Motioner och utlåtanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner och utlåtanden"

Transkript

1 Motioner och utlåtanden

2 A.Organisation stadgefrågor... 3 B. Medlemsavgifter övriga ekonomiska frågor...55 C. Studier information...63 D. Kompetensutveckling...72 E. Lönepolitik förhandlingar...73 F. Allmänna anställningsvillkor...88 G. Arbetstidsfrågor...90 H. Arbetsrätt övrig lagstiftning...91 I. Försäkringar enligt lag och avtal pensioner medlemsförsäkringar J. Miljö arbetsmiljö K. Näringspolitik L. Skatter M. Övrigt SEKO Facket för Service och Kommunikation Grafisk form: MacGunnar Information & Media 03.07

3 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n A. Organisation stadgefrågor A 1 Motion inlämnad av: Sektion Telia och Sektion Respons, SEKO Örebro. Motion om samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag, 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dom? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda inom samma bransch, men olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar inom ett företag och bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår jag/vi förbundsmötet besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. 3

4 f ö r b u n d s m ö t e A 2 Motion inlämnad av: SEKO Sydöstra Tele-klubb, IT-Sydost, SEKO Sydöstra. Motion om samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag, 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dom? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda i samma bransch, men inom olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar inom ett företag och bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår vi förbundsmötet besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform är klar till årsskiftet , med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar, där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. 4

5 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n A 3 Motion inlämnad av: SEKO tele Klubb Malmö, SEKO Skåne. Motion om samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag, 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dom? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda inom samma bransch, men olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar inom ett företag och bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår vi förbundsmötet besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. 5

6 f ö r b u n d s m ö t e A 4 Motion inlämnad av: Arianne Sundman, Klubb Telecom, SEKO Västernorrland. Motion om samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag, 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dom? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda inom samma bransch, men olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar inom ett företag och bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår vi förbundsmötet besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. 6

7 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n A 5 Motion inlämnad av: SEKO Östra. Motion om samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dem? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda inom samma bransch, men olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar inom ett företag och bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår vi kongressen besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. 7

8 f ö r b u n d s m ö t e A 6 Motion inlämnad av: SEKO Göteborg Klubb Telecom Väst, SEKO Göteborg. Samverkansformer inom förbundets branscher Innan avregleringshysterin fått fullt genomslag inom stora delar av förbundets branscher, fanns en stabilitet, kontinuitet och ordnade former för anställningstrygghet, anställningsvillkor och likartade kollektivavtal för våra medlemmar. Den fackliga samverkan inom branschen, reglerades via ansvariga som utsetts av förbundet och träffar med utsedda representanter från företagsråd och kommitté, anordnades med jämna intervaller. Likafrågor, som till exempel anställningstrygghet, anställningsvillkor, och kollektivavtal för våra medlemmar, stod högt upp på agendan på dessa träffar. Detta branschforum var uppskattad av avdelningar och klubbar runt om i landet och SEKO levde upp till epitetet, det medlemsnära facket. Vilken situation har vi att hantera idag, 2003, utan denna branschsamverkan inom SEKO och hur ser verkligheten ut för våra medlemmar och de fackligt förtroendevalda som ska representera dom? På den avreglerade marknaden, skjuter entreprenörer och bemanningsföretag upp som svampar ur jorden och där alla, helst vill köpa av någon annan, som i sin tur vill köpa av någon annan, och så vidare. Vem och i vilket forum inom SEKO och aktuell bransch hanterar dessa viktiga frågor? Vem och inom vilket forum, följer upp att dessa företag har branschneutrala kollektivavtal och att anställningsvillkoren för våra medlemmar är acceptabla. Tyvärr måste vi konstatera att avregleringen har inneburit att fackligt förtroendevalda inom samma bransch, men olika företag, springer åt var sitt håll och förändrar anställningsvillkor, anställningstrygghet och kollektivavtal för medlemmar, med motivet att få nya affärer och själva överleva på marknaden. Kan vi acceptera detta arbetssätt där våra medlemmar är de stora förlorarna? Svaret är självfallet nej! Nu måste vi snabbt och gemensamt fatta beslut och komma tillbaka till ett arbetssätt där våra medlemmar i företagsfacken inom respektive bransch, kan lita på att SEKOs värderingar har full genomslagskraft. Ingen medlem ska behöva ha ett oacceptabelt anställningsförhållande, där företagets konkurrenskraft bygger på försämrade villkor! Därför föreslår vi förbundsmötet besluta: att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. att förbundet initialt bär kostnaderna för denna arbetsorganisation, åtminstone tills former och kostnader klarnat. 8

9 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n Utlåtande Nr. 1 över motionerna A 1, A 2, A 3, A 4, A 5, A 6 samt A 34, åttonde att-satsen Yrkande: Motion A 1 att en arbetsorganisation/arbetsform skapas under första halvåret 2004, med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av tvärträffar där målgruppen är förtroendevalda inom företag i samma bransch. Motion A 2, A 3, A 4, A 5, A 6, första att-satsen att en arbetsorganisation/arbetsform är klar till årsskiftet med ansvarigt utsedda personer per bransch inom förbundet. Uppgiften är att ansvara för branschfrågor och anordnande av branschträffar, där målgruppen är förtroendevalda inom olika företag i samma bransch. Motion A 6, andra att-satsen att förbundet initialt bär kostnaderna för denna arbetsorganisation, åtminstone tills former och kostnader klarnat. Motion A 34, åttonde att-satsen att i samarbete med den företagsfackliga verksamheten skapa de forum och mötesplatser som redovisas i motionen. Utlåtande: En av anledningarna till att Statsanställdas Förbund (tillsammans med Sjöfolksförbundet nuvarande SEKO) bildades var förhandlingsrättens framväxt för de statligt anställda på 1960-talet. Mellan de nio förbund som tillsammans bildade SF fanns ingen gemensam yrkesstruktur utan den främsta gemensamma nämnaren var förhandlingsrätten och att man var statligt anställd. (vissa undantag fanns vägarbetare) Även vad gäller traditioner och kulturer fanns det skillnader mellan de olika förbunden. Skillnader som än idag lever kvar i både synsätt och arbetssätt inom förbundets olika branschområden, även om det nu är drygt 30 år sedan SF bildades. Ett flertal av de förbund som bildade SF var också uppbyggda kring ett företag. Postförbundet organiserade medlemmar inom Postverket och Teleförbundet organiserade inom Televerket. Detta förhållande präglar än idag många av förbundets verksamheter även om det sedan en tid tillbaka inte längre är så, utan inom de flesta branscher finns idag flera företag. En av fackets huvudfrågor är löne- och villkorsfrågor. Kring lönebildning, villkor och kollektivavtal har facket byggt en stark organisation med en demokratisk beslutsprocess. Organisationen är dels uppbyggd för att försvara uppnådda löner och villkor samt motverka dumping av lönerna. Dels för att flytta fram positionerna ytterligare genom avtalskrav och förhandlingar. På så sätt sätter arbetet med lönebildningen också agendan för det fackliga arbetet samt intresseinriktningen på det fackliga arbetet. Från början var arbetet inom SF/SEKO starkt centraliserat. Alla ombudsmän var anställda på förbundskontoret. Även förhandlingar på företagsnivå (Postverket) genomför- 9

10 f ö r b u n d s m ö t e des av centralt anställda ombudsmän. Det var alltså för förbundsledning och förbundsstyrelse förhållandevis lätt och överblickbart att styra och samordna såväl förhandlingsarbetet som det övriga fackliga arbetet. Sedan ett antal år tillbaka har den starka centraliseringen förbytts i en decentralisering och en uppsplittring av tidigare homogena affärsverk som Posten, Telia etc. Betraktat som organisation är facket en idéburen intresseorganisation. Nuvarande organisation innehåller dels en linjeorganisation med 17 geografiska avdelningar som bas. (vissa avdelningar från den tidigare organisationen har valt att stå utanför den geografiska avdelningen) Dels en i huvudsak funktionell uppbyggd organisation kopplad till företag/koncern exempelvis SEKO post eller SEKO Sjöfolk. Vissa av de funktionella organisationerna är också rikstäckande. Alla organisationer, så även SEKO, är ofta en kompromiss mellan motstridiga intressen. Det är också i spänningsfältet mellan dessa motstridiga intressen organisationsförändringarna sker. Facket, såväl som alla andra organisationer, påverkas också av de trender och moden som sköljer över arbetslivet i hur verksamheter organiseras på det mest optimala sättet i förhållande till syfte och mål. Den funktionella organisationen är en renodlad förhandlingsorganisation och följer det cykliska förlopp med vilket förhandlingar sker inom respektive verksamhetsområde. Vilket innebär att aktiviteter åker berg- och dalbana beroende på hur intensivt förhandlingsarbetet är. De geografiska avdelningarna har ett mer jämt flöde av aktiviteter även om det även här finns toppar som till exempel första maj eller valrörelser. Det finns alltså en inbyggd motsättning i dagens SEKO-organisation, den mellan linjeorganisationen och den funktionella organisationen. Ordet motsättningen ska inte feltolkas ty båda har samma mål och uppgift att uppnå det bästa resultatet för SEKOs medlemmar men i viss utsträckning ser vägen till detta mål lite olika ut för avdelningarna resp. företagsfacket. Att leda, styra och samordna en mängd olika verksamheter i en organisation som SEKO är inte helt lätt. Tidvis har problemen också underskattats. Det viktiga är att skapa ett fungerande samspel mellan klubb, avdelning, företagsfack och förbundskontor. Men tvärfunktionella dialoger och utbyte av erfarenheter mellan olika branscher är minst lika viktiga och får inte glömmas bort. Ett fungerande samspel kräver, förutom formella forum, också individer som är beredda att ikläda sig rollen som motor i arbetet. Förbundsstyrelsen delar därför i stort den problembeskrivning som finns i motionerna. En del av arbetet med att skapa forum av den typ motionärerna efterlyser har redan påbörjats eller har fungerat så sedan lång tid tillbaka, utan formellt stöd i stadgar. Energiområdet är ett exempel där branschen hålls ihop av ansvarig ombudsman på förbundskontoret och regelbundna träffar sker med fackliga företrädare från olika företag inom verksamhetsområdet. Resultatet är positivt och arbetet bidrar till att minska avståndet mellan organisationens olika delar. Tele/It-branschen har genomfört en träff där fackliga företrädare från olika företag träffats och diskuterat gemensamma frågor. Ansvarig för detta är förhandlingsavdelningen på förbundskontoret och de som jobbar inom avtalsområdet. I den verksamhet som hitintills skett har kostnaderna burits solidariskt av 10

11 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n de inblandade. Ett kommande stadgeförslag som reglerar hur branschfrågorna ska hanteras kommer också att behandla de ekonomiska realiteterna kring sådan verksamhet. Förbundsstyrelsen kommer att lägga ett formellt förslag om inrättande av forum av den typ motionärerna föreslår. De närmare detaljerna kommer att framgå av förslaget. Förbundsstyrelsens förslag: att anse motionerna A 1, A 2, A 3, A 4, A 5, A 6, första att-satsen samt A 34, åttonde att-satsen för besvarad. att avslå motion A 6, andra att-satsen. 11

12 f ö r b u n d s m ö t e A 7 Motion inlämnad av: SEKO Gotland. Förbundets organisation Det har nu gått ytterligare ett antal år sedan SEKOs dåvarande förbundsmöte 1997 tog inriktningsbeslutet, om att gå mot förbundsavdelningar med en geografisk struktur. Beslutet innehöll också ett tillägg om att frivillighet skulle få gälla inom en överskådlig tid. Denna frivillighet tycker SEKO Gotland är förverkad, om SEKO som förbund ska fortsätta samtalen med Grafiska Fackförbundet och Svenska Elektrikerförbundet bör man trots allt ha en klar och tydlig struktur över sitt eget förbundsområde. Förbundets avdelningsstruktur måste även bli så tydlig så att medlemmar och övriga delar inom arbetarrörelsens organisation hittar SEKO överallt: i hela landet vilket idag är svårt. SEKO Gotland föreslår förbundsmötet att besluta: att frivilligheten från förbundsmötesbeslutet 1997 upphör. att förbundsmötesbeslutet från samma förbundsmöte om inrättandet av 17 geografiska förbundsavdelningar ska gälla. A 8 Motion inlämnad av: SEKO Skåne. SEKOs organisation Vid tidigare förbundsmöte beslutades om att SEKOs organisation skulle bygga på 17 Geografiska avdelningar med ansvar för dom SEKO-gemensamma frågorna enligt förbundets stadgar. Vidare beslutades det om att anslutning till de Geografiska avdelningarna skulle ske på frivillighetens grund samt: att enskild klubb kunde ansluta sig till Geografisk avdelning. Vi kan nu konstatera att merparten av tidigare avdelningar och klubbar valt att gå samman för att förverkliga den SEKO-gemensamma organisationen. Under 2000 upphörde SEKO kontoren och de Geografiska avdelningarna bildades i hela landet. Dock kvarstår det efter tre år ett mindre antal avdelningar som valt att vara kvar som egna avdelningar, vilket gör att vi i dagsläget inte har en enhetlig och välfungerande organisation. Vissa branscher har helt eller delvis valt att stå utanför. Konstateras kan att det både fördyrar och försvårar målsättningen om en stark och effektiv organisation. Samtidigt pågår en förnyad diskussion kring samgående med Grafiker och Elektriker för en gemensam starkare organisation, politiskt, ekonomiskt samt för att hålla samman kollektivavtalen. Vår uppfattning är att SEKOs organisation med geografiska avdelningar måste genomföras fullt ut för att eventuellt kunna sjösätta en ny organisation. Vi föreslår därför förbundsmötet besluta: att frivilligheten för avdelning/klubb att ansluta sig till SEKOs geografiska avdelningar upphör. att organisationsförändringen ska vara genomförd senast

13 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n A 9 Motion inlämnad av: SEKO Örebro. SEKOs organisation Enligt tidigare beslut har vi en organisation som hitintills varit frivillig att ansluta sig till. Vi har dels geografiska avdelningar, dels branschavdelningar. Denna organisation skapar förvirring hos både medlemmar och utomstående. Dom geografiska avdelningarna företräder idag cirka 85 procent av förbundets medlemmar, resterande medlemmar ingår i branschavdelningar. Vid arbetet med närstående organisationer, exempelvis LO, men också för enskilda medlemmar uppstår både sammanblandningar och extra arbete. Särskilt nya arbetslösa medlemmar har ibland haft svårt att hitta rätt SEKO-avdelning. När dessutom vissa branschavdelningar har haft svårt att bibehålla medlemmar just på grund av att man är en liten avdelning så finns det bekymmer med att följa stadgarna fullt ut. Vi inser att när man fattade beslut om en ny organisation så var det nödvändigt med mjuka övergångsregler, men dessa kan inte vara för evigt. Under en längre tid har dessutom förbundets ekonomi varit ansträngd. Då är det extra viktigt att titta på alla utgifter, små som stora, för att komma till rätta med ett underskott i budgeten som annars riskerar att växa. Vi menar att förbundet idag har extra kostnader till följd av två parallella organisationer vilket inte längre kan anses som försvarbart vare sig ur demokratisk eller ekonomisk aspekt. Vi yrkar således: att förbundsmötet beslutar att frivillighet för att ansluta sig till geografiska avdelningar tas bort. att SEKOs stadgar i enlighet med motionen arbetas om så att begreppet avdelning tydliggörs. A 10 Motion inlämnad av: SEKO Sjöfolk. Motion till SEKOs förbundsmöte 2003 Den extrakongress i Svenska Sjöfolksförbundet som sammanträdde den augusti 1995 skulle ta ett beslut om ett eventuellt samgående med Statsanställdas Förbund och bilda ett nytt förbund, SEKO, Facket för Service och Kommunikation. Det var ett oerhört demokratiskt beslut med en otrolig insats från Svenska sjöfolkförbundets sida när det gällde förarbete med information ut till medlemmar om samgåendet och det var med en förkrossande majoritet som beslutet fattades om ett samgående med SF. Redan i juni 1994 påbörjades förhandlingarna mellan SSF och Statsanställdas förbund om ett samgående och när man läser Svenska Sjöfolksförbundets förslag till beslut som skulle presenteras för extrakongressen så kan vi bland annat läsa följande: Överenskommelsen innebär att sjöfolket bildar en avdelning inom SEKO 13

14 f ö r b u n d s m ö t e med i princip samma organisatoriska struktur som idag. Avdelningen leds av en styrelse, vald av ett representantskap. Avdelningen får en egen ekonomi Vidare står det att: Sjöfolkets avdelning får en betydande möjlighet till självständighet i sjöfolksfrågor, vilket ger förutsättningar för en bibehållen identitet som sjöfolk. Det var med ett par krav och givna premisser som gjorde att nästan samtliga ombud från sjöfolkets sida ställde sig positiva till en sammanslagning. Vi var garanterade ett par hjärtefrågor i form av den framarbetade/förhandlade överenskommelse som låg till grund för ett samgående. I denna överenskommelse var den största och primära hjärtfrågan om huruvida vi skulle vara organiserade, och vi tycker att den fortfarande är lika viktig idag som för knappt åtta år sedan, då beslutet togs. Med facit i hand och om det som håller på att hända kommer att hända under förbundsmötet i september, nämligen att frivilligheten försvinner ifrån stadgarna, då hade med all sannolikhet alla de positiva medlemmar som röstade ja, aldrig röstat ja. Tyvärr så anser avdelning sjöfolk att vi befunnit oss i en tid under ständigt hot, ett hot mot vårt sätt och vår rätt att själv få bestämma hur vi vill och ska vara organiserade. Detta hot mot vårt sätt att vara organiserade inleddes redan vid 1996 års förbundsmöte när beslutet om att bilda geografiska avdelningar fattades och vi alltsedan dess varit föremål för påtryckningar från våra förbundskollegor om att sjöfolk ska rätta sig i ledet, vare sig vi vill frivilligt eller inte. Nu tror vi inte, och det trodde vi inte i debatterna vid samgåendet heller, att det är en gangsterorganisation som vi skulle fusionera oss med, utan en respekterad LO-kollega med respekt för moral, demokrati och solidaritet. Därför har vi hopp om att SEKO ärligt och villigt kan hjälpa till i processen så att avdelning sjöfolk fortsättningsvis kan vara och agera såsom en rikstäckande branschorganisation. Det är just därför avdelning sjöfolk envist fortsättningsvis vill och ska vara en rikstäckande branschavdelning. Till stöd för vår övertygelse har vi tagit fram, enligt oss, ett axplock bland de argument som stöder våra påståenden och vårt sätt att se på hur vi i sjöfolket ska vara organiserade för att ge våra medlemmar den bästa service man kan kräva och få av en organisation. Vi hävdar att facklig styrka, två korta ord som innehåller nästan allt som fackföreningen står för och framför allt där den klassiska innebörden egentligen säger Enade vi stå, söndrade vi falla. Vi är övertygade om att vi är rätt organiserade så att våra medlemmar kan få den bästa servicen vi kan ge. I det fall vi skulle bli uppstyckade och utspridda i geografiska avdelningar så skulle inte servicen försvinna, men vi är rädda att servicen och den dagliga kontakten med våra medlemmar skulle bli sämre än den som våra sjöfolksmedlemmar får och har av oss idag. Vidare så innebär en uppstyckning att sjöfolket med den historik vi har, både som eget förbund och som avdelning i ett stort förbund, att vi genom åren och med största respekt både från övriga arbetarrörelsen och bland politiker lyckats med ett antal konststycken inom fackligt politiskt opinionsarbete. Vi har lyckats att hindra och ändra tokiga beslut som sjöfolket varit hotade 14

15 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n av, både av redare, regeringar och självaste EU, det sistnämnda dock inte med ett segerresultat men dock att vi lyft upp redan tagna beslut och fått upp frågan igen på dagordningen i EU och sånär gått segrande ut ur den bataljen. Bara att elda upp liv i ett sedan gammalt taget beslut i en komplex organisation som EU, visar på vad vi alla kan åstadkomma med vilja, enighet och starka organisationer. Vi har genom åren fört en otroligt lyckad facklig politisk kampanj med ovärderliga resultat och detta tror inte vi kan åstadkommas genom att man trasar sönder en bransch. Vi är övertygade att det är styrkan av att vi stått eniga och som en avdelning som vi lyckats med våra bravader. Nu har vi inte gjort allt detta ensamma utan vi har självklart fått solidarisk hjälp från kollegor och organisationer, både nationella och internationella, och utan hjälp från alla andra inblandade så hade vi aldrig klarat av detta, men det är vi som varit drivande, eniga och stått för kittet som hållit ihop dessa sjöslag. Vi anser att förbundet agerar fel när man inte har en organisation som bevakar branschfrågorna genom att ha rikstäckande starka branschavdelningar. Varför då inte förbundet vill ha avdelningar som är starka och som kan sköta branschansvaret med bravur i samarbete med ledningen i förbundet, det är en gåta för oss. Med starka samarbetande underorganisationer i förbundet, så har vi ett otroligt starkt förbund med en organisation som kan prestera de bästa framgångarna för våra medlemmar och där det endast är vår fantasi och vilja som sätter gränsen. Vi vill även framhäva vår särart. I alla sammanhang där det finns en liknande identifikation som binder samman folk, arbetare, fotbollsklubbar med flera. så slår sig alla instämmande för bröstet och har tolkningsföreträde på den värsta sorten av särart som existerar, och detta tolkningsföreträde i särart, hävdar vi att vi har, liksom många andra. Vi har dock en särart som förstärks genom att vara sjöman så har man inte bara valt ett yrke som i många fall lägger allt åt sidan när man slutar klockan 5, utan man väljer samtidigt en livsstil som binder samman sjöfolket genom att man bor och jobbar ihop dygnet runt, jorden runt under minst halva tiden av året. Under denna tid, i detta lilla flytande samhälle, regleras dessutom vår tillvaro av ett antal sjöspecifika lagar, och utan att fördjupa sig mer i ämnet särart, så måste alla erkänna att vare sig man är sjöman, känner till sjömanslivet väl eller är totalt ovetande om hur det är att vara sjöman, så kan vi nog konstatera att alla tycker att sjöfolket är en mystisk, exceptionell och exotisk särart. Därför kan vi med gott mod påstå att vi är en särart, och den vill vi behålla och det anser vi att vi bara kan göra i en rikstäckande branschavdelning. Till sist i vårt urval av argument för vår sak, så har vi vår överenskommelse, med allt vad ovan innebär, så kan vi bara konstatera vad våra respektive ledningar en gång konstaterade och beskrev mycket av det vi tar upp idag och som efter genomförda förhandlingar belyste i den framtagna överenskommelsen mellan förbunden. Den säger under punkten organisation, mot bakgrund av SFs nya orga- 15

16 f ö r b u n d s m ö t e nisation förefaller följande organisatoriska inpassning av sjöfolket som bästa lösningen. Vidare säger den att Sjöfolket utgör en bransch inom SEKO samt i nästkommande punkt att Sjöfolket är organiserat i en avdelning samt parterna noterar att det är sjöfolksavdelningens representantskap som fattar beslut om organisationsförändringar. Detta konstaterades då och det gäller i allra högsta grad idag också, SFs ledning respekterade det sjöfolket hade förhandlat fram och till dags datum finns det ingenting som gjort att detta har eller måste förändras, och därför anser vi att den respekten moraliskt sett måste gälla och tas med allra största seriositet. Avslutningsvis har sjöfolket följande uppmaning till förbundsmötet, och det är att vi vill kunna fortsätta verka som en rikstäckande branschavdelning. Vi ser ingen annan lösning än den frivilliga lösningen och att man lämnar frivilligheten i fred, förändringar under tvång kommer aldrig att accepteras. Vi tycker att förbundet har ett ansvar att ytterst verka för att intentionerna i vår idag existerande och gällande överenskommelse efterlevs. En överenskommelse som vi alla har en moralisk plikt att leva upp till, och ett fortsatt ansvar att leva upp till det som en gång överenskoms mellan de båda förbunden, Svenska Sjöfolksförbundet och Statsanställdas Förbund. Vi yrkar därför att förbundsmötet beslutar: att SEKO respekterar och följer ingångna broderliga överenskommelser. att frivilligheten för avdelningar som så önskar och vill bestå som avdelningar utanför den geografiska avdelningsbildningen ska bestå. att alla eventuella förslag och beslut till stadgeändringar ska först beredas, så att dessa förändringar inte strider mot ovan nämnda överenskommelse. A 11 Motion inlämnad av: SEKO väg & ban Skåne. SEKOs organisation Förbundsmötet har sedan tidigare beslutat om att SEKOs organisation ska bygga på 17 geografiska avdelningar. Rekommendationen var att samtliga avdelningar inom ett geografiskt område skulle gå ihop, dock finns ännu en så kallad. frivillighet om detta kvar. Idag är vi fem avdelningar inom väg & ban samt ett antal andra avdelningar som fortfarande står kvar som egen avdelning. Vi fem väg & ban-avdelningar som står utanför de geografiska avdelningarna gör ju inte det för att vara tjuriga, utan för att vi är övertygade om att det är bäst både för våra medlemmar och förbundets ekonomi. Vår ekonomi bygger delvis på medlemsavgifter, men till stor del av att de privata arbetsgivarna betalar 1,5 procent i granskningsavgift på utgående lön. Dessa pengar gör att vi kan anställa kontorister samt ombudsmän som kan bevaka de privatanställdas rättigheter med mera. Idag är kostnaden för förbundet för oss som står utanför begränsat till bidrag till två kontorsarbetsplatser med dator. Det bidrag på 22 kronor/månad/ 16

17 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n medlem som de geografiska avdelningarna får ser vi inget av. Nästan inget av den så kallade 60-kronan märker vi av. Vid ett upphörande av frivilligheten skulle det omedelbart öka besparingskravet på förbundet med många miljoner, utöver de redan aviserade 60 miljonerna. Ingen kan tala om för oss vad vi orsakar för skada på förbundet eller de geografiska avdelningarna på grund av att vi står utanför. Tvärtom får man ständigt höra att målet med förbundet är att ha en organisation som snabbt kan fånga nya arbetsgivare som ständigt dyker upp i detta konkurrensutsättningens land nummer ett, detta har ju väg & ban lyckas med på ett bra sett. Sen pågår Segelprojektet där vi idag inte kan förutse vilken eventuell avdelnings/klubb/sektions struktur som kommer att gälla vi en eventuell sammanslagning. Dessutom finns det risker för hela SEKOs framtid att tvinga in avdelningar, det underlättar inte att vi slåss inom förbundet med tanke på att många LOförbund gör anspråk på våra medlemmar. Vi vill gärna hjälpa till med våra kunskaper för att SEKO ska bli slagkraftigare samt utöka det administrativa samarbetet med de geografiska avdelningarna. Vi föreslår förbundsmötet besluta: att frivilligheten kvarstår för de avdelningar som bedömer att det är det bästa alternativet, och som kan påvisa att man har en ekonomisk bärighet. att förbundsledningen får i uppdrag att göra en tydlig utredning om hur utfallet med den nya organisationen blivit, dels utifrån förbunds- och avdelningsperspektiv och dels utifrån medlemsperspektivet. Både positiva och negativa saker ska redovisas. att utreda vilka kostnaden för förbundet det varit för de avdelningar som har stått utanför i jämförelse med den geografiska avdelningarna. A 12 Motion inlämnad av: SEKO Stockholm. Geografiska avdelningar Det är dags att förverkliga det beslut som tagits i förbundet om att SEKOs avdelningar ska vara geografiska. I beslutet ingick att övergången från branschavdelningar till geografiska avdelningar skulle få ta sin tid och ske så smidigt som möjligt. Det har gått en tid sen beslutet. Vi kan nu se utfallet av beslutet. Det märks tydligt att branschavdelningarna och de geografiska avdelningarna har olika roller och behandlas olika inom SEKO. Vi kan se det på förhandlingssidan. under avdelningskonferenser och resultatdialoger som förbundet anordnat med mera Det är som om branschavdelningar och geografiska avdelningar i mångt och mycket tillhör olika förbund. Diskussioner om ett samgående mellan SEKO, grafiker och elektriker har pågått länge. Förbundsstyrelsen har tagit beslut om att arbetet med en eventuell sammanslagning ska fortsätta. Det är då viktigt för SEKO att ha en mer 17

18 f ö r b u n d s m ö t e enhetlig och tydlig organisation. I tidigare diskussioner med grafiker och elektriker har vi sett att vår egen organisation är ett problem, så som den ser ut idag. Den är svårbegriplig för alla parter och skapar hinder i samarbetet. SEKO Stockholm föreslår därför förbundsmötet besluta: att frivilligheten upphör. att övergången från branschavdelningar till geografiska avdelningar ska vara avslutad till årsskiftet 2004/2005. Utlåtande nr 2 över motionerna A 7, A 8, A 9, A 10, A 11, A 12 Yrkande Motion A 7 att frivilligheten från förbundsmötesbeslutet 1997 upphör. att förbundsmötesbeslutet från samma förbundsmöte om inrättandet av 17 geografiska förbundsavdelningar ska gälla. Motion A 8 att frivilligheten för avdelning/klubb att ansluta sig till SEKOs geografiska avdelningar upphör. att organisationsförändringen ska vara genomförd senast Motion A 9 att förbundsmötet beslutar att frivilligheten för att ansluta sig till geografiska avdelningar tas bort. att SEKOs stadgar i enlighet med motionen arbetas om så att begreppet avdelning tydliggörs. Motion A 10 att SEKO respekterar och följer ingångna broderliga överenskommelser. att frivilligheten för avdelningar som så önskar och vill bestå som avdelningar utanför den geografiska avdelningsbildningen ska bestå. att eventuella förslag och beslut till stadgeändringar ska först beredas, så att dessa förändringar inte strider mot ovan nämnda överenskommelse. Motion A 11 att frivilligheten kvarstår för de avdelningar som bedömer att det är det bästa alternativet och som kan påvisa att man har en ekonomisk bärighet. att förbundsledningen får i uppdrag att göra en tydlig utredning om hur utfallet med den nya organisationen blivit, dels utifrån förbunds- och avdelningsperspektiv och dels utifrån medlemsperspektivet. Både positiva och negativa saker ska redovisas. att utreda vilka kostnaden för förbundet det varit för de avdelningar som har stått utanför i jämförelse med de geografiska avdelningarna. Motion A 12 att frivilligheten upphör. 18

19 m o t i o n e r o c h u t l å t a n d e n att övergången från branschavdelningar till geografiska avdelningar ska vara avslutad till årsskiftet 2004/2005. Utlåtande: SEKO ska vara ett starkt fackförbund, ett fackförbund som bevakar medlemmarnas intressen på arbetsplatserna och samtidigt är en röst i samhällsdebatten. För att klara en sådan uppgift krävs att vi tar tillvara och utvecklar den branschkunskap som finns i förbundet. Det krävs också att vi har en tydlig och stark organisation nära medlemmarna. För att kunna bedriva ett bra och kraftfullt facklig-politiskt arbete är en av förutsättningarna att både organisationen och dess företrädare är väl kända. Genom att vara en organisation väl förankrad i medlemmarnas vardag, med ett utåtriktat arbetssätt och en tydlighet i organisationsstrukturen, kan SEKO även i framtiden vara en stark facklig organisation. Förbundsstyrelsen och a-kassans styrelse tillsatte hösten 2002 en a-kasseutredning, som haft som utgångspunkt att föreslå åtgärder för att effektivisera och utveckla servicen kring arbetslöshetsförsäkringen, samt se över organisation och bemanning av SEKOs a-kassa. I rapporten från utredningen slogs fast att SEKO bör eftersträva en enhetlig geografisk avdelningsstruktur, inte minst för att i framtiden säkra en god a-kasseservice. Förbundsstyrelsen godkände våren 2003 utredningens slutrapport och beslutade att tillsätta en genomförandegrupp, som bestod av verkställande utskottet. VU har nu genomfört en första turné ute i landet för att starta diskussionerna kring bildandet av de nya geografiska avdelningarna. Avdelningarna i Östersund, Sundsvall, Luleå, Växjö, Göteborg, Malmö, Gävle (där också Borlänge-avdelningen deltog) samt Stockholm har besökts. På samtliga platser utom i Stockholm har det nu bildats arbetsgrupper för att arbeta fram förslag på hur man ska ta fram bättre gemensamma administrativa rutiner och under vilka förutsättningar man kan bilda geografiska avdelningar. Förbundsstyrelsen har en stor tilltro till att de förtroendevalda och anställda i dessa arbetsgrupper bidrar till bra och framåtsyftande diskussioner, med målet att bilda en enhetlig organisation byggd på den geografiska principen. Förbundsstyrelsen utgår från att man på ett seriöst och ansvarsfullt sätt fortsätter arbetet i de olika arbetsgrupperna, för att inom en snar framtid lägga fast en tydlig, effektiv och kraftfull organisation byggd på den geografiska struktur vi redan beslutat ska vara inriktningen. Förbundsstyrelsen menar dock att de arbetsgrupper som nyss tillsats inte har haft tillräckligt stora möjligheter att arbeta fram reella förslag på hur en ny avdelningsstruktur ska se ut. Dessutom måste de viktiga branschfrågorna tas om hand. Vi kommer under förbundsmötet att ta ställning till hur branschfrågorna kommer att behandlas i framtiden, något som kommer att ha en stor betydelse när vi bygger en tydlig geografisk organisation. Förbundsstyrelsen menar därför att arbetsgrupperna ska få den tid de behöver för att tillsammans bygga grunden för de nya avdelningarna ute i landet och att den process som nu startat ska få fortsätta. Förbundsstyrelsen anser att den geografiska avdelningsstrukturen ska vara helt genomförd under förbundsmötes(kongress)perioden. Motion nr 65 föreslår att förbundsstyrelsen ska göra en tydlig utredning 19

20 f ö r b u n d s m ö t e om hur utfallet i den nya organisationen blivit utifrån ett förbunds-, avdelnings- och medlemsperspektiv, samt redovisa kostnaderna för de olika avdelningarna. Det är en stor och mycket omfattande utredning som motionen föreslår. En sådan stor utredning gjordes under , vilket ledde till att man på förbundsmötet 1997 antog det så kallade Framtidsprogrammet. Förbundsstyrelsen menar att det är av stort värde för en organisation att göra en sådan genomlysning i förbundets samtliga led. Men att som motionären föreslår enbart koncentrera sig på att genomlysa hur organisationen utvecklats, mitt i en förändringsprocess, vore att använda våra resurser på ett ineffektivt sätt och är av begränsat värde gick Svenska Sjöfolksförbundet samman med SEKO. Denna sammanslagning förbereddes på ett mycket seriöst sätt både från SEKO och från Svenska Sjöfolksförbundet. Man gjorde broderliga överenskommelser och reglerade samgåendet i ett avtal. Naturligtvis tar SEKOs nuvarande förbundsstyrelse ansvar för de uppgörelser förbundet har gjort i det förflutna. Samtidigt måste också förbundsstyrelsen ta ansvar för och hela tiden arbeta med att utveckla organisationen i förbundet. Förbundsmötet är förbundets högsta beslutande organ. Av detta följer att förbundsmötet har den demokratiska rätten och mandatet att fatta de beslut som man anser att man bör göra, för att stärka organisationen och dess medlemmar. Det betyder också, att alla led i organisationen måste följa dom beslut som tas på förbundsmötet, men självklart måste förbundsstyrelsen både inför och efter varje demokratiskt fattat beslut verka för att SEKO ska behålla sin trovärdighet som avtalsslutande part. Förbundsstyrelsens förslag: att motion A 10, första och tredje att-satsen anses besvarad. att motionerna A 7, A 8, A 9, första att-satsen, A 10, andra att-satsen, A 11, A 12 avslås. 20

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

din guide till vår nya organisation nya livs 1

din guide till vår nya organisation nya livs 1 din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den

Läs mer

Förslag till stadgeändringar

Förslag till stadgeändringar Förslag till stadgeändringar SKTFs förbundsmöte 6 Förslag till stadgeändringar Tidigare lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli medlem i förbundet: Ny lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Motioner och utlåtanden

Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Motioner och utlåtanden Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0 1 Motioner och utlåtanden Innehållsförteckning Avsnitt Utl nr Motion nr Att-sats Verksamhetsområde Utlåtande sidnr A Organisations- och stadgefrågor 1 A1 1 (2)

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

STADGAR FÖR VISION GÖTEBORG

STADGAR FÖR VISION GÖTEBORG STADGAR FÖR VISION GÖTEBORG BESLUTADE VID REPRESENTANTSKAPSMÖTET 2011-11-17 GÄLLER FRÅN OCH MED 2012-01-01 Inledning Vision Göteborg är en lokal förening inom Vision. Vision Göteborg organiseras i två

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller ihop värnar vi

Läs mer

Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Fastställande av avgifter

Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Fastställande av avgifter Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0 5 Fastställande av avgifter Avgiftshöjning i tre steg Bakgrund SEKOs verksamhet och struktur bygger i stora stycken på en verklighet där vi hade knappt 150 000

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Allmänt 1 Grundprinciper för Förbundet Unga Rörelsehindrades organisation mom 1: Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell organisation som är partipolitiskt

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 Medlemsmöte 4 november 2015 på SF Visions framtidsidé är ett arbetsliv där alla får plats och behövs, som ger möjlighet till gemenskap och utveckling! Vision kommunavdelningen i Jönköping

Läs mer

Utan SEKOs medlemmar stannar Sverige

Utan SEKOs medlemmar stannar Sverige Utan SEKOs medlemmar stannar Sverige 7 Motioner och utlåtanden Kongress 2013 Innehållsförteckning Avsnitt A Organisation och stadgar... 2 Avsnitt B Ekonomi och försäkring... 50 Avsnitt C Studier, information

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen 1 Verksamhetsområde och medlemmar. KFUK-KFUM västsvenska regionen, fortsättningsvis kallad Regionen, är ett regionalt förbund inom KFUK-KFUM Sverige, fortsättningsvis

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier.

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier. Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 9 Sekreterare: Karl Lundberg Sida 1 Motion med förslag Motion nr 81. Bättre ingångslön och löneökning för tandsköterskor och administrativ personal inom vården Motionär:

Läs mer

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område. RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Kommunals förbundsmöte 3-4 juni 2014. Budgetprognos

Kommunals förbundsmöte 3-4 juni 2014. Budgetprognos Kommunals förbundsmöte 3-4 juni 2014 Budgetprognos Budgetprognos 2015-2017 Förbundsstyrelsens förslag 1 Inledning om planeringsmodellen Förbundets verksamhetsplanerings- och budgetprocess är ett viktigt

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att bifalla motionen. Att avslå motionen Utskottet bifaller FS förslag Att avslå motionen

Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att bifalla motionen. Att avslå motionen Utskottet bifaller FS förslag Att avslå motionen Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 6 Sekreterare: Olof Ambjörn 2014-09-27 Sida 1 Motion med förslag Motion nr 51: Lika förutsättningar för lokala RIM Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 BAKGRUND På kongressen 2010 behandlades ett par motioner vilka tog upp frågan om fackliga företrädares arvoden och extra inkomster i samband med styrelseuppdrag.

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet.

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet. STADGAR POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND 1. Förbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen samt vara rådgivande organ till Svenska Polisförbundet i frågor rörande polishundtjänsten. Förbundet

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Motioner och utlåtanden

Motioner och utlåtanden kongress 2006 Motioner och utlåtanden SEKOs kongress den 10 12 oktober 2006 Avsnitt A Organisationsfrågor Stadgefrågor... 3 Avsnitt B Medlemsavgifter Medlemsförsäkringar Övriga ekonomiska frågor...27 Avsnitt

Läs mer

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift.

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift. Stadgar för Länsföreningen Parkinson Jönköping En förening inom ParkinsonFörbundet 1. FÖRENINGEN Föreningens namn är: Parkinson Jönköping och är en förening inom ParkinsonFörbundet, som är en ideell och

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

livsmedelsarbetareförbundets kongress 30/5-3/6 2009 frihet Motioner och utlåtanden

livsmedelsarbetareförbundets kongress 30/5-3/6 2009 frihet Motioner och utlåtanden livsmedelsarbetareförbundets kongress 30/5-3/6 2009 frihet Motioner och utlåtanden 2009 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet produktion Bilda Idé omslagsillustration Anna Gunneström tryck 08 Tryck, Bromma

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010 1 Göteborgs Klätterklubb Göteborgs Klätterklubb Plusgiro: 72 61 69-6 info@gbgkk.nu Box 11076 Org-nr: 855100-5864 www.gbgkk.nu 404 22 Göteborg Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan,

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer