BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET. GEO-bygg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET. GEO-bygg"

Transkript

1 BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET GEO-bygg Stockholm 2005

2 Omslag: 3D-bild över rampanslutning inom projektet Norra Länken. Två stycken 2-filiga vägbanor övergår till en 4-filig vägbana. (Åsa Persson, Nitro Consult AB) 2005 års utgåva av GEO-bygg BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET Swedish Society of Engineering Geology Utges av: Byggnadsgeologiska Sällskapet c/o Avd för Teknisk Geologi, KTH, Stockholm Redaktör: Fanny Hartvig Sveriges geologiska undersökning, SGU Äldre utgåvor av GEO-bygg kan beställas från Minconsult AB, Banérgatan 37, Stockholm, tfn: BGS svarar ej för innehållet i införda artiklar, detta svarar respektive författare för. ISSN

3 Förord Naturkatastrofer-miljöhänsyn och geoinformation har varit de ledande ämnena under Byggnadsgeologiska sällskapet har under det gångna året haft en bra uppslutning vid de anordnade träffarna. Geologiska risker och ett miljöanpassat synsätt har präglat den inriktning vi har haft i arbetet med att finna lämpliga och intressanta föredragsämnen. Årets sista föredrag handlade om medicinsk geologi, som öppnar nya möjligheter för geologer och samhällsbyggare. Sällskapet har som sitt huvudmål att skapa möjligheter till samvaro under trevliga förhållanden vilket vi tycker oss ha lyckats med. Jag vill framföra mitt tack till styrelsen och till medlemmarna för det förtroende som alla har visat under Att geologikunskaper har betydelse i undermarksplanering och för maskinutvecklingen har tydligt påvisats i bl.a. Projekt Hallandås. Anpassning till de geologiska riskerna har inneburit ett stort framsteg för fullborrningstekniken och för projektstyrningen, vilket vi nu under kommande år förhoppningsvis kommer att kunna studera på nära håll vid arbetsplatsbesök. Många tunnlar och infrastrukturprojekt har startats under året och ett stort antal BGSare är involverade i dessa uppgifter. Vi tackar föredragshållare, arrangörer av arbetsplatsbesök och vårutflykten till Utö för det goda arbete de gjort för BGS Idag är vi 155 medlemmar. Vår förhoppning är att 2006 skall bli det år då medlemsantalet ökar igen. Det preliminära programmet är till för att locka till ett mer aktivt deltagande men vi är tacksamma för ytterligare förslag till intressanta ämnen och utflykter. Förståelsen för risker och miljöbelastningar vid bergprojekteringen har ökat och vi inom BGS kommer att fortsätta vara en viktig tillgång för beslutsfattare och entreprenörer. Styrelsen önskar Er alla ett bra och utvecklande år Daniel Morfeldt, Ordförande BGS 1

4 2

5 Innehåll Förord...1 Årsmöte Götatunneln, en utmaning i Göteborg...5 Omprojektering av Norra Länken...9 BGS på plats i verkligheten...12 Båtutflykt till Utö...12 Vällingby centrum...13 Eftermiddagsseminarium...14 Jordskalv, tsunamivågor och varningsmetoder - axplock från historien och forskningen...14 Södra Länkens drift- och underhållsinsatser...18 Bygger klimatforskningen på vetenskap eller religion?...20 Klimatförändringen - antropogen eller naturlig?...27 MEDICINSK GEOLOGI en framtid för geologer...28 IAEG...32 Rapport från konferensen Géoline 2005 samt IAEG-möten i Lyon, Frankrike...32 Världens största isgrotta...37 BGS...39 Medlemsanmälan i BGS...39 Hedersmedlemmar BGS...40 Stipendiater BGS...40 Ett varmt tack...40 BGS Företagsrepresentanter

6 BGS Styrelse BGS Representanter...43 Geologins Dag...43 Preliminärt program för

7 Årsmöte 2005 Götatunneln, en utmaning i Göteborg Årsmöte 3 mars, 2005, Martin Bergström, ansvarig byggledare Götatunneln, Tyréns AB (föredragshållare samt författare) Nu får Göteborg snart kontakt med Göta älv igen. Den effektiva barriären, väg 45, med ca fordon per dygn går snart under jord! Tunneln tas i trafik i juni 2006 och då får centrala Göteborg en möjlighet att utveckla delar av centrala staden som blockerats av trafik (fig. 1). Figur 1. Götaleden ger Göteborg nya möjligheter (bild från Vägverket). Entreprenadarbetena påbörjades år 2000, kostnaden är ca 3,2 miljarder kr. Tunneln går under centrala delar av staden parallellt med Älven. Bergtunneln är 1,0 km och den ansluter till betongtunnlar i öster och väster, totallängden med betongtunnlarna är 1,6 km. Sträckningen under centrala staden innebär att vi bygger rakt under några av Göteborgs äldsta byggnader, bl.a. Kronhuset. Lokalt mycket liten bergtäckning (5 m), sättningskänslig lera och befintliga anläggningar i berget har varit stora utmaningar. I projekteringen strävades det att hitta en linje med längsta möjliga sträckning i berg, detta av kostnadsskäl då bergtunneln är ca 1/5 av kostnaden mot att bygga betongtunnel i lera. Denna optimering ledde till bergpåslag under befintliga byggnader 5

8 (fig. 2), som t.ex. under dåvarande Hasseblads kamerafabrik i öster. I väster ligger bergpåslaget under ett kontorshus med åtta våningar (inklusive två våningar under mark). I kontorshuset har Göteborgs kommun sin datacentral med serverhotell. För att möjliggöra bergschakerna har husen avväxlats med ny grundläggning vid sidan om tunneln. De omfattande schaktarbetena för betongtunnlarna, med sponter och slitsmurar innebar stora ingrepp i statsmiljön. Detta framgår tydligt av figur 3. Provisoriska trafikomläggningar, minimerade arbetsområden, mycket folk kring bygget är några av utmaningarna. Figur 2. Sträkningen av Götatunneln (bild från Vägverket). Figur 3. Schaktarbeten för betongtunnlar (bild från Vägverket). 6

9 Inläckage, grundvatten Omgivningskraven med hus grundlagda på träpålar och sättningskänslig lera innebar att Vattendomen ställde hårda krav gällande tillåten avsänkning av grundvattnet, 1 m avsänkning accepteras. Detta har omvandlats till ett inläckage krav på 0,7 l/min och 100 m tunnel. Inläckagekravet har innehållits och det goda resultatet har erhållits med en förinjektering med en skärm. Ett omfattande kontrollprogram som utförs av såväl beställare som entreprenör följer kontinuerligt grundvattensituationen. Moderna mätsystem, typ Divers och manuella mätningar har utförts. De automatiska systemen med registrering av grundvattennivåer varje timme har använts närmast tunneln, handmätning en gång per vecka på större avstånd, där långsammare reaktioner vid en eventuell påverkan från tunnelarbetena, är förväntade. Samtliga mätdata har presenterats i ett GIS-system som finns tillgängligt inom projektet. Bergschakt, vibrationer De stora utmaningarna gällande bergschakten var: De mycket låga bergtäckningarna vid påslagen, ca 5 m med en spännvidd på ca 17 m på tunneln och fastigheter grundlagda direkt ovanpå tunneltaket. Befintliga berganläggningar mycket nära och i kontakt med den nya tunneln. Verksamheter med strikta vibrationskrav på mycket korta avstånd. En trolsk vy över arbetena i bergtunneldelen som de såg ut hösten 2004 (bild från Vägverket). 7

10 För att minska risken för bergutfall och för att innehålla konturen har vi utfört en del linsågning vid påslagen, vid bergschakten i dessa områden har skadezonskraven varit 0,1 m. Omfattande förbultning med spilingbultar och förstärkning med bult och sprutbetong har utförts mellan varje salva. Idag är det möjligt att utföra påslag under dessa svåra förhållanden, tack vare utvecklingen inom design, produktion och uppföljning. I designfasen har beräkningar och modeller kunnat prognostisera förväntade deformationer, vid sprängningarna kan vi styra intervall och erhålla små skadezoner, slutligen kan vi följa upp deformationer som ger en återkoppling till beräkningsmodellen. Befintliga berganläggningar i närheten eller kontakt med bergschaktarbetena måste studeras i minsta detalj för att kunna minska vibrationsproblem eller styra sprängtider så att viss utrusning stängs av. Information, 3:e man Information höjer toleransnivån. Inom projektet har beställarorganisationen haft en heltidsanställd informatör. Entreprenören har även haft en informatör. Vi har strävat efter en öppenhet och har fram till idag enbart haft positiv publicitet i media, mycket tack vare öppenhet och information. - Byggherre: Vägverket Region Väst - Entreprenör Berg: Vägverket Produktion - Huvudkonsult: Gatubolaget - Konsult berg: Tyréns Ljuset i tunneln (bild från Vägverket). 8

11 Omprojektering av Norra Länken Årsmöte 3 mars, 2005, Åsa Persson, Nitro Consult AB (föredragshållare samt författare) Allmänt Projektering av Norra Länken har skett i olika omgångar. Den senaste projekteringen avslutades Efter riksdagsbeslut kom omprojekteringen åter igång under hösten Norra Länken (fig. 1) sträcker sig mellan Norrtull och Värtan och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Den sammanlagda sträckan bergtunnlar exklusive arbetstunnlar uppgår till drygt 10 km. Tillsammans med Södra Länken och Essingeleden bildar den ett centralt beläget och sammanhängande trafikledssystem. Norra Länken är en trafikled av riksintresse genom sin koppling till Värtahamnen och Frihamnen. Dessa är Sveriges viktigaste hamnar för gods- och persontrafik till Finland, Ryssland och Baltikum. Idag trafikeras Valhallavägen med cirka fordon/dygn. Fördelarna med Norra Länken är att mer än hälften av trafiken leds från gatorna ner i bergtunnlar vilket medför bättre miljö genom till exempel sänkta bullernivåer och sänkta kvävedioxidhalter. Figur 1. Översikt Norra Länken (bild från Vägverket). Omprojekteringen Nitro Conslut AB har som underkonsulter åt Sweco medverkat vid omprojekteringen av bergtunnlarna (teknikområde berg). 9

12 Inför den nya projekteringen av Norra Länken har geologiska undersökningar utförts som komplettering av tidigare markundersökningar. Dessa förnyade undersökningar bestod i jordbergsondering, kärnborrning samt filmning av kärnborrhålen (BIPS). Undersökningarna har bidragit till ytterligare tolkning av berggrundens beskaffenhet med avseende på sprickfrekvens, sprickors karaktär, svaghetszoner och bergarter. De kompletterande markundersökningarna koncentrerades huvudsakligen till områden där stora tunnelspännvidder planerats. Dessa partier är där huvudtunnlarna ansluter till ramptunnlar. Störst spännvidd, ca 33 kvm, förekommer vid området för KTH Maskin samt vid Uggleviksvägen och vattentornet vid Värtan. Arbetstunnlarna Albano och Teknikhöjden påbörjades redan 1996 och är till viss del färdigsprängda. Dessa skall länspumpas och iordningställas för att användas för berguttagen i trafiktunnlarna. Geologi Området präglas av det för Stockholmområdet karaktäristiska sprickdalslandskapet. Topografiskt varierar terrängen med bergkullar som går i dagen eller är täckta av ett tunt moräntäcke och sänkor som är fyllda av sediment såsom sand och lera. Sedimentens mäktighet varierar från bara någon meter till över 10 meter. Berggrunden inom området för Roslagstull och Värtan består av en prekambrisk gnejs som genomsätts av granit och pegmatit. Gnejs (sedimentådergnejs) och gnejsgranit dominerar berggrunden i Bellevueberget medan granitinslagen ökar mot Roslagstull och vidare österut mot Värtan. Ruddammsberget består av en yngre granit som är gråeller rödaktig. De mörka mineralen i graniten består främst av biotit och hornblände. Graniten är vanligtvis medelkornig. Vidare österut indikeras en omvandlingsstruktur i graniten. Omvandlingsgraden är varierande och kan delvis vara helt gnejsig. Området för Norra Länken präglas i huvudsak av kross- och svaghetszoner med brant lutning och väst-östlig samt nordväst-sydöstlig orientering. Bankningsplan i graniten förekommer också. 3-dimensionell projektering Nytt för projektet är att all projektering ska ske i 3D. Detta ger bättre och överskådligare bild över tunnelsystemets mest kritiska partier. Samordningen mellan de olika teknikområdena kontrolleras på så sätt också bättre. 10

13 BGS på plats i verkligheten Båtutflykt till Utö Vårutflykt 2 juni, 2005, Frank Ouchtelony (deltagare och författare) Från Årsta havsbad tog sig mer än 30 BGS:are med Waxholmsbåt till Utö för att äta lunch på värdshuset och sedan bli guidade runt gruvan, muséet, kvarnen och vackra försommaridyller. Vädret inbjöd till däckplatser under båtresan i strålande solsken. Guidningen började redan under kaffet och vår guide, Charlotte Schröder som är bosatt på ön året om och mångsysslare, berättade på ett engagerande sätt om livsbetingelser från skärgårdsliv till gruvarbetarsamhälle och vidare till semesterparadis. Intresserade och mycket nöjda BGS:are lyssnar på guiden Charlotte Schröder (kvinnan med flätor i nedre delen av fotografiet) och tittar på en av de idag vattenfyllda gruvorna. Foto Frank Ouchtelony. 11

14 Vällingby centrum Arbetsplatsbesök 22 september, 2005, Frank Ouchterlony, (deltagre och författare) Vällingby centrum genomgår en omfattande förnyelse av ett 50-talscentrum med större och modernare kommersiella lokaler, fler bostäder samt ny infrastruktur i form av broar och överdäckningar, modernisering av T-banestation och anläggningar för parkering. Över en stor del av gångstråken kommer det svävande glastaket att ge en känsla av galleria. Känsliga och komplicerade schakter runt och under biografen Fontänen, som är kulturmärkt, genomförs och stora ansträngningar görs för att bevara kulturvärdena under förnyelsearbetet. Svenska Bostäder som äger de flesta fastigheterna leder projektet och stod som värd för besöket. Den största utmaningen är att bedriva arbetena samtidigt med verksamheter i ett fungerande köpcentrum. Ett unikt koncept för försörjning av värme och kyla har tagits fram. Det omfattar cirka 200 borrhål, 200 meter djupa, för bergvärme som kommer att värma hela centrumanläggningen samt även under den varmare delen av året täcka in behovet av kyla. Från BGS deltog ca 15 personer. Några av BGS:arna inspekterar en del av byggarbetsplatsen vid Vällingby centrum. Foto Nils Granlund. 12

15 Eftermiddagsseminarium Jordskalv, tsunamivågor och varningsmetoder - axplock från historien och forskningen Eftermiddagsseminarium 20 januari, 2005, Ragnar Slunga (föredragshållare samt författare) Jordskalv och tsunamivågor Ett jordskalv orsakas av en snabb skjuvning (ca 1 m/sekund) på ett sprickplan i jordskorpan. För stora jordskalv kan storleken på skjuvningen uppgå till 10 m eller mer och sprickans längddimension kan vara 100-tals km. Även om sprickan inte skär genom markytan förändrar sådana skalv topografin med en meter eller mer. Sådana nivåändringar av havsbotten (jordskalv i havsområden) ändrar hela havsnivån vilket leder till tsunamivågor. Dessa utbreder sig i djuphav med hög hastighet (ca 200 m/s) och med en amplitud lika med havsbottenändringen. Närmare kusten blir havet grundare vilket minskar vågens hastighet och amplituden växer därför och kan nå tiotals meters höjd vid stranden. Kustens strandlinje kan ytterligare leda till fokuseringeffekter. Även jordskalv av måttlig storlek kan (men inte alltid) orsaka tsunamivågor och detta beror sannolikt på att jordskalvsvibrationerna instabiliserat sediment på havsbottensluttningar med jordskred som följd. Dessa kan sedan ge tsunamivågor. Eftersom normala jordskalv på ett eller annat sätt är involverade vid uppkomsten av tsunamis kommer fokus att ligga på jordskalvsforskningen. Fenomenet tsunami innehåller i sig inte så många oklarheter. Historik I tidig historisk tid kopplades jordbävningar normalt till religiösa föreställningar. Ett exempel är den tidiga minoiska kulturen i det seismiskt mycket aktiva östra medelhavsområdet (södra Turkiet och Kreta). När den gudomliga tjuren Minotaurus rörde sig i jordens innandöme skalv hela jorden. Sådana föreställningar gav den enklaste och "rimligaste" förklaringen av fenomenet. De tidigaste kända försöken att vetenskapligt studera jordbävningar är från Kina där kvantitativa mätningar av markrörelserna gjordes. Stolpar av olika längd ställdes på plan mark och man observerade i vilken riktning stolparna föll och längden på de kortaste stolpar som välte. Detta fungerade som ett tidigt s.k. "strong-motion" mätsystem. I slutet på talet började det moderna vetenskapliga studiet genom att seismografer, som förstärkte markrörelserna och registrerade på papper, konstruerades. Den första seismografen i Sverige installerades 1904 i Uppsala och senare samma år registrerades det hittills kraftigaste svenska jordskalvet (vid Kosteröarna, M=5.5). Teorin för elastiska vågor började utvecklas under första halvan av 1800-talet och var i stort sett klar Då var redan ett antal instrument igång världen runt och den första globala seismiska 13

16 världskartan framtagen. Existensen av jordens tunga kärna var seismiskt bekräftad och under 1920-talet framkom bevis för den inre fasta kärnan, allt med hjälp av elastisk vågteori. Ett viktigt steg i analysen av jordbävningskällor togs av Richter i Kalifornien då han presenterade ett empiriskt styrkemått, magnituden M. Detta ledde bland annat till Gutenbergs storleksfördelning där b-värdet anger relationen mellan antalet skalv av olika storlek. Nästa stora steg togs på 1960-talet när den första matematiskt/fysikaliskt korrekta beskrivningen av de elastiska effekterna av en skjuvning på ett sprickplan presenterades. Detta gjorde det möjligt att helt utifrån de registrerade elastiska vågorna bestämma sprickplanets orientering, skjuvningsriktningen, skjuvningens storlek, spänningsfallet och det seismiska momentet (ett fysikaliskt källmått) för jordskalven. De moderna instrumenten medger att jordskalv ner till negativa magnituder (logaritmiskt mått) kan registreras och analyseras av de nationella näten. Detta innebär mikroskalv med skjuvrörelser av endast 0.01 mm i sprickplanet. Under de senaste decennierna har den tillgängliga datamängden ökat mycket snabbt och mekanismerna för hundratusentals jordskalv är nu kända. Jordskalvsvarning - en bild av läget Att jordskalv har mätbara kopplingar till en rad geofysiska fenomen blev tidigt uppmärksammat. Redan 1893 rapporterades i Japan om geomagnetiska effekter av ett större skalv. Rapporterna ökade kraftigt med tillgången till mer jordskalvsdata under och 1970-talen. Speciellt ökade informationen om mikroskalv (magnituder mellan -0.5 och 5) med det kraftigt ökande antalet seismometrar. Ett stort antal av observationerna rörde sig om fenomen före större jordskalv. Det gällde inte bara förskalv utan också en rad andra seismologiska, geodetiska, geomagnetiska, geoelektriska, kemiska och hydrologiska observationer. En del aktuella exempel ges här. Det klassiska b-värdet i Gutenbergs storleksfördelning rapporterade 1964 vissa små värden för förskalv och 1970 särskilt minskade värden före jordbävningar. Efter dess har många dylika fall rapporterats och bl.a. nu sista året har forskare i Sverige noterat liknande b-värdesändringar före Sumatraskalvet julen Ett annat exempel som nu åter är aktuellt är elektromagnetiska fenomen under någon vecka, dagar eller timmar före stora jordskalv. Exempelvis det fatala jordskalvet i Kobe 1995, med nästan döda, som föregicks (timmar) av ljussken liksom flera andra rapporterade skalv i Japan sedan 1960-talet. Liknande observationer gjordes 1988 i Canada. Ljus kan dock vara svårt att observera i solsken men även lågfrekventa (ULF) elektromagnetiska störningar har observerats före skalv, bl.a. i Kalifornien. Dessa och andra radiofrekventa effekter är så lovande att man i USA planerar en större satsning på kontinuerlig elektromagnetisk övervakning inkluderande satelliter med lämpliga sensorer. 14

17 En annan väg som har visat sig lovande är att utnyttja den information som den ökade mikroskalvsaktiviteten ger. I en klassisk studie från 1979 rapporterades att förskalven ökade 5-30 dagar före större jordskalv med en toppaktivitet under de sista 24 timmarna. Detta låg till grund för två satsningar inom studien av dessa förskalv. I Kalifornien satsades det under 1980-talet på Parkfieldområdet där man hade en långtidsprognos om ett kommande större skalv. På Island satsade Nordiska Forskningrådet på uppbyggnadet av ett modernt seismiskt nätverk, med start 1990, baserat på analysmetoder för mikroskalv som utvecklats vid FOA (Försvarets forskningsanstalt) i Stockholm och på digitala datainsamlingssystem som utvecklades vid Uppsala Universitet. Det område långtidsprognoserna pekade ut var södra Islands lågland. På Island kom två jordskalv inom detta område i juni 2000 och i Parkfield kom skalvet Alla tre hade magnituder runt 6.5. Medan förskalvsstudiet i Parkfield misslyckades (de rapporterade att inga förskalv med M>1 fanns) lyckades Islandprojektet, som de senaste 8 åren varit ett EU-projekt, alldeles utmärkt. En anledning till misslyckandet i Parkfield kan ha varit att deras detektionströskel inte var under M=1, det största förskalvet före det första isländska skalvet hade M=0.9 och det minsta M=-0.3. Dessa isländska förskalv lokaliserades till inom 300 m av skalvets hypocentrum, där skjuvningen startade, och kom under de sista 24 timmarna (det senaste ca 8 timmar före jordskalvet). Detta tillät en detaljerad analys och resultatet visade att dessa skalv var relaterade till den process där låsningen av förkastningen började brytas sönder. Detta var möjligt att visa genom en ny framtagen metod att använda enskilda skalv för att estimera bergspänningarnas absoluta storlek. Det andra isländska skalvet hade så mycket förskalv att meteorologiska institutet, som driver nätverket med detta och tidigare erfarenhet som grund, ca 8 timmar före skalvet gick ut med en varning med angiven plats och att ett skalv snart förväntades till civilförsvaret. Det intressanta med den isländska studien är att alla skalv med M större än 5, som registrerats på södra Island under åren , vid en efterföljande analys visat sig ha förskalv relaterade till exceptionellt höga spänningar och att de i alla fall har mycket hög signifikans (d.v.s. bland annat få falska alarm). Alla typer av "precursors" som rapporterats vad gäller mikroskalv före större jordskalv har också verifierats på Island. Svärmar av mikroskalv har uppträtt under åren före skalven vid deras epicentrum, aktiviteten har som förväntat ökat under åren, förskalv sista dygnen och dygnet, låga b-värden och b-värdesminskningar mm. Vad gäller förskalven så föreligger stora likheter mellan de isländska och de kaliforniska observationerna som rapporterats. Även om mikroskalv inte iakttogs vid Parkfield så indikerade de geodetiska mätningarna ("strainmeters") att någon form av deformationsprocess pågick under sista dygnet i epicenterområdet. Problem och möjligheter med jordskalvsvarningar Det är uppenbart att jordskalvsvarningar för en liten kostnad kan rädda liv. En höjd beredskap inom sjukvård, brandskydd, röjningsmanskap m.m. behöver inte vara dyr. Varför har då så lite kommit ut av all den kunskap som redan finns? En anledning är att de studier som gjorts har varit del av kortsiktiga forskningsprojekt, inte en del av 15

18 en långsiktig inriktning att förbättra prognosvärdet. Jordskalven återkommer typiskt med års mellanrum, ofta dock ännu längre i mindre aktiva områden. Detta innebär att långsiktiga åtaganden måste göras och det "otacksamma" arbetet att analysera jorsdskalvsrisker, som nästan konstant ligger på noll, måste kontinuerligt bedrivas. Detta är inte ett arbete som man kan förväntas meritera sig på. I stället koncentreras den forskning som bedrivs av doktorander och forskare i karriären till studier av jordskalv i efterhand. I detta arbete vet man när och var och hur. Man nöjer sig med att söka och finna "precursors" men går inte hela vägen och utformar kvantifierade formella beslutsregler som därefter kan tillämpas, testas och modifieras. Det är vanligt att säga att eftersom vi inte har väl fungerande jordskalvsvarningssystem så behövs det mer forskning. På grund av ovanstående skäl leder detta till ett upprepande av forskningsinsatser som kanske meriterar någon men inte leder till bättre jordskalvsvarningar. Det är inte forskning som behövs. Vad som behövs är att man i varje land ger någon institution i uppdrag att kontinuerligt rapportera den aktuella jordskalvsrisksituationen i landet på samma sätt som varje land har institutioner för stormvarningar, översvämmningar och dylikt. Myndigheten skall också få resurser att skaffa sig den information som behövs. Vi vet idag att mikroskalv (seismiska mätstationer), geodesi (deformationsövervakning), elektromagnetiska observationer m.m. ger information av betydelse. Den myndighet eller institution som har ansvaret ska se till att relevant information säkerställes och kontinuerligt utvärderas. På så sätt kan dagliga jordskalvsprognoser publiceras precis som väderrapporter. Det är värdefullt att även länder med låg seismicitet tar sitt ansvar. Exempelvis innebär det ansvar som SKI (Statens kärnkraftsinspektion) lade på FOA (Försvarets forskningsanstalt), i slutet på sjuttiotalet, till utvecklandet av de metoder som är grunden i mikroskalvsanalysen på Island. Erfarenheterna från Island leder till bättre bedömningar av aktuella jordskalvsrisker i Sverige, som följs med Uppsala Universitets svenska nät. Det är inte forskningspengar som skall delas ut, det är ansvar med åtföljande resurser. En annan aspekt på svårigheterna med jordskalvsvarningar är komplexiteten i det hela. Det finns många olika sorters jordskalv i olika tektoniska miljöer. Även detta åtgärdas bäst med att efter bästa förmåga göra dagliga riskbedömningar i så många länder som möjligt. Detta säkerställer en bred datainsamling från olika tektoniska områden med olika svårigheter. Ett internationellt datautbyte kommer att göra det möjligt att kontinuerligt testa nya varningsbeslutsalgoritmer globalt. Detta innebär att man snabbt kan testa "skarpt" d.v.s. före ett kommande skalv. Naturligtvis skall också unga forskare få tillgång till datat för sin meriterande forskning. Men de skall också uppmuntras att testa sina rön globalt med hjälp av de myndigheter/institutioner som har ansvar för jordskalvsvarningarna. Tsunamivarningar Vad gäller tsunamivarningar finns det många olika aspekter. De goda resultat som rapporterats för varning för jordskalv kan inte antas klara av att prediktera ifall ett 16

19 jordskalv kommer att blir M=7 eller M=9. Ett annat problem är att många tsunamis kopplade till mindre skalv (M<7) sannolikt inte primärt orsakas av skalvens direkta ändring av bottentopografin utan av bottensedimentskred. Kartläggning av bottensediment och bottentopografi i jordskalvsområden kan och bör göras med seismik, vilket kan visa områden med ökad risk. Om man ser på Sumatraskalvet så är de seismiska gångtiderna till det globala seismiska nätverket ca minuter och skjuvningen i källområdet pågick i uppemot 4-5 minuter. Detta innebär att den tidigaste varningen med full information om skalvets storlek (definitiv tsunamiklass) från globala systemet kan komma efter ca minuter. Detta räcker i många fall men inte för mycket närbelägna kuster. Emellertid är det så pass bra att också ansvar för att denna typ av on-line analys görs bör läggas på de institutioner som sköter jordskalvsvarningen. Som katastrofen 2004 visade var många länder berörda, även Sverige. Snabbare varningar kan ske med analys av regionala seismiska nätverk, d.v.s. de seismiska mätstationer som ligger närmare jordskalvsområdet. Här krävs ofta ett nära samarbete över nationsgränserna i den automatiska on-line analysen. Botteninstrumentering och satellitövervakning kan användas för verifiering att tsunami verkligen genererats i tveksamma fall. Precis som vid stormvarningar kan falska alarm tolereras. Notera att om alla länder startar daglig värdering av jordskalvsriskerna skapar man en vana vid denna typ av information precis som vid stormar. För Kalifornien finns det redan på internet information om aktuella sannolikheten för jordskalv men den har fortfarande en tämligen låg ambitionsnivå. Södra Länkens drift- och underhållsinsatser Eftermiddagsseminarium 7 april, 2005, med Lars Österlund, Vägverket Region Stockholm. Referat skrivet av Fredrik Bengtsson, vice-ordförande BGS. Drift och underhåll av vägnätet i Stockholms län är indelat i 7 områden bland vilka Södra länkens tunnelsystem ingår i delen västra Södertörn. Södra länken (SL) som är en del av en tänkt ringled runt Stockholm stad är dimensionerad för fordon per dygn. I dagsläget trafikeras SL av fordon per dygn med huvudsaklig anslutning till Essingeleden som nu trafikeras av fordon per dygn. På frågan om varför inte SL dimensionerats för mer trafik svarar Lars Österlund att planeringsarbetet med ett vägprojekt måste utgå från rådande trafiksituation, och att sedan planeringen och projekteringen av SL har Stockholmstrafiken växt förbi Södra länkens kapacitet. Genomfartstrafiken genom Stockholm city har reducerats dramatiskt tack vara SL, medan det istället märks en kraftigt ökad belastning på SL, Essingeleden och vägar i anslutning till Essingeledens påfarter. Köer kan sträcka sig från Essingeleden genom hela tunnelsystemet till Nacka med följden att SL undantagsvis har fått stängas. 17

20 Tänkbara framtida åtgärder i form av trafikstrypningar kan innebära att vissa påfarter till Essingeleden stängs. Med viss ambivalens kan man konstatera att Södra länken blivit populärare än väntat och att en tydlig ökning av trafik har uppmätts från Nacka, Värmdö och Saltsjö Boo. Drift och underhåll av SL genomförs som ett samarbete mellan Vägverket, Stockholms stad och trafikledningscentralen Trafik Stockholm, där Vägverket står för merparten av kostnaderna. Underhållsinsatserna styrs i praktiken av Vägverkets förvaltningsansvariga som ansvar för olika teknikområden. Budgeten för drift och underhåll i Södra länken för 2005 (ett normalår) ligger på ca 80 miljoner kronor. De tyngsta posterna är elkraft och belysning (10 miljoner) samt styr och regler (15 miljoner). Därnäst kommer bergtunnlar och byggnader som hanterar inläckage- och isproblematik (6 miljoner), tunneltvätt (6 miljoner), servicegrupp med kontinuerlig beredskap (6 miljoner) och samordning (5 miljoner). Enligt Lars Österlund, som är förvaltningsansvarig för bergtunnlar och betongkonstruktioner, är vatteninläckage med isbildning (fig. 1) som följd samt nedsmutsningen de största problemen i tunnelsystemet. Efter en första vinter har man nu lyckats ringa in problemområden med isbildning som kommer att åtgärdas Figur 1. Is i tunnelsystemet (Bagartunneln under bron).foto Lars Österlund. 18

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen

Läs mer

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29 Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Problemsamling Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Innehåll 1. Jordens ursprung och universums uppkomst 1 2. Absolut

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 2 FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN Stockholm är en av Europas snabbast växande

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70

BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70 RAPPORT BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70 2014-03-27 Uppdrag: 254212, Bergteknisk utredning - Landvetter 4:70 Titel på rapport: Bergteknisk utredning - Landvetter 4:70 Status: Frisläppt handling Datum:

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta

Läs mer

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren Dokument Nr: 9564-13-025-012 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling FÖR GRANSKNING.................. Lars Rosengren Marie

Läs mer

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus Först serverades morronfika 1. Välkommen Tina Robertsson, Absolut

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer