Kvalitetsredovisning. Barn och utbildning Färgelanda kommun. Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. Barn och utbildning Färgelanda kommun. Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson"

Transkript

1 2010 Kvalitetsredovisning Barn och utbildning Färgelanda kommun Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

2 Kvalitetsredovisning för Barn och utbildning 2010 Bilderna är fotograferade av elever som medverkat i projektet Skapande skola när de gick i årskurs 6. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Kommunpolitiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barn, elever och personals arbetsmiljö Förskola/Skolans uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år Nationella prov år Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen Nationella prov år Slutbetyg Behörighet till gymnasieskolan (%) Faktiskt meritvärde SALSA Meritvärde Barn/Elevernas ansvar och inflytande Pedagogisk verksamhet Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Kommunpolitiska mål Ekonomiska nyckeltal Analys, slutsatser och åtgärder

4 Sammanfattning Inom barnomsorgen känner sig föräldrarna trygga med att lämna sitt barn. Gruppernas storlek har ökat och det har blivit svårare att erbjuda barnomsorg inom anvisad tid och önskad placering. Hela sektorn arbetar aktivt med normer och värden, detta avspeglar sig mycket positivt i kommunens brukarenkäter när det gäller trivsel och trygghet inom såväl förskola som skola. Det pågår ett aktivt arbete i såväl förskola som skola kring barnens och elevernas inflytande och möjlighet att påverka då detta har varit ett område att utveckla. När det gäller kunskaper och måluppfyllelse presterar kommunen som helhet något lägre än riket i övrigt. Ambitionen är att öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Underlag i samtliga ämnen för uppföljning, analys och åtgärder insamlas numera systematiskt. Under hösten 2010 gjorde Skolinspektionen en tillsyn och skrev följande i ingressen till pressmeddelande daterat Fortsatt arbete krävs för att fler elever ska nå målen i Färgelanda kommun Ansvariga för skolan i Färgelanda kommun har de senaste åren arbetat engagerat på att förbättra skolan. Arbetet har lett till förbättringar, bland annat ökad trygghet för eleverna. Däremot har kunskapsresultaten inte ökat. Fortfarande lämnar nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 9 grundskolan utan godkända betyg i samtliga ämnen. Personalen är generellt mycket utvecklingsbenägna och lösningsfokuserade. Kompetensutveckling sker inom olika områden, gemensamt, men även på individbasis för att täcka in kompetenser som efterfrågas i verksamheten. Ett övergripande kompetensutvecklingsprojekt pågår med lärledare som har till uppgift att leda samtal kring de pedagogiska utvecklingsfrågorna och lärandet. Syftet är att detta i förlängningen skall leda till bättre resultat. Lärledarna skall även fungera som en resurs i införandet av Skola Henrik Lindh Sektorschef Barn och utbildning Lars Jansson Utvecklingsledare Barn och utbildning 4

5 Kunskap för att möta framtiden 5 Foto: Emilia Johansson och Lovisa Andersson

6 Inledning Sektor Barn och utbildning är kommuns största sektor med en ram på 136 Mkr år Sektorn har ca 154 årsarbetare vilket är ca 25 färre än föregående år. I kommunens fyra grundskolor från F-9 undervisade varje dag 667elever, i fritidshemmen 228 barn och i barnomsorgsverksamheten vistades dagligen ca 237 barn. Gymnasieverksamhet bedrivs i form av IV-programmet i Färgelanda. Övrig gymnasieverksamhet tillhandahålls av anordnande kommuner och friskolor. Syftet med kvalitetsredovisningen grundar sig i en strävan att göra saker bättre och att utveckla och förnya verksamheten. Kvalitetsredovisning skall också påvisa om verksamheterna uppfyller nationellt uppfyllda ställda mål och krav. Kvalitetsredovisningen för förskola och skola skall innehålla två viktiga huvuddelar, normer och värden, samt kunskaper. Hur blev det? Kvalitetsredovisningen skall användas i den dialog och diskussion, samt kring uppföljning kring måluppfyllelse som skall föras i arbetslag, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper på olika sätt för att föreslå insatser för utveckling, samt påvisa sådant som fungerar väl. Hur gör vi? Utveckling Var är vi? Den skall också redovisas och utgöra underlag för den politiska diskussion som skall föras både i samband med bokslutsarbete och inför det kommande budgetarbetet. Kvalitetsredovisningen ger elever, vårdnadshavare och kommuninvånare inblick i verksamheterna och en möjlighet att se hur dessa fungerar. Var skall vi? 6

7 Gemenskap Foto: Elin Antonsson och Viktoria Karlsson 7

8 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningarna för varje enhet tas fram av ansvarig rektor/chef tillsammans med personalen. Sektorschefen har ansvaret för att ta fram sektorns kvalitetsredovisning och har utvecklingsledaren som resurs för detta. I sektorns ledningsgrupp fastställs gemensamma riktlinjer för hur rutinerna kring kvalitetsredovisning skall gå till. Under 2009 beslutades att hela sektorn skulle arbeta utefter en gemensam struktur och mall när kvalitetsredovisningen tas fram. Detta för att få en kvalitetssäkring i form av det innehåll som skall belysas, samt på ett enkelt sätt kunna jämföra innehållet. Under 2011 planerar vi att belysa kvalitetsarbetet på nytt då ett nytt regelverk träder i kraft. Underlag som används för att ta fram kvalitetsredovisningen är: - Brukarenkäter där man frågar elever och föräldrar hur man upplever verksamheten ur olika perspektiv. - Personalens utvärderingsmaterial som belyser verksamheten och insatser. - Personalens årliga arbetsmiljöenkät. - Statistik från skolverket. Betyg och resultat från nationella prov. - Skolverkets analys verktyg SALSA. - Kommunövergripande effektmål kring trygghet, trivsel och delaktighet. - Fakta kring verksamhet och ekonomi. - Benchmarking inom V8-samarbetet* där man jämför kommunernas förskolor/skolor resultat i förhållande till resurs, samt undersöker mjuka värden via enkäter. - Rättning av avidentifierade nationella prov år 9 inom V8-samarbetet för likvärdig bedömning. - Kollegial utvärdering - Skolverkets självskattningsverktyg BRUK**. - SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) öppna jämförelser. - APT (arbetsplatsträffar) - Elevråd - Samrådsgrupper - Övrig dokumentation och utvärderingar. * V8 är ett samarbete mellan kommunerna Ed, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Tanum, Sotenäs, Strömstad för att arbeta kring kvalitetsfrågor. ** Används av flera enheter 8

9 2. Förutsättningar/resultat Skolplan för Färgelanda kommun säger Stimulera personalen till kompetensutveckling. Verksamhetsidé Att främja barns, ungdomars och vuxnas lärande och utveckling i en trygg miljö. Att ta stor hänsyn till barn och elever i behov av särskilt stöd. Att verksamheten präglas av god kvalitet, serviceanda och arbetsmiljö Förskolan och skolan arbetar efter de nationella mål som finns i styrdokumenten, samt de effektmål som skolhuvudmannen satt upp. Skolhuvudmannen skall tillgodose utbildning sker på lika villkor och med god kvalitet. Uppföljning av uppsatta mål görs på enhetsnivå, samt på övergripande nivå. Insatser, utvärdering, analys och åtgärder för utveckling genomförs på varje enhet i samsyn med sektorns Barn och utbildnings övergripande verksamhetsidé och mål. Kompetensutvecklingen planeras och genomförs i stor omfattning på enhetsnivå utifrån prioriterade målområden. De gemensamma satsningar där delar av personalen deltagit var under 2010 bland annat: Utbildning av lärledare inom V8-samarbetet för att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet. IDCP vägledande samspel som innebär en förmedlad inlärning som betyder att barnets upplevelser och inlärning förmedlas, stöds och leds av en annan person med större insikt och erfarenhet. Fortbildning inom matematik inom ramen för matematikprojektet. Nya läroplaner Skola 2011 Förskolenätverk 9

10 Med hjälp av lärarlyftet så har den samlade kompetensen stärks såväl inom specialpedagogik, svenska2 och matematik. Två rektorer har studerat på rektorsutbildningen. Under 2010 har personal deltagit i såväl förskolelyft som lärarlyft som för ytterligare kompetenshöjande insatser som höjer kompetensen inom förskola och skola. 2.1 Kommunpolitiska mål Invånarna som utgångspunkt Hela kommunens utveckling En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skeenden. Uppdrag: Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen Ökad dialog med kommuninvånarna Förbättra förutsättningarna för företagen Öka invånarantalet Främja en hållbar utveckling Kommuninvånarna i alla åldrar ska ges förutsättningar för en god hälsa och hög livskvalitet 2.2 Organisation Förskola (förskola och pedagogisk omsorg ) Kommunens barnomsorg syftar till att i samverkan med hemmen skapa goda uppväxtvillkor för barn, ge pedagogisk stimulans i förskoleverksamhet och trygg omvårdnad under tider när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barnomsorg bedrivs i form av förskoleverksamhet (förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorg (fritidshem). Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. 10

11 Kommunens målsättning är att barnomsorgsplats skall erbjudas inom fyra månader efter att förälder anmält behov av barnomsorg. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg om inte barnets behov tillgodoses på annat sätt. Allmän förskola för 4-5-åringar gäller från höstterminen det år barnet fyller 4 år. Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta 525 timmar/år (15 tim/vecka under höst- och vårtermin). För de 4-5 åringar som har ett omsorgsbehov utöver den avgiftsfria tiden reduceras avgiften med 30 %. Kommunen har beslutat att samma regler skall gälla för de 4-5-åringar som vistas i pedagogisk omsorg. Från och med 1/ gäller motsvarande verksamhet för barn som fyller 3 år. Enligt SCB:s statistik kommer nivån att ligga på ca 65 barn per årsklass fram till år Prognosen baseras på historik beträffande födelsetal samt in- och utflyttning. Grundskola (fritidshem och F-klass) Verksamhet bedrivs vid följande skolenheter: Högsäter år F-6 Höjden år F-2 (fasades ut ht 2010) Valboskolan år F-6 Valboskolan 7-9 Ödeborg år F-6 Hösten 2010 gick det totalt drygt 667 elever i skolår F-9. Skolans budget fördelas helt enligt ett elevpengssystem. Rektor ansvarar för att leda verksamheten utifrån tilldelad ram så att klass- och stödundervisning organiseras utifrån de behov som finns. Elevpengsutveckling har över tid motsvarat kostnadsutvecklingen. En arbetsgrupp med deltagare från skola och socialtjänst har arbetat fram ett förslag till Resursskola. Förslaget är nu antaget och resursskolan har varit igång sedan hösten Målet är att genom en bred samverkan mellan skola och socialtjänst kunna erbjuda en skolform som vi idag saknar, en skolform som belyser hela elevens situation. Fritidshem Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med 12 år. Uppgiften är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Samtidigt ska fritidshemmet vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. 11

12 Fritidshem bedrivs inom samtliga F-6 skolor i kommunen. Skolans och fritidshemmens personal samverkar under skoldagen. Totalt för kalenderåret finns ca 228 barn i verksamheten. Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen. Den skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Totalt för kalenderåret finns ca 55 barn i kommunens förskoleklasser. Skolmåltider Skolmåltiden skall servera varierande och näringsriktig skollunch