Hållbar mobilitet. En guide till hållbar lokal transportplanering

Transkript

1 Hållbar mobilitet En guide till hållbar lokal transportplanering

2 Medverkande har utarbetats av Sakari Saarinen och Anna Granberg Östersjöstädernas förbund (UBC) miljökommittén, Michael Koucky UBC transportkommittén, Sönke Behrends Chalmers tekniska högskola och Allen Creedy ethics etc... BUSTRIP-fallstudierna är utarbetade av Virpi Kaukavuori och Sakari Saarinen. Vi vill tacka BUSTRIP-städernas samordnare och deras kollegor: Alicja Pawlowska - Gdynia, Gunilla Fransson - Göteborg, James McGeever - Kaunas, Hannu Koverola - Kouvolaregionen, Dace Liepniece och Mara Zeltina - Liepaja, Karri Tiigisoon and Grete Kukk - Pärnu, Christer Tarberg - Sundsvall, Marek Muiste - Tartu, Mikko Laaksonen - Åbo, Danguole Vaitkiene - Vilnius, Per Elvingson - Örebro och Michael Frömming och Michael Glotz-Richter - Bremen, för deras erfarenheter och engagerade samarbete. Tack till styrgruppen för BUSTRIP: Magnus Blinge, Maria Lindholm och Sönke Behrends - Chalmers tekniska högskola, Sofie Vennersten, Lisa Sundell och Michael Koucky - UBC:s transportkommitté, Allen Creedy - ethics etc..., och Anna Granberg, Sakari Saarinen och Björn Grönholm - UBC:s miljökommitté. Tack till Per Elvingson, Maria Lindholm, James McGeever, Sofie Vennersten, Heidi Tuhkanen, Virpi Kaukavuori, Kyösti Lempa, Eija Eloranta och Stella Aaltonen för värdefulla kommentarer och till Paul W Harrison för korrekturläsningen. Hållbar mobilitet - En guide till hållbar lokal transportplanering Hållbar mobilitet - En guide till hållbar lokal transportplanering är resultatet av BUSTRIP, ett projekt som delfinansierats av Europeiska unionen (Europeiska regionala utvecklingsfonden) inom ramen för BSR INTERREG IIIB Närområdesprogrammet och av det finländska miljöministeriet. Handboken speglar författarnas åsikter. Europeiska kommissionen kan inte hållas ansvarig för någon som helst användning av informationen i denna publikation. BUSTRIP är en del av UBC-programmet Agenda Roadmap for Sustainable Baltic Cities. Östersjöstädernas förbund miljökommittén Fler exemplar av handboken kan beställas från Tryckt på 100 % återvunnet papper vid Painoprisma Oy, ett tryckeri med miljömärket Svanen. Detta dokument är en översättning av den ursprungliga versionen på engelska. Om det finns olikheter mellan översättning och original ska originalet vara avgörande. Detta dokument får endast kopieras i sin helhet och utan några ändringar. Innehållet får citeras förutsatt att dokumentet anges som källa. Bilder: se sida 75 Layout: Sari Bowie & Sari Sariola ISBN

3 Hållbar mobilitet En guide till hållbar lokal transportplanering Vi gör inte vad vi gör enbart för trafikens skull. Vi gör det för att skapa en stad som är bättre att leva i.

4 INNEHÅLL 1. Inledning Planeringsprocessen Inledning Spelarna ansvar och organisation Arbeta hand i hand samordnat policyarbete Delaktighet och engagemang samarbete med berörda aktörer Respektera alla jämställdhet och likvärdig behandling Ständigt lärande kapacitetsuppbyggnad Dra gränserna tillämpningsområde och definition Startpositionen en analys av utgångsläget Ledstjärnan stadens vision Hitta resurserna finansiering Implementering Inledning Gör det SMART målsättningar och mål Öronmärk resurserna allokering av finansiering Var och en på sin plats ansvarsfördelning Från vision till verklighet antagande och godkännande Håll rätt kurs uppföljning och utvärdering Bättre livskvalitet och mobilitet i staden Inledning Nära till hands och smidigt minskat behov av transporter Effektivt resande förbättrade transporter Hälsosamt och angenämt rena och tysta transportsystem Effektiv logistik i staden nytänkande kring godstransporter Bilaga 1 EU-kvalitetsstandard för hållbara lokala transportplanering Bilaga 2 Länkar till policydokument Bilaga 3 Databaser över goda exempel Bilaga 4 Ordlista... 71

5 1. INLEDNING När människor förflyttar sig för att köpa varor och tjänster skapar de trafik. Det är stadsinvånarnas vardagssysslor inköpsresor, besök hos tandläkaren eller skolresor som skapar trafik. Er stad, som så många andra städer i- dag, står inför en hel rad med utmaningar som hänger samman med dessa sysslor: trängsel, buller, luftkvalitetsfrågor, hälsa, säkerhet och livskvalitet. En annan aspekt av problemet är att de lokala transporterna styrs av för många och för spretiga politiska strategier. På det globala planet är utmaningarna i samband med klimatförändringen och de konsekvenser som denna har för miljö, hälsa och ekonomi starkt kopplade till transporterna och ohållbara transportbeteenden. Dessa utmaningar är den drivande kraften bakom de röster som efterlyser starka lokala åtgärder på transportområdet. Mobilitetsfrågorna i städerna är mångfacetterade och kan inte lösas med enkla transportplaner. De kräver radikala nya politiska instrument och ett integrerat förhållningssätt i fråga om mobilitet och stadsplanering. Planer för hållbara lokala transporter, (HLTP), rekommenderas starkt av EU som grundval för ett nytt förhållningssätt till transporter där man anammar radikala nya policies och främjar integreringen av transportfrågor i stadsplaneringen och den ekonomiska planeringen. Att utarbeta och anta en plan för hållbara lokala transporter är en process som ofta kräver nya tankebanor, ett tväradministrativt samarbete och att olika policyområden integreras med varandra. För att hjälpa städer förstå och komma igång med en hållbar transportplanering krävs både mångsidiga nya verktyg och vägledning i hur de används. Guideboken Hållbar mobilitet bygger på INTERREG III B-projektet Baltic Urban Sustainable Transport Implementation and Planning (BUSTRIP). BUSTRIP stödjer tolv Östersjöstäder i deras banbrytande strävan att vara de första städerna i Europa som utarbetar och verkställer en HLTP. Syftet med denna guideboken är att tillhandahålla verktyg och vägledning åt transportplanerare, stadsplanerare och beslutsfattare när det gäller att planera och förverkliga ett hållbart lokalt transportsystem. Ett hållbart lokalt transportsystem har två grundläggande komponenter: Planeringen Processen med att utarbeta en HLTP planeringprocessen kräver ett kontinuerligt och effektivt samarbete på lokal och regional nivå. Processen ska vara en gemensam insats mellan förvaltningar, berörda instanser och aktörer. Den ska innefatta framtagande av visioner, formande av partnerskap, metoder för deltagande, en utvärdering av policies, innovativa finansieringsmodeller och en granskning av de befintliga program och mekanismer som ska verkställa allt detta. Planeringsprocessen är minst lika viktig som den färdiga transportplanen. Planeringsprocessen ska planeras noga i förväg och genomföras i samförstånd med alla berörda parter. Planeringsprocessen har behov av både mänskliga och finansiella resurser. Eventuellt måste nya institutionella, organisatoriska och kommunikationsmässiga arrangemang instiftas. Varje gång man upprättar sådana bör de befintliga arrangemangen ses över tillsammans med de berörda parterna. En väsentlig del av planeringensprocessen för en HLTP är ett kommunikation, utbyte av kunskap och åsikter mellan de olika aktörerna. Processen och de resurser som stöder denna ska skapa förutsättningar för en öppen och transparent transportplanering. Planen Den hållbara transportplanen är ett verktyg som syftar till att tillhandahålla hållbarare lösningar på behov för mobilitet och transport av personer och varor i stadsområdet. Planen ska vara allsidig och omfatta såväl offentliga som privata transporter, motoriserade och icke motoriserade transporter, rörliga och parkerade fordon samt gods och logistik. Alla dessa transportkategorier ska behandlas på ett integrerat sätt. Den hållbara transportplanen ska fungera som ett vägledande dokument för alla planeringssektorer som berör transporter eller som påverkar eller påverkas av transporterna. Planen ska återspegla en gemensam vision för hur de lokala transporterna ska utvecklas inom ramen för hållbarhet och lägga fram en strategi för systematiskt arbete mot detta mål. Den hållbara transportplanen är, i korthet, ett arbetsdokument som staden utarbetar i syfte att anta utmaningen om ett hållbart lokalt transportsystem. 5 Inledning

6 6 Inledning Processen Att omvandla befintliga mobilitets- och planeringsmönster i städerna till en hållbar praxis är en lång process. Våra ohållbara transportmönster och infrastrukturer har mognat fram under flera decennier. Vår infrastruktur, våra städer och våra förväntningar vad gäller mobilitet och transport kan inte ändras över en natt. Utgångspunkterna varierar beroende på stadens administration, politiska situation, nationella och regionala särdrag och vilka resurser som finns tillgängliga. Därför måste varje stad hitta sina egna lösningar för en hållbar lokal transportplanering. Figuren på sida 7 ger en bild av processen för hållbar lokal transportplanering. Den yttre cirkeln och blockpilen till höger motsvarar planeringsarbetet, och den inre cirkeln visar transportplanens process. Modellen illustrerar organisationens behov av regelbundna uppdateringar och feedback på hur planens förverkligande framskrider. Utvecklingen och genomförandet av ett hållbart lokalt transportsystem med tillhörande åtgärder ska bygga på ett samordnat policyarbete, samarbete mellan berörda aktörer, likvärdig behandling och jämställdhet mellan könen samt utbildning och uppbyggnad av kapacitet. Städernas erfarenheter ligger till grund för guideboken Det hållbara transportkoncept som beskrivs i denna guidebok är avsett för små och mellanstora städer. Guideboken är tänkt för städer som håller på att ta sina första steg i en process som syftar till att förbättra lokala transporterna genom att göra dem mer hållbara, byggd på samarbete och integration av olika planeringsområden. Guideboken kan också användas av städer som redan har vissa element av ett hållbart lokalt transportsystem och vill integrera, uppgradera och utvidga sina insatser ytterligare. Med städer avses lokala myndigheter av alla storlekar. Guidebokens innehåll bygger på erfarenheter och goda exempel från partnerstäderna inom BUSTRIP. Erfarenheterna visar att processen att planera ett hållbart lokalt transportsystem måste utgå ifrån befintliga styrkor och möjligheter och bygga vidare på dem. Framförallt integration har en central betydelse för en hållbar lokal transportplanering. En integrering av olika policyområden kan ha fördelaktiga konsekvenser för miljön, t.ex. mindre luftutsläpp och buller. Det kan också främja folkhälsan och ett hållbarare livsmönster hos invånarna. En hållbar lokal transportplanering förutsätter att man samarbetar med berörda aktörer utanför stadsförvaltningen, dvs. föreningar, medborgare och företag. Planeringen kräver ett nära samarbete med nationella och regionala myndigheter för att säkerställa att planen är förenlig med deras strategier. Detta samarbete är grunden för att hela stadsområdet tas med i planeringen resandet slutar inte vid kommungränserna! Det krävs ett förhållningssätt som innebär att alla individer och grupper behandlas som likvärdiga och har samma rätt att delta i beslutsfattandet. En väsentlig ingrediens i planen för hållbara lokala transporter är en hållbar stadsvision, som används som utgångspunkt för arbetet. Visionen ska innehålla långsiktiga idéer och strävanden och ska fungera som ledstjärna för hela processen. Visions ska också stimulera till allmänhetens intresse och deltagande. Visionen kan också vara till stor nytta för att marknadsföra planen. Mätbara och tidsbegränsade mål är avgörande för implementeringen av planen för hållbara lokala transporter; utan dessa kan planen inte utvärderas. Att mäta och följa upp åtgärdernas konsekvenser är en mycket viktig aspekt av planeringen.

7 Minskat behov av transporter Förbättrade transporter Rena och tysta transportsystem Nytänkande kring godstransporter AKTION Tillämpningsområde och definition Ansvar och organisation Samordnat policyarbete Allokering av finansiering En analys av utgångsläget Samarbete med berörda aktörer 7 Antagande och godkännande Målsättningar och mål Ansvarsfördelning Jämställdhet och likvärdig behandling Uppföljning och utvärdering Kapacitetsuppbyggnad Finansiering SUT planen SUT planeringen Vision SUTP HLTP Processen

8 8 Inledning För användaren Guideboken Hållbar mobilitet består av en guidebok och en webbsida för hållbar lokal transportplanering (HLTP). Guideboken är uppdelad i tre avsnitt. Det första är fokuserat på utarbetandet av planen, det andra koncentrerar sig på planens genomförande och det tredje analyserar vilka åtgärder som ska vidtas i genomförandet av planen. Varje avsnitt är uppdelat i kapitel som motsvarar konkreta steg i processen. Faserna är alla kopplade till varandra och det är följaktligen bra att läsa igenom och analysera varje steg i processen. Hos vissa lokala förvaltningar är somliga av stegen en självklarhet och utgör det normala arbetssättet. Handboken kan användas på två olika sätt: antingen som en guide som visar steg för steg hur man utarbetar en plan för hållbara lokala transporter (HLTP) från noll, eller som grundval för att analysera vad som fattas i den befintliga transportplaneringen för att den ska kunna omvandlas till en HLTP. Varje kapitel/steg innehåller förklaringar av varför och hur, som ger en logisk grund och praktisk vägledning för att slutföra varje steg. Varje kapitel avslutas med en checklista med de viktigaste frågorna som måste bockas av och tas i beaktande vid varje steg i planeringen. De tolv fallstudierna (i olika kapitel) beskriver erfarenheter på lokal nivå från de tolv städer där BUSTRIP genomförs. Varje fallstudie fokuserar på olika steg i HLTPprocessen. BUSTRIP-erfarenheterna ger en praktisk bild av hur de olika stegen i har genomförts i de olika städerna. De fyra bilagorna i slutet av handboken innehåller mer information och länkar till andra informationskällor. Den första bilagan innehåller EU:s definition och kvalitetskrav för hållbara lokala transportsystem (HLTP) i korthet. Den andra bilagan innehåller information och länkar till policydokument på EU-nivå och andra nivåer, som hänger samman med hållbara lokala transporter och de olika stegen för att utarbeta en plan för hållbara lokala transporter. Den tredje bilagan innehåller länkar till databaser över goda exempel som erbjuder praktiska exempel på hållbara lokala transportsystem och vidtagna åtgärder från städer över hela världen. Den fjärde bilagan innehåller en ordlista med vanliga ord och termer inom området hållbara lokala transporter. På webbsidan för hållbar mobilitet finns all den information som handboken innehåller samt alla mallar och formulär för hållbar lokal transportplanering som har utarbetats och använts inom BUSTRIP. Webbsidan uppdateras hela tiden med information om nya strategidokument och goda exempel samt länkar till dessa. Vi önskar dig en givande resa genom processen att planera och genomföra ett hållbart lokalt transportsystem! Författarna

9 9

10 2. PLANERINGSPROCESSEN 2.1 Inledning 10 I följande kapitel beskrivs de väsentliga stegen för att utarbeta en plan för hållbara lokala transporter. Det första kapitlet handlar om ansvar och organisering och förklarar hur det för en lyckad planeringsprocess krävs politiskt engagemang och stöd samt en klar ansvarsfördelning och väldefinierade arbetsmetoder. De följande fyra kapitlen, samordnat policyarbete, samarbete med berörda aktörer, jämställdhet och likvärdig behandling och kapacitetsuppbyggnad, lägger fram planeringsprinciper som är nödvändiga i alla aspekter av planeringen och genomförandet av ett hållbart lokalt transportsystem. De sista fyra kapitlen speglar de övriga väsentliga delarna av själva planeringsprocessen: tilllämpningsområde och definition, analys av utgångsläget, stadens vision och finansiering. Dessa element lägger grunden till en lyckad SUTP-process; utan dem misslyckas både planeringen och själva genomförandet av planen. Planeringsprocessen

11 2.2 Spelarna ansvar och organisation Varför Att göra transportsystemet i en stad hållbart är en utmanande och tidskrävande process som kräver ett systematiskt planeringsarbete och en kontinuerlig styrning. Den kräver samarbete och samordning mellan stadens administrativa avdelningar; avdelningar som antingen påverkar eller själva påverkas av hur transporterna utvecklas. Detta gäller inte bara självklara avdelningar som t.ex. transportplanering och stadsplanering, utan även miljö-, ekonomi- och sociala förvaltningar. För att arbetet med att göra de lokala transporterna hållbara ska lyckas måste det finnas en klar organisatorisk struktur och ansvarsfördelning. Hur Börja planeringsarbetet med att utse en samordnare. Samordnaren måste ha tillräckligt med tid, auktoritet och kontroll över resurserna för att kunna styra den tvärsektoriella arbetsgruppen genom HLTP-processen. Den tvärsektoriella arbetsgruppen ska bestå av företrädare från nyckelavdelningar/förvaltningar inom den kommunala administrationen: transportplanering, stadsplanering, fastighets-, social-, utbildnings-, ekonomi-, miljöförvaltningar, avdelningar/enheter för hållbar utveckling, osv. Centrala utomstående parter som t.ex. regionala myndigheter och grannkommuner kan kallas till speciella möten med arbetsgruppen. Det är också bra att utse en ansvarig avdelningschef eller liknande med ansvar för den politiska förankringen och de administrativa, finansiella och tekniska aspekterna inom planeringsarbetet. Det är ytterst viktigt att det finns ett politiskt stöd för planeringsarbetet. Idealet är att initiativet till ett hållbart lokalt transportsystem kommer från den politiska ledningen. Om inte så är fallet är det bra att utse en politisk ansvarig person för planeringsarbetet. Denna person ska delta i styrningen av planeringsarbetet, följa att uppställda åtgärder genomförs och mål uppnås och följa den tvärsektoriella arbetsgruppens arbete på nära håll. En arbetsplan är det viktigaste dokumentet i hela planeringsprocessen. Den ska innehålla åtminstone följande: en budget för planeringsprocessen, en plan för samarbetet mellan berörda aktörer, en kommunikationsplan, en plan för hur forskningsrön och information ska samlas in utifrån analysen av utgångsläget, nyckeldatum, en tidsplan för möten samt ett utkast av hur roller och ansvar ska fördelas. 11

12 Det tväradministrativa samarbetet måste förbättras om man vill få till stånd en lyckad planeringsprocess och verkställa planens åtgärder. Den tvärsektoriella arbetsgruppen är inte bara den springande punkten för ett förbättrat tväradministrativt samarbete utan också en mekanism som är nödvändig för att säkerställa att samarbetet fortsätter. 12 Planeringsprocessen Checklista Grundläggande element som behövs för att påbörja processen och starta en tvärsektoriell arbetsgrupp: Ett politiskt mandat och politiskt stöd för planeringsarbetet En politisk representant för planeringsarbetet som deltar aktivt i processen En samordnare som är ansvarig för planeringsarbetet och har resurser att organisera det Representanter från nyckelavdelningar deltar regelbundet i arbetsgruppens möten och verksamhet och har befogenheter att fatta beslut Den tvärsektoriella arbetsgruppens arbetsplan innehåller detaljerade beskrivningar av budget, åtgärder, mål och ansvar

13 2.3 Arbeta hand i hand samordnat policyarbete Varför Ett hållbart lokalt transportsystem är mycket mer än ett system där transporterna styrs enligt hållbarhetsprincipen. Det kräver samordnade insatser över en mängd strategiområden så att markanvändningen och den fysiska planeringen stödjer och främjar ett effektivt transportsystem; det måste finnas en effektiv kontroll över transporternas miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser samt en gemensam förståelse för olika transportslags hälso- och säkerhetskonsekvenser; transportplaneringen måste integreras med strategier för hållbar utveckling; och man måste undervisa och öka medvetenheten. En dålig samordning mellan strategier, administrativa avdelningar och utomstående organisationer har lett till väsentliga brister i transportplaneringen i många städer. En av de största utmaningarna i planeringsprocessen är att lösa detta problem. Hur Med samordning av policies syftar man till att säkerställa att olika strategidokument och strategier på stadsnivå samt på regional och nationell nivå blir samordnade och enhetliga. Detta kräver ett formaliserat samarbete mellan olika kommunala avdelningar och andra relevanta aktörer. I bästa fall är strategierna inom olika administrativa områden fullt kompatibla och stämmer överens med målen för ett hållbart lokalt transportsystem. Strategier som är motstridiga med dessa mål eller förhindrar att de uppnås måste identifieras, diskuteras och till och med ändras. Planen för hållbara lokala transporter bör koppla ihop alla transportslag och strategisektorer som påverkar eller påverkas av trafiken inom det geografiska område som planen omfattar. Detta innefattar nationella och regionala planer, andra relevanta planer på stadsnivå, planer/strategier som tillhör transportföretag och leverantörer och sist, men inte minst, grannkommuner. Den hållbara lokala transportplaneringen bör säkerställa att de mål som ställs upp i fråga om transporter och mobilitet är integrerade med stadens övergripande planering och med mål inom andra sektorer, i synnerhet markanvändningsplaner och fysiska planer, men också planer för miljö, social integration, ekonomisk utveckling, säkerhet, hälsa, utbildning och IT. 13

14 14 Planeringsprocessen Inom en kommunal organisation kan de olika avdelningarnas policies och procedurer i vissa fall vara i konflikt med andra avdelningars mål eller målen för hållbara lokala transporter. Ett första steg mot en samordnad policy är att identifiera alla befintliga kommunala, regionala och nationella policies, mål, procedurer och bestämmelser inom de olika avdelningarna som påverkar eller påverkas av lokala transporterna. Ett bra sätt att arbeta mot en mer samordnad policy Checklista Policies och regler som påverkar transporterna identifieras och sammanställs Policierna och reglerna analyseras för att se vad som strider mot och vad som stödjer en hållbar lokal transportplanering Policies och regler som är i konflikt med målen för en hållbar lokal transportplanering sammanställs De olika politiska strategierna har satts i klar prioriterings ordning är att kartlägga och analysera alla befintliga planer (strategier, etc.) som har med transporter att göra. Det är viktigt att peka ut eventuella motstridigheter i planerna och policies för de ansvariga avdelningarna och myndigheterna. Vidare måste stadens policies samordnas med regionala och nationella policies och mål. Det behövs ett system som kontrollerar hur och huruvida den planeringen och övriga strategibesluten kommer att vara i konflikt med varandra. Mål som strider mot en hållbar lokal transportplanering pekas ut för ansvariga beslutsfattare Regler och policies som strider mot en hållbar lokal transportplanering ändras Regionala och nationella mål som påverkas av lokala transporterna identifieras Regionala och nationella regler som påverkar lokal transportfrågor identifieras Regionala och nationella regler som är i konflikt med målen för en hållbar lokal transportplanering sammanställs Det råder transparens kring frågan om vilka andra strategier och planer som ingår i eller är kopplade till planen för hållbara lokala transporter Planer som utarbetats av icke-statliga organisationer, skolor, lokala samfund och företag bör alla tas med i kartläggningsprocessen. En ingående diskussion och efterforskning måste bedrivas tillsammans med relevanta regionala eller nationella aktörer för att ta med deras policies, planer och förfarandesätt i kartläggningsprocessen. Nästa steg är att gå igenom och kontrollera målsättningarna och de uppställda målen (t.ex. minskad mängd resor, stöd till icke-motoriserade transportsätt, stöd till energieffektiva transporter, sänkta utsläpp, ett rättvist transportsystem med god tillgänglighet för alla invånargrupper, rena och effektiva godstransporter) i de dokument som identifierats, och jämföra dem mot målen för hållbara lokala transporter. Kontrollera om de stödjer eller strider mot målen i det lokala planen för hållbara lokala transporter. Bestäm sedan vilka åtgärder som behövs för att ändra eller påverka de motstridiga målen, och sammanställ åtgärderna i en åtgärdsplan som även beskriver förhållandet mellan planen för hållbara lokala transporter och de andra strategidokumenten. Uppmana alla relevanta aktörer och intressenter att diskutera de konflikter som identifierats i åtgärdsplanen. Försök komma överens om vilka ändringar som ska göras i planerna och strategierna, vem som ska genomföra ändringarna och när de ska göras. Till följd av ändringarna slutar de befintliga policies och planer att strida mot målen för hållbara lokala transporter och börja istället stödja dem. Det kan ta tid innan ändringarna syns, men de bör ha den politiska ledningens stöd.

15 Kouvolaregionen arbetar för en samordnad politik I Kouvolaregionen är den hållbara lokala transportplaneringen även kopplad till policies på regional, nationell och EU-nivå. Vi måste syna våra strategier från topp till tå för att förbättra hela processens sammanhållning och påverka de strategier och processer som genomförs av regionala och nationella aktörer, säger Hannu Koverola, planeringschef för Kouvolaregionens samkommun. Ett hållbart lokalt transportsystem är en av våra prioriteter. De myndigheter och organisationer som beslutar om finansieringen har en nyckelroll när det gäller att verkställa våra strategier. Samkommunen deltar i olika regionala projekt i en eller annan roll; som sakkunnig, finansiär eller samordnare. I Kouvola har man skapat en tvärsektoriell arbetsgrupp till följd av den regionala transportplanen. Bland arbetsgruppens medlemmar finns representanter från Kymmenedalens förbund, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och de sju kommunerna. När planeringsprocessen för ett hållbart lokalt transportsystem hade kommit igång blev arbetsgruppen utvidgad så att den omfattade den regionala offentliga hälsovården och den regionala miljöcentralen samt medborgare och övriga relevanta berörda parter. Gruppens arbete bygger på en överenskommelse som har undertecknats av alla relevanta parter i syfte att verkställa Kouvolaregionens transportplan, säger Koverola. Utmaningen ligger i att få alla parter att hålla fast vid det överenskomna. Samordningen av policies har hittills varit till stor nytta inom markplaneringen. Målet, som är att främja hållbara transportssätt, omsätts i praktiska åtgärder hela vägen ända från det att man samarbetar kring policies till att man genomför gemensamma åtgärder med tillräckliga resurser. 15

16 2.4 Delaktighet och engagemang samarbete med berörda aktörer 16 Varför Samarbetet mellan berörda aktörer innebär att man samarbetar med medborgare och andra intressenter, som t.ex. lokala föreningar, företag och övriga aktörer, och gör dem delaktiga i planeringsprocessen. FN: s program UN Habitat definierar berörda aktörer enligt följande: aktörer vars intressen berörs av frågan eller vars verksamhet kan beröras av frågan aktörer som förfogar över information, resurser och expertis som behövs för att utforma och genomföra strategierna, och aktörer som kontrollerar relevanta genomförandeprocesser eller instrument Samarbetet mellan berörda aktörer är den springande punkten för att stimulera en beteendemässig förändring, vilket i sin tur är nödvändigt att komplettera de tekniska åtgärder som ett hållbart lokalt transportsystem kräver. Utan beteendemässiga förändringar kan inte de uppsatta målen nås. Genom att göra aktörer som motsätter sig hållbara transporter t.ex. bilentusiaster delaktiga i de beslutsprocesserna kring hållbara transport ofta omvändas till hållbara trafikanter. Hur Berörda aktörer och invånare bör göras delaktiga och erbjudas möjlighet att delta i den hållbara transportsplaneringen i ett tidigt skede. De bör ha möjlighet att påverka nyckelstadierna i planeringsprocessen: utformningen av en vision och målsättningar, uppställande av mål, mätning av framsteg, prioritering och utformning av utvärdering. Innan planerna utformas bör de berörda aktörernas och invånarnas åsikter hämtas in. Det finns olika grader av delaktighet. Informationsverksamhet utgör den ena ytterligheten och den andra är delegerad makt eller bemyndigande. Samarbetet med berörda aktörer har följande fördelar: Planeringsprocessen En delaktighetsprocess är mer transparent och demokratisk Ett beslut som fattas tillsammans med flera olika berörda aktörer bygger på en större kunskapsbas Det krävs bred konsensus för att åstadkomma bättre kvalitet, acceptans, effektivitet och legitimitet hos vilken plan som helst. Delaktigheten innebär att de åtgärder som vidtas får ett bredare stöd En bred konsensus och en känsla av delaktighet i planeringen säkerställer att strategierna och åtgärderna får en varaktig acceptans och livskraft.

17 För att lyckas i planeringen av ett hållbart lokalt transportsystem är det starkt rekommenderat och absolut nödvändigt att man involverar, samarbetar och skapar partnerskap med alla berörda aktörer. Beroende på vilken typ av aktör det är fråga om och dennes delaktighetsgrad finns det ett flertal metoder för att uppmuntra till delaktighet i planeringsprocessen. Informera Enkelriktad informationsspridning. Informationsverksamheten behövs som en del av processen att sprida information till berörda aktörer om hur den hållbara lokala transportplaneringen framskrider. Denna metod ger inte de berörda aktörerna möjlighet att delta i planeringsprocessen. Konsultering Ömsesidig kommunikation; information och input tas emot i muntlig eller skriftlig form, varefter synpunkter växlas med avseende på utkast eller tidiga versioner av idéer och förslag för den hållbara lokala transportsplaneringen. Delaktighet Interaktiv diskussion och dialog som fungerar som tillägg till en befintlig beslutsfattandeprocess inom stadsförvaltningen. Samarbete Representanter för berörda aktörer sitter vid samma bord som planerarna och deltar aktivt i planeringsprocessen genom att formulera och rekommendera alternativ. De slutliga besluten fattas av stadens representanter. Partnerskap En form av gemensamt beslutsfattande som bygger på delad överenskommelse. Ett partnerskap är ett samarbete där båda parterna har vetorätt. Samarbetsformen används i huvudsak med likställda partners som lokala föreningar och privata företag. 17 För att planeringsprocessen ska bli så lyckad som möjligt måste den bygga på deltagande.

18 18 Planeringsprocessen Om en stad inte har så mycket erfarenhet av att samarbeta med berörda aktörer är det förnuftigt att börja på mindre skala. För att kunna bygga upp kapaciteten bör samarbetet börja på en anspråkslösare nivå och utgå ifrån de samarbetserfarenheter som finns. Under denna inlärningsperiod kan pilotprojekt bli vedertagna arbetsmetoder. Ett annat sätt att bygga upp erfarenhet är att börja från en lägre nivå, exempelvis delaktighet, och utveckla samarbetet till att bestå av partnerskap allt eftersom organisationens kapacitet ökar. Det är fördelaktigt att anlita en moderator som kan fungera som medlare i processen. Moderatorn tolkar och medlar i diskussionen mellan politiker/tjänstemän/planerare och berörda aktörer. Vissa politiker och yrkesmänniskor kan uppleva samarbetet med berörda aktörer som en utmaning av deras trovärdighet och ställning inom organisationen. Det är ytterst viktigt att vara öppen och medveten om att planeringen och beslutsfattandet måste göras i samspel med människor från ett brett spektrum av såväl politiska som yrkesmässiga bakgrunder. Kommunikation är en kritisk faktor för att samarbetet mellan alla berörda aktörer ska lyckas. Kommunicera om framsteg, bakslag och fördröjningar, och om orsakerna som ligger bakom konkreta beslut. Ett annat sätt att se på saken är att de lokala aktörerna är experter på lokala förhållanden eller inom ett konkret expertisområde. Till exempel vet invånarna vid en väg precis var det är farligt att gå över vägen, och en stödorganisation för funktionshindrade har djupgående praktiska kunskaper om svårigheterna med att handla i rullstol och om vilka förbättringar som behövs. Påverkas i hög grad av transporterna Påverkas inte av transporterna Delaktighetsmatrix Behöver stärkas! Liten betydelse Påverkar inte transporterna Potential för förändring! Kritisk grupp; potential för förändrat beteende Påverkar transporterna i hög grad

19 Stadens samarbete med invånare och berörda aktörer bör inledas med en noggrann planering. Börja med att slå fast målen för samarbetet. Exemplet nedan visar steg för steg hur ett strategiskt samarbete med berörda aktörer kan planeras och genomföras för hela den hållbara lokala transportplaneringen. 1. Definiera ett mål för samarbetet; att göra beslutsfattandet mer transparent, att samla mer kunskap eller någon annan specifik målsättning. 2. Gör en analys för att identifiera vilka grupper av berörda aktörer som finns. Håll en brainstorming med den tvärsektoriella arbetsgruppen för att identifiera vilka berörda aktörer som är relevanta. Slå fast vilka berörda aktörer som finns, såväl inom den offentliga och den privata sektorn som i samhället. Placera dem i delaktighetsmatris. 3. Skapa en tabell som visar hur de olika intressegrupperna är inblandade i varje steg av den hållbara lokala transportplaneringen och i vilken grad. Välj vilka kommunikationssätt och metoder som ska användas mellan arbetsgruppen och de berörda aktörerna. 4. Följ detta delaktighetsschema i varje fas av planeringsprocessen. Det är bättre att börja med en anspråkslösare men välplanerad och väl genomförd samarbetsprocess än att från början försöka genomföra en mycket ambitiös process som kan leda till bakslag. 19 Checklista Relevanta medborgargrupper och privata intressegrupper har identifierats Det finns en strategi för samarbetet mellan berörda aktörer Man har definierat hur berörda aktörer påverkar eller påverkas av kommunala transportfrågor Deltar de aktörer som är relevanta för den hållbara transportplanen i arbetet inom denna

20 Ge allmänheten en chans att vara med och påverka! 20 Planeringsprocessen Tartu har genomfört seminarier och arbetsgrupper om samarbete mellan berörda aktörer i samband med utarbetandet av stadens plan för hållbara lokala transporter. Staden hade redan två arbetsgrupper som arbetade med transportfrågor. Starten var lätt, det fanns en grund att jobba vidare på. Det som behövdes för att påbörja den hållbara lokala transportplaneringen var att utvidga de befintliga grupperna och skapa en ny samarbetsmodell, säger Marek Muiste, internationell projektsamordnare. Berörda aktörer var både lokal föreningar och privata företag, och seminarierna var öppna för allmänheten. De berörda aktörernas insats har gett processen ett påtagligt mervärde. Hjälp har också inhämtats från berörda intressegrupper för att göra en analys av utgångsläget och en SWOT-analys för den hållbara lokala transportplaneringen. Det samma gäller peer-review-granskningsrapporten. De berörda aktörerna har i själva verket haft stor makt att påverka den hållbara lokala transportplaneringen, säger Muiste. Samarbetet med olika intressegrupper kräver omsorgsfull planering. Den största utmaningen är att ändra på invånarnas beteende; de är också avgörande för om processen ska fungera. Omedvetenhet och okunnighet är faktorer som kan leda till att mängden bilar ökar. Och ju större bil desto bättre! Det är denna typ av attityder som vi måste bekämpa. Det är viktigt att ha en klar uppfattning om varför staden ska samarbeta med berörda aktörer. I Tartu har det inte bara handlat om att få mera stöd utan också om att bygga upp visioner och ställa upp mål. Genom delaktighet skapar man tryck på politikerna. Frågor som har med livskvalitet och hälsa att göra verkar inte alltid vara så viktiga för beslutsfattarna. I samband med planeringen av ett hållbart lokala transportsystem har man i Tartu också diskuterat allmänna hållbarhets- och informationskampanjer. Det lönar sig att vara optimistisk när det gäller att öka medvetenheten; det handlar sist och slutligen om att sprida kunskap från centrala intressegrupper till allmänheten. Alla berörda aktörer har haft god tillgång till relevant information under utarbetningen av stadens hållbara transportplan. Både planeringsgruppen och de berörda aktörerna har blivit mer medvetna om hållbara transporter.