Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping

Transkript

1 1/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Sammanträdesplats Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Närvarande Ledamöter Rebecca Hägg (S) Region Östergötland Ordförande Agneta Lindqvist Handikappföreningarna Vice ordförande Fredrik Sjöstrand (M) Region Östergötland t o m 42 Monika Gideskog (M) Fatameh Fattah (MP) Lolitha Rungård (L) Kjell Brissman Susanna Ahlström Marie Bager Per-Ove Holstein Monica Eriksson Anita Rinman DHR Handikappföreningarna Östergötland Ersättare Peter Hermansson (S) Region Östergötland Lise-Lotte Fager (KD) Region Östergötland Anders Agnemar (C) Region Östergötland Krister Jensen Handikappföreningarna Östergötland Per-Åke Olofsson Tommy Holmgren Maigun Hjalmarsson Matts Järgården Mattias Täck Inga Florhed DHR Frånvarande Fredrik Sjöstrand (M) Region Östergötland fr o m 43 Maria Almesåker (M) Klas Corbelius (S) Sara Hjalmarsson Handikappföreningarna Östergötland Ulrika Hofstedt Övriga Sven Jarkman Ögonkliniken US Mona Krispinsson Region Östergötland, ledningsstaben Kada Karlsson Region Östergötland, ledningsstaben Carl Strömbäck Afasiföreningen i Östergötland Monica Ulriksson Region Östergötland, tjänstemannastöd Maud Jonsson Region Östergötland, sekreterare

2 2/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Mötets öppnande Val av protokolljusterare Länets syncentraler Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning Ordföranden hälsar ledamöterna välkomna och förklarar mötet öppnat varefter upprop sker. Föregående protokoll och dagordning godkänns därefter med en övrig fråga om syncentralen. 41 Susanna Ahlström utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 42 Sven Jarkman verksamhetschef på ögonkliniken informerar. Syncentralen drivs idag som en samordnad verksamhet fick vi i uppdrag att se om vi kunde hitta ekonomiska lösningar och utgick då ifrån verksamhetsplanen och budgeten. Vi har tittat på hur vi kan samlokalisera syncentralerna i Östergötland. I maj gjordes en riskanalys och resultatet presenterades 1 juni. Synpunkterna samlades in under hösten och ett förslag togs fram på att syncentralerna ska bli en enhet lades fram. Kan vi bedriva en bra verksamhet på ett billigare sätt? Vad kan förorda en samlokalisering? Vi vill säkerställa en likvärdig vård, en lite större enhet gör att vi är bättre rustade i framtiden. Vi ser också en viss vinst på detta. Kommentar från Monica Eriksson: Vi är klart negativa till sammanslagningen, vi har två väl fungerade syncentraler. Vi har titta på resor, det blir inte billigare och inte heller bättre för den enskilda människan. Vi tycker inte att sammanslagningen blir bättre, rehabiliteringen blir inte bra. Personalen måste också resa mellan Norrköping och Linköping. 2 syncentraler ska slås ihop. Ska alla tjänsterna finnas på varje ställe? Så många tjänster som det behövs kommer att besättas så att det blir en bra vård. SRF har ett inplanerat möte med personalen för syncentralen för att utveckla verksamheten vidare. Länsgemensamt hjälpmedelsråd 43 Mona Krispinsson, ordförande i Hjälpmedelsrådet informerar om arbetet i det länsgemensamma Hjälpmedelsrådet samt om Länsbrukarrådet. Arbetet i Hjälpmedelsrådet utgår från hälso-och sjukvårdslagen samt huvudmännens gemensamma Hjälpmedelspolicy. Hjälpmedelsrådets uppdrag är att arbeta för en gemensam inriktning kring länets

3 3/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning hjälpmedelsförsörjning och ansvara för att det gemensamma regelverket för hjälpmedelsförsörjning och hjälpmedelsförskrivning revideras och uppdateras. I Hjälpmedelsrådet ingår verksamhetsansvariga och förskrivare samt medicinskt ansvariga för rehabilitering och hjälpmedel. Handikapporganisationerna och pensionärsorganisationerna är representerade i Länsbrukarrådet för hjälpmedel. Länsbrukarrådet är ett viktigt forum för samverkan i länets hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelsrådets ordförande är också ordförande i Länsbrukarrådet. Att leva med afasi 44 Carl Strömbäck, ordförande i Östergötlands afasiförening informerar. Afasiföreningen i Linköping har funnits sedan Carl startade upp föreningen. Föreningen har idag ett 40-tal aktiva medlemmar. En filial finns i Norrköping. Att leva med afasi innebär - ett ha ett livslångt funktions- och kommunikationshinder vilket innebär kognitiva svårigheter, samt minnessvårigheter. Carl råkade ut för en stroke år 2002 och fick då problem med språket. Han erhöll sjukgymnastik och logopedhjälp och därefter började han på en afasikurs samt arbetstränade på SAAB. 35 procent av de som drabbas får afasi i yrkesverksam ålder. Vissa personer återgår i arbete med enklare arbetsuppgifter. Andra isoleras i hemmet. Logopedträning är det viktigaste redskapet för personer med afasi samt sociala aktiviteter som minskar isoleringen. På Föreningshuset Fontänen betalar afasiföreningen för datorrummet, ett ekonomiskt bidrag erhålls av Region Östergötland. Afasiföreningen behöver en mötesplats för att kunna träffas. Ett medborgarförslag om ett Afasihus hade därför inlämnats till regionen av Carl. Förslaget behandlades i regionfullmäktige den 7 oktober 2015, 150. I paragrafen framgår att hälsooch sjukvårdsnämnden härom året förstärkte logopedin i länet för en mer jämlik rehabilitering. Bedömningen om hur prioriterat ytterligare insatser på afasiområdet är, kommer att ske i hälso- och sjukvårdsnämndens ordinarie resursfördelning för år Sammanträdestider års sammanträdestider är följande: Torsdagen den 18 februari, Torsdagen den 21 april,

4 4/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning Torsdagen den 2 juni, Torsdagen den 1 september, Torsdagen den 27 oktober (temadag), Torsdagen den 8 december, Medskick inför Ledamöterna tyckte till om vad de önskar skicka med inför 2016 års sammanträden. Utskick till inspirationsdagen-andra punkter att ta upp på möten. Psykosociala ohälsan. Ljudförhållanden i Sessionssalen. NPU-diagnoser Trafikfrågor Trafik-miljö- tillgänglighet. Inspirationsdagen. Trafikförsörjningsprogram, snabbare resor, ej särskild kollektivtrafik. Problematik med resor. Resor fungerar ej. Tekniska utvecklingen när sjukvården kräver mer personal kompetens inom teknik. Färdtjänstfrågor Färdtjänstens olika brister, var brister det? Färdtjänsten Linköping, Norrköping. Allt har blivit krångligare med färdtjänst, hjälpmedel, tekniken går framåt. Förbättra färdtjänsten så informationen kommer till chauffören. Hjälpmedelsfrågor Läkemedel särläkemedel, offentlighet. Tillgänglighetsfrågor Tillgänglighet, diskriminering. Neuropsykiatri. Tillgänglighet, neurologen Patrik Wigren kommer och informerar. Tillgänglighet vård, hur man bemöter folk. Funktionshindersprogram för tillgänglighet. Tillgänglighet i kommunerna. Diskriminering mot de som har handikapp

5 5/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning Möten på US studiebesök. HSN centrum för sällsynta diagnoser inbjudna. Tillgänglighet, resor. Planeringsdag resor. Tillgänglighet psykosociala miljöer mer problem med psyke, Jan Cederberg prata om vad de gör i huset i Vadstena. Enhetstaxa 47 Kada Karlsson informerar om ett förslag om införandet av enhetstaxa. Förslaget är för tillfället under beredning hos politiken. Förslaget innebär endast en taxa per besök, för att det skall vara enkelt för patienterna. Detta kommer att innebära att: - Mer tid frigörs. - All personal vet vad som gäller. - Enkelt att förstå och administrera. - Beräkningar har gjorts och jämförts med Region Jönköping och de har nästan samma åldersstruktur. - Nackdelar kommer att synas efter införandet. - Eventuellt införande år Övriga frågor 48 Vårdcentralen Söderköping läggs ned. Frågan tas upp på februarimötet. Frågor om kontanthantering, mailas till Rebecca. Nischade vårdcentraler Brukarrådet lyfte frågan för personer med autism, studiebesök har gjorts, hur vi går vidare? RRFF ska skicka in en skrivelse till HSN för utredning i frågan. Myndigheten för delaktighet har haft en workshop, föreningar och enskilda kunde skicka in skriftliga synpunkter innan årsskiftet via deras hemsida senast 31/ Nästa sammanträde Nästa sammanträde är planerat till den 18 feb 2016.

6 6/6 PROTOKOLL Ledningsstaben Maud Jonsson Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning Mötets avslutande 50 Ordföranden tackar ledamöterna för visat intresse och förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Maud Jonsson Justerat Rebecca Hägg Susanna Ahlström

7 Hjälpmedelsförsörjning i Östergötland Struktur och organisation mona krispinsson

8 Östergötlands kommuner och Region Östergötlands organisation avseende gemensamma hjälpmedelsfrågor

9 Hjälpmedelsrådet 2015 Hjälpmedelskonsulter Helena Druid Centrala, Bente Björkman Västra, Gunilla Karlsson Östra MAS/MAR Malin Visell Linköping, Boel Eklund Västra, Karin Ingbrant Norrköping Verksamhetsansvariga K Erika Källman Lindblom Finspång, Ingrid Gidlund Linköping, Hans Carlsson Mjölby Verksamhetsansvariga barn- och ungdomshab: Victoria Granath Verksamhetsansvariga från verksamhet med förtroendeförskrivare: Marie Samuelsson rehabmed klin US, Annelie Rehnström Rörelse och Hälsa

10 Länsbrukarråd hjälpmedel Anmälda Representanter till Länsbrukarådet för Hjälpmedel i Östergötland 2015 DHR Östergötland Susanne Lundin Linköping DHROstergotland@fontanen.org HSO Östergötland Mattias Täck, Handikappföreningarna Östergötland, Linköping mattias@hso-ostergotland.org Krister Jensen, Mantorp krister@lokalpost.se Marie Bager, Norrköping marie_bager@hotmail.com Karin Klevelid, Handikappföreningarna Östergötland Linköping karin@hso-ostergotland.org Sara Hjalmarsson, Astma- och allergiföreningen i Östergötland, Linköping sara.hjalmarsson@telia.com PRO Östergötland Curt Karlsson, Linköping curt@ostergotland.pro.se Britt Nyberg Motala britt.nyberg1@comhem.se SKPF:s Distrikt Anja Karlsson Norrköping anjakson@gmail.com

11 Styrande dokument Hjälpmedelspolicy Länsgemensamt regelverk för Hjälpmedel

12 Hjälpmedelsrådets uppdrag Arbeta för samsyn kring hjälpmedelsförsörjning i Östergötlands län Föra en dialog kring hjälpmedelsområdet och vilka behov som ska tillgodoses inom sjukvårdshuvudmannens ansvar Ta fram förslag inför revidering av länsgemensamt regelverk

13 En personlig berättelse Hur ser det ut för personer med afasi? Vad kan Region Östergötland göra?

14 Om afasi Afasi en livslång funktionsnedsättning Kommunikationssvårigheter, svårigheter att tala, läsa, skriva, räkna Fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, hjärntrötthet

15 Jag fick stroke med afasi 2002 Var yrkesverksam Akutsjukvården Rehabilitering Arbetsträning Sjukersättning Jag saknar

16 Hur ser det ut i Östergötland? Ett stort antal personer har afasi med någon form av bestående men Av dessa är 35 procent i yrkesverksam ålder Resterande är över 65 år, bor hemma med hemtjänst, i vårdbostad eller servicelägenhet

17 Var händer efter sjukhusvistelsen? Rörelse och hälsa ansvarar för vården i sex månader efter sjukhusvistelsen Vissa med afasi återgår till arbete med samma arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter i enklare form Andra med gravare afasi isoleras hemma eller på kommunala boenden

18 Var träffas vi? Afasiföreningar i Linköping och Norrköping Mötesplats Afasi Datarummet i Föreningshuset Fontänen

19 Vad kan Region Östergötland göra? En social mötesplats med kommunikationsträning En egen anpassad lokal med grupprum Träning med logoped individuellt och i grupp

20 Sociala aktiviteter minskar isolering och stigmatisering av personer som har afasi Meningsfull sysselsättning stärker självförtroendet Det ökar förutsättningar att vara delaktig samhällsmedborgare

21 ENHETLIGA PATIENTAVGIFTER I REGION ÖSTERGÖTLAND Kada Karlsson, Regionsjurist Region Östergötland

22 Bakgrund vad händer i landet Värmland (ABBA-projektet) Norrbotten (beslut i februari 2015) Kalmar (1/1-2015) Flera landsting/regioner utreder Region Östergötland

23 Målbild Endast en taxa Minimerat antal undantag ger maximal enkelhet för patienter Region Östergötland

24 Fördelar för patient med enhetstaxa och få regler (Region Östergötland) Rättvist - alla patienter behandlas lika, frikortbeloppet gäller alla En taxa, alla vet vad det kostar Snabbt, enkelt och mindre köer Bättre service för de patienter som behöver hjälp genom att det frigör tid Blir enklare att skapa ordning och reda på högkostnadsskyddet Underlättar möjlighet att införa funktion för att utfärda frikort automatiskt Underlättar processen för införande av självbetjäning Region Östergötland

25 Fördelar för medarbetare med enhetstaxa och få regler (Region Östergötland) En taxa och inga undantag all personal vet vad som gäller Lättare att förvalta regelverk, systemrutiner och avgiftshandbok Skapar förutsättningar för att hantera högkostnadsskydd och frikort automatiskt. I dagens läge måste både sjukvårds- och administrativ personal ägna en del av sin tid till frikortsfrågor Skapas mer tid för omhändertagande av patienter Region Östergötland

26 Exempel Patient A med kronisk sjukdom ( t.ex. diabetes) Under 1 år 4 läkarbesök i primärvården och 2 läkarbesök på sjukhuset samt 5 sjukvårdande behandlingar RÖ avgift: 4 x x x 100 = 1700 kr Frikort vid kr Värmlandsmodellen: 11 x 200 =2 200 kr Frikort vid kr Patient A når högkostnadsskyddet inom ett år i båda systemen, men olika snabbt. Obs! Ingen betalar mer än kr under ett år Region Östergötland

27 Exempel Patient B med en mer lindrig kronisk sjukdom (t.ex. astma) Under 1 år 1 läkarbesök i primärvården och 1 läkarbesök på sjukhuset samt 6 sjukvårdande behandling RÖ avgift: 1 x x x 100 = 1050 kr Värmlandsmodellen: 8 x 200 = 1600 kr kr Patient B når frikort med enhetstaxa, medan det med nuvarande avgift blir lägre kostnad för patienten Region Östergötland

28 Fördelar med enhetstaxans införande Tanken med enhetstaxa är tilltalande, främst för att det är enkelt att förstå och administrera. Avgifter finansierar ändå bara en liten del av sjukvården Nu när man kan söka vård i hela Sverige, vore det enklare för patienterna om avgifterna är mer harmoniserade Ingen patient behöver betala mer än kronor på ett år precis som det är nu. Region Östergötland

29 Fördelar och nackdelar med enhetstaxans införande Enhetstaxa skulle underlätta för både patienter och personal, såsom reception och bokning. Region Östergötland

30 Värmlands resultat Positiva effekter för både patienter och medarbetare Förenklat system med automatisk kontroll av frikort Det som mest har diskuterats är: samma avgift för läkarbesök, sjukvårdande behandling och akutbesök? Uppföljning av Karlstads Universitet fann inte att avgiftsnivån hade styreffekt på antalet besök Region Östergötland

31 Beräkningar enhetstaxa Utgår från data från Jönköping 2014 (mycket grundliga beräkningar) Omräknat till Östergötlands befolkning Jönköpings och Östergötland befolkning har nästan exakt samma åldersstruktur I Jönköping gjorde man dock ca 5,5 besök per invånare i sjukvården, jämfört med Östergötlands siffra 3,6 besök per invånare. (De har därför också betydligt högre belopp på sina patientavgifter än vad vi har.) Region Östergötland 11

32 Ekonomiska konsekvenser för vårdgivarna och patienterna Beräkningar avseende enhetstaxa 200 kr Patientintäkterna för primärvård ökar: 16,7 miljoner kr Patientintäkterna för specialistvård minskar: 4,4 miljoner kr Andel av total avgift som betalas av patienten minskar från 48 % till 40 % Andel patienter som uppnår frikort ökar från 46 % till 52 % Enhetstaxa Nuläge 200 kr Differens Primärvård 58,6 75,3 16,7 Specialistvård 64,8 60,4-4,4 Region Östergötland Totalt 123,4 135,7 12,3 12

33 Införande av e-frikort Alla som är berättigade till frikort kommer att få det (automatisk kontroll av avgiftssaldot) Inte som idag att patienten själv måste hålla reda på kvitton Effekten för Östergötland blir ca 13 miljoner kronor i minskade patientintäkter Region Östergötland 13