Mullsjö kommun, Jönköpings län Yttrande till Mark- och miljödomstolen i mål M gällande ansökan till

Transkript

1 37 Anmälan om miljöfarlig verksamhet, Vindkraft Äskhult 1:6, Habo kommun Yttrande till Mark- och miljödomstolen i mål M gällande ansökan från Mullsjö Energi AB till bortledande av grundvatten vid kärleksudden, Nyhem, Mullsjö kommun, Jönköpings län Yttrande till Mark- och miljödomstolen i mål M gällande ansökan till uppförande av nytt vattenkraftverk i Tidan benämnt Ryfors Nedre vattenkraftverk, Mullsjö kommun, Jönköpings län Yttrande till Mark- och miljödomstolen i mål M gällande ansökan till uppförande av nytt vattenkraftverk i Tidan benämnt Ryfors Övre vattenkraftverk, samt lagligförklaring av befintlig dammanläggning, Mullsjö kommun, Jönköpings län Indexuppräckning av miljönämndens timtaxa inför Redovisning av delegationsbeslut Informationsärenden... 99

2 64 Plats och tid Beslutande Sandhemsalen i kommunhuset, Mullsjö, torsdagen den 10 oktober 2013 klockan Bertil Engström (MP), ordförande Erik Johansson (M) Leif Jansson (S) Pernilla Jovanovic (S) ersättare för Harriet Cajfeldt Carlsson (S) Staffan Bäckelid (KD) Camilla Lindén (S) Sven-Anders Nyström (M) Kjell-Roland Strömberg (KD) Leif Wangström (M) ersättare för Jimmie Larsson (M) Ej tjänstgörande ersättare och övriga närvarande Annica Malmer, förvaltningschef Victoria Löfvenmark, sekreterare Sofia Mancini 37 Ingemar Bergbom Utses att justera Sven-Anders Nyström Paragrafer: Ordförande Justerare Sekreterare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ i Habo och Mullsjö kommuner Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Protokollet förvaras på s arkiv Underskrift:

3 65 Dnr Anmälan om miljöfarlig verksamhet, Vindkraft Äskhult 1:6, Habo kommun Anmälan Till i Habo och Mullsjö kommuner har det den 16 februari 2009 inkommit en anmälan om miljöfarlig verksamhet från Bo Svensson, organisationsnummer , gällande uppförande och drift av två vindkraftverk. Verksamheten kommer att bedrivas på fastigheten Äskhult 1:6 i Habo kommun. Beslut i Habo och Mullsjö kommuner beslutar med stöd av miljöbalken (SFS 1998:808) 26 kap. 9, 19, 21, 22 och 2 kap. 2 och 3 samt 27 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att förelägga Bo Svensson, organisationsnummer , att för verksamheten (kod p.1 B) på fastigheten Äskhult 1:6 i Habo kommun, iaktta följande försiktighetsmått och vidta följande åtgärder: Allmänt 1. Om inget annat följer av övriga försiktighetsmått ska verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad som angivits och i övrigt åtagits i anmälan. 2. Om vindkraftverkens positioner och dragning av nya vägar ändras i förhållande till vad som angetts i anmälan ska samråd ske med tillsynsmyndigheten innan dessa delar av anläggningsarbeten påbörjas. 3. Om verksamhetsutövaren avser att uppföra andra vindkraftverk än de verk som angivits i anmälan ska verksamhetsutövaren, innan anläggandet av fundament påbörjas, ge in beräkningar till tillsynsmyndigheten som visar att riktvärdet för buller och skugga innehålls enligt försiktighetsmått 11 och Verksamhetsutövaren ska meddela tillsynsmyndigheten när vindkraftverk är på plats och testkörning påbörjas. Då ska verkens exakta koordinater också redovisas.

4 66 Forn- och kulturlämningar 5. Utmärkning i fält av kolningsgroparna (Id 1 och Id 2) ska göras av Jönköpings läns museum innan någon form av anläggningsarbete för det södra vindkraftverket med tillhörande anläggningsytor och vägar har påbörjats. 6. Det södra vindkraftverket med tillhörande anläggningsytor och vägar får inte placeras närmare än 20 meter till kolningsgroparna (Id 1 och Id 2) utan tillstånd från länsstyrelsen. Skydd av växtliv, djurliv och hydrologi 7. Anläggningsarbeten såsom anläggande av vägar, fundament, uppställningsplatser eller ledningsdragning ska ske på ett sådant sätt att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Om bon, spelplatser eller växtplatser för hotade arter enligt rödlistan 1) eller arter som förtecknas med B, N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) påträffas under anläggning av vägar eller uppställningsplatser ska arbetet omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten innan arbetet får återupptas. 1) Med hotade arter enligt rödlistan avses akut hotad (CR), starkt hotad (EN) och sårbar (VU) enligt den svenska rödlistan utgiven av Art Databanken, SLU. Transporter 8. Under etableringsfasen ska transporter på väg begränsas till att i huvudsak ske helgfri måndag - fredag mellan kl Åtgärder ska vid behov vidtas för att förhindra damning från transportvägar, upplagsplatser och övrig verksamhet. Återställning efter anläggningsarbeten 10. Verksamhetsutövaren ska senast ett år efter det att anläggningsarbetena är slutförda återställa temporärt utnyttjade markytor till omgivande naturmiljö, om inte annat avtalats med berörda markägare. Buller 11. Buller från vindkraftverken får inte under någon del av dygnet överstiga 40 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadshus. Ekvivalentvärdet ska kontrolleras genom mätning vid de bostäder som förväntas få de högsta ljudnivåerna med metodik som Naturvårdsverket vid varje tillfälle rekommenderar. Om sådan mätning (immissionsmätning) inte är möjlig att utföra vid bostäderna får den, efter medgivande av tillsynsmyndigheten, ersättas med närfältsmätning (emissionsmätning) med beräkning. Kontroll ska ske inom ett år efter det att det första

5 67 vindkraftverket har tagits i drift eller den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontroll ska även ske om verksamheten eller omgivningen förändras på ett sådant sätt som kan medföra ökade bullernivåer eller vid begäran från tillsynsmyndigheten. Om det angivna bullervärdet överskrids ska verksamhetsutövaren vidta omedelbara åtgärder så att begränsningsvärdet inte överskrids. Skuggor 12. Den faktiska rörliga skuggtiden från vindkraftverken ska begränsas till högst 8 timmar per kalenderår och högst 30 minuter per enskilt dygn, mätt vid störningskänslig plats intill bostäder. Som störningskänslig plats menas befintlig uteplats eller, om sådan saknas, ett område om minst 5 meter intill respektive bostadshus i husets alla väderstreck. Om de angivna skuggvärdena överskrids ska automatisk skuggurkoppling ske vid de vindkraftverk som medverkar till skuggeffekterna. Hinderbelysning 13. Hinderbelysningens ljusintensitet ska reduceras på natten så mycket som gällande bestämmelser anger. Isbildning 14. Om obalans i vindkraftverkens rotorblad uppstår på grund av isbildning som kan leda till säkerhetsrisk och/eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, ska de berörda vindkraftverken stoppas. Kemikalier och avfall 15. Kemiska produkter ska förvaras: väl märkta och i täta behållare på tätt underlag av resistent material i invallning som rymmer volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluter röranslutningar och ventiler till behållarna skyddad från nederbörd på sådant sätt att åtkomst förhindras för obehöriga samt i övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras. Saneringsutrustning ska finnas i maskiner och i anslutning till tankplats. Tillfälliga uppställningar av ADR-klassad drivmedelstank undantas från kravet på invallning. Kemiska produkter i fast form undantas från kravet på förvaring i täta behållare.

6 Farligt avfall som uppstår vid verksamheten får inte lagras i området utan ska transporteras bort till godkänd anläggning för omhändertagande av sådant avfall. Haveri och driftsstörning 17. Vid driftstörning eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön ska verksamhetsutövaren omgående anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Skriftlig driftsstörningsrapport ska sedan inlämnas till tillsynsmyndigheten snarast möjligt, dock senast en månad eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer, efter det att driftstörningen är avhjälpt. Kontroll 18. För verksamheten ska det finnas skriftliga rutiner för kontroll där verksamhetens miljöpåverkan följs upp och som möjliggör en bedömning om försiktighetsmåtten följs. Rutinerna ska omfatta både anläggnings- och driftsfas. I rutinerna ska mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder anges. Bestämmelserna i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska inarbetas i rutinerna. Rutiner för kontroll av föreskrivna försiktighetsmått ska skickas till tillsynsmyndigheten i två exemplar senast tre månader innan anläggningsarbetena påbörjas. Avslutning av verksamhet 19. Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål anmäla eventuella planer på att hela eller delar av verksamheten tas ur drift. Verksamhetsutövaren ska vidare lämna in en åtgärds- och tidsplan för avveckling av verksamheten som innehåller en beskrivning av hur avveckling, demontering och återställning av platsen ska ske samt hur eventuella kemiska produkter och farligt avfall tas omhand på ett miljöriktigt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. Senast två år efter att vindkraftverk tas ur drift ska vindkraftverk med tillhörande utrustning ha avlägsnats, om inte tillsynsmyndigheten medger annat. Ett vindkraftverk anses ha tagits ur drift om elproduktionen inte bedrivs under en sammanhängande tid av ett år efter det att kommersiell drift har påbörjats.

7 69 Bakgrund Till i Habo och Mullsjö kommuner har det den 16 februari 2009 inkommit en anmälan om miljöfarlig verksamhet avseende två vindkraftverk på fastigheterna Äskhult 1:6. Anmälan har därefter reviderats och kompletterats ett antal gånger under ärendets gång. Bland annat har vindkraftverkens vägdragning förändrats till följd av kulturhistoriska intressen och vindkraftverkens placering har förändrats till följd av motstående intresse på grannfastigheten Domneberg 1:2. Verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 kap. 6 miljöbalken (1998:808) och har enligt 21 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) kod: B (punkt 1) med lydelsen två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter Verksamheten var från början anmälningspliktig med kod C med lydelsen enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda uteffekten är minst 125 kilowatt enligt bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den 1 augusti 2009 ändrades förordningen genom Förordning om ändring i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 2009:863. Detta innebar bland annat att koderna och dess avgränsning för vindkraftverk förändrades. För den tilltänkta vindkraftanläggningen i Äskhult medförde det att verksamheten blev tillståndspliktig, dvs. ska prövas av Länsstyrelsen, istället för anmälningspliktig där verksamheten handläggs av miljönämnden i kommunen. Enligt övergångsreglerna kan dock redan anmälda verksamheter innan den 1 augusti 2009 fortsätta handläggas som ett anmälningsärende, vilket gjordes i detta fall. Tillsynen kommer dock Länsstyrelsen i Jönköpings län ansvara för. Följande har verksamhetsutövaren angett (sammanfattad beskrivning): Anmälan Anmälan gäller en miljöfarlig verksamhet, anläggning för vindkraft (kod p.1 B), och avser uppförande och drift av två vindkraftverk. Vindkraftverken är på maximalt 3,5 MW vardera med en totalhöjd av maximal 170 meter, varav navhöjden är maximalt 120 m och rotordiameter maximalt 120 meter. Verksamhetsutövaren har baserat sina beräkningar av ljud, skugga och produktion på Siemens vindkraftverk (SWT ) med en effekt på 2,3 MW, navhöjd 113 m, rotordiameter 113 m, totalhöjd 170 m och med ett källjud på

8 db(a) vid 8 m/s varav det norra vindkraftverket är nedställt (level 2) till 103 db(a). Det är inte säkert att det är denna tillverkare och modell på vindkraftverken som kommer att användas i det slutgiltiga projektet, men totalhöjd kommer inte överstiga 170 meter och ljud- och skuggvärden kommer alltid vara under eller lika med respektive riktvärde. Den sammanlagda årsmedelproduktionen för båda verken beräknas uppgå till ca 12 GWh. Medelvindhastigheten i området för anläggningen är 8,0 8,5 m/s enligt vindkartering utifrån vindhastighet 140 m ovan mark (modellberäkning). Placering angivet i SWEREF Södra verket (nr 1): N = , O = , Z = 240 m Norra verket (nr 2): N = , O = , Z =270,3 m Lokalisering Av anmälan framgår det att verksamhetsutövaren ska anlägga vindkraftanläggningen på fastigheten Äskhult 1:6 i Habo kommun; ungefär 4 km sydväst om Habo tätort och drygt 3 km väster om Vättern samt 4 km nordväst om Bankeryd i Jönköping kommun. Äskhult ligger i anslutning till Marielund, Ekhagen och Domneberg. Avstånd till närmsta bostadshus (Äskhult 1:5) är 533 meter från det norra vindkraftverket. Området utgörs av kuperat skogslandskap inblandat med en viss del öppen ängs- och åkermark samt en sankmark i områdets sydöstra del. Placering av vindkraftverken kommer att ske på mark som i dagsläget används för skogsbruk. Vid det norra verket är det både ungskog bestående av mestadels gran och alldeles nyplanterad gran. Vid det södra verket är det tallskog. I närheten av etableringsområdet finns i dag inga närbelägna vindkraftverk. Landskapsbild Det aktuella området är ett kuperat landskap med inslag av ängsmark med enbuskar och björkar samt kringliggande gran- och blandskog. Vindkraftverken avses uppföras på en skogsbevuxen höjd inom detta område. I området förekommer jord- och skogsbruk. Fotomontagen illustrerar hur vindkraftverken blir synliga från olika delar av Habo kommun. Bland annat kommer vindkraftverken bli synliga från Habo kyrkby, Ekeberg och från utfarten från Fiskebäck till väg 195. Planfrågor Området ligger utanför tätort och omfattas varken av detaljplan eller av områdesbestämmelser. Vindkraftanläggningen placeras inte i utpekade restriktiva områden enligt kommunens vindkraftpolicy. Av vad som framgår i vindkraftpolicyn kommer etableringen inte i konflikt med de interessen som tas upp i vindkraftpolicyn på ett sådant sätt som skulle kunna innebära något

9 71 hinder för etableringen. Vindkraftetableringen ligger varken i Tysta områden eller Stora opåverkade områden. Naturvärden Vindkraftområdet kommer inte påverkar närliggande Natura områden och riksintresse för naturvård. De tre närmsta Natura 2000-områden från vindkraftanläggningen är skogsområdena Stora Kärr (ca 3,6 km NO) och Fiskebäck (ca 1,4 km NO) samt våtmarken Domneån (ca 2,4 km O). Dessa områden är även klassade som naturreservat och lär knappast kunna påverkas av att vindkraftverk uppförs på den aktuella fastigheten. På behörigt avstånd från vindkraftanläggningen ligger några till ytan förhållandevis stora områden som är klassade som riksintresse för naturvård. Det närmaste är Munkaskogsområdet och västra Vätterstranden som ligger ca 2 km öster om vindkraftanläggningen. Enligt hotartsregistret framgår att inga hotade arter förekommer på de platser där själva vindkraftverken ska uppföras. Vid granskning av ett större område, framkommer att det inom en radie av 1,5 km från vindkraftverken finns totalt 14 stycken punkter. Dessa punkter markerar arter som antingen finns upptagna i artskyddsförordningen, är rödlistade eller regionalt sällsynta och utgörs av åkerkulla, dunmossa, skogsbräsma, åkerrättika, grönskära, utter, forsärla. Det är endast utter (sårbara arter) som hör till någon av kategorierna med beteckningen B, N eller n i bilagan till artskyddsförordningen (2007:845). Ett större antal våtmarker och sumpskogsområden finns en bit bort från vindkraftverken. Ett fåtal limniska nyckelbiotoper förekommer, dock inte i omedelbar närhet av den plats där vindkraftverken ska uppföras. Det kommer att säkerställas att ingen påverkan sker på mark eller hydrologi. En lokalt verksam ornitolog (Sven V Johansson) med kunskap om förhållandena i Habos närområden med avseende på fåglar har i slutet av juli 2009 besökt de aktuella platserna där vindkraftverken ska uppföras. Enligt ornitologens utlåtande är området inte känt för något speciellt fågelliv. Under observationen noterades bland annat ormvråk och sträckande mindre korsnäbbar samt korp, nötskrika, gärdsmyg, gulsparv. Fladdermöss bedöms inte blir påverkade av vindkraftverken. Ingen fladdermusinventering har utförts. Kulturvärden Ungefär 2,4 km nordväst om vindkraftetableringen finns Habo kyrkby som är av riksintresse för kulturmiljövård. Jönköpings läns museum har i området vid den ursprungliga placeringen av vindkraftverken utfört två arkeologiska utredningar, etapp 1 och etapp 2

10 72 (Jönköpings läns museums arkeologiska rapport 2010:52 och 2011:49). För det södra vindkraftverket genomfördes en ny arkeologisk utredning, etapp 1, till följd av att vindkraftverkens placering ändrades (Jönköpings läns museums arkeologiska rapport 2012:71). Utredningarna visar att i det norra området påträffades 12 röjningsrösen och två stenmurar som bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. Enligt bedömning av kulturmiljöfunktionen på länsstyrelsen kan det norra vindkraftverket byggas på planerad plats och inga ytterligare arkeologiska åtgärder krävs. För den nya vägdragningen, till följd av skydd av Knutshults gamla gårdstomt (RAÄ Habo 248:1) och stendumpen (Id 4), bedömer länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska utredningar krävs. Efter det att placeringen av vindkraftverken reviderades så bedömde kulturmiljöfunktionen att ingen ny utredning behövdes då det norra vindkraftverket ändrades marginellt. I den nya utredningen i området runt det södra vindkraftverket har tre stycken lämningar hittats; två kolningsgropar och en äldre väg i form av en vägbank. Länsstyrelsen meddelar utifrån resultatet av den arkeologiska utredningen att följande ska uppfyllas av verksamhetsutövaren: - Kolningsgrop Id 1 och Id 2, fast fornlämning: Utmärkning i fält ska utföras av Jönköping läns museum och maskingrepp närmare fornlämningarna än 20 m kräver tillstånd. - Vägbank Id 3, övrig kulturhistorisk lämning: Kräver inga ytterligare arkeologiska insatser, men hänsyn ska tas så att den inte onödigt skadas. Generellt anger länsstyrelsen att i första hand ska vindkraftverk, kranplatser och tillfartsvägar, med tillhörande arbetsområde, placeras så fasta fornlämningar inte påverkas. Med maskiningrepp avses även arbetsföretagets arbetsområde. Vid skogsavverkning ska hänsyn tas till övriga kulturhistoriska lämningar i enlighet med skogsvårdslagen (SvL 30). Ingrepp i fast fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen och en arkeologisk förundersökning. Verksamhetsutövaren anger att vid förflyttning av det södra vindkraftverket kommer avståndet till Knutshults gamla gårdstomt vara 310 m och avståndet till stendumpen 250 m. De tidigare synpunkterna om ökat avstånd till dessa lokaler har tillgodosetts och etableringen bör ej påverka dessa lokaler. Rekreation och friluftsliv Området nyttjas av Orienteringsklubben Gränsen (OK Gränsen), vars medlemmar använder befintliga skogsvägar, upptrampade stigar och terrängen i skogen för sin verksamhet. Ungefär 100 m söder om det södra vindkraftverket går Bankerydsleden som är en 24,5 km lång vandringsled. Leden går på en skogsbilväg förbi verket som i normalfall inte plogas vintertid förutom om det förekommer skogsavverkning i anslutning till vägen. Vindkraftverken kommer inte ha någon negativ inverkan på friluftslivet eftersom området inte

11 73 kommer att hägnas in eller på annat sätt hindra allmänheten från att ströva och idka friluftsliv i området. Buller De ljudberäkningar som genomförts har baserats på den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmetoden i publikationen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001 (ISBN ). Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet WindPro version Följande indata har använts vid beräkningar: källjud 105 db(a) med nedställt driftmode (level 2) på det norra vindkraftverket till 103 db(a), råhetsklass 1,5, råhetslängd 0,055, vindhastighet 8 m/s på 10 m höjd. Ljudberäkningarna har utförts utifrån 25 ljudkänsliga områden (bostadshus) omkring etableringsområdet. Samtliga bostadshus erhåller en ljudnivå under riktvärdet 40 db(a). Vad beträffar bostäder i vindskyddade lägen (områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 % lägre än vid aggregatet, i båda fallen avses här vindhasigheten på 10 meters höjd) så är verksamhetsutövarens bedömning att det inte förekommer några sådana lägen vid bostadshusen i närområdet. Skuggor Beräkningar av skuggpåverkan har utförts i programmet WindPro version för 25 fastigheter (bostäder) i närområdet. Den astronomiska maximala skuggeffekten har beräknats, vilket är ett värsta fall scenario. Detta innebär att solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång och inga hinder såsom skog eller byggnader skymmer sikten till vindkraftverken. Rotorplanet är hela tiden riktade mot solen för maximal skugga och vindkraftverken är alltid igång. Beräkningarna visar att tretton bostäder erhåller en maximal skugga på över 30 timmar per år och sjutton bostäder erhåller en maximal skugga på över 30 minuter per dag. Ett skuggdiagram (skuggkalender) som visar när eventuella rörliga skuggor kan förekomma vid en fastighet fördelat över årets månader har också lämnats in. Båda vindkraftverken kommer att utrustas med skuggsensorer som stänger av vindkraftverken om det visar sig att någon skuggkänslig byggnad riskerar att utsättas för skuggning som överstiger riktvärdet på 8 timmar per år eller 30 minuter per dygn. Reflexer (blänk) Moderna vindkraftverk har antireflexbehandlade rotorblad så att störande reflexer inte uppstår.

12 74 Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftverk med en totalhöjd mellan m ska förses med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk vars totalhöjd överstiger 150 m ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljusmarkeringen placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär taket på maskinhuset. För att minimera störning på omgivningen anger verksamhetsutövaren att blinkningarna i möjligaste mån kommer att synkroniseras med eventuellt närliggande föremåls blinkande ljus. Det högintensiva ljuset kommer att avskärmas nedåt på ett sådant sätt att ljusstrålen inte träffar markytan inom en radie av 5 km från vindkraftverket. Både medelintensiva och högintensiva ljus dimmas ned så att de lyser med reducerad styrka under mörker. Störningen från hinderbelysningen för de närboende är svår att uppskatta och är en subjektiv fråga. Under dagtid när fullt dagsljus råder medför hinderbelysningen en marginell påverkan på omgivningen. Det är framför allt vid mörker ljuset blir tydligt, dock kommer ljuset att dämpas och avskärmas enligt gällande regler. Säkerhet Isbildning är främst ett problem för vindkraftetablering i kallare klimat. Risken får bedömas som måttlig i Äskhult. Om isbildning vid något enstaka tillfälle trots allt skulle uppstå under extrema väderförhållanden är sannolikheten för att stora isbitar ska lossna från rotorbladen och slungas ut i terrängen mycket låg eftersom de krafter som gör att isbitar lossnar är som störst då rotorspetsen befinner sig i sitt nedersta läge och vänder för att börja röra sig uppåt igen. Iskast sker således till övervägande del rakt ner och hamnar då direkt under rotorn. Skulle isbeläggning uppstå på rotorbladen skapar detta en obalans, vilket vindkraftverket är ytterst känslig för och som leder till att vindkraftverket automatiskt stoppas. Vindkraftverken förses med åskledare för att förhindra åsknedslag som kan orsaka skador på verken. Kemikalier, avfall och farligt avfall Vid drift av vindkraftanläggningen används, per vindraftverk, ca 250 liter olja i växellådan och 60 liter hydraulolja i styrsystemets mekaniska komponenter. Vindkraftverket är konstruerade av tätt material som kan stå emot eventuellt kemikalieläckage. Ett eventuellt läckage samlas, beroende på vindkraftmodell, antingen upp i maskinhuset eller i botten på tornet som fungerar som en invallning. Läckage av oljor leder dessutom omedelbart till driftsstopp och besök av servicepersonal. Det farliga avfall som uppkommer är förbrukad hydraul- och växellådsolja. Ägaren kontrollerar att transportör har nödvändiga tillstånd.

13 75 Transporter och anläggningsarbeten Under uppförande av vindkraftanläggningen kommer cirka 250 transporter av lastbil, grävlastare och mobil kran att behövas. Beräknat antal transporter inkluderar själva vindkraftverken med torn, maskinhus, rotorblad och gravitationsfundamenten med armering, cement, grus och vatten eller färdig betong samt material till vägar och uppställningsplatser. Befintliga vägar och skogsbilvägar kommer att utnyttjas i möjligaste mån. På vissa ställen kan nyanläggning av vägsträcka bli aktuell och dikning kommer eventuellt att behövas utifrån markens förutsättningar. Transporter från söder, öster och väster (bland annat betongtransporter, om det blir aktuellt med gravitationsfundament) kommer från Jönköping via E4, riksväg 40, länsväg 195, länsväg 26/47, avfart vid Flaskebo eller Sjövik vidare på väg 678 eller 679. Transporter fortsätter på väg 678 och tar av vid Lindhult till väg mot Äskhult. Transporter från norr kör via Skövde eller Falköping, vidare på länsväg 26/47 och fortsätter sedan på samma sträcka som beskrivs ovan. En mindre grusplan kommer att anläggas runt varje verk, ca 60*30 meter. Till den tillkommer fundamentsyta samt backytor och uppläggningsplatser för kran, fordon och maskiner mm. vilket gör att den totala markåtgången kring varje vindkraftverk blir ca 4000 m 2. Elnät Elanslutning är planerad till stationen i Klerebo, ca 2 km söder om etableringsområdet, men alternativ anslutning till befintlig kraftledning i området är också möjlig. Placering av transformatorstationer är därför ännu inte bestämd. Den interna kabeldragningen är tänkt att gå som markförlagd kabel utmed väg. Nätägare i området är Vattenfall. Egenkontroll Bestämmelserna i Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll kommer att uppfyllas. För att förhindra att onödiga störningar uppkommer övervakas verken. Automatisk tillsyn sker kontinuerligt i form av datoriserad övervakning av driften som slår larm vid eventuella driftstopp eller haveri i form av exempel oljeutsläpp. Servicepersonal kommer regelbundet att ha schemalagd manuell tillsyn av vindkraftverken. Avveckling av vindkraftverk Vindkraftverkens beräknade livslängd är ca 30 år. Därefter kommer verken tas ur drift och nedmonteras. Metallen har ett skrotvärde och övriga delar såsom generatorhus och rotorblad etc. kommer att omhändertas för återvinning enligt den tidens bestämmelser. Platsen i terrängen återställs i möjligaste mån

14 76 till ursprungligt skick och fundamentet tas bort till en nivå av 1 meter under markytan. Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Verksamhetsutövaren har i anmälan redovisat hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Remiss har skickat ärendet på remiss till Länsstyrelsen i Jönköpings län. har också två gånger, gemensamt med byggnadsnämnden, kungjort anmälan i Jönköpings-Posten (31 mars 2010 och 23 mars 2013) och på Habo kommuns webbplats (31 mars till 21 april 2010 och 23 mars till 15 april 2013) och gett närboende möjlighet att yttra sig i ärendet. Remiss har även skickats till i Jönköpings kommun, Naturskyddsföreningen i Habo, OK Gränsen och i brev adresserat till ägare av de fastigheter som helt eller delvis ligger inom en radie om ca 1000 meter till vindkraftverken. Totalt har 11 stycken yttranden från privatpersoner inkommit. Vissa av yttrandena är från första remissomgången dvs. innan placeringen av vindkraftverken ändrades. Verksamhetsutövaren höll den 11 mars 2008 ett samrådsmöte med närboende för att presentera vindkraftprojektet, svara på frågor och ta in synpunkter. Verksamhetsutövaren har skickat anmälan på remiss till Försvarsmakten, Luftfartsverket (LFV/ANS), Jönköping Airport, Skövde flygplats och Teracom. Förutom synpunkter och därav åtgärder i form av höjning av hinderytor (MSA) för Jönköping och Skövde flygplats, har samtliga inte något att erinra mot placeringen av vindkraftverken. Yttranden Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen bedömer att den planerade verksamheten inte medför betydande miljöpåverkan enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. I fråga om djur och natur bedömer länsstyrelsen att de två enskilda verken inte medföra någon större påverkan. Länsstyrelsen nämner dock när det gäller fåglar att det i området lär finnas revir både för bivråk och för nattskärra samt ett uttalat sträck av vadarfåglar (de viker av från Vättern mot västkusten här). I fråga om fladdermöss anges att det skulle kunna finnas flyttstråk på motsvarande sätt som för vadare. Beträffande kulturvärden så uppmanas verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen kulturmiljöfunktion. Länsstyrelsen bedömer att det finns behov av en arkeologisk utredning eventuellt ihop med en kulturhistorisk förstudie.

15 77 Kulturmiljöfunktionen på länsstyrelsen i Jönköpings län har ett flertal gånger lämnat synpunkter i ärendet som utgår ifrån resultatet av de arkeologiska undersökningar som genomförts i området av Jönköpings läns museum. Tidigare har arkeologisk utredning etapp 1 och 2 utförts i området (Jönköpings läns museums arkeologiska rapport 2010:52 och 2011:49). Då placering av vindkraftverk och vägar reviderats har en ny etapp 1 (Jönköpings läns museums arkeologiska rapport 2012:71) genomförts vid det södra vindkraftverket. Länsstyrelsen lämnar krav på utmärkning av fornlämning i fält, på skyddsavstånd samt tillståndsprövning, som ska föregås av en arkeologisk förundersökning, om fast fornlämning ska tas bort eller maskiningrepp närmre skyddsavståndet. Generellt ska hänsyn tas så att forn- och kulturlämningar inte skadas av ex. vindkraftverk, kranplatser och tillfartsvägar med tillhörande arbetsområden. i Jönköpings kommun i Jönköpings kommun anser inte att kommuninvånarna i Jönköpings kommun som bor närmast verken skulle påverkas nämnvärt av etableringen av vindkraftanläggningen. Naturskyddsföreningen i Habo Naturskyddsföreningen anser att annan lokalisering av vindkraftverken vore att föredra. Som motivering används att så stora vindkraftverk ger en betydande nackdel för såväl friluftsliv som landskapsbild. Naturskyddsföreningen anser att Domneberg är en dominerad plats i landskapsbilden och att det tillsammans med Högamon i söder är ostörda områden som ger fina naturupplevelser vid t.ex. vandring eller skidtur utefter den markerade spårleden. Naturskyddsföreningen tar också upp omkringboendes oro och att vindkraftverken stoppar en byggnation på Domneberg. Övriga remissinstanser Synpunkter, som sammanfattas nedan, har till största del inkommit från privatpersoner i omgivningen: Lena Ostermark, ägare till Domneberg 1:2 Lena Ostermark anser att hennes fastighet inte tagits upp i anmälans konsekvensutredning eftersom den inte är bebyggd. Ostermark menar att området runt Domneberg är kulturhistoriskt intressant och har en rik flora och fauna. Oro finns för buller, skuggor, reflexer och inskränkt friluftsliv ex. OK Gränsens motionsspår samt störning från hindermarkering. Ostermark är också bekymrad över att nya vägar med vägdiken riskerar att torrlägga Domneberg och anger också att Domneberg har skyddsvärda våtmarker och en damm som blir påtagligt skadade av en vindkraftetablering. Kompletterande synpunkter från Ostermark anger att en vindkraftetablering inte är lämplig i området och att det läggs en död hand över gården.

16 78 Ostermark har synpunkter för hur bullerberäkningarna är utförda och anser att de är felaktiga. Oro finns för buller, skuggor, reflexer, vitt sken och blixtljus från hindermarkering samt visuell störning som påverkar natur och fågelliv. Ostermark menar att vindkraftverken påverkar omgivningen negativt, förstör miljön och hotar människors och djurs livsmiljöer. Bengt och Pia Karlsson, Ekeberg 1:3 och 2:3 Karlsson är oroliga för buller, ljusblink och sänkt värde på sin fastighet. De anser att avståndet mellan deras fastighet och vindkraftverken är för kort och att fastigheterna kommer att påverkas negativt. Carina Larsson, Ekeberg 1:8 Känner oro för att vindkraftverken påverkar människor och natur negativt. Niklas och Laura Kvarnstrand, Ekeberg 1:11 Niklas och Laura Kvarnstrand är starkt negativa till vindkraftverken. De är oroliga för buller, skuggor, sjunkande fastighetspriser, nedfallande is eller rotorblad. Kvarnstrand anser att vindkraftverken är förfulande, stör landskapsbilden och skrämmer turister, besökare och framtida potentiella kommuninvånare. De anser att beräkningarna för buller är felaktigt utförda och utgår från ett vindkraftverk som inte existerar. Till yttrandet finns bifogat en protestlista med 23 namn. Kompletterande synpunkter från Kvarnstrand anger att vindkraften på Äskhult skulle ha en stor negativ effekt för dem och deras grannars fastigheter bland annat på grund av ljud och skugga som med stor sannolikhet skulle överstiga tillåtna gränser. De anser att beräkningar för ljud och skugga är felaktiga och att fotomontagen är vilseledande och skiljer sig mycket jämfört med tidigare fotomontage i ärendet. De anser även att vindkraftverken kommer för nära Habo kommuns framtida tätortsgräns och att påverkan på OK Gränsens milspår och Bankerydsleden blir stor med avseende på säkerhetsaspekten vad gäller bladdelar som kan lossna samt iskast. Kvarnstrand anser att området är värt att bevaras så att det kan fortsätta utnyttjas som strövområde, utsiktspunkt och rekreationsområde. Gun Lennartsson och Christer Widahl, Ekhagen 1:1 Anser att avståndet mellan sitt boende och det närmsta vindkraftverket är för kort och är oroliga för buller, skuggor, haveri, nedfallande is, störningar på radio, tv och telefoni samt värdeminskning på sin fastighet. Om en större kraftledning behöver byggas i närheten av bostaden är Lennartsson och Widahl starka motståndare till detta. Kompletterande synpunkter anger att Lennartsson och Widahl motsätter sig vindkraftetablering i området då den kommer att förstöra livskvaliteten, men också byggnation, friluftsliv, turistnäring i närområdet samt leda till

17 79 värdeminskning på deras fastighet. De menar att det inte är acceptabelt att antal skuggdagar på deras fastighet ökat sedan vindkraftverken har flyttats och tycker att bullerberäkningen har manipulerats. De är kritiska till visualiseringen i fotomontagen och anser att påverkan från hinderbelysning ska simuleras. Lennartsson och Widahl anser att anmälan innehåller oriktiga handlingar som dessutom är svårtolkade. De tycker fortfarande att deras bostad ligger alldeles för nära det norra vindkraftverket (587 meter). Dennis och Lena Wennerholm, Ekhagen 1:2 Wennerholm är negativ till vindkraftverk på Äskhult och tycker att det innebär en försämring av boendemiljön för de kringboende. De känner oro över störningar från buller, högfrekvent ljud och skuggor samt oro över försämrad hälsa. Oro finns även för olycksrisker från haveri, brand och nedfallande is, störningar på radio, TV och mobiltelefoni samt värdeminskning på fastigheten. Wennerholm anser att vindkraftverken ligger för nära bostäder, speciellt det norra vindkraftverket som bland annat ger ett påträngande synintryck, och att konsekvenserna av vindkraftverken inte är fullt utredda bland annat elanslutningen samt att bullerberäkningen är manipulerad. Karin Müntzing, Gunnarsbo 1:182 Karin Müntzing hänvisar bland annat att Domneberg har ett stort natur- och kulturhistoriskt värde. Påpekar att påverkan på fastigheten Domneberg 1:2 inte tas upp i anmälan. Fd Habogruppen genom Kajsa Müntzing Fd Habogruppen önskar en vindkraftsfri kommun och anser att en vindkraftetablering inte är försvarbart för människors miljö eller ekonomi. De anser att möjligheten till expandering av bygden minimeras till följd av alla de vindkraftverk som det för närvarande ansöks om i Habo. Lars Lundberg och Ann-Britt Källström, Gölhult 4:2 Motsätter sig alla vindkraftverk i Habo kommun. Anser att kommunen ska vara vindkraftfri pga. sin tystnad, vackra natur, skyddade områden, sjöar, vattendrag, mossar, många fornminnen, turistmål såsom Hökensås och Furusjöbygden. De anser att boende nära ett vindkraftverk drabbas av sjunkande fastighetspriser, lågfrekvent ljud, visuell påverkan och störningar från blinkande ljus pga. hindermarkering. Bengt och Eva Aschan, Bosaryd 1:1, Jönköpings kommun Synpunkter på att vindkraftverken stör landskapsbilden rent visuellt och att bullerberäkningen inte omfattar deras fastighet. Patrik Erixon, Kroxeryd gård, Ödeshögs kommun Anse att verksamheten ska tillståndsprövas av länsstyrelsen. Önskar att verksamhetsutövaren ska redovisa maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker.

18 80 Erixon är sedan jaktarrendator och innehar smådjursjakten på fastigheten Domneberg 1:2. Verksamhetsutövarens bemötande av yttrandena Verksamhetsutövaren har bemött de synpunkter som inkom under första remissomgången innan vindkraftverkens placering ändrades. Verksamhetsutövaren anger att vindkraftverken kommer att anpassas så att riktvärden för buller och skuggor innehas. Även om verksamhetsutövaren räknat på ett fiktivt verk så kommer de valda verken inte ha högre källjud än vad som angivits i anmälan. Skuggsensorer som stänger av verket kommer att sättas upp på vindkraftverken om beräkningarna visar att något bostadshus drabbas av skuggor över riktvärdet. Vid beräkningar har Naturvårdsverkets rekommenderade modell WinPro använts. De redovisade värdena på ljud är toppvärden (worst case-beräkning) vilket innebär att de faktiska värdena oftast är lägre. Verksamhetsutövaren konstaterar att vindkraftetableringen påverkar landskapsbilden och att upplevelsen, positiv eller negativ, är subjektiv. Angående isbildning så kommer vindkraftverket att känna av det och automatiskt stoppa. Haveri förekommer ytterst sällan för vindkraftverk. De förkommande spårleder i området som markerats av OK Gränsen, med markägarens tillåtelse, kan när som helst flyttas eller tas bort på grund av skogsbruk eller dylikt om markägaren så bestämmer. Verksamhetsutövaren kan inte påverka matarledningen till vindkraftverken eftersom det är Vattenfall som har ledningsrätten i området och som ansvarar för var ledningen dras och att det sker efter gällande bestämmelser. Verksamhetsutövaren anger att det inte finns kända undersökningar som pekar på att närheten till ett vindkraftverk skulle påverka fastighetsvärdet negativt. Gällande synpunkter på Domneberg anger verksamhetsutövaren att man utgått från Lantmäteriets kartor och varken lagt till eller tagit bort byggnader eller vägar. Domneberg är en obebyggd fastighet och har därför inte tagits med i beräkningarna i anmälan. Verksamhetsutövaren anger att man uppfyller samtliga krav som ställs av berörda myndigheter och därav tar hänsyn till de boende. Kommunicering Bolaget har givits tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet och att kontrollera att beslutet inte innehåller några faktafel. Motivering Särskild bedömning av verksamheten betydande miljöpåverkan i Habo och Mullsjö kommuner gör bedömning, med hänvisning till 26a i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, att verksamheten inte medför betydande miljöpåverkan och därmed inte behöver tillståndsprövas av länsstyrelsen. Verksamheten kan hanteras

19 81 som ett anmälningsärende, vilket är samma bedömning som Länsstyrelsen i Jönköpings län gjort i sitt yttrande till miljönämnden. s bedömning utgår ifrån att verksamheten handläggs som en anmälningspliktig verksamhet (C-verksamhet) eftersom anmälan inkom till miljönämnden innan förordningen ändrades den 1 augusti Lokalisering Enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. 6 ska en sådan plats väljas att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt miljöbalkens 3 kap. ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Stora mark- och vattenområden som är opåverkade eller endast obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska skyddas mot ingrepp som påtagligt kan påverka områdets karaktär. konstaterar att området för vindkraftverken ligger på redan exploaterad skogsbruksmark med visst inslag av jordbruk. Enligt översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Habo kommun finns inga restriktioner för markanvändningen på platsen. Verksamheten ligger inte inom riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Vidare kan miljönämnden konstatera att verksamheten ger upphov till bland annat buller, skuggbildning, farligt avfall och förändrad landskapsbild med mera. anser att verksamheten med vidtagna skyddsåtgärder, försiktighetsmått och begränsningar, bör uppnå ändamålet med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Landskapsbild Enligt Habo och Mullsjö kommuners landskapsanalys (antagen av kommunfullmäktige i Habo , 3) karakteriseras området som Barrskog med större inslag av myrmark och omgärdas av landskapskaraktären Odlingsbygd med stora inslag av skog. Karaktären domineras av skog och skogsbruk och återfinns oftast i höjdlägen. Landskapsrummen är små. Längre siktlinjer och utblickar kan på sina ställen återfinnas på höjder och vid krön men begränsas och bestäms av den kringliggande skogen. Känslighetsanalysen ( Analys av landskapets känslighet gentemot vindkraft i Habo och Mullsjö kommuner, antagen av kommunfullmäktige i Habo , 3) anger generellt att Barrskog med större inslag av myrmark är en landskapskaraktär med liten eller till och med mycket liten känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller myrar med vildmarksprägel kan dock ha måttlig till stor känslighet. I områden med större betydelse för

20 82 friluftslivet ökar känsligheten. Karaktären kan visuellt tåla stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk då vindkraftverken samspelar med storskaligheten i skogspartierna och siktlängderna nästan alltid är så korta så att vindkraftverken inte syns. Rekommendationen i känslighetsanalysen är att i mindre känsliga områden av denna landskapskaraktär (dvs. områden som inte har vildmarksprägel eller särskilda värden för friluftslivet) bör vindkraftverk kunna uppföras utan större konflikter, om än med omsorg och försiktighet gentemot framförallt natur- och kulturvärden, men även gentemot rekreativa värden. Om vindkraftverk uppförs inom denna karaktär bör grupperingen vara följsamma mot de starka nord-sydliga riktningarna i landskapet. Landskapsanalysen nämner begreppet landmärken som en företeelse som är synlig på långt håll och som har en så stark karaktär eller signifikans att de utgör viktiga referenspunkter för människans orientering i landskapet. Det finns mycket få landmärken i Habo kommun, Domneberg är dock ett exempel på en dramatisk höjd som utgör ett landmärke. Gällande synlighet anger känslighetsanalysen att vindkraftverk med en höjd om 150 meter, oavsett placering, teoretiskt kommer vara synliga över betydande delar av kommunen. Placering på de flesta ställen i kommunen medför synlighet från Vätterns vatten, från E4:an (Vätterleden) och Visingsö. Med hänvisning till bland annat känsliga miljöer (natur-, kulturhistorisk-, rekreativ-, turistisk miljö), visuell påverkan, synlighet och landskapskaraktärens känslighet delas kommunen upp i fyra olika känslighetsnivåer. Äskhult 1:6 ligger i ett område som bedöms ha stor känslighet för vindkraftsetablering eller gränsar till ett område med viss känslighet för vindkraftetablering vilket är den näst högsta respektive näst lägsta känslighetsnivån. Av landskapsbeskrivning och fotomontage framgår att vindkraftverken ligger på en höjdplatå, det norra verkets placering ligger 270 m över havet och det södra verkets placering ligger på 240 m över havet, och därmed kommer synas från långt håll. Synligheten från närmare håll kommer med största sannolikhet döljas av terrängen och skogen. bedömer därför att inverkan på landskapsbilden inte är mer påtaglig än att den kan accepteras och att landskapet inte har så stora värden att det stoppar en vindkraftetablering. Vindkraftverken följer dessutom den rekommenderade nordsydliga riktningen. I området finns motionsspår och vandringsled. finner dock att de korta siktlängderna som förekommer vid vistelse i området inte föranleder att området blir så känsligt att inte en vindkraftetablering är möjlig. Planförhållanden I Habo och Mullsjö kommuners vindkraftpolicy (antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö och i Habo ) framgår det att vindkraftverkens placering inte ingår i utpekade restriktiva områden. Restriktiva områden är områden som är olämpliga för vindkraftverk enligt