I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också."

Transkript

1 1

2 2

3 TILLÄGNAN "I går syntes Kalle Anka på TV-skärmen och han hördes också." Jag citerar Lars-Inge som citerar Aftonposten som skriver om sändningen den 17 november Bild och ljud genom luften. Televisionens startögonblick är bestämt. Kalle Anka tillägnas denna jubileumsgöteborgsantenn. Lars-Inge var med från början. Hans berättelse är komprimerad. Mycket har inte fått plats. Många har inte kommit med. Denna skrift tillägnas veteranerna - nämnda och onämnda. Lars-Inge är tekniker och skriver självfallet mest om arbetet med att förse Göteborg med nödvändig utrustning. Men kampen har inte bara varit materiell. Någon gång - senast till femtioårsjubileet - skall jag berätta om hur vi sprang mellan tevenollans chefer och tiggde pengar till enskilda program. Jag skall beskriva hur de centrala teveteatermandarinerna såg ut och uttryckte sig när vi avslöjade att vi tänkte göra egen teater. Jag skall analysera vår strid för en egen budget och rätten att själva bestämma programmen. Var står vi idag? Alla har väl olika svar. Men vi hade inte kommit hit utan att ett antal människor vid huvudkontoret hjälpt oss - av övertygelse eller av respekt för politiska beslut. Dessa kloka och snälla vänner tillägnas detta häfte. Licensbetalarna skall ha bästa möjliga för sina pengar. Kampen för kvalitet är den viktigaste. Alla programmänniskor, tekniker, administratörer och medverkande som bidragit med kunskap, talang och entusiasm tillägnas jubileumsantennen. Till sist tillägnar jag detta anspråkslösa verk till alla som ögnar genom det. Vet man något om gårdagen kan man bedöma nuet - och kanske, möjligen se in i framtiden. John 3

4 TELEVISIONEN I GÖTEBORG 25 ÅR Av Lars-Inge Bäckström När kom televisionen till Göteborg? På den frågan kan man tänka sig flera svar. I "NÄR VAR HUR" 1951 kan man läsa att "Liseberg i Göteborg kan ta åt sig äran att ha introducerat regelbundna televisionssändningar i Sverige". Liseberg tog nämligen år 1950 ett betydelsefullt initiativ. Tillsammans med det engelska bolaget Pye Ltd ordnade man under en månad publika tevesändningar. Tre gånger om dagen sände man per kabel program från Konserthallen till Rondo. Varannan dag bytte man program. Herman Ahlsell, Åke Falck och Per-Martin Hamberg stod för utformningen. Vår egen veteran Kåge Sigurth deltog i två dagar med ett specialnummer. Under en sju minuter lång monolog gjorde han av en herrhatt tolv olika damhattar. Publikintresset blev inte vad arrangörerna hade räknat med. Kanske berodde detta på att man på långt avstånd fick betrakta skärmar som bara var 15 x 20 cm På Chalmers Tekniska Högskola anordnades under fjorton lördagar våren 1953 en kurs i televisionsteknik. Föreläsare var professor Olof Rydbeck, professor Henry Wallman och tekn lic Hans Werthén. I denna kurs deltog ca 300 intresserade. I november 1953 konstituerades "Göteborgs televisionssällskap". Ordförande blev Olof Rydbeck. Dessutom ingick Ture Norrman, Valter Åhman och Sven Olving i styrelsen. Sällskapets syfte var att ägna sig åt forskning och tekniska prov. Man ämnade få till stånd en TV-sändare knuten till elektronikinstitutionen vid Chalmers. Lars Sandblom och jag - då teknologer vid Chalmers - gjorde under hösten 54 och våren 55 ett examensarbete med målet att ta mot televisionsbilder från Gladsaxesändaren utanför Köpenhamn. På Råö, på Onsalahalvön utanför Kungsbacka, hade institutionen för elektronik ett rymdobservatorium. Vi byggde en känslig mottagare och monterade upp den på Råö i "borgen". Borgen var enligt uppgift en av Lasse Gatenhjelms utkiksposter. Antennen var ett stort Yagiantennsystem. Gladsaxesändaren hade en effekt på 400 watt och avståndet Gladsaxe - Råö var 200 km. Den fick vi som första bild in Danmarks Radios klocka som visade Det fanns planer på att senare bygga ett mycket stort antennsystem med 1000 m 2 absorptionsyta som skulle ge bättre, brusfria bilder. Planerna förverkligades aldrig. 4

5 Ar 1955 bildades Göteborgs televisionsnämnd. I denna ingick professor Olof Rydbeck, stadssekreteraren Gunnar Lindblad, distriktschefen Nils Dahlbeck och radiodirektör Sven Rahmn från Televerket. Sven Olving - numera professor och rektor på Chalmers - var sekreterare. Televisionsnämnden samarbetade med den svenska radioindustrin. Bland alla som borde nämnas i detta sammanhang finns 011e Franzen Philips, Björn Nilsson Svenska Radioaktiebolaget och Hans Werthén AGA. Philips lovade låna ut en televisionssändare. De övriga skulle hjälpa till med resten av den utrustning som behövdes för att producera TV program. Under tre veckor i april 1955 var jag hos Philips i Holland och deltog i bygge och trimning av den sändare som lånades till Chalmers. Sändare och antenn fraktades gratis till Sverige av Rederi AB Adolf Bratt. Försäkringarna betalades av Försäkrings AB Ocean. Televisionsnämnden hade inga egna pengar. Men genom att alla ställde upp gick det hela i lås. På Nya Chalmers vid Gibraltargatan fanns en byggnad som redan innan TV kommit till Göteborg kallades sändarestationen. Där hade man haft radarutrustning. Lokalen stod nu tom. På området fanns fyra "SJ-strålkastaremaster". I en av dessa monterades antennen. Den kom till Göteborg monterad, måste demonteras och lyftas upp bit för bit på plats i masttoppen. Arbetet utfördes en lördag i september. När linjemästare Arthur Sandahl och jag klättrade ner efter fullgjort värv hade gatubelysningen tänts. Sändaren bestod av tre skåp som innehöll: 500 watt bildsändare, 250 watt ljudsändare och sidbandfilter. I ett kontrollbord fanns apparater för kontroll och justering av bild och ljud. Antennen hade fyra gångers förstärkning varför den utsända bildeffekten blev 2000 watt ERP. Frekvensen var den för Göteborg avsedda kanal 9. Den första bilden - en testbild - sändes ut klockan på natten den 16 oktober De som hade teveapparater på den tiden var entusiaster som med stora vridbara antenner på taken försökte få in europeiska sändare. Hade dessa DX-are tur kunde de få in dansk, tysk eller italiensk teve. Några DX-are satt den aktuella natten uppe och fick till sin förvåning i stället in Chalmerssändaren. I ett litet rum intill sändarsalen ställde vi upp bildmixer, filmscanner, diascanner och ljudutrustning. Filmscannern var byggd kring en Bell and Howel projektor och var av flyingspottyp. Diaprojektorn använde samma flyingspot. Ljudmixern var en fyra rattars NEFA-mixer lånad från Radiotjänst. Sandblom skulle göra sin militärtjänst och kunde inte ställa upp varför Ernst Uno Jonsson, även han teknolog, började som tekniker. Han tog med sig sin ljudbandspelare. En enkel grammofon köptes in. Rune Thuresson, Philips i Göteborg, hjälpte till den första tiden med råd och dåd. Den enda TV-utbildning vi hade var de tre veckor jag arbetat i Holland och TVkursen Riktlinjerna för arbetet lades upp av Sven Olving. Den 17 november 1955 var all utrustning installerad och klar och vi sände för första gången både bild och ljud. Intresset för allt som rörde TV var mycket stort. Det kan man se på den mängd artiklar som då fanns i göteborgspressen. Vi hade ofta besök av journalister som skrev 5

6 om allt vi gjorde. Den 18 november kunde man läsa i Aftonposten: "I går syntes Kalle Anka på TV skärmen och han hördes också. Därmed har televisionen tagit ett stort steg framåt. Sändningarna från Chalmers kommer i fortsättningen innehålla både bild och ljud." Televisionen hade kommit till Göteborg. Den första tiden hade vi inga bestämda sändningstider. Men vi lånade filmer från olika håll och sände program varje kväll. Verksamheten var officiellt vetenskapliga prov och vi hade tillstånd från myndigheterna att sända. En kväll när vi sände testbild med musik och skulle stänga av sändaren ringde Sven Olving och sa att jag måste gå ut och tala om att vi skulle stänga av sändaren för kvällen. Tittarna satt nämligen kvar i hopp om att få mer film eller musik. Jag var ensam den kvällen och kunde inte annonsera vare sig från kontrollrum eller sändarsal eftersom fläktarna i sändaren störde. Enda möjlighet var att gå ut på trappan i det fria. Jag drog upp ratten på ljudmixern, öppnade dörren till sändarsalen för att gå ut och fick rejäl rundgång på ljudet. Jag hade glömt dra ner lyssningen vid sändarkontrollbordet. Det blev att stänga dörren igen, dra ner ljudkontrollen på mixern, dra ner kontrollyssningen och börja om igen. Det var första hallået i Göteborgs-TV och det gick ut till testbild. Chalmers hade egen testbild. Många stationer använde "indiantestbilden". Ingvar Svensson, t f laborator på Chalmers, konstruerade och ritade vår testbild i vilken sändarstationen ingick som motiv. Varför tittade så många på våra testbildssändningar? Man såg inte, man lyssnade. Den ljudkvalitet man fick i teve fanns inte i radio. Överföringsledningarna till mellanvågssändarna var inte av den klass vi har i dag. Sändarna bidrog också till den sämre kvaliteten. Frekvenser över 4,5 khz fanns ej med. Tevesändaren hade en avsevärt bättre ljudkvalitet, ledningarna till sändaren var endast någon meter. De grammofonskivor vi fick eller köpte var av god kvalitet och det var främst klassisk musik. Bachs Brandenburgkonsert spelades ofta och blev kanske vår signaturmelodi. Testbildsmusiken var en föregångare till dagens P3. Man hade endast en radiokanal. Melodiradion var ej uppfunnen. Sändningarna avslutades varje kväll med en speciell annons. "This is TV Gothenburg from Chalmers University of Technology in Gothenburg Sweden". Sedan följde information om frekvens, effekt m m. Vi efterlyste mottagarerapporter. Vi fick något enstaka svar men tyvärr inte från utlandet. Testbildssändningarna var viktiga. För att kunna justera in mottagarantennerna behövde man bild från sändaren. Det fanns inte några lätta bärbara bildgeneratorer som TV-reparatören kunde ta med vid reparation av mottagarna i hemmen. Och apparaterna måste repareras oftare än nu. Vi fick inte sällan telefonsamtal från reparatörer ute på fältet som ville att vi skulle förlänga testbildssändningen. Så ofta vi kunde hjälpte vi till. Det vi visade i början var Kalle Anka, Delta Rythm Boys, filmer från United States Information Service och mycket annat. Men redan från början gjorde vi egna program. 6

7 Programmen annonserades den första tiden av Gerd Pettersson (Edwards), Kerstin Dahlström (Yngvesson) och mig. Vi spelade in kvällens annonser under sändningsuppehållet vid middagen. Blev det fel fick vi ta mikrofonen och annonsera från trappan ute i det fria. Det första "levande" hallået sändes den 11 december Vi hade lånat en vidikonkamera från Chalmers. I det lilla kontorsrummet, 2 x 2 m, ställdes kameran i ena hörnet. I det motsatta hörnet satt Gerd belyst av en bordslampa. TV-programmen annonserades i tidningarna. Ändå hände det att tittare ringde och bad att få ett program de missat i repris. Vi ställde ofta upp och sände filmen i repris efter det ordinarie programmet. De första snabbrepriserna kan man säga. En uppskattad programserie blev "VEM VET VAR?". Anders Bothén och Evert Lindgren gjorde detta program som sändes första gången den De visade stillbilder med motiv från Göteborg, en bit av en fasad, en hand på en staty o d. Med hjälp av bilden och ledtrådar i ljudtexten skulle tittaren tala om var motivet fanns. Många satte upp en kamera framför teven på lördagskvällarna. Filmen snabbframkallades och kopierades för att vara till hjälp vid den rundresa i stan som man gjorde på söndagen. Många knöt nya bekantskaper. Man åkte runt på samma ställen vecka efter vecka och letade efter samma motiv. Segrarna i de sju första programmen möttes i en direktsänd final. Till detta evenemang hade vi lånat en vidikonkamera av Henry Wallman. Som kameraman arbetade civilingenjör Nils Stålberg. Segrare i finalen blev arkitekt Elsa-Brita Stjernberg, som fick en tevemottagare i pris. Söndagskvällarna avslutades oftast med andakt. Dessa leddes bl a av Isak Been och Erland Svala. Vi hade testbildssändningar varje dag och program varje kväll de första månaderna. Endast en kväll inställdes sändningarna. Julen 1955 hade vi planerat ett stort programutbud. På juldagen skulle vi visa filmen Himlaspelet. Vid eftermiddagssändningen blev det fel på scannern. En transformator brann. Vi hade ingen reserv. Det var bara att annonsera att kvällens sändningar tyvärr måste utgå på grund av tekniskt fel. Annonsen var knappt över innan Sven Rahmn ringde och frågade vad det var för fel. Han ordnade en man som under kvällen lindade om transformatorn. På annandagen sände vi igen. Himlaspelet fick sändas senare. Det var en av de besvärligaste filmer jag kört. Bilderna var omväxlande mörk skog och soldränkta ängar. Jag fick ratta hela tiden för att tittarna skulle få behållning av filmen. Kopian var avsedd för visning på bioduk och ej för teve. Dynamiken på ljudet var inte heller lämplig för teve. Jag måste hela tiden kompensera de största ljudvariationerna. Händerna räckte inte till att sköta både bild och ljud. Jag fick ta till fötterna. Jag var ensam vid sändningen. Programansvarig var Sven Olving. Ernst Uno Jonsson och jag var tekniker. Ibland hjälpte 7

8 våra hallådamer till som ljudtekniker. Vi tekniker skötte även TV-sändaren. Servicen fick ofta göras på natten efter sändningens slut. Radiotjänst tog över programansvaret i februari Nils Dahlbeck efterträdde Sven Olving. Dansk TV planerade att sända hem en handbollslandskamp från Mässhallen. Ett gäng tekniker under Gunnar Brummestedts ledning kom till Göteborg för att rekognosera länksträckan. Tre tekniker från Sverige - Ragnar Sjöström, Bertil Svartvall och jag - hjälpte danskarna med proven. Danskarna hade med egen länk. Med den provades de olika länkhoppen mellan Göteborg och Köpenhamn. De danskar som kom hit hade gjort sextio OB-sändningar, så vanan fanns. Från Mässhallen drogs några hundra meter kabel till Burgårdens samrealskola. Därifrån togs det första länkhoppet till Guldhedens vattentorn. Nästa länkstation var en mast på Onsala kustradiostation. Grimeton var nästa anhalt och därifrån ett länkhopp till Hallandsåsen. Det blev ingen semestertripp den vecka provet gjordes. Jag beundrade danskarna som utan att tveka klättrade upp i masterna trots kyla och is. Det sista länkhoppet gav oss problem - vi fick inte genom signalen. Enda möjligheten var att dela sträckan i två hopp med en mellanstation på Kärnan i Helsingborg varifrån man tidigare länkat. Men utrustningen räckte inte. Vi kontaktade NRK i Oslo. Den enda länk Rikskringkastingen kunde låna ut var uppsatt i Holmenkollen. Is och snö gjorde det enligt norrmännen omöjligt att ta ner utrustningen. Danskarna erbjöd sig att ta ner den själva. Men så visade det sig att det var mottagaren som drivit i frekvens. När det felet var justerat fungerade länkhoppet som planerat. På Hallandsåsen hade man en länkbil som kontrollstation. Det var en blå Citroen. Vid radioanrop kallade man på Blå Citronen när man ville ha kontakt. Efter sändningen kunde bilen inte ta sig från platsen för egen maskin. Efter några dagar kunde den bogseras genom snön av en traktor. Ett OB-team från Danmarks Radio kom upp med OB-buss och gjorde sändningen den Producenten Paul Leth Sörensen tjänstgjorde även som mixertekniker - för övrigt den enda producent som tilläts vara mixer. Kommentator var Gunnar "Nu" Hansen. Från Stockholm kom Gösta Riback och Bo Orelöv och med sig hade de en Marconilänkutrustning. Vid Guldhedens Vattentorn tappades signalen från den danska länken och överfördes med ett länkhopp till Chalmers. Handbollslandskampen direktsändes även från Chalmerssändaren. Bo Orelöv stannade kvar i Göteborg som Radiotjänsts förste tevetekrriker. Vi som redan arbetade i Göteborg var anställda och avlönades antingen av Chalmers, Televerket eller Svenska Radioleverantörers TV-medel som ibland kallades filmfonden - samma fond som finansierade starten av Stockholms teve på Tekniska Högskolan. Under våren var det flera teveaktiviteter i Göteborg. Men göteborgarna ansåg sig styvmoderligt behandlade av Stockholm. Köpmannaföreningen ordnade bland annat ett protestmöte på Handelshögskolan. Där pläderades främst för att Göteborgs teve skulle byggas ut. 8

9 Radiochefen Olof Rydbeck gjorde också ett besök i Göteborg och talade om Radiotjänsts planer för teves framtid i Göteborg. Med sig hade han tevechefen Henrik Hahr och teknikdirektören Johan von Utfall. Våren 1956 ordnades en producentkurs i Stockholm. Från Göteborg deltog Gerd Pettersson (Edwards). Vid sändarestationen på Chalmers fanns en röd lada. I den förvarade Skeppsprovningsanstalten sina båtmodeller - av somliga kallade mumierna. Radiotjänst köpte ladan som blev Radiotjänsts andra egna fastighet. Den första var en barack på A1. Ladan inreddes med en studio på 35 m 2 och ett kontrollrum. Ytterväggarna isolerades. Den slutliga inredningen och installationen gjordes av oss tekniker. Kontrollrummet delades så att vi fick ett separat litet ljudkontrollrum. I detta ställde vi upp en Maihak ljudmixer, en Studer bandspelare och ett EMT grammofonverk, utrustning som vi fick från Stockholm. Ljudteknikern fick med nöd och näppe plats - och det kylskåp vi hade för Coca Cola. Denna dryck var under många år vårt livselixir. Vatten fick vid behov hämtas i sändarstationen. Scannern kompletterades med en Albrecht perfobandspelare. Tidigare kunde vi bara visa filmer med optiskt eller strippat ljud. Perfobandspelaren drevs - och synkroniserades till projektorn - med en cykelkedja. Bengt Forsberg kom ner och gjorde denna innovation. Därefter fick vi en textmaskin. Den hade konstruerats av Jocke Johansson m fl på Teknissändaren i Stockholm. När vi sände utländska filmer matades den översatta texten automatiskt fram i en särskild projektor och dubbelkopierades på filmen. Alltför ofta krånglade automatiken och texten fick köras fram för hand. Hade man manus eller hade hunnit repetera filmen gick det bra. Men ofta kom filmen för sent. Då hände det att texten ibland kom för tidigt, ibland för sent. Tittarna var tåliga. Serien Djungel Jim som vi sände fick ofta texten matad för hand. Den första göteborgska tevejournalen sändes den och visade bilder från skidlopp, motortävlingar och fotboll. Evert Lindgren framkallade 180 meter i dosa och klippte hop filmen så att den kunde visas samma kväll klockan Vi producerade annat. Fatilarkalkylen ägnades ett program. Vi hade denna dag två kameror. Det blev det enda program under Chalmerstiden som sändes med klipp mellan två kameror. I programmet Hemmakväll medverkade skådespelare och amatörer. Programledare och producent var Anders Bothén. Bland de medverkande kan nämnas Ragnar Ulfung, Evy Tibell och Lapp-Lisa. I serien löpte en kunskapstävling mellan skolorna i Göteborg och kringliggande städer. Segrare blev till slut Samrealskolan i Kungsbacka. Laget fick en resa till Stockholm som pris. Resan var skänkt av SAS. Britt Ahlsell gjorde en familjeserie där skådespelarna var Lili Landre, Putte Ahlsell, Anna Bergman och Puck Ahlsell. Gerd Hallberg (Edwards) producerade barnprogram. Det var sång och musik, små teaterföreställningar, uppläsningar och sagoberättande. Vid ett tillfälle flyttade vi kameran utanför studion. P i a Forneus satt utklädd till indianska och 9

10 grillade korv vid sitt tält i backen till sändarstationen. Hon hade i ett tidigare program visat hur man gör en indiandräkt. Gösta Berrman höll i TV-skolan. Här gjordes allt. Man byggde elmotorer, man skrev och uppförde teaterpjäser. Bror Halldin hjälpte tidigt till med dekorbygge och dekormålning. Alvar Bernhardsson som arbetade på Stadsteatern bistod med rekvisita och dekorjobb. Staben hade utökats med ljudteknikern Gösta G u s Sellin. Planerna på att ta emot Köpenhamnssändaren aktualiserades. Lämplig plats för ballempfangmottagning var Grimeton utanför Varberg. Där fanns 135 meter höga master, Eiffeltorn i miniatyr. Problemet var att Grimeton sände radio på ett stort antal frekvenser. Uvertonerna från sändarna gick direkt in på tevemottagarens mellanfrekvens. Eller också uppstod korsmodulering av övertonerna och störde mottagningen. Första gången vi var där under Hans Werthéns ledning blockerades mottagaren helt. När vi slog från sändare för sändare blev störningarna mindre och mindre. När hela radiostationen stoppats - fullständig radiotystnad - blev mottagningen helt godtagbar. Eftersom provet utföll positivt började vi arbeta med att störa av sändarna. Till slut lyckades vi få en godtagbar signal att länka vidare. Upp till masten kunde man åka hiss - en öppen korg i vilken fyra man kunde tränga ihop sig. Korgen hade staglinor men svajade när det blåste. Hissmaskineriet var ett spel på marken och sköttes av en man. Kommunikationen mellan korg och spel fick man klara med rop. Vid kraftig vind måste hissen stoppas vid varje stag så att vi kunde hålla från med fötterna innan hissningen eller firningen kunde fortsätta. När vi skulle ner i nattmörkret och kulingen kändes det tryggare att klättra de 135 metrarna. Vi hade skydd runt stegen så det kändes inte obehagligt. Överst på masten fanns en 45 meter lång tvärbalk. Längst ute på balken hade man en härlig utsikt över Varbergstrakten. Länkantennen stod högst uppe på balken. Dit fick man klättra på en liten stege utan ryggskydd. Ingen tänkte på att det kunde vara riskabelt att klättra upp. Vi var alla vana mastklättrare. I Mölndal byggdes en mellanstation på överföringssträckan till Chalmers. Denna länkbil kallades "Hahrsprånget" efter dåvarande tevechefen i Stockholm Henrik Hahr. Han var uppe i masten och inspekterade anläggningen tillsammans med Nils Dahlbeck m fl. Länksträckan från Grimeton var klar och invigdes officiellt den Från och med nu kunde vi sända egna producerade program, filmer från Stockholm, inlånade filmer - och även Eurovisionsprogram. Men det var inte alltid problemfritt. Vi tog mot en fotbollsmatch men fick inte sända ut den över sändaren. Det pågick samtidigt en match i någon av de lägre divisionerna. Man var rädd att publiken skulle välja matchen från Frankfurt. De första åren löste man inte licens i Göteborg. Däremot fanns det ett mottagarebevis som kostade 10 kronor. När länken sedan blev klar infördes licens även i Göteborg. Sommaren 1956 flyttade Allan Moberg till Göteborg med filmkamera och klippbord. Nu kunde vi göra egna filmprogram. 10

11 Vi följde tillblivelsen av Figaros Bröllop på Storan. Operan sattes upp av professor Witt. Vi var med från förberedelserna till och med generalrepetitionen. Varje år gör TSO en resa till Danmark. Göteborgs-TV filmade 1956 artistunderhållningen under resan och i Danmark. Den gången var vi tvungna ta med all belysning och ljudutrustning från studion i ladan. Det enda som fanns kvar var en grammofon för testbildssändningen. Vi filmade även nyhetsinslag som sändes upp till nyhetsprogrammet i Stockholm. Programmen från Stockholm kom per tåg eller flyg en dag försenade. Direktsändningar kunde vi inte ta emot. Vi ville självfallet kunna ta in Stockholms tevesändare på samma sätt som Köpenhamnssändaren. Ernst Uno Jonsson och jag mätte fältstyrkan på Omberg, i Kilsbergen och i Norr-köpingstrakten. Parallellt arbetade man i Stockholm på en provisorisk länk i väntan på pengar till den permanenta länken. I Norr-köping togs stockholmssändaren in ballempfang. Därifrån byggde Arne Sanfridsson, Paul Ström, Sven-Olof Nilsson, Jan-Erik Carlstrand, Roland Önesand m fl en provisorisk länk till Göteborg över Roxen-Omberg-Falköping-Borås-Hindås-Mölndal in på länken från Köpenhamn. Antennerna placerades i luftbevakningstorn. De byggde också egna torn. Det första de gjorde när de kom till ett torn var att sätta upp en åskledare. Det visade sig välbetänkt. En dag drog ett åskväder fram. Paul Ström var uppe i tornet och vet hur det känns när blixten slår ner ett par meter bort. Länken blev klar för användning den Underhållet av länksträckan sköttes från Stockholm till Omberg av Bengt U Eriksson, från Omberg till Göteborg av Jan-Erik Carlstrand och Roland Önesand. De var ständigt på resande fot. När vi upptäckte att det var fel på länken ringde vi länkstationerna. Hos hjälpsamma människor i närheten hade vi satt upp monitorer så att vi snabbt kunde få reda på hur långt överföringen fungerade. När ett åsknedslag orsakade avbrott måste vi byta motstånd, kondensatorer och rör - ett tiotal av varje. Vi hade tre personer ute på reparation så avbrotten blev korta. Om vi inte hann få länken lagad tog vi till reservprogram eller Eurovision. De TV-journaler vi fick från Stockholm hade endast effektljud. Texten fick speakas direkt. Gerd och Kerstin fick hjälp med hallåandet av Britt Ahlsell, Gunvor Lanevik, Britta Rodosi och Dag Stålsjö. Erland Svala var en ofta sedd gäst. När någon behövde en skruvmejsel eller tång kunde Erland fiska upp verktyget ur prästkappan. Erland hade kurser på stan i tevemottagarbygge. När stockholmsproduktionen ökade minskade Göteborgsproduktionen. I slutet av december 1957 kunde man läsa i göteborgstidningarna: "Göteborgs TV läggs ner". Länken Stockholm - Göteborg fungerade bra. Våra vänner i Stockholm tyckte att vi kunde nöja oss med filmproduktioner som skulle sändas via Stockholm. 11

12 Chalmerssändaren stängde den En ny kraftig sändare öppnades på Brudaremossen. Göteborg skulle få sitt första liveteam. Några tekniker anställdes i Göteborg, några kom från Stockholm. Göteborgsteamet började med några månaders kurs i Stockholm. Teamet såg ut så här: Lennart Holmberg TOM och teknisk chef. Ebbe Friman, Leif Holtelius och Lars Folke Olsson kameramän. Stig Arkhammar och Roland Önesand kamerakontroll. Ingemar Arvidsson bildmixer. Ingvar Big Pettersson och KWP Roth ljudtekniker. Conny Kingfors belysare. Bertil Johansson och Nils Karlsson elektriker. Gunnar Andersson, Jan-Erik Carlstrand och Bo Orelöv servicetekniker. Lennart Carlzon scenograf. Lennart Sandelin och Rune Levin ateljé. Erik Söderman chaufför. En provisorisk studio planerades vid Delsjövägen. När teamet var utbildat var studion inte klar. Lokaler inhyrdes i Svenska Mässans hus "Högmässan". I utställningshallen inreddes en studio. I balkar över ljusgården fästes belysningen. Presenningar och rockwool hängdes upp som ljudabsorbenter. Den elektroniska utrustningen var OB 41. Det var en gammal spårvägsbuss från Stockholm som utrustats med fyra Marconikameror, en A/B mixer och ett ljudkontrollbord. Bussen var ett par centimeter för hög för att komma in genom porten i Mässan. Teamet ställde sig på kofångaren. Bussen kom på plats. I Mässan inreddes kontor för programpersonalen. Arne Arnbom var programansvarig producent, Bengt Röhlander och Gerd Hallberg (Edwards) producenter. Den första produktionen i Mässan var barnprogrammet "TV junior". Programmet "kördes" från stora entrétrappan och kunde följas av nyfikna genom glasdörrarna. Humle och Dumle såg dagens ljus. Figurerna roade barn - och vuxna - under många år. Kapten Bäckdahl spelades av Nils Dahlbeck, Humle och Dumle var Björn Clarin och K G Larsson. I serien medverkade även trädgårdsmästare Karlsson spelad av Sture Ericson. Åke Falck anlitades till många program. Han regisserade den direktsända teveteatern "Ett dockhem" av Ibsen. Vi kunde inte banda. Enda alternativet till direktsändningar var att filma eller telefilma videoprogram. Den 1 februari 1959 var studion vid Delsjövägen klar. Den döptes omedelbart till Synvillan av göteborgarna. När vi skulle bygga Synvillan tvingades vi som så många gånger senare att pruta i lokalprogrammet. I stället för att bygga en mindre studio än planerat valde vi att stryka kontorsrummen. Vi hyrde i stället tre baracker av den typ som finns på byggarbetsplatser. Barackerna värmdes med fotogenkaminer så det första personalen fick göra på morgonen var att fylla på fotogen. Mellan Synvillan och barackerna fanns spångar så att vi inte skulle bli leriga om fötterna. OB 41 var även nu kontrollrum för bild och ljud. En enkel ljusreglerutrustning ställdes upp i 12

13 Synvillan. OB-bussen stod utanför. Tekniker och programpersonal fick i regn och rusk, i snö och kyla springa mellan buss och studio. Det var trångt i bussen så ytterkläder var inte att tänka på. Mixer, producent och scripta fick tränga hop sig på en kort bänk. Den gamla scannern från Chalmers hade i Mässan ersatts med en RCA scanner. Den ersattes efter något år av en Fernsehscanner. Bild och ljud överfördes till Brudaremossen via kabel och länk. Under sommaren 1959 gjordes stora programsatsningar. Från Götaplatsen sändes sju program som kallades Sydvästen. Programledare var Karin Sohlman (Falck) och Åke Falck. Vi gjorde en produktion på hamnkranen Chapman under färd från Vinga till barken Viking. OB-bussen lyftes ombord. I krankroken 20 meter över vattenytan hängde en plattform med kamera. Högst uppe i krantoppen stod länken. För att kunna överföra programmet under färden in genom hamnen riktade en tekniker in signalen mot länken i Biskopsgårdens vattentorn. Även där fanns tekniker som panorerade mottagarantennen. Vid en punkt under färden var man tvungen att byta till en annan länk mot Brudaremossen eftersom Biskopsgården var skymd. När vi skiftade länken föll signalen bort ett ögonblick. Vi hade inget annat val. Lennart Holmberg och Lennart Carlzon flyttade till Stockholm. Jag som varit i Stockholm under ett par år återvände som TOM och teknisk chef och Ingemar Wiberg anställdes som scenograf. På hösten 1959 kom bandtekniken till Sveriges Radio. Vi kunde spela in teveprogram. Varje klipp tog en timme. Vid klipp förstördes banden. Klippte vi kunde bandet inte användas till ett nytt program. Varje klippt program fick betala bandkostnaden. De flesta programmen gjordes därför i ett sjok. Vi spelade på tre dagar in sex barnprogram på vardera 20 minuter. En av de största teaterproduktionerna var "Smutsiga händer" av Sartre. Föreställningen var nästan tre timmar lång och skulle spelas in under fyra dagar. Slutscenen var besvärlig så den fick lov att göras den femte dagen. En handgranat skulle kastas in genom ett fönster. Rune Levin satt uppe i taket med hinkar med murbruk och sågspån. Vid sidorna av fönstret stod andra med hinkar. Vid explosionen kastades innehållet ner. Det blev en bättre Lützendimma. Scenen blev bra. Det var tur. Det skulle ha tagit dagar att bygga upp dekoren igen. Arne Arnbom flyttade tillbaka till Stockholm. Karl Axel Sjöblom KAS kom istället. Vi gjorde under de kommande åren många OB-sändningar från skilda delar av Sverige. Göteborgs teveteam gjorde den första produktionen i Malmös nya studio på Baltzarsgatan. Malmö hade inte fått sitt eget team. Vi reste runt i Värmland, Bohuslän och Dalarna. Under somrarna var Göteborgsteamet semesterersättare i Stockholm. Vi fick rykte om oss att alltid dricka kaffe. Det var överdrivet. Foajén i Synvillan var vårt enda uppehållsrum och räckte inte till. Vi fick inte plats på en gång. Vi fick dricka kaffe i omgångar. Mera sant var det att vi tvättade bilar. Vi tog vara på pauserna. Vi hade rena bilar. När vi år 1961 skulle byta OB-bussen mot fasta kameror var det som vanligt ont om pengar. Malmö och Aktuellt skulle få kameror samtidigt. Så det blev bara tre kameror på varje ställe. 13

14 Men redan nästa år fick vi den fjärde. OB 41 blev gemensam resurs. Senare lånades den ut till Rikisutvarpid på Island. Nu står den på Tekniska museet i Stockholm. Synvillan byggdes ut i etapper. Den andra etappen innehöll kontor, garage, förråd, en mindre verkstad och matsal. Vi kunde göra oss av med barackerna och flytta in i värmen. Restaurangen sköttes av fröken Berglund och fru Blomberg - två verkliga matmammor som stod för mathållningen fram till De första åren var studion inte bara inspelningslokal utan även snickeri, måleri och förråd för teknisk rekvisita. I en sista etapp byggdes de båda huskropparna samman med en tredje del. Där fick vi snickeri och monteringshall. Vi hade även en framkallningsmaskin för svart/vit film. I april 1967 byggdes Vita huset och Aktuelltstudion. Vita huset var en kontorsbarack. I aktuelltstudion arbetade vi som framgår av namnet med nyheter. Här fanns en kamera. Vi använde flitigt ljudkontrollrummet som ingick i filmmixern. Här mixades all film som gjordes i Göteborg. Vi hade anställt två filmteam. Dessutom använde vi frilans. I filmmixern huserade Hadar Bergman och hans filmmixerur vore värt ett eget kapitel. Det var ett hopkok av cykelkedjor, hjul och axlar. Men det fungerade mycket bra. Den största satsningen under sextiotalet var Bengt Bratts och Kent Anderssons BLÅ GATAN. Bo Hermansson producerade serien. Synvillans studio räckte inte till. Vi hyrde in oss i Svenska Mässans Industrihall och byggde en 40 meter lång och 6 meter hög exteriör. Några av interiörerna byggdes också i Industrihallen. Men de flesta gjordes senare i Synvillan och klipptes in i inspelningarna från Mässan. År 1964 lämnade Nils Dahlbeck chefsskapet för att ägna sig enbart åt programverksamhet. John Forsberg tillträdde som distriktschef. Programpersonalen hade sina kontor på Stora Nygatan tillsammans med Sveriges Radios centrala administration och radioproducenterna. Resorna blev många för teveproducenterna. Därför byggde vi en kontorspaviljong vid Delsjövägen. Byggmästare G Albert Gustafsson hade fått rätten för Sverige till en ny typ av monteringsfärdiga byggnader och byggde paviljongen. Vi döpte den därför till Albert Hall. Hit flyttade teveproducenterna. Gunnar Hagner blev chef på programavdelningen efter Roland Eiworth och Kåge Sigurth. Göteborg fick sin första videobandmaskin hösten Tidigare hade vi varit tvungna att spela in i Stockholm. Vi fick en RCA TR 21. Vi slapp ta om inspelningar på grund av länkfel eller störningar på länköverföringen. TV2 tjuvstartade i Göteborg den Den officiella starten i hela landet ägde rum den 14

15 Planerna på ett permanent radio- och tevehus tog fastare form. Vi förstod att pålning och annat byggarbete skulle göra det omöjligt för oss att producera i Synvillan. John Forsberg tog kontakt med sin chalmersbroder Roland Jerneryd på Göteborgs Fritidsnämnd. De kom överens om att Sveriges Radio skulle bygga en hall med två tennisbanor och en vägg emellan. Vi skulle göra program i den tills det nya huset var färdigt. Då skulle Göteborgs stad köpa hallen och använda den för tennis. Hallen ingår nu i Lilla Torps stora tenniscentrum. Spelarna kallar den för tevehallen. Roland lär fortfarande hävda att det är den bästa fastighetsaffär som Göteborgs kommun gjort. John är övertygad om att det är Sveriges Radios bästa affär. Båda kan ha rätt. Hallen projekterades så att vi skulle behöva göra så små ändringar som möjligt när vi skulle lämna över den. I den ena hälften satte vi upp balkar i taket och hängde upp belysning. Den blev en 400 m 2 stor studio. I den andra hälften kunde vi köra in OB 44 - en modern trailer med fyra svartvita kameror av fabrikatet Fernseh. Den fungerade som kontrollrum. Belysningskontroll fick vi bygga separat. I hallen - eller hallarna som vi sade - fick vi även rum med smink, loger, personalrum, bastu och förråd. En traktor drog dekorerna i en täckt vagn de cirka fem-hundra metrarna från verkstäderna i Synvillan. Videoförbindelsen från Synvillan till Brudaremossen passerade platsen för hallbygget. Det var lätt att lägga in en slinga för bild och ljud. Vi hade nu två studior. Och OB-bussen kunde ju användas för produktioner på andra platser. Vi fick nya möjligheter men även andra krav på programplaneringen. Redan år 1945 hade man börjat överlägga om ett radiohus i Göteborg. Utrymmet bakom Konserthuset tyckte man var lämpligt. Det blev som alla förstått inget bygge på den tomten och inte på de andra som diskuterades. Så kom teve och man började tala om ett radio- och tevehus. En större tomt behövdes. Många lägen diskuterades. Bland annat i Mölnlycke vid Boråsvägen och i Västra Frölunda - men där var störningarna från mellanvågssändaren för stora. Till slut bestämdes att tomten vid Delsjövägen - där Synvillan redan låg - var den bästa. Sveriges Radios första lokalprogram var på m 3. Staten satte till en parlamentarisk grupp som prutade programmet till m 3. När projekteringsuppdraget kom innehöll det även ett ekonomiskt tak - bygget fick inte kosta mer än 30 miljoner kronor. Bygget blev billigt så volymtaket nåddes först. Vi gick till riksdagen och fick tillstånd att öka 15

16 volymen till m 3. Den västra fasaden - där Riksradion nu har sina kontor - och huvudförrådet kom med i den första bygg-etappen. Vi började flytta in den Installationerna avslutades den Invigningsfesten hade förtjänat ett eget kapitel. Styrelsen deltog och sammanträdde före och efter. "Göteborgsmötet" den är bas för en ny tideräkning inom Sveriges Radio. Styrelsens ordförande förrättade den högtidliga invigningen. Vi sände hans tal genom utrustningen från Ingeniör Eliassons laboratorium från början av tjugotalet. Landshövding Per Eckerbergs anförande innehöll en vänlig punkt - vår personalklubbsordförande Steen Priwin fick motta nyckeln till Albert Hall. Vi hade byggt om programpersonalens kontorsbarack till en idrotts- och fritidsbyggnad. Vårt hus kan grovt delas in i tre delar - ateljédelen, tevedelen och radiodelen. De inramas på tre sidor av kontor som fungerar som en ljudskärm runt de känsliga studiorna. Senare har vi gjort om Aktuelltstudion till en grafisk ateljé och döpt om den till Penntagon. Ombyggnad pågår ständigt i huset. Somt är enbart positivt - vi förbättrar miljön. Annat är mera tveksamt. Platsbristen tvingar oss att för olika ändamål ta till gemensamma utrymmen som gett ljus och luft åt vår kompakta byggnad. I glada ögonblick som detta bör man jämföra vår nuvarande sammanlagda studioyta på 760 m 2 med Hallarnas 400 m 2, Synvillans 160 m 2 och Chalmersladans 35 m 2. Den stora studions 600 m 2 är lagom. Men 125 m 2 i Studio 2 och 35 m 2 i Studio 3 - nyhetsstudion - är lite jämfört både med våra behov och motsvarande utrymmen i andra tevecentra. Men prutningen av det första lokalprogrammet gick främst ut över ateljédelen. När vi fick vårt andra liveteam kom de väntade problemen. Vi har det trångt - i ateljén och på andra håll. Aven om vi lärt oss att trivas och arbeta effektivt i små utrymmen är sedan några år alla - i tevedistriktet, vid huvudkontoret, i byggnadsstyrelsen och i kanslihuset - överens om att det är hög tid att bygga ut. Så vi har gjort förstudier och skisser. Den gav regeringen byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta projekteringen av en tillbyggnad fram till färdiga systemhandlingar. I denna andra byggetapp skall vi bland mycket annat få ökade ateljélokaler och en filmstudio. När departementschefen Olof Palme år 1966 i sin proposition skrev om göteborgshuset förutsatte han att den första etappen omedelbart skulle följas av en andra. "Omedelbart" är någonting mellan tio och - förhoppningsvis - femton år. 16

17 17

18 18

19 19

20 20

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog

Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog Nyheter från Radiomuseet Nr 26, 1 mars 2011 Alla bilder där inte annat anges: Lars Lindskog Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat

Läs mer

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011

Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 Nyheter från Radiomuseet Nr 24, 7 januari 2011 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

TV-produktion / OB-teknik

TV-produktion / OB-teknik TV-produktion / OB-teknik Nils Wennerstrand P KTH/CSC Medieteknik TV-produktion / OB-teknik Studions tekniska delar, funktioner och bemanning Teknikrummets tekniska delar, funktioner och bemanning Redaktionella

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Magiska dörren. Tuva Lundström

Magiska dörren. Tuva Lundström Magiska dörren Tuva Lundström Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Elvira. Jag är 9år och går på Solrosskolan, på skolan har vi en dörr vi kallar den Den magiska dörren. På skolan har jag en person som jag tycker

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Startlista Björkstubbematchen Sida

Startlista Björkstubbematchen Sida Startlista Björkstubbematchen Sida 1 H85 2500 meter 4 anmälda S1 30489 Bo Tyvik SKK Västergötland 18:00 29011 Torsten Björkeroth SKK Västergötland 18:02 11003 Ture Gunnarsson SKK Göteborg 18:04 37375 Arne

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 54, 1 juli 2013

Nyheter från Radiomuseet Nr 54, 1 juli 2013 Nyheter från Radiomuseet Nr 54, 1 juli 2013 Lars Lindskog Redaktör l.lindskog@hem.utfors.se Viktor Ohlsson Webbmaster viktor.ohlsson@von.pp.se Dags för Gammelvala Nu är det snart Gammelvaladags! Ulf Sjödén

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Hästveda Brottarklubb

Hästveda Brottarklubb Hästveda Brottarklubb 1949-1950 Datum HBK-brottare Viktkl. Motståndare och klubb Vi Fö Oa Plac Skolbrottningar i Bjärnum. 1949-09-11 Nilsson Bertil Persson Stig, Sösdala 1 1949-09-11 Nilsson Bertil Paulsson

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 27, 1 april 2011 Bilder där inte annat anges är tagna av Lars Lindskog

Nyheter från Radiomuseet Nr 27, 1 april 2011 Bilder där inte annat anges är tagna av Lars Lindskog Nyheter från Radiomuseet Nr 27, 1 april 2011 Bilder där inte annat anges är tagna av Lars Lindskog 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Hästveda Brottarklubb 1970-1971

Hästveda Brottarklubb 1970-1971 Hästveda Brottarklubb 1970-1971 Datum HBK-brottare Viktkl. Motståndare och klubb Vi Fö Oa Plac Arbetets cup, Hästveda - Ore 4-4. 1970-09-19 Modén Tomas Niklasson Anders, Ore 1 1970-09-19 Modén Leif W.O.

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Vi kommer att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt. 4. Roliga historier, korsord och sudoku för alla

Ny tidning i Adelöv! Vi kommer att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt. 4. Roliga historier, korsord och sudoku för alla Nr. 1 ADELÖVSBLADET vecka 5-6 2011 Ny tidning i Adelöv! Välkommen till Adelövsbladet, en ny tidning gällande allt som händer i Adelöv. Vi på redaktionen kommer att jobba intensivt med detta projekt, Adelövsbladet

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Margarethakedjan 2008

Margarethakedjan 2008 Margarethakedjan 2008 Ronny Nilsson, segrare 2007 Foto: Lennart Broman Lördag 19 juli Söndag 20 juli Fagersberget, Piteå http://www.kedjan2008.pskf.se Inbjudan Piteå skytteförening inbjuder härmed alla

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Malmö City Skaters Verksamhetsberättelse 2013

Malmö City Skaters Verksamhetsberättelse 2013 Malmö City Skaters Verksamhetsberättelse 2013 Den 27 november 2012 samlades 9 entusiaster för ett konstituerande årsmöte och föreningen Malmö City Skaters bildades. Aktiviteterna startade på allvar i april

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

Barnfilmskolan presenterar

Barnfilmskolan presenterar Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

RESULTAT STÄLLNING SM KPIST 2014

RESULTAT STÄLLNING SM KPIST 2014 RESULTAT STÄLLNING SM KPIST 2014 Fredag den 22 augusti, SM och Vet-SM Kpist Ställning SM Kpist 2014 Öppen final ställning Plac Namn Grund. Ligg Knä 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Sum. 1 Bo Wettergren 271 43 47 10

Läs mer

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN FÖR DEN GEMENSAMMA TREVNADEN gäller några allmänna regler för alla som bor i bostadsrättsföreningen Äppelgården. Att visa

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Magiska dörren. Julia Björklund

Magiska dörren. Julia Björklund Magiska dörren Julia Björklund Kapitel 1- Hej Hej jag heter Evelina jag går på Njurunda friskola och jag är 10 år. Min fröken heter Kristina hon är en bra fröken hon hjälper till om de behövs. Jag är livrädd

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang 1/5 BESLUT 2016-06-17 Dnr: 15/02888 SAKEN Fotbollskväll, SVT1, 2015-09-28, 10-12 och 10-19, kl. 22.15; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang BESLUT Programmen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

SM Kpist Ställning 2015-09-11.

SM Kpist Ställning 2015-09-11. SM Kpist Ställning 2015-09-11. Final Senior Namn ening bund Sum Ligg Sum Knä Sum 1:a Sum 2:a Sum 3:e Sum 4:e Sum 5:e Summa 1 Per Andersson Gullbergs Härad ÖS 281 47 328 43 371 9 380 10 390 9 399 9 408

Läs mer

Kapitel 3- Affischen. När vi var ute på rasten såg jag en affisch. Det stod: Inga nyheter! Ni behöver inte läsa tidningen eller titta på tv.

Kapitel 3- Affischen. När vi var ute på rasten såg jag en affisch. Det stod: Inga nyheter! Ni behöver inte läsa tidningen eller titta på tv. Monstret Kapitel 1- Ljuden. -Hörde du ljudet frågade Mira? -Nej sa Lisa Vilket ljud? -Det lät som ett MONSTER sa jag! Lisa är min bästa vän. Vi satt på kemilektionen med den argaste läraren. Han hette

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Monstret Molganovitch

Monstret Molganovitch Monstret Molganovitch Av Charlie Kapitel 1: ljudet Martino var i matsalen en dag när han hörde ett konstigt ljud från köket. - Hörde du Gunnar? sa Martino. - Det är nog bara mattanten Gullbritt, sa Gunnar.

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

OG GOLFEN 2014 Klass A

OG GOLFEN 2014 Klass A OG GOLFEN 2014 Klass A Lidköping Breviken Lundsbrunn Mariestad Hökensås Vara SkövdeEkarnas Falköping Töreboda LäcköKnistad Spelare Klubb 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Poäng 1 Bengt Ryberg Mariestads GK 14

Läs mer

Del 1. Del 2. /Mattias Stridh

Del 1. Del 2. /Mattias Stridh Del 1 Den 29 Maj 1951 bestämdes att Vilske Kleva Bollklubb skulle startas. Samtidigt tog man ett beslut att snacka sig samman med IK Wilske om att få tillgång till idrottsplatsen i Vilske-Kleva. Till ordförande

Läs mer

e-puls INVIGNING STANDARDNYTT FALLUCKAN EMC SERVICES NYA SKÄRMRUMMET INVIGT MED ÖPPET HUS AUDIO, VIDEO, REGLERDON OCH HARMONICS

e-puls INVIGNING STANDARDNYTT FALLUCKAN EMC SERVICES NYA SKÄRMRUMMET INVIGT MED ÖPPET HUS AUDIO, VIDEO, REGLERDON OCH HARMONICS e-puls MARS 2012 NYHETSBREVET OM EMC INVIGNING NYA SKÄRMRUMMET INVIGT MED ÖPPET HUS STANDARDNYTT AUDIO, VIDEO, REGLERDON OCH HARMONICS FALLUCKAN DEN TRILSKANDE LABBKABELN Följ oss på Facebook www.facebook.com/emcservices

Läs mer

Minnen från min barndoms Bondecup

Minnen från min barndoms Bondecup Minnen från min barndoms Bondecup Av Arne Garbe, "handlarens påg", som nu bor i Lund Foto Bengt Olsson Hur gammal är egentligen Bonderups by och varför heter den så? 1478 stavades det Bwnderop. Jag kommer

Läs mer

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Resultatslista DM i Mete 4 juni 2006, Mariebergsviken, Karlstad. Arrangör Skoghall SFK LAG Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Damseniorer: 1. SFK Wasa 2308 gram 4 tävlande

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Tillbaka till Sjumilaskogen

Tillbaka till Sjumilaskogen Tillbaka till Sjumilaskogen Nya äventyr med Nalle Puh Översättning Lotta Olsson Av David Benedictus som tagit vid där A. A. Milne slutade. Med illustrationer av Mark Burgess, inspirerad av E. H. Shepard.

Läs mer

KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015

KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 När: 28 AUGUSTI - 2015 29 AUGUSTI 30 AUGUSTI Var: Parkgatan 35 411 24 Göteborg Exercishuset vid Heden Obegränsat med P-platser Tider: Fredagen 28/8 kl. 13 18 Lördagen 29/8 kl.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till.

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till. 1 Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson 2013-01-16 Akt 4 Nerklippt ver. 1 Hösten 1940 Personer: Thure 65 småbrukare Johanna 60 hans hustru Stina 30 dotter Mona 78 mormor Ola Norman flykting

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek VANESSA Den orädda Joachim Masannek Vanessa Den orädda Bok 3 av Joachim Masannek Illustrerad av Jan Birck Översatt och bearbetad av Marie Helleday Ekwurtzel Originalets titel: Die Wilden Fussballkerle

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

Vad jag gjorde innan

Vad jag gjorde innan Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Kpisetns dag 1/ Skövde Garnisons skf. Resultat bana. Klass 1. Klass 3. Klass 4. Klass Elit. Klass 55. Klass 65. Namn Förening Omg 1 Omg 2 Total

Kpisetns dag 1/ Skövde Garnisons skf. Resultat bana. Klass 1. Klass 3. Klass 4. Klass Elit. Klass 55. Klass 65. Namn Förening Omg 1 Omg 2 Total Skövde Garnisons skf Resultat bana Namn Förening Omg 1 Omg 2 Total Klass 1 1. Viktor Nordström Bankeryd 42 46 33 33 32 42 42 270 Klass 3 1. Lars-Olof Aronsson Kville 41 44 40 39 38 39 46 287 Klass 4 1.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Korta Banan, m (71)

Korta Banan, m (71) Klubbmatchen /, IK Hakarpspojkarna, 0-0-0 Sida Korta Banan, 0 m () Torild Bornetun.0. Bo Turesson. +.0. Anna-Karin Argus-Johansson. +..0 Berndt Tenlid. +.. Kjell Holmqvist. +.0. Rolf Gabrielsson. +.. Sven-Olof

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer