Chalmers tekniska högskola, Sofie Vennersten, Lisa Sundell och Michael Koucky - UBC:s transportkommitté, Allen Creedy - ethics etc..., och Anna Granberg, Sakari Saarinen och Björn Grönholm - UBC:s miljökommitté. Tack till Per Elvingson, Maria Lindholm, James McGeever, Sofie Vennersten, Heidi Tuhkanen, Virpi Kaukavuori, Kyösti Lempa, Eija Eloranta och Stella Aaltonen för värdefulla kommentarer och till Paul W Harrison för korrekturläsningen. Hållbar mobilitet - En guide till hållbar lokal transportplanering Hållbar mobilitet - En guide till hållbar lokal transportplanering är resultatet av BUSTRIP, ett projekt som delfinansierats av Europeiska unionen (Europeiska regionala utvecklingsfonden) inom ramen för BSR INTERREG IIIB Närområdesprogrammet och av det finländska miljöministeriet. Handboken speglar författarnas åsikter. Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för någon som helst användning av informationen i denna publikation. BUSTRIP är en del av UBC-programmet Agenda Roadmap for Sustainable Baltic Cities. Östersjöstädernas förbund miljökommittén Fler exemplar av handboken kan beställas från Tryckt på 100 % återvunnet papper vid Painoprisma Oy, ett tryckeri med miljömärket Svanen. Detta dokument är en översättning av den ursprungliga versionen på engelska. Om det finns olikheter mellan översättning och original ska originalet vara avgörande. Detta dokument får endast kopieras i sin helhet och utan några ändringar. Innehållet får citeras förutsatt att dokumentet anges som källa. Bilder: se sida 75 Layout: Sari Bowie & Sari Sariola ISBN

3 Hållbar mobilitet En guide till hållbar lokal transportplanering Vi gör inte vad vi gör enbart för trafikens skull. Vi gör det för att skapa en stad som är bättre att leva i.

4 INNEHÅLL 1. Inledning Planeringsprocessen Inledning Spelarna ansvar och organisation Arbeta hand i hand samordnat policyarbete Delaktighet och engagemang samarbete med berörda aktörer Respektera alla jämställdhet och likvärdig behandling Ständigt lärande kapacitetsuppbyggnad Dra gränserna tillämpningsområde och definition Startpositionen en analys av utgångsläget Ledstjärnan stadens vision Hitta resurserna finansiering Implementering Inledning Gör det SMART målsättningar och mål Öronmärk resurserna allokering av finansiering Var och en på sin plats ansvarsfördelning Från vision till verklighet antagande och godkännande Håll rätt kurs uppföljning och utvärdering Bättre livskvalitet och mobilitet i staden Inledning Nära till hands och smidigt minskat behov av transporter Effektivt resande förbättrade transporter Hälsosamt och angenämt rena och tysta transportsystem Effektiv logistik i staden nytänkande kring godstransporter Bilaga 1 EU-kvalitetsstandard för hållbara lokala transportplanering Bilaga 2 Länkar till policydokument Bilaga 3 Databaser över goda exempel Bilaga 4 Ordlista... 71

5 1. INLEDNING När människor förflyttar sig för att köpa varor och tjänster skapar de trafik. Det är stadsinvånarnas vardagssysslor inköpsresor, besök hos tandläkaren eller skolresor som skapar trafik. Er stad, som så många andra städer i- dag, står inför en hel rad med utmaningar som hänger samman med dessa sysslor: trängsel, buller, luftkvalitetsfrågor, hälsa, säkerhet och livskvalitet. En annan aspekt av problemet är att de lokala transporterna styrs av för många och för spretiga politiska strategier. På det globala planet är utmaningarna i samband med klimatförändringen och de konsekvenser som denna har för miljö, hälsa och ekonomi starkt kopplade till transporterna och ohållbara transportbeteenden. Dessa utmaningar är den drivande kraften bakom de röster som efterlyser starka lokala åtgärder på transportområdet. Mobilitetsfrågorna i städerna är mångfacetterade och kan inte lösas med enkla transportplaner. De kräver radikala nya politiska instrument och ett integrerat förhållningssätt i fråga om mobilitet och stadsplanering. Planer för hållbara lokala transporter, (HLTP), rekommenderas starkt av EU som grundval för ett nytt förhållningssätt till transporter där man anammar radikala nya policies och främjar integreringen av transportfrågor i stadsplaneringen och den ekonomiska planeringen. Att utarbeta och anta en plan för hållbara lokala transporter är en process som ofta kräver nya tankebanor, ett tväradministrativt samarbete och att olika policyområden integreras med varandra. För att hjälpa städer förstå och komma igång med en hållbar transportplanering krävs både mångsidiga nya verktyg och vägledning i hur de används. Guideboken Hållbar mobilitet bygger på INTERREG III B-projektet Baltic Urban Sustainable Transport Implementation and Planning (BUSTRIP). BUSTRIP stödjer tolv Östersjöstäder i deras banbrytande strävan att vara de första städerna i Europa som utarbetar och verkställer en HLTP. Syftet med denna guideboken är att tillhandahålla verktyg och vägledning åt transportplanerare, stadsplanerare och beslutsfattare när det gäller att planera och förverkliga ett hållbart lokalt transportsystem. Ett hållbart lokalt transportsystem har två grundläggande komponenter: Planeringen Processen med att utarbeta en HLTP planeringprocessen kräver ett kontinuerligt och effektivt samarbete på lokal och regional nivå. Processen ska vara en gemensam insats mellan förvaltningar, berörda instanser och aktörer. Den ska innefatta framtagande av visioner, formande av partnerskap, metoder för deltagande, en utvärdering av policies, innovativa finansieringsmodeller och en granskning av de befintliga program och mekanismer som ska verkställa allt detta. Planeringsprocessen är minst lika viktig som den färdiga transportplanen. Planeringsprocessen ska planeras noga i förväg och genomföras i samförstånd med alla berörda parter. Planeringsprocessen har behov av både mänskliga och finansiella resurser. Eventuellt måste nya institutionella, organisatoriska och kommunikationsmässiga arrangemang instiftas. Varje gång man upprättar sådana bör de befintliga arrangemangen ses över tillsammans med de berörda parterna. En väsentlig del av planeringensprocessen för en HLTP är ett kommunikation, utbyte av kunskap och åsikter mellan de olika aktörerna. Processen och de resurser som stöder denna ska skapa förutsättningar för en öppen och transparent transportplanering. Planen Den hållbara transportplanen är ett verktyg som syftar till att tillhandahålla hållbarare lösningar på behov för mobilitet och transport av personer och varor i stadsområdet. Planen ska vara allsidig och omfatta såväl offentliga som privata transporter, motoriserade och icke motoriserade transporter, rörliga och parkerade fordon samt gods och logistik. Alla dessa transportkategorier ska behandlas på ett integrerat sätt. Den hållbara transportplanen ska fungera som ett vägledande dokument för alla planeringssektorer som berör transporter eller som påverkar eller påverkas av transporterna. Planen ska återspegla en gemensam vision för hur de lokala transporterna ska utvecklas inom ramen för hållbarhet och lägga fram en strategi för systematiskt arbete mot detta mål. Den hållbara transportplanen är, i korthet, ett arbetsdokument som staden utarbetar i syfte att anta utmaningen om ett hållbart lokalt transportsystem. 5 Inledning

6 6 Inledning Processen Att omvandla befintliga mobilitets- och planeringsmönster i städerna till en hållbar praxis är en lång process. Våra ohållbara transportmönster och infrastrukturer har mognat fram under flera decennier. Vår infrastruktur, våra städer och våra förväntningar vad gäller mobilitet och transport kan inte ändras över en natt. Utgångspunkterna varierar beroende på stadens administration, politiska situation, nationella och regionala särdrag och vilka resurser som finns tillgängliga. Därför måste varje stad hitta sina egna lösningar för en hållbar lokal transportplanering. Figuren på sida 7 ger en bild av processen för hållbar lokal transportplanering. Den yttre cirkeln och blockpilen till höger motsvarar planeringsarbetet, och den inre cirkeln visar transportplanens process. Modellen illustrerar organisationens behov av regelbundna uppdateringar och feedback på hur planens förverkligande framskrider. Utvecklingen och genomförandet av ett hållbart lokalt transportsystem med tillhörande åtgärder ska bygga på ett samordnat policyarbete, samarbete mellan berörda aktörer, likvärdig behandling och jämställdhet mellan könen samt utbildning och uppbyggnad av kapacitet. Städernas erfarenheter ligger till grund för guideboken Det hållbara transportkoncept som beskrivs i denna guidebok är avsett för små och mellanstora städer. Guideboken är tänkt för städer som håller på att ta sina första steg i en process som syftar till att förbättra lokala transporterna genom att göra dem mer hållbara, byggd på samarbete och integration av olika planeringsområden. Guideboken kan också användas av städer som redan har vissa element av ett hållbart lokalt transportsystem och vill integrera, uppgradera och utvidga sina insatser ytterligare. Med städer avses lokala myndigheter av alla storlekar. Guidebokens innehåll bygger på erfarenheter och goda exempel från partnerstäderna inom BUSTRIP. Erfarenheterna visar att processen att planera ett hållbart lokalt transportsystem måste utgå ifrån befintliga styrkor och möjligheter och bygga vidare på dem. Framförallt integration har en central betydelse för en hållbar lokal transportplanering. En integrering av olika policyområden kan ha fördelaktiga konsekvenser för miljön, t.ex. mindre luftutsläpp och buller. Det kan också främja folkhälsan och ett hållbarare livsmönster hos invånarna. En hållbar lokal transportplanering förutsätter att man samarbetar med berörda aktörer utanför stadsförvaltningen, dvs. föreningar, medborgare och företag. Planeringen kräver ett nära samarbete med nationella och regionala myndigheter för att säkerställa att planen är förenlig med deras strategier. Detta samarbete är grunden för att hela stadsområdet tas med i planeringen resandet slutar inte vid kommungränserna! Det krävs ett förhållningssätt som innebär att alla individer och grupper behandlas som likvärdiga och har samma rätt att delta i beslutsfattandet. En väsentlig ingrediens i planen för hållbara lokala transporter är en hållbar stadsvision, som används som utgångspunkt för arbetet. Visionen ska innehålla långsiktiga idéer och strävanden och ska fungera som ledstjärna för hela processen. Visions ska också stimulera till allmänhetens intresse och deltagande. Visionen kan också vara till stor nytta för att marknadsföra planen. Mätbara och tidsbegränsade mål är avgörande för implementeringen av planen för hållbara lokala transporter; utan dessa kan planen inte utvärderas. Att mäta och följa upp åtgärdernas konsekvenser är en mycket viktig aspekt av planeringen.

7 Minskat behov av transporter Förbättrade transporter Rena och tysta transportsystem Nytänkande kring godstransporter AKTION Tillämpningsområde och definition Ansvar och organisation Samordnat policyarbete Allokering av finansiering En analys av utgångsläget Samarbete med berörda aktörer 7 Antagande och godkännande Målsättningar och mål Ansvarsfördelning Jämställdhet och likvärdig behandling Uppföljning och utvärdering Kapacitetsuppbyggnad Finansiering SUT planen SUT planeringen Vision SUTP HLTP Processen

8 8 Inledning För användaren Guideboken Hållbar mobilitet består av en guidebok och en webbsida för hållbar lokal transportplanering (HLTP). Guideboken är uppdelad i tre avsnitt. Det första är fokuserat på utarbetandet av planen, det andra koncentrerar sig på planens genomförande och det tredje analyserar vilka åtgärder som ska vidtas i genomförandet av planen. Varje avsnitt är uppdelat i kapitel som motsvarar konkreta steg i processen. Faserna är alla kopplade till varandra och det är följaktligen bra att läsa igenom och analysera varje steg i processen. Hos vissa lokala förvaltningar är somliga av stegen en självklarhet och utgör det normala arbetssättet. Handboken kan användas på två olika sätt: antingen som en guide som visar steg för steg hur man utarbetar en plan för hållbara lokala transporter (HLTP) från noll, eller som grundval för att analysera vad som fattas i den befintliga transportplaneringen för att den ska kunna omvandlas till en HLTP. Varje kapitel/steg innehåller förklaringar av varför och hur, som ger en logisk grund och praktisk vägledning för att slutföra varje steg. Varje kapitel avslutas med en checklista med de viktigaste frågorna som måste bockas av och tas i beaktande vid varje steg i planeringen. De tolv fallstudierna (i olika kapitel) beskriver erfarenheter på lokal nivå från de tolv städer där BUSTRIP genomförs. Varje fallstudie fokuserar på olika steg i HLTPprocessen. BUSTRIP-erfarenheterna ger en praktisk bild av hur de olika stegen i har genomförts i de olika städerna. De fyra bilagorna i slutet av handboken innehåller mer information och länkar till andra informationskällor. Den första bilagan innehåller EU:s definition och kvalitetskrav för hållbara lokala transportsystem (HLTP) i korthet. Den andra bilagan innehåller information och länkar till policydokument på EU-nivå och andra nivåer, som hänger samman med hållbara lokala transporter och de olika stegen för att utarbeta en plan för hållbara lokala transporter. Den tredje bilagan innehåller länkar till databaser över goda exempel som erbjuder praktiska exempel på hållbara lokala transportsystem och vidtagna åtgärder från städer över hela världen. Den fjärde bilagan innehåller en ordlista med vanliga ord och termer inom området hållbara lokala transporter. På webbsidan för hållbar mobilitet finns all den information som handboken innehåller samt alla mallar och formulär för hållbar lokal transportplanering som har utarbetats och använts inom BUSTRIP. Webbsidan uppdateras hela tiden med information om nya strategidokument och goda exempel samt länkar till dessa. Vi önskar dig en givande resa genom processen att planera och genomföra ett hållbart lokalt transportsystem! Författarna

