Trumpetsvampar Craterellus. En litteraturstudie om släktet trumpetsvampar av idag.
|
|
- Lars-Göran Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap III, 7,5 hp Trumpetsvampar Craterellus En litteraturstudie om släktet trumpetsvampar av idag. Projektarbete av Peter Forsberg Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth Wiklund
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Metod och material... 3 Resultat... 3 Svart trumpetsvamp Craterellus cornucopioides... 4 Rödgul trumpetsvamp Craterellus lutescens... 5 Trattkantarell Craterellus tubaeformis... 6 Grå kantarell Craterellus cinereus... 7 Kruskantarell Pseudocraterellus undulatus... 8 Violgubbe Gomphus clavatus... 9 En svamps livscykel, reproduktion... 9 Rödlistan Diskussion Referenser Försättsbladets bild, cleaning-a-trumpet.jpg, ( ) 1
3 Sammanfattning Denna rapport ger först en översiktlig genomgång av den högre systematiken inom Fungi. Därefter tas de inhemska svamparter upp som idag via molekylära undersökningar hör till släktet Craterellus: svart trumpetsvamp Cr. cornucopioides, rödgul trumpetsvamp Cr. lutescens, trattkantarell Cr. tubaeformis, grå kantarell Cr. cinereus och kruskantarell Pseudocraterellus undulatus. På grund av att de molekylära undersökningarna även inbegripit material från Nordamerika tas resultat från de artiklarna med när intressanta resultat har påvisats. En tidigare svampart har tagits bort från släktet, nämligen violgubbe Gomphus clavatus. Inledning Svampar tillhör domänen Eukaryota, riket Fungi och fylum Basidiomycota. Svampar är släkt med andra organismgrupper som djur och växter utifrån hur cellerna är uppbyggda. Svampar är närmare släkt med djur än med växter och i cellen finns en kärna omgiven av membran och i kärnan finns det genetiska materialet. De har också förmåga till sexuell reproduktionen. Det speciella med svampar är dess förmåga att bryta ner förna, att leva i symbios med en annan art i form av mykorrhiza och parasitera på en värd. De olika svampfyla som existerar enligt den nya klassificeringen: Fylum Blastocladiomycota Encelliga svampar som periodvis kan leva i syrefri miljö. Huvudsakligen saprofager men en del är parasiter. Fylum Microsporidia Ett fylum av parasiter som är encelliga och bildar sporer. Infekterar värddjurets celler och därmed påverka dess utveckling. Fylum Neocallimastigomycota En fylum bestående av cellulosa- och ligninnedbrytande anaeroba mikroorgansimer. Ofta finns de i betande djurs matspjälkningssystem. Fylum Glomeromycota Ett litet fylum bestående av svamparter som är obligata mutualistiska symbionter. Har en viktigt ekologisk och ekonomisk funktion. Fylum Chytridiomycota I detta fylum finns inte så många arter och inte heller är det storsvampar. Pisk- och gisselsvampar är släktena som ingår. Fylum Ascomycota Ett fylum där svampkropparna varierar utseendemässigt. Från små encelliga jästsvampar till mycelbildande murklor. De bildar sporer i sporsäckar. 2
4 Fylum Basidiomycota Det fylum till vilka de för allmänheten mest kända svampsläktena ingår, dvs soppar, kantareller champinjoner och rostsvampar. Levnadssätt är förna nedbrytare, mykorrhiza och parasitiskt. De bildar sporer på basidier. Från början var tanken att denna rapport enbart skulle behandla systematiken hos svart trumpetsvamp Craterellus cornucopioides. Efter en tids litteraturläsning om familjen Cantharellaceae började en undran uppstå varför trattkantarell och rödgul trumpetsvamp ibland hade släktnamnet Craterellus men oftare Cantharellus. Skillnaden bestod huvudsakligen i att sentida akademisk vetenskaplig litteratur hade Craterellus och tidsmässigt mer populärvetenskapliga svampböcker Cantharellus. I en äldre svampbok (Nylén, 1986) hörde rödgul trumpetsvamp till Craterellus, vilket kan ses som ett exempel på osäkerheten om rätt tillhörighet. Huvudorsaken till förändringarna av svampnomenklaturen, som inte bara inbegriper Cantharellaceae, har att göra med de molekylära undersökningsmetodernas framgångar. Dessa har medfört att den tidigare klassificeringen baserad på morfologisk taxonomi tydligt har förändrats. Livscykeln för dessa svamparter inom Craterellus består av både en asexuell och en sexuell reproduktion. Metod och material De metoder som har använts för att få fram information har bestått av litteratursökning i svampböcker och svampkompendium. Via sökningar på internet och i databaser har intressanta vetenskapliga artiklar hittats och slutligen via programmet MycoKey (version 3.2). Resultat Innan molekylära undersökningar började genomföras gällde i huvudsak indelning av svamparna via dess morfologiska karaktärer. Denna indelning utgick från en tydlig karaktär för att bestämma om en svampart inom Cantharellaceae skulle tillhöra Craterellus eller Cantharellus. Om hyferna saknade söljor hamnade arten i förstnämnda släktet, Craterellus. Molekylära studier på Cantharellus och Craterellus arter de senaste 15 åren har gett upphov till i flera fall en förändring av släkttillhörighet. På familjeplanet har också förändringar skett vilka inte tas upp här. Nedan visas var i taxonomin trumpetsvamparna återfinns. Basidiomycota - Fylum Basidiesvampar, svampar med sporer på basidier Agaricomycotina - Subfylum Egentliga basidiesvampar Agaricomycetes - Klass Cantharellales - Ordning Cantharellaceae - Familj Craterellus - Släkte 3
5 Utifrån litteraturstudier har fem stycken inhemska svamparter i släktet Craterellus (figur 1-5) diskuterats i detta arbete, nämligen: svart trumpetsvamp, rödgul trumpetsvamp, trattkantarell, grå kantarell och kruskantarell. De två sistnämnda är inte välkända svamparter bland svampplockare. Alla fem har två för Craterellus tydliga morfologiska karakteristiska och de är att foten är ihålig och trattformad Ett annat kännetecken är att hymeniet finns på svamparnas utsida och är antingen slätt eller ådrigt radiellt. Mikromorfologiska karaktärer är hämtade från Fungi of Switzerland (1986). Svart trumpetsvamp Craterellus cornucopioides Figur 1 Svart trumpetsvamp Mikromorfologiska karaktärer hos svart trumpetsvamp: Sporer x6-10 my brett ellipsoida, släta, hyalina Sporfärg - rosa till gul ton eller vitaktig. Sporer per basidie - 2 Cystidier - nej Hyf med söljor - nej DNA sekvensanalyser (Dahlman et al, 2000) på två svamparter som är mycket lika svart trumpetsvamp (figur 1) har utförts, nämligen Craterellus fallax och Craterellus konradii växandes i Nordamerika. Resultaten har visat att detta är samma arter. Sporfärg och sporstorlek har varit något annorlunda än den vanliga svarta och de har därför tidigare ansetts vara separata arter. Fruktkroppens tratt varierar i färg beroende på luftfuktighet. I torrt väder gråbrun och fuktigt blåsvart. Dess undersida är blågrå till gråsvart nästan svagt rynkigt/slätt hymenium med träig fot i basen. (Holmberg et al, 2009) 4
6 Rödgul trumpetsvamp Craterellus lutescens Figur 2 Rödgul trumpetsvamp Mikromorfologiska karaktärer hos rödgul trumpetsvamp: Sporer x 6-8 my släta ellipsoida Sporfärg - vitaktig till blekgul Sporer per basidie - 4 Cystidier - nej Hyf med söljor - ja Några övriga särdrag och fakta: Ibland saknas färgpigment bland normalt färgade rödgula svampar (figur2). De är enbart helgula eller enfärgat gråsvarta (Holmberg et al, 2009). Hatten är brunaktig men färgen beror på tätt sammanliggande bruna fibriller. När den åldras reser sig fibrillerna och den underliggande gul-orangea färgen kommer fram. Kalkgynnad Lukt stark, mycket karakteristisk fruktartad 5
7 Trattkantarell Craterellus tubaeformis Figur 3 Trattkantarell Mikromorfologiska karaktärer hos trattkantarell: Sporer - 8,5-11 x 7-9 my släta ellipsoida Sporfärg - blekgul Sporer per basidie - 4 Cystidier - nej Hyf med söljor - ja Några övriga särdrag och fakta: Uppträder ibland i en helgul form, variant lutescens, på grund av saknat färgpigment. Det finns även enfärgat gråsvarta (Holmberg et al, 2009). Föredrar mager mark. Lukt behaglig DNA-studier har även påvisat att genetiskt finns ingen skillnad mellan Cr. tubaeformis (figur 3) och Cr. infundibuliformis utan det är samma svampart. Likaså har det gett att Cr. tubaeformins i Europa och östra Nordamerika är samma art. Däremot har en genetisk skillnad påvisats i den som växer i nordvästra USA (Oregon) mot övriga och det kan därför vara en separat art. Den har fått ett temporärt vetenskapligt namn Cr. neotubaeformis nom. prov.25 (Trappe, 2004). 6
8 Grå kantarell Craterellus cinereus Figur 4 Grå kantarell Mikromorfologiska karaktärer hos grå kantarell: Sporer x 5-8,5 my hyalina Sporfärg - vit Sporer per basidie - 5 Cystidier - nej Hyf med söljor - nej Några andra särdrag och fakta: Ovanifrån mycket lik svart trumpetsvamp varifrån den skiljs genom att den har gråa åsar under hatten som löper ner på foten (figur 4). Lukt något fruktartad. Växer företrädesvis på rik jord i lövskogar. 7
9 Kruskantarell Pseudocraterellus undulatus Figur 5 Kruskantarell Mikromorfologiska karaktärer hos kruskantarell: Sporer x 7,5-9 my släta ellipsoida ej amyloida Sporfärg - svagt gulaktig Sporer per basidie - 2, 3 eller 4 Cystidier - nej Hyf med söljor - nej Några andra särdrag och fakta: Liten trumpetsvamp var ett tidigare namn och den är minst av trumpetsvamparna. Ett tidigare namn på kruskantarell (figur 5) och mer passande till detta släkte var krusig trumpetsvamp (Ryman et al, 2006). Gråbrun hatt med krusig kant. Hymenium blågrått svagt ådrigt. Fruktkropparna växer tätt i större eller mindre grupper. 8
10 Violgubbe Gomphus clavatus Figur 6 Violgubbe En svampart som på grund av sekvensanalys på delar av DNA helt klassificerats om från ordning ner till art är violgubbe (figur 6). I en svampbok (Nylén, 1986) var det vetenskapliga namnet Craterellus clavatus och den hette då klubblik trumpetsvamp. Numera hör den till ett annat släkte Gomphus med artepitetet clavatus vilket betyder "plugg klubblik". En svamps livscykel, reproduktion Asexuell reproduktion Via vegetativa sporer så kallade konidier eller genom att mycel delas till fragment kan en asexuell fortplantning ske. Processen vid vilka konidierna bildas kallas mitos. En fördel med denna kloning är att den ger en snabbare sporspridning jämfört med sexuell reproduktion. Sexuell reproduktion (se figur 7 nedan): Under marken finns mycel från genetiskt olika individer av t ex svarta trumpetsvampar. Dessa kallas enkärnsmycel (1) plus resp. minus och när de möts kan de sammansmälta (plasmogami) och bilda ett parkärnsmycel (n+n). Det finns alltså en haploid kärna (n) från respektive förälder i cellerna. När fruktkroppar (3) uppkommer ur detta parkärnsmycel börjar basidierna (4) utvecklas där de haploida kärnorna finns. I basidierna sker en sammansmältning av cellkärnor (5) (karyogami) och basidier med en diploid kärna (2n) bildas. Denna kärna kallas även zygot och innehåller arvsanlaget från båda föräldrarna. En reduktionsdelning (6) (meios) av den diploida kärnan (och en efterföljande mitos) sker i basidien så att fyra haploida kärnor bildas inne i den. Reproduktionscykeln fortskrider och kärnorna omvandlas till sporer som vandrar ut till ändarna av basidierna (7) och frisläpps. Hamnar de frigjorda sporerna på en lämplig plats kan de börja gro och ett nytt enkärnigt mycel (8) kan börja utvecklas och livscykeln med nytt genetiskt material är fullbordad. 9
11 Figur 7 Sexuell reproduktion för en basidiesvamp. Rödlistan En kontroll i rödlistan för år 2010 visade att ingen av trumpetsvamparna var rödlistade. Diskussion Redan mycket tidigt i den mykologiska historien skiljdes Cantharellus (Fries, 1821) ut som ett eget släkte då svamparna saknade karakteristiska skivor och i stället bildade ådror. För att ur detta släkte kunna skilja ut de arter som bildade en ihålig fot togs släktet Craterellus (Persoon, 1825) fram. Diskussioner har allt sedan dess förts om skillnaden mellan de två släktena och till vilket släkte en svampart ska höra. I slutet av 1990-talet utfördes de första molekylära studierna på familjen Cantharellaceae (Dahlman et al, 2000). Bakomliggande orsaker var säkerligen att i denna familj finns populära matsvampar där en ekonomisk vinning finns som medför forskningspengar. Ett tag innan hade även lyckade försök gjorts med fruktkroppsbildning av Cantharellus cibarius i växthus (Danell et al, 1997). Med DNA-teknikens utveckling och dess resultat har ett nytt sätt att klassificera införts och som inneburit stora förändringar i ordningar, familjer, släkt och för svamparter var arbetet med nya Funga Nordica (2008) klart och där har ett stort arbete lagts ner för att få ordning på DNA-teknikens slutsatser. Ytterligare förändringar kommer säkerligen att ske när genomen kartlagts till 100 procent till vilka ekonomiska medel ännu saknas. Förutom ekonomi kan ny eller förbättrad teknik skulle kunna göra denna kartläggning enklare och billigare. Oavsett kommer denna analysteknik att att ge en alltmer komplett bild av riket Fungi. 10
12 Tidigare var ett tecken på trumpetsvampar att hyferna saknade söljor men när nu trattkantarell överförts till Craterellus gäller inte längre den regeln. Ytterligare ett kännetecken för Craterellus som ser ut att stämma även med de molekylära resultaten är att foten är ihålig, vilket stämmer med trattkantarell. Cantharellus har en solid fot. I många beskrivningar sägs att Craterellus är mykorrhizabildare (t. ex. Wiklund E, 2009) men det finns även åsikter att de är saprotrofer. En referens (Kuo M, 2006) menar att de är saprotrofer och lever på förnan och att antagandet mykorrhizabildare beror på att flera trumpetsvampsarter tidigare hörde till Cantharellus. Arvsmasseanalys har visat att variation i sporfärg och sporstorlek inte alls behöver betyda olika arter som i svart trumpetsvampsfallet. Det motsatta finns också som i trattkantarellfallet där en separat amerikansk västlig art finns trots yttre likheter. Referenser Breitenbach J. & Kränzlin F, Fungi of Switzerland, 1986 Dahlman M., Danell E. & Spatafora J.W., Molecular systematics of Craterellus : cladistic analysis of nuclear LSU rdna sequence data Mycol. Res. 104 (4) : (April 2000). Danell E., Camacho F. (1997) Successful cultivation of the golden chanterelle. Nature 385: 303. Figur 1, Craterellus_cornucopioides_03.jpg, Figur 2, Cantharellus_lutescens_03.jpg, Figur 3, Cantharellus_tubaeformis_01.jpg, Figur 4, Craterellus_cinereus_01.jpg, Figur 5, Pseudocraterellus_undulatus_01.jpg, Figur 6, Gomphus_clavatus_01.jpg, Holmberg P. & Marklund H., Nya svampboken, 2009 Kuo, M. (2006, February). Craterellus cornucopioides: The black trumpet. Retrieved from the MushroomExpert.Com Web site: craterellus_cornucopioides.html Nylén B., Svampar i skog och mark, 1986 Ryman & Holmåsen, Svampar en fälthandbok, tredje tryckningen 2006 Rödlistan, Trappe M. J. Habitat and host associations of Craterellus tubaeformis in northwestern Oregon, Mycologia, 96(3), 2004, pp Wiklund Elisabeth, Svampar - det du behöver veta om svamp...och lite till,
Kantareller. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi och geovetenskap.
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi och geovetenskap. Kantareller Kantarell, Cantharellus cibarius Svart trumpetsvamp, Craterellus comucopioides Rödgul trumpetsvamp, Cantharellus aurora Trattkantarell,
Läs merSvampar - det du behöver veta om svamp... och lite till...
Svampar - det du behöver veta om svamp... och lite till... Ett utbildningsmaterial tillägnat Umeå Universitets makalösa svampkurser! Förord Tack till Sven, Saasha och Jenny! Allt började när Elisabeth
Läs merSvampar i Vinterskogens naturreservat
Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap II, 7,5 hp Svampar i Vinterskogens naturreservat En informationsbroschyr Projektarbete av Annika Norin Svampkunskap II, (Linköping),ht-11 Handledare:
Läs merSoppar i Norden. En översikt av släktkaraktärer. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap I
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap I Soppar i Norden En översikt av släktkaraktärer Text och foto: Michael Krikorev Projektarbete Svampkunskap I HT-05 Linköping
Läs merNågot om molekylära metoder inom svampsystematiken. Projektarbete av Elin Grahn Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth Wiklund
Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap III, 7,5 hp Något om molekylära metoder inom svampsystematiken Projektarbete av Elin Grahn Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth
Läs merSvampkunskap för elever i grundskolan Morfologi och ekologi
Svampkunskap för elever i grundskolan Morfologi och ekologi Agnetha Andersson Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap II, ht-11 Handledare: Sandra Jonsson Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merVäxter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merPilobolus. Världens snabbast accelererande organism. Ewa Lilliesköld
Pilobolus Världens snabbast accelererande organism av Ewa Lilliesköld Ewa Lilliesköld Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap III Ht 2010 Examensarbete, 7,5 hp Skövde/Umeå Handledare
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merHälsningar alla barn och pedagoger på Signalen
Nissarnas svampbok Förord På signalen tycker barn och pedagoger om att vara i skogen. Vi kallar vår skog för Tomtens svampskog för det är tomten som sköter skogen. Vi har hittat ett nytt hus till tomten.
Läs merFUNGUS. Studiematerial gällande. - ett musikaliskt svampäventyr. FUNGUS fakta. av Sofia Finnilä bilderna av Tellervo Syrjäkari
Studiematerial gällande FUNGUS - ett musikaliskt svampäventyr av Sofia Finnilä bilderna av Tellervo Syrjäkari FUNGUS fakta Fungus är det latinska ordet för svampar. Det finns jättemycket olika svamparter
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merNågot om scharlakansröd vaxskivling
Inst. för naturvetenskap Kurs:Svampkunskap 5p Något om scharlakansröd vaxskivling Paper Svampkunskap 5 p Författare: Olle Nordlander Innehållsförteckningn Inledning...1 Frågeställning...1 Metod...1 Om
Läs merSvamparnas roller i svenska barrskogsekosystem. Hur ser kunskapsläget ut hos några olika grupper människor?
Svamparnas roller i svenska barrskogsekosystem. Hur ser kunskapsläget ut hos några olika grupper människor? Foto:Luna Pettersson (Fjällmossens naturreservat) Luna Pettersson Kandidatuppsats i biologi,
Läs merVerksamhetsberättelse för Linköpings svampklubb år 2009
Sida 1 av 6 Verksamhetsberättelse för Linköpings svampklubb år 2009 Svampklubben har under det gångna året liksom under tidigare år haft en omfattande verksamhet med framförallt många exkursioner men även
Läs merVarför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess en guide om mögelsvampar och mögelgifter E Bååth 20130223 Mykologi organismer med cellvägg, utan klorofyll, som har cellkärna och
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merNågra intressanta svampfynd från Umeåtrakten
Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap II, 7,5 hp Några intressanta svampfynd från Umeåtrakten Projektarbete av Nada och Zelimir Lipovac Svampkunskap II Umeå, ht-10 Handledare: Elisabeth
Läs merLångsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Läs merDe små under. Hypogeiska svampar i Norge en preliminär översikt. Vintersopptreffet 2012 Oslo Mikael Jeppson. jeppson@svampar.se
De små under jorden Hypogeiska svampar i Norge en preliminär översikt Vintersopptreffet 2012 Oslo Mikael Jeppson jeppson@svampar.se During investigations in recent years it has been shown, that at least
Läs merKalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Läs mer4 Svampar och lavar bra på samarbete
4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merTENTAMEN, Systematik 2012-05-02
TENTAMEN, Systematik 2012-05-02 EMG, Umeå universitet, Ulla Carlsson-Granér och Anders Nilsson Tentamensformalia Kursens namn: 5BI090 Ekologi och Systematik 15 hp, moment systematik VT12 Datum: 2012-05-02
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merMot nya höjder och PM & Vänners. Lunchutmaning ala hösten
Mot nya höjder och PM & Vänners Lunchutmaning ala hösten Utmaningen är en del av Mot nya höjder Make IT Move & Taste IT, i samarbete med PM & Vänner. Mot nya höjders mål är att öka intresset för naturvetenskap,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merSedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.
Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merMitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merEtt enkelt svar på vad en lav är har varit
22 fauna&flora Vad är en lav? Vad är en lav? eller ibland Vad är lava? Det är en fråga man ofta får som lavforskare en är synnerligen berättigad fråga, som det aldrig varit lätt att svara på. Svenska forskare
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009
Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn
Läs merTjernobylolyckan läget efter 25 år
Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merSvampfärgning av ull
En utmärkt färgsvamp: rödskivig spindling, Cortinárius semisanguíneus. Foto: Cajsa Lithell, se referenslista. Svampfärgning av ull - i teori och praktik Maja Agnemo Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap
Läs merNaturvärdesinventering vid Finngösa, Partille
Naturvärdesinventering vid Finngösa, Partille Underlag för stabilitetsförstärkande åtgärder På uppdrag av Golder Associates AB 2015-11-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merHarvardmetoden. en liten lathund
Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll
Läs merTentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl
Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara
Läs merSvampar. Soppar. Ett urval av ätbara och goda soppar
Svampar Soppar I regel kan alla soppar i Sverige förutom djävulsoppen ätas. Dock bör du alltid tillaga dem ordentligt eftersom det finns en del som kan vara svårsmälta eller hälsoskadliga som råa. Även
Läs merSYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Läs merKonsten att använda Internet som bestämningslitteratur
Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Av Eva Hedström Idag har de flesta av oss tillgång till dator med Internet-uppkoppling. Men hur gör man för att hitta rätt information? Oavsett om
Läs merVit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Läs mermen - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.
EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men
Läs merKAN MAN ÄTA DEN? Svampskola, Stockholms svampvänner Text: Margareta Malmberg
KAN MAN ÄTA DEN? Detta är den vanligaste frågan som ställs till en ledare för en svampexkursion. Svaret blir tyvärr oftast NEJ. Många svampar är alltför hårda, sega eller alltför små för att vara intressanta
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merNär man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.
Positiva bakterier, 26 oktober 2017 Seminarium på Særimner Text: Annigun Wedin Deltagare: Ingela Marklinder, Jenny Neikell, Phillippe Trillaud, Jürgen Körber Ingela Marklinder är docent och lärare Uppsala
Läs merPROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Läs merTOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER
TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter
Läs merTOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER
TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merFörsurning respektive återkalkning påverkan på vår funga. Dan van Ginhoven Student
Försurning respektive återkalkning påverkan på vår funga. Dan van Ginhoven Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap II, ht-11 Handledare: Elisabeth Wiklund Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2
Läs merUndervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merSik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Läs merPelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs merIntressanta fynd av kamskivlingar
Sv. Mykol. Tidskrift 2006, 27(2): 11-16. Intressanta fynd av kamskivlingar Franco Matli Karl Soop Hans Göran Toresson Centralv. 7 Djustäppv. 23 Lundag. 37 132 41 Saltsjö-Boo 792 90 Sollerön 117 27 Stockholm
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merWachtelhundens färger
Wachtelhundens färger Som uppfödare kan man ibland förundras över valparnas olika pälsfärger. Om man är intresserad av genetik är hundens färger ett intressant ämne, färger rymmer mycket av nedärvningens
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merSvampar. RMK Sagadi Naturskola Estland, Urmas Kaja foto
Svampar RMK Sagadi Naturskola Estland, Urmas Kaja foto Svamparnas värld är stor och mångskiftande. I hela världen finns fler än en miljon svamparter och endast 5-10 % av dessa har beskrivits och systematiserats.i
Läs merSvenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Läs merMatsvamp. Matsvamp. Varför svamp? Ny Nordiskt vägledning till handel, produktion og offentlig kontrol
Matsvamp Ny Nordiskt vägledning till handel, produktion og offentlig kontrol Matsvamp Med matsvamp menas fruktkroppar av ordningen Fungi som är lämplig att saluhållas Matsvamp skall inte skada konsumentens
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merSvensk Mykologisk Tidskrift. Volym 34 nummer 3 2013
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 34 nummer 3 2013 Svensk Mykologisk Tidskrift inkluderar tidigare: www.svampar.se Svensk Mykologisk Tidskrift Tidskriften publicerar originalartiklar med svampanknytning
Läs merFörra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merAdolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter
Adolfsbergs-/Storvretaskogen Rödlistade arter Naturinventering under 2015 Delrapport Sammanställd av Patrick Fritzson Version 2015-10-28 1 Arbetsgruppen Rädda Storvretaskogen Naturinventering en delrapport
Läs merBilaga 5 Bilder och illustrationer (separat bilaga till rapporten Svampar i Näsmarkernas naturreservat, publ.nr. 2016:13)
Bilaga 5 Bilder och illustrationer (separat bilaga till rapporten Svampar i Näsmarkernas naturreservat, publ.nr. 2016:13) Figur 1. Område 1. Obetad ängsgranskog öster om Tullportaberget 2007. Foto: Mikael
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR104 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder, 7,5 högskolepoäng Cell biology, genetics and applications of molecular biological method,
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merLärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan
Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Läs merArvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Läs merSvamputställningar i Stockholm under 30 års tid
SVAMPPRESENTATION Svamputställningar i Stockholm under 30 års tid Mattias Andersson Abstract Mushroom exhibitions in Stockholm during 30 years. Since 1979 a number of mushroom exhibitions have been arranged
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs mer