Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder"

Transkript

1 Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder Författare Flavio Forabosco, Jenny Ahlqvist, Anna Näsholm Denna artikel ger en sammanfattning av avelsarbetet som pågår på nationell nivå i Sverige, Danmark, Storbritannien (inklusive Nord Irland) och Frankrike, vilka alla är aktiva deltagare i Interbeef. Den första internationella avelsvärderingen av justerad avvänjningsvikt genomfördes av Interbeef baserat på data från två olika köttraser som tillhandahölls av deltagarländerna. Introduktion Under 1999 påbörjades ett forskningsprojekt där målet var att undersöka en möjlig metod för att jämföra avelsvärden mellan olika produktionssystem för köttrasdjur samt att utveckla datamjukvara för detta ändamål. Mellan 2001 och 2004 började sju olika organisationer, i samarbete, att utveckla en första internationell avelsvärdering av köttrasdjur kallat European International Beef Evaluation project (EUBEEVAL). Under 2007 kom Frankrike, Irland, Storbritannien, Danmark, Norge, Finland och Sverige överens om att delta i Interbeef projektet. För närvarande genomförs den internationella avelsvärderingen av köttrasdjur på kalvens justerade avvänjningsvikt och endast för renrasiga Charolais och Limousin. Resultaten av den första avelsvärdering genomförd av Interbeef skickades till alla deltagarorganisationer och fick ett positivt gensvar. (Journaux et al., 2006) Nationell avelsvärdering i fem Europeiska länder Sverige I december 2008 uppgick det totala antalet dikor till stycken. Antalet dikor utgör cirka 33 % av det totala antalet kor i Sverige. Bland de tyngre raserna dominerar Charolais i den svenska köttdjurs population, dock ökar även Limousin i popularitet. Under 2008 deltog i genomsnitt kor i besättningar i Kött Avel Produktion (KAP) som sköts av Svensk Mjölk. Registrering i KAP är endast obligatoriskt för aktiva avelsbesättningar och det svenska avelsprogrammet bygger till stor del på uppgifter från renrasiga djur. Egenskaperna som registreras i KAP inkluderar kalvningsförlopp, födelsevikt, justerad avvänjningsvikt och 365-dagars vikt. Uppgifterna som används i avelsvärderingen kommer från KAP, slakterier, tjurprövningen på Gismestad och information om kalvningsförlopp hos kor där den använda tjuren är av köttras. Individprövningen på Gismestad tjurstation har bedrivits sedan Stationen har kapacitet att testa upp mot 170 tjurar per omgång. Testperioden pågår mellan slutet av augusti och slutet av januari följande år. Information insamlas rörande egenskaper som 1

2 tillväxt, hälsa, fertilitet, exteriör, klöv- och ben hälsa samt temperament. Rankningen av tjurarna baseras på deras så kallade T-tal. De bästa tjurarna utmärks som elit tjurar. Tjurar vilka ska användas i artificiell inseminering (AI-tjurar) selekteras bland elit tjurarna. Danmark Under 2008 hölls i genomsnitt dikor i Danmark och antalet besättningar med dikor uppgick i genomsnitt till Under 2006 föddes Limousin kalvar och Charolais kalvar med känd härstamning i aktiva avelsbesättningar Sedan 1998 har det varit obligatoriskt för danska aktiva avelsbesättningar liksom för bruksbesättningar att delta i den officiella registreringen. Egenskaperna som ingår i den nationella avelsvärderingen registreras på både renrasiga individer och korsningar. Motsvarande Svensk Mjölk så är det Dansk Kvæg som är huvudorganisationen i den nationella avelsvärderingen. Skattningar av avelsvärden genomförs fyra gånger per år och baseras på information från gårds-registreringar av bland annat vikter, en individprövning, exteriör bedömning samt information från slakterier. Individprövningen sker mellan 8 och 23 månaders ålder. Registrering och skattning av avelsvärden sker framför allt på egenskaperna daglig tillväxt, arean av Longissimus Dorsi och foderomvandlingseffektiviteten. Storbritannien (inklusive Nord Irland) I juni 2008 uppgick antalet kalvade kor, två år eller äldre, till cirka 1,4 miljoner. Detta inkluderar både renrasiga individer och korsningar. Den brittiska avelsvärderingen inkluderade under individer av rasen Limousin. Signet är ett företag som ägs av den brittiska kött och produktionsdjur kommissionen (Meat and Livestock Commission, MLC). Signet har ansvar för individregistreringar, både inom köttrasdjur och får. Registreringen inkluderar vikter från födsel upp till 600 dagar, ultraljud skanning av ryggbiffen och fett djupet samt en muskulär bedömning som sker när individen är mellan 350 till 500 dagar gammal. Den brittiska Limousinföreningen och den brittiska Texelföreningen har tillsammans utarbetat en databas kallad the Beef and Sheep Company (BASCO) database system. Sedan 2006 genomförs den nationella avelsvärderingen av Edinburgh Genetic Evaluations Services (EGENES) i samarbete med det skotska lantbruksuniversitetet (the Scottish Agricultural College, SAC), Roslin Institutet och Edinburgh Universitet. Informationen som används i den brittiska avelsvärderingen av köttrasdjur är samlad och tas ur BASCO databasen. Irland Under 2008 föddes cirka 1,6 miljoner kalvar i Irland där tjuren var av köttras ursprung. Under samma period registrerades födslar i den irländska Limousinföreningen och födslar i den irländska Charolaisföreningen. Irländska mjölk- och köttbesättningar är starkt sammanflätade. Korsningsavel är mycket vanligt förekommande både inom mjölk- respektive köttras och mellan de båda. Till exempel har cirka 50 % av kalvarna till 2

3 kor av Frisiskt ursprung en fadertjur av annan ras än Fresian, där den vanligaste verkar vara Angus. Det irländska boskap avelsförbundet (Irish Cattle Breeding Federation, ICBF) har översyn över avelsarbetet inom den irländska köttraspopulationen. Djurdata lagras i en databas som tillhör ICBF, vilken också är integrerad med ett identifieringssystem kallat Animal Identification and Movement (AIM) system. Ett nytt rasförbättringsprogram kallat G N IRELAND har utvecklats i samarbete mellan de olika rasföreningarna och ICBF. Selektion av ungtjurar inom programmet baseras på avelsindex, linjär exteriör bedömning följt av en individprövning på tjurstationen Tully i Kildare. Tjurarna som selekterats för individprövningen på Tully varierar i ålder, från 7 till 12 månader. Egenskaperna av huvudsakligt intresse är foderomvandling och tillväxt. Informationen som samlas in på Tully kombineras sedan med avvänjningsvikt, ett kalv värde, exteriör bedömning, slaktinformation och härstamning i avelsvärderingen. Frankrike Under 2008 uppgick det totala antalet dikor till ungefär 4,3 miljoner i Frankrike, vilket inkluderar både renrasiga individer och korsningar. The Best Linear Unbiased Prediction, eller BLUP-metoden infördes i den franska avelsvärdering Sedan 1994 är IBOVAL den officiella avelsvärderingen i vilken det ingår nio olika köttraser från Frankrike, Italien, Luxemburg, Spanien och Nederländerna. Den nationella avelsvärderingen sköts av l Institut National de la Recherche Agronomique eller INRA i samarbete med l Institut de l Elevage (IE). Informationen som används i avelsvärderingen samlas i en nationell databas. Här finns information från gårdsregistreringar av kalvningsförlopp, födelsevikt, 120- och 210-dagars vikt samt bedömningar av muskler, skelett och andra funktionella förmågor i och med avvänjning. Databasen innehåller även information från slakterier. Internationell avelsvärdering I och med ett ökat globalt utbyte av genetiskt material så ökar även intresset och behovet av att kunna jämföra nationella avelsvärden mellan länder. Ett av målen med en internationell avelsvärdering är att åstadkomma just detta och därmed hjälpa uppfödare och avelsorganisationer att välja tjurar på den globala marknaden. En internationell avelsvärdering kräver att det existerar tillräckliga genetiska länkar mellan länder, vilket framförallt uppnås genom att tjurar får avkommor i olika länder. Därför är det till exempel nödvändigt att deltagarländerna i Interbeef noga identifierar individer av utländskt ursprung som används i aveln inklusive deras ursprungsland. En stor mängd genetiskt material från raser så som Simmental, Montbéliard och Limousin har utbytts mellan Storbritannien, Irland och Frankrike. Dock flödar materialet främst i riktning från Frankrike till de brittiska öarna och Irland. Endast en mindre mängd genetiskt material flödar i den motsatta riktningen, in i Frankrike. En internationell avelsvärdering har även övervägts mellan länder i Nord- och Sydamerika där det också sker ett utbyte av genetiskt material, framför allt inom den lättare köttrasen Hereford. 3

4 Studier på samspel mellan genotyp och miljö har visat att dessa är tillräckligt svaga för att en avelsvärdering mellan länderna skulle kunna vara framgångsrik. Interbeef Deltagarländerna som för närvarande skickar data till Interbeef inkluderar Sverige, Danmark, Storbritannien (inklusive Nord Irland), Irland och Frankrike. Tabell 1 visar antalet djur av raserna Charolais och Limousin som ingår i de två olika filerna med information om avvänjningsvikt och härstamning för varje deltagarland. Tabell 1. Antal individer av raserna Charolais (CHA) och Limousin (LIM) med information om avvänjningsvikt och härstamning som tillhandahållits Interbeef Land Avvänjningsvikt Härstamning CHA LIM CHA LIM Sverige Danmark Storbritannien Irland Frankrike Totalt För flertalet av länderna innehåller båda datafilerna observationer fram till och med 2008 (tabell 1). I de statistiska analyserna saknas vissa observationer på grund av dataredigering (figur 1, 2). 4

5 Antal observationer (Sverige, Danmark och Irland) Antal observationer (Frankrike) Födelseår Sverige Danmark Irland Frankrike Figur 1. Antal individer av rasen Charolais med registrerad avvänjningsvikt som tillhandahållits Interbeef fördelat på land och födelseår. Mellan åren 1987 och 1993 (figur 1) ökade antalet observationer av svensk Charolais stadigt. Efter början av 1990-talet planade kurvan ut och fram till 2007 anas även en svagt avtagande trend. För dansk Charolais anas också en svagt avtagande trend i antal observationer på avvänjningsvikt sedan början av 1990-talet då rasen hade sin starkaste topp. Antalet renrasiga irländska Charolais verkar vara mycket lägre jämfört med övriga länder. Förmodligen beror detta på den utbredda korsningsaveln, vilken leder till att korsningsdjur är mycket mer vanligt förekommande än renrasig djur. Antalet irländska Charolais hade en topp 2001 vilken genast följdes av ett minskat antal observationer. Denna avtagande trend bröts under 2005 och mellan åren 2005 och 2007 verkar antalet observationer på avvänjningsvikt hos irländsk Charolais ha ökat igen. Till skillnad från övriga länder har antalet observationer på avvänjningsvikt hos fransk Charolais ökat stadigt sedan 1987 fram till och med 2007 (figur 1). 5

