Mänskliga rättigheter

Transkript

1 Gy Mänskliga rättigheter Samhällskunskap Syfte Syftet är att ge eleverna en första introduktion till de mänskliga rättigheternas historia och att informera om dess innebörd. Genom övningar ge upphov till diskussioner som bl.a. rör de mänskliga rättigheterna och deras mening. Lärarhandledning Bakgrund För att göra det möjligt för människor att leva tillsammans eller i närheten av varandra krävs vissa regler och lagar. Detta för att förhindra att enskilda människors egennytta inte ska gå ut över samhället de lever i. Reglerna krävs även för att förhindra alltför ödesdigra konsekvenser i händelse av konflikt, både politiskt och juridiskt. Under 1700-talet föddes tankeströmningarna att alla människor har rättigheter i sig själva att det är naturen eller Gud som gett människan vissa rättigheter (naturrätt). Denna tid i historien kallas Upplysningen. Tidigare var det i många av Europas länder vanligt att man trodde att Gud givit kungen i landet makt att bestämma över sitt folk. Under 1700-talet började man ifrågasätta denna syn och bl.a. började man kämpa för att alla skulle behandlas lika inför lagen. Innan hade kung, adel och präster blivit särbehandlade och haft stora privilegier. Dessa upplysningstankeströmningar var en bidragande faktor till att franska och amerikanska revolutionerna bröt ut. Överenskommelser inom landet Franska revolutionen (1789) inspirerade till förändringar i många av Europas länder. Tidigare i historien förekom mycket få överenskommelser mellan stater gällande vilka rättigheter en människa hade. Länderna hade en begränsad kontakt med varandra och behovet av internationella överenskommelser var litet. Politisk utveckling och framsteg berörde varje land för sig, men förändringar och förbättringar gällande folkets rättigheter tenderade under 1700-talet att börja smitta av sig på de närliggande länderna. Några viktiga milstolpar - Franska revolutionen 1789 innebar en mängd förbättringar för den majoritet av människorna som inte tillhörde adeln. - Den svenska tryckfrihetsförordningen antogs 1766 och är än idag en av Sveriges grundlagar. - Amerikanska självständighetsförklaringen antogs 1791 och fastslår att alla människor är fria och lika i värde och att alla människor har rätt att sträva efter lycka. - Under industrialiseringen på 1800-talet ökade fackföreningarna i betydelse och lyckades också driva igenom vissa förbättringar, t.ex. lagstadgade begränsningar av arbetstiden - Under början av 1900-talet utökas demokratibegreppet och många länder inför kvinnlig rösträtt. I Sverige fattas beslutet om kvinnlig rösträtt år 1919.

2 Judeutrotningen i tyskkontrollerade områden under andra världskriget är en tydlig påminnelse om människors behov av ett skydd, inte bara mot angrepp från andra länder, utan även mot den egna statsmakten. Överenskommelser mellan olika stater Den ökande kontakten mellan länder under 1800-talet ökade behoven av att instifta regler för hur länderna skulle förhålla sig till varandra. Den internationella rätten utvecklas på många områden. Folkrätt kallas den del av internationell rätt som är staters relationer till varandra, som t.ex. postgång och civil flygtrafik. Den delen av folkrätten som rör rättigheter och skyldigheter i väpnade konflikter brukar kallas för humanitär rätt. De vanligaste reglerna utformas i s.k. konventioner. En konvention innebär en överenskommelse länder emellan om gemensamma regler i olika frågor. FN:s roll Stadgans krav på rättvisa och lika rättigheter, för enskilda människor så väl som för folk, har drivits av FN från dess första dagar. En av FN:s första uppgifter var att formulera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, en historisk proklamation av de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje man och kvinna: rätten till liv, frihet och nationalitet, tanke-, åsikts- och religionsfrihet, rätten till arbete och utbildning, till delaktighet i landets styrelse och många andra rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs Där fastslås att övergrepp mot människor inte är staters inre angelägenheter och att alla ska omfattas av samma rättigheter, oavsett nationalitet, kultur eller religion. Detta resulterar 1966 i två FN-konventioner om de medborgerliga och politiska rättigheterna och de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna. Idag är ett hundratal av världens ca 180 länder anslutna till FN. Övningarna Eleverna bör ta del av informationen ovan för att få en förståelse för vad övningarna går ut på och under vilka omständigheter de ska sätta sig in i övningarna. I övningarna kommer eleverna bl.a. att ställas inför olika val. I valen kommer säkert elevernas olika personlighetstyper att slå igenom. Eleverna tränar sig i att fatta beslut och att reflektera över dessa. Eleverna får också tillfälle att leva sig in i andra människors liv. Bl.a. tränas den empatiska kompetensen. Det är viktigt att klargöra att det inte finns något svar som är rätt eller fel i dessa övningar Vill du veta mera? Skrivet av Susanna Backgård Lärarjouren

3 Sagan om greven och grevinnan Sagan om greven och grevinnan belyser hur våra värderingar styr våra tankar när vi ska bedöma skuldfrågor. Värderingarna kan vara av såväl etisk, moralisk, kulturell som av annan natur. Sagan kan användas och tolkas på flera sätt. Främsta syftet här är att pröva våra värderingar utifrån såväl privatmoraliska, juridiska som etiska ståndpunkter. Vi ser också hur vardagsfrågor bedöms utifrån ett makt- och vanmaktsperspektiv. lnstruktioner. Eleverna bedömer sagan parvis och noterar på papp till grevinnans död hos var och en av personerna i berättelsen. Följande personer skall rangordnas: Greven, grevinnan, älskaren, väktaren, färjkarlen och väninnan. för den person som anses mest skyldig, 2 för den som är näst mest skyldig osv. till och med 6. tavlan notera alla personerna i berättelsen i den ordning de uppträder. Rita kolumner och skriv sedan i tur och ordning upp vilka "poäng" de olika personerna får. Samtala om - Varför var XX mest skyldig? - Varför var NN minst skyldig? - Varför anser vi detta? - Tror vi eller vet vi det vi påstår? Är det vanligt att man dömer på förhand - på grund av vissa förutfattade meningar? Samtalet brukar handla om en mängd infallsvinklar: - moralisk skuld - juridisk skuld - ordergivning - lydnad - straff i förhållande till brott - relationer makar emellan - vem som hade lättast att rädda grevinnan - anstiftare till brott - utövare av brott - orsak till krig - lydnad eller ordergivning - religionens roll - kulturens roll - tidsepokens roll - hur ofta våra beslut bygger på rena gissningar - mansroll - kvinnoroll - moralens roll - orsaken till Summera Det är viktigt att kritiskt värdera den information vi tar del av i olika sammanhang. Men vi måste alltid vara på vår vakt, så att vi inte missbedömer viktiga delar av informationen på grund av vår. Ibland kan fördomar (positiva eller negativa) påverka vår egen förmåga att göra objektiva bedömningar.

4 Greven och grevinnan Personer: greven, grevinnan, älskaren, väktaren, färjkarlen, väninnan Just som den svartsjuke greven stod i begrepp att anträda en lång resa i sitt grevskap sade han varnand Du får inte lämna slottet så länge jag är bortrest. Om du gör det så kommer jag att straff Men medan dagarna gick började grevinnan känna sig alltmer ensam och övergiven, och trots makens varningsord och hotelse beslöt hon sig för att hälsa på hos sin älskare, som bodde i en liten stuga ett stycke från slottet. Det stora slottet låg på en ö i en stor bred och strid flod. En vindbrygga förband ön med fastlandet vid den smalaste delen av floden. Jag tror inte att min man, tänkte hon och lät sänka vindbryggan och bad att man skulle hålla den fälld till dess hon kom tillbaka. Efter att ha tillbringat åtskilliga timmar tillsammans med sin älskare återvände grevinnan till slottet. Hon fann att uppfarten till den nedfällda vindbryggan spärrades av en väktare med draget svärd. Han Försök inte att komma över vindbryggan, Ers höghet. Om ni ändå gör det Greven har Grevinnan skälvde till av skräck. I sin dödsfruktan återvände hon till sin älskare och bad honom om hjälp. Jag kan inte hjälpa dig. Vårt lilla förhållande betraktar jag bara som, svarade han. Grevinnan uppsökte då färjkarlen vid floden, förklarade sin belägenhet för honom och bad honom att ro henne över floden i sin båt. Jag är villig att hjälpa er Men jag har inga pengar med mi, svarade grevinnan. -. Färjkarlen såg föraktfullt på grevinnan. Grevinnans fruktan växte alltmer och hon sprang allt vad hon orkade till sin väninna, förklarade sin desperata situation och bad att få låna pengar så att hon kunde betala färjkarlen. Om du inte hade varit otrogen mot din man Jag kan inte låna dig pengar mot bakgr Skymningen föll alltmer och grevinnan insåg att hon uttömt alla sina möjligheter. Hon beslöt att återvända till slottet och göra ett sista desperat försök att komma in. Redan då hon tog det första steget på vindbryggan blev hon nedstucken av väktaren. Gå vidare - Samtala om händelser på er ort, där åsikter har gått isär bland kamrater och ortsbefolkningen, beroende på vem som sagt en viss sak. Sök i press och övrig media efter liknande händelser. - Filmen Änglagård beskriver motsättningar mellan ortsbefolkningen och de nyinflyttade. Sök dessa och samtala om dem! - Hur skall förtroendet för olika myndigheter öka, för att vi som medborgare skall känna oss säkrare och tryggare? Packa väskan Denna simulationsövning försöker visa vad den individuella flyktingen får gå igenom vid flykt. Att själv tänka sig in i situationen kan vara ett viktigt steg i empatin för flyktingar i världen. Instruktion Vi skall tänka oss in i följande situation: Norge har invaderat Sverige och du har en halvtimme på dig att samla ihop din familj och dina närmaste vänner, packa och sticka iväg. Om du stannar, blir du förmodligen dödad. Läraren ger instruktionerna steg för steg.

5 3 minuter på dig. Det är bråttom! vanlig personbil. inte får plats i personbilen! ta med dig! u vill ta med dig på flykten. Du får bara y i en inte får Samtal - Hur kändes det att göra övningen? - Hur reagerar vi när förutsättningar och regler förändras? - Hur känns det att välja bort några nära och kära? - Kan det vara så här i verkligheten? Summera Människor väljer inte flykten. Flykten väljer dem. De flesta som tvingas fly måste bryta upp med kort varsel och lämna kvar det mesta. Därför måste mottagarlandet bemöta flyktingarna med allra största respekt och förståelse. Lärarjouren