9 9

10 2. PLANERINGSPROCESSEN 2.1 Inledning 10 I följande kapitel beskrivs de väsentliga stegen för att utarbeta en plan för hållbara lokala transporter. Det första kapitlet handlar om ansvar och organisering och förklarar hur det för en lyckad planeringsprocess krävs politiskt engagemang och stöd samt en klar ansvarsfördelning och väldefinierade arbetsmetoder. De följande fyra kapitlen, samordnat policyarbete, samarbete med berörda aktörer, jämställdhet och likvärdig behandling och kapacitetsuppbyggnad, lägger fram planeringsprinciper som är nödvändiga i alla aspekter av planeringen och genomförandet av ett hållbart lokalt transportsystem. De sista fyra kapitlen speglar de övriga väsentliga delarna av själva planeringsprocessen: tilllämpningsområde och definition, analys av utgångsläget, stadens vision och finansiering. Dessa element lägger grunden till en lyckad SUTP-process; utan dem misslyckas både planeringen och själva genomförandet av planen. Planeringsprocessen

11 2.2 Spelarna ansvar och organisation Varför Att göra transportsystemet i en stad hållbart är en utmanande och tidskrävande process som kräver ett systematiskt planeringsarbete och en kontinuerlig styrning. Den kräver samarbete och samordning mellan stadens administrativa avdelningar; avdelningar som antingen påverkar eller själva påverkas av hur transporterna utvecklas. Detta gäller inte bara självklara avdelningar som t.ex. transportplanering och stadsplanering, utan även miljö-, ekonomi- och sociala förvaltningar. För att arbetet med att göra de lokala transporterna hållbara ska lyckas måste det finnas en klar organisatorisk struktur och ansvarsfördelning. Hur Börja planeringsarbetet med att utse en samordnare. Samordnaren måste ha tillräckligt med tid, auktoritet och kontroll över resurserna för att kunna styra den tvärsektoriella arbetsgruppen genom HLTP-processen. Den tvärsektoriella arbetsgruppen ska bestå av företrädare från nyckelavdelningar/förvaltningar inom den kommunala administrationen: transportplanering, stadsplanering, fastighets-, social-, utbildnings-, ekonomi-, miljöförvaltningar, avdelningar/enheter för hållbar utveckling, osv. Centrala utomstående parter som t.ex. regionala myndigheter och grannkommuner kan kallas till speciella möten med arbetsgruppen. Det är också bra att utse en ansvarig avdelningschef eller liknande med ansvar för den politiska förankringen och de administrativa, finansiella och tekniska aspekterna inom planeringsarbetet. Det är ytterst viktigt att det finns ett politiskt stöd för planeringsarbetet. Idealet är att initiativet till ett hållbart lokalt transportsystem kommer från den politiska ledningen. Om inte så är fallet är det bra att utse en politisk ansvarig person för planeringsarbetet. Denna person ska delta i styrningen av planeringsarbetet, följa att uppställda åtgärder genomförs och mål uppnås och följa den tvärsektoriella arbetsgruppens arbete på nära håll. En arbetsplan är det viktigaste dokumentet i hela planeringsprocessen. Den ska innehålla åtminstone följande: en budget för planeringsprocessen, en plan för samarbetet mellan berörda aktörer, en kommunikationsplan, en plan för hur forskningsrön och information ska samlas in utifrån analysen av utgångsläget, nyckeldatum, en tidsplan för möten samt ett utkast av hur roller och ansvar ska fördelas. 11

12 Det tväradministrativa samarbetet måste förbättras om man vill få till stånd en lyckad planeringsprocess och verkställa planens åtgärder. Den tvärsektoriella arbetsgruppen är inte bara den springande punkten för ett förbättrat tväradministrativt samarbete utan också en mekanism som är nödvändig för att säkerställa att samarbetet fortsätter. 12 Planeringsprocessen Checklista Grundläggande element som behövs för att påbörja processen och starta en tvärsektoriell arbetsgrupp: Ett politiskt mandat och politiskt stöd för planeringsarbetet En politisk representant för planeringsarbetet som deltar aktivt i processen En samordnare som är ansvarig för planeringsarbetet och har resurser att organisera det Representanter från nyckelavdelningar deltar regelbundet i arbetsgruppens möten och verksamhet och har befogenheter att fatta beslut Den tvärsektoriella arbetsgruppens arbetsplan innehåller detaljerade beskrivningar av budget, åtgärder, mål och ansvar

13 2.3 Arbeta hand i hand samordnat policyarbete Varför Ett hållbart lokalt transportsystem är mycket mer än ett system där transporterna styrs enligt hållbarhetsprincipen. Det kräver samordnade insatser över en mängd strategiområden så att markanvändningen och den fysiska planeringen stödjer och främjar ett effektivt transportsystem; det måste finnas en effektiv kontroll över transporternas miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser samt en gemensam förståelse för olika transportslags hälso- och säkerhetskonsekvenser; transportplaneringen måste integreras med strategier för hållbar utveckling; och man måste undervisa och öka medvetenheten. En dålig samordning mellan strategier, administrativa avdelningar och utomstående organisationer har lett till väsentliga brister i transportplaneringen i många städer. En av de största utmaningarna i planeringsprocessen är att lösa detta problem. Hur Med samordning av policies syftar man till att säkerställa att olika strategidokument och strategier på stadsnivå samt på regional och nationell nivå blir samordnade och enhetliga. Detta kräver ett formaliserat samarbete mellan olika kommunala avdelningar och andra relevanta aktörer. I bästa fall är strategierna inom olika administrativa områden fullt kompatibla och stämmer överens med målen för ett hållbart lokalt transportsystem. Strategier som är motstridiga med dessa mål eller förhindrar att de uppnås måste identifieras, diskuteras och till och med ändras. Planen för hållbara lokala transporter bör koppla ihop alla transportslag och strategisektorer som påverkar eller påverkas av trafiken inom det geografiska område som planen omfattar. Detta innefattar nationella och regionala planer, andra relevanta planer på stadsnivå, planer/strategier som tillhör transportföretag och leverantörer och sist, men inte minst, grannkommuner. Den hållbara lokala transportplaneringen bör säkerställa att de mål som ställs upp i fråga om transporter och mobilitet är integrerade med stadens övergripande planering och med mål inom andra sektorer, i synnerhet markanvändningsplaner och fysiska planer, men också planer för miljö, social integration, ekonomisk utveckling, säkerhet, hälsa, utbildning och IT. 13

14 14 Planeringsprocessen Inom en kommunal organisation kan de olika avdelningarnas policies och procedurer i vissa fall vara i konflikt med andra avdelningars mål eller målen för hållbara lokala transporter. Ett första steg mot en samordnad policy är att identifiera alla befintliga kommunala, regionala och nationella policies, mål, procedurer och bestämmelser inom de olika avdelningarna som påverkar eller påverkas av lokala transporterna. Ett bra sätt att arbeta mot en mer samordnad policy Checklista Policies och regler som påverkar transporterna identifieras och sammanställs Policierna och reglerna analyseras för att se vad som strider mot och vad som stödjer en hållbar lokal transportplanering Policies och regler som är i konflikt med målen för en hållbar lokal transportplanering sammanställs De olika politiska strategierna har satts i klar prioriterings ordning är att kartlägga och analysera alla befintliga planer (strategier, etc.) som har med transporter att göra. Det är viktigt att peka ut eventuella motstridigheter i planerna och policies för de ansvariga avdelningarna och myndigheterna. Vidare måste stadens policies samordnas med regionala och nationella policies och mål. Det behövs ett system som kontrollerar hur och huruvida den planeringen och övriga strategibesluten kommer att vara i konflikt med varandra. Mål som strider mot en hållbar lokal transportplanering pekas ut för ansvariga beslutsfattare Regler och policies som strider mot en hållbar lokal transportplanering ändras Regionala och nationella mål som påverkas av lokala transporterna identifieras Regionala och nationella regler som påverkar lokal transportfrågor identifieras Regionala och nationella regler som är i konflikt med målen för en hållbar lokal transportplanering sammanställs Det råder transparens kring frågan om vilka andra strategier och planer som ingår i eller är kopplade till planen för hållbara lokala transporter Planer som utarbetats av icke-statliga organisationer, skolor, lokala samfund och företag bör alla tas med i kartläggningsprocessen. En ingående diskussion och efterforskning måste bedrivas tillsammans med relevanta regionala eller nationella aktörer för att ta med deras policies, planer och förfarandesätt i kartläggningsprocessen. Nästa steg är att gå igenom och kontrollera målsättningarna och de uppställda målen (t.ex. minskad mängd resor, stöd till icke-motoriserade transportsätt, stöd till energieffektiva transporter, sänkta utsläpp, ett rättvist transportsystem med god tillgänglighet för alla invånargrupper, rena och effektiva godstransporter) i de dokument som identifierats, och jämföra dem mot målen för hållbara lokala transporter. Kontrollera om de stödjer eller strider mot målen i det lokala planen för hållbara lokala transporter. Bestäm sedan vilka åtgärder som behövs för att ändra eller påverka de motstridiga målen, och sammanställ åtgärderna i en åtgärdsplan som även beskriver förhållandet mellan planen för hållbara lokala transporter och de andra strategidokumenten. Uppmana alla relevanta aktörer och intressenter att diskutera de konflikter som identifierats i åtgärdsplanen. Försök komma överens om vilka ändringar som ska göras i planerna och strategierna, vem som ska genomföra ändringarna och när de ska göras. Till följd av ändringarna slutar de befintliga policies och planer att strida mot målen för hållbara lokala transporter och börja istället stödja dem. Det kan ta tid innan ändringarna syns, men de bör ha den politiska ledningens stöd.

15 Kouvolaregionen arbetar för en samordnad politik I Kouvolaregionen är den hållbara lokala transportplaneringen även kopplad till policies på regional, nationell och EU-nivå. Vi måste syna våra strategier från topp till tå för att förbättra hela processens sammanhållning och påverka de strategier och processer som genomförs av regionala och nationella aktörer, säger Hannu Koverola, planeringschef för Kouvolaregionens samkommun. Ett hållbart lokalt transportsystem är en av våra prioriteter. De myndigheter och organisationer som beslutar om finansieringen har en nyckelroll när det gäller att verkställa våra strategier. Samkommunen deltar i olika regionala projekt i en eller annan roll; som sakkunnig, finansiär eller samordnare. I Kouvola har man skapat en tvärsektoriell arbetsgrupp till följd av den regionala transportplanen. Bland arbetsgruppens medlemmar finns representanter från Kymmenedalens förbund, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och de sju kommunerna. När planeringsprocessen för ett hållbart lokalt transportsystem hade kommit igång blev arbetsgruppen utvidgad så att den omfattade den regionala offentliga hälsovården och den regionala miljöcentralen samt medborgare och övriga relevanta berörda parter. Gruppens arbete bygger på en överenskommelse som har undertecknats av alla relevanta parter i syfte att verkställa Kouvolaregionens transportplan, säger Koverola. Utmaningen ligger i att få alla parter att hålla fast vid det överenskomna. Samordningen av policies har hittills varit till stor nytta inom markplaneringen. Målet, som är att främja hållbara transportssätt, omsätts i praktiska åtgärder hela vägen ända från det att man samarbetar kring policies till att man genomför gemensamma åtgärder med tillräckliga resurser. 15

16 2.4 Delaktighet och engagemang samarbete med berörda aktörer 16 Varför Samarbetet mellan berörda aktörer innebär att man samarbetar med medborgare och andra intressenter, som t.ex. lokala föreningar, företag och övriga aktörer, och gör dem delaktiga i planeringsprocessen. FN: s program UN Habitat definierar berörda aktörer enligt följande: aktörer vars intressen berörs av frågan eller vars verksamhet kan beröras av frågan aktörer som förfogar över information, resurser och expertis som behövs för att utforma och genomföra strategierna, och aktörer som kontrollerar relevanta genomförandeprocesser eller instrument Samarbetet mellan berörda aktörer är den springande punkten för att stimulera en beteendemässig förändring, vilket i sin tur är nödvändigt att komplettera de tekniska åtgärder som ett hållbart lokalt transportsystem kräver. Utan beteendemässiga förändringar kan inte de uppsatta målen nås. Genom att göra aktörer som motsätter sig hållbara transporter t.ex. bilentusiaster delaktiga i de beslutsprocesserna kring hållbara transport ofta omvändas till hållbara trafikanter. Hur Berörda aktörer och invånare bör göras delaktiga och erbjudas möjlighet att delta i den hållbara transportsplaneringen i ett tidigt skede. De bör ha möjlighet att påverka nyckelstadierna i planeringsprocessen: utformningen av en vision och målsättningar, uppställande av mål, mätning av framsteg, prioritering och utformning av utvärdering. Innan planerna utformas bör de berörda aktörernas och invånarnas åsikter hämtas in. Det finns olika grader av delaktighet. Informationsverksamhet utgör den ena ytterligheten och den andra är delegerad makt eller bemyndigande. Samarbetet med berörda aktörer har följande fördelar: Planeringsprocessen En delaktighetsprocess är mer transparent och demokratisk Ett beslut som fattas tillsammans med flera olika berörda aktörer bygger på en större kunskapsbas Det krävs bred konsensus för att åstadkomma bättre kvalitet, acceptans, effektivitet och legitimitet hos vilken plan som helst. Delaktigheten innebär att de åtgärder som vidtas får ett bredare stöd En bred konsensus och en känsla av delaktighet i planeringen säkerställer att strategierna och åtgärderna får en varaktig acceptans och livskraft.

17 För att lyckas i planeringen av ett hållbart lokalt transportsystem är det starkt rekommenderat och absolut nödvändigt att man involverar, samarbetar och skapar partnerskap med alla berörda aktörer. Beroende på vilken typ av aktör det är fråga om och dennes delaktighetsgrad finns det ett flertal metoder för att uppmuntra till delaktighet i planeringsprocessen. Informera Enkelriktad informationsspridning. Informationsverksamheten behövs som en del av processen att sprida information till berörda aktörer om hur den hållbara lokala transportplaneringen framskrider. Denna metod ger inte de berörda aktörerna möjlighet att delta i planeringsprocessen. Konsultering Ömsesidig kommunikation; information och input tas emot i muntlig eller skriftlig form, varefter synpunkter växlas med avseende på utkast eller tidiga versioner av idéer och förslag för den hållbara lokala transportsplaneringen. Delaktighet Interaktiv diskussion och dialog som fungerar som tillägg till en befintlig beslutsfattandeprocess inom stadsförvaltningen. Samarbete Representanter för berörda aktörer sitter vid samma bord som planerarna och deltar aktivt i planeringsprocessen genom att formulera och rekommendera alternativ. De slutliga besluten fattas av stadens representanter. Partnerskap En form av gemensamt beslutsfattande som bygger på delad överenskommelse. Ett partnerskap är ett samarbete där båda parterna har vetorätt. Samarbetsformen används i huvudsak med likställda partners som lokala föreningar och privata företag. 17 För att planeringsprocessen ska bli så lyckad som möjligt måste den bygga på deltagande.

18 18 Planeringsprocessen Om en stad inte har så mycket erfarenhet av att samarbeta med berörda aktörer är det förnuftigt att börja på mindre skala. För att kunna bygga upp kapaciteten bör samarbetet börja på en anspråkslösare nivå och utgå ifrån de samarbetserfarenheter som finns. Under denna inlärningsperiod kan pilotprojekt bli vedertagna arbetsmetoder. Ett annat sätt att bygga upp erfarenhet är att börja från en lägre nivå, exempelvis delaktighet, och utveckla samarbetet till att bestå av partnerskap allt eftersom organisationens kapacitet ökar. Det är fördelaktigt att anlita en moderator som kan fungera som medlare i processen. Moderatorn tolkar och medlar i diskussionen mellan politiker/tjänstemän/planerare och berörda aktörer. Vissa politiker och yrkesmänniskor kan uppleva samarbetet med berörda aktörer som en utmaning av deras trovärdighet och ställning inom organisationen. Det är ytterst viktigt att vara öppen och medveten om att planeringen och beslutsfattandet måste göras i samspel med människor från ett brett spektrum av såväl politiska som yrkesmässiga bakgrunder. Kommunikation är en kritisk faktor för att samarbetet mellan alla berörda aktörer ska lyckas. Kommunicera om framsteg, bakslag och fördröjningar, och om orsakerna som ligger bakom konkreta beslut. Ett annat sätt att se på saken är att de lokala aktörerna är experter på lokala förhållanden eller inom ett konkret expertisområde. Till exempel vet invånarna vid en väg precis var det är farligt att gå över vägen, och en stödorganisation för funktionshindrade har djupgående praktiska kunskaper om svårigheterna med att handla i rullstol och om vilka förbättringar som behövs. Påverkas i hög grad av transporterna Påverkas inte av transporterna Delaktighetsmatrix Behöver stärkas! Liten betydelse Påverkar inte transporterna Potential för förändring! Kritisk grupp; potential för förändrat beteende Påverkar transporterna i hög grad

19 Stadens samarbete med invånare och berörda aktörer bör inledas med en noggrann planering. Börja med att slå fast målen för samarbetet. Exemplet nedan visar steg för steg hur ett strategiskt samarbete med berörda aktörer kan planeras och genomföras för hela den hållbara lokala transportplaneringen. 1. Definiera ett mål för samarbetet; att göra beslutsfattandet mer transparent, att samla mer kunskap eller någon annan specifik målsättning. 2. Gör en analys för att identifiera vilka grupper av berörda aktörer som finns. Håll en brainstorming med den tvärsektoriella arbetsgruppen för att identifiera vilka berörda aktörer som är relevanta. Slå fast vilka berörda aktörer som finns, såväl inom den offentliga och den privata sektorn som i samhället. Placera dem i delaktighetsmatris. 3. Skapa en tabell som visar hur de olika intressegrupperna är inblandade i varje steg av den hållbara lokala transportplaneringen och i vilken grad. Välj vilka kommunikationssätt och metoder som ska användas mellan arbetsgruppen och de berörda aktörerna. 4. Följ detta delaktighetsschema i varje fas av planeringsprocessen. Det är bättre att börja med en anspråkslösare men välplanerad och väl genomförd samarbetsprocess än att från början försöka genomföra en mycket ambitiös process som kan leda till bakslag. 19 Checklista Relevanta medborgargrupper och privata intressegrupper har identifierats Det finns en strategi för samarbetet mellan berörda aktörer Man har definierat hur berörda aktörer påverkar eller påverkas av kommunala transportfrågor Deltar de aktörer som är relevanta för den hållbara transportplanen i arbetet inom denna

20 Ge allmänheten en chans att vara med och påverka! 20 Planeringsprocessen Tartu har genomfört seminarier och arbetsgrupper om samarbete mellan berörda aktörer i samband med utarbetandet av stadens plan för hållbara lokala transporter. Staden hade redan två arbetsgrupper som arbetade med transportfrågor. Starten var lätt, det fanns en grund att jobba vidare på. Det som behövdes för att påbörja den hållbara lokala transportplaneringen var att utvidga de befintliga grupperna och skapa en ny samarbetsmodell, säger Marek Muiste, internationell projektsamordnare. Berörda aktörer var både lokal föreningar och privata företag, och seminarierna var öppna för allmänheten. De berörda aktörernas insats har gett processen ett påtagligt mervärde. Hjälp har också inhämtats från berörda intressegrupper för att göra en analys av utgångsläget och en SWOT-analys för den hållbara lokala transportplaneringen. Det samma gäller peer-review-granskningsrapporten. De berörda aktörerna har i själva verket haft stor makt att påverka den hållbara lokala transportplaneringen, säger Muiste. Samarbetet med olika intressegrupper kräver omsorgsfull planering. Den största utmaningen är att ändra på invånarnas beteende; de är också avgörande för om processen ska fungera. Omedvetenhet och okunnighet är faktorer som kan leda till att mängden bilar ökar. Och ju större bil desto bättre! Det är denna typ av attityder som vi måste bekämpa. Det är viktigt att ha en klar uppfattning om varför staden ska samarbeta med berörda aktörer. I Tartu har det inte bara handlat om att få mera stöd utan också om att bygga upp visioner och ställa upp mål. Genom delaktighet skapar man tryck på politikerna. Frågor som har med livskvalitet och hälsa att göra verkar inte alltid vara så viktiga för beslutsfattarna. I samband med planeringen av ett hållbart lokala transportsystem har man i Tartu också diskuterat allmänna hållbarhets- och informationskampanjer. Det lönar sig att vara optimistisk när det gäller att öka medvetenheten; det handlar sist och slutligen om att sprida kunskap från centrala intressegrupper till allmänheten. Alla berörda aktörer har haft god tillgång till relevant information under utarbetningen av stadens hållbara transportplan. Både planeringsgruppen och de berörda aktörerna har blivit mer medvetna om hållbara transporter.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

BALTIC URBAN LAB. Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark

BALTIC URBAN LAB. Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark BALTIC URBAN LAB Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark Syftet är att hjälpa städer väcka liv i stadsmiljöer och stödja utvecklingen

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Planeringsberedning Inköpspolicy

Planeringsberedning Inköpspolicy Planeringsberedning 160614 Inköpspolicy Uppdaterad inköpspolicy för Region Halland - agenda för dagen Kort inramning Revisionsrapport om direktupphandling Styrande dokument på olika nivåer Roller Dialog

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Frågeformulär "Mot en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin utifrån EU:s städers och regioners perspektiv" Bakgrund Halvtidsöversynen av

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kommunikationsplan 13/14

Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplan 13/14 Chalmers Studentkår är dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet med utbildningsfrågor, sociala frågor och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer