Eﬀekter på fågellivet vid e0 genera3onsski6e av vindkra6verk. Kontrollprogram Näsudden, Gotland

Transkript

1 Effek ter på fågell kontr ivet vid ollpro e gram tt genera, Näs udden tionssk if, Gotl and 20 te av vin dkraft v 13 erk Mårte n B. H jernqu ist 2014 Eﬀekter på fågellivet vid e0 genera3onsski6e av vindkra6verk Kontrollprogram Näsudden, Gotland

2 RapporEörfa0are: Mårten Hjernquist Biolog, Fil. Dr. zooekologi forskningsområden: evolu3onsbiologi; ekologi; miljöinterak3oner; popula3onsdynamik; bevarandebiologi m.m studieorganismer: främst fåglar (täungar, havsfåglar, rovfåglar m.m.), groddjur, får m.m. Forskningskonsult evolu3onsbiologi, naturvårdsbiologi (bl.a. fåglar vindkra6), inventering, utbildning, föreläsare m.m. Engagerad privat i ideella miljöorganisa3oner (Naturskyddsföreningen, ornitologiska föreningar, Kungsörn Sverige m.fl.), lantrasföreningar Kontrollprogrammet finansierades av: Stugyl AB, Vindkompaniet O2 AB, Näsudden Väst Adm. AB och Slitevind AB i samarbete med Wickman Wind AB (även data insamlat med medel från Va0enfall Vindkra6 AB har inkluderats i presenta3onen)

3 Figur1. Påverkan på livsmiljöer Som nämnts tidigare innebär vindkraftsutbyggnad och även generationsskiften av vindkraftverk att landytor tas i anspråk för själva vindkraftverken, men också för tillhörande infrastruktur. Utöver den direkta förlusten av habitat som detta medför så förlorar fåglar som undviker vindkraftsparker än mer yta. Fåglar som störs av vindkraft undviker helt enkelt vindkraftsparker och därmed är också det markområdet förlorat. För enstaka arter i vissa miljöer kan förekomsten istället öka inom ett område efter att vindkraft etablerats, även om det omvända är vanligare. I dessa fall rör det sig om att nya miljöer skapats på en lokal, som till exempel vid havsbaserade vindkraftverk då fundamenten kan utgöra sittplatser till havs (se Rydell m.fl för en sammanfattning). Möjligen skulle av vindkraft på fåglars livsmiljöer har fokuserat på förekomsten av individer. Området blir helt enkelt mindre attraktivt och fågeltätheten sjunker. Dessutom är tidsaspekten viktig att ha i åtanke eftersom påverkan från vindkraften på fågeltätheten generellt ökar med tiden (se Rydell m.fl för en sammanfattning). Om vindkraft påverkar hur fåglar utnyttjar ett område kan det också leda vidare till effekter på populationsnivå, eftersom en minskning av antalet lämpliga livsmiljöer eller av habitatkvalité kan påverka populationsdynamiska processer. Det samma gäller om vindkraften utgör barriärer i landskapet eftersom det utöver att utgöra en möjlig ökning av energiförbrukning för individer, då flygvägen förlängs, kan minska utbytet av individer mellan delpopulationer. Studier av barriäreffekter kopplat till vindkraft

4 Sy6et med kontrollprogrammet A0 studera effekterna av genera3onsski6et Studier av fågelförekomst på våren, hösten och vintern Studier av häckfågelförekomst Studier av kollisioner Kontrollera för eventuella effekter av väder m.m. Näsudden hösten 2013.

5 Studiens upplägg och metodik 4 delområden 2 där ingen förändring sker och 2 där förändring sker halvvägs in i studien Jämförelser före och e6er genera3onsski6et (BACIdesign) Nackdelar med upplägget 9

6 Studiens upplägg och metodik hindrar utbyte av individer mellan populationer. Förlusten av lämpliga livsmiljöer är troligen större, åtminstone om vindkraftverken uppförts i för fåglar viktiga havsområden, till exempel på grundbankar där fågellivet är mycket rikt. upphov till liknande påverkan som kollisioner eftersom det påverkar immigration, emigration, överlevnad och fortplantning. Därmed påverkas även populationens storlek och livskraftighet. Dessa processer verkar inte oberoende av varandra utan kan växelverka med varandra. Se Vindkraftens eventuella påverkan på fåglar genom figur 1 för en schematisk skiss som visar på dessa barriäreffekter och förändringar av livsmiljön ger processer. Syfte Frågeställningarna som ingick i detta kontrollprogram anknyter till centrala populationsdynamiska processer. Genom att studera hur generationsskiftet påverkar förekomsten av fåglar får vi insikt i hur olika artgrupper påverkas av moderniseringen av vindkraftsparken. Det gäller både för de individer som häckar på Näsudden och de som nyttjar området som födosöks-, rast- eller övervintringslokal. På samma sätt kan skillnader mellan dödligheten orsakad av vindkraft före och efter generationsskiftet ge en indikation på om förändringarna är negativa eller positiva för fågellivet. Kontrollprogrammet har därför bestått av två FAS 1 &ll 3 61 st blev 28 st övergripande frågeställningar: Dubbelt så höga (80 m) med dubbelt så långa rotorblad (90 m1. Hur diameter) påverkas fågelförekomsten av generationsskiftet av vindkraftverken på Näsudden? Hur påverkas vindkraftsorsakad mortalitet för (OBS! Fas 4 ej en del av kontrollprogrammet! 19 st blir st(?) +2.utvidgning 2 st(?)) fåglar av generationsskiftet av vindkraftverken på Näsudden?

7 Studiens upplägg och metodik hindrar utbyte av individer mellan populationer. Förlusten av lämpliga livsmiljöer är troligen större, åtminstone om vindkraftverken uppförts i för fåglar viktiga havsområden, till exempel på grundbankar där fågellivet är mycket rikt. upphov till liknande påverkan som kollisioner eftersom det påverkar immigration, emigration, överlevnad och fortplantning. Därmed påverkas även populationens storlek och livskraftighet. Dessa processer verkar inte oberoende av varandra utan kan växelverka med varandra. Se Vindkraftens eventuella påverkan på fåglar genom figur 1 för en schematisk skiss som visar på dessa barriäreffekter och förändringar av livsmiljön ger processer. FÖRE våren 2009 våren 2011 Syfte Frågeställningarna som ingick i detta kontrollprogram anknyter till centrala populationsdynamiska processer. Genom att studera hur generationsskiftet påverkar förekomsten av fåglar får vi insikt i hur olika artgrupper påverkas av moderniseringen av vindkraftsparken. Det gäller både för de individer som häckar på Näsudden och de som nyttjar området som födosöks-, rast- eller övervintringslokal. På samma sätt kan skillnader mellan dödligheten orsakad av vindkraft före KONTROLL och efter generationsskiftet ge en indikation på om förändringarna är negativa eller positiva för fågellivet. Kontrollprogrammet har därför bestått av två övergripande frågeställningar: 1. Hur påverkas fågelförekomsten av generationsskiftet av vindkraftverken på Näsudden? 2. Hur påverkas vindkraftsorsakad mortalitet för fåglar av generationsskiftet av vindkraftverken på Näsudden? EFTER hösten 2011 hösten 2013 GENERATIONSSKIFTE

8 sammanställts i tabeller som presenteras i bilaga 1. Korrelationsanalyser mellan kollisionsfrekvensen och väderdata från vädermasten på Näsudden utfördes också. en veckas tid, lika lång tid som det är m inventeringstillfällena, och notera hur fort a tar bort dem och hur många som invente observerar gick det att uppskatta den fak dödligheten. Detta experiment genomf kunna beräkna hur många fåglar som vid fyra tillfällen under totalt 28 dagar u kolliderar med vindkraftverken måste studieperioden med 10 utplacerade fågla tas till hur stor andel av det faktiska varje tillfälle. döda fåglar som inventerarna har en Studiens upplägg och metodik För att faktiskt hänsyn antalet Standardiserade ru0er och samma inventerare alla år Fågelförekomst inventerades vid ca 25 3llfällen om året (vår, höst, vinter) Häckfågelförekomst inventerades vid ca 8 3llfällen om året (vår) Inventering av kollisionsdödade fåglar en gång i veckan (hela året) två cirklar runt varje verk ca 35 och 80 meter från tornet 15

9 Mycket fågel och många skyddsvärda arter: Andelen skyddsvärda fåglar på Näsudden är cirka 30 % av arterna och individerna (rödlistan, bilaga 1 Fågeldirek3vet samt NV rapport 6467 över arter som är känsliga för vindkra6) (Hjernquist 2011a, 2011b, 2012a, 2012b, 2013, 2014 och 2015) Art- och individrikedomen är högst vid stranden och de närmaste hundratals meterna innanför

10 Genera3onsski6et har inte påverkat antalet häckfåglar eller förekomsten av fåglar effekter på mås- och rovfåglar? bara analyser på artgruppsnivå (rovfågel, måsfågel osv)

11 Antalet måsfågelarter ökade i kontrollområdena men inte i områdena som genera3onsski6ades (P=0,02). Ingen effekt på antalet individer. troligen ingen verklig effekt ha koll på i fram3den

12 Antalet rovfågelarter (P=0,17) och individer (P=0,08) minskade i områdena som genera3onsski6ades men inte i kontrollområdet. OBS! Effekterna inte sta3s3skt signifikanta. troligen en verklig effekt som bör studeras närmare i fram3den Figur 6. KONTROLL GEN.SKIFT.

13 Antalet rovfågelarter (P=0,17) och individer (P=0,08) minskade i områdena som genera3onsski6ades men inte i kontrollområdet. OBS! Effekterna inte sta3s3skt signifikanta. troligen en verklig effekt som bör studeras närmare i fram3den FLERA ANDRA STUDIER VISAR SAMMA MÖNSTER UNDVIKANDEBETEENDE? Figur 6. KONTROLL GEN.SKIFT.

14 Genera3onsski6et har inte påverkat antalet häckfåglar eller förekomsten av fåglar effekter på mås- och rovfåglar?

15 Genera3onsski6et har inte påverkat antalet häckfåglar eller förekomsten av fåglar effekter på mås- och rovfåglar? Antalet fåglar på Näsudden (individer ej arter) minskade med ca 20 % under studieperioden vilket stämmer med det generella mönstret av hur fåglar påverkas av vindkra6 över 3d (t.ex. Stewart m.fl. 2007) men Näsudden är en lokal!

16 Genera3onsski6et har inte påverkat antalet häckfåglar eller förekomsten av fåglar effekter på mås- och rovfåglar? Antalet fåglar på Näsudden (individer ej arter) minskade med ca 20 % under studieperioden vilket stämmer med det generella mönstret av hur fåglar påverkas av vindkra6 över 3d (t.ex. Stewart m.fl. 2007) men Näsudden är en lokal! Troligen en påverkan på fågelförekomst av vindkra6 (?) men ingen skillnad före och e6er genera3onsski6et

17 Resultat och diskussion

18 Tabell 1.

19 P = 0,612) men inte för antalet arter (År: F1, 13 = 0,32, P = 0,583, Före/Efter: F1, 13 = 0,13, P = 0,725; Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,35, P = 0,563; Före/Efter x Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,01, P = 0,926). Inga signifikanta skillnader mellan tiden före och efter noterades, varken för arter eller individer. Interaktionen mellan perioden före och efter generationsskiftet och om generationsskiftat studieperioden. vindkraftverken under Resultat och diskussion Värt att också notera är att antalet häckande par totalt sett har minskat i studieområdena på Näsudden med cirka 20 procent under hela studieperioden (F1, 13 = 8,33, P = 0,013), medan antalet häckande arter har varit mer eller mindre Äldre mindre vindkra6verk dödar ca 21,2 fåglar per år och verk Nya större vindkra6verk dödar ca 37,4 fåglar per år och verk (1,8 ggr ﬂer) Jämfört med genomsni0et för Europa (6,5) är dödligheten på Näsudden markant högre (3,3 3ll 5,8 gånger högre än genomsni0et)

20 P = 0,612) men inte för antalet arter (År: F1, 13 = 0,32, P = 0,583, Före/Efter: F1, 13 = 0,13, P = 0,725; Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,35, P = 0,563; Före/Efter x Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,01, P = 0,926). Inga signifikanta skillnader mellan tiden före och efter noterades, varken för arter eller individer. Interaktionen mellan perioden före och efter generationsskiftet och om generationsskiftat studieperioden. vindkraftverken under Resultat och diskussion Värt att också notera är att antalet häckande par totalt sett har minskat i studieområdena på Näsudden med cirka 20 procent under hela studieperioden (F1, 13 = 8,33, P = 0,013), medan antalet häckande arter har varit mer eller mindre Äldre mindre vindkra6verk dödar ca 21,2 fåglar per år och verk Nya större vindkra6verk dödar ca 37,4 fåglar per år och verk (1,8 ggr ﬂer) Jämfört med genomsni0et för Europa (6,5) är dödligheten på Näsudden markant högre (3,3 3ll 5,8 gånger högre än genomsni0et) Ca halvering av verk ger minskning på ca 19 % (från 1290 döda fåglar per år 3ll 1048) Ca 78 % minskning per installerad MW (3,7 ggr mer installerad kapacitet)

21 P = 0,612) men inte för antalet arter (År: F1, 13 = 0,32, P = 0,583, Före/Efter: F1, 13 = 0,13, P = 0,725; Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,35, P = 0,563; Före/Efter x Kontroll/Gen.skift.: F1, 13 = 0,01, P = 0,926). Inga signifikanta skillnader mellan tiden före och efter noterades, varken för arter eller individer. Interaktionen mellan perioden före och efter generationsskiftet och om generationsskiftat studieperioden. vindkraftverken under Resultat och diskussion Värt att också notera är att antalet häckande par totalt sett har minskat i studieområdena på Näsudden med cirka 20 procent under hela studieperioden (F1, 13 = 8,33, P = 0,013), medan antalet häckande arter har varit mer eller mindre Äldre mindre vindkra6verk dödar ca 21,2 fåglar per år och verk Nya större vindkra6verk dödar ca 37,4 fåglar per år och verk (1,8 ggr ﬂer) Jämfört med genomsni0et för Europa (6,5) är dödligheten på Näsudden markant högre (3,3 3ll 5,8 gånger högre än genomsni0et) Ca halvering av verk ger minskning på ca 19 % (från 1290 döda fåglar per år 3ll 1048) Ca 78 % minskning per installerad MW (3,7 ggr mer installerad kapacitet) VILKA JÄMFÖRELSER/MÅTT ÄR RELEVANTA, OCH NÄR? PÅVERKAN PÅ FÅGEL POPULATIONSDYNAMIK DÖDLIGHET PER YTENHET (ELLER VERK) INTE ELENERGIPRODUKTION

22 Rovfåglar, måsfåglar och vadarfåglar är extra känsliga för vindkra6: dödligheten större för rovfåglar, måsfåglar och vadarfåglar än förväntat, baserat på hur fördelningen av arter ser ut på Näsudden UNDER- ÖVERREPRESENTATION

23 3,6 ggr högre dödlighet närmast stranden (P<0,001)

24 3,0 ggr högre dödlighet närmast stranden (P=0,015) Placering i förhållande 3ll stranden har en större effekt på fågeldödligheten än storleken på vindkra6verket!

25 Begränsningar för studien: Upplägget/design samt frågeställning omöjliggör stor sample size svårt a0 sta3s3skt belägga fak3ska effekter, analyser på artnivå svårare a0 genomföra m.m. Lång3dseffekter omöjliga a0 studera under så kort 3d Popula3onsstrukturer och dynamik försvårar tolkningar (t.ex. metapop.) Studiens upplägg (studie av e0 genera3onsski6e) omöjliggör andra jämförelser som t.ex. vilken effekt vindkra6en har ha6 på fågellivet på Näsudden (dock inte helt sant, t.ex. kollisioner) Går resultat från Näsudden a0 generalisera för andra lokaler? Ja, troligen för vissa arter/artgrupper och för andra liknande miljöer Ja, troligen e6ersom studier i t.ex. USA visar på liknande resultat vid e0 genera3onsski6e (dödligheten mer eller mindre oförändrad elproduk3onen ökar)

26 Vill man minska påverkan på fågel vid nyetablering och genera3onsski6e visar studierna på Näsudden a0: lokalisering av vindkra6parker 3ll områden med mindre fågel ger mindre påverkan (val av plats för vindkra6sparken) lokalisering av vindkra6verk inom parken har betydelse för påverkan (placering av individuella verk i befintlig park buffertzoner, undvika fågelrika områden) större vindkra6verk har en större påverkan men placeras o6a med större avstånd mellan verk (avvägning mellan typ av verk och antal verk per ytenhet påverkar effekter på fågellivet exemplet Näsudden visar a0 häl6en så många och dubbelt så stora verk resulterar i a0 något färre fåglar förolyckas) vissa artgrupper (vadar-, rov- och måsfågel) har större risk för a0 kollidera (artspecifik hänsyn) under vintern är antalet fåglar som kolliderar mindre (påverkans magnitud är säsongsberoende) nega3va effekter av vindkra6 avtar troligen inte/ökar med/ackumuleras över 3d antaganden för kollisionsriskbedömningar (Band m.fl.) stämmer inte avråder från a0 använda sådana modeller för t.ex. miljöprövningar! Osv...

27 Tack för er uppmärksamhet! Fil. Dr. Mårten Hjernquist (+46) Effekter på fågellivet vid e0 genera3onsski6e av vindkra6verk Kontrollprogram Näsudden, Gotland Kontrollprogrammet finansierades av: Stugyl AB, Vindkompaniet O2 AB, Näsudden Väst Adm. AB och Slitevind AB i samarbete med Wickman Wind AB (även data insamlat med medel från Va0enfall Vindkra6 AB har inkluderats i presenta3onen)