6 Antal observationer (Sverige, Danmark, Storbritannien och Irland) Antal observationer (Frankrike) Födelseår Sverige Danmark Storbritannien Irland Frankrike Figur 2. Antal individer av rasen Limousin med registrerad avvänjningsvikt som tillhandahållits Interbeef fördelat på land och födelseår. Mellan åren 1987 och 2007 (figur 2) anas en svagt ökande trend i antalet observationer på avvänjningsvikt hos svensk Limousin. Antalet observationer hos dansk Limousin överstiger antalet svenska observationer, vilket är det motsatta förhållandet till Charolais där antalet svenska observationer överstiger de danska. Detta antyder att Charolais än så länge dominerar i Sverige trots att Limousin ökar i popularitet, medan danskarna föredrar Limousin framför Charolais. Antalet observationer på avvänjningsvikt hos dansk Limousin hade en topp 1995 vartefter antalet minskade igen. Dock har minskningen planat ut och legat relativt stadigt fram till och med Antalet brittiska Limousin ökade stadigt mellan 1987 och Därefter minskade antalet något för att sedan nå en topp under Detta följdes åter av en skarp minskning av antalet observationer fram till och med Hos irländsk Charolais minskade antalet observationer mellan åren 2004 och 2005, vilket är under samma tidsperiod som brittisk Charolais nådde sin topp. Från 2005 och fram till och med 2007 har antalet observationer på avvänjningsvikt hos irländsk Charolais återigen ökat. Liksom hos fransk Charolais har antalet observationer hos fransk Limousin ökat stadigt mellan åren 1987 och 2007 (figur 2). I tabell 2 presenteras den genomsnittliga avvänjningsvikten, justerad till 200 eller 210 dagar, för varje ras, land och kön. 6

7 Tabell 2. Genomsnittlig avvänjningsvikt (av. vikt) justerad till 200 eller 210 dagar (ålder) för varje land, kön och ras (CHA=Charolais, LIM=Limousin och STD=Standard avvikelsen) Land CHA LIM Ant. obs. Av. vikt (kg) STD (kg) Ålder (dagar) Ant. obs. Av. vikt (kg) STD (kg) Ålder (dagar) Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur I Sverige, Danmark, Irland och Frankrike är den justerade avvänjningsvikten hos handjur av rasen Charolais 250, 309, 292, och 293 kg inom respektive land. Hos hondjuren ligger avvänjningsvikterna på 221, 275, 263 och 259 kg för respektive land (tabell 2). Hos svensk, dansk, brittisk, irländsk och fransk Limousin ligger de genomsnittliga avvänjningsvikterna hos handjur på 225, 283, 282, 270 och 271 kg för respektive land. Hos hondjuren ligger de genomsnittliga avvänjningsvikterna på 201, 251, 248, 243 och 244 kg för respektive land (tabell 2). Brittisk Charolais har utelämnats här då Interbeef, än så länge, bara får information gällande brittisk Limousin. I Sverige är den genomsnittliga avvänjningvikten lägre hos båda raserna jämfört med de övriga länderna. Detta beror, dock, förmodligen på att vid beräkningen av den genomsnittliga avvänjningsvikten inkluderas inte födelsevikten, vilket den gör i övriga länder. I genomsnitt måste därför cirka 40 kg läggas till de svenska vikterna i tabell 2, vilket resulterar i vikter mer jämförbara med övriga länders. Ett svagt område som identifierats hos irländsk och fransk Limousin är tillväxten. Detta kan även anas ur resultaten i tabell 2, vilka antyder att avvänjningsvikterna för båda könen hos irländsk och fransk Limousin är något lägre i jämförelse med brittisk och dansk Limousin. I Frankrike justeras avvänjningsvikten dessutom till 210 dagar, vilket innebär att franska djur skulle kunna förväntas ha aningens högre avvänjningsvikter jämfört med övriga länder där vikten justeras till 200 dagars ålder. Den franska prognosen är att förbättra tillväxten och samtidigt behålla en låg incidens av kalvningssvårigheter. 7

8 Sammanfattningsvis så beror det låga antalet observationer hos renrasig irländsk Charolais och Limousin förmodligen på en omfattande korsningsavel, vilket resulterat i ett mycket större antal korsningsdjur än renrasiga djur. I Sverige dominerar fortfarande Charolais den svenska köttraspopulationen. Dock ökar Limousin i popularitet och i länder så som Danmark och Storbritannien är Limousin till och med mer vanligt förekommande än Charolais. Båda raserna har höga avvänjningsvikter även om Charolais verkar ligga aningens högre (tabell 2). Tillväxt har annars identifierats som en svag punkt hos irländsk och fransk Limousin och en förbättrad tillväxt samt en låg incidens av kalvningssvårigheter är ett viktigt avelsmål. Organisationen av avelsarbetet, så som registrering av egenskaper och tillgången till nationella databaser, är välutvecklad och ser relativt lika ut i de olika länderna som nämnts i denna artikel. I alla länder är det central en organisation som har översynen och är ansvarig för den nationella avelsvärderingen. I vissa fall, som till exempel i Storbritannien och Frankrike, sker den nationella avelsvärderingen i samarbete mellan den centrala organisationen och ett flertal andra instanser och myndigheter. Den välutvecklade organisationen av avelsarbetet och rapporteringen i de olika länderna underlättar även den internationella avelsvärderingen av köttrasdjur som genomförs av Interbeef.. Journaux, L., Wickham, B., Venot, E., & Pabiou, T Development of routine international genetic evaluation services for beef cattle as an extension of Interbull s services. Proceedings of the 2006 Interbull Meeting, Bulletin number 35, Kuopio, Finland. 8

9 Copyright Svenska Charolaisföreningen (http://www.charolais.nu/galleri/djur/tabid/1257/default.aspx) 9

10 Copyright Svenska Charolaisföreningen (http://www.charolais.nu/galleri/djur/tabid/1257/default.aspx) Copyright Svenska Limousinföreningen (http://www.limousin-se.info/) 10

11 Copyright Svenska Limousinföreningen (http://www.limousin-se.info/) 11

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

KAP, Kött Avel Produktion.

KAP, Kött Avel Produktion. Svensk Mjölks bestämmelser angående KAP, Kött Avel Produktion. Till den av SJV utfärdade föreskriften om nötkreatur som används till avel har Svensk Mjölk meddelat följande regler för KAP. 1. Allmänt.

Läs mer

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Avelsvärdering med index. Sofia Malm Avelsvärdering med index Sofia Malm Vad tänker hon prata om idag? Vad är index? För vilka egenskaper? Varför skatta avelsvärden? Index för HD och ED Uppföljning index för berner sennen Index i avelsarbetet

Läs mer

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 1.1 Beslut och överklagande 1.1.1 Beslut om stambokföring och registrering Beslut om stambokföring och registrering fattas av fälthuvudman. Beslutet lämnas skriftligt i form av stamboks- eller härstamningsbevis

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

Avel för hållbarhet och livslängd hos köttdjur

Avel för hållbarhet och livslängd hos köttdjur Avel för hållbarhet och livslängd hos köttdjur Foto: Madeleine Axelsson, 2009 Av Madeleine Axelsson Engelsk titel: Breeding for sustainability and longevity in beef cattle Handledare: Anna Näsholm Inst.

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05 Datum Dnr 9.12.2005 5329/01/2005 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2006 - tills vidare Upphävs Jord- och skogsbruksministeriets förordning om härstamningsbevis

Läs mer

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Slakten av svin minskade under januari december 2006 JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp! Inbjudan till individprövningen på Gunnarp! Efter rekordhöga medelpriser på årets auktion är det nu dags att anmäla kalvar till prövningsomgången 2015/2016. Vi har därför glädjen att bjuda in till en ny

Läs mer

Personalutbildning inom EU och Norge

Personalutbildning inom EU och Norge Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20 Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20 Innehåll Sammanfattning s 2 Inbjudan s 3-4 Regler för prövningsomgången 2012/2013 s 5-10 Bilaga 1 Prövningskostnader s 11 Bilaga 2 Anmälningsblankett s

Läs mer

Sperma importer för semineringssäsongen 2011.

Sperma importer för semineringssäsongen 2011. Sperma importer för semineringssäsongen 2011. Avelsrådet sonderar ständigt utländska marknader efter möjliga sperma importer. Husdjuren i Europa och då särskilt i Sverige har mycket hög hälsostatus, vilket

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2016-05-11. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 2. BETÄCKNINGSLICENS...

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om får

Läs mer

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet

Läs mer

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15 { NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion Läs mer sid. 15 Av VD Rex A. Clausager Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com

Läs mer

Inbjudan till Individprövning på Gunnarp omgång /2014

Inbjudan till Individprövning på Gunnarp omgång /2014 Inbjudan till Individprövning på Gunnarp omgång 21-2013/2014 Innehåll Inbjudan s 2-3 Regler för prövningsomgången 2013/2014 s 4-10 Bilaga 1 Anmälningsblankett s 11 Bilaga 2 Kontaktrådets adresser s 12

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19

Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19 Svensk Köttrasprövning AB Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19 Innehåll Sammanfattning s 2 Inbjudan s 3-5 Regler för prövningsomgången 2011/2012 s 6-11 Bilaga 1 Prövningskostnader s 12 Bilaga

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm Index för HD och ED - nu för fler raser Sofia Malm Indexutbildning, 16 april 2016 Pilotraser Golden, labrador, flatcoated, rottweiler, bernersennen sedan 2012 Jämthund och norsk älghund grå (gråhund) sedan

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Index för HD och ED frågor och svar

Index för HD och ED frågor och svar www.skk.se/uppfödning 3 januari 2012 Index för HD och ED frågor och svar Vad uttrycker ett HD-/ED-index? Hur beräknas det? Och hur ska det användas i avelarbetet? Här finner du svar på dessa och många

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Biologisk mångfald Djur

Biologisk mångfald Djur Biologisk mångfald Djur Bevarandet av genresurser i Sverige Sammanfattning Som en uppföljning av Riokonventionen har en landstudie genomförts i Sverige. Syftet med landstudien var att få en objektiv bild

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

varianter. Härstamningsintyg är viktigt, men också att uppgifterna är trovärdiga och avelshållningen säker.

varianter. Härstamningsintyg är viktigt, men också att uppgifterna är trovärdiga och avelshållningen säker. GenbanksNytt Informationsblad för fårbesättningar som är anslutna till Gutefårens Genbank Nr 2 2007 Innehåll G e n o m tänk Regler för genbanken Blanketter Skilda uppfattningar om genbanken Det finns inga

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente 1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente Innehåll Sid 1. Organisation 3 1:1 Ekonomiska resurser

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1). 1.1 Skördeutveckling av sockerbetor Jens Blomquist, SBU Inledning I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1). Tabell 1.

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel juni 2015. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 1:2 Hingstar...

Läs mer

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Köttkvalitet vid nötköttsproduktion

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics 2 014 Husdjursstatistik2014 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Index för HD och ED frågor och svar

Index för HD och ED frågor och svar www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Index för HD och ED frågor och svar Vad uttrycker ett HD-/ED-index? Hur beräknas det? Och hur ska det användas i avelarbetet? Här finner du svar på dessa och många

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Griffon Fauve de Bretagne 1 RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med 2 varianter(griffon Fauve och Basset Fauve) Griffon Fauve de Bretagne är en mkt gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När det

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Rapport från projektarbete avseende cavalier Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Cavaliersällskapet, 18 september 2016 Vad tänker de prata om idag? Projektgruppens arbete -

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress Telefon. EKERÖDSRASTENS AB, Martin, Linda Risberg EKERÖD 5278 24294 HÖRBY

Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress Telefon. EKERÖDSRASTENS AB, Martin, Linda Risberg EKERÖD 5278 24294 HÖRBY Deltagande tjurar i finalen av SIRE-priset på Elmia Lantbruksmässa 24 oktober 2013 Information om respektive tjur finns på nästföljande sidor, samt Agrias websida Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL 1 INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-20. 2 1. AVELSBEDÖMNING AV HINGSTAR 4 1:1 Domarnämnd 4 1:2 Avelsbedömning

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik juni 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik juni 2012 Inkvarteringsstatistik juni 2012 Gästnätter län, juni 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 3 000 2 500 2 625 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 744 1 500 1 000 500 0 592 877 419 275

Läs mer

Sammanfattning Cattle production

Sammanfattning Cattle production Sammanfattning Cattle production I- och U-länder Nötkreatur används till produktion av livsmedel med högt proteinvärde (kött & mjölk), läder, dragkraft, gödsel för växtnäring och bränsle, landskapsvård,

Läs mer

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för Husdjursgenetik Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar Lowa Göransdotter Uppsala 2015 Kandidatarbete15

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer