BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET. GEO-bygg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET. GEO-bygg"

Transkript

1 BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET GEO-bygg Stockholm 2005

2 Omslag: 3D-bild över rampanslutning inom projektet Norra Länken. Två stycken 2-filiga vägbanor övergår till en 4-filig vägbana. (Åsa Persson, Nitro Consult AB) 2005 års utgåva av GEO-bygg BGS BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET Swedish Society of Engineering Geology Utges av: Byggnadsgeologiska Sällskapet c/o Avd för Teknisk Geologi, KTH, Stockholm Redaktör: Fanny Hartvig Sveriges geologiska undersökning, SGU Äldre utgåvor av GEO-bygg kan beställas från Minconsult AB, Banérgatan 37, Stockholm, tfn: BGS svarar ej för innehållet i införda artiklar, detta svarar respektive författare för. ISSN

3 Förord Naturkatastrofer-miljöhänsyn och geoinformation har varit de ledande ämnena under Byggnadsgeologiska sällskapet har under det gångna året haft en bra uppslutning vid de anordnade träffarna. Geologiska risker och ett miljöanpassat synsätt har präglat den inriktning vi har haft i arbetet med att finna lämpliga och intressanta föredragsämnen. Årets sista föredrag handlade om medicinsk geologi, som öppnar nya möjligheter för geologer och samhällsbyggare. Sällskapet har som sitt huvudmål att skapa möjligheter till samvaro under trevliga förhållanden vilket vi tycker oss ha lyckats med. Jag vill framföra mitt tack till styrelsen och till medlemmarna för det förtroende som alla har visat under Att geologikunskaper har betydelse i undermarksplanering och för maskinutvecklingen har tydligt påvisats i bl.a. Projekt Hallandås. Anpassning till de geologiska riskerna har inneburit ett stort framsteg för fullborrningstekniken och för projektstyrningen, vilket vi nu under kommande år förhoppningsvis kommer att kunna studera på nära håll vid arbetsplatsbesök. Många tunnlar och infrastrukturprojekt har startats under året och ett stort antal BGSare är involverade i dessa uppgifter. Vi tackar föredragshållare, arrangörer av arbetsplatsbesök och vårutflykten till Utö för det goda arbete de gjort för BGS Idag är vi 155 medlemmar. Vår förhoppning är att 2006 skall bli det år då medlemsantalet ökar igen. Det preliminära programmet är till för att locka till ett mer aktivt deltagande men vi är tacksamma för ytterligare förslag till intressanta ämnen och utflykter. Förståelsen för risker och miljöbelastningar vid bergprojekteringen har ökat och vi inom BGS kommer att fortsätta vara en viktig tillgång för beslutsfattare och entreprenörer. Styrelsen önskar Er alla ett bra och utvecklande år Daniel Morfeldt, Ordförande BGS 1

4 2

5 Innehåll Förord...1 Årsmöte Götatunneln, en utmaning i Göteborg...5 Omprojektering av Norra Länken...9 BGS på plats i verkligheten...12 Båtutflykt till Utö...12 Vällingby centrum...13 Eftermiddagsseminarium...14 Jordskalv, tsunamivågor och varningsmetoder - axplock från historien och forskningen...14 Södra Länkens drift- och underhållsinsatser...18 Bygger klimatforskningen på vetenskap eller religion?...20 Klimatförändringen - antropogen eller naturlig?...27 MEDICINSK GEOLOGI en framtid för geologer...28 IAEG...32 Rapport från konferensen Géoline 2005 samt IAEG-möten i Lyon, Frankrike...32 Världens största isgrotta...37 BGS...39 Medlemsanmälan i BGS...39 Hedersmedlemmar BGS...40 Stipendiater BGS...40 Ett varmt tack...40 BGS Företagsrepresentanter

6 BGS Styrelse BGS Representanter...43 Geologins Dag...43 Preliminärt program för

7 Årsmöte 2005 Götatunneln, en utmaning i Göteborg Årsmöte 3 mars, 2005, Martin Bergström, ansvarig byggledare Götatunneln, Tyréns AB (föredragshållare samt författare) Nu får Göteborg snart kontakt med Göta älv igen. Den effektiva barriären, väg 45, med ca fordon per dygn går snart under jord! Tunneln tas i trafik i juni 2006 och då får centrala Göteborg en möjlighet att utveckla delar av centrala staden som blockerats av trafik (fig. 1). Figur 1. Götaleden ger Göteborg nya möjligheter (bild från Vägverket). Entreprenadarbetena påbörjades år 2000, kostnaden är ca 3,2 miljarder kr. Tunneln går under centrala delar av staden parallellt med Älven. Bergtunneln är 1,0 km och den ansluter till betongtunnlar i öster och väster, totallängden med betongtunnlarna är 1,6 km. Sträckningen under centrala staden innebär att vi bygger rakt under några av Göteborgs äldsta byggnader, bl.a. Kronhuset. Lokalt mycket liten bergtäckning (5 m), sättningskänslig lera och befintliga anläggningar i berget har varit stora utmaningar. I projekteringen strävades det att hitta en linje med längsta möjliga sträckning i berg, detta av kostnadsskäl då bergtunneln är ca 1/5 av kostnaden mot att bygga betongtunnel i lera. Denna optimering ledde till bergpåslag under befintliga byggnader 5

8 (fig. 2), som t.ex. under dåvarande Hasseblads kamerafabrik i öster. I väster ligger bergpåslaget under ett kontorshus med åtta våningar (inklusive två våningar under mark). I kontorshuset har Göteborgs kommun sin datacentral med serverhotell. För att möjliggöra bergschakerna har husen avväxlats med ny grundläggning vid sidan om tunneln. De omfattande schaktarbetena för betongtunnlarna, med sponter och slitsmurar innebar stora ingrepp i statsmiljön. Detta framgår tydligt av figur 3. Provisoriska trafikomläggningar, minimerade arbetsområden, mycket folk kring bygget är några av utmaningarna. Figur 2. Sträkningen av Götatunneln (bild från Vägverket). Figur 3. Schaktarbeten för betongtunnlar (bild från Vägverket). 6

9 Inläckage, grundvatten Omgivningskraven med hus grundlagda på träpålar och sättningskänslig lera innebar att Vattendomen ställde hårda krav gällande tillåten avsänkning av grundvattnet, 1 m avsänkning accepteras. Detta har omvandlats till ett inläckage krav på 0,7 l/min och 100 m tunnel. Inläckagekravet har innehållits och det goda resultatet har erhållits med en förinjektering med en skärm. Ett omfattande kontrollprogram som utförs av såväl beställare som entreprenör följer kontinuerligt grundvattensituationen. Moderna mätsystem, typ Divers och manuella mätningar har utförts. De automatiska systemen med registrering av grundvattennivåer varje timme har använts närmast tunneln, handmätning en gång per vecka på större avstånd, där långsammare reaktioner vid en eventuell påverkan från tunnelarbetena, är förväntade. Samtliga mätdata har presenterats i ett GIS-system som finns tillgängligt inom projektet. Bergschakt, vibrationer De stora utmaningarna gällande bergschakten var: De mycket låga bergtäckningarna vid påslagen, ca 5 m med en spännvidd på ca 17 m på tunneln och fastigheter grundlagda direkt ovanpå tunneltaket. Befintliga berganläggningar mycket nära och i kontakt med den nya tunneln. Verksamheter med strikta vibrationskrav på mycket korta avstånd. En trolsk vy över arbetena i bergtunneldelen som de såg ut hösten 2004 (bild från Vägverket). 7

10 För att minska risken för bergutfall och för att innehålla konturen har vi utfört en del linsågning vid påslagen, vid bergschakten i dessa områden har skadezonskraven varit 0,1 m. Omfattande förbultning med spilingbultar och förstärkning med bult och sprutbetong har utförts mellan varje salva. Idag är det möjligt att utföra påslag under dessa svåra förhållanden, tack vare utvecklingen inom design, produktion och uppföljning. I designfasen har beräkningar och modeller kunnat prognostisera förväntade deformationer, vid sprängningarna kan vi styra intervall och erhålla små skadezoner, slutligen kan vi följa upp deformationer som ger en återkoppling till beräkningsmodellen. Befintliga berganläggningar i närheten eller kontakt med bergschaktarbetena måste studeras i minsta detalj för att kunna minska vibrationsproblem eller styra sprängtider så att viss utrusning stängs av. Information, 3:e man Information höjer toleransnivån. Inom projektet har beställarorganisationen haft en heltidsanställd informatör. Entreprenören har även haft en informatör. Vi har strävat efter en öppenhet och har fram till idag enbart haft positiv publicitet i media, mycket tack vare öppenhet och information. - Byggherre: Vägverket Region Väst - Entreprenör Berg: Vägverket Produktion - Huvudkonsult: Gatubolaget - Konsult berg: Tyréns Ljuset i tunneln (bild från Vägverket). 8

11 Omprojektering av Norra Länken Årsmöte 3 mars, 2005, Åsa Persson, Nitro Consult AB (föredragshållare samt författare) Allmänt Projektering av Norra Länken har skett i olika omgångar. Den senaste projekteringen avslutades Efter riksdagsbeslut kom omprojekteringen åter igång under hösten Norra Länken (fig. 1) sträcker sig mellan Norrtull och Värtan och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Den sammanlagda sträckan bergtunnlar exklusive arbetstunnlar uppgår till drygt 10 km. Tillsammans med Södra Länken och Essingeleden bildar den ett centralt beläget och sammanhängande trafikledssystem. Norra Länken är en trafikled av riksintresse genom sin koppling till Värtahamnen och Frihamnen. Dessa är Sveriges viktigaste hamnar för gods- och persontrafik till Finland, Ryssland och Baltikum. Idag trafikeras Valhallavägen med cirka fordon/dygn. Fördelarna med Norra Länken är att mer än hälften av trafiken leds från gatorna ner i bergtunnlar vilket medför bättre miljö genom till exempel sänkta bullernivåer och sänkta kvävedioxidhalter. Figur 1. Översikt Norra Länken (bild från Vägverket). Omprojekteringen Nitro Conslut AB har som underkonsulter åt Sweco medverkat vid omprojekteringen av bergtunnlarna (teknikområde berg). 9

12 Inför den nya projekteringen av Norra Länken har geologiska undersökningar utförts som komplettering av tidigare markundersökningar. Dessa förnyade undersökningar bestod i jordbergsondering, kärnborrning samt filmning av kärnborrhålen (BIPS). Undersökningarna har bidragit till ytterligare tolkning av berggrundens beskaffenhet med avseende på sprickfrekvens, sprickors karaktär, svaghetszoner och bergarter. De kompletterande markundersökningarna koncentrerades huvudsakligen till områden där stora tunnelspännvidder planerats. Dessa partier är där huvudtunnlarna ansluter till ramptunnlar. Störst spännvidd, ca 33 kvm, förekommer vid området för KTH Maskin samt vid Uggleviksvägen och vattentornet vid Värtan. Arbetstunnlarna Albano och Teknikhöjden påbörjades redan 1996 och är till viss del färdigsprängda. Dessa skall länspumpas och iordningställas för att användas för berguttagen i trafiktunnlarna. Geologi Området präglas av det för Stockholmområdet karaktäristiska sprickdalslandskapet. Topografiskt varierar terrängen med bergkullar som går i dagen eller är täckta av ett tunt moräntäcke och sänkor som är fyllda av sediment såsom sand och lera. Sedimentens mäktighet varierar från bara någon meter till över 10 meter. Berggrunden inom området för Roslagstull och Värtan består av en prekambrisk gnejs som genomsätts av granit och pegmatit. Gnejs (sedimentådergnejs) och gnejsgranit dominerar berggrunden i Bellevueberget medan granitinslagen ökar mot Roslagstull och vidare österut mot Värtan. Ruddammsberget består av en yngre granit som är gråeller rödaktig. De mörka mineralen i graniten består främst av biotit och hornblände. Graniten är vanligtvis medelkornig. Vidare österut indikeras en omvandlingsstruktur i graniten. Omvandlingsgraden är varierande och kan delvis vara helt gnejsig. Området för Norra Länken präglas i huvudsak av kross- och svaghetszoner med brant lutning och väst-östlig samt nordväst-sydöstlig orientering. Bankningsplan i graniten förekommer också. 3-dimensionell projektering Nytt för projektet är att all projektering ska ske i 3D. Detta ger bättre och överskådligare bild över tunnelsystemets mest kritiska partier. Samordningen mellan de olika teknikområdena kontrolleras på så sätt också bättre. 10

13 BGS på plats i verkligheten Båtutflykt till Utö Vårutflykt 2 juni, 2005, Frank Ouchtelony (deltagare och författare) Från Årsta havsbad tog sig mer än 30 BGS:are med Waxholmsbåt till Utö för att äta lunch på värdshuset och sedan bli guidade runt gruvan, muséet, kvarnen och vackra försommaridyller. Vädret inbjöd till däckplatser under båtresan i strålande solsken. Guidningen började redan under kaffet och vår guide, Charlotte Schröder som är bosatt på ön året om och mångsysslare, berättade på ett engagerande sätt om livsbetingelser från skärgårdsliv till gruvarbetarsamhälle och vidare till semesterparadis. Intresserade och mycket nöjda BGS:are lyssnar på guiden Charlotte Schröder (kvinnan med flätor i nedre delen av fotografiet) och tittar på en av de idag vattenfyllda gruvorna. Foto Frank Ouchtelony. 11

14 Vällingby centrum Arbetsplatsbesök 22 september, 2005, Frank Ouchterlony, (deltagre och författare) Vällingby centrum genomgår en omfattande förnyelse av ett 50-talscentrum med större och modernare kommersiella lokaler, fler bostäder samt ny infrastruktur i form av broar och överdäckningar, modernisering av T-banestation och anläggningar för parkering. Över en stor del av gångstråken kommer det svävande glastaket att ge en känsla av galleria. Känsliga och komplicerade schakter runt och under biografen Fontänen, som är kulturmärkt, genomförs och stora ansträngningar görs för att bevara kulturvärdena under förnyelsearbetet. Svenska Bostäder som äger de flesta fastigheterna leder projektet och stod som värd för besöket. Den största utmaningen är att bedriva arbetena samtidigt med verksamheter i ett fungerande köpcentrum. Ett unikt koncept för försörjning av värme och kyla har tagits fram. Det omfattar cirka 200 borrhål, 200 meter djupa, för bergvärme som kommer att värma hela centrumanläggningen samt även under den varmare delen av året täcka in behovet av kyla. Från BGS deltog ca 15 personer. Några av BGS:arna inspekterar en del av byggarbetsplatsen vid Vällingby centrum. Foto Nils Granlund. 12

15 Eftermiddagsseminarium Jordskalv, tsunamivågor och varningsmetoder - axplock från historien och forskningen Eftermiddagsseminarium 20 januari, 2005, Ragnar Slunga (föredragshållare samt författare) Jordskalv och tsunamivågor Ett jordskalv orsakas av en snabb skjuvning (ca 1 m/sekund) på ett sprickplan i jordskorpan. För stora jordskalv kan storleken på skjuvningen uppgå till 10 m eller mer och sprickans längddimension kan vara 100-tals km. Även om sprickan inte skär genom markytan förändrar sådana skalv topografin med en meter eller mer. Sådana nivåändringar av havsbotten (jordskalv i havsområden) ändrar hela havsnivån vilket leder till tsunamivågor. Dessa utbreder sig i djuphav med hög hastighet (ca 200 m/s) och med en amplitud lika med havsbottenändringen. Närmare kusten blir havet grundare vilket minskar vågens hastighet och amplituden växer därför och kan nå tiotals meters höjd vid stranden. Kustens strandlinje kan ytterligare leda till fokuseringeffekter. Även jordskalv av måttlig storlek kan (men inte alltid) orsaka tsunamivågor och detta beror sannolikt på att jordskalvsvibrationerna instabiliserat sediment på havsbottensluttningar med jordskred som följd. Dessa kan sedan ge tsunamivågor. Eftersom normala jordskalv på ett eller annat sätt är involverade vid uppkomsten av tsunamis kommer fokus att ligga på jordskalvsforskningen. Fenomenet tsunami innehåller i sig inte så många oklarheter. Historik I tidig historisk tid kopplades jordbävningar normalt till religiösa föreställningar. Ett exempel är den tidiga minoiska kulturen i det seismiskt mycket aktiva östra medelhavsområdet (södra Turkiet och Kreta). När den gudomliga tjuren Minotaurus rörde sig i jordens innandöme skalv hela jorden. Sådana föreställningar gav den enklaste och "rimligaste" förklaringen av fenomenet. De tidigaste kända försöken att vetenskapligt studera jordbävningar är från Kina där kvantitativa mätningar av markrörelserna gjordes. Stolpar av olika längd ställdes på plan mark och man observerade i vilken riktning stolparna föll och längden på de kortaste stolpar som välte. Detta fungerade som ett tidigt s.k. "strong-motion" mätsystem. I slutet på talet började det moderna vetenskapliga studiet genom att seismografer, som förstärkte markrörelserna och registrerade på papper, konstruerades. Den första seismografen i Sverige installerades 1904 i Uppsala och senare samma år registrerades det hittills kraftigaste svenska jordskalvet (vid Kosteröarna, M=5.5). Teorin för elastiska vågor började utvecklas under första halvan av 1800-talet och var i stort sett klar Då var redan ett antal instrument igång världen runt och den första globala seismiska 13

16 världskartan framtagen. Existensen av jordens tunga kärna var seismiskt bekräftad och under 1920-talet framkom bevis för den inre fasta kärnan, allt med hjälp av elastisk vågteori. Ett viktigt steg i analysen av jordbävningskällor togs av Richter i Kalifornien då han presenterade ett empiriskt styrkemått, magnituden M. Detta ledde bland annat till Gutenbergs storleksfördelning där b-värdet anger relationen mellan antalet skalv av olika storlek. Nästa stora steg togs på 1960-talet när den första matematiskt/fysikaliskt korrekta beskrivningen av de elastiska effekterna av en skjuvning på ett sprickplan presenterades. Detta gjorde det möjligt att helt utifrån de registrerade elastiska vågorna bestämma sprickplanets orientering, skjuvningsriktningen, skjuvningens storlek, spänningsfallet och det seismiska momentet (ett fysikaliskt källmått) för jordskalven. De moderna instrumenten medger att jordskalv ner till negativa magnituder (logaritmiskt mått) kan registreras och analyseras av de nationella näten. Detta innebär mikroskalv med skjuvrörelser av endast 0.01 mm i sprickplanet. Under de senaste decennierna har den tillgängliga datamängden ökat mycket snabbt och mekanismerna för hundratusentals jordskalv är nu kända. Jordskalvsvarning - en bild av läget Att jordskalv har mätbara kopplingar till en rad geofysiska fenomen blev tidigt uppmärksammat. Redan 1893 rapporterades i Japan om geomagnetiska effekter av ett större skalv. Rapporterna ökade kraftigt med tillgången till mer jordskalvsdata under och 1970-talen. Speciellt ökade informationen om mikroskalv (magnituder mellan -0.5 och 5) med det kraftigt ökande antalet seismometrar. Ett stort antal av observationerna rörde sig om fenomen före större jordskalv. Det gällde inte bara förskalv utan också en rad andra seismologiska, geodetiska, geomagnetiska, geoelektriska, kemiska och hydrologiska observationer. En del aktuella exempel ges här. Det klassiska b-värdet i Gutenbergs storleksfördelning rapporterade 1964 vissa små värden för förskalv och 1970 särskilt minskade värden före jordbävningar. Efter dess har många dylika fall rapporterats och bl.a. nu sista året har forskare i Sverige noterat liknande b-värdesändringar före Sumatraskalvet julen Ett annat exempel som nu åter är aktuellt är elektromagnetiska fenomen under någon vecka, dagar eller timmar före stora jordskalv. Exempelvis det fatala jordskalvet i Kobe 1995, med nästan döda, som föregicks (timmar) av ljussken liksom flera andra rapporterade skalv i Japan sedan 1960-talet. Liknande observationer gjordes 1988 i Canada. Ljus kan dock vara svårt att observera i solsken men även lågfrekventa (ULF) elektromagnetiska störningar har observerats före skalv, bl.a. i Kalifornien. Dessa och andra radiofrekventa effekter är så lovande att man i USA planerar en större satsning på kontinuerlig elektromagnetisk övervakning inkluderande satelliter med lämpliga sensorer. 14

17 En annan väg som har visat sig lovande är att utnyttja den information som den ökade mikroskalvsaktiviteten ger. I en klassisk studie från 1979 rapporterades att förskalven ökade 5-30 dagar före större jordskalv med en toppaktivitet under de sista 24 timmarna. Detta låg till grund för två satsningar inom studien av dessa förskalv. I Kalifornien satsades det under 1980-talet på Parkfieldområdet där man hade en långtidsprognos om ett kommande större skalv. På Island satsade Nordiska Forskningrådet på uppbyggnadet av ett modernt seismiskt nätverk, med start 1990, baserat på analysmetoder för mikroskalv som utvecklats vid FOA (Försvarets forskningsanstalt) i Stockholm och på digitala datainsamlingssystem som utvecklades vid Uppsala Universitet. Det område långtidsprognoserna pekade ut var södra Islands lågland. På Island kom två jordskalv inom detta område i juni 2000 och i Parkfield kom skalvet Alla tre hade magnituder runt 6.5. Medan förskalvsstudiet i Parkfield misslyckades (de rapporterade att inga förskalv med M>1 fanns) lyckades Islandprojektet, som de senaste 8 åren varit ett EU-projekt, alldeles utmärkt. En anledning till misslyckandet i Parkfield kan ha varit att deras detektionströskel inte var under M=1, det största förskalvet före det första isländska skalvet hade M=0.9 och det minsta M=-0.3. Dessa isländska förskalv lokaliserades till inom 300 m av skalvets hypocentrum, där skjuvningen startade, och kom under de sista 24 timmarna (det senaste ca 8 timmar före jordskalvet). Detta tillät en detaljerad analys och resultatet visade att dessa skalv var relaterade till den process där låsningen av förkastningen började brytas sönder. Detta var möjligt att visa genom en ny framtagen metod att använda enskilda skalv för att estimera bergspänningarnas absoluta storlek. Det andra isländska skalvet hade så mycket förskalv att meteorologiska institutet, som driver nätverket med detta och tidigare erfarenhet som grund, ca 8 timmar före skalvet gick ut med en varning med angiven plats och att ett skalv snart förväntades till civilförsvaret. Det intressanta med den isländska studien är att alla skalv med M större än 5, som registrerats på södra Island under åren , vid en efterföljande analys visat sig ha förskalv relaterade till exceptionellt höga spänningar och att de i alla fall har mycket hög signifikans (d.v.s. bland annat få falska alarm). Alla typer av "precursors" som rapporterats vad gäller mikroskalv före större jordskalv har också verifierats på Island. Svärmar av mikroskalv har uppträtt under åren före skalven vid deras epicentrum, aktiviteten har som förväntat ökat under åren, förskalv sista dygnen och dygnet, låga b-värden och b-värdesminskningar mm. Vad gäller förskalven så föreligger stora likheter mellan de isländska och de kaliforniska observationerna som rapporterats. Även om mikroskalv inte iakttogs vid Parkfield så indikerade de geodetiska mätningarna ("strainmeters") att någon form av deformationsprocess pågick under sista dygnet i epicenterområdet. Problem och möjligheter med jordskalvsvarningar Det är uppenbart att jordskalvsvarningar för en liten kostnad kan rädda liv. En höjd beredskap inom sjukvård, brandskydd, röjningsmanskap m.m. behöver inte vara dyr. Varför har då så lite kommit ut av all den kunskap som redan finns? En anledning är att de studier som gjorts har varit del av kortsiktiga forskningsprojekt, inte en del av 15

18 en långsiktig inriktning att förbättra prognosvärdet. Jordskalven återkommer typiskt med års mellanrum, ofta dock ännu längre i mindre aktiva områden. Detta innebär att långsiktiga åtaganden måste göras och det "otacksamma" arbetet att analysera jorsdskalvsrisker, som nästan konstant ligger på noll, måste kontinuerligt bedrivas. Detta är inte ett arbete som man kan förväntas meritera sig på. I stället koncentreras den forskning som bedrivs av doktorander och forskare i karriären till studier av jordskalv i efterhand. I detta arbete vet man när och var och hur. Man nöjer sig med att söka och finna "precursors" men går inte hela vägen och utformar kvantifierade formella beslutsregler som därefter kan tillämpas, testas och modifieras. Det är vanligt att säga att eftersom vi inte har väl fungerande jordskalvsvarningssystem så behövs det mer forskning. På grund av ovanstående skäl leder detta till ett upprepande av forskningsinsatser som kanske meriterar någon men inte leder till bättre jordskalvsvarningar. Det är inte forskning som behövs. Vad som behövs är att man i varje land ger någon institution i uppdrag att kontinuerligt rapportera den aktuella jordskalvsrisksituationen i landet på samma sätt som varje land har institutioner för stormvarningar, översvämmningar och dylikt. Myndigheten skall också få resurser att skaffa sig den information som behövs. Vi vet idag att mikroskalv (seismiska mätstationer), geodesi (deformationsövervakning), elektromagnetiska observationer m.m. ger information av betydelse. Den myndighet eller institution som har ansvaret ska se till att relevant information säkerställes och kontinuerligt utvärderas. På så sätt kan dagliga jordskalvsprognoser publiceras precis som väderrapporter. Det är värdefullt att även länder med låg seismicitet tar sitt ansvar. Exempelvis innebär det ansvar som SKI (Statens kärnkraftsinspektion) lade på FOA (Försvarets forskningsanstalt), i slutet på sjuttiotalet, till utvecklandet av de metoder som är grunden i mikroskalvsanalysen på Island. Erfarenheterna från Island leder till bättre bedömningar av aktuella jordskalvsrisker i Sverige, som följs med Uppsala Universitets svenska nät. Det är inte forskningspengar som skall delas ut, det är ansvar med åtföljande resurser. En annan aspekt på svårigheterna med jordskalvsvarningar är komplexiteten i det hela. Det finns många olika sorters jordskalv i olika tektoniska miljöer. Även detta åtgärdas bäst med att efter bästa förmåga göra dagliga riskbedömningar i så många länder som möjligt. Detta säkerställer en bred datainsamling från olika tektoniska områden med olika svårigheter. Ett internationellt datautbyte kommer att göra det möjligt att kontinuerligt testa nya varningsbeslutsalgoritmer globalt. Detta innebär att man snabbt kan testa "skarpt" d.v.s. före ett kommande skalv. Naturligtvis skall också unga forskare få tillgång till datat för sin meriterande forskning. Men de skall också uppmuntras att testa sina rön globalt med hjälp av de myndigheter/institutioner som har ansvar för jordskalvsvarningarna. Tsunamivarningar Vad gäller tsunamivarningar finns det många olika aspekter. De goda resultat som rapporterats för varning för jordskalv kan inte antas klara av att prediktera ifall ett 16

19 jordskalv kommer att blir M=7 eller M=9. Ett annat problem är att många tsunamis kopplade till mindre skalv (M<7) sannolikt inte primärt orsakas av skalvens direkta ändring av bottentopografin utan av bottensedimentskred. Kartläggning av bottensediment och bottentopografi i jordskalvsområden kan och bör göras med seismik, vilket kan visa områden med ökad risk. Om man ser på Sumatraskalvet så är de seismiska gångtiderna till det globala seismiska nätverket ca minuter och skjuvningen i källområdet pågick i uppemot 4-5 minuter. Detta innebär att den tidigaste varningen med full information om skalvets storlek (definitiv tsunamiklass) från globala systemet kan komma efter ca minuter. Detta räcker i många fall men inte för mycket närbelägna kuster. Emellertid är det så pass bra att också ansvar för att denna typ av on-line analys görs bör läggas på de institutioner som sköter jordskalvsvarningen. Som katastrofen 2004 visade var många länder berörda, även Sverige. Snabbare varningar kan ske med analys av regionala seismiska nätverk, d.v.s. de seismiska mätstationer som ligger närmare jordskalvsområdet. Här krävs ofta ett nära samarbete över nationsgränserna i den automatiska on-line analysen. Botteninstrumentering och satellitövervakning kan användas för verifiering att tsunami verkligen genererats i tveksamma fall. Precis som vid stormvarningar kan falska alarm tolereras. Notera att om alla länder startar daglig värdering av jordskalvsriskerna skapar man en vana vid denna typ av information precis som vid stormar. För Kalifornien finns det redan på internet information om aktuella sannolikheten för jordskalv men den har fortfarande en tämligen låg ambitionsnivå. Södra Länkens drift- och underhållsinsatser Eftermiddagsseminarium 7 april, 2005, med Lars Österlund, Vägverket Region Stockholm. Referat skrivet av Fredrik Bengtsson, vice-ordförande BGS. Drift och underhåll av vägnätet i Stockholms län är indelat i 7 områden bland vilka Södra länkens tunnelsystem ingår i delen västra Södertörn. Södra länken (SL) som är en del av en tänkt ringled runt Stockholm stad är dimensionerad för fordon per dygn. I dagsläget trafikeras SL av fordon per dygn med huvudsaklig anslutning till Essingeleden som nu trafikeras av fordon per dygn. På frågan om varför inte SL dimensionerats för mer trafik svarar Lars Österlund att planeringsarbetet med ett vägprojekt måste utgå från rådande trafiksituation, och att sedan planeringen och projekteringen av SL har Stockholmstrafiken växt förbi Södra länkens kapacitet. Genomfartstrafiken genom Stockholm city har reducerats dramatiskt tack vara SL, medan det istället märks en kraftigt ökad belastning på SL, Essingeleden och vägar i anslutning till Essingeledens påfarter. Köer kan sträcka sig från Essingeleden genom hela tunnelsystemet till Nacka med följden att SL undantagsvis har fått stängas. 17

20 Tänkbara framtida åtgärder i form av trafikstrypningar kan innebära att vissa påfarter till Essingeleden stängs. Med viss ambivalens kan man konstatera att Södra länken blivit populärare än väntat och att en tydlig ökning av trafik har uppmätts från Nacka, Värmdö och Saltsjö Boo. Drift och underhåll av SL genomförs som ett samarbete mellan Vägverket, Stockholms stad och trafikledningscentralen Trafik Stockholm, där Vägverket står för merparten av kostnaderna. Underhållsinsatserna styrs i praktiken av Vägverkets förvaltningsansvariga som ansvar för olika teknikområden. Budgeten för drift och underhåll i Södra länken för 2005 (ett normalår) ligger på ca 80 miljoner kronor. De tyngsta posterna är elkraft och belysning (10 miljoner) samt styr och regler (15 miljoner). Därnäst kommer bergtunnlar och byggnader som hanterar inläckage- och isproblematik (6 miljoner), tunneltvätt (6 miljoner), servicegrupp med kontinuerlig beredskap (6 miljoner) och samordning (5 miljoner). Enligt Lars Österlund, som är förvaltningsansvarig för bergtunnlar och betongkonstruktioner, är vatteninläckage med isbildning (fig. 1) som följd samt nedsmutsningen de största problemen i tunnelsystemet. Efter en första vinter har man nu lyckats ringa in problemområden med isbildning som kommer att åtgärdas Figur 1. Is i tunnelsystemet (Bagartunneln under bron).foto Lars Österlund. 18

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Postal address Telephone E-mail Barkarbacken 9 +46 (0)23-315 30 (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE-791 93 Falun SWEDEN

Postal address Telephone E-mail Barkarbacken 9 +46 (0)23-315 30 (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE-791 93 Falun SWEDEN 1 (7) 2012-01-11 Lars Rosengren Född:1958-03-17 Civilstånd: Gift (5 barn) C.V. Sammanfattning: Lars har varit verksam inom bergteknik och bergmekanik sedan 1986. Sedan 2000 arbetar han som konsult under

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN 109-148 DUNKAVLEMYREN NÖTSÄTER 1:311, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN Göteborg 2009-09-01 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan Nordic Iron Ore Brunnspåverkan Förutsättningar vid ny gruvdrift Grundvattennivån sänks vid tömning av gruvorna Beräkningar har gjorts för att visa hur stort område som kan komma att få en förändrad grundvattennivå

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Vinsta Villaägareförening tar inte ställning för eller emot Förbifart Stockholm, men om den byggs vill vi verka för att den skall bli så bra som möjligt

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer