Kvalitetsredovisning. Barn och utbildning Färgelanda kommun. Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

Transkript

1 2010 Kvalitetsredovisning Barn och utbildning Färgelanda kommun Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

2 Kvalitetsredovisning för Barn och utbildning 2010 Bilderna är fotograferade av elever som medverkat i projektet Skapande skola när de gick i årskurs 6. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Kommunpolitiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barn, elever och personals arbetsmiljö Förskola/Skolans uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år Nationella prov år Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen Nationella prov år Slutbetyg Behörighet till gymnasieskolan (%) Faktiskt meritvärde SALSA Meritvärde Barn/Elevernas ansvar och inflytande Pedagogisk verksamhet Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Kommunpolitiska mål Ekonomiska nyckeltal Analys, slutsatser och åtgärder

4 Sammanfattning Inom barnomsorgen känner sig föräldrarna trygga med att lämna sitt barn. Gruppernas storlek har ökat och det har blivit svårare att erbjuda barnomsorg inom anvisad tid och önskad placering. Hela sektorn arbetar aktivt med normer och värden, detta avspeglar sig mycket positivt i kommunens brukarenkäter när det gäller trivsel och trygghet inom såväl förskola som skola. Det pågår ett aktivt arbete i såväl förskola som skola kring barnens och elevernas inflytande och möjlighet att påverka då detta har varit ett område att utveckla. När det gäller kunskaper och måluppfyllelse presterar kommunen som helhet något lägre än riket i övrigt. Ambitionen är att öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Underlag i samtliga ämnen för uppföljning, analys och åtgärder insamlas numera systematiskt. Under hösten 2010 gjorde Skolinspektionen en tillsyn och skrev följande i ingressen till pressmeddelande daterat Fortsatt arbete krävs för att fler elever ska nå målen i Färgelanda kommun Ansvariga för skolan i Färgelanda kommun har de senaste åren arbetat engagerat på att förbättra skolan. Arbetet har lett till förbättringar, bland annat ökad trygghet för eleverna. Däremot har kunskapsresultaten inte ökat. Fortfarande lämnar nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 9 grundskolan utan godkända betyg i samtliga ämnen. Personalen är generellt mycket utvecklingsbenägna och lösningsfokuserade. Kompetensutveckling sker inom olika områden, gemensamt, men även på individbasis för att täcka in kompetenser som efterfrågas i verksamheten. Ett övergripande kompetensutvecklingsprojekt pågår med lärledare som har till uppgift att leda samtal kring de pedagogiska utvecklingsfrågorna och lärandet. Syftet är att detta i förlängningen skall leda till bättre resultat. Lärledarna skall även fungera som en resurs i införandet av Skola Henrik Lindh Sektorschef Barn och utbildning Lars Jansson Utvecklingsledare Barn och utbildning 4

5 Kunskap för att möta framtiden 5 Foto: Emilia Johansson och Lovisa Andersson

6 Inledning Sektor Barn och utbildning är kommuns största sektor med en ram på 136 Mkr år Sektorn har ca 154 årsarbetare vilket är ca 25 färre än föregående år. I kommunens fyra grundskolor från F-9 undervisade varje dag 667elever, i fritidshemmen 228 barn och i barnomsorgsverksamheten vistades dagligen ca 237 barn. Gymnasieverksamhet bedrivs i form av IV-programmet i Färgelanda. Övrig gymnasieverksamhet tillhandahålls av anordnande kommuner och friskolor. Syftet med kvalitetsredovisningen grundar sig i en strävan att göra saker bättre och att utveckla och förnya verksamheten. Kvalitetsredovisning skall också påvisa om verksamheterna uppfyller nationellt uppfyllda ställda mål och krav. Kvalitetsredovisningen för förskola och skola skall innehålla två viktiga huvuddelar, normer och värden, samt kunskaper. Hur blev det? Kvalitetsredovisningen skall användas i den dialog och diskussion, samt kring uppföljning kring måluppfyllelse som skall föras i arbetslag, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper på olika sätt för att föreslå insatser för utveckling, samt påvisa sådant som fungerar väl. Hur gör vi? Utveckling Var är vi? Den skall också redovisas och utgöra underlag för den politiska diskussion som skall föras både i samband med bokslutsarbete och inför det kommande budgetarbetet. Kvalitetsredovisningen ger elever, vårdnadshavare och kommuninvånare inblick i verksamheterna och en möjlighet att se hur dessa fungerar. Var skall vi? 6

7 Gemenskap Foto: Elin Antonsson och Viktoria Karlsson 7

8 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningarna för varje enhet tas fram av ansvarig rektor/chef tillsammans med personalen. Sektorschefen har ansvaret för att ta fram sektorns kvalitetsredovisning och har utvecklingsledaren som resurs för detta. I sektorns ledningsgrupp fastställs gemensamma riktlinjer för hur rutinerna kring kvalitetsredovisning skall gå till. Under 2009 beslutades att hela sektorn skulle arbeta utefter en gemensam struktur och mall när kvalitetsredovisningen tas fram. Detta för att få en kvalitetssäkring i form av det innehåll som skall belysas, samt på ett enkelt sätt kunna jämföra innehållet. Under 2011 planerar vi att belysa kvalitetsarbetet på nytt då ett nytt regelverk träder i kraft. Underlag som används för att ta fram kvalitetsredovisningen är: - Brukarenkäter där man frågar elever och föräldrar hur man upplever verksamheten ur olika perspektiv. - Personalens utvärderingsmaterial som belyser verksamheten och insatser. - Personalens årliga arbetsmiljöenkät. - Statistik från skolverket. Betyg och resultat från nationella prov. - Skolverkets analys verktyg SALSA. - Kommunövergripande effektmål kring trygghet, trivsel och delaktighet. - Fakta kring verksamhet och ekonomi. - Benchmarking inom V8-samarbetet* där man jämför kommunernas förskolor/skolor resultat i förhållande till resurs, samt undersöker mjuka värden via enkäter. - Rättning av avidentifierade nationella prov år 9 inom V8-samarbetet för likvärdig bedömning. - Kollegial utvärdering - Skolverkets självskattningsverktyg BRUK**. - SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) öppna jämförelser. - APT (arbetsplatsträffar) - Elevråd - Samrådsgrupper - Övrig dokumentation och utvärderingar. * V8 är ett samarbete mellan kommunerna Ed, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Tanum, Sotenäs, Strömstad för att arbeta kring kvalitetsfrågor. ** Används av flera enheter 8

9 2. Förutsättningar/resultat Skolplan för Färgelanda kommun säger Stimulera personalen till kompetensutveckling. Verksamhetsidé Att främja barns, ungdomars och vuxnas lärande och utveckling i en trygg miljö. Att ta stor hänsyn till barn och elever i behov av särskilt stöd. Att verksamheten präglas av god kvalitet, serviceanda och arbetsmiljö Förskolan och skolan arbetar efter de nationella mål som finns i styrdokumenten, samt de effektmål som skolhuvudmannen satt upp. Skolhuvudmannen skall tillgodose utbildning sker på lika villkor och med god kvalitet. Uppföljning av uppsatta mål görs på enhetsnivå, samt på övergripande nivå. Insatser, utvärdering, analys och åtgärder för utveckling genomförs på varje enhet i samsyn med sektorns Barn och utbildnings övergripande verksamhetsidé och mål. Kompetensutvecklingen planeras och genomförs i stor omfattning på enhetsnivå utifrån prioriterade målområden. De gemensamma satsningar där delar av personalen deltagit var under 2010 bland annat: Utbildning av lärledare inom V8-samarbetet för att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet. IDCP vägledande samspel som innebär en förmedlad inlärning som betyder att barnets upplevelser och inlärning förmedlas, stöds och leds av en annan person med större insikt och erfarenhet. Fortbildning inom matematik inom ramen för matematikprojektet. Nya läroplaner Skola 2011 Förskolenätverk 9

10 Med hjälp av lärarlyftet så har den samlade kompetensen stärks såväl inom specialpedagogik, svenska2 och matematik. Två rektorer har studerat på rektorsutbildningen. Under 2010 har personal deltagit i såväl förskolelyft som lärarlyft som för ytterligare kompetenshöjande insatser som höjer kompetensen inom förskola och skola. 2.1 Kommunpolitiska mål Invånarna som utgångspunkt Hela kommunens utveckling En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skeenden. Uppdrag: Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen Ökad dialog med kommuninvånarna Förbättra förutsättningarna för företagen Öka invånarantalet Främja en hållbar utveckling Kommuninvånarna i alla åldrar ska ges förutsättningar för en god hälsa och hög livskvalitet 2.2 Organisation Förskola (förskola och pedagogisk omsorg ) Kommunens barnomsorg syftar till att i samverkan med hemmen skapa goda uppväxtvillkor för barn, ge pedagogisk stimulans i förskoleverksamhet och trygg omvårdnad under tider när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barnomsorg bedrivs i form av förskoleverksamhet (förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorg (fritidshem). Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. 10

11 Kommunens målsättning är att barnomsorgsplats skall erbjudas inom fyra månader efter att förälder anmält behov av barnomsorg. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg om inte barnets behov tillgodoses på annat sätt. Allmän förskola för 4-5-åringar gäller från höstterminen det år barnet fyller 4 år. Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta 525 timmar/år (15 tim/vecka under höst- och vårtermin). För de 4-5 åringar som har ett omsorgsbehov utöver den avgiftsfria tiden reduceras avgiften med 30 %. Kommunen har beslutat att samma regler skall gälla för de 4-5-åringar som vistas i pedagogisk omsorg. Från och med 1/ gäller motsvarande verksamhet för barn som fyller 3 år. Enligt SCB:s statistik kommer nivån att ligga på ca 65 barn per årsklass fram till år Prognosen baseras på historik beträffande födelsetal samt in- och utflyttning. Grundskola (fritidshem och F-klass) Verksamhet bedrivs vid följande skolenheter: Högsäter år F-6 Höjden år F-2 (fasades ut ht 2010) Valboskolan år F-6 Valboskolan 7-9 Ödeborg år F-6 Hösten 2010 gick det totalt drygt 667 elever i skolår F-9. Skolans budget fördelas helt enligt ett elevpengssystem. Rektor ansvarar för att leda verksamheten utifrån tilldelad ram så att klass- och stödundervisning organiseras utifrån de behov som finns. Elevpengsutveckling har över tid motsvarat kostnadsutvecklingen. En arbetsgrupp med deltagare från skola och socialtjänst har arbetat fram ett förslag till Resursskola. Förslaget är nu antaget och resursskolan har varit igång sedan hösten Målet är att genom en bred samverkan mellan skola och socialtjänst kunna erbjuda en skolform som vi idag saknar, en skolform som belyser hela elevens situation. Fritidshem Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med 12 år. Uppgiften är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Samtidigt ska fritidshemmet vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. 11

12 Fritidshem bedrivs inom samtliga F-6 skolor i kommunen. Skolans och fritidshemmens personal samverkar under skoldagen. Totalt för kalenderåret finns ca 228 barn i verksamheten. Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen. Den skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Totalt för kalenderåret finns ca 55 barn i kommunens förskoleklasser. Skolmåltider Skolmåltiden skall servera varierande och näringsriktig skollunch som eleverna tycker om, i en lugn och trivsam miljö. Cirka 685 elevportioner (inklusive sexåringarna) tillagas i centralköket, varav c:a hälften skickas till ytterskolorna. Potatis och grönsaker tillagas på varje enskild skola. Centralköket förser fritidshemsverksamheten med råvaror till frukost och mellanmål samt middag under skolloven. Elevvård Inom delprogrammet ryms skolhälsovård och förvaltningens centrala resursteam för barnomsorg och skola. Skolhälsovården avser skolans elever och handhas av skolläkare och skolsköterskor, vilka har regelbundna mottagningstider. Skolläkartjänst köps från landstinget. Huvudsyftet med skolhälsovården är att vara av förebyggande karaktär. Studie och yrkesvägledare (SYV) I enlighet med läroplanens intentioner skall syv - verksamheten integreras med undervisningen. Därutöver sker studiebesök samt särskilda perioder med praktisk arbetslivsorientering (PRAO). För denna verksamhet finns en Studieoch yrkesvägledare som delar sin tjänstgöring mellan grundskolan (70 procent) och IV-programmet (20 procent). Övriga pedagogiska insatser Övriga pedagogiska insatser innefattar bl. a. skolbiblioteksverksamhet, studiebesök, badresor, lägerskola, kulturaktiviteter m.m. 12

13 Administration I verksamheten ingår anslag för annonsering, kopiering, telefoner samt övrigt kontorsmaterial. En justering av anslaget görs årligen p g a förändrat elevtal jämfört med föregående år. Särskoleverksamhet Av grundsärskoleeleverna, totalt ca 20 elever, får flertalet sin undervisning i Färgelanda. Eftersom en liten kommun har svårt att erbjuda alla skolformer köps också några platser på specialskolor i Uddevalla. Inom kommunen finns två särskoleklasser år 1-6 och en särskoleklass år Särskoleeleverna, som läser 4 år på gymnasium finns idag i Borlänge, Uddevalla, Vänersborg och på Utsiktens gymnasium i Dals Ed. Gymnasieutbildning Övergångsfrekvensen från grundskolan till gymnasial utbildning är för Färgelandas elever god. En hög andel av våra elever fullföljer också sin gymnasiala utbildning. Flertalet av Färgelandas elever går i gymnasieskola i Uddevalla kommun. Genom ett samverkansavtal med Fyrbodal ges viss möjlighet till inflytande över verksamhet och ekonomi. Individuella program (IV) För elever som av olika skäl inte sökt ett nationellt program eller avbrutit gymnasiestudier vid nationellt program finns möjligheten att bedriva gymnasiala studier inom ramen för ett s.k. individuellt program. Inom det individuella programmet kan eleverna komplettera sina grundskolestudier, studera ett urval av gymnasieskolans kurser samt kombinera studier med arbetspraktik. Målet är att på sikt få eleven att övergå till ett nationellt program. Från och med hösten 2011 kommer Färgelandas IV-elever att studera främst i Uddevalla kommun. Detta med anledning av att det kommer finns fler valmöjligheter inom IV, vilket är svårt att erbjuda i egen regi med få elever. Organisationsförändring Under hösten 2009 gjordes en central omorganisation inom befintlig ram vars syfte var att stärka arbetet kring insatser för barn i behov av särskilt stöd, samt stärka kvalitetsarbetet. Det saknades specialpedagoger på vissa enheter, men omorganisationen möjliggjorde centrala specialpedagoger. En med ansvar för Förskolan, en för grundskola år F-6 och en för år 7-9. Riktade insatser sker på enhet, med personal och direkt med elev. 13

14 I flera enheters egna kvalitetsredovisningar lyfts handledningen av specialpedagogen fram som något mycket positivt, då man som personal känner en större trygghet och säkerhet kring arbetet med barnen. Syftet med tjänsten som utvecklingsledare är att sektorn på ett tydligare sätt ska kunna arbeta med övergripande kvalitetsfrågor och på ett bättre sätt svara upp mot de krav som staten och kommunen ställer på verksamhetens utveckling mot uppställda mål. Rollen tillgodoser också behovet av samordnare och motor för att driva utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Antal anställda (årarbetare) Förskolpersonal andel med pedagogisk 38 % 52 % högskoleutbildning Lärare (förskoleklass/skola) - Behörighetsgrad 90 % 92 % Sjukfrånvaro 6,2 % 3,37 % Personalomsättning i.u låg Kommentar: Inom förskolan är inriktningen att höja andelen med pedagogisk högskolebehörighet. Verksamhetsmått/nyckeltal Förskola Antal placerade barn Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 17,6 18,5 18,2 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6,3 5,9 6,5 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska* *Är ett aktivt språk i hemmet. Mätpunkten är 15:e oktober, men generellt är andelen placerade barn högre under våren. Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn Undervisning Antal elever F Antal klasser i.u

15 Genomsnittligt antal elever/klass i.u 20,3 20,2 Antal lärare/100 elever 8,1 8,6 8,2 Antal elever med annat modersmål än svenska* i.u 9,6 % 9,7 % *Är ett aktivt språk i hemmet. Kommentar: Elevantalet sjunker främst i de senare åren och verksamheten anpassas kontinuerligt efter det minskade elevunderlaget. Skolmåltider Antal lagade portioner. totalt Beredning av specialkost i portioner/dag, snitt Diabeteskost Glutenfri kost Mjölkproteinfri kost Laktosfri kost Kost av religiösa skäl Vegankost Vegetarisk kost Födoämnesallergi Kommentar: Nya avtal med livsmedelsleverantörer gäller fr.o.m. 1/5. Med det nya avtalet finns möjlighet att köpa fler livsmedel som är närproducerade ( producerade inom landet ). Kommunens inköp av ekologiskt producerade produkter ligger på ca: 3% av budget inklusive MSC-märkt fisk. Grundmatsedeln för skolorna är näringsvärdesberäknad. 3. Arbetsmiljö 3.1 Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barnomsorg: År 2012 skall andelen föräldrar som känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 97,5% 97,4% 100% 100% 100% Mål för 2010 är 98,2 % Grundskola: År 2012 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 90% 85,3 % 98,4 % 100% 100% Mål för 2010 är 87,6 % 15

16 År 2012 skall alla elever uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling: (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 87% 88,6% 86,2% 100% 100% Mål för 2010 är 87,7 % Kommentar: Utfallet gällande trivsel och trygghet är mycket glädjande och ett resultat av ett medvetet arbete kring dessa frågor. 3.2 Barn, elever och personals arbetsmiljö Personalen upplever i stor grad att man trivs, att kommunikation i arbetslag och med chef fungerar bra. Man upplever dock arbetet ofta som stressande pga. många arbetsuppgifter, stora barn- och elevgrupper, det ökade sociala arbetet och tillkommande arbetsuppgifter av administrativ art. Merparten anser att lokalerna är ändamålsenliga, men många anser att det saknas utrymmen eller att de inte är anpassade. Det finns även behov av uppfräschning och viss renovering. Detta har skett till viss del då Valbo F-6 börjar nyttja delar av Valbo 7-9:s tidigare lokaler i samband med Höjdenskolans avveckling. Eleverna upplever sig generellt inte stressade, men stressen tilltar när eleverna blir äldre. Kraven anses också generellt som rimliga, men även i detta fall påtalar i större grad de äldre eleverna att kraven är för stora. Personalen arbetar på olika sätt för att få bättre arbetsro i undervisningssituationen, vilket är av vikt för såväl elever som personal och dess trivsel och trygghet. Beroende på att stress är återkommande arbetsmiljöfråga så arbetar enheterna och sektorn kontinuerligt på olika sätt med stresshantering och hur man fördelar och hanterar de arbetsuppgifter som skall göras. Effektivisering av omdömesskrivning och IUP belyses och arbetas med återkommande, eftersom dessa uppgifter upplevs som betungande. Förskola/Skolans uppdrag Lpfö 98 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Lpo 94 I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. 16

17 Förskolan och skolan styrs av läroplan och kursplan i vilka staten beskriver de krav som de ställer på verksamheten. Kommunen har också en skolplan där man styr verksamheten och sätter upp inriktningsmål. Färgelanda har av kommunfullmäktige en nyantagen skolplan för Verksamheten utvärderas och följs upp kontinuerligt under möten på enheten, arbetsplatsträffar, enkäter och inte minst i de dagliga möten mellan personal, barn, elever och föräldrar. Samverkan med hemmet sker i form av samverkansgruppen, föräldramöten, utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt mellan personalen och föräldrar. När det gäller lektionsinnehåll, vad man skall göra i barngruppen, hur skall vi förändra vår gemensamma arbetsmiljö så får barn och elever får vara med och påverka i gruppen, klassen och i andra forum såsom klassråd. Elevens kunskapsutveckling följs upp och nya mål sätts upp i elevens IUP (individuella utvecklingsplan) som revideras varje termin. Åtgärder för utveckling Inom förskolan är det en fortsatt situation med svårigheter att erbjuda plats inom lagstadgad tid. Tillfälliga lösningar har löst situationen under lång tid. Inför hösten 2010 bör verksamhetens volym ses över så att de varaktigt motsvarar de behov som finns. Inom grundskolan har elevtalet stabiliserats i klasserna F-6. Inom år 7-9 fortsätter elevtalsminskningen under ytterligare två år. Inför hösten 2010 med 52 elever och inför 2011 med 8 elever. Detta kommer att ställa fortsatt stora krav på verksamhetsanpassningar utifrån minskad budgetram. I SKL:s jämförelseprojekt 2009 fick Färgelanda kommun mycket goda resultat när det gäller elevernas upplevelse kring trygghet och mobbning. Skolorna fortsätter arbetet med att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet. 5. Normer och värden Skolplan för Färgelanda kommun säger Elever, föräldrar och personal skall i samverkan på ett aktivt sätt motverka mobbning, förtryck och rasism. Alla verksamheter arbetar systematiskt med hur man bemöter varandra med hänsyn och respekt, samt stärka barnen och elevernas självkänsla. Man arbetar 17

18 med hur barnen/eleverna bemöter varandra och hur man som personal bemöter såväl barn/elever som föräldrar. Enheternas kvalitetsredovisningar påvisar att arbetet kring normer och värden genomsyrar hela sektorns verksamhet i det dagliga arbetet och i möten med människor. Det är vanligt förekommande att enheterna och dess personal arbetar med olika arbetsmaterial, modeller och metoder kring normer och värden. Personalen lägger också stor vikt vid mötet mellan barn, elev och vårdnadshavaren för att skapa goda relationer. Brukarenkäter används för att årligen få indikationer hur barn, eleverna och föräldrar upplever verksamheten. Utifrån detta analyseras resultat och föreslås åtgärder på enhets och övergripande nivå. Eleverna arbetar i olika forum såsom klassråd, elevråd och Friendsgrupper kring värdegrundsfrågorna. Inom sektorn har flera personer från olika enheter läst högskoleutbildning kring normer och värden, samt hur man arbetar kring likabehandlingsplanen. Varje skolenhet har personer med denna förstärkta kompetens. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen på varje enhet. Åtgärder för utveckling Att på varje enhet göra en nulägesanalys och kartläggning av riskområden. Kartläggningen ligger till grund för att vidta åtgärder för att skapa en trygg skolmiljö. Nulägesanalysen och kartläggningen ligger till grund för den årliga revideringen av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument väl känt hos elever, föräldrar och personal. Kontinuerligt fortbilda personalen inom värdegrundsfrågorna. Prioritera utbildning av servicepersonal kring likabehandlingsplan och LGR11. 18

19 6. Utveckling och lärande/kunskaper Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Arbetsro i skolan Erbjuda tre språkval Skolgången ska genomsyras av miljö- och hälsoperspektiv Modersmålsundervisning IT Utbildning i samklang med natur och miljö Varje elev skall få förutsättningar till största möjliga utveckling. Där är IUP:n ett viktigt hjälpmedel. Genom V8-samarbetet säkerställs likvärdig bedömning, samt uppföljning av resultat. Genom det digitala verktyget Unikum samlas resultatunderlag och prognoser in i varje ämne som kan användas för analys och åtgärder för utveckling. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. För närvarande erbjuds två språkval i inom moderna språk, franska och engelska. På enheterna arbetar man aktivt med barnen och elevernas hälsa genom att man rör sig och diskuterar vikten av att röra sig, men även kring vad som är hälsosam kost. Man nyttjar även närområde såsom skogen. En enhet har arbetat kring hållbar utveckling genom verktyget grönt flagg. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. Berättigade elever erbjuds modersmålsundervisning. IT och IKT användningen utvecklas kontinuerligt, dels genom datorer till personal och det pågående projektet att utrusta enheterna med projektorer, samt i skolan utrusta varje klassrum med detta. Fler specialiserade dataprogram används numera bland annat för diagnoser och minnesträning. Ambitionen är att öka tillgången av datorer. 19

20 6.1 Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år 3 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket 87,0 % 92,7 % 88,7 % 87,9 % Kommentar: Jämfört med riket - Om man studerar resultatet kan man se att elever presterar bättre än riket inom vissa delområden och sämre inom andra Nationella prov år 5 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket Färgelanda Riket 86,2 % 89,6 % 85,2 % 87,3 % 92,1 % 88,4 % Kommentar: Jämfört med riket - I svenska presterar eleverna bättre inom alla delområden utom Läsa och samtala vilket drar ner medelvärdet avsevärt. I engelska presterar eleverna lägre eller i nivå med. I matematik presterar eleverna bättre inom alla delområden. Lärarna för år 3 och 5 har fått stöd av specialpedagogen inför nationella proven och även efteråt med bedömning. Specialpedagogen med ansvar för år F-6 följer upp och analyserar resultaten tillsammans med pedagogerna Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen År 2012 skall 100 % av eleverna ha fullständigt slutbetyg efter skolår 9 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 72 % 78 % 67 % 100% 100 % Mål för 2010 är 76,6% vilket motsvarar riket. Kommentar: Läsåret 2009/10 hade vi på skolan en större grupp elever, mestadels pojkar, med social problematik och mycket dålig studiemotivation. Stora insatser gjordes på skolan, som också förbättrade resultatet för många av avgångseleverna. 20

21 Men trots dessa insatser var det många elever som inte nådde upp till ett fullständigt slutbetyg efter skolår Nationella prov år 9 21

22 Riket 2010 Svenska 94,9% Engelska 95,8% Matematik 82,5% Ämnesprov i Fysik Färgelanda 82,1% Riket 88,1% Kommentar: Slutbetyg Betyg minst godkänt, andel i % år 9 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Bild 97, ,3 96,6 98,1 95,4 90,3 95,9 85,2 Engelska 96, ,4 91,5 96,3 87,7 90,3 91,8 88,9 Hem och konsumentkunskap 95, ,6 94,9 98,1 92,3 91, ,2 Idrott och hälsa 87,7 93,4 81,1 93,2 96,3 90,7 82,5 89,8 75,9 Matematik 95,6 96,7 94,4 93,2 94,3 92,3 95,1 95,9 94,4 Moderna språk, språkval 83,8 95,5 66,7 89,2 97,4 80,6 95,1 97,1 92,6 Musik 92,1 98,4 84,9 97, ,4 87,4 93,9 81,5 Biologi 95,7 98,3 92,4 92,4 96,2 89,2 85,4 91,8 79,6 Fysik 93,9 96,7 90,6 89,8 92,4 87,7 81,6 88,8 75,9 Kemi 85,9 91,9 79,3 92,4 96,2 89,3 79,6 85,9 74,1 Slöjd 99,1 98, ,6 98,1 95,4 89,3 95,9 83,3 SO * * * 91,4 96,3 87,6 93,8 95,8 91,7 Geografi * * * * * * Historia 95, ,5 * * * * * * Religion 94, ,7 * * * * * * Samhällskunskap 94,7 98,4 90,6 * * * * * * Svenska 97, , ,3 93, ,7 Teknik 95, ,5 94,9 98,2 92,2 77,7 81,6 74,1 * Betyg sattes i varje SO-ämne t o m 2008 Kommentar: Slutbetygen i de flesta av ämnena ligger betydligt under de föregående årens resultat, med anledning av vad som tidigare redovisats. Här kan tydligt ses att flickorna har betydligt bättre slutbetyg än pojkarna. Vilket också stämmer med att gruppen av omotiverade elever bestod av pojkar Behörighet till gymnasieskolan (%) ,6 % 92,2 % 86,6 % 88,3 % Kommentar: I riket är 88,2 % behöriga till gymnasieskolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan uppvisade ett mycket bra resultat, dels högre än tidigare och dels över riksgenomsnittet. Detta beror på att alla övriga elever, förutom den omotiverade gruppen, har uppnått ett mycket bra studieresultat på skolan. 22

23 6.1.5 Faktiskt meritvärde Meritvärde Tot F P T=Totalt, F= Flickor, P= Pojkar Definition: Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. Kommentar: SALSA Meritvärde Definition: SALSA är en analysmodell som tar hänsyn till där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. SALSA modellen tar fram ett beräknad meritvärde som skolan kan jämföra sig emot. Beräknat 2008 Faktiskt 2008 Beräknat 2009 Faktiskt 2009 Beräknat 2010 Faktiskt (+6) (0) ,5 (-13,5) Kommentar:Tidigare beskrivna elevsituation ger också ett markant sämre utslag i SALSA meritvärde. 23