I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också."

Transkript

1 1

2 2

3 TILLÄGNAN "I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också." Jag citerar Lars-Inge som citerar Aftonposten som skriver om sändningen den 17 november Bild och ljud genom luften. Televisionens startögonblick är bestämt. Kalle Anka tillägnas denna jubileumsgöteborgsantenn. Lars-Inge var med från början. Hans berättelse är komprimerad. Mycket har inte fått plats. Många har inte kommit med. Denna skrift tillägnas veteranerna - nämnda och onämnda. Lars-Inge är tekniker och skriver självfallet mest om arbetet med att förse Göteborg med nödvändig utrustning. Men kampen har inte bara varit materiell. Någon gång - senast till femtioårsjubileet - skall jag berätta om hur vi sprang mellan tevenollans chefer och tiggde pengar till enskilda program. Jag skall beskriva hur de centrala teveteatermandarinerna såg ut och uttryckte sig när vi avslöjade att vi tänkte göra egen teater. Jag skall analysera vår strid för en egen budget och rätten att själva bestämma programmen. Var står vi idag? Alla har väl olika svar. Men vi hade inte kommit hit utan att ett antal människor vid huvudkontoret hjälpt oss - av övertygelse eller av respekt för politiska beslut. Dessa kloka och snälla vänner tillägnas detta häfte. Licensbetalarna skall ha bästa möjliga för sina pengar. Kampen för kvalitet är den viktigaste. Alla programmänniskor, tekniker, administratörer och medverkande som bidragit med kunskap, talang och entusiasm tillägnas jubileumsantennen. Till sist tillägnar jag detta anspråkslösa verk till alla som ögnar genom det. Vet man något om gårdagen kan man bedöma nuet - och kanske, möjligen se in i framtiden. John 3

4 TELEVISIONEN I GÖTEBORG 25 ÅR Av Lars-Inge Bäckström När kom televisionen till Göteborg? På den frågan kan man tänka sig flera svar. I "NÄR VAR HUR" 1951 kan man läsa att "Liseberg i Göteborg kan ta åt sig äran att ha introducerat regelbundna televisionssändningar i Sverige". Liseberg tog nämligen år 1950 ett betydelsefullt initiativ. Tillsammans med det engelska bolaget Pye Ltd ordnade man under en månad publika tevesändningar. Tre gånger om dagen sände man per kabel program från Konserthallen till Rondo. Varannan dag bytte man program. Herman Ahlsell, Åke Falck och Per-Martin Hamberg stod för utformningen. Vår egen veteran Kåge Sigurth deltog i två dagar med ett specialnummer. Under en sju minuter lång monolog gjorde han av en herrhatt tolv olika damhattar. Publikintresset blev inte vad arrangörerna hade räknat med. Kanske berodde detta på att man på långt avstånd fick betrakta skärmar som bara var 15 x 20 cm På Chalmers Tekniska Högskola anordnades under fjorton lördagar våren 1953 en kurs i televisionsteknik. Föreläsare var professor Olof Rydbeck, professor Henry Wallman och tekn lic Hans Werthén. I denna kurs deltog ca 300 intresserade. I november 1953 konstituerades "Göteborgs televisionssällskap". Ordförande blev Olof Rydbeck. Dessutom ingick Ture Norrman, Valter Åhman och Sven Olving i styrelsen. Sällskapets syfte var att ägna sig åt forskning och tekniska prov. Man ämnade få till stånd en TV-sändare knuten till elektronikinstitutionen vid Chalmers. Lars Sandblom och jag - då teknologer vid Chalmers - gjorde under hösten 54 och våren 55 ett examensarbete med målet att ta mot televisionsbilder från Gladsaxesändaren utanför Köpenhamn. På Råö, på Onsalahalvön utanför Kungsbacka, hade institutionen för elektronik ett rymdobservatorium. Vi byggde en känslig mottagare och monterade upp den på Råö i "borgen". Borgen var enligt uppgift en av Lasse Gatenhjelms utkiksposter. Antennen var ett stort Yagiantennsystem. Gladsaxesändaren hade en effekt på 400 watt och avståndet Gladsaxe - Råö var 200 km. Den fick vi som första bild in Danmarks Radios klocka som visade Det fanns planer på att senare bygga ett mycket stort antennsystem med 1000 m 2 absorptionsyta som skulle ge bättre, brusfria bilder. Planerna förverkligades aldrig. 4

5 Ar 1955 bildades Göteborgs televisionsnämnd. I denna ingick professor Olof Rydbeck, stadssekreteraren Gunnar Lindblad, distriktschefen Nils Dahlbeck och radiodirektör Sven Rahmn från Televerket. Sven Olving - numera professor och rektor på Chalmers - var sekreterare. Televisionsnämnden samarbetade med den svenska radioindustrin. Bland alla som borde nämnas i detta sammanhang finns 011e Franzen Philips, Björn Nilsson Svenska Radioaktiebolaget och Hans Werthén AGA. Philips lovade låna ut en televisionssändare. De övriga skulle hjälpa till med resten av den utrustning som behövdes för att producera TV program. Under tre veckor i april 1955 var jag hos Philips i Holland och deltog i bygge och trimning av den sändare som lånades till Chalmers. Sändare och antenn fraktades gratis till Sverige av Rederi AB Adolf Bratt. Försäkringarna betalades av Försäkrings AB Ocean. Televisionsnämnden hade inga egna pengar. Men genom att alla ställde upp gick det hela i lås. På Nya Chalmers vid Gibraltargatan fanns en byggnad som redan innan TV kommit till Göteborg kallades sändarestationen. Där hade man haft radarutrustning. Lokalen stod nu tom. På området fanns fyra "SJ-strålkastaremaster". I en av dessa monterades antennen. Den kom till Göteborg monterad, måste demonteras och lyftas upp bit för bit på plats i masttoppen. Arbetet utfördes en lördag i september. När linjemästare Arthur Sandahl och jag klättrade ner efter fullgjort värv hade gatubelysningen tänts. Sändaren bestod av tre skåp som innehöll: 500 watt bildsändare, 250 watt ljudsändare och sidbandfilter. I ett kontrollbord fanns apparater för kontroll och justering av bild och ljud. Antennen hade fyra gångers förstärkning varför den utsända bildeffekten blev 2000 watt ERP. Frekvensen var den för Göteborg avsedda kanal 9. Den första bilden - en testbild - sändes ut klockan på natten den 16 oktober De som hade teveapparater på den tiden var entusiaster som med stora vridbara antenner på taken försökte få in europeiska sändare. Hade dessa DX-are tur kunde de få in dansk, tysk eller italiensk teve. Några DX-are satt den aktuella natten uppe och fick till sin förvåning i stället in Chalmerssändaren. I ett litet rum intill sändarsalen ställde vi upp bildmixer, filmscanner, diascanner och ljudutrustning. Filmscannern var byggd kring en Bell and Howel projektor och var av flyingspottyp. Diaprojektorn använde samma flyingspot. Ljudmixern var en fyra rattars NEFA-mixer lånad från Radiotjänst. Sandblom skulle göra sin militärtjänst och kunde inte ställa upp varför Ernst Uno Jonsson, även han teknolog, började som tekniker. Han tog med sig sin ljudbandspelare. En enkel grammofon köptes in. Rune Thuresson, Philips i Göteborg, hjälpte till den första tiden med råd och dåd. Den enda TV-utbildning vi hade var de tre veckor jag arbetat i Holland och TVkursen Riktlinjerna för arbetet lades upp av Sven Olving. Den 17 november 1955 var all utrustning installerad och klar och vi sände för första gången både bild och ljud. Intresset för allt som rörde TV var mycket stort. Det kan man se på den mängd artiklar som då fanns i göteborgspressen. Vi hade ofta besök av journalister som skrev 5

6 om allt vi gjorde. Den 18 november kunde man läsa i Aftonposten: "I går syntes Kalle Anka på TV skärmen och han hördes också. Därmed har televisionen tagit ett stort steg framåt. Sändningarna från Chalmers kommer i fortsättningen innehålla både bild och ljud." Televisionen hade kommit till Göteborg. Den första tiden hade vi inga bestämda sändningstider. Men vi lånade filmer från olika håll och sände program varje kväll. Verksamheten var officiellt vetenskapliga prov och vi hade tillstånd från myndigheterna att sända. En kväll när vi sände testbild med musik och skulle stänga av sändaren ringde Sven Olving och sa att jag måste gå ut och tala om att vi skulle stänga av sändaren för kvällen. Tittarna satt nämligen kvar i hopp om att få mer film eller musik. Jag var ensam den kvällen och kunde inte annonsera vare sig från kontrollrum eller sändarsal eftersom fläktarna i sändaren störde. Enda möjlighet var att gå ut på trappan i det fria. Jag drog upp ratten på ljudmixern, öppnade dörren till sändarsalen för att gå ut och fick rejäl rundgång på ljudet. Jag hade glömt dra ner lyssningen vid sändarkontrollbordet. Det blev att stänga dörren igen, dra ner ljudkontrollen på mixern, dra ner kontrollyssningen och börja om igen. Det var första hallået i Göteborgs-TV och det gick ut till testbild. Chalmers hade egen testbild. Många stationer använde "indiantestbilden". Ingvar Svensson, t f laborator på Chalmers, konstruerade och ritade vår testbild i vilken sändarstationen ingick som motiv. Varför tittade så många på våra testbildssändningar? Man såg inte, man lyssnade. Den ljudkvalitet man fick i teve fanns inte i radio. Överföringsledningarna till mellanvågssändarna var inte av den klass vi har i dag. Sändarna bidrog också till den sämre kvaliteten. Frekvenser över 4,5 khz fanns ej med. Tevesändaren hade en avsevärt bättre ljudkvalitet, ledningarna till sändaren var endast någon meter. De grammofonskivor vi fick eller köpte var av god kvalitet och det var främst klassisk musik. Bachs Brandenburgkonsert spelades ofta och blev kanske vår signaturmelodi. Testbildsmusiken var en föregångare till dagens P3. Man hade endast en radiokanal. Melodiradion var ej uppfunnen. Sändningarna avslutades varje kväll med en speciell annons. "This is TV Gothenburg from Chalmers University of Technology in Gothenburg Sweden". Sedan följde information om frekvens, effekt m m. Vi efterlyste mottagarerapporter. Vi fick något enstaka svar men tyvärr inte från utlandet. Testbildssändningarna var viktiga. För att kunna justera in mottagarantennerna behövde man bild från sändaren. Det fanns inte några lätta bärbara bildgeneratorer som TV-reparatören kunde ta med vid reparation av mottagarna i hemmen. Och apparaterna måste repareras oftare än nu. Vi fick inte sällan telefonsamtal från reparatörer ute på fältet som ville att vi skulle förlänga testbildssändningen. Så ofta vi kunde hjälpte vi till. Det vi visade i början var Kalle Anka, Delta Rythm Boys, filmer från United States Information Service och mycket annat. Men redan från början gjorde vi egna program. 6

7 Programmen annonserades den första tiden av Gerd Pettersson (Edwards), Kerstin Dahlström (Yngvesson) och mig. Vi spelade in kvällens annonser under sändningsuppehållet vid middagen. Blev det fel fick vi ta mikrofonen och annonsera från trappan ute i det fria. Det första "levande" hallået sändes den 11 december Vi hade lånat en vidikonkamera från Chalmers. I det lilla kontorsrummet, 2 x 2 m, ställdes kameran i ena hörnet. I det motsatta hörnet satt Gerd belyst av en bordslampa. TV-programmen annonserades i tidningarna. Ändå hände det att tittare ringde och bad att få ett program de missat i repris. Vi ställde ofta upp och sände filmen i repris efter det ordinarie programmet. De första snabbrepriserna kan man säga. En uppskattad programserie blev "VEM VET VAR?". Anders Bothén och Evert Lindgren gjorde detta program som sändes första gången den De visade stillbilder med motiv från Göteborg, en bit av en fasad, en hand på en staty o d. Med hjälp av bilden och ledtrådar i ljudtexten skulle tittaren tala om var motivet fanns. Många satte upp en kamera framför teven på lördagskvällarna. Filmen snabbframkallades och kopierades för att vara till hjälp vid den rundresa i stan som man gjorde på söndagen. Många knöt nya bekantskaper. Man åkte runt på samma ställen vecka efter vecka och letade efter samma motiv. Segrarna i de sju första programmen möttes i en direktsänd final. Till detta evenemang hade vi lånat en vidikonkamera av Henry Wallman. Som kameraman arbetade civilingenjör Nils Stålberg. Segrare i finalen blev arkitekt Elsa-Brita Stjernberg, som fick en tevemottagare i pris. Söndagskvällarna avslutades oftast med andakt. Dessa leddes bl a av Isak Been och Erland Svala. Vi hade testbildssändningar varje dag och program varje kväll de första månaderna. Endast en kväll inställdes sändningarna. Julen 1955 hade vi planerat ett stort programutbud. På juldagen skulle vi visa filmen Himlaspelet. Vid eftermiddagssändningen blev det fel på scannern. En transformator brann. Vi hade ingen reserv. Det var bara att annonsera att kvällens sändningar tyvärr måste utgå på grund av tekniskt fel. Annonsen var knappt över innan Sven Rahmn ringde och frågade vad det var för fel. Han ordnade en man som under kvällen lindade om transformatorn. På annandagen sände vi igen. Himlaspelet fick sändas senare. Det var en av de besvärligaste filmer jag kört. Bilderna var omväxlande mörk skog och soldränkta ängar. Jag fick ratta hela tiden för att tittarna skulle få behållning av filmen. Kopian var avsedd för visning på bioduk och ej för teve. Dynamiken på ljudet var inte heller lämplig för teve. Jag måste hela tiden kompensera de största ljudvariationerna. Händerna räckte inte till att sköta både bild och ljud. Jag fick ta till fötterna. Jag var ensam vid sändningen. Programansvarig var Sven Olving. Ernst Uno Jonsson och jag var tekniker. Ibland hjälpte 7

8 våra hallådamer till som ljudtekniker. Vi tekniker skötte även TV-sändaren. Servicen fick ofta göras på natten efter sändningens slut. Radiotjänst tog över programansvaret i februari Nils Dahlbeck efterträdde Sven Olving. Dansk TV planerade att sända hem en handbollslandskamp från Mässhallen. Ett gäng tekniker under Gunnar Brummestedts ledning kom till Göteborg för att rekognosera länksträckan. Tre tekniker från Sverige - Ragnar Sjöström, Bertil Svartvall och jag - hjälpte danskarna med proven. Danskarna hade med egen länk. Med den provades de olika länkhoppen mellan Göteborg och Köpenhamn. De danskar som kom hit hade gjort sextio OB-sändningar, så vanan fanns. Från Mässhallen drogs några hundra meter kabel till Burgårdens samrealskola. Därifrån togs det första länkhoppet till Guldhedens vattentorn. Nästa länkstation var en mast på Onsala kustradiostation. Grimeton var nästa anhalt och därifrån ett länkhopp till Hallandsåsen. Det blev ingen semestertripp den vecka provet gjordes. Jag beundrade danskarna som utan att tveka klättrade upp i masterna trots kyla och is. Det sista länkhoppet gav oss problem - vi fick inte genom signalen. Enda möjligheten var att dela sträckan i två hopp med en mellanstation på Kärnan i Helsingborg varifrån man tidigare länkat. Men utrustningen räckte inte. Vi kontaktade NRK i Oslo. Den enda länk Rikskringkastingen kunde låna ut var uppsatt i Holmenkollen. Is och snö gjorde det enligt norrmännen omöjligt att ta ner utrustningen. Danskarna erbjöd sig att ta ner den själva. Men så visade det sig att det var mottagaren som drivit i frekvens. När det felet var justerat fungerade länkhoppet som planerat. På Hallandsåsen hade man en länkbil som kontrollstation. Det var en blå Citroen. Vid radioanrop kallade man på Blå Citronen när man ville ha kontakt. Efter sändningen kunde bilen inte ta sig från platsen för egen maskin. Efter några dagar kunde den bogseras genom snön av en traktor. Ett OB-team från Danmarks Radio kom upp med OB-buss och gjorde sändningen den Producenten Paul Leth Sörensen tjänstgjorde även som mixertekniker - för övrigt den enda producent som tilläts vara mixer. Kommentator var Gunnar "Nu" Hansen. Från Stockholm kom Gösta Riback och Bo Orelöv och med sig hade de en Marconilänkutrustning. Vid Guldhedens Vattentorn tappades signalen från den danska länken och överfördes med ett länkhopp till Chalmers. Handbollslandskampen direktsändes även från Chalmerssändaren. Bo Orelöv stannade kvar i Göteborg som Radiotjänsts förste tevetekrriker. Vi som redan arbetade i Göteborg var anställda och avlönades antingen av Chalmers, Televerket eller Svenska Radioleverantörers TV-medel som ibland kallades filmfonden - samma fond som finansierade starten av Stockholms teve på Tekniska Högskolan. Under våren var det flera teveaktiviteter i Göteborg. Men göteborgarna ansåg sig styvmoderligt behandlade av Stockholm. Köpmannaföreningen ordnade bland annat ett protestmöte på Handelshögskolan. Där pläderades främst för att Göteborgs teve skulle byggas ut. 8

9 Radiochefen Olof Rydbeck gjorde också ett besök i Göteborg och talade om Radiotjänsts planer för teves framtid i Göteborg. Med sig hade han tevechefen Henrik Hahr och teknikdirektören Johan von Utfall. Våren 1956 ordnades en producentkurs i Stockholm. Från Göteborg deltog Gerd Pettersson (Edwards). Vid sändarestationen på Chalmers fanns en röd lada. I den förvarade Skeppsprovningsanstalten sina båtmodeller - av somliga kallade mumierna. Radiotjänst köpte ladan som blev Radiotjänsts andra egna fastighet. Den första var en barack på A1. Ladan inreddes med en studio på 35 m 2 och ett kontrollrum. Ytterväggarna isolerades. Den slutliga inredningen och installationen gjordes av oss tekniker. Kontrollrummet delades så att vi fick ett separat litet ljudkontrollrum. I detta ställde vi upp en Maihak ljudmixer, en Studer bandspelare och ett EMT grammofonverk, utrustning som vi fick från Stockholm. Ljudteknikern fick med nöd och näppe plats - och det kylskåp vi hade för Coca Cola. Denna dryck var under många år vårt livselixir. Vatten fick vid behov hämtas i sändarstationen. Scannern kompletterades med en Albrecht perfobandspelare. Tidigare kunde vi bara visa filmer med optiskt eller strippat ljud. Perfobandspelaren drevs - och synkroniserades till projektorn - med en cykelkedja. Bengt Forsberg kom ner och gjorde denna innovation. Därefter fick vi en textmaskin. Den hade konstruerats av Jocke Johansson m fl på Teknissändaren i Stockholm. När vi sände utländska filmer matades den översatta texten automatiskt fram i en särskild projektor och dubbelkopierades på filmen. Alltför ofta krånglade automatiken och texten fick köras fram för hand. Hade man manus eller hade hunnit repetera filmen gick det bra. Men ofta kom filmen för sent. Då hände det att texten ibland kom för tidigt, ibland för sent. Tittarna var tåliga. Serien Djungel Jim som vi sände fick ofta texten matad för hand. Den första göteborgska tevejournalen sändes den och visade bilder från skidlopp, motortävlingar och fotboll. Evert Lindgren framkallade 180 meter i dosa och klippte hop filmen så att den kunde visas samma kväll klockan Vi producerade annat. Fatilarkalkylen ägnades ett program. Vi hade denna dag två kameror. Det blev det enda program under Chalmerstiden som sändes med klipp mellan två kameror. I programmet Hemmakväll medverkade skådespelare och amatörer. Programledare och producent var Anders Bothén. Bland de medverkande kan nämnas Ragnar Ulfung, Evy Tibell och Lapp-Lisa. I serien löpte en kunskapstävling mellan skolorna i Göteborg och kringliggande städer. Segrare blev till slut Samrealskolan i Kungsbacka. Laget fick en resa till Stockholm som pris. Resan var skänkt av SAS. Britt Ahlsell gjorde en familjeserie där skådespelarna var Lili Landre, Putte Ahlsell, Anna Bergman och Puck Ahlsell. Gerd Hallberg (Edwards) producerade barnprogram. Det var sång och musik, små teaterföreställningar, uppläsningar och sagoberättande. Vid ett tillfälle flyttade vi kameran utanför studion. P i a Forneus satt utklädd till indianska och 9

10 grillade korv vid sitt tält i backen till sändarstationen. Hon hade i ett tidigare program visat hur man gör en indiandräkt. Gösta Berrman höll i TV-skolan. Här gjordes allt. Man byggde elmotorer, man skrev och uppförde teaterpjäser. Bror Halldin hjälpte tidigt till med dekorbygge och dekormålning. Alvar Bernhardsson som arbetade på Stadsteatern bistod med rekvisita och dekorjobb. Staben hade utökats med ljudteknikern Gösta G u s Sellin. Planerna på att ta emot Köpenhamnssändaren aktualiserades. Lämplig plats för ballempfangmottagning var Grimeton utanför Varberg. Där fanns 135 meter höga master, Eiffeltorn i miniatyr. Problemet var att Grimeton sände radio på ett stort antal frekvenser. Uvertonerna från sändarna gick direkt in på tevemottagarens mellanfrekvens. Eller också uppstod korsmodulering av övertonerna och störde mottagningen. Första gången vi var där under Hans Werthéns ledning blockerades mottagaren helt. När vi slog från sändare för sändare blev störningarna mindre och mindre. När hela radiostationen stoppats - fullständig radiotystnad - blev mottagningen helt godtagbar. Eftersom provet utföll positivt började vi arbeta med att störa av sändarna. Till slut lyckades vi få en godtagbar signal att länka vidare. Upp till masten kunde man åka hiss - en öppen korg i vilken fyra man kunde tränga ihop sig. Korgen hade staglinor men svajade när det blåste. Hissmaskineriet var ett spel på marken och sköttes av en man. Kommunikationen mellan korg och spel fick man klara med rop. Vid kraftig vind måste hissen stoppas vid varje stag så att vi kunde hålla från med fötterna innan hissningen eller firningen kunde fortsätta. När vi skulle ner i nattmörkret och kulingen kändes det tryggare att klättra de 135 metrarna. Vi hade skydd runt stegen så det kändes inte obehagligt. Överst på masten fanns en 45 meter lång tvärbalk. Längst ute på balken hade man en härlig utsikt över Varbergstrakten. Länkantennen stod högst uppe på balken. Dit fick man klättra på en liten stege utan ryggskydd. Ingen tänkte på att det kunde vara riskabelt att klättra upp. Vi var alla vana mastklättrare. I Mölndal byggdes en mellanstation på överföringssträckan till Chalmers. Denna länkbil kallades "Hahrsprånget" efter dåvarande tevechefen i Stockholm Henrik Hahr. Han var uppe i masten och inspekterade anläggningen tillsammans med Nils Dahlbeck m fl. Länksträckan från Grimeton var klar och invigdes officiellt den Från och med nu kunde vi sända egna producerade program, filmer från Stockholm, inlånade filmer - och även Eurovisionsprogram. Men det var inte alltid problemfritt. Vi tog mot en fotbollsmatch men fick inte sända ut den över sändaren. Det pågick samtidigt en match i någon av de lägre divisionerna. Man var rädd att publiken skulle välja matchen från Frankfurt. De första åren löste man inte licens i Göteborg. Däremot fanns det ett mottagarebevis som kostade 10 kronor. När länken sedan blev klar infördes licens även i Göteborg. Sommaren 1956 flyttade Allan Moberg till Göteborg med filmkamera och klippbord. Nu kunde vi göra egna filmprogram. 10

11 Vi följde tillblivelsen av Figaros Bröllop på Storan. Operan sattes upp av professor Witt. Vi var med från förberedelserna till och med generalrepetitionen. Varje år gör TSO en resa till Danmark. Göteborgs-TV filmade 1956 artistunderhållningen under resan och i Danmark. Den gången var vi tvungna ta med all belysning och ljudutrustning från studion i ladan. Det enda som fanns kvar var en grammofon för testbildssändningen. Vi filmade även nyhetsinslag som sändes upp till nyhetsprogrammet i Stockholm. Programmen från Stockholm kom per tåg eller flyg en dag försenade. Direktsändningar kunde vi inte ta emot. Vi ville självfallet kunna ta in Stockholms tevesändare på samma sätt som Köpenhamnssändaren. Ernst Uno Jonsson och jag mätte fältstyrkan på Omberg, i Kilsbergen och i Norr-köpingstrakten. Parallellt arbetade man i Stockholm på en provisorisk länk i väntan på pengar till den permanenta länken. I Norr-köping togs stockholmssändaren in ballempfang. Därifrån byggde Arne Sanfridsson, Paul Ström, Sven-Olof Nilsson, Jan-Erik Carlstrand, Roland Önesand m fl en provisorisk länk till Göteborg över Roxen-Omberg-Falköping-Borås-Hindås-Mölndal in på länken från Köpenhamn. Antennerna placerades i luftbevakningstorn. De byggde också egna torn. Det första de gjorde när de kom till ett torn var att sätta upp en åskledare. Det visade sig välbetänkt. En dag drog ett åskväder fram. Paul Ström var uppe i tornet och vet hur det känns när blixten slår ner ett par meter bort. Länken blev klar för användning den Underhållet av länksträckan sköttes från Stockholm till Omberg av Bengt U Eriksson, från Omberg till Göteborg av Jan-Erik Carlstrand och Roland Önesand. De var ständigt på resande fot. När vi upptäckte att det var fel på länken ringde vi länkstationerna. Hos hjälpsamma människor i närheten hade vi satt upp monitorer så att vi snabbt kunde få reda på hur långt överföringen fungerade. När ett åsknedslag orsakade avbrott måste vi byta motstånd, kondensatorer och rör - ett tiotal av varje. Vi hade tre personer ute på reparation så avbrotten blev korta. Om vi inte hann få länken lagad tog vi till reservprogram eller Eurovision. De TV-journaler vi fick från Stockholm hade endast effektljud. Texten fick speakas direkt. Gerd och Kerstin fick hjälp med hallåandet av Britt Ahlsell, Gunvor Lanevik, Britta Rodosi och Dag Stålsjö. Erland Svala var en ofta sedd gäst. När någon behövde en skruvmejsel eller tång kunde Erland fiska upp verktyget ur prästkappan. Erland hade kurser på stan i tevemottagarbygge. När stockholmsproduktionen ökade minskade Göteborgsproduktionen. I slutet av december 1957 kunde man läsa i göteborgstidningarna: "Göteborgs TV läggs ner". Länken Stockholm - Göteborg fungerade bra. Våra vänner i Stockholm tyckte att vi kunde nöja oss med filmproduktioner som skulle sändas via Stockholm. 11

12 Chalmerssändaren stängde den En ny kraftig sändare öppnades på Brudaremossen. Göteborg skulle få sitt första liveteam. Några tekniker anställdes i Göteborg, några kom från Stockholm. Göteborgsteamet började med några månaders kurs i Stockholm. Teamet såg ut så här: Lennart Holmberg TOM och teknisk chef. Ebbe Friman, Leif Holtelius och Lars Folke Olsson kameramän. Stig Arkhammar och Roland Önesand kamerakontroll. Ingemar Arvidsson bildmixer. Ingvar Big Pettersson och KWP Roth ljudtekniker. Conny Kingfors belysare. Bertil Johansson och Nils Karlsson elektriker. Gunnar Andersson, Jan-Erik Carlstrand och Bo Orelöv servicetekniker. Lennart Carlzon scenograf. Lennart Sandelin och Rune Levin ateljé. Erik Söderman chaufför. En provisorisk studio planerades vid Delsjövägen. När teamet var utbildat var studion inte klar. Lokaler inhyrdes i Svenska Mässans hus "Högmässan". I utställningshallen inreddes en studio. I balkar över ljusgården fästes belysningen. Presenningar och rockwool hängdes upp som ljudabsorbenter. Den elektroniska utrustningen var OB 41. Det var en gammal spårvägsbuss från Stockholm som utrustats med fyra Marconikameror, en A/B mixer och ett ljudkontrollbord. Bussen var ett par centimeter för hög för att komma in genom porten i Mässan. Teamet ställde sig på kofångaren. Bussen kom på plats. I Mässan inreddes kontor för programpersonalen. Arne Arnbom var programansvarig producent, Bengt Röhlander och Gerd Hallberg (Edwards) producenter. Den första produktionen i Mässan var barnprogrammet "TV junior". Programmet "kördes" från stora entrétrappan och kunde följas av nyfikna genom glasdörrarna. Humle och Dumle såg dagens ljus. Figurerna roade barn - och vuxna - under många år. Kapten Bäckdahl spelades av Nils Dahlbeck, Humle och Dumle var Björn Clarin och K G Larsson. I serien medverkade även trädgårdsmästare Karlsson spelad av Sture Ericson. Åke Falck anlitades till många program. Han regisserade den direktsända teveteatern "Ett dockhem" av Ibsen. Vi kunde inte banda. Enda alternativet till direktsändningar var att filma eller telefilma videoprogram. Den 1 februari 1959 var studion vid Delsjövägen klar. Den döptes omedelbart till Synvillan av göteborgarna. När vi skulle bygga Synvillan tvingades vi som så många gånger senare att pruta i lokalprogrammet. I stället för att bygga en mindre studio än planerat valde vi att stryka kontorsrummen. Vi hyrde i stället tre baracker av den typ som finns på byggarbetsplatser. Barackerna värmdes med fotogenkaminer så det första personalen fick göra på morgonen var att fylla på fotogen. Mellan Synvillan och barackerna fanns spångar så att vi inte skulle bli leriga om fötterna. OB 41 var även nu kontrollrum för bild och ljud. En enkel ljusreglerutrustning ställdes upp i 12

13 Synvillan. OB-bussen stod utanför. Tekniker och programpersonal fick i regn och rusk, i snö och kyla springa mellan buss och studio. Det var trångt i bussen så ytterkläder var inte att tänka på. Mixer, producent och scripta fick tränga hop sig på en kort bänk. Den gamla scannern från Chalmers hade i Mässan ersatts med en RCA scanner. Den ersattes efter något år av en Fernsehscanner. Bild och ljud överfördes till Brudaremossen via kabel och länk. Under sommaren 1959 gjordes stora programsatsningar. Från Götaplatsen sändes sju program som kallades Sydvästen. Programledare var Karin Sohlman (Falck) och Åke Falck. Vi gjorde en produktion på hamnkranen Chapman under färd från Vinga till barken Viking. OB-bussen lyftes ombord. I krankroken 20 meter över vattenytan hängde en plattform med kamera. Högst uppe i krantoppen stod länken. För att kunna överföra programmet under färden in genom hamnen riktade en tekniker in signalen mot länken i Biskopsgårdens vattentorn. Även där fanns tekniker som panorerade mottagarantennen. Vid en punkt under färden var man tvungen att byta till en annan länk mot Brudaremossen eftersom Biskopsgården var skymd. När vi skiftade länken föll signalen bort ett ögonblick. Vi hade inget annat val. Lennart Holmberg och Lennart Carlzon flyttade till Stockholm. Jag som varit i Stockholm under ett par år återvände som TOM och teknisk chef och Ingemar Wiberg anställdes som scenograf. På hösten 1959 kom bandtekniken till Sveriges Radio. Vi kunde spela in teveprogram. Varje klipp tog en timme. Vid klipp förstördes banden. Klippte vi kunde bandet inte användas till ett nytt program. Varje klippt program fick betala bandkostnaden. De flesta programmen gjordes därför i ett sjok. Vi spelade på tre dagar in sex barnprogram på vardera 20 minuter. En av de största teaterproduktionerna var "Smutsiga händer" av Sartre. Föreställningen var nästan tre timmar lång och skulle spelas in under fyra dagar. Slutscenen var besvärlig så den fick lov att göras den femte dagen. En handgranat skulle kastas in genom ett fönster. Rune Levin satt uppe i taket med hinkar med murbruk och sågspån. Vid sidorna av fönstret stod andra med hinkar. Vid explosionen kastades innehållet ner. Det blev en bättre Lützendimma. Scenen blev bra. Det var tur. Det skulle ha tagit dagar att bygga upp dekoren igen. Arne Arnbom flyttade tillbaka till Stockholm. Karl Axel Sjöblom KAS kom istället. Vi gjorde under de kommande åren många OB-sändningar från skilda delar av Sverige. Göteborgs teveteam gjorde den första produktionen i Malmös nya studio på Baltzarsgatan. Malmö hade inte fått sitt eget team. Vi reste runt i Värmland, Bohuslän och Dalarna. Under somrarna var Göteborgsteamet semesterersättare i Stockholm. Vi fick rykte om oss att alltid dricka kaffe. Det var överdrivet. Foajén i Synvillan var vårt enda uppehållsrum och räckte inte till. Vi fick inte plats på en gång. Vi fick dricka kaffe i omgångar. Mera sant var det att vi tvättade bilar. Vi tog vara på pauserna. Vi hade rena bilar. När vi år 1961 skulle byta OB-bussen mot fasta kameror var det som vanligt ont om pengar. Malmö och Aktuellt skulle få kameror samtidigt. Så det blev bara tre kameror på varje ställe. 13

14 Men redan nästa år fick vi den fjärde. OB 41 blev gemensam resurs. Senare lånades den ut till Rikisutvarpid på Island. Nu står den på Tekniska museet i Stockholm. Synvillan byggdes ut i etapper. Den andra etappen innehöll kontor, garage, förråd, en mindre verkstad och matsal. Vi kunde göra oss av med barackerna och flytta in i värmen. Restaurangen sköttes av fröken Berglund och fru Blomberg - två verkliga matmammor som stod för mathållningen fram till De första åren var studion inte bara inspelningslokal utan även snickeri, måleri och förråd för teknisk rekvisita. I en sista etapp byggdes de båda huskropparna samman med en tredje del. Där fick vi snickeri och monteringshall. Vi hade även en framkallningsmaskin för svart/vit film. I april 1967 byggdes Vita huset och Aktuelltstudion. Vita huset var en kontorsbarack. I aktuelltstudion arbetade vi som framgår av namnet med nyheter. Här fanns en kamera. Vi använde flitigt ljudkontrollrummet som ingick i filmmixern. Här mixades all film som gjordes i Göteborg. Vi hade anställt två filmteam. Dessutom använde vi frilans. I filmmixern huserade Hadar Bergman och hans filmmixerur vore värt ett eget kapitel. Det var ett hopkok av cykelkedjor, hjul och axlar. Men det fungerade mycket bra. Den största satsningen under sextiotalet var Bengt Bratts och Kent Anderssons BLÅ GATAN. Bo Hermansson producerade serien. Synvillans studio räckte inte till. Vi hyrde in oss i Svenska Mässans Industrihall och byggde en 40 meter lång och 6 meter hög exteriör. Några av interiörerna byggdes också i Industrihallen. Men de flesta gjordes senare i Synvillan och klipptes in i inspelningarna från Mässan. År 1964 lämnade Nils Dahlbeck chefsskapet för att ägna sig enbart åt programverksamhet. John Forsberg tillträdde som distriktschef. Programpersonalen hade sina kontor på Stora Nygatan tillsammans med Sveriges Radios centrala administration och radioproducenterna. Resorna blev många för teveproducenterna. Därför byggde vi en kontorspaviljong vid Delsjövägen. Byggmästare G Albert Gustafsson hade fått rätten för Sverige till en ny typ av monteringsfärdiga byggnader och byggde paviljongen. Vi döpte den därför till Albert Hall. Hit flyttade teveproducenterna. Gunnar Hagner blev chef på programavdelningen efter Roland Eiworth och Kåge Sigurth. Göteborg fick sin första videobandmaskin hösten Tidigare hade vi varit tvungna att spela in i Stockholm. Vi fick en RCA TR 21. Vi slapp ta om inspelningar på grund av länkfel eller störningar på länköverföringen. TV2 tjuvstartade i Göteborg den Den officiella starten i hela landet ägde rum den 14

15 Planerna på ett permanent radio- och tevehus tog fastare form. Vi förstod att pålning och annat byggarbete skulle göra det omöjligt för oss att producera i Synvillan. John Forsberg tog kontakt med sin chalmersbroder Roland Jerneryd på Göteborgs Fritidsnämnd. De kom överens om att Sveriges Radio skulle bygga en hall med två tennisbanor och en vägg emellan. Vi skulle göra program i den tills det nya huset var färdigt. Då skulle Göteborgs stad köpa hallen och använda den för tennis. Hallen ingår nu i Lilla Torps stora tenniscentrum. Spelarna kallar den för tevehallen. Roland lär fortfarande hävda att det är den bästa fastighetsaffär som Göteborgs kommun gjort. John är övertygad om att det är Sveriges Radios bästa affär. Båda kan ha rätt. Hallen projekterades så att vi skulle behöva göra så små ändringar som möjligt när vi skulle lämna över den. I den ena hälften satte vi upp balkar i taket och hängde upp belysning. Den blev en 400 m 2 stor studio. I den andra hälften kunde vi köra in OB 44 - en modern trailer med fyra svartvita kameror av fabrikatet Fernseh. Den fungerade som kontrollrum. Belysningskontroll fick vi bygga separat. I hallen - eller hallarna som vi sade - fick vi även rum med smink, loger, personalrum, bastu och förråd. En traktor drog dekorerna i en täckt vagn de cirka fem-hundra metrarna från verkstäderna i Synvillan. Videoförbindelsen från Synvillan till Brudaremossen passerade platsen för hallbygget. Det var lätt att lägga in en slinga för bild och ljud. Vi hade nu två studior. Och OB-bussen kunde ju användas för produktioner på andra platser. Vi fick nya möjligheter men även andra krav på programplaneringen. Redan år 1945 hade man börjat överlägga om ett radiohus i Göteborg. Utrymmet bakom Konserthuset tyckte man var lämpligt. Det blev som alla förstått inget bygge på den tomten och inte på de andra som diskuterades. Så kom teve och man började tala om ett radio- och tevehus. En större tomt behövdes. Många lägen diskuterades. Bland annat i Mölnlycke vid Boråsvägen och i Västra Frölunda - men där var störningarna från mellanvågssändaren för stora. Till slut bestämdes att tomten vid Delsjövägen - där Synvillan redan låg - var den bästa. Sveriges Radios första lokalprogram var på m 3. Staten satte till en parlamentarisk grupp som prutade programmet till m 3. När projekteringsuppdraget kom innehöll det även ett ekonomiskt tak - bygget fick inte kosta mer än 30 miljoner kronor. Bygget blev billigt så volymtaket nåddes först. Vi gick till riksdagen och fick tillstånd att öka 15

16 volymen till m 3. Den västra fasaden - där Riksradion nu har sina kontor - och huvudförrådet kom med i den första bygg-etappen. Vi började flytta in den Installationerna avslutades den Invigningsfesten hade förtjänat ett eget kapitel. Styrelsen deltog och sammanträdde före och efter. "Göteborgsmötet" den är bas för en ny tideräkning inom Sveriges Radio. Styrelsens ordförande förrättade den högtidliga invigningen. Vi sände hans tal genom utrustningen från Ingeniör Eliassons laboratorium från början av tjugotalet. Landshövding Per Eckerbergs anförande innehöll en vänlig punkt - vår personalklubbsordförande Steen Priwin fick motta nyckeln till Albert Hall. Vi hade byggt om programpersonalens kontorsbarack till en idrotts- och fritidsbyggnad. Vårt hus kan grovt delas in i tre delar - ateljédelen, tevedelen och radiodelen. De inramas på tre sidor av kontor som fungerar som en ljudskärm runt de känsliga studiorna. Senare har vi gjort om Aktuelltstudion till en grafisk ateljé och döpt om den till Penntagon. Ombyggnad pågår ständigt i huset. Somt är enbart positivt - vi förbättrar miljön. Annat är mera tveksamt. Platsbristen tvingar oss att för olika ändamål ta till gemensamma utrymmen som gett ljus och luft åt vår kompakta byggnad. I glada ögonblick som detta bör man jämföra vår nuvarande sammanlagda studioyta på 760 m 2 med Hallarnas 400 m 2, Synvillans 160 m 2 och Chalmersladans 35 m 2. Den stora studions 600 m 2 är lagom. Men 125 m 2 i Studio 2 och 35 m 2 i Studio 3 - nyhetsstudion - är lite jämfört både med våra behov och motsvarande utrymmen i andra tevecentra. Men prutningen av det första lokalprogrammet gick främst ut över ateljédelen. När vi fick vårt andra liveteam kom de väntade problemen. Vi har det trångt - i ateljén och på andra håll. Aven om vi lärt oss att trivas och arbeta effektivt i små utrymmen är sedan några år alla - i tevedistriktet, vid huvudkontoret, i byggnadsstyrelsen och i kanslihuset - överens om att det är hög tid att bygga ut. Så vi har gjort förstudier och skisser. Den gav regeringen byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta projekteringen av en tillbyggnad fram till färdiga systemhandlingar. I denna andra byggetapp skall vi bland mycket annat få ökade ateljélokaler och en filmstudio. När departementschefen Olof Palme år 1966 i sin proposition skrev om göteborgshuset förutsatte han att den första etappen omedelbart skulle följas av en andra. "Omedelbart" är någonting mellan tio och - förhoppningsvis - femton år. 16

17 17

18 18

19 19

20 20

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

TV-produktion / OB-teknik

TV-produktion / OB-teknik TV-produktion / OB-teknik Nils Wennerstrand P KTH/CSC Medieteknik TV-produktion / OB-teknik Studions tekniska delar, funktioner och bemanning Teknikrummets tekniska delar, funktioner och bemanning Redaktionella

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog

Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN FÖR DEN GEMENSAMMA TREVNADEN gäller några allmänna regler för alla som bor i bostadsrättsföreningen Äppelgården. Att visa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Liege 3 februari 2014. Belgian Open - Visé. 1-2 februari 2014. Belgian Open - Visé, Sida!1

Liege 3 februari 2014. Belgian Open - Visé. 1-2 februari 2014. Belgian Open - Visé, Sida!1 Liege Belgian Open - Visé 1-2 februari 2014 Belgian Open - Visé, Sida!1 Belgian Open - Visé 1-2 februari 2014 Resan började tidigt fredag morgon med att Mario och jag tog varsitt morgonflyg till Bryssel.

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 31, 6 augusti 2011 Alla bilder där inget annat anges: Lars Lindskog

Nyheter från Radiomuseet Nr 31, 6 augusti 2011 Alla bilder där inget annat anges: Lars Lindskog Nyheter från Radiomuseet Nr 31, 6 augusti 2011 Alla bilder där inget annat anges: Lars Lindskog 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll 1969: Stenkumla gammeldansklubb bildas i kaffepausen vid dans i Västerhejde bygdegård den 29 november (111 medlemmar

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Kapitel 1 Kalle och polarna!

Kapitel 1 Kalle och polarna! Innehållsförteckning Kapitel 1 Kalle och polarna s.1 Kapitel 2 Sommarlovet är slut s.3 Kapitel 3 Krossat fönster s.5 Kapitel 4 Planen s.7 Kapitel 5 Fel person s.9 Kapitel 6 Tjuven är fast s.11 Kapitel

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

RADIOHISTORIA I NORR

RADIOHISTORIA I NORR 1 RADIOHISTORIA I NORR Nr 1/2012 Information 2012-06-08 Vandringsutställningen om radions första tid i Norrbotten. Utställningen har under hösten varit utställd på Norrbotten Museum. Där visades också

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Veteranförening - kan det va' nå't? Frågan ställdes en gång av en skribent i tidningen Skol-Stockholm. I april 1979 bildades Stockholms Skolförvaltnings Veteranförening

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

EVENTPARTNERS SÖKES!

EVENTPARTNERS SÖKES! EVENTPARTNERS SÖKES! Den 14 september har vi bokat delar av gamla bruksområdet i Forsåker (fd Papyrus/Klippan) för att genomföra en Familjedag med aktiviteter för såväl gammal som ung och under kvällen

Läs mer

Alliansen Varbergs Boulehall. Handlingar till Alliansens ordinarie årsmöte onsdagen den 26 februari 2014. kl. 17.00 i Boulodromen.

Alliansen Varbergs Boulehall. Handlingar till Alliansens ordinarie årsmöte onsdagen den 26 februari 2014. kl. 17.00 i Boulodromen. Alliansen Varbergs Boulehall Handlingar till Alliansens ordinarie årsmöte onsdagen den 26 februari 2014 kl. 17.00 i Boulodromen.se DAGORDNING: 1 Parentation 2 Mötets öppnande 3 Frågan om mötet kallats

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

ktuell ställning i månadstävlingen är som följer:

ktuell ställning i månadstävlingen är som följer: April 2007 S ådärja, då var Fotoexpo och DIFO äntligen avklarat, nu kanske man kan få tid över till lite annat också. Då tänker jag inte bara på att skriva Bländaren, faktiskt. Hur som helst så har krypen

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet.

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. 1/5 BESLUT 2013-05-13 Dnr: 13/00619 SAKEN Fuskbyggarna, TV4, 2013-03-07, program om radhus; fråga om saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet.

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Besök i Norrrköpings konstmuseum

Besök i Norrrköpings konstmuseum ÅRSKALENDER 2011 1 Besök i Norrrköpings konstmuseum Den 13 april besökte vi Norrköpings Konstmuseum, som visade en utställning av konstnären Karl Axel Pehrson Med naturen som utgångspunkt kombinerat med

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Motala Expo 09. 1. Hur fick ni vetskap om Expot?

Motala Expo 09. 1. Hur fick ni vetskap om Expot? Motala Expo 09 1. Hur fick ni vetskap om Expot? A. Via post 17 16,5 B. Via e-post 32 31,1 C. Via internet 6 5,8 D. Via tips 16 15,5 E. Annat sätt. Vilket? 32 31,1 Total 103 100 100% (103/103) Var med förra

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Musikalen FETT. en projektredovisning från

Musikalen FETT. en projektredovisning från Musikalen FETT en projektredovisning från 2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att

Läs mer

HLM-Fiber i Lund 2013-12-23. Frågor och Svar rörande optiskfiberdragning på vårt område!

HLM-Fiber i Lund 2013-12-23. Frågor och Svar rörande optiskfiberdragning på vårt område! 1 S i d a Version 3 http://www.bruce.se/hlmfiber HLM-Fiber i Lund 2013-12-23 Frågor och Svar rörande optiskfiberdragning på vårt område! Datum: 2013-12-23 Varför är optisk fiberlösning bra för mig? Eftersom

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Nr 1, 15:e februari 2004

Nr 1, 15:e februari 2004 Medlemsbladet för f r HSB Brf Snösätra Nr 1, 15:e februari 2004 På gång i föreningen Vi är nu inne på det nya året 2004 och det finns en hel del som händer. Det nya låssystemet håller på att installeras,

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya När vi åkte tillbaka från Kenya i mars 2011, efter den första delen i det här projektet var Mats Wilhelmsson och jag fortfarande övertygade

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Knutsbrevet 2009:2. Sankt Knuts gille i Malmö

Knutsbrevet 2009:2. Sankt Knuts gille i Malmö Knutsbrevet 2009:2 Sankt Knuts gille i Malmö Mellanårssammankomst Den nionde maj samlades ett trettiotal bröder och systrar vid foten av Turning Torso för att under guidning av malmöarkitekten Tyke Tykesson

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 2004. Resultat STAFETTEN

WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 2004. Resultat STAFETTEN Resultat STAFETTEN 1 Söderala 1150 Helena Jansson 144 94 238 Peter Lavér 136 94 230 Bengt Jansson 136 92 228 Stefan Burchardt 139 89 228 Carina Norling 134 92 226 2 Ulvsby 1148 Roger Jansson 142 91 233

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

KORT RESERAPPORT FRÅN OLDTIMERS BLEKINGERESA 18-21 maj 2015 18 maj:

KORT RESERAPPORT FRÅN OLDTIMERS BLEKINGERESA 18-21 maj 2015 18 maj: KORT RESERAPPORT FRÅN OLDTIMERS BLEKINGERESA 18-21 maj 2015 18 maj: Så var det åter dags igen för 40 förväntansfulla gentlemän (en del med på resan för första gången) att kliva på bussen för den årliga

Läs mer

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven.

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven. Spelregler 1. PLACERING AV SPELARNA Spelet spelas i par Spelarna står i områden som är belägna på varsin sida av nätet. Servaren sätter bollen i spel och mottagaren returnerar bollen. Mottagaren kan stå

Läs mer

Sunside: repetitionslokal för Sunsiders

Sunside: repetitionslokal för Sunsiders 1959 Jan 10 Kingside, Gunnar Lundqvist m fl (50) 15 Konserthuset, Lasse Åhman, Lars-Johan Norrby, Rune Carlsson(15) 18 Teknis, Anders Josephsson (46) 21 Handels (76) 22 Orkestertävling 25 Teknis, Bernt

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Dyslexiförbundet FMLS Ungdomssektionen i Skåne Presentation av ungdomssektionen vid pennan Johan Viebke Ansvarig ledare: Johan Viebke Ledare: Mikael (Mige) Lundahl Ledare: Eva

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Världspremiär för MopedMonopol

Världspremiär för MopedMonopol Världspremiär för MopedMonopol Club MC-Veteranerna har lanserat ett nytt sällskapsspel. Vid Prins Bertil Memorial den 2 juni var det världspremiär för det nya sällskapsspelet MopedMonopol ett sällskapsspel

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer