Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig!"

Transkript

1 Studiematerial om Attac En annan värld är möjlig!

2 Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld är möjlig! är en slogan som började synas omkring år Men en annan värld kan ju se ut på flera sätt. I Attac arbetar vi för en värld med fördjupad demokrati och rättvisa, globalt och lokalt. Därför vill vi att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld behövs alla typer av människor och i Attac vill vi att alla ska kunna bidra med det man själv har lust och tid till för att göra en sådan värld möjlig. Men för att Attac ska kunna fungera som en oberoende organisation är det viktigt att vi får in medlemsavgifter och gåvor. Utan dessa fria pengar ökar beroendet av olika bidrag. Om du inte redan nu är medlem i Attac, så uppmuntrar vi dig att gå med snarast. Mer information om våra olika medlemskap finns på vår hemsida Vi hoppas att du ska ha glädje av Attac Sveriges studiematerial För att vi lätt ska kunna uppdatera eller lägga till ett kapitel har vi valt att inte binda in materialet. Detta påverkar också innehållsföreteckning och sidnumrering (som helt saknas). Vi har också försökt hålla isär frågorna och behandla dem i separata kapitel. Vi vill att det ska vara ett levande material som är lätt och praktiskt att använda. Lika levande som Attac alltså! Några kapitel handlar om Attac som organisation, men de allra flesta handlar om de sakfrågor Attac jobbar med. Varje kapitel tjänar som en introduktion till ett ämne och var och en kan sen välja att fördjupa sig efter intresse. Vår förhoppning är att litteraturtipsen i slutet av kapitlen ska underlätta till fördjupning i den bredd varje fråga inbegriper. Alla kommentarer och reaktioner emottages tacksamt! Vi vill passa på att tacka alla som bidragit med research, skrivande, korrekturläsning och redigering, bland dem Kajsa Åkerström, Johan Sanne, Ayna Rönnblom, Veronika Skärlund, Beatrice Jansson, Åsa Ågren, Sofia Kjellén och Anton Andreasson. Materialet har tryckts av Centraltryckeriet i Alingsås och finansieringen har skett med stöd från Sida genom Forum Syd. De har inte medverkat vid utformningen av materialet och tar heller inte ställning till de synpunkter som framförs. Ska du dra igång en studiecirkel eller vill du sprida materialet vidare bland vänner beställ fler exemplar via Du kan också hämta dem på attackontoret i Solidaritetshuset i Stockholm. Adress: Tegelviksgatan 40. Tel: Det går också bra att ladda ner materialet som PDF via På vår hemsida hittar du löpande information om våra frågor och aktuella aktiviteter.

3 Väl formar den starke med svärdet sin värld väl flyga som örnar hans rykten; men någon gång brytes det vandrande svärd och örnarna fällas i flykten. Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort. Ur Det eviga, 1810 av Esaias Tegnér Vad vill Attac? En annan värld är möjlig! är en slogan som började synas omkring år Men vad betyder den? En annan värld kan se ut på flera sätt. Attac arbetar för en värld med fördjupad demokrati och rättvisa, globalt och lokalt. Vi lever i globaliseringens tid. Att vara för eller emot globalisering saknar mening om inte innehållet förklaras - globalisering kan betyda många olika saker. Attac arbetar för en värld präglad av demokrati och rättvisa, en värld som bejakar mångfald och som sätter mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet före kortsiktigt vinstintresse. Sedan 1970-talet har världen upplevt vad som kan kallas en företagsledd globalisering. Denna utveckling har lett till ökad makt för transnationella företag, kapital- och finansmarknader och allt mindre inflytande och handlingsutrymme för demokratiska institutioner. Med löften om marknadskrafternas välsignelser, under paroller om frihandel och avregleringar, har världen stöpts om till att gynna de redan rika och hålla de fattiga kvar i fattigdom och maktlöshet. Många märker av konsekvenserna, men orsakerna förnekas av samtidens makthavare. Trots global tillväxt och betydande tekniska framsteg växer de sociala och ekonomiska klyftorna, allra mest där de nyliberala recepten tillämpas mest strikt. Samtidigt som vissa grupper gynnas försämras livsvillkoren för andra; klyftorna mellan rika och fattiga i världen ökar. På landsbygden i fattiga länder slås miljontals bönder ut i den hårdnande konkurrensen med rika länders livsmedelsindustri - med arbetslöshet, extrem fattigdom och växande migrationsströmmar till slumområden och kåkstäder som följd. Som ett resultat av detta bor i dag för första gången mer än halva jordens befolkning i städer. I jakten på ökade vinstmarginaler och nya marknader utnyttjas människors brist på verkliga alternativ, och samtidigt åsidosätts ekologiska hänsyn som i sig blir ett problem, kanske mest direkt påtagligt för fattigare länder. I konkurrensens namn utarmas fackliga rättigheter, löner pressas ner och arbetsmiljö och anställningsvillkor försämras. På många håll avregleras, privatiseras, och nedmonteras gemensam välfärd. Gemensamma resurser säljs ut, ofta utan demokratisk förankring under tryck från mäktiga länder och företag. Globala och regionala institutioner, som EU, WTO, IMF och Världsbanken, har vuxit fram, men har odemokratisk struktur och domineras i stort av ett nyliberalt tänkande, traditionellt starka länder och ekonomiska krafter. I praktiken har de ofta agerat motor för det Attac kallar företagsledd globalisering.

4 För att återerövra demokratins möjligheter behövs en kraftfull offensiv mot det cyniska marknadstänkande som genomsyrar samhället och världen. Med Attacs och de sociala forumens grundläggande motto - En annan värld är möjlig - vill vi lyfta demokratins möjlighet att förändra världen. Detta betyder att Attac bygger sina förslag och ställningstaganden på medlemmars, forskares och sociala rörelsers erfarenheter och kunskaper. Dessa finns och verkar i det världsomspännande nätverk som kallas globala rättviserörelsen. Ingen färdig mall För att återerövra och fördjupa demokratin lokalt krävs djupgående förändringar globalt, d.v.s. en demokratisering på global nivå. Attac är medvetna om att global demokrati inte är möjlig utan lokal förankring och lokal demokrati, och ambitionen är därför att verka både lokalt och globalt för att främja demokrati. Uppgifterna är inte enkla. Ibland tvingas Attac agera motståndskraft och sätta fokus på att blockera eller bromsa pågående utveckling, men den grundläggande idén bygger på att ta fram och lyfta alternativ. Vi har ingen färdig mall för hur en framtida värld skall se ut; demokratiska processer leder till olika lösningar i olika delar av världen. Däremot har Attac en rad konkreta och realiserbara förändringsförslag för att öppna dörrarna till en annan värld. Den internationella debatten har dominerats och domineras av det så kallade kriget mot terrorismen. Attac menar att global säkerhet inte kan vinnas med våld och att krig ökar klyftorna i en värld där resurserna redan är ojämnt fördelade. En rättvis och demokratisk världsordning är en förutsättning för säker och hållbar utveckling. Attac är en organisation som tror på demokrati och dess inneboende värderingar. Därför förordar Attac en fredlig kamp för global rättvisa genom socialt motstånd. Oberoende I en rättvis värld tror Attac att det behövs alla typer av människor, organisationer, sociala rörelser och nytänkande institutioner. Var och en ska kunna bidra med det man själv har lust tid och resurser till. Det är också viktigt att vi får in medlemsavgifter och gåvor. Utan dessa fria resurser ökar beroendet av olika bidrag, vilket gör att verksamheten alltmer styrs av bidragsgivarna. Olika sorters medlemmar och olika resurser bidrar till att göra Attac som organisation levande och oberoende. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m v a d A t t a c v i l l På Attac Sveriges hemsida hittar du aktuell information om hur och med vad Attac arbetar. Läs Attac Sveriges programförklaring längst bak i studiematerialet, eller på hemsidan. Boktips America Vera-Zavala och Johan Norberg: Ett annat Sverige är möjligt Pocky, America Vera-Zavala: Deltagande demokrati Agora, America Vera-Zavala och Johan Norberg: Global rättvisa är möjlig Pocky, Anika Agebjörn och Annika Elmqvist: Sänkt pris, kort datum Leopard förlag, Red. Anna-Lena Lodenius: Global Respekt. Grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter Olof Palmes Internationella Centrum, Bim Clinell: Attac - gräsrötternas revolt mot marknaden Agora, Red. Jens Ergon: En annan värld är möjlig Manifest förlag, artiklar om globaliseringens effekter, sociala klyftor, frihandel, nyliberalism, m.m.

5 ett förändrat beteende bland män, särskilt rika män, kan vara en nyckelfaktor i arbetet för minskade klimathot och alla människors möjligheter att åtnjuta hållbar utveckling. Ur studien En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling av Gerd Johnsson-Latham på Utrikesdepartementet, 2007 Genus och Miljö Två viktiga perspektiv i kampen för en annan värld Attac Sverige jobbar inte specifikt med genus- eller miljöfrågor men vår avsikt är att de frågor vi jobbar med ska genomsyras av ett genus- och miljöperspektiv. I en spekulativ jakt på ökade vinstmarginaler och nya marknader exploateras människor samtidigt som de uppmanas till ökad konsumtion. I konkurrensens namn åsidosätts mänskliga rättigheter och ekologisk hänsyn. Global rättvisa innebär att skapa förutsättningar för en jämlik fördelning av våra gemensamma resurser. Attac och genus Det går inte att åstadkomma fördjupad demokrati och rättvisa värd namnet utan att synliggöra och arbeta med det faktum att en majoritet av världens fattiga och exploaterade människor utan rättigheter är kvinnor. På grund av patriarkala strukturer som låser fast kvinnor i utsatta positioner, slår den nyliberala utvecklingen hårdast mot just kvinnor. Genom sociala konstruktioner har män och kvinnor getts olika roller och ansvar, vilket innebär att vi påverkas olika av politiska beslut, oavsett om det handlar om handelsregler eller privatiseringar av offentlig verksamhet. Med genus avses just denna sociala konstruktion av våra kön och vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Om hänsyn inte tas till detta perspektiv i alla sammanhang återskapas och befästs de strukturer som gynnar män, som grupp, på bekostnad av kvinnor, som grupp. Det finns otaliga exempel på varför det är viktigt för Attac att inkludera ett genusperspektiv. Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken har länge behandlat internationell handel, ekonomisk tillväxt och utvecklingspolitik könsblint, trots att det inte råder några tvivel om att kvinnor och män påverkas olika: Inom den exportorienterade industrin i utvecklingsländer ökar antalet kvinnor och det finns flera skäl till att unga kvinnor efterfrågas. Dels kostar de företaget mindre då kvinnor får sämre betalt men de anses också traditionellt lättare att bestämma över. I stora delar av världen är det kvinnor som ansvarar för odling av mat till den lokala marknaden och för familjen livsmedelssäkerhet, vilket innebär att inriktningen mot produktion för export också påverkar män och kvinnor olika.

6 På många håll har kvinnor inte rätt att äga eller ärva jord och de saknar ofta tillgång till viktiga insatser för att klara sig i en hårdnande konkurrens. Generellt ansvarar kvinnor i fattiga länder för hämtningen av vatten och påverkas därför främst när vattentillförseln inte fungerar. Det är inte bara män och kvinnor som grupp som påverkas olika; kvinnor och män med invandrarbakgrund har i Sverige annorlunda förutsättningar jämfört med utbildade kvinnor och män födda i Sverige. Denna analys är viktigt att ha med sig i diskussionen om välfärd och hållbar utveckling. Kvinnor, men även män, har på olika håll i världen inte fullgoda demokratisk rättigheter och/eller utesluts fortfarande från många sammanhang och institutioner. Trots att kvinnor utgör hälften av jordens befolkning är makten inte fördelad därefter. Det går inte att bara inkludera kvinnors olika erfarenheter och intressen i redan befintliga institutioner som formats av män, det krävs mer radikala grepp än så. Attac arbetar för en annan, mer rättvis värld där alla bidrar till att forma den värld vi lever i. I en demokratisk, inkluderande och rättvis värld krävs att alla kan delta på samma villkor i de processer som formar samhället för att komma dit behövs kunskap om vilka olika förutsättningar olika människor har idag. Men det är också viktigt att ha med sig genusperspektivet i vardagliga sammanhang. Detta är anledningen till att Attac arbetar aktivt med demokratiska och inkluderande mötesformer. Det betyder att alla ska kunna delta på samma villkor; att var och en ska få utrymme att komma med idéer och till tals, och att ingen ska känna sig kränkt, förlöjligad eller exkluderad. Detta är för Attac kärnan i all demokratisk verksamhet. Attac och miljö Attacs arbete för en rättvis värld är i allra högsta grad en fråga om miljön. Fattigdom och miljö hänger ihop och miljöförstörelse är ett hot mot allt Attac vill ökad global rättvisa och demokrati. Miljöförstöringen hämmar utveckling i världen och skapar fattigdom. Torka, skogsavverkningar och utfiskning medför mindre naturresurser och försörjning blir en kamp om de få resurser som finns kvar. Konflikter och flyktingströmmar beräknas öka till följd av klimatförändringarna och detta kommer också att ha förödande effekter på utvecklingen. Fattiga människor som lever på marginalen och bor i geografiskt sårbara områden drabbas hårdast av miljöförstörelsen och har inte möjlighet att förbereda sig inför naturkatastrofer. Det finns en stark koppling mellan en mer ansträngd miljö och den nyliberala politik som Attac kritiserar. I dag går kortsiktiga ekonomiska intressen före miljöhänsyn, och våra naturresurser konsumeras upp i en allt för snabb takt. WTOs, IMFs och Världsbankens politik har inte bara skapat sociala problem utan även miljömässiga problem som i sin tur spär på de sociala orättvisorna. I den handelspolitik som förs av WTO och genom olika bilaterala avtal, finns en tydlig linje - all export är bra export. Det spelar ingen roll om exporten består av timmer från en regnskog eller tröjor gjorda av barnarbetare. De orättvisa handelsavtalen tar heller inte hänsyn till den miljöförstöring som produktionen av en vara medför. Länder i Syd som främst exporterar råvaror får ofta ett pris för sina råvaror som inte täcker produktionen av varan, om man räknar med de ekologiska kostnaderna. Kostnaderna för bland annat sämre odlingsmöjligheter och ökad ohälsa täcks inte av exportpriset - på så sätt skapas en ekologisk skuld.

7 Syftet med IMFs och Världsbankens politik har varit att minska Syds skuld till Nord men man kan fråga sig om inte Världsbanken och IMFs skuldpolitik istället ökat Nords ekologiska skuld till Syd? Miljökraven på deras projekt har i princip varit obefintliga och Världsbanken har exempelvis gett stora ekonomiska stöd till utvinning av palmolja, en sektor som kritiserats hårt för dess miljöeffekter. Därtill har organisationernas strävan efter en ökad export många gånger medfört en överproduktion, något som har pressat ned råvarupriserna ytterligare. Det är svårt att räkna ut exakt hur stor den ekologiska skulden är. Hur mycket kostar ökad ohälsa eller ett förstört vattendrag? Det är även svårt att hitta en rimlig tidsavgränsning västvärlden byggde redan under kolonialismens dagar sitt välstånd på billiga naturresurser från många av dagens fattiga länder. Slutligen är ansvarsfördelningen oklar - Kina har idag en mycket smutsig industri men produktionen av varorna styrs av företag i Väst, där också huvuddelen av konsumtionen sker. Vilket land ska då stå till svars för Kinas utsläpp? Trots att den ekologiska skulden är svår att beräkna visar den på en miljömässig orättvisa, som dagens handelssystem skapar och förstärker, samt tydliggör de enorma kostnader som miljöförstöringen medför. Och framtiden? För att kunna förebygga framtida miljöproblem är det viktigt att komma åt de faktorer som skapar problemen. Vi måste med andra ord arbeta för en hållbar ekonomisk politik. Men detta arbete har tyvärr liten effekt på den miljö som redan är förstörd. Klimatförändringarna väntas kosta samhället ofantliga belopp och om vi ska klara denna ekonomiska ansträngning kommer det krävas ett väl fungerande och effektivt skattesystem. I framtiden kan även skatter fylla en funktion som ett viktigt globalt styrmedel. Attac har länge lyft möjligheterna med globala skatter. Nu börjar acceptansen för sådana skatter växa och det finns en medvetenhet om att globala problem kan lösas med globala medel. Därför är globala miljöskatter ett effektivt sätt att reglera den globala ekonomin och åstadkomma hållbar utveckling. Attac vill skapa en rättvis och demokratisk lösning på de globala miljöproblemen. Det får inte bli som i andra globala samarbeten - att ett fåtal ekonomiskt starka länder dominerar. Vi tror inte att marknaden kommer att kunna lösa miljöproblemen i tid eller att det räcker med individuella handlingar för den delen. Det krävs även politisk vilja; att ekologisk och hållbar utveckling ställs före kortsiktiga ekonomiska intressen. Först då kan en rättvis och hållbar ekonomisk globalisering åstadkommas. Lästips Rapport till Miljövårdsberedningen, MVB 2007:02 av Gerd Johnsson-Latham, Utrikesdepartementet: En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling svenska.pdf Al Gore: En obekväm sanning, Malmö Damm förlag, 2007 Mark Lynas: Oväder, Ordfront, 2005 Mark Lynas: Sex grader, Ordfront, 2007

8

9 The best policy would be a global carbon tax that forces us to pay for our contribution to global warming. Johan Norberg, samhällsdebattör Globala skatter - En möjlighet att motverka fattigdom och spekulation Organisationen Attac skapades ursprungligen för att verka för en s.k. Tobinskatt, nu ofta kallad CTT. Det var den franska tidningen Le Mondes chefredaktör Ignacio Ramonet som startade den process som ledde fram till Attac-rörelsens födelse. Ramonet tyckte det var på tiden att en rörelse grundades för att driva fram en beskattning av kapitalomflyttningar, enligt den modell som utarbetats av James Tobin, nobelpristagare i ekonomi Skatten skulle vara låg, kanske 0,1 procent eller t.o.m. 0,05 procent. Detta för att den inte skulle hindra viktiga och välgrundade investeringar, med samtidigt skulle den ha en dämpande effekt på de tidstypiska blixtsnabba transaktioner som drar nytta av tillfälliga kursändringar. Då det dagligen rör sig om enorma summor som köps och säljs på den globala marknaden skulle man kunna få ihop avsevärda belopp till avskrivningar av fattiga ländernas skulder, och höja människornas levnadsstandard. Tobin lade fram sitt förslag 1978, och ända till sin död 2002 förespråkade han skatten. Attac går dock betydligt längre än Tobin både när det gäller vad skatteintäkterna borde användas till och i vår kritik av Världsbanken, IMF och WTO. Under de tre senaste decennierna har spekulativt inriktade finansiella transaktioner växt snabbare än produktion och världshandel. Valutahandelns omfattning mäts av Bank for International Settlements vart tredje år. Mellan mätningen 1998 och 2001 sjönk handelns omfattning med 20 procent till 1200 miljarder om dagen, tre år senare, 2004, var ökningen hela 57 procent vilket motsvarar en nivå som överträffade den från 1998 med 26 procent. Det mesta av valutahandeln är kortsiktiga placeringar, utan närmare koppling till handeln med varor och tjänster. 40 procent av valutahandeln är så kallade spotaffärer, d.v.s. rörelser ut och in i en valuta inom två dagar. För ytterligare 40 procent av valutahandeln tar det högst sju dagar att lämna en valuta och sedan återkomma. Med andra ord - valutahandeln handlar i huvudsak om risksäkring och spekulationer i valutakursrörelser. I snitt är endast två procent av valutahandeln kopplad till handeln med varor och tjänster, en andel som varit konstant under de senaste femton åren. Orsaken till den snabba ökningen av valutahandeln ska därför sökas i avregleringarna av världens valutamarknader och i den nya teknikens utveckling som tillsammans möjliggjort den snabba ökningen av valutahandeln. Spekulativa vågor hotade alltså både produktion och ansvarsfull ekonomisk politik redan i mitten av talet, vilket hängde samman med framväxten av den s.k. euro-marknaden - där tillgodohavanden i utländsk valuta, huvudsakligen amerikanska dollar, kunde lånas ut i västeuropeiska bankfilialer nästan utan begränsningar. Det var på denna marknad som de s.k. petro-dollarna placerades efter Opecs höjning av oljepriset Följden blev en spiral av utlåning, framför allt till fattiga länder, vilket bäddade för den skuldkris som var ett faktum knappt ett årtionde senare.

10 Vad har hänt hittills? Mycket har hänt sedan idén om CTT väcktes. År 2001 beslutade Frankrike att införa en global transaktionsskatt på valutahandel så snart som övriga medlemsländer i EU ställer sig bakom förslaget. I juli 2004 beslutade det belgiska parlamentet att anta en liknande lag och på liknande villkor som Frankrike. I september 2004 presenterade Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien tillsammans med FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan en rapport som diskuterade förslag till finansiella lösningar för att utrota fattigdomen. Rapporten fastslår att en skatt på valutahandel är tekniskt genomförbar på global nivå. Heikki Patomäki, professor i Internationella relationer vid Helsingfors universitet, beskriver utvecklingen och dagsläget ungefär så här: Fram till asienkrisen styrdes intresset för en Tobinskatt/CTT främst av de finansiella krisernas uppgångar och nedtrappningar. När rubrikerna om kriserna försvann, försvann också intresset för CTT. Av de över 200 större finansiella kriser som ägt rum sen slutet på 70-talet, med mer än 80 valutakriser inblandade, har de mest vittomfattande ägt rum sedan Den mexikanska krisen med dess efterverkningar och den asiatiska krisen 1997, som spreds till Ryssland och Brasilien 1998, blev en väckarklocka för hela världen. Delvis som en reaktion på detta växte en mer organiserad och systematisk global kampanj för CTT fram, reaktionerna förstärktes också av den allmänna besvikelsen över den rådande nyliberala globaliseringspolitiken, vilket även bidrog till uppkomsten av World Social Forum År 2004 hade effekterna av den asiatiska krisen huvudsakligen blåst över. Många frivilligorganisationer såg den belgiska CTT-lagen som kom i juni 2004 som ett viktigt genombrott. Men Patomäki menar att en CTT i linje med det ursprungliga förslagets avsikter och inriktning inte finns för närvarande. Han menar att det som nu står på dagordningen är en nyliberal version av en skatt vars syfte från början var att skapa en alternativ finansiering av utvecklingsinsatserna. Det råder också olika uppfattningar bland CTT-förespråkarna om hur en valutabeskattning ska genomföras; somliga anser att det räcker med att enskilda länder eller EU inför den, andra kämpar för att få tillstånd regelförändringar som gäller hela världen. Sedan ett par år tillbaka arbetar en mängd organisationer tillsammans i ett europeiskt nätverk för införandet av en global valutahandelsskatt, European Currency Transaction Taxation Network (ECN), där Attac Sverige är medlem. Representanter från organisationer i bl.a. Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien, Italien, Norge, Sverige och Spanien träffas några gånger om året för att informera varandra om hur frågan utvecklas i de olika länderna och för att diskutera och planera det fortsatta arbetet. Inom ECN finns det två huvudförslag om hur en global skatt på valutatransaktioner skulle kunna genomföras. Det ena förslaget kallas Spahns tvåstegsförslag och går ut på att man har två olika skattesatser - en mycket låg som normalt används och en ganska hög som enskilda länder kan ta till som nödbroms om deras valuta utsätts för ovanligt stor spekulation. Detta förslag stöds av de brittiska organisationerna som arbetar med globala skatter. Det andra förslaget har lanserats av ovan nämnde Heikki Patomäki, som menar att man bör hålla fast vid Tobins ursprungliga idé med en enda skattesats. Patomäki menar att Spahns förslag inte på ett tillfredställande sätt kan överföra makten över finanspolitiken till demokratisk kontroll. För att verkligen ändra på de rådande världspolitiska strukturerna måste man ta ett helhetsgrepp

11 och inrätta en ny global institution som är skild från FN, Världsbanken och IMF, menar han. Attac Sverige har ännu inte tagit ställning mellan de olika förslagen. Inte minst tack vare Attacs påtryckningar sällade sig Sveriges biståndsminister Carin Jämtin (s) våren 2006 till den skara som är positiv till införandet av globala skatter. Tyvärr intog övriga regeringen en helt annan hållning och motioner rörande skatt på valutatransaktioner avslogs med oklar motivering. Institutioner såsom IMF och Världsbanken har börjat intressera sig för globala skatter och vid ett gemensamt möte våren 2005 utarbetade dessa en skrift om olika lösningar för Millenniemålen där globala skatter presenterades som en av lösningarna. En anledning till att de globala skatterna nu diskuteras på hög nivå igen kan vara att det politiska etablissemanget har satsat mycket prestige på FN:s Millenniemål. Det är uppenbart att nya medel behövs för att uppnå målen, vilket har gjort förslagen om olika sorters beskattning aktuella. Millenniemålen är nu i centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. Andra globala skatter Det finns idag, förutom förslaget om en skatt på valutaväxlingar, en rad mer eller mindre utvecklade idéer om hur ytterligare medel skulle kunna samlas till att uppnå Millenniemålen. Av dessa förslag har Attac endast tagit ställning till förslaget om en internationell skatt på flygtransporter. Vi menar att en sådan skatt har dubbel verkan då den minskar utsläppet av koldioxid samtidigt som intäkterna kan användas till fattigdomsbekämpning. Några av de förslag som diskuteras nu är: Koldioxidbeskattning: Syftet är att ersätta användningen av fossila bränslen med mer långsiktigt hållbara alternativ. Skatt på flygresor eller flygbränsle: Ett annat förslag är en avgift på varje flygbiljett eller varje liter flygbränsle. De som flyger mest, den välbeställda minoriteten av världens befolkning, skulle då också få betala mest. En sådan skatt skulle troligen ge positiva effekter även för miljön. Beskattning av transnationella företag: Många företag undgår helt eller delvis att betala skatt genom att utnyttja kryphål i lagen. Avgift för utnyttjande av den yttre atmosfären: Jordens yttre atmosfär ses som allmännytta. Idag finns ett stort antal kommersiella satelliter i omlopp. Utrymmet är inte obegränsat; en avgift kan vara befogad. Skatt på handel med aktier och obligationer: I Storbritannien har man under flera år haft sådana avgifter. De satsningar som gjorts hittills för fattigdomsbekämpning och mot miljöförstöring är långtifrån tillräckliga. Om aktiviteten inte tilltar kommer målet med en halverad fattigdom år 2015 inte att uppnås. Fattigdomsbekämpning har traditionellt främst handlat om olika former av bistånd, skuldavskrivningar eller investeringar. Sådana initiativ är trots goda avsikter en konsekvens av sneda maktförhållanden - internationella skatter skulle kunna innebära ett nytt sätt att tänka. De skulle kunna

12 vara ett sätt att finansiera gemensamma nyttigheter som vatten, grundläggande sjukvård och utbildning samt användas till att omfördela inkomster och främja den sociala utvecklingen. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m G l o b a l a S k a t t e r På Attac Sveriges hemsidas Tobinavdelning presenteras aktuell information om utvecklingen av globala skatter. Hemsida där mer information om Patomäkis vision finns. Hemsida där mer information om David Hills vision, det vill säga Spahns tvåstegsförslag, finns. Här kan du också prenumerera på Tobin Tax Update, som är ett nyhetsbrev med färsk information om globala skatter. Boktips Björn Elmbrant: Hyperkapitalismen, Atlas Gustavo Capdevila: Globalisation Should Pick Up Hunger Tab, Brasilien, Chile och Frankrikes statsministrar ser ett behov av en skatt på valutatransaktioner för att bekämpa fattigdomen och nå FN:s Milleniemål. Heikki Patomäki & Lieven A Denys: Draft Treaty, Ett detaljerat förslag för tobinskattens införande, färdigt att underteckna. Ingemar Lindberg: Den globala kapitalismen - och det nya motståndet, Atlas James Tobin m fl: Tobinskatten, Agora För första gången publiceras i denna bok James Tobins ursprungsartikel där han föreslog Tobinskatten på svenska. En rad politiker, opinionsbildare och ekonomer fördjupar i sina inlägg kunskapen och debatten om Tobinskatten. Kenneth Hermele: Vad kostar framtiden? Ordfronts förlag, Boken behandlar läget i Sverige och i världen, globaliseringen effekter, tillväxtens gränser och den hotade miljön. Kenneth Hermele: Det Globala Kasinot: Och Dess Kritiker Från Keynes Till Tobin, Ordfronts förlag, Hur det globala kasinot uppstått och vad som kan göras för att tämja den tygellösa kapitalismen. Naomi Klein: Chockdoktrinen, Ordfront Örjan Appelqvist m fl: Globalisering i baklås, maj En rapport om varför tobinskatten behövs, hur den fungerar, vanliga invändningar mot en tobinskatt, samt vad som kan göras för att förverkliga en tobinskatt.

13 Tax competition is the only agent of productivity for governments it is the only competition they have Jacques de Saussure, schweizisk bankman i en undersökning i The Economist, 24 februari 2007 S k a t t e r ä t t v i s a - Återställ möjligheten att beskatta! Stora företag och rika individer använder både lagliga och olagliga metoder för att undvika sin plikt att bidra till samhällsinkomsterna genom att betala skatt. Därmed vältrar de över skattebördan på vanliga medborgare och mindre företag som skulle kunna beskattas lägre om alla var med och betalade. Ett flertal parlament hävdar idag att skatteintäkterna är för låga för att social rättvisa ska kunna uppnås i form av offentliga tjänster. Privatiseringar och avregleringar inom den offentliga verksamheten presenteras som den enda lösningen. Vi argumenterar istället för skatterättvisa - att återställa möjligheten att beskatta även vinnarna i den nyliberala globaliseringen. Skatteflykt sker idag i global skala och enligt Tax Justice Network beräknas de tillgångar som hålls i skatteparadis, utan någon beskattningsmöjlighet, utgöra en tredjedel av de totala globala tillgångarna. Hälften av all världshandel uppskattas passera genom skatteparadis, vilket sker för att företag ska kunna placera sina vinster där och undvika beskattning i de länder där verksamheten faktiskt bedrivs. Nätverk av banker, advokater och revisorer skapar komplexa och hemliga finansiella strukturer för att försvåra insyn och möjliggöra skatteflykt. I stället för att ställa skattesmitarna inför krav ges de faktiska möjligheter att välja om de vill betala skatt eller inte, ett beteende som är ekonomiskt ineffektivt, socialt destruktivt och djupt oetiskt. Fattiga länder beräknas förlora skattetillgångar till ett värde högre än deras årliga bistånd. En ökning på bara en halv procent av flödet tillbaka till de fattiga länderna från tillgångarna i skatteparadisen skulle kunna ge tillräckligt med pengar för att finansiera ett av FN:s Millenniemål; att halvera fattigdomen till år Nu går utvecklingen i stället mot att Millenniemålen riskerar att gå om intet, och en av anledningarna är de enorma skattelättnader som många fattiga länder erbjuder företag för att locka dem att investera i landet. Stora mängder kapital går även från de fattiga länderna direkt till skatteparadis, vilket också gör att Millenniemålen blir än svårare att uppnå om inga förändringar görs. Trenden med minskade skatteintäkter hotar demokratin, en global skattekonkurrens har utvecklats och stater tävlar om att erbjuda företag den lägsta skatten. Skatteparadisen blir fler och fler och världens rikaste finansiella centrum blir ännu rikare, skatter från stora företag uteblir, och vanliga medborgare får bära kostnaden för detta genom bland annat försämrad välfärd. Vi i Attac tycker det är viktigt att agera mot detta och att aktivt försöka påverka politiker, organisationer, företag och medborgare så att de verkar för en verklig skatterättvisa.

14 Hur arbetar Attac Sverige för rättvisa skatter? Attac Sverige arbetar i det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa som är en del av det Internationella Nätverket för Skatterättvisa, där vi också är aktiva. I nätverken samarbetar organisationer, sociala rörelser och enskilda personer för ett internationellt skattesystem som är demokratiskt och socialt rättvist och som motarbetar skatteflykt och skattekonkurrens. Vi verkar för ett skattesystem som gynnar de fattiga i såväl rika som fattiga länder, som finansierar allmänna nyttigheter, som beskattar sådant som skadar, t.ex. utsläpp, och som motverkar kränkande ojämlikhet. I den nordiska delen av nätverket fokuserar vi på de erfarenheter vi har av att leva i nordiska välfärdsstater med ett relativt starkt skattesystem. Nätverken, som är breda, mångspråkiga och partipolitiskt obundna, har växt fram ur globala sociala forum och den internationella Attac-rörelsen. De försöker samordna organisationer, aktivister, forskare och andra för skatterättvisa, och lägga grunden för effektiva globala kampanjer rörande internationell skattepolitik. Ett internationellt sekretariat koordinerar det internationella nätverkets aktiviteter men det styrs av sina medlemsorganisationer och de enskilda aktivisterna. Deltagande demokrati, självbestämmande, insyn, ansvarstagande och jämställdhet är grundläggande principer. En förutsättning för internationell skatterättvisa är att allmänheten är insatt i skattefrågor, därför driver nätverken kampanjer för samhällsförändring genom att delta i den allmänna debatten och genom informationsverksamhet. För mer information om Skatterättvisa På avdelningen om det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa på Attac Sveriges hemsida finns aktuell information om utvecklingen inom området. På hemsidan för det globala nätverket för skatterättvisa hittar du intressanta rapporter och artiklar. Man kan även prenumerera på TJN:s nyhetsbrev om utvecklingen i skatterättvisefrågan. Boktips John Christensen m fl: Tax us if you can, Tax Justice Network En pedagogisk och grundlig genomgång av fenomenet skatteparadis. Finns att ladda ner på Oskar Engdahl: Skatteparadis, Agora En rejäl, ny genomgång av dessa gråzoner i den globala finansvärlden. Boken är den enda populärt skrivna boken på svenska om skatteparadis. Richard Murphy m fl: Closing the Floodgates, Tax Justice Network En bra rapport att läsa för dem som har ett djupare intresse för skatterättvisa. Rapporten är även bra att använda för att skicka till politiker som man vill ska agera i frågan.

15 Brazilian society was built on the work, the sweat and the blood of Africans... [Brazil] is in debt to Africa Brasiliens president Luis Inácio Lula da Silva, 2004 S k u l d a v s k r i v n i n g - Vems skuld är skulden? sedan Attac Sverige startade år 2001 har skuldavskrivningar för fattiga länder varit en viktig fråga för oss. Vi anser att utvecklingen i fattiga länder hindras av en helt orimlig skuldbörda. Resurser som skulle kunna användas till utbildning och hälsovård går istället åt till skuldåterbetalningar till de rika länderna, de multilaterala institutionerna, och de olika regionala utvecklingsbankerna. Vi menar också att långivarnas ansvar för tidigare, nuvarande och framtida lån måste betonas mer. Detta är viktigt inte minst då en stor del av dagens skulder är illegitima, med tanke på att pengar lånades ut till diktaturregimer. En demokratisering av Internationella Valutafonden och Världsbanken och förändrade regler för internationell långivning och skuldsanering måste till för att skapa ett hållbart globalt system. De fattiga ländernas samlade skuld uppgår nu till ca 500 miljarder USD, och den rika världens samlade bistånd uppgår årligen till ca 80 miljarder USD. Skulderna härrör till stor del från lån som togs under 1970-talet när de oljeproducerande länderna fick stor avkastning för sin olja i samband med oljekriserna. De placerade sina pengar i västerländska banker, som i sin tur frikostigt lånade ut pengar till fattiga länder, ibland även med negativ utlåningsränta. I slutet på 1970-talet höjdes både räntan och dollarkursen kraftigt samtidigt som råvarupriserna sänktes - skulderna blev då snabbt gigantiska förklarade Mexiko som första land att man inte kunde betala tillbaka på sina skulder, fler länder följde efter och snart var skuldkrisen ett faktum. Fattigdomsbekämpning genom strukturanpassningskrav? Länderna fick behov av nya lån för att kunna betala tillbaks på de gamla. För att länderna skulle få dessa lån av bland var de tvungna att följa en ekonomisk politik, kallad struktur-anpassningsprogram, skapad av IMF och Världsbanken. Den gick i korthet ut på att låntagarländerna måste minska sina statliga utgifter, välkomna utländsk konkurrens, sänka skatter och tullar, privatisera, säkra den privata äganderätten och producera för export i stället för att tillgodose sina egna behov. Strategin misslyckades i dubbel bemärkelse; dels användes dessa lån till att betala av på gamla lån och dels ledde IMF:s krav verken till högre tillväxt eller minskad fattigdom. Tvärtom, skuldbördan ökade ännu mer och fordringsägarna fick till sist inse att en del av dessa skulder aldrig skulle kunna betalas tillbaka. År 1996 föddes så HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), vilket innebar att en del av de fattiga ländernas skulder skulle skrivas av, men kraven var fortfarande desamma som i strukturanpassningsprogrammen. Skulderna skulle skrivas ned till en hållbar nivå, alltså hållbar på så sätt att landet kunde betala av på sin utlandsskuld oavsett hur

16 landet eller samhällsekonomin i övrigt såg ut. Hållbarheten definieras utifrån en strikt ekonomisk term som bygger på förhållandet mellan skuldbörda och förväntad exportinkomst. Denna definition av hållbar skuld, liksom HIPC-initiativet som sådant, har fått massiv kritik av rörelser från både rika och fattiga länder - framförallt för att ingen hänsyn tas till fattigdomsbekämpning och för att länderna själva inte har något att säga till om. Dessutom har ett flertal regeringar i fattiga länder, samt olika organisationer, kritiserat de olika programmen för att de leder till ett demokratiskt underskott då demokratiskt valda regeringar i fattiga länder blir påtvingade en ekonomisk politik av IMF och Världsbanken som medborgarna i landet inte vill ha. Parisklubben och Londonklubben Redan 1956 ledde Argentinas skuldproblem till att en grupp långivande länder organiserade sig för att förhandla om landets offentliga skulder. Denna grupp kom att kallas Parisklubben och har nu 19 permanenta medlemmar, däribland Sverige, men representanter för fattiga länder saknas. Under franskt ordförandeskap sammanträder klubben regelbundet för att koordinera utlåningar och återbetalningar. På 80-talet började allt fler länder vända sig till Parisklubben för att få sina lån omförhandlade, vilket för det mesta resulterade i att återbetalningarna sköts upp eller spreds över en längre tidsperiod. Liksom regeringarna i Parisklubben har kommersiella banker ett gemensamt samarbetsorgan, Londonklubben, där framförallt medelinkomstländernas kommersiella skulder hanteras. Även inom G8, Group of Eight, som består av några av de rikaste länderna i världen, har skuldfrågan diskuterats. På G8-mötet i Skottland i juli 2005 lade dessa länder fram ett förslag om en generösare avskrivning för de så kallade HIPC-länderna. Från en tidigare procentsats på ca procent ville de höja avskrivningarna till 100 procent. Detta förslag gick med några mindre förändringar igenom på Världsbankens och IMF:s årsmöten i Washington i september Det som utmålades som en hundraprocentig skuldavskrivning visade sig dock inte vara 100 procent av samtliga skulder. Representanter från Attac Sverige fanns därför i Skottland under mötet för att tillsammans med en miljon andra människor framföra vår kritik mot förslaget som innebar en 100 procentig avskrivning av endast en del av de skulder som fattiga länder har till IMF, Världsbanken och Afrikanska Utvecklingsbanken. Illegitima skulder Inom Attac och den globala rättviserörelsen har det länge drivits en kampanj för att illegitima skulder ska skrivas av. Illegitima skulder är skulder på lån som inte kommit medborgarna till del, i till exempel diktaturer, eller lån som beviljats trots att långivarna varit medvetna om att lånen inte skulle vara till nytta för befolkningen. Hösten 2006 skedde ett stort genombrott i denna fråga då Norges regering beslutade sig för att skriva av sammanlagt 80 miljoner USD av landets bilaterala skulder till fem länder: Egypten, Ecuador, Peru, Jamaica och Sierra Leone. Den norska regeringen såg dessa skulder som illegitima. Det andra perspektivet: Moraliska och ekologiska skulder I många fattiga länder och i ett flertal rika finns det dessutom rörelser som hävdar att det i själva verket är de rika länderna som står i skuld till de fattiga. Denna skuld har genererats under år av kolonialstyre och utplundring av de fattiga ländernas resurser, och förstärkts av ojämlika maktför-

17 hållanden och orättvisa handelsregler. Attac och många andra rättviserörelser delar uppfattningen att de rika länderna står i skuld till de fattiga länderna. De flesta rika länder, däribland Sverige, ger biståndsmedel till skuldavskrivningar. I Attac kämpar vi för att givarländerna inte ska se nedskrivning av de fattiga ländernas skulder som en biståndsåtgärd, utan se biståndet som en separat fråga. Vi menar att de flesta av skulderna är orättfärdiga eller rent av illegitima och bör därför skrivas av helt och hållet utan dröjsmål och utan krav på motprestationer. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m s k u l d a v s k r i v ni ng a r Under skuldavdelningen på Attac Sveriges hemsida hittar du aktuell information om utvecklingen inom skuldfrågan. Attac Sverige är medlem i det europeiska skuldnätverket, och på deras hemsida presenteras intressanta rapporter och artiklar inom utvecklingen i skuldfrågan. Här kan man även prenumerera på EURODADs nyhetsbrev där man får regelbundna nyheter om utvecklingen i skuldfrågan. Det har tidigare funnits ett svenskt nätverk, Jubel, för organisationer som jobbar för skuldavskrivning. Detta lades ner i januari 2008 men hemsidan finns kvar ett tag till. På de tidigare medlemsorganisationernas hemsidor, bland andra forumsyd.org, diakonia.se och afrikagrupperna.se, kan man hitta mer information om skuldavskrivningar. Boktips Red. Dzodzi Tsikata and Joanna Kerr: Demanding dignity: Women confronting economic reforms In Africa, The North-South Institute and Third World Network-Africa En bok om hur framförallt kvinnor i olika afrikanska länder påverkats av de ekonomiska reformer som pågått sedan 1980-talet. Alla kapitel kan laddas ner var för sig på Erik Lysén: Bortom skuldkrisen - utveckling genom jämlikhet, Kyrkornas Världsforum & Diakonia Romilly Greenhill: Millenniemålen kräver mer - skuldavskrivning för utveckling Nätverket Jubel En studie om sambandet mellan Millenniemålen och skuldavskrivningar av Romilly Greenhill, ekonom vid Jubilee Research. Red. Johanna Sandahl: Skumma Skulder - om hur långivare slipper ansvar och fattiga får betala, Globala Studier, nr Kenneth Hermele: Världens oordning - 60 år med Världsbanken och IMF, Agora, Nätverket Jubel och Forum Syd För 60 år sedan skapades Världsbanken och Internationella valutafonden - IMF. Men istället för att hyllas på födelsedagen kritiseras de världen över. Hur kommer det sig att dessa mäktiga, globala institutioner som bildades för att utrota fattigdom, skapa stabilitet och ge hög sysselsättning närmast blivit liktydiga med motsatsen? Kenneth Hermele: Vägen ut ur skuldfällan, Agora och Forum Syd Vägen ut ur skuldfällan är en uppföljning till hans tidigare bok Skuldkrisen - en liten bok om Syds stora lån. Kenneth Hermele: Skuldkrisen - en liten bok om Syds stora lån, Tankesmedjan Agora/Forum Syd, Om hur fattiga länders utveckling hindras, bl.a. på grund av skulderna. Red. Klas Rönnbäck: Ekologisk skuld, Globala studier, nr I bokens ställs frågan vem är skyldig vem? Marjorie Mbilinyi: Budgets, debt relief and globalisation, Revision of paper presented at the `Gender and Economic Reforms in Africa joint GERA-UNDP workshop Artikeln är skriven ur ett genusperspektiv och kan ladda ner på Sofia Walan: Fattigdomsbekämpning på de fattigas villkor? Forum Syd En studie om IMFs och Världsbankens initiativ för fattigdomsbekämpning, PRS. När det lanserades 1999 såg de flesta positivt på det, men snart kom indikationer på att det inte fungerade i praktiken. Rapporten ger en bakgrund till PRS och beskriver den kritik som framförts. Filmtips Abderrahmane Sissako: Bamako, Vi får vi följa en rättegång som utspelar sig på en livfull gård i Malis huvudstad Bamako. På de åtalades bänk är Världsbanken och IMF.

18

19 ... the right to water emanates from and is indispensable for an adequate standard of living as it is one of the most fundamental conditions for survival. Céline Dubreuil, 2006 Gemensam välfärd - Välfärden är inte till salu! Attac arbetar för en global gemensam välfärd bland annat genom att samverka med andra organisationer i Nätverket för Gemensam Välfärd. Upprinnelsen till nätverket var ett upprop: Upprop för rättvisa och gemensam välfärd, med Attac Malmö som en av initiativtagarna. Uppropet startades våren 2004 och vände sig mot avregleringarna av den gemensamma välfärden. Uppropet har undertecknats av privatpersoner och organisationer, däribland fackförbunden SEKO, Byggnads och Handels, Attac, Synskadades riksförbund och Miljöförbundet Jordens Vänner samt en lång rad artister, forskare, debattörer, kända och okända. Uppropet överlämnades till näringsminister Thomas Östros hösten Idén till uppropet föddes vid en filmvisning i Attac Malmö om järnvägsprivatisering i Storbritannien. En person i publiken utbrast: Men det är ju ännu värre i Sverige! Det väckte diskussion vilket resulterade i att man kom fram till att privatiseringar och avregleringar sker lokalt, nationellt och globalt samtidigt. Man ansåg att lösningen skulle vara att mobilisera på alla nivåer samtidigt. Attac Malmö kontaktade SEKO vars medlemmar jobbar i avreglerade sektorer som järnväg, post och inom elbranschen. Uppropet blev ett sätt att synliggöra att vi i Attac vill vara medborgare i ett solidariskt samhälle och inte reduceras till kunder på en marknad. Nätverket bildades ur samarbetet mellan de olika organisationerna vid utarbetandet av uppropet. Inom arbetsgruppen menade många att politik idag i mångt och mycket handlar om att förklara varför saker och ting är som de är, inte minst då det ofta ställs krav på oss att vi ska anpassa oss till något tämligen diffust och svårgripbart; globalisering, marknaden eller rätt och slätt utvecklingen. De resonerade som så att man hela tiden förväntas hänga med i svängarna och inte halka efter. För arbetsgruppen var det tydligt att ifrågasättande ansågs vara obekvämt, ja rent av tråkigt, och att det hela ofta påpekas att det är roligare att säga ja. Arbetsgruppen ville vända på resonemanget och menade att det är roligare att säga ja till annat än att säga ja till den ödesbestämda utveckling som politikerna förkunnar. En utveckling där den gemensamma välfärden vittrar sönder och där alltifrån el och vattenförsörjning, till vårdcentraler och äldreboende, säljs ut och privatiseras. Där avgifter ersätter solidarisk finansiering och där konkurrenstänkande och kortsiktiga vinstintressen ersätter långsiktighet och lika tillgänglighet för alla. I förlängningen riskerar detta att leda till ett omänskligt samhälle med ökad otrygghet, där medborgarna reduceras till kunder på en marknad och där den gemensamma välfärden blir en han-

20 delsvara. Attac Sverige och Nätverket Gemensam Välfärd vill utveckla välfärden och göra den tillgänglig för alla, inte sälja ut och avveckla den. Avregleringar tjänstedirektiv frihandel Resultaten av kommersialiseringen har redan blivit tydliga, ett exempel är 2005 års storm Gudrun som blottlade en elsektor där branschens vinstjakt gått ut över en hållbar elförsörjning. År 2005 presenterades också resultaten av den första omfattande utredningen av 1990-talets avregleringar av välfärden. Resultaten var föga smickrande för dem som förkunnar marknadskrafternas välsignelse - avregleringarna skulle ge oss billigare välfärd, men det har blivit dyrare. I fem av sex områden; post, el, järnväg, taxi och flyg har priserna ökat mer än genomsnittet, med telebranschen som enda undantaget. Avregleringarna skulle också ge oss mer valfrihet, men det vi fått är en djungel av producenter, distributörer, nätbolag och svårgenomträngliga taxor, avgifter och tariffer. Många gånger har avregleringarna inte inneburit att marknaden har blivit mer fri utan istället medfört att ett statligt monopol ersatts med ett icke statlig. Ett exempel på detta är Connex som trafikerar sträckan Umeå- Stockholm. Trots att Connex levererar minst sagt undermålig service måste de som åker tåg mellan dessa orter åka med dem då det inte finns något alternativ. En stor del av den offentliga sektorn består av så kallade naturliga monopol, och på dessa områden är argumenten om en ökad effektivitet genom ökad konkurrens falska. Avregleringarna skulle också ge fler jobb men det blev tvärtom, och i alla avreglerade sektorer utom taxi har sysselsättningen minskat. Lönenivåerna har pressats ner i alla branscher utom tele och dessutom tyder mycket på att arbetsförhållanden och anställningsvillkor försämrats; på område efter område har avregleringarna och privatiseringspolitiken misslyckats. Utvecklingen är långtifrån unik för Sverige då samma sak händer i EU och över hela världen. I Sverige kallas kommersialiseringen av välfärden för avreglering eller konkurrensutsättning, på EUspråk heter det tjänstedirektiv, och internationellt kallas det för frihandel eller globalisering. Men innehållet är detsamma; företagens rätt till vinstjakt och nya marknader anses mer betydelsefull än människors rätt till grundläggande välfärd för alla. Glädjande nog möter dagens utveckling ett växande motstånd. I Norge har nätverk bildats som fått genomslag på både kommunal nivå och i stortinget. I Europa har fackföreningar och folkrörelser protesterat mot EU-kommissionens planer på att försvaga arbetsrätten och avreglera den gemensamma välfärden på europeisk nivå, och i många fattiga länder växer proteströrelser mot kommersialisering av skolor och utförsäljning av el- och vattenbolag. Också i Sverige börjar något hända. I Norrköping har kommunen återtagit det vattenbolag som tidigare sålts ut och i Göteborg har pensionärer ockuperat nedläggningshotade vårdcentraler. Nätverk mellan enskilda, fackföreningar, miljörörelser och handikapporganisationer håller på att länkas samman och i en tid av utförsäljning av allmännyttan och avveckling av den allmänna välfärden utför de ett mycket viktigt arbete. Attac hoppas att många fler sluter upp och visar att de inte nöjer sig förrän verklig välfärd för alla nås.

Vi vill att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld tror vi

Vi vill att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld tror vi Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld är möjlig! är en slogan som började synas runt år

Läs mer

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig!

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig! Studiematerial om Attac En annan värld är möjlig! Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld

Läs mer

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Är ett annat Attac möjligt? Jag tror det, och jag ska förklara hur det kan se ut. Det aktuella politiska läget motiverar också Attac som fortsatt plattform

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

ECOFIN-skuldavskrivningar

ECOFIN-skuldavskrivningar ECOFIN-skuldavskrivningar Land: Argentina Delegat: Amanda Schill Republiken Argentina vill inledningsvis påtala att landet hyser enorm empati för länder i skuldkris då republiken Argentina själv drabbades

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Vad är European Social Forum (ESF)?

Vad är European Social Forum (ESF)? The World Social Forum is an open meeting place for reflective thinking, democratic debate of ideas, formulation of proposals, free exchange of experiences and interlinking for effective action, by groups

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer