PARKLEK - INGEN BARNLEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARKLEK - INGEN BARNLEK"

Transkript

1 PARKLEK - INGEN BARNLEK

2 Skriften är utgiven av Värmlands Museum Adress: Sandgrundsudden, Box 335, Karlstad Telefon: E-post: Värmlands Museum 2006 Rapport nr ISBN ISSN

3 PARKLEK INGEN BARNLEK Av: Per-Ola Åström Värmlands Museum 1

4 FÖRORD 4 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 5 DET MODERNA SVERIGE 7 KRING SEKELSKIFTET 7 FOLKHEMMET TAR FORM 9 DE EXPANSIVA ÅRTIONDENA 11 TRAFIKEN - INFRASTRUKTUR OCH OLYCKOR 12 UNDER REKORDÅREN 14 BARNET I DEN SVENSKA STADEN 17 INNAN 1930-TALET 17 BARNENS FÖRUTSÄTTNINGAR 17 DEN TIDIGA SMÅBARNSSKOLAN 18 BARNKRUBBOR 19 BARNTRÄDGÅRD 19 EFTER 1930-TALET 21 DET MODERNA KARLSTAD 23 KRING SEKELSKIFTET 23 FOLKHEMMET TAR FORM 26 STADENS KOMMUNALA VÄLFÄRDSINSATSER 27 DE EXPANSIVA ÅRTIONDENA 29 UNDER REKORDÅREN 31 STADEN STORSATSAR 32 FYRA BOSTADSOMRÅDEN MED PARKLEK 34 STADSDELEN VÅXNÄS 34 STADSDELEN RUD 38 STADSDELEN KRONOPARKEN 40 STADSDELEN ORRHOLMEN 43 TAKTERRASSEN 49 BARNET I KARLSTAD 51 INNAN 1930-TALET 51 EFTER 1930-TALET 51 KONSTEN I DET OFFENTLIGA RUMMET PÅ LEK OCH ALLVAR 53 INGET ÄR FÖR HÖGT ELLER FÖR LÅGT ELLER FÖR FULT FÖR ATT ÄLSKA 56 ENPROCENTSREGELN 57 KONSTEN OCH ARKITEKTUREN 59 LEKKONSTENS FÖREBILDER 63 2

5 PARKER 69 LEKPARKEN 71 BARNEN BÖRJAR TA PLATS 73 LEKPARKEN BÖRJAR TA FORM 75 SAMHÄLLETS ENGAGEMANG 76 PARKLEKENS GENOMBROTT I SVERIGE 79 BYGGPARKLEKEN ETT BRA EXEMPEL PÅ BARNARBETE 82 VILDARE, BLÖTARE, DJÄRVARE, LJUDLIGARE 83 PARKLEKEN I KARLSTAD 87 BYGG- OCH PARKLEKEN KARMEN PÅ VÅXNÄS 92 BYGG- OCH PARKLEKEN PÅ RUD 92 VATTENSKULPTUREN BUTTERFLY 94 BYGG- OCH PARKLEKEN MUTTERN PÅ KRONOPARKEN 95 BYGG- OCH PARKLEKEN ORRLEKEN PÅ ORRHOLMEN 96 BAKGRUND 96 ORRLEKEN ETT LEKANDE MONUMENT 97 NYTTOKONST 100 LIV OCH LUST 102 LEKPLATSBYGGNADEN 105 TORGET 105 BYGGLEKPLATSEN 105 VATTENRÄNNAN 106 LEKSTUGORNA 106 SANDGROPARNA 107 REDSKAPSPLATSEN 107 GUNGLEKPLATSEN 107 SMÅBARNSLEKPLATSEN 108 LEKCYKELVÄGEN 108 LEKGROPARNA 108 INVIGNINGEN 108 VAD HÄNDE SEN? 112 SURT SA RÄVEN 112 UPPGÅNG OCH FÖRFALL 114 UNG OCH SÄNKT 115 PARKLEKSDEBATTEN UNDER 1970-TALET 117 FÖRÄLDRARNA BÖRJAR REAGERA 118 OCH UNDER 1980-TALET 120 SLUTREFLEKTION 122 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 123 TRYCKTA KÄLLOR 123 OTRYCKTA KÄLLOR 124 INFORMANTER 127 BILDFÖRTECKNING 127 3

6 Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är en gård och ett skjul. Där sker det farliga tågöverfallet ibland vackra kvällar när månen är gul. Där går en pojke som gissar på bilar, själv vinner han jämt. Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt. Där blir en värdelös sak till en skatt. Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen. Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem. Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket Det gåtfulla folket Beppe Wolgers/Olle Adolfsson Förord I Sverige har vi lekplatser och de flesta byggdes under rekordåren på 1960-talet och i början av 1970-talet. Då uppmärksammades barns behov på ett nytt sätt och det satsades på närmiljön kring husen, inte minst genom mycket omsorgsfullt anlagda lekplatser. Med kulturmiljö menar vi för det mesta hus, bebyggelse och odlingslandskap. Men med människan i centrum måste även joggingspåret, handelsgallerian och lekplatsen lyftas fram. Det är människans miljö som är det viktiga och samhällets kulturmiljöarbete måste fokusera på platser där människor bor, vistas och arbetar. Genom utforskningen av dessa platsers mångfacetterade historia och framtidsmöjligheter kan vi bidra till ett aktivt förhållningssätt till utvecklingen av det mångkulturella samhället. Värmlands Museums vill genom projekt Parklek - ingen barnlek uppmärksamma den hittills negligerade kulturmiljön lekplatsen. Parkleken är en lekplats med anställd personal som stöder barnen i lekandet. Denna rapport är en dokumentation med ambitionen att sätta in parkleken i ett brett sammanhang och skildra en tidsanda. Texten inleds med en beskrivning av den moderna staden dess utveckling i Sverige och då särskilt i Karlstad. Därefter följer en redogörelse för synen på barn och deras miljöer under det svenska välfärdssamhällets framväxt. Via konsten i det offentliga rummet hamnar vi slutligen på parkleken, där fokus sätts på Orrleken i Karlstad. Jag vill tacka enhetschef Maria Linder för hennes framsynta arbete med att lyfta fram barnens kulturmiljö och antikvarie Per-Ola Åström för arbetet med att väcka frågeställningarna för denna undersökning. Dokumentationen och rapporten har utförts av Per-Ola Åström. Han ska ha stort tack för all ny kunskap som ställts till vårt förfogande och det stora arbetet med att sätta allt detta på pränt. Arbetet har finansierats med medel från Riksantikvarieämbetets projekt Det moderna samhällets kulturarv. Värmlands Museum i mars 2006 Tomas Jönsson Länsmuseichef 1 Det har varit Barnkulturår förr, bl. a Huvudansvaret för detta, av FN initierade initiativ, vilade då på socialminister Rune Gustavsson och biståndsminister Ola Ullsten. Tillsammans försökte man lyfta fram de ungas rättigheter och skyldigheter. 4

7 Bakgrund, syfte och metod Dokumentationen försöker ge en beskrivning av parklekens utveckling och plats i det svenska samhället. Försök görs också att ringa in parklekens kulturhistoriska framväxt och betydelse. Eftersom jag, sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv, rör mig på en tämligen jungfrulig mark har min ambition varit att ge framställningen en så bred inriktning som möjligt. I Karlstad finns det fyra parklekar. Orrleken i stadsdelen Orrholmen har ägnats mest utrymme för att den var först och ansågs bli en mönsterlekpark för hela landet. Men även stadens tre andra parklekar berörs i dokumentationen. Under de så kallade Rekordåren ( ) satsades mycket kraft på närmiljön kring husen, bl. a. genom mycket omsorgsfullt planerade lekplatser. I Sverige finns cirka lekplatser. De allra flesta har sitt ursprung från tiden för Rekordårens bebyggelse. Under perioden uppmärksammades barns behov i planeringen på ett nytt sätt. Det föranleddes av den ökade bilismen och dess negativa följder, olyckorna ökade drastiskt och kostade staten mycket pengar. När det rationella och storskaliga bostadsbyggandet slog igenom ställdes därför krav på hänsyn till barnen i de bostadsområden som uppfördes. Anpassningen skedde dels genom en medvetenhet i den fysiska utformningen av bostadsmiljön, dels genom lek- och fritidsaktiviteternas inriktning i området. Inspirationen till planeringen av förortens lekplatser hämtades främst från Europa och framför allt Danmark och Schweiz, där stor omsorg lagts ned på den här typen av lekytor. Den offentliga utredningen Barns utemiljö (SOU 1970:1) fick stor betydelse för utformningen av barnens miljöer. Den pedagogiska funktionen och möjligheten att skapa ett utrymme för olika aktiviteter och lekar var viktig. Lekplatsen skulle kunna påverkas, omskapas och fyllas med olika typer av innehåll. Den skulle inte vara statisk utan mycket flexibel. Lekplatsen skulle anpassas till barnens behov och krav, och för att få fram vilka de var genomfördes så kallade lekvaneundersökningar. Utredningens främsta syfte var att belysa och lyfta fram barnens behov. Dessutom var den avsedd som ett underlag för den kommunala planeringen - bl. a. genom rekommendationer och riktlinjer för hur den öppna fritidsverksamheten, exempelvis park- och bygglekar, skulle bedrivas. Konsten gavs stort utrymme i rekordårens områden. En procent av den totala byggkostnaden skulle gå till konstnärlig utsmyckning. Ofta sammansmältes konst med lek och lekredskapen hade stundtals under perioden en mycket omsorgsfull och konstnärlig utformning. Det förekom ofta fritt utformade lekskulpturer, inte sällan med ett tema som knöt an till tidsandan och den växande infrastrukturen. 5

8 I många lekplatser integrerades skulpturer med mer ordinära lekredskap som gungor, gungbrädor och gunghästar. Vilken struktur bostadsområdet än hade, så fanns det alltid särskilda platser för barnen. Förorten byggdes i mångt och mycket för barnfamiljerna som hade förtur i de långa bostadsköerna. Utformningen av lekplatserna var ofta mycket omsorgsfulla. Under perioden fanns en politisk ambition att införliva den konstnärliga utsmyckningen med vardagen. Konsten skulle finnas bland människor, den fick vara både omtyckt och kritiserad, bara den berörde. Konstnärer formgav klätterskulpturer till gagn för både stora och små. I parklekar fanns också personal som ägnade sig åt barnen medan föräldrarna uträttade ärenden. Fritidsgårdar var en annan verksamhet som dök upp p.g.a. en växande ungdomskultur, i dag har de flesta gårdar tyvärr försvunnit av besparingsskäl. Många konstverk har tyvärr glömts bort men man börjar successivt förstå dess betydelse och historiska värde. Det är därför viktigt att uppmärksamma och lyfta fram lekplatserna och de bakomliggande tankar som under Rekordåren styrde utformningen och utvecklingen av lekplatserna. Barnens plats i staden har sin egen historia. Syftet med dokumentationen är att undersöka hur denna utvecklats och förändrats under de senaste 100 åren. Det som styrt arbetet med dokumentationen är bl. a. följande frågor: Vilka var föregångarna till 1960 och 1970-talens idéer om en barnvänligare boendemiljö? Hur tog sig idéerna uttryck i Karlstad? Vilken roll har konsten spelat? Hur växte parkleken fram? Min metod har varit att utifrån arkiv- och platsstudier, litteratur, tidningsartiklar och samtal bilda mig en uppfattning om parklekens verksamhet och historia. Arkivsökningen har genomförts på Karlstads kommunarkiv, Karlstads stadsbyggnadskontors arkiv och på Riksarkivet i Stockholm. Litteraturstudierna har gett en allmän bakgrund till förståelsen av områdenas och parklekarnas utveckling, karaktär och rumsliga struktur. Kunskaper om de konkreta följderna av olika skeenden har främst inhämtats genom besök och samtal med personal på parklekarna, i arkiven och genom att studera tidningsartiklar. Parkleken är ett uttryck som både rör vår samtid och framtid och är definitivt en viktig del av vårt gemensamma kulturarv! 6

9 Det moderna Sverige Kring sekelskiftet Sverige industrialiserades och urbaniserades ganska sent. Först på 1890-talet kan vi tala om ett industriellt genombrott och massans flykt till staden 2. Aktiebolagsbildandet sköt fart i samband med det industriella uppsvinget och en kapitalkoncentration i större skala inleddes. Vid slutet av 1800-talet utvecklades också stadsplaneringen och kom då att ingå i ett helt nytt sammanhang där målet var att integrera den fysiska planeringen med ekonomiska och sociala program 3. Industrialismens genombrott hade skapat nya konstruktioner och förskjutit sociala strukturer och förhållanden mellan offentliga och privata sfärer som skärpte de sociala och sanitära problemen. Staden började betraktas som ett objekt vars problem kunde avhjälpas genom insatser under myndigheternas ledning. Fotboll på Malmtorget i Karlstad 1908 En annan nyhet var att infrastrukturen förbättrades. De gamla stadskärnorna började regleras. Staden skulle bli hälsosammare genom anläggandet av nya stadsdelar, parker och promenader, men fortfarande rådde en utbredd misär. Som en reaktion på stenstadens 2 Bäckström, Knut Arbetarrörelsen i Sverige 2, Tema Nova Svedberg, Olle - Arkitekternas århundrade, Arkitektur förlag

10 överexploatering och alltför täta bebyggelse importerades nya idéer, exempelvis från England där Ebenezer Howard 4 ( ) ville skapa en serie av mindre självförsörjande småstäder, så kallade satelliter, kring en större moderstad med maximalt invånare 5. Howards tankar skulle senare bli grundläggande för en stor del av de idéer som kom att prägla 1900-talets svenska stads- och regionplanering. Den amerikanska sociologen Jane Jacobs är kritisk och beskriver Howard och hans utopier om staden så här: God stadsplanering såg han som en serie statiska handlingar; i varje enskilt fall måste planen innehålla allt som behövs, och när området väl var byggt måste det skyddas mot alla förändringar utom de allra obetydligaste. Han såg också i princip samhällsplaneraren som en förmyndare, om inte rent av en auktoritet. 6 En annan betydelsefull debattör om staden var den amerikanske sociologen Lewis Mumford ( ). Han betraktade staden som människans största konstverk, men han varnade också för den själlösa industristaden, som, enligt Mumford kännetecknades av ett socialt sönderfall 7. Fram till första världskriget betraktades stads- och bostadsbyggandet främst som en angelägenhet för privat affärsverksamhet, och de statliga och kommunala initiativ som förekom var närmast av nödhjälpskaraktär. Statens enda egentliga insats bestod av egnahemslån till lantbostäder. Ett viktigt tidigt bostadssocialt initiativ från statens sida var 1912 års bostadskommission som levererade flera utredningar 8. Under första världskriget låg bostadsbyggandet helt nere i Sverige. Krigets bostadskris medförde att stat och kommun började stödja bostadsproduktionen med lån och subventioner. Hyresregleringen, avsedd att hålla hyrorna nere, infördes tillfälligt Lagen kunde dock kringgås, vilket bidrog till att förslumma det knappa bostadsbestånd som fanns ytterligare. Lagen hävdes plötsligt 1923 och situationen i städerna försämrades radikalt för många, massuppsägningar och vräkningar tvingade ut de allra fattigaste på gatan. Ett beslut som kan ha bidragit till att göra 1920-talet till arbetskonflikternas årtionde. 4 Howard var till yrket stenograf och hade stadsplaneringen som fritidsintresse. Hans recept för att rädda människor var att avskaffa staden. Han tyckte det var synd att så många människor tvingades ihop på samma ställe. 5 Svedberg, Olle - Arkitekternas århundrade, Arkitektur förlag Jacobs, Jane - Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos Jacobs kan också ses som en motpol till Le Corbusiers teorier om staden. 7 Mumford, Lewis - Stadskultur, Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm Bostadskommissionen undersökte bostadsförhållandena i landet. Kommissionen utvecklades till den första utredningen om bostadsplanering i landet som redovisades 1921 i och med betänkandet "Praktiska och hygieniska bostäder". 8

11 Folkhemmet tar form Reaktionen på stadens förslumning kom i och med funktionalismens genombrott i början av 1930-talet och socialdemokratins maktövertagande. Staten ville sätta punkt för spekulationsbyggen som genererade mer misär i städerna och bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader 9. Funktionalismen utgick från ett mer omfattande program än de tidigare arkitekturstilarna, och fick därigenom en större beständighet 10. Den ville sätta nyttan före uttrycket och vetenskapen före konsten. Bostadsbyggandet började användas som en motor i samhällsekonomin och funktionalismen blev ekonomiskt betydelsefull och politiskt attraktiv. Slussen i Stockholm på 1930-talet och idag Den erbjöd en ny och fullständig metod för samhällets byggande. Mänskliga behov kunde, menade funktionalisterna, vetenskapligt bearbetas och fastställas. När behovet, funktionen, var klarlagt kunde lösningen, formen, bestämmas 11. Kritiken mot arkitekturstilen var från början mycket hård och fördömandet kom oftast från representanter för andra kulturområden 12. De kunskaper som arkitekterna samlade omvandlades i normer och standard som skulle vara lösningar på människors behov. Funktionalismens idéer om en öppen bostadsmiljö präglad av sol, ljus och luft fortsatte sedan under rekordåren. År 1933 påbörjades den Bostadssociala utredningen 13 av dåvarande socialministern Gustav Möller, en utredning som präglades av modernitet och förnuft och skulle bli vägledande långt 9 SOU 1945:63 & 1947:26 9 Asplund, Hans Farväl till funktionalismen!, Atlantis Ågren, Lars Artikel Paletten, nr Kritiken känns på många sätt igen. Det är nästintill på pricken samma kritiska formuleringar som riktas mot bebyggelsen uppförd under rekordåren. Och som politiker sedan kan hänvisa till när de beviljar medel till onödigt omfattande förändringsarbeten. Istället bör man ta tag i orsakerna till de missförhållanden som finns, som kanske inte främst beror på bebyggelsen utformning. 13 Utredningen resulterade i nya byggnormer och subventioner som skulle gynna byggandet och hålla hyresnivåerna nere. 9

12 fram i tiden. I utredningens betänkande från 1945 fastslogs att bostaden var en social rättighet och att Sveriges befolkning skulle ha goda och hygieniska bostäder. Utredningen antogs av Riksdagen 1948 och gällde, med vissa förändringar, fram till 1960-talet. Men redan innan betänkandet lades fram hade saker börjat hända. Barnrikehusen från 1930-talet var ett exempel på subventionerat byggande för barnfamiljen. Hyresgäströrelsen hade dessutom formulerat ett program 1937, där man bl.a. krävde en kommunal och statlig sanering av bostadsbeståndet, bättre stadsplaner för bostadsbebyggelsen och naturreservat för tättbefolkade samhällen. Rörelsen hade växt sig stark och fungerade som en motkraft till spekulationsbygget och penninghungern som tidigare hade styrt fastighetsbranschen. Ett annat inlägg som fick genomslag i bostadsdebatten var journalisten Ludvig Nordströms resa genom Sverige. Nordström gav sig ut för att bl. a. undersöka bostadsbeståndets karaktär på den svenska landsbygden. Resan resulterade i ett antal radioföredrag och boken Lortsverige, en inte alltför positiv beskrivning av människors levnadsvillkor i det aktuella problemet Sverige för att använda författarens egen formulering. År 1942 återinfördes hyresregleringen för att hejda nya prisstegringar. På 1940-talet ansågs en normalstor tvårumslägenhet vara måttet på en rymlig bostad för en familj bestående av fyra personer. En rimlig hyra motsvarade då en femtedel av en industriarbetares inkomst. Vid talets slut upphörde kategoriboendet 14 och välfärdspolitiken blev generell, en angelägenhet för alla 15. Genom 1947 års byggnadslagsstiftning inrättades rättsregeln om översiktsplanering som innebar en reglering för hur nya områden skulle byggas och formas 16. Här ingick bl. a. en bostadsförsörjningsplan, vilken skulle ge direktiv för den framtida bebyggelsen. Översiktsplanen kunde enligt 1947 års stadsbyggnadslag ske i två former; dels som regionplan och dels som generalplan 17. Sverige hade gått oskadat ur andra världskriget och därför kunde både industrin och välfärdsbygget ta fart tämligen omgående efter krigsslutet. Trots det var tiden efter kriget en brytningstid. Bl. a. bröts kapitalismens långa expansionsperiod. Den fria konkurrensen fungerade inte längre. Monopolbildningen gick hand i hand med ökade statliga ingripanden 18. Nu gällde det att skapa exportinkomster till landet. Således styrdes nästan allt investeringskapital till exportindustrin. Stödet till bostadsbyggande kom i andra hand och landets befolkning fick vänta 14 Kategoriboende var benämningen för speciella satsningar på grupper i samhället, för exempelvis barnfamiljer byggdes Barnrikehus. 15 Hall, Tomas - Rekordåren, Boverket Utopi och verklighet - Svensk modernism , Norstedts Regionplanen gäller ett större och mer övergripande område än generalplanen och är enligt plan- och bygglagen för samordning av flera kommuners planläggning. 18 Utopi och verklighet - Svensk modernism , Norstedts

13 ytterligare en tid på bättre bostäder. Den svenska bostadsstandarden lyckades med knappa steg ta sig upp på en nivå som hörde till de sämsta i Europa. De expansiva årtiondena Den bärande idén för stadsplaneringen under efterkrigstiden var grannskapstanken som innebar att den nya bebyggelsen uppfördes i väl fungerande små enheter, med en utbyggd närservice. Det engelska begreppet Neighbourhood units är inte entydigt men hade i Sverige den ideologiska bakgrunden att demokrati är beroende av människors sociala samverkan i små grupper. Husen grupperades kring öppna gårdar och stråk med medvetet sparad naturmark. Det skulle skapa en ordnad parkmiljö och bostäderna skulle utformas i relation till landskapet omkring. Man försökte genom stadsplanerandet skapa en spänning mellan husens olika höjder och topografins förutsättningar. Under denna period fick punkthuset sitt genombrott och fungerade ofta som en skulptural accent i grannskapet. Arbetarbostäder och punkthus i Karlstad Dessutom var denna hustyp ekonomiskt att uppföra eftersom man kunde placera flera lägenheter runt ett centralt beläget hisschakt. Under perioden byggdes emellertid inte mer än knappt bostäder i landet, varav cirka var lägenheter i flerbostadshus 19. Flerfamiljshusen, oftast i tre våningar grupperade kring en mindre gård, från denna tid kan sägas vara sinnebilden för det svenska folkhemmet, insatsen var emellertid inte tillräcklig. Trångboddheten i landet sjönk endast med 13 procent. 19 Hall, Tomas - Rekordåren, Boverket

14 Vid slutet av 1950-talet var den svenska ekonomin mycket stark. Människor flyttade inom landet och arbetskraftsinvandring var nödvändig för att hålla industrin på högvarv. Med AMS hjälp flyttades tals människor från Sveriges landsbygd till städerna. Men fortfarande bodde folk trångt, och få hade tillgång till en så god bostad som den bostadssociala utredningen hade slagit fast 20. Budgetpropositionen från 1965 blev starten på en ny kraftansamling, eftersom staten då fattade ett beslut som innebar utökade statliga byggnadskreditiv 21. Genom kreditivet ökade byggtakten, och på så vis försökte staten råda bot på den existerande bostadsbristen, som nådde sin kulmen kring 1960, och bostadssituationen i landet var ohållbar. Industrin behövde arbetskraft, den offentliga sektorn växte och byråkratin svällde. De sociala behoven uppmärksammades och tillgodosågs. Barn, handikappade och åldringar var grupper som stadsplanerarna började ta större hänsyn till än tidigare. Sverige var nu på väg att uppfylla ambitionerna som slagits fast genom den Bostadssociala utredningen. Människor i staden Trafiken - infrastruktur och olyckor Efter 1930 och 1940-talens schematiska parallellplaner kom 1950-talets ökade intresse för rumsbildningar och intimitet i den yttre miljön. Växande biltäthet gjorde bostadsområdets trafikutformning till ett akut problem. Den allmänna debatten om bostadsbyggandets yttre miljö fick två huvudteman: ett arkitektoniskt och ett funktionellt 22. En ökad insikt om barns beteendemönster och om störningsnivå i bostadsområdena ger argument för en omsorgsfull planering. Men ännu saknas tillräckligt med kunskap för en ändamålsenlig dimensionering och utformning av bostadsmiljön. 20 Allmännyttan: Välfärdsbygge , SABO Byggnadskreditiv är tillfälligt lån för finansiering eller ombyggnad under själva byggnadstiden. När bygget är färdigt avlyfts byggnadskreditivet vanligen och ersätts av bottenlån och eventuellt topplån. 22 Arkitektur Artikel, nr

15 År 1956 publicerade byggnadsstyrelsen rapporten Preliminära normer för bilplatsernas olika anläggningar i tätorten. Rapporten gav byggnadsnämnderna vägledning om det antal bilar som borde beredas plats i bostadsområdet. Studien påvisade brister i utformningen av trafiksystemen som ansågs alltför komplicerade och splittrade dessutom den tillgängliga ytan, vilket minskade bruksvärdet och betraktades som ett slöseri. Rapporten fastslog vidare att det förekom avsevärd biltrafik inne i kvarteren som skapade olycksrisker för barnen. Den första åtgärden blev ett otal skyltar och förbud vilka sällan respekterades. Planeringen av bostadsområdenas friytor var alltså i högre grad tvungen att rätta sig efter barnens rörelsemönster, eftersom deras förmåga att skydda sig i trafiken var begränsad. Trafiken hade ökat konstant under efterkrigstiden och infrastruktur och olyckor blev under 1950-talets sista år ett problem. I slutet av decenniet dog tre barn i veckan i trafiken och cirka barn skadades varje år. Bilismen hade under detta decennium ökat med 300 procent och olyckorna beräknades kosta samhället drygt 2 miljarder kronor per år 23. Modernismens stadsplansideal genomfört i Malmö och Rosengård Genom att bilarna blev fler ökade också infrastrukturens omfång. Tillslut kom användandet av bilen att i hög grad prägla stadsbyggandet, och man började bygga stort. Vissa arkitekters ambition var att husen skulle upplevas som skulpturer för att understryka de stora dragen i landskapet. Man ville framhäva bebyggelsens rytm och hade därför ofta jazzmusikens ändlösa rytm som maxim för stadsbyggandet 24. Stadsdelarna utvecklades och tog intryck av de 23 Andreasson, Håkan - Bil eller kommunalt, Byggforskningsrådet Johansson, Ingemar Plan, nr

16 stadsplaneideal som tidigare mest varit utmärkt i teorin. Kvartersformer började blandas med fritt placerade hus, ibland i parkmiljö 25. Garagelängor och fritt placerade höga hus Nu gjordes en bokstavlig u-sväng och man började separera trafiken från de boende. En trafikdifferentiering och hierarki organiserades, vars främsta syfte var att garantera framkomligheten och skapa trygghet och ordning i de nya stadsdelarna 26. Separeringsprincipen betydde att man gav mjuka och hårda trafikanter egna banor och planskildhet, som tyvärr i praktiken ofta innebar att fotgängare förpassades till mörka och otrevliga gångtunnlar under större motorvägar. Funktions- och trafiksepareringen kunde därför ibland skapa en känsla av isolering. Trafikdifferentieringen blev ett slagord i bostadsdebatten. Under rekordåren Framtill 1960-talets expansiva bostadsbyggande bodde större delen av befolkningen utanför städerna. De flesta i ett eget hus, flerfamiljshusen var förhållandevis få. Staden hade förvisso också innan 1960-talet genomgått olika utvecklingsstadier som påverkat dess utformning, t.ex. under 1930-talet, då de nya stadsplaneidealen ställdes mot de gamlas mörka och trånga kvartersformer. Stadsplanerarna ville få in mer luft och ljus och de nya lamellhustyperna började placeras mer fritt. Under 1950-talet kom nästa våg inom stadsplaneringen som bröt rådande trend och påverkade städernas utformning. En uttalad tanke med det svenska folkhemsbygget var att husen skulle ligga i en ordnad parkmiljö. Influenserna hade hämtats från England och 25 Den medeltida organiskt framvuxna stadsbilden med rutnät och funktionsindelning anses vara den stadsbild som bäst sägs svara mot fotgängares och cyklisters behov. 26 Andreasson, Håkan - Bil eller kommunalt, Byggforskningsrådet

17 dess trädgårdsstäder. Man eftersträvade naturmark och en fri användning av ytan mellan husen. I parken började man också placera ut offentlig konst, främst skulpturer men även muralmåleri och reliefer i portuppgångar och fasader, skapade av dåtidens främsta svenska konstnärer. Under 1960-talets början levde fortfarande idealet att parken skulle kunna utnyttjas för olika typer av aktiviteter. Nya platser för möten och samvaro planerades in i de nya bostadsområdena. Exempel på sådana är stadsdelscentra med små torg, olika föreningslokaler, kyrkor, mycket omsorgsfullt anlagda grönytor och lekparker - ofta med en liten fotbollsplan i närheten. Tage Erlanders bostadshus på Kungsholmen i Stockholm, byggt under rekordåren Men det var inte tillräckligt, bostadsbristen var fortfarande en realitet och kravet på en snabb ökning av bostadsbyggandet i städerna växte fram som en folkrörelse. Tack vare att det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) 27 aktivt tog strid och krävde förändring och att initiativ formulerades hände något. Kravet från ungdomsförbundet accepterades av moderpartiet och ledde fram till skriften Resultat och reformer 28. Skriften presenterades av Ernst Michanek på 1964 års partikongress. En bostadspolitisk utredning tillsattes och nya stadsdelar kom att växa upp. Trots varningar från dåvarande riksbankschefen Per Åsbrink förverkligades satsningen på nyproduktion av bostäder. Åsbrink menade att om bostadsbyggandet istället minskade skulle landets ekonomi stabiliseras och riskerna för en förödande inflation minska betänkligt. Bankerna hade, p.g.a. riksbankens bedömning, bromsat sina bostadskreditiv. Av denna anledning tvingades regeringen, inom ramen för den statliga bostadslånegivningen, satsa 300 nya miljoner på att lösa byggnadskreditiven som uppstått och som hotade satsningen på bostadsbyggandet. 27 SSU s dåvarande ordförande var Ingvar Carlsson, senare partiledare ( ) och statsminister ( , ). 28 Erlander, Tage Samtal med Arvid Lagercrantz, Tidens förlag, Stockholm

18 Socialdemokratin behåll makten efter 1966 års val, mycket beroende på beslutet att bygga bort bristen på bostäder i städerna. Miljonprogrammet blev, lite slarvigt, benämningen på de bostadsområden som uppfördes mellan 1965 och fram till I media har epoken blivit tämligen orättvist behandlad och fått ta mycket stryk i debatten om den goda staden. Även om kritiken stundtals varit hård och det troligen kommer ta tid innan husen uppskattas för sina arkitektoniska- och kulturhistoriska värden, har något nytt börjat att hända under de senaste åren. Perioden är på väg att få upprättelse trots att arkitekturen inte förändrats på något drastiskt sätt. Många arkitektoniska kvaliteter finns dolda bakom fasaderna för förstagångsbesökaren. Här finns fler nyanser än kommunal- eller betonggrått. Mer än hälften av samtliga svenska bostadshus är byggda efter 1960, under de så kallade rekordåren , då de bostadssociala målen från 1930-talet slutligen nåddes. Majoriteten av det svenska folket bor med andra ord i ett relativt ungt bostadsbestånd som domineras av småhus och låga flerbostadshus, vilka ofta är uppförda i en god, stram och stilren arkitektur. Det handlar således inte om, vilket många fortfarande hävdar, byggnader och miljöer som karaktäriseras av dålig planering, torftighet och tekniska problem. Det är snarare tvärtom! 29 Miljonprogrammet var ett retoriskt grepp som myntades av dåvarande statssekreterare i socialdepartementet Ernst Michanek. En marginalanteckning i ett utkast till S-partiets handlingsprogram för byggnadsverksamheten under sista halva av 1960-talet. 16

19 Barnet i den svenska staden Innan 1930-talet I Sverige fördes redan under 1700-talet en intensiv debatt kring behovet av ett skolväsende som svarade mot den framväxande borgerlighetens intressen. Det var inte längre arvet som präglade beteendet utan också miljön. Uppfostran av underklassen var en polisfråga medan undervisningen av barn från andra klasser var en bildningsfråga. Barns värde var olika. Åren kring sekelskiftet 1800 innebar industrialismens genombrott, och fabriker byggdes. Varje år flyttade nya människor in från landsbygden för att söka arbete. I och med urbaniseringen började staden segregeras, nya områden som bestod av enkla hyreskaserner uppfördes på spekulation med mörka, små och fuktiga lägenheter 30. Genom sådan bebyggelse gavs de sociala relationerna en rumslig form. Långt ifrån alla som kom till staden lyckades. Arbetslösheten var stor. De nya arbetarna hamnade på mekaniska verkstäder, bryggerier och byggen. Maten var dyr och hyrorna höga - lönerna var däremot låga. Den ekonomiska situationen ledde till att även kvinnorna tvingades ut i arbetslivet. Kvinnor var billig arbetskraft, ofta arbetade de för hälften av vad en man tjänade. Även många barn tvingades börja arbeta i tidig ålder. Ibland var arbetet lek och ibland tvärtom. Kvinnorna och barnens knappa förtjänst var viktig och bildade inte sällan den ekonomiska garantin för många familjers existens 31. Arbetet innebar en tidig övergång till vuxenlivet eftersom barndomen vid tiden ansågs vara en betydande belastning för individen själv. Arbetet ansågs för arbetarklassen vara vad konst, litteratur och musik var för borgerligheten. Barnens förutsättningar Då kvinnorna tvingades börja arbeta lämnades många barn helt utan vuxnas tillsyn. Kring slutet av 1800-talet hade en mycket liten del av barnen fått plats på barnkrubbor eller barnträdgårdar. För att råda bot på detta och ha uppsyn över sina barn tog en del mammor hemarbete, de stickade, sydde och vek kartonger. Det skulle det visa sig vara ett dålig alternativ eftersom arbete i hemmet betalade sig dåligt och man var tvungen att jobba dygnet runt. Det ledde också till att många barn började arbeta, på eftermiddagen efter skolans slut, för att på så sätt bidra till familjens försörjning. Som en reaktion på folkskolan, vilken man inte ansåg kunna uppfostra barnen till sanna medborgare, upprättades det efter Socialdemokratiska arbetarpartiets kongress 1889 socialistiska skolor 32. Genom de lärde sig barnen framför allt två saker: Arbetets 30 Eriksson, Eva - Den moderna stadens födelse, Ordfront Bolin, Lorentz - Skolträdgården, Natur och kultur Barn i stan - Tidens Förlag,

20 värde och att kunskap är makt. Inom arbetarklassen fanns inte de borgerliga ideal som legitimerade och hyllade den enskildes strävan. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig debatt eftersom de sågs som ett orosmoment på gator och torg. Samhällets insatser var i själva verket mycket små. I nödfall kunde barnen få kängor, eller ge föräldrarna kontant understöd från fattigvården. Olika välgörenhetsorganisationer började växa upp i slutet av 1800-talet. De ville hindra de socialistiska idéernas spridning genom att undanröja en del av de missförhållanden som fanns 33. Alltför stort armod skapade missnöje och social oro. I styrelserna för de organisationer som bedrev social omvårdnad kring sekelskiftet satt präster, borgare, akademiker, höga tjänstemän och framför allt deras fruar. Enligt den rådande liberala och konservativa ideologin avvisades kategoriskt allt krav på sociala reformer - eftersom sådana enbart skulle leda till slapphet. Vissa reformer genomfördes, då oftast för att garantera ett reformatoriskt icke revolutionärt framåtskridande och för att ingjuta en kristlig och moralisk anda hos barnen enligt den konservative akademiledamoten Sven Hedin 34. Arbetarbarnen skulle vara arbetsamma, gudfruktiga, lydiga och ärliga. Den tidiga småbarnsskolan Småbarnsskolan var en idé från Skottland där Robert Owen, en utopist och samhällsreformator, startade den första småbarnsskolan Owen ägde bomullspinnerier och såg hur illa barnen for när de lämnades ensamma under den långa tiden som deras föräldrar arbetade 35. Småbarnsskolan, som ofta bedrevs av välgörenhetssällskap spreds snabbt bland Owens bomullsspinnerier. Målsättningen var att ge barnen en fristad som samtidigt gav bildning. Efter varje 20-minuterslektion följde en rast då barnen fick leka 36. Leksakerna bestod av brädlappar med vilka barnen kunde bygga. Rörelselekar ansågs viktiga och förekom i stor utsträckning. Småbarnsskolorna avlöstes senare av barnkrubborna och barnträdgårdar 37. I samband med att den allmänna skolplikten infördes 1842 uppmärksammades även behovet av att skolan borde bedriva trädgårdsskötsel 38. Anledningen var att man ansåg att trädgårdsskötseln hade en stor ekonomisk, praktisk och pedagogisk betydelse. Skolträdgårdarna ökade i betydelse under 1800-talets senare hälft och flera nya anlades. 33 Gustafsson, Uno - Industrialismens storstad, Stockholms stad Sven Hedin var för övrigt den siste personen som adlades i Sverige. 35 Utopi och verklighet Svensk modernism , Norstedts Den flamländske konstnären Peter Brueghels målade ofta lekande barn, på tavlan Barnens lekar från 1560 har han målat in 80 olika lekar. 37 Barn i stan - Tidens Förlag, Bolin, Lorentz - Skolträdgården, Natur och kultur

Bild 10. Karlstad 1866

Bild 10. Karlstad 1866 Det moderna Karlstad Kring sekelskiftet Efter den senaste, och förhoppningsvis sista stora stadsbranden 1865, då bara 7 av 241 gårdar stod kvar, utlystes en allmän pristävlan om en ny stadsplan. Ett tjugotal

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Drömmen om det industriella mönstersamhället 1900 1920-tal Svante Kolsgård Mot slutet av 1800-talet

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248 Motion till riksdagen 1987/88: av Jan Sandberg (m) om ungdomarnas bostadsmarknad stockholmsregionen En ond cirkel Olika socialdemokratiska regeringar har i sin iver att styra bostadsmarknaden genomdrivit

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Reväst Seminarium 20150604 Kan bostadsmarknaden styras? Ola Nylander Professor Chalmers Arkitektur Bok: Svensk bostad 1850-2000, https://www.studentlitteratur.se/#kampanj/ns1203

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE 1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 940-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Gånghesters föräldraförening

Gånghesters föräldraförening Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Örebro - världens bästa stad för barn!

Örebro - världens bästa stad för barn! Socialdemokraterna i Örebro Örebro 2011-05-05 Örebro - världens bästa stad för barn! Hur man kan göra Örebro bättre för barn? Ja, man vill ju ha roliga lekplatser dit man kan gå och träffa andra barn och

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

SAMHÄLLE 112 FASTIGHETSNYTT 5/2015

SAMHÄLLE 112 FASTIGHETSNYTT 5/2015 112 FASTIGHETSNYTT 5/2015 miljonprogrammet åter på tapeten EN GOD BOSTAD FÖR ALLA. SÅ LÖD MOTTOT FÖR DE EN MILJON BOSTÄDER SOM SKULLE LÖSA 1960- TALETS STORA POLITISKA DEBATT: BOSTADSKRISEN. EN DEBATT

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: So280

Motion till riksdagen 1988/89: So280 Motion till riksdagen 1988/89: So280 av Sten Andersson i Malmö (m) Välfårdspolitiken Sammanfattning I motionen uttalas stark kritik mot den välfårdspolitik som framförallt bär socialdemokratins kännetecken.

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2014-05-20 Dnr sbf/2014:143 20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning 1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Nyheter Vattensäker kommun - Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på

Läs mer

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås. Kungsbacka kommun Landareal 611 km 2 Total areal 900 km 2 Folkmängd 70 958 Kullavik Släp Särö Vallda Lerkil Onsala Anneberg Kungsbacka Fjärås Förlanda Åsa Frillesås Idala November 2006 Kungsbacka idag

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Förskola för barnens

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer