TJÅNSTES KRIVELS E. Parkeringsnorm för Staffanstorps kommun

Transkript

1 1 ( 1) Staffanstorps kommun TJÅNSTES KRIVELS E ÄRENDENR: MOS-4 1 DATU M: VÅR REFE REN S: Lisa Ca llreus Parkeringsnorm för Staffanstorps kommun Förslag till beslut Miljö och samhällsbyggnadsnänmden föreslås besluta att anta parkeringsnorm för cykel och bil för Staffanstorps kommun, daterad februari 2016 Ärendebeskrivning Enligt plan- och bygglagen är fastighetsägaren skyldig att anordna parkering för sin fastighet. Som stöd för att göra en bedömning av detta tar många kommuner fram en parkeringsnorm som är ett stöd vid detaljplanering och bygglovprövning. I normen finns riktlinjer för vilka krav som ställs på byggherrar och fastighetsägare så att en rimlig efterfrågan på parkering kan tillgodoses. En parkeringsnorm innebär även att samma krav ställs på alla fastighetsägare och exploatörer och därmed blir planeringsförutsättningama transparanta och förutsägbara. Besluts underlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till: Parkeringsnorm - för cykel och bil, Staffanstorps kommun, februari 2016

2 PARKERI NGSNORM - för cykel och bil Staffanstorps kommun Februari 2016 Staffanstorps kommun

3 Konsult Beställare I Isbergs gata I 9 MALMÖ I Tel: 0 I i i Org.nr: Ombud: Uppdragsansvarig: Handläggare: I Intern granskare: Jonas Andersson Karin Caesar Karolina Andersson Sophia Christianson David Palmqvist Emily Evenäs Staffanstorps kommun Rådhuset, Torget STAFFANSTORP Tel: Org.nr: Ombud: Projektansvarig: Ralp Hargemyr, Thomas Lexen Lisa Callreus I Tyrens uppdragsnummer Datum: rev , rev , rev Sökväg: 0 :\MAL\264317\n_ Text\Pnorm Staffanstorp doc

4 INNEHÅLL INLEDNING SAMMANFATINING AV PARKERINGSNORM FÖR KVARTERSMARK... 2 PARKERINGSNORM FÖR KVARTERSMARK.. 4 INLEDNING AVGRÄNSNING PARKERINGSNORM BOSTÄDER Parkeringsnorm för cykel Parkering snorm för bil PARKERINGSNORM ARBETSPLATSER... 7 Parkeringsnorm för cykel Parkeringsnorm för bil PARKERING FÖR FUNKTIONSHINDRADE BILAGA 1 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH METOD... 9 Befolkning Biltäthet Arbetstäthet och besökstäthet Färdmedelsfördelning M etod Jämförelse med andra kommuner BILAGA 2 - BEGREPPSFÖRKLARING REFERENSER & KÄLLOR

5 INLEDNING Parkeringsnormen anger parkeringstal som ska användas som vägledning för att bedöma lämpligt utrymme för parkering i plan- och bygglovsärenden. Parkeringsnormen behandlar både cykelparkering och bitparkering och visar på det lägsta antalet cykelplatser och bilplatser som ska tillgängliggöras. Parkeringsnormen innehåller parkeringstal för både bostäder och verksamheter och avser endast kvartersmark. I bilagorna finns information om vilken metod samt vilka förutsättningar som har använts vid beräkning av kommunens parkeringstal. I bilagan finns även en begreppsförklaring. Staffanstorp kommun

6 SAMMANFATTNING AV PARKERINGSNORM FÖR KVARTERSMARK Följande normer är rekommendationer som bör användas för beräkning av antal bilplatser respektive cykelplatser för boende och arbetsplatser vid planläggning, nybyggnad, ombyggnad eller ändrad verksamhet. En fullständig redovisning av hur normerna är framtagna och hur de bör användas finns i följande rappo1t. Avsteg från normen kräver särskild motivering. Parkeringsnorm för cykel Parkeringsnorm för boende Område Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun 1 Varav 0,5 besöksparkering Cvkelvlatsbehov 2,0 I (cp///~h) 3,0 (cvllsmåhus) Parkeringsnorm för cykelplatser för respektive verksamhet Verksamhetstyp Cykelplatser/1000 kvm Cykelplatser/1000 kvm BTA för anställda B TA för besökare/elever Kontor 10 2 Småindustri 3 1 Handel 3 20 Restaurang 9 29 Förskola 9 13 Grundskola 3 36 Gymnasieskola 3 36 Vård boende 2 6 Staffanstorp kommun

7 Parkeringsnorm för bil Parkering för funktionshindrade 5 % av bilplatserna bör vara anpassade för funktionshindrade, men kravet är att a lltid minst en plats ska ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entre. Parkeringsnorm för boende - flerbostadshus Lokalisering Bilplatsbehov Bilplatsbehov (bpllbostad) (bvl/1000 kvm BTA) Staffanstorp ' ' Hjärup ' ' Övrig kommun 1, Varav 0, I besöksparkering 2 Det lägre behovstalet används nära kollektivtrafik. 500 m från hållplats fö r regionbuss eller I 000 m från tågstationen. Parkeringsnorm för boende - enbostadshus Typ av parkering Bilplatsbelwv (bp//bostad) Enskild 2 11 ' Samlad 1 5 ' 2 1 Varav 0, I besöks parkering anordnas samlat 2 Varav 0, I besöks parkering Parkeringsnorm för verksamheter Verksamltetstyp Bilplatser/1000 kvm B TAför anställda Kontor 14 Småindustri 10 Handel 5 Restaurang 7 Vård boende 2 Förskola 6 Åk F-3 4 Åk4-9 3 Gymnasieskola 3 Bilplatser/1000 kvm BTA för besökare Staffanstorp kommun

8 PARKERINGSNORM FÖR KVARTERSMARK INLEDNING Kommunen har ett övergripande ansvar för planering av parkering. I detaljplaner anges var parkering ska ordnas och hur mycket parkering som ska finnas. Det är sedan fastighetsägarnas skyldighet att ordna med parkeringsmöjligheter för den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Parkeringsnormen ska fungera som vägledning vid detaljplaneläggning, hur mycket parkering planen bör möjliggöra, och som utgångspunkt vid bygglovsansökningar, vad som kommer att anordnas. Parkering behandlas i Plan- och Bygglagen (3 kap, 15 ) och parkeringsplatser är bygglovspliktiga. I den mån parkering inte kan anordnas inom den egna fastigheten kan parkeringsbehovet lösas genom parkeringsköp (friköp eller avlösen) på annan fastighet. Eventuella avtal om parkering på annans fastighet bör vara servitut (avtalsservitut). Syftet med parkeringsnormen är att ti llgodose parkeringsbehovet för boende, besökande och arbetstagare. Behovet av bilplatser påverkas av en rad faktorer som boendetäthet, biltäthet, arbetstäthet, bilförarandel, samnyttjande, närhet till service, kollektivtrafiknätens och gång- och cykelnätens attraktivitet. Men även utrymmesbrist, när staden i sig utgör en fysisk ram för ytterligare parkering, miljöaspekter och politisk vilja, vilka stadsmilj ökvaliteter som eftersträvas påverkar vilket utbud av bi lplatser som ska erbjudas. Parkeringsnormen är därmed en utgångspunkt för bedömningen av parkeringsbehovet och kan justeras utifrån det aktuella projektets förutsättningar. Parkeringsnormen används vid planering, nybyggnad, ombyggnad och vid ändrad användning av befintlig funktion. Normen anger rekommenderade värden för antal bilplatser för bostad samt för olika typer av verksamheter. Om ett projekt avser andra ändamål än de som omfattas av parkeringsnormen eller har en speciell inriktning bör parkeringsbehovet bedömas från fall till fall genom en särskild parkeringsutredning. AVGRÄNSNING Parkeringsnormen omfattar hela Staffanstorps kommun. Staffanstorp kommun

9 PARKERINGSNORM BOSTÄDER Parkeringstalen har i vissa fall angetts i spann eftersom detta ger en flexibilitet att anpassa behovstalet efter det aktuella projektets förutsättningar. Det krävs dock att förutsättningarna utreds så att en högre eller lägre norm tyd ligt kan motiveras. Parkeri ngsnorm för cykel Med en målsättning att förbättra förutsättningarna för cykel bör parkeringsmöjligheterna för cykel vara goda. Cykelparkeringens läge ska prioriteras framför bitparkering och bör anordnas så nära entren som möjligt. Minst en cykelplats/lägenhet bör vara lättillgänglig. Det bör finnas en cykelplats till va1je boende men behovet styrs av boendeform. Utöver detta tillkommer cykelplats för besökare. Cykelnormen avser i första hand flerbostadshus, vid enbostadshus ordnas cykelplats på egna fastigheten. För Staffanstorps kommun bedöms normen för cykelplatser uppgå till följande: Område Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun 1 Varav 0,5 besöksparkering Cvkelvlatsbehov 2,0 1 (cvlll~h) 3,0 (collsmåhus) Parkeringsnorm för bil Det är viktigt att alla som har en bil har möjlighet att parkera den inom rimligt avstånd från sin bostad. Genom att säkerställa att det ordnas tillräckligt med boendeparkering inom fastigheten frigörs gatuytor. Är boendeparkeringen otillräcklig är risken att de boende parkerar på gatan, vilket kan skapa problem vad gäller framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet för besökare. Det finns också en risk att de boende väljer att parkera i ett närliggande område, vilket då istället kan innebära problem för de boende i det området att finna en ledig bitplats. Säkerställandet av tillräcklig boendeparkering, framför allt i kombination med utbyggd kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelnät, ökar också sannolikheten att boende väljer att åka kollektivt, gå eller cykla till arbetet istället för att ta bilen. Parkeringsnorm för boende - flerbostadshus I vissa kommuner har man har valt att dela in behovstalet för boendeparkering i olika zoner. I Staffanstorps tätort är dock variationen i biltäthet mellan oli ka områdena inte särskilt stor. Någon zonindelning för Staffanstorps tätort har därför inte gjorts. Eftersom bittätheten i Hjärup är något lägre än medel för kommunen, troligtvis på grund av närheten till Pågatågstation, redovisas Hjärup separat. Staffanstorp kommun

10 Nedan redovisas parkeringsnormen för boendeparkering i flerbostadshus. Beräkningen grundar sig på att en bostad i snitt är ca 100 kvm BT A stor. Boendetätheten för flerbostadshus är antagen till 1,8 boende/bostad och biltätheten för Staffanstorp och Hjärup är 436 respektive 391 bilar/1000 invånare. Medel för kommunen är 426 bilar/ I 000 invånare. Lokalisering Bilplatsbehov Bi/plats behov (bp//bostad) (bp//joookvm BTA) Staffanstorp , ' ' Hjärup , ' ' Övrig kommun 1 0 ' Varav 0, I besöksparkering 2 Lägre behovstal kan användas nära kollektivtrafik. Närmre än 500 m från hållplats med regionbussar eller I 000 m från tågstation. Parkeringsnorm för boende - enbostadshus Enbostadshus kan antingen ha parkeringen på den egna fastigheten eller på en samlad parkering. Samlad parkering innebär att parkeringen för ett antal bostäder finns samlade till en gemensam parkeringsplats, och att en viss samnyttjande av befintliga bilplatser därmed kan antas. Boendetätheten för enbostadshus är antagen till 2,7 boende/bostad. Typ av parkering Bilplatsbehov (bp//bostad) Enskild 2 1 ' 1 Samlad I 5 1 Varav 0, I besöksparkering anordnas samlat ' 2 2 Varav 0, I besöksparkering Staffanstorp kommun

11 PARKERINGSNORM ARBETSPLATSER Parkeringsnorm för cykel Parkeringsmöjligheterna för cykel bör vara goda för att öka andelen hå llbara färdmedel. Cykelparkeringens läge ska prioriteras framför bilparkering och bör anordnas så nära entren som möjligt. För Staffanstorps kommun bedöms normen för cykelplatser uppgå till fö lj ande: Verksamhetstyp Cyke/p/atser/1000 kvm BTA Cyke/platser/1000 kvm för anställda BTA för besökande/elever Kontor 10 2 Småindustri 3 1 Handel 3 20 Restaurang 9 29 Förskola 9 13 Grundskola 3 36 Gymnasieskola 3 36 Vård boende 2 6 Parkeringsnorm för bil Parkeringsnorm för anställda Nedan redovisas de beräknade parkeringsnormerna för anställda vid kontor, småindustri, handel mm per 1000 kvm BT A. Beräkningarna är baserade på den antagna arbetstätheten och färdmedelsfördelningen redovisade i Bilaga I - Förutsättningar. Verksamhetstyp Bilp/atser/1000 kvm BTAför anställda Kontor 14 Småindustri 10 Handel 5 Restaurang 7 Vård boende 2 Förskola 6 ÅkF-3 4 Åk Gymnasieskola 3 Parkeringsnorm för besökare till verksamheter Nedan redovisas de beräknade parkeringsnormerna för besökare och kunder till kontor, småindustri och handel mm per I 000 kvm BT A. Beräkningarna är baserade på den antagna besökstätheten och färdmedelsfördelningen redovisade i Bilaga 1 - Förutsättningar. Staffanstorp kommun

12 Verksamhetstyp Bilplatser/1000 kvm BTA för besökare Kontor 2 Småindustri I Handel 25 Restaurang 15 Vård boende 3 Bilplatsbehovet för besökare till vissa typer av verksamheter, som exempelvis vårdcentral, sportanläggningar och kyrkor, varierar kraftigt. Man bör därför i dessa fall göra en särskild utredning. Antalet besökare till handel varierar stort beroende på omsättning och läge. I regel är besökstätheten högre för butiker i de mer centrala lägena. Parkeringsnorm för besökare till skola Elevernas parkeringsbehov varierar beroende på förä ldrarnas utbildningsnivå och upptagningsområde. En särskild utredning har därför gjorts om skolors parkeringsbehov. Vid bygglov ska en redovisning göras av hur trafiksituationen är tänkt att fungera med avseende på flöde och trafiksäkerhet. Verksam/i etstyp Bilplatser/1000 kvm BTAjör besökare Förskola 6 Åk F-3 4 Åk4-9 3 Gymnasieskola 3 PARKERING FÖR FUNKTIONSHINDRADE Enligt Boverkets Byggregler ska en bilplats för funktionshindrade ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entre. Detta bör i första hand gälla entreer som är av allmänt intresse. Handikappförbunden rekommendation är att 5 % av det totala antalet bilplatser är anpassade för funktionshindrade, men alltid minst en plats. Minst en gångväg mellan en byggnads entre och parkering ska kunna användas av en person med funktionshinder. Vid planering och placering av bilplatser för funktionshindrade bör man kontrollera att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan att hindras av kantstenar, trappsteg och liknande. Staffanstorp kommun

13 BILAGA 1 METOD FÖRUTSÄTTNINGAR OCH Befolkning Staffanstorps kommun har drygt invånare varav knappt bor i Staffanstorp tätort. I kommunens översiktplan, Framtidens kommun - perspektiv 2038, antas befolkningen i Staffanstorp kommun öka till ca invånare år 2038 med utgångspunkt från prognoser gjorda I kommunen har man en bedömd boendetäthet på ca 2,21 personer/bostad totalt. Efter jämförelse med liknande kommuner har boendetätheten uppdelat på boendetyp bedömts till: Småhus Flerbostadshus 2, 7 personer/bostad 1,8 personer/bostad Andelen småhus uppgår till 78 % i kommunen. I Staffanstorps och Hjärups tätort är motsvarande andel 74 % respektive 80 %. Biltäthet Biltätheten i kommunen ligger på 426 bi lar/ I 000 invånare enligt BILPAK (SCB:s statistik rörande personbilar) vid årsskiftet 2011 /2012. För kommunens största tätorter är fördelningen enligt nedan: Staffanstorp Hjärup Kyrkheddinge med omnejd 436 bi lar/i 000 invånare 391 bilar/i 000 invånare 433 bi lar/i 000 invånare Enligt Trafikverkets prognoser för personbilstrafiken för perioden förväntas bilinnehavet öka något fram till 2030 och därefter totalt sett minska, pga. av inflyttning till tätorter där biltätheten generellt är lägre. Mot bakgrund av Staffanstorps kommuns ambition att bygga i kollektivtrafiknära lägen och ha ett väl utbyggt cykelvägnät görs antagandet att bilinnehavet inte kommer öka under perioden. Arbetstäthet och besökstäthet Arbetstätheten avser antalet anställda per 1000 kvm BTA (bruttoarea). Arbetstätheten varierar mellan olika verksamheter men har för riket tenderat att öka för kontor och minska för industri och handel. Underlag för bedömning har hämtats från handboken Parkeringslexikon (Henrikson, C-H. 1990) och andra kommuners parkeringsnormer. Staffanstorp kommun

14 I tabellen nedan sammanställs antagen arbetstäthet för Staffanstorp kommun: Verksamhet Arbetstäthet Antagen Antal anställda/ 1000 kvm arbetstäthet Kontor Småindustri Handel l Restaurang Förskola Grundskola ,5 Vårdboende Statistik kring antal besökande för olika målpunkter har inte funnits att tillgå. Besökstätheten, uttryckt som antal besökande per I 000 kvm BTA (bruttoarea), har därför även den bedömts utifrån handboken Parkeringslexikon och andra kommuners parkeringsnormer. Besökare till kontor varierar beroende på vi lket verksamhet som bedrivs samt dess läge. Verksamhet Besöks täthet Antagen antal besökare/1000 kvm BTA besökstäthet Kontor Småindustri Handel Restaurang För fö ljande verksamheter har utgångspunkten för beräkning av bilplatsbehov för besökande till verksamheter varit: Verksamhet Förskola Grundskola Vårdboende Utzånzspunkt 5 barn/anställd, 140 kvm (LOA)/avdelning, kvm (BTA)/avdelning, 20 barn/avdelning I O barn/anställd 8 boende/avdelning För gymnasieskolor fi nns ingen tillgänglig stati stik men antagandet att arbetsoch besökstätheten ligger i nivå med grundskolors har gjorts. För nöjes- och motionsanläggningar, kulturhus, hotell m fl anläggningar varierar såväl arbetstäthet som besökstäthet beroende på inriktning varför särskilda utredningar behöver göras för dessa verksamheter. Staffanstorp kommun

15 Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelningen har tagits fram via Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Verktyget använder bl.a. RES 0506 och Resvanor Syd 2007 som källa för såväl alstringstal som färdmedelsfördelning och bryter ner resultatet av resvaneundersökningen på kommunnivå. Från trafikalstringsverktyget har färdmedelsfördelningen för Staffanstorp hämtats för olika verksamheter. Färdmedelsfördelningen i tabellen nedan utgår ifrån att kommunen arbetar med att öka de hållbara transportsätten (kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik.). (enligt trafikalstringsverktyget) Skåne län Bil Kollektivt Gånz/Cykel Övrigt 54% 10 % 34 % 3% Kontor 35 % 21 % 42% 2% Småindustri 58 % 12 % 29 % 1 % Detaljhandel 30 % 7% 61 % 2% Förskola 31 % 10 % 59 % 0% Grundskola 13 % 25% 60% 2% Restaurang 16 % 10 % 73 % 1 % Vård boende 18% 6% 75 % 1 % Färdmedelsfördelningen i tabell en ovan särskiljer inte anställda och besökare, utan visar ett sammanslaget värde. Då resor ti ll och från ett kontor till allra största delen utgörs av de anställdas resor, bedöms ovanstående färdmedelsfördelning för kontor utgöra en trolig bild av hur anställda rent generellt reser. Färdmedelsfördelningen för kontor bedöms därför kunna användas för att beräkna parkeringsbehov för anställda även fö r övriga verksamheter. Vid beräkning av parkeringsbehov fö r besökande används däremot de olika verksamheternas respektive färdmedelsandel. Cykelandelen har antagits utgöra ca 60 % av den totala andelen som går eller cyklar i tabellen. En bedömning har gjorts om att en andel på 30 % bil för detaljhandel som räknats fram i alstringsverktyget är lågt för Staffanstorps kommun och att bilandelen troligtvis ligger högre för just detaljhandel. Bilandelen för detaljhandel har därför antagits till 50 %. Staffanstorp kommun

16 Metod Samtliga antaganden beskrivs utförligt i Bilaga 1 - Förutsättningar. För att kunna bestämma en norm för boendeparkering behöver man beräkna bilplatsbehovet. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten enligt formeln: Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Uppgifter om boendetäthet och biltäthet har beräknats utifrån statistik erhållen från Staffanstorps kommun. Hur många bitplatser som krävs vid respektive arbetsplats beror på faktorer som typ av arbetsplats, läge och kollektivtrafikutbud m fl. För att kunna fastställa ett parkeringstal som norm för arbetsplatser krävs det att man känner till arbetstätheten samt hur färdmedelsfördelningen ser ut. Andelen som reser med bil multipliceras sedan med arbetstätheten för att få fram parkeringstalet per 1000 kvm BT A. Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel Arbetstätheten och besökstätheten har uppskattats utifrån stati stik från Staffanstorps kommun samt jämförelse med liknande kommuner. För att få fram hur många som färdas med bil respektive cykel har Trafikverkets trafikalstringsverktyg använts. För att kunna kontrollera att den framtagna parkeringsnormen ligger på lämplig nivå har jämförelser gjorts med några andra skånska kommuners parkeringsnormer. Staffanstorp kommun

17 Jämförelse med andra kommuner En jämförelse har gjorts mellan framräknad norm för Staffanstorp och andra kommuner i Skåne. I jämförelsen nedan redovisas parkeringstal för andra kommuner inklusive besöksparkering. Kommun Bilolatserlsmåhus Bi/p/atserl/J?h Bilar!] 000 inv Staffanstorp (2016) 1,4-2,0 0,7-0,9 426 Lund (2013) 1,3-2,0-370 Vellinge (2007) 1,5-2,0-460 Trelleborg (2007) 1,8-2,0 0,9-1,0 499 Malmö (2010) 1,5-2,0 0,6-1,1 396 En jämförelse med andra kommuner (centrumområde) redovisas nedan för olika verksamheter. Siffrorna avser summan av bilplatser för anställda och besökare: Kommun Bilp/atser/1000 kvm BTA Kontor Småindustri/ Handel hantverk Staffanstorp (2016) Lund (2013) Vellinge (2007) Trelleborg (2007) Malmö (20 I 0) , ,5 Cykelparkeringsnormen ligger i de flesta fa ll ungefär lika som övriga kommuners normer för cykel parkering Staffanstorp kommun

18 BILAGA 2 BEGREPPSFÖRKLARING A vlösen Avtal där annan fastighetsägare går in i berörd fastighetsägares ställe och anordnar de bilplatser som krävs. Bilplats (bpl) Utrymme för uppställning av en bil, en "parkeringsruta". Bil täthet Antal bilar per 1000 invånare BT A Cykelplats (cpl) Parkering Parkeringsköp Parkeringsplats Samnyttjande Bruttoarea utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet. Definition enligt SIS. Utrymme för uppställning av en cykel. Uppställning av fordon, dock ej för ti llfällig angöring. Avtal där fastighetsägaren löser den egna fastighetens parkeringsbehov på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan- och Bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör samutnyttjande. Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller. Staffanstorp kommun

19 REFERENSER & KÄLLOR Befolkningsstatistik för Staffanstorps kommun 20 I 0, Staffanstorps kommun Staffanstorp kommunfakta 20 I 2, Staffanstorps kommun Utdrag ur BJ LPAK för Staffanstorps kommun 20 I 0, Staffanstorps kommun Trafikverkets trafikalstringsverktyg Parkeringslexikon, Henriksson, Carl-Henrik, I 990, Stockholm Parkeringsnorm för Vellinge kommun, Tyrens, 2007 Parkeringsnorm för Lunds kommun, Parkeringsnorm för Trelleborg, Tyrens, 2007 Parkeringsnorm för bil och cykel i Malmö, Malmö stad Stadsbyggnadskontor, 20 I 0 Staffanstorp kommun

20 Staffanstorp kommun

21 Staffanstorps kommun TJÅNSTES KRIVE LS E 1(2) ÄRENDENR: 2016-MOS-22 DATU M: VÅR REFEREN S: Lisa Callreus LTF förbud mot personbilstrafik mellan Gårdsallen och Hjärupsvägen Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka förslag till lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Vanningastigen i Hjärup daterad på remiss till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från remissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Vanningastigen i Hjärup. Årendebes krivni ng Med anledning av utbyggnaden av Äppelhagen har trafiksystemet i området förändrats, se utdrag från detaljplanen för Äppelhagen nedan. För att undvika backande sopbilar i områdets nordvästra del och underlätta framkomligheten för räddningsfordon föreslås den nu avstängda kopplingen mellan Gårdsallen och Hjärupsvägen i norr öppnas upp för sopbilar och räddningsfordon. ~~å J~ --. =.. ~ J ~ ~ f/, :_=. '~. ra-~ ~~~..:,_~:--.

22 2(2) Staffanstorps kommun TJÅNSTESKRIVELSE ÄRE NDENR:2016-MOS-22 DATUM: VÅR REFERENS: Lisa Ca llreus Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Vanningastigen i Hjärup, daterad

23 Förslag: datum Staffanstorps kommun Dnr 20 I 6-MOS-22 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Vanningastigen i Hjärup; beslutade den dd mm åååå. Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 9 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande.. 1 På Vanningastigen mellan Gårdsallen och Hjärupsvägen i Hjärup får motordrivna fordon inte föras. 2 Förbudet gäller genomfart till Gårdsallen och Hjärupsvägen 3 Förbudet gäller ej lastbilar. Dessa föreskrifter träder i kraft den dd mm åååå. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

24 1 (1) Staffanstorps kommun TJÅNSTES KRIVELS E ÄRENDENR:2016-MOS-23 DATUM: VÅR REFER ENS: Lisa Callreus LTF hävande av stannandeförbud Rudolf Bååths väg, Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka förslag till lokala trafikföreskrifter om upphävande av Staffanstorps lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Rudolf Bååths i Staffanstorp daterad på remiss till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från rernissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av lokala trafikföreskrifter om upphävande av Staffanstorps lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Rudolf Bååths i Staffanstorp. Årendebeskrivning Gällande lokala trafikföreskrifter beslutades när det fanns en mack vid Rudolf Bååths väg. Eftersom verksamheten inte finns kvar föreslås stannande- och parkeringsförbudet tas bort. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till lokala trafikföreskrifter om upphävande av Staffanstorps lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Rudolf Bååths i Staffanstorp, daterad

25 Förslag: datum Staffanstorps kommun Dnr 20 l 6-MOS-23 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Staffanstorps lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Rudolf Bååths i Staffanstorp; beslutade den dd mm åååå. Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och I O kap. 3 första stycketrafikförordningen (1998: 1276) att Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Rudolf Bååths i Staffanstorp beslutade den 12 mars 2009 skall upphöra att gälla den 11 april Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

26 1(1) Staffans torps kommun TJÅNSTESKRIVELSE ÄRENDENR:2016-MOS-26 DATUM : VÅR REFERENS: Lisa Callreus L TF handikapparkering vid Rådhuset saknas 4h Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka förslag till lokala trafikföreskrifter om parkering på Torget i Staffanstorp daterad på remiss till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från remissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av lokala trafikföreskrifter om parkering på Torget i Staffanstorp. Årendebeskrivning De parkeringsplatser som är markerade och skyltade som handikapparkering på Torget söder om Rådhuset saknar lokala trafikföreskrifter. Handikapparkeringsplatserna föreslås tidsbegränsas till 4 timmar, utan tidsbegränsning gäller generellt 3 timmar. Övriga parkeringsplatser är tidsbegrän sade till 2 timmar. Bes I uts underlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till lokala trafikföreskrifter om parkering på Torget i Staffanstorp, daterad

27 Förslag: datum Staffanstorps kommun Dnr 20 l 6-MOS-26 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Torget i Staffanstorp; beslutade den dd mm åååå. Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 På 3 stycken markerade platser på Torget söder om Rådhuset i Staffanstorp får endast sådana fordon parkeras som används för transport av rörelsehindrade med parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 trafikförordningen (1998: 1276) eller utländskt parkeringstillstånd som ger sanuna rätt att parkera. 2 Tidsgränsen gäller högst 4 timmar i följd. Dessa föreskrifter träder i kraft den dd mm åååå. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

28 Staffanstorps kommun T JÄNSTESKRIVELSE 1 ( 1) ÄRENDENR:2015-MOS-49 DATUM: VÅR REFERENS: Lisa Callreus Ändring av LTF tättbebyggt område i Hjärup Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att anta LTF nr gällande tättbebyggt område i Hjärup Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 2 december 2015 att skicka förslag till lokala trafikföreskrifter gällande ändring av tättbebyggt område i Hjärup på remiss till Polismyndigheten och Trafikverket. Polismyndigheten hade inget att erinra. Trafikverket hade dock önskemål om en mindre justering av gränserna vid Gamla Lundavägen och Lommavägen, nämligen 20 meter åt öster mot Hjärupsvägen på Lommavägen och 20 meter åt nordöst från Hökvägen på Gamla Lundavägen för att passa placering av vägmärken. Förslag till lokala trafikföreskrifter har justerats enligt Trafikverkets synpunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till LTF nr gällande tättbebyggt område i Hjärup daterad

29 Förslag: datum Staffanstorps kommun Dnr 20 J 5-MOS-49 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tättbebyggt område i Hjärup; beslutade den 2 mars Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 3 och 10 kap. 3 första stycke trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 Området i Hjärup som anges i kartbilaga till dessa föreskrifter skall vara tättbebyggt område. Dessa föreskrifter träder i kraft den 9 maj 2016 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter LTF nr beslutade den 13 maj 2010 ska upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

30 Förslag: datum Kart bilaga om Hjärupsvägen blr1\ r.fl'i l ) 1: ,3 0,6 km Områdesgräns för tättbebyggt område

31 1 ( 1) Staffanstorps kommun T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR:2016-MOS-19 DATUM: {yyyy-mm-dd} VÅR REFERENS: Thomas Lexen thomas.lexen@staffanstorp.se Årsredovisning Planering 2015 Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta: att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna Ärendebeskrivning Som ett led i kommunens strävan att uppnå god ekonomisk hushållning och förbättrad verksamhetsstyrning, upprättas för varje kalenderår en verksamhetsplan som godkänns av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljning sker halvårsvis med redovisning i september respektive februari. Stadsbyggnadskontorets plan- och exploateringsenhet biträder miljö- och samhällsbyggnadsnänmden, som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i enlighet med plan- och bygglagen, och som handhar det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten. Årsplan för 2015 beskriver övergripande den verksamhet som plan- och exploateringsenheten planerat att utföra för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under året. Årsredovisningen är en avrapportering av den verksamhet som bedrivits för nämnden och gäller för hela verksamhetsåret 1 januari till och med 31 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Årsredovisning planering 2015

32 0 Arsredovisning planering 2015 Stadsbyggnadskontoret I Plan- och exploateringsenheten Inledning Som ett led i kommunens strävan att uppnå god ekonomisk hushållning och förbättrad verksamhetsstyrning, upprättas för varje kalenderår en verksamhetsplan som godkänns av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Uppföljning sker halvårsvis med redovisning i september respektive februari. Stadsbyggnadskontorets plan- och exploateringsenhet biträder miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i enlighet med plan- och bygglagen, och som handhar det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten. För miljö- och samhällsbyggnadsnämnden arbetar enheten med detaljplaner, utredningar, planbesked, remiss-yttranden mm. Enheten arbetar också med översiktsplanering, planprogram, remisser, utredningar, tillväxt och exploatering, markanvisningar, förvaltning av markreserv och kommunala fastigheter med mera på uppdrag av kommunstyrelsen. Årsplan för 2015 beskriver övergripande den verksamhet som plan- och exploateringsenheten planerat att utföra för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under året. Årsredovisningen är en avrapportering av den verksamhet som bedrivits för nämnden och gäller för hela verksamhetsåret 1 januari till och med 31 december Övergripande mål I maj antog kommunfullmäktige nya mål för innevarande mandatperiod: Kommunfullmäktiges mål för (KF ) anger följande mål som delvis berör miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och plan- och exploateringsenhetens verksamhet: Politikområdet "Omsorg - på medborgarens villkor": - Utbudet av seniorbostäder och trygghetsboenden ska öka. Politikområdet "Platsen vi bor på": - Medborgarna ska känna delaktighet i och stolthet över platsen de bor på. - Befolkningen ska öka i en omfattning som medger en service i balans och en resursmässigt hållbar tillväxt. - Staffanstorps kommun ska vara en attraktiv boendekommun som erbjuder olika upplåtelseformer. Hyresrätter ska beaktas. - Medborgarna ska vara trygga. 1 (4)

33 Politikområdet "Engagerade medborgare": - Kommunens miljöarbete ska stärkas. - Kommunikation med kommunen ska upplevas positivt. - Medborgarens insyn, inflytande och delaktighet i kommunens verksamhet ska öka. - Ungas deltagande i och förståelse för demokratin, ansvar och skyldigheter ska öka. Kommunstyrelsen och dess arbetsutskott ansvarar för och hanterar kontinuerlig uppföljning och analys och bidrar till att påminna om och hålla målsättningar aktuella och levande i verksamheter och förvaltningar. Personal Under perioden arbetade följande personer inom verksamheten: - Anna Fogelberg, planarkitekt 100% - Katarina Jeraeus, planarkitekt 100% - Lowe Kisiel, planarkitekt 100% - Sofia Tjernström, planarkitekt, 80% (30% planering och 50% projektkoordinator MalmöLundRegionen) - Thomas Lexen, stadsarkitekt, plan- och exploateringschef, 100% - Lisa Callreus, trafik- och exploateringsingenjör, 100% - Karolina Gnosspelius, exploateringsingenjör, 100% - Carin Nilsson, exploateringsingenjör, 100%, Planering Planverksamhetens huvuduppgift är framtagande av planprogram, detaljplaner, fördjupningar till översiktsplanen samt i förekommande fall samordning och ledning av konsulter. I arbetet ingår också att samråda och föra en god dialog med medborgarna. Under perioden har enheten arbetat med följande planeringsuppdrag för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden: Typ Namn Status Dp Anneroskolan ärendet återkallat MoSN Dp Borggårdsskolan ärendet återkallat MoSN Dp Bråhögsbadet vilande DpP Flackarps by vilande Dp Hjärup Klockaregårdsvägen pågående Dp Hjärup NO etapp 2 ant , laga kraft Dp Hjärup NO etapp 3 > pågående Dp Hjärup NO etapp 4 > pågående DpP Hjärup Västerstad godk MoSN Dp Hjärup Västerstad, etapp 1a > pågående Dp Hjärup Västerstad, skelettplan > pågående Dp Hjärup Spårområdet (4-spår) pågående Dp Hjärup Vragerupsvägen (4-spår) pågående Dp Hjärup Banvallsvägen (4-spår) pågående Dp Hjärup Stationsbron (4-spår) pågående 2 (4)

34 Dp Hjärup Attevägen pågående Dp Hjärup Ängslyckan ärendet återkallat MoSN Dp Hjärup Äppelhagen ant , laga kraft Dp Knästorps kvarn Pågående/vilande Övr Kulturmiljöprogram pågående Dp Kyrkheddinge, Bjällerupsvägen pågående Dp Kyrkheddinge, verksamhetsområde ärendet återkallat MoSN Ädp del av Nordanå 8:23 m.fl, Nordanår by *l ant , laga kraft Dp Norra skolan *l pågående Dp Pihlängen ant , laga kraft Dp Stanstorp 1 :6, Roos park *l pågående DpP Sockerstan godk KS Dp Södra Stanstad (tidigare g:a Busstorget) pågående DpP Trolle By (Flackarps Trädgårdsby) vilande Dp Uppåkra arkeologiska center vilande Dp Vallby-Myllan ant , laga kraft Dp Vikhem etapp IV pågående Dp Attan vilande Dp=detaljplan, Ädp=ändring av detaljplan, DpP=planprogram, Utr=utredning, Övr=övrigt, ant = antagen, godk = godkänd,:- 1 = nya uppdrag Sedan den senaste årsredovisningen har 6 tidigare antagna detaljplaner vunnit laga kraft, arkiverats och tagits bort från listan. Under 2015 har 7 nya uppdrag tillkommit. Under året har nämnden fattat 5 beslut som gäller godkännande. Detaljplanerna för 4- spårsutbyggnaden - Dp Spårområdet, Dp Banvallsvägen, Dp Stationsbron, Dp Vragerupsvägen - har godkänts av nämnden för antagande av kommunfullmäktige. Planprogrammet för Hjärup Västerstad har godkänts som underlag för efterföljande detaljplaner. Två detaljplaner antagits av nämnden: Dp Pihlängen och Ädp Nordanå. Den sistnämnda överklagades inte och detaljplanen vann därför laga kraft tre veckor efter antagandet. Dp Pihlängen överklagades av en person ej tillhörande sakägarkretsen. Kommunen avvisade överklagan då den inkommit försent. Avvisningsbeslutet överklagades i sin tur och efter att länsstyrelsen avgjort att kommunens beslut var riktigt så har även den detaljplan vunnit laga kraft. Samrådsmöten har hållits i fö ljande detaljplaneprojekt: DpP Hjärup Västerstad, Dp Hjärup NO etapp III, Dp Roos Park och Dp Hjärup Klockaregårdsvägen. 3 (4)

35 Uppföljning Beslut uppdrag godkänn antagande Antal bostäder 200 Tabellen redovisar antalet beslut om uppdrag, godkännande och antagande av detalj planer eller program som fattats av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under åren På sista raden redovisas det antal bostäder som de antagna detaljplanerna ger möjlighet att uppföra. 4 (4)

36 Staffanstorps kommun T JÄNSTESKRIVELSE c ~DENR 2016-MOS:~~ DATUM: { } VÅR REFERENS: Cha rlotte Leander Charlotte. Lea nde r@staff a nstorp.se Årsredovisning miljö 2015 Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna. Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar bl.a. inom livsmedel- och miljöskyddsområdet. Enligt dessa lagstiftningar ska myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser. Även de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om är vägledande vid planering av verksamheten. Enligt kontroll- och tillsynsplanen ska den följas upp och redovisas för nämnden genom en delårsredovisning och en redovisning för hela året. Beslutsunderlag Miljö- och byggenhetens årsredovisning Miljö.

37 0 Arsredovisning Miljö Inledning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar bl.a. inom livsmedel- och miljöskyddsområdet. Enligt dessa lagstiftningar ska myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser. Även de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om är vägledande vid planering av verksamheten. Enligt kontroll- och tillsynsplanen ska den följas upp och redovisas för nämnden genom en delårsredovisning och en redovisning för hela året. Nationella och regionala projekt Här redogörs för de nationella eller regionala projekt som enheten deltagit i under Nationella projekt 2015 Nationella projekt drivs av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Nationella projekt som var inplanerade för Miljöenheten under 2015: - Tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i jordbruket (Jordbruksverket tillsammans med Kemikalieinspektionen) - Folkhälsomyndigheten har drivit ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan, med fokus på egenkontrollen som gäller städning och ventilation. Projektet påbörjades under 2014 och avslutades Miljöenheten har deltagit i Livsmedelsverkets nationella projekt "Distributionsanläggningar 2015". Syftet med projekten har varit att sätta fokus på vissa områden inom dricksvattenkontrollen som är viktiga att kontrollera. Regionala projekt 2015 Miljösamverkan Skåne är ett samarbetsprojekt mellan miljökontoren (motsvarande) i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Det övergripande målet med Miljösamverkan Skåne är att förbättra vår miljö samt uppnå miljökvalitetsmålen. Samverkan och gemensamma tillsynskampanjer förväntas medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet. Syftet är att genom stöd till i första hand myndighetsutövning stärka kommunernas möjlighet att hålla en hög kvalite på sin tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt att effektivisera tillsynen genom ett bättre resursutnyttjande. Styrgruppen för Miljösamverkan Skåne har fastställt vilka delprojekt som skall ingå i verksamhetsplanen

38 Projekten är: 1. Ledningsnä t 2. Idrottshallar/gym 3. Livsmedel (kosttillskott) 4. Naturvård (Strandskydd och kommunala naturreservat) 5. Dricksvatten Miljöenheten har deltagit i Miljösamverkan Skånes projekt om kosttillskott och projekt om naturvård rörandes strandskydd, samt haft fortsatt deltagande i projektet idrottshallar/gym. Miljöenheten har delvis deltagit i projekt om ledningsnät, men inte deltagit i hela projektet då det varit oklarheter kring om Länsstyrelsen ska ha tillsyn på ledningsnätet i Staffanstorps kommun eller ej. Övriga projekt 5-Yes utbyte Miljöenheten träffar kollegor från övriga 5-Yes kommuner några gånger per år. Dels träffas cheferna dels handläggare inom olika områden. Miljöenheten har genomfört ett gemensamt livsmedelsprojekt "Kontroll i butik med fokus på Listeria och hållbarhet av egentillverkade produkter". Miljöenheten har samarbetat med två andra kommuner inom 5-Yes gällande tillsyn av vårdboenden. Tillsynsområden Miljöenheten har delat upp arbetet i olika tillsynsområden. Inom respektive områd e beskrivs hur arbetet bedrivs inom området och vilken tillsynsinriktning som är planerad samt koppling till miljömålen. Generellt för samtliga områden har tid avsatts för händelsestyrd (ej periodisk) tillsyn, vilket innebär: handläggning av klagomål, anmälningar och ansökan om tillstånd information och råd givning rapportering och besvarande av remisser m.m. till andra myndigheter Miljöskydd Skyddet av den yttre miljön och människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Området omfattar bl.a. tillsyn enligt miljöbalken på så kallad miljöfarlig verksamhet gällande industrier, växthus, lantbruk m.m. Utöver detta ingår även handläggning av enskilda avlopp, förorenade områden, köldmedieanläggningar, värmepumpar, oljecisterner m.m. Arbetet bedrivs genom uppsökande tillsyn i enlighet med tillsynsplanen.

39 2 Miljöfarlig verksamhet Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningenföljande: Alla (ca 33 st) anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter (C-verks.) ska inspekteras. Tillsyn kommer också att sker genom handläggning av miljörapporter (ca 30 st). Tillsyn av U-verksamheter: (ca 20 st av totalt 150) fördelat bl.a. på 15 mekaniska verkstäder mm Tillsyn på lantbruk med växtodling inom det nationella projektet om bekämpningsmedel i jordbruket (ca 30 st av totalt 72) Handläggning av ärende som rör prövningspliktig miljöfarlig verksamhet, vägar, industrier m.m. där miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är remissmyndighet. Handlägga ärende gällande användning av slam på åkermark. Handlägga ärende om anmälan av värmepumpar. 22 st C-verksamheter har inspekterats. Flertalet har upphört som C-verksamhet och övergått till U-verksamhet eller att inspektion inte har varit möjliga av olika skäl. Totalt har 25 årsrapporter för C-verksamheter inkommit och handlagts. Det har inkommit 4 anmälan om miljöfarlig verksamhet (nya alternativt förändring i befintliga verksamheter). 2 U-verksamheter har inspekterats. Det har inkommit två ärenden om användning av slam på åkermark. Det har inkommit 7 anmälningar om värmepumpar som har handlagts. Totalt 19 lantbruksverksamheter har varit aktuella för tillsynsbesök under Två oväntade och omfattande lantbruksärenden har hanterats under 2015 som har tagit avsevärt stor del av tillsynstiden för lantbruk. Avfall och producentansvar Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningenföljande: Tillsyn av återvinningsstationer (7 av totalt 7). Handläggning av avfallsfrågor enligt miljöbalken. Dispenshantering enligt kommunens renhållningsordning. H andläggning av anmälningar om kompostering. Handläggning av ärende gällande nedlagda deponier (Vesum, Sockerbruket) Återvinningsstationerna har fått tillsyn under hösten Inga remisser från Länsstyrelsen gällande tillstånd för transport av farligt har inkommit.

40 3 Enskilda avlopp m.m. Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningen följande: Handlägga inkommande avloppsärenden. Medverkan i projekt samt tillsyn-uppföljning av tekniska nämndens saneringsplan för avloppsledningsnätet, handläggning driftsstörningar. Fortsatt handläggning av enskilda avloppen i kommunen som vitesförelagts. Handläggning av ca 20 enskilda avlopp med markbäddar/infiltration. Några enstaka anläggningar (cirka 3 st) som saknar längre gående rening än slamavskiljning kvarstår. Tillsyn över kommunens saneringsplan har påbörjats. Miljöenheten har medverkat i projektet "Ledningsnätet" som drivs av Miljösamverkan Skåne. Tillsynskampanj bedrivs under 2015 men kommunen har endast medverkat i framtagandet av material och inte i tillsynskampanj på grund utav oklarheter gällande om Länsstyrelsen eller kommunen har tillsyn över ledningsnätet i kommunen. Föroreningsskador Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningenföljande: Handlägga ärende om anmälan av avhjälpande åtgärder med anledning av föroreningsskador. Medverka i projekt Sockerbruket. Ansvarsutredning för f.d. Grevie jaktskyttebana är genomförd och ansökan om statliga medel har skickats in. Beroende på utfallet kommer mer eller mindre tid att åtgå för tillsyn. Ansvarsutredning och tillsyn inom Blomstergårdsområdet i Hjärup. Fortsatt arbete med tillsyn på övriga prioriterade förorenade områden där kommunen är tillsynsmyndighet. Ev. använda metod för inventering av förorenade områden i samband med tillsyn på C-verksamheter. Miljöenheten har under år 2013 färdigställt ansvarsutredning gällande f.d. Grevie jaktskyttebana. Ansvarsutredningen har kommunicerats med bl.a. berörda fastighetsägare och Länsstyrelsen i Skåne län. Ansvarsutredningen har också ingått som ett underlag för Länsstyrelsens ansökan från år 2013 om statliga medel för att bekosta komplettarande undersökningar och riskbedömning. Under våren 2015 har Länsstyrelsen informerat kommunen om att Grevie Jaktskyttebana har tilldelats medel för komplettarande undersökningar och riskbedömning från Naturvårdsverket. Undersökningar har genomförts under hösten 2015.

41 4 Tekniska enheten har under år 2013 påbörjat arbetet med att ta fram nytt kontrollprogram för Vesums deponi. Arbetet pågår fortfarande. Villakvarteret Blomstergården i Hjärup, där det tidigare legat en handelsträdgård, har under 2014 av Länsstyrelsen riskklassificerats som en riskklass 2 avseende risk för förorening. Miljöteknisk markundersökning har under 2015 genomförts på området, baserat på resultatet har riskklassificeringen kunnat ändras från 2 till 4. Under våren har kommunen, genom ett examensarbete av Joakim Andersen på Lunds Tekniska Högskola, kartlagt områden som riskerar att vara påverkade av ämnet PFOS. Tre riskområden har identifierats: Gamla soptippen vid Vesum, Gullåkra reningsverk och Räddningstjänstens brandövningsplats. Kemiska produkter Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningen följande: Handlägga ärende som rör anläggningar och anordningar med ozonnedbrytande ämnen (ca 50 ärende, samtliga med rapporteringskrav). Handlägga anmälningar/ansökningar om spridning av bekämpningsmedel. Handlägga ärende gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (kontrollrapporter cisterner - ca 30). Det har inkommit 40 årsrapporter avseende köldmedium som handlagts. Fem remisser från Länsstyrelsen angående ansökan om tillstånd enligt förordning om kemiska produkter har handlagts. Två tillstånd och anmälan om kemisk bekämpning har handlagts samt 42 cisternärenden (beslut om återkommande kontroll samt skrotning av cistern). Skydd av naturen Enligt kontroll- och tillsynsplanen är tillsynsinriktningenföljande: Pröva ansökningar om dispenser från strandskydd. Handlägga ärende om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inom strandskyddsområden. Tillsyn av att bestämmelser och beslut inom strandskyddsområden efterlevs inom miljösamverkan Skånes projekt om naturvård. Tillsyn av strandskydd har genomförts under våren inom Miljösamverkan Skånes projekt om naturvård och strandskydd. En fastighet blev aktuell för närmare granskning och ett ärende startades. Ytterligare en fastighet blev aktuell men föll under Länsstyrelsens tillsynsansvar.

42 5 Ett ärende om avfallsupplag inom strandskyddat område har behandlats och avslutats. Hälsoskydd Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Hälsoskydd är ett omfattande verksamhetsområde, med klagomål på t.ex. bristande ventilation, mögel och buller vilket kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Inom området finns ett stort antal objekt bl.a. skolor, förskolor och lokaler för hygienisk behandling. Nämnden är tillsynsmyndighet och ska bl.a. via förebyggande arbete, inspektioner och rådgivning minska risken för olägenheter samt undanröja störningar som kan vara skadliga för människors hälsa. När det gäller solarier omfattar tillsynen kontroll av att det finns uppsatta informationsanslag med skyddsråd, att rätt utrustning används samt hygienaspekterna. Enligt kontroll- och tillsymplanen är tillsynsinriktningenföljande: Tillsyn solarier Tillsyn av skolor genom deltagande av Socialstyrelsens/Folkhälsomyndighetens Nationella tillsynsprojekt (ca 17 st). (ventilation o städning) Tillsyn Bråhögsbadet. Övrigt planerad hälsoskydd Hantering av klagomål. Handlägga ärende om tillstånd för djurhållning inom planlagda områden. Tillsyn av offentliga lokaler inom Miljsamverkan Skånes projekt Idrottshallar/Gym (4 st). Fem solarier har varit aktuella för tillsynsbesök under Tillsyn har skett på Bråhögsbadet. Därutöver har tre anmälningar om driftstörningar inkommit under året. Tillsyn av 10 skolor har gjorts under året, resterande skolor kommer att besökas under Folkhälsomyndighetens tillsynsprojekt avslutades under våren och svar på deras uppföljningsenkät skulle lämnas in senast den 15 april Detta har gjorts och frågorna är besvarade för de skolor som vi hann besöka innan detta datum. Vi har besökt 3 Bed & Breakfast. Ytterligare en verksamhet är planerad att besökas under Vid denna tillsyn har hälsoskyddstillsynen och livsmedelskontrollen samordnats. Miljöenheten har under deltagit i Miljösamverkan Skånes projekt om idrottshallar/gym. Gym har tagits bort ur projektet då behovet av tillsyn anses vara störst på idrottshallar. Projektet kommer att sammanställas under 2016.