PARKLEK - INGEN BARNLEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARKLEK - INGEN BARNLEK"

Transkript

1 PARKLEK - INGEN BARNLEK

2 Skriften är utgiven av Värmlands Museum Adress: Sandgrundsudden, Box 335, Karlstad Telefon: E-post: Värmlands Museum 2006 Rapport nr ISBN ISSN

3 PARKLEK INGEN BARNLEK Av: Per-Ola Åström Värmlands Museum 1

4 FÖRORD 4 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 5 DET MODERNA SVERIGE 7 KRING SEKELSKIFTET 7 FOLKHEMMET TAR FORM 9 DE EXPANSIVA ÅRTIONDENA 11 TRAFIKEN - INFRASTRUKTUR OCH OLYCKOR 12 UNDER REKORDÅREN 14 BARNET I DEN SVENSKA STADEN 17 INNAN 1930-TALET 17 BARNENS FÖRUTSÄTTNINGAR 17 DEN TIDIGA SMÅBARNSSKOLAN 18 BARNKRUBBOR 19 BARNTRÄDGÅRD 19 EFTER 1930-TALET 21 DET MODERNA KARLSTAD 23 KRING SEKELSKIFTET 23 FOLKHEMMET TAR FORM 26 STADENS KOMMUNALA VÄLFÄRDSINSATSER 27 DE EXPANSIVA ÅRTIONDENA 29 UNDER REKORDÅREN 31 STADEN STORSATSAR 32 FYRA BOSTADSOMRÅDEN MED PARKLEK 34 STADSDELEN VÅXNÄS 34 STADSDELEN RUD 38 STADSDELEN KRONOPARKEN 40 STADSDELEN ORRHOLMEN 43 TAKTERRASSEN 49 BARNET I KARLSTAD 51 INNAN 1930-TALET 51 EFTER 1930-TALET 51 KONSTEN I DET OFFENTLIGA RUMMET PÅ LEK OCH ALLVAR 53 INGET ÄR FÖR HÖGT ELLER FÖR LÅGT ELLER FÖR FULT FÖR ATT ÄLSKA 56 ENPROCENTSREGELN 57 KONSTEN OCH ARKITEKTUREN 59 LEKKONSTENS FÖREBILDER 63 2

5 PARKER 69 LEKPARKEN 71 BARNEN BÖRJAR TA PLATS 73 LEKPARKEN BÖRJAR TA FORM 75 SAMHÄLLETS ENGAGEMANG 76 PARKLEKENS GENOMBROTT I SVERIGE 79 BYGGPARKLEKEN ETT BRA EXEMPEL PÅ BARNARBETE 82 VILDARE, BLÖTARE, DJÄRVARE, LJUDLIGARE 83 PARKLEKEN I KARLSTAD 87 BYGG- OCH PARKLEKEN KARMEN PÅ VÅXNÄS 92 BYGG- OCH PARKLEKEN PÅ RUD 92 VATTENSKULPTUREN BUTTERFLY 94 BYGG- OCH PARKLEKEN MUTTERN PÅ KRONOPARKEN 95 BYGG- OCH PARKLEKEN ORRLEKEN PÅ ORRHOLMEN 96 BAKGRUND 96 ORRLEKEN ETT LEKANDE MONUMENT 97 NYTTOKONST 100 LIV OCH LUST 102 LEKPLATSBYGGNADEN 105 TORGET 105 BYGGLEKPLATSEN 105 VATTENRÄNNAN 106 LEKSTUGORNA 106 SANDGROPARNA 107 REDSKAPSPLATSEN 107 GUNGLEKPLATSEN 107 SMÅBARNSLEKPLATSEN 108 LEKCYKELVÄGEN 108 LEKGROPARNA 108 INVIGNINGEN 108 VAD HÄNDE SEN? 112 SURT SA RÄVEN 112 UPPGÅNG OCH FÖRFALL 114 UNG OCH SÄNKT 115 PARKLEKSDEBATTEN UNDER 1970-TALET 117 FÖRÄLDRARNA BÖRJAR REAGERA 118 OCH UNDER 1980-TALET 120 SLUTREFLEKTION 122 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 123 TRYCKTA KÄLLOR 123 OTRYCKTA KÄLLOR 124 INFORMANTER 127 BILDFÖRTECKNING 127 3

6 Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är en gård och ett skjul. Där sker det farliga tågöverfallet ibland vackra kvällar när månen är gul. Där går en pojke som gissar på bilar, själv vinner han jämt. Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt. Där blir en värdelös sak till en skatt. Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen. Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem. Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket Det gåtfulla folket Beppe Wolgers/Olle Adolfsson Förord I Sverige har vi lekplatser och de flesta byggdes under rekordåren på 1960-talet och i början av 1970-talet. Då uppmärksammades barns behov på ett nytt sätt och det satsades på närmiljön kring husen, inte minst genom mycket omsorgsfullt anlagda lekplatser. Med kulturmiljö menar vi för det mesta hus, bebyggelse och odlingslandskap. Men med människan i centrum måste även joggingspåret, handelsgallerian och lekplatsen lyftas fram. Det är människans miljö som är det viktiga och samhällets kulturmiljöarbete måste fokusera på platser där människor bor, vistas och arbetar. Genom utforskningen av dessa platsers mångfacetterade historia och framtidsmöjligheter kan vi bidra till ett aktivt förhållningssätt till utvecklingen av det mångkulturella samhället. Värmlands Museums vill genom projekt Parklek - ingen barnlek uppmärksamma den hittills negligerade kulturmiljön lekplatsen. Parkleken är en lekplats med anställd personal som stöder barnen i lekandet. Denna rapport är en dokumentation med ambitionen att sätta in parkleken i ett brett sammanhang och skildra en tidsanda. Texten inleds med en beskrivning av den moderna staden dess utveckling i Sverige och då särskilt i Karlstad. Därefter följer en redogörelse för synen på barn och deras miljöer under det svenska välfärdssamhällets framväxt. Via konsten i det offentliga rummet hamnar vi slutligen på parkleken, där fokus sätts på Orrleken i Karlstad. Jag vill tacka enhetschef Maria Linder för hennes framsynta arbete med att lyfta fram barnens kulturmiljö och antikvarie Per-Ola Åström för arbetet med att väcka frågeställningarna för denna undersökning. Dokumentationen och rapporten har utförts av Per-Ola Åström. Han ska ha stort tack för all ny kunskap som ställts till vårt förfogande och det stora arbetet med att sätta allt detta på pränt. Arbetet har finansierats med medel från Riksantikvarieämbetets projekt Det moderna samhällets kulturarv. Värmlands Museum i mars 2006 Tomas Jönsson Länsmuseichef 1 Det har varit Barnkulturår förr, bl. a Huvudansvaret för detta, av FN initierade initiativ, vilade då på socialminister Rune Gustavsson och biståndsminister Ola Ullsten. Tillsammans försökte man lyfta fram de ungas rättigheter och skyldigheter. 4

7 Bakgrund, syfte och metod Dokumentationen försöker ge en beskrivning av parklekens utveckling och plats i det svenska samhället. Försök görs också att ringa in parklekens kulturhistoriska framväxt och betydelse. Eftersom jag, sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv, rör mig på en tämligen jungfrulig mark har min ambition varit att ge framställningen en så bred inriktning som möjligt. I Karlstad finns det fyra parklekar. Orrleken i stadsdelen Orrholmen har ägnats mest utrymme för att den var först och ansågs bli en mönsterlekpark för hela landet. Men även stadens tre andra parklekar berörs i dokumentationen. Under de så kallade Rekordåren ( ) satsades mycket kraft på närmiljön kring husen, bl. a. genom mycket omsorgsfullt planerade lekplatser. I Sverige finns cirka lekplatser. De allra flesta har sitt ursprung från tiden för Rekordårens bebyggelse. Under perioden uppmärksammades barns behov i planeringen på ett nytt sätt. Det föranleddes av den ökade bilismen och dess negativa följder, olyckorna ökade drastiskt och kostade staten mycket pengar. När det rationella och storskaliga bostadsbyggandet slog igenom ställdes därför krav på hänsyn till barnen i de bostadsområden som uppfördes. Anpassningen skedde dels genom en medvetenhet i den fysiska utformningen av bostadsmiljön, dels genom lek- och fritidsaktiviteternas inriktning i området. Inspirationen till planeringen av förortens lekplatser hämtades främst från Europa och framför allt Danmark och Schweiz, där stor omsorg lagts ned på den här typen av lekytor. Den offentliga utredningen Barns utemiljö (SOU 1970:1) fick stor betydelse för utformningen av barnens miljöer. Den pedagogiska funktionen och möjligheten att skapa ett utrymme för olika aktiviteter och lekar var viktig. Lekplatsen skulle kunna påverkas, omskapas och fyllas med olika typer av innehåll. Den skulle inte vara statisk utan mycket flexibel. Lekplatsen skulle anpassas till barnens behov och krav, och för att få fram vilka de var genomfördes så kallade lekvaneundersökningar. Utredningens främsta syfte var att belysa och lyfta fram barnens behov. Dessutom var den avsedd som ett underlag för den kommunala planeringen - bl. a. genom rekommendationer och riktlinjer för hur den öppna fritidsverksamheten, exempelvis park- och bygglekar, skulle bedrivas. Konsten gavs stort utrymme i rekordårens områden. En procent av den totala byggkostnaden skulle gå till konstnärlig utsmyckning. Ofta sammansmältes konst med lek och lekredskapen hade stundtals under perioden en mycket omsorgsfull och konstnärlig utformning. Det förekom ofta fritt utformade lekskulpturer, inte sällan med ett tema som knöt an till tidsandan och den växande infrastrukturen. 5

8 I många lekplatser integrerades skulpturer med mer ordinära lekredskap som gungor, gungbrädor och gunghästar. Vilken struktur bostadsområdet än hade, så fanns det alltid särskilda platser för barnen. Förorten byggdes i mångt och mycket för barnfamiljerna som hade förtur i de långa bostadsköerna. Utformningen av lekplatserna var ofta mycket omsorgsfulla. Under perioden fanns en politisk ambition att införliva den konstnärliga utsmyckningen med vardagen. Konsten skulle finnas bland människor, den fick vara både omtyckt och kritiserad, bara den berörde. Konstnärer formgav klätterskulpturer till gagn för både stora och små. I parklekar fanns också personal som ägnade sig åt barnen medan föräldrarna uträttade ärenden. Fritidsgårdar var en annan verksamhet som dök upp p.g.a. en växande ungdomskultur, i dag har de flesta gårdar tyvärr försvunnit av besparingsskäl. Många konstverk har tyvärr glömts bort men man börjar successivt förstå dess betydelse och historiska värde. Det är därför viktigt att uppmärksamma och lyfta fram lekplatserna och de bakomliggande tankar som under Rekordåren styrde utformningen och utvecklingen av lekplatserna. Barnens plats i staden har sin egen historia. Syftet med dokumentationen är att undersöka hur denna utvecklats och förändrats under de senaste 100 åren. Det som styrt arbetet med dokumentationen är bl. a. följande frågor: Vilka var föregångarna till 1960 och 1970-talens idéer om en barnvänligare boendemiljö? Hur tog sig idéerna uttryck i Karlstad? Vilken roll har konsten spelat? Hur växte parkleken fram? Min metod har varit att utifrån arkiv- och platsstudier, litteratur, tidningsartiklar och samtal bilda mig en uppfattning om parklekens verksamhet och historia. Arkivsökningen har genomförts på Karlstads kommunarkiv, Karlstads stadsbyggnadskontors arkiv och på Riksarkivet i Stockholm. Litteraturstudierna har gett en allmän bakgrund till förståelsen av områdenas och parklekarnas utveckling, karaktär och rumsliga struktur. Kunskaper om de konkreta följderna av olika skeenden har främst inhämtats genom besök och samtal med personal på parklekarna, i arkiven och genom att studera tidningsartiklar. Parkleken är ett uttryck som både rör vår samtid och framtid och är definitivt en viktig del av vårt gemensamma kulturarv! 6

9 Det moderna Sverige Kring sekelskiftet Sverige industrialiserades och urbaniserades ganska sent. Först på 1890-talet kan vi tala om ett industriellt genombrott och massans flykt till staden 2. Aktiebolagsbildandet sköt fart i samband med det industriella uppsvinget och en kapitalkoncentration i större skala inleddes. Vid slutet av 1800-talet utvecklades också stadsplaneringen och kom då att ingå i ett helt nytt sammanhang där målet var att integrera den fysiska planeringen med ekonomiska och sociala program 3. Industrialismens genombrott hade skapat nya konstruktioner och förskjutit sociala strukturer och förhållanden mellan offentliga och privata sfärer som skärpte de sociala och sanitära problemen. Staden började betraktas som ett objekt vars problem kunde avhjälpas genom insatser under myndigheternas ledning. Fotboll på Malmtorget i Karlstad 1908 En annan nyhet var att infrastrukturen förbättrades. De gamla stadskärnorna började regleras. Staden skulle bli hälsosammare genom anläggandet av nya stadsdelar, parker och promenader, men fortfarande rådde en utbredd misär. Som en reaktion på stenstadens 2 Bäckström, Knut Arbetarrörelsen i Sverige 2, Tema Nova Svedberg, Olle - Arkitekternas århundrade, Arkitektur förlag

10 överexploatering och alltför täta bebyggelse importerades nya idéer, exempelvis från England där Ebenezer Howard 4 ( ) ville skapa en serie av mindre självförsörjande småstäder, så kallade satelliter, kring en större moderstad med maximalt invånare 5. Howards tankar skulle senare bli grundläggande för en stor del av de idéer som kom att prägla 1900-talets svenska stads- och regionplanering. Den amerikanska sociologen Jane Jacobs är kritisk och beskriver Howard och hans utopier om staden så här: God stadsplanering såg han som en serie statiska handlingar; i varje enskilt fall måste planen innehålla allt som behövs, och när området väl var byggt måste det skyddas mot alla förändringar utom de allra obetydligaste. Han såg också i princip samhällsplaneraren som en förmyndare, om inte rent av en auktoritet. 6 En annan betydelsefull debattör om staden var den amerikanske sociologen Lewis Mumford ( ). Han betraktade staden som människans största konstverk, men han varnade också för den själlösa industristaden, som, enligt Mumford kännetecknades av ett socialt sönderfall 7. Fram till första världskriget betraktades stads- och bostadsbyggandet främst som en angelägenhet för privat affärsverksamhet, och de statliga och kommunala initiativ som förekom var närmast av nödhjälpskaraktär. Statens enda egentliga insats bestod av egnahemslån till lantbostäder. Ett viktigt tidigt bostadssocialt initiativ från statens sida var 1912 års bostadskommission som levererade flera utredningar 8. Under första världskriget låg bostadsbyggandet helt nere i Sverige. Krigets bostadskris medförde att stat och kommun började stödja bostadsproduktionen med lån och subventioner. Hyresregleringen, avsedd att hålla hyrorna nere, infördes tillfälligt Lagen kunde dock kringgås, vilket bidrog till att förslumma det knappa bostadsbestånd som fanns ytterligare. Lagen hävdes plötsligt 1923 och situationen i städerna försämrades radikalt för många, massuppsägningar och vräkningar tvingade ut de allra fattigaste på gatan. Ett beslut som kan ha bidragit till att göra 1920-talet till arbetskonflikternas årtionde. 4 Howard var till yrket stenograf och hade stadsplaneringen som fritidsintresse. Hans recept för att rädda människor var att avskaffa staden. Han tyckte det var synd att så många människor tvingades ihop på samma ställe. 5 Svedberg, Olle - Arkitekternas århundrade, Arkitektur förlag Jacobs, Jane - Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos Jacobs kan också ses som en motpol till Le Corbusiers teorier om staden. 7 Mumford, Lewis - Stadskultur, Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm Bostadskommissionen undersökte bostadsförhållandena i landet. Kommissionen utvecklades till den första utredningen om bostadsplanering i landet som redovisades 1921 i och med betänkandet "Praktiska och hygieniska bostäder". 8

11 Folkhemmet tar form Reaktionen på stadens förslumning kom i och med funktionalismens genombrott i början av 1930-talet och socialdemokratins maktövertagande. Staten ville sätta punkt för spekulationsbyggen som genererade mer misär i städerna och bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader 9. Funktionalismen utgick från ett mer omfattande program än de tidigare arkitekturstilarna, och fick därigenom en större beständighet 10. Den ville sätta nyttan före uttrycket och vetenskapen före konsten. Bostadsbyggandet började användas som en motor i samhällsekonomin och funktionalismen blev ekonomiskt betydelsefull och politiskt attraktiv. Slussen i Stockholm på 1930-talet och idag Den erbjöd en ny och fullständig metod för samhällets byggande. Mänskliga behov kunde, menade funktionalisterna, vetenskapligt bearbetas och fastställas. När behovet, funktionen, var klarlagt kunde lösningen, formen, bestämmas 11. Kritiken mot arkitekturstilen var från början mycket hård och fördömandet kom oftast från representanter för andra kulturområden 12. De kunskaper som arkitekterna samlade omvandlades i normer och standard som skulle vara lösningar på människors behov. Funktionalismens idéer om en öppen bostadsmiljö präglad av sol, ljus och luft fortsatte sedan under rekordåren. År 1933 påbörjades den Bostadssociala utredningen 13 av dåvarande socialministern Gustav Möller, en utredning som präglades av modernitet och förnuft och skulle bli vägledande långt 9 SOU 1945:63 & 1947:26 9 Asplund, Hans Farväl till funktionalismen!, Atlantis Ågren, Lars Artikel Paletten, nr Kritiken känns på många sätt igen. Det är nästintill på pricken samma kritiska formuleringar som riktas mot bebyggelsen uppförd under rekordåren. Och som politiker sedan kan hänvisa till när de beviljar medel till onödigt omfattande förändringsarbeten. Istället bör man ta tag i orsakerna till de missförhållanden som finns, som kanske inte främst beror på bebyggelsen utformning. 13 Utredningen resulterade i nya byggnormer och subventioner som skulle gynna byggandet och hålla hyresnivåerna nere. 9

12 fram i tiden. I utredningens betänkande från 1945 fastslogs att bostaden var en social rättighet och att Sveriges befolkning skulle ha goda och hygieniska bostäder. Utredningen antogs av Riksdagen 1948 och gällde, med vissa förändringar, fram till 1960-talet. Men redan innan betänkandet lades fram hade saker börjat hända. Barnrikehusen från 1930-talet var ett exempel på subventionerat byggande för barnfamiljen. Hyresgäströrelsen hade dessutom formulerat ett program 1937, där man bl.a. krävde en kommunal och statlig sanering av bostadsbeståndet, bättre stadsplaner för bostadsbebyggelsen och naturreservat för tättbefolkade samhällen. Rörelsen hade växt sig stark och fungerade som en motkraft till spekulationsbygget och penninghungern som tidigare hade styrt fastighetsbranschen. Ett annat inlägg som fick genomslag i bostadsdebatten var journalisten Ludvig Nordströms resa genom Sverige. Nordström gav sig ut för att bl. a. undersöka bostadsbeståndets karaktär på den svenska landsbygden. Resan resulterade i ett antal radioföredrag och boken Lortsverige, en inte alltför positiv beskrivning av människors levnadsvillkor i det aktuella problemet Sverige för att använda författarens egen formulering. År 1942 återinfördes hyresregleringen för att hejda nya prisstegringar. På 1940-talet ansågs en normalstor tvårumslägenhet vara måttet på en rymlig bostad för en familj bestående av fyra personer. En rimlig hyra motsvarade då en femtedel av en industriarbetares inkomst. Vid talets slut upphörde kategoriboendet 14 och välfärdspolitiken blev generell, en angelägenhet för alla 15. Genom 1947 års byggnadslagsstiftning inrättades rättsregeln om översiktsplanering som innebar en reglering för hur nya områden skulle byggas och formas 16. Här ingick bl. a. en bostadsförsörjningsplan, vilken skulle ge direktiv för den framtida bebyggelsen. Översiktsplanen kunde enligt 1947 års stadsbyggnadslag ske i två former; dels som regionplan och dels som generalplan 17. Sverige hade gått oskadat ur andra världskriget och därför kunde både industrin och välfärdsbygget ta fart tämligen omgående efter krigsslutet. Trots det var tiden efter kriget en brytningstid. Bl. a. bröts kapitalismens långa expansionsperiod. Den fria konkurrensen fungerade inte längre. Monopolbildningen gick hand i hand med ökade statliga ingripanden 18. Nu gällde det att skapa exportinkomster till landet. Således styrdes nästan allt investeringskapital till exportindustrin. Stödet till bostadsbyggande kom i andra hand och landets befolkning fick vänta 14 Kategoriboende var benämningen för speciella satsningar på grupper i samhället, för exempelvis barnfamiljer byggdes Barnrikehus. 15 Hall, Tomas - Rekordåren, Boverket Utopi och verklighet - Svensk modernism , Norstedts Regionplanen gäller ett större och mer övergripande område än generalplanen och är enligt plan- och bygglagen för samordning av flera kommuners planläggning. 18 Utopi och verklighet - Svensk modernism , Norstedts

13 ytterligare en tid på bättre bostäder. Den svenska bostadsstandarden lyckades med knappa steg ta sig upp på en nivå som hörde till de sämsta i Europa. De expansiva årtiondena Den bärande idén för stadsplaneringen under efterkrigstiden var grannskapstanken som innebar att den nya bebyggelsen uppfördes i väl fungerande små enheter, med en utbyggd närservice. Det engelska begreppet Neighbourhood units är inte entydigt men hade i Sverige den ideologiska bakgrunden att demokrati är beroende av människors sociala samverkan i små grupper. Husen grupperades kring öppna gårdar och stråk med medvetet sparad naturmark. Det skulle skapa en ordnad parkmiljö och bostäderna skulle utformas i relation till landskapet omkring. Man försökte genom stadsplanerandet skapa en spänning mellan husens olika höjder och topografins förutsättningar. Under denna period fick punkthuset sitt genombrott och fungerade ofta som en skulptural accent i grannskapet. Arbetarbostäder och punkthus i Karlstad Dessutom var denna hustyp ekonomiskt att uppföra eftersom man kunde placera flera lägenheter runt ett centralt beläget hisschakt. Under perioden byggdes emellertid inte mer än knappt bostäder i landet, varav cirka var lägenheter i flerbostadshus 19. Flerfamiljshusen, oftast i tre våningar grupperade kring en mindre gård, från denna tid kan sägas vara sinnebilden för det svenska folkhemmet, insatsen var emellertid inte tillräcklig. Trångboddheten i landet sjönk endast med 13 procent. 19 Hall, Tomas - Rekordåren, Boverket

14 Vid slutet av 1950-talet var den svenska ekonomin mycket stark. Människor flyttade inom landet och arbetskraftsinvandring var nödvändig för att hålla industrin på högvarv. Med AMS hjälp flyttades tals människor från Sveriges landsbygd till städerna. Men fortfarande bodde folk trångt, och få hade tillgång till en så god bostad som den bostadssociala utredningen hade slagit fast 20. Budgetpropositionen från 1965 blev starten på en ny kraftansamling, eftersom staten då fattade ett beslut som innebar utökade statliga byggnadskreditiv 21. Genom kreditivet ökade byggtakten, och på så vis försökte staten råda bot på den existerande bostadsbristen, som nådde sin kulmen kring 1960, och bostadssituationen i landet var ohållbar. Industrin behövde arbetskraft, den offentliga sektorn växte och byråkratin svällde. De sociala behoven uppmärksammades och tillgodosågs. Barn, handikappade och åldringar var grupper som stadsplanerarna började ta större hänsyn till än tidigare. Sverige var nu på väg att uppfylla ambitionerna som slagits fast genom den Bostadssociala utredningen. Människor i staden Trafiken - infrastruktur och olyckor Efter 1930 och 1940-talens schematiska parallellplaner kom 1950-talets ökade intresse för rumsbildningar och intimitet i den yttre miljön. Växande biltäthet gjorde bostadsområdets trafikutformning till ett akut problem. Den allmänna debatten om bostadsbyggandets yttre miljö fick två huvudteman: ett arkitektoniskt och ett funktionellt 22. En ökad insikt om barns beteendemönster och om störningsnivå i bostadsområdena ger argument för en omsorgsfull planering. Men ännu saknas tillräckligt med kunskap för en ändamålsenlig dimensionering och utformning av bostadsmiljön. 20 Allmännyttan: Välfärdsbygge , SABO Byggnadskreditiv är tillfälligt lån för finansiering eller ombyggnad under själva byggnadstiden. När bygget är färdigt avlyfts byggnadskreditivet vanligen och ersätts av bottenlån och eventuellt topplån. 22 Arkitektur Artikel, nr

15 År 1956 publicerade byggnadsstyrelsen rapporten Preliminära normer för bilplatsernas olika anläggningar i tätorten. Rapporten gav byggnadsnämnderna vägledning om det antal bilar som borde beredas plats i bostadsområdet. Studien påvisade brister i utformningen av trafiksystemen som ansågs alltför komplicerade och splittrade dessutom den tillgängliga ytan, vilket minskade bruksvärdet och betraktades som ett slöseri. Rapporten fastslog vidare att det förekom avsevärd biltrafik inne i kvarteren som skapade olycksrisker för barnen. Den första åtgärden blev ett otal skyltar och förbud vilka sällan respekterades. Planeringen av bostadsområdenas friytor var alltså i högre grad tvungen att rätta sig efter barnens rörelsemönster, eftersom deras förmåga att skydda sig i trafiken var begränsad. Trafiken hade ökat konstant under efterkrigstiden och infrastruktur och olyckor blev under 1950-talets sista år ett problem. I slutet av decenniet dog tre barn i veckan i trafiken och cirka barn skadades varje år. Bilismen hade under detta decennium ökat med 300 procent och olyckorna beräknades kosta samhället drygt 2 miljarder kronor per år 23. Modernismens stadsplansideal genomfört i Malmö och Rosengård Genom att bilarna blev fler ökade också infrastrukturens omfång. Tillslut kom användandet av bilen att i hög grad prägla stadsbyggandet, och man började bygga stort. Vissa arkitekters ambition var att husen skulle upplevas som skulpturer för att understryka de stora dragen i landskapet. Man ville framhäva bebyggelsens rytm och hade därför ofta jazzmusikens ändlösa rytm som maxim för stadsbyggandet 24. Stadsdelarna utvecklades och tog intryck av de 23 Andreasson, Håkan - Bil eller kommunalt, Byggforskningsrådet Johansson, Ingemar Plan, nr

16 stadsplaneideal som tidigare mest varit utmärkt i teorin. Kvartersformer började blandas med fritt placerade hus, ibland i parkmiljö 25. Garagelängor och fritt placerade höga hus Nu gjordes en bokstavlig u-sväng och man började separera trafiken från de boende. En trafikdifferentiering och hierarki organiserades, vars främsta syfte var att garantera framkomligheten och skapa trygghet och ordning i de nya stadsdelarna 26. Separeringsprincipen betydde att man gav mjuka och hårda trafikanter egna banor och planskildhet, som tyvärr i praktiken ofta innebar att fotgängare förpassades till mörka och otrevliga gångtunnlar under större motorvägar. Funktions- och trafiksepareringen kunde därför ibland skapa en känsla av isolering. Trafikdifferentieringen blev ett slagord i bostadsdebatten. Under rekordåren Framtill 1960-talets expansiva bostadsbyggande bodde större delen av befolkningen utanför städerna. De flesta i ett eget hus, flerfamiljshusen var förhållandevis få. Staden hade förvisso också innan 1960-talet genomgått olika utvecklingsstadier som påverkat dess utformning, t.ex. under 1930-talet, då de nya stadsplaneidealen ställdes mot de gamlas mörka och trånga kvartersformer. Stadsplanerarna ville få in mer luft och ljus och de nya lamellhustyperna började placeras mer fritt. Under 1950-talet kom nästa våg inom stadsplaneringen som bröt rådande trend och påverkade städernas utformning. En uttalad tanke med det svenska folkhemsbygget var att husen skulle ligga i en ordnad parkmiljö. Influenserna hade hämtats från England och 25 Den medeltida organiskt framvuxna stadsbilden med rutnät och funktionsindelning anses vara den stadsbild som bäst sägs svara mot fotgängares och cyklisters behov. 26 Andreasson, Håkan - Bil eller kommunalt, Byggforskningsrådet

17 dess trädgårdsstäder. Man eftersträvade naturmark och en fri användning av ytan mellan husen. I parken började man också placera ut offentlig konst, främst skulpturer men även muralmåleri och reliefer i portuppgångar och fasader, skapade av dåtidens främsta svenska konstnärer. Under 1960-talets början levde fortfarande idealet att parken skulle kunna utnyttjas för olika typer av aktiviteter. Nya platser för möten och samvaro planerades in i de nya bostadsområdena. Exempel på sådana är stadsdelscentra med små torg, olika föreningslokaler, kyrkor, mycket omsorgsfullt anlagda grönytor och lekparker - ofta med en liten fotbollsplan i närheten. Tage Erlanders bostadshus på Kungsholmen i Stockholm, byggt under rekordåren Men det var inte tillräckligt, bostadsbristen var fortfarande en realitet och kravet på en snabb ökning av bostadsbyggandet i städerna växte fram som en folkrörelse. Tack vare att det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) 27 aktivt tog strid och krävde förändring och att initiativ formulerades hände något. Kravet från ungdomsförbundet accepterades av moderpartiet och ledde fram till skriften Resultat och reformer 28. Skriften presenterades av Ernst Michanek på 1964 års partikongress. En bostadspolitisk utredning tillsattes och nya stadsdelar kom att växa upp. Trots varningar från dåvarande riksbankschefen Per Åsbrink förverkligades satsningen på nyproduktion av bostäder. Åsbrink menade att om bostadsbyggandet istället minskade skulle landets ekonomi stabiliseras och riskerna för en förödande inflation minska betänkligt. Bankerna hade, p.g.a. riksbankens bedömning, bromsat sina bostadskreditiv. Av denna anledning tvingades regeringen, inom ramen för den statliga bostadslånegivningen, satsa 300 nya miljoner på att lösa byggnadskreditiven som uppstått och som hotade satsningen på bostadsbyggandet. 27 SSU s dåvarande ordförande var Ingvar Carlsson, senare partiledare ( ) och statsminister ( , ). 28 Erlander, Tage Samtal med Arvid Lagercrantz, Tidens förlag, Stockholm

18 Socialdemokratin behåll makten efter 1966 års val, mycket beroende på beslutet att bygga bort bristen på bostäder i städerna. Miljonprogrammet blev, lite slarvigt, benämningen på de bostadsområden som uppfördes mellan 1965 och fram till I media har epoken blivit tämligen orättvist behandlad och fått ta mycket stryk i debatten om den goda staden. Även om kritiken stundtals varit hård och det troligen kommer ta tid innan husen uppskattas för sina arkitektoniska- och kulturhistoriska värden, har något nytt börjat att hända under de senaste åren. Perioden är på väg att få upprättelse trots att arkitekturen inte förändrats på något drastiskt sätt. Många arkitektoniska kvaliteter finns dolda bakom fasaderna för förstagångsbesökaren. Här finns fler nyanser än kommunal- eller betonggrått. Mer än hälften av samtliga svenska bostadshus är byggda efter 1960, under de så kallade rekordåren , då de bostadssociala målen från 1930-talet slutligen nåddes. Majoriteten av det svenska folket bor med andra ord i ett relativt ungt bostadsbestånd som domineras av småhus och låga flerbostadshus, vilka ofta är uppförda i en god, stram och stilren arkitektur. Det handlar således inte om, vilket många fortfarande hävdar, byggnader och miljöer som karaktäriseras av dålig planering, torftighet och tekniska problem. Det är snarare tvärtom! 29 Miljonprogrammet var ett retoriskt grepp som myntades av dåvarande statssekreterare i socialdepartementet Ernst Michanek. En marginalanteckning i ett utkast till S-partiets handlingsprogram för byggnadsverksamheten under sista halva av 1960-talet. 16

19 Barnet i den svenska staden Innan 1930-talet I Sverige fördes redan under 1700-talet en intensiv debatt kring behovet av ett skolväsende som svarade mot den framväxande borgerlighetens intressen. Det var inte längre arvet som präglade beteendet utan också miljön. Uppfostran av underklassen var en polisfråga medan undervisningen av barn från andra klasser var en bildningsfråga. Barns värde var olika. Åren kring sekelskiftet 1800 innebar industrialismens genombrott, och fabriker byggdes. Varje år flyttade nya människor in från landsbygden för att söka arbete. I och med urbaniseringen började staden segregeras, nya områden som bestod av enkla hyreskaserner uppfördes på spekulation med mörka, små och fuktiga lägenheter 30. Genom sådan bebyggelse gavs de sociala relationerna en rumslig form. Långt ifrån alla som kom till staden lyckades. Arbetslösheten var stor. De nya arbetarna hamnade på mekaniska verkstäder, bryggerier och byggen. Maten var dyr och hyrorna höga - lönerna var däremot låga. Den ekonomiska situationen ledde till att även kvinnorna tvingades ut i arbetslivet. Kvinnor var billig arbetskraft, ofta arbetade de för hälften av vad en man tjänade. Även många barn tvingades börja arbeta i tidig ålder. Ibland var arbetet lek och ibland tvärtom. Kvinnorna och barnens knappa förtjänst var viktig och bildade inte sällan den ekonomiska garantin för många familjers existens 31. Arbetet innebar en tidig övergång till vuxenlivet eftersom barndomen vid tiden ansågs vara en betydande belastning för individen själv. Arbetet ansågs för arbetarklassen vara vad konst, litteratur och musik var för borgerligheten. Barnens förutsättningar Då kvinnorna tvingades börja arbeta lämnades många barn helt utan vuxnas tillsyn. Kring slutet av 1800-talet hade en mycket liten del av barnen fått plats på barnkrubbor eller barnträdgårdar. För att råda bot på detta och ha uppsyn över sina barn tog en del mammor hemarbete, de stickade, sydde och vek kartonger. Det skulle det visa sig vara ett dålig alternativ eftersom arbete i hemmet betalade sig dåligt och man var tvungen att jobba dygnet runt. Det ledde också till att många barn började arbeta, på eftermiddagen efter skolans slut, för att på så sätt bidra till familjens försörjning. Som en reaktion på folkskolan, vilken man inte ansåg kunna uppfostra barnen till sanna medborgare, upprättades det efter Socialdemokratiska arbetarpartiets kongress 1889 socialistiska skolor 32. Genom de lärde sig barnen framför allt två saker: Arbetets 30 Eriksson, Eva - Den moderna stadens födelse, Ordfront Bolin, Lorentz - Skolträdgården, Natur och kultur Barn i stan - Tidens Förlag,

20 värde och att kunskap är makt. Inom arbetarklassen fanns inte de borgerliga ideal som legitimerade och hyllade den enskildes strävan. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig debatt eftersom de sågs som ett orosmoment på gator och torg. Samhällets insatser var i själva verket mycket små. I nödfall kunde barnen få kängor, eller ge föräldrarna kontant understöd från fattigvården. Olika välgörenhetsorganisationer började växa upp i slutet av 1800-talet. De ville hindra de socialistiska idéernas spridning genom att undanröja en del av de missförhållanden som fanns 33. Alltför stort armod skapade missnöje och social oro. I styrelserna för de organisationer som bedrev social omvårdnad kring sekelskiftet satt präster, borgare, akademiker, höga tjänstemän och framför allt deras fruar. Enligt den rådande liberala och konservativa ideologin avvisades kategoriskt allt krav på sociala reformer - eftersom sådana enbart skulle leda till slapphet. Vissa reformer genomfördes, då oftast för att garantera ett reformatoriskt icke revolutionärt framåtskridande och för att ingjuta en kristlig och moralisk anda hos barnen enligt den konservative akademiledamoten Sven Hedin 34. Arbetarbarnen skulle vara arbetsamma, gudfruktiga, lydiga och ärliga. Den tidiga småbarnsskolan Småbarnsskolan var en idé från Skottland där Robert Owen, en utopist och samhällsreformator, startade den första småbarnsskolan Owen ägde bomullspinnerier och såg hur illa barnen for när de lämnades ensamma under den långa tiden som deras föräldrar arbetade 35. Småbarnsskolan, som ofta bedrevs av välgörenhetssällskap spreds snabbt bland Owens bomullsspinnerier. Målsättningen var att ge barnen en fristad som samtidigt gav bildning. Efter varje 20-minuterslektion följde en rast då barnen fick leka 36. Leksakerna bestod av brädlappar med vilka barnen kunde bygga. Rörelselekar ansågs viktiga och förekom i stor utsträckning. Småbarnsskolorna avlöstes senare av barnkrubborna och barnträdgårdar 37. I samband med att den allmänna skolplikten infördes 1842 uppmärksammades även behovet av att skolan borde bedriva trädgårdsskötsel 38. Anledningen var att man ansåg att trädgårdsskötseln hade en stor ekonomisk, praktisk och pedagogisk betydelse. Skolträdgårdarna ökade i betydelse under 1800-talets senare hälft och flera nya anlades. 33 Gustafsson, Uno - Industrialismens storstad, Stockholms stad Sven Hedin var för övrigt den siste personen som adlades i Sverige. 35 Utopi och verklighet Svensk modernism , Norstedts Den flamländske konstnären Peter Brueghels målade ofta lekande barn, på tavlan Barnens lekar från 1560 har han målat in 80 olika lekar. 37 Barn i stan - Tidens Förlag, Bolin, Lorentz - Skolträdgården, Natur och kultur

Bild 10. Karlstad 1866

Bild 10. Karlstad 1866 Det moderna Karlstad Kring sekelskiftet Efter den senaste, och förhoppningsvis sista stora stadsbranden 1865, då bara 7 av 241 gårdar stod kvar, utlystes en allmän pristävlan om en ny stadsplan. Ett tjugotal

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 940-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Reväst Seminarium 20150604 Kan bostadsmarknaden styras? Ola Nylander Professor Chalmers Arkitektur Bok: Svensk bostad 1850-2000, https://www.studentlitteratur.se/#kampanj/ns1203

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Produktion: Carin Johanson, Arkitektur & Film, Malmö Foto: Babett Börner, Lotta Nordén och

Läs mer

Bygg bort bostadsbristen

Bygg bort bostadsbristen Ola Nylander är professor på Chalmers, institutionen för Arkitektur, med ansvar för ämnet bostadens arkitektur. Nylander disputerade 1998 med avhandlingen Bostaden som arkitektur och har sedan dess skrivit

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2 linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

DITT NYA HEM I linnéa park

DITT NYA HEM I linnéa park linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson Det industriella byggandets historia Helena Johnsson Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus England The Portable Manning

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

960-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

960-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 960-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: En motionsskola från Norra Socialdemokratiska föreningen i Uddevalla skriva

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Ett utbildningsmaterial om:

Ett utbildningsmaterial om: Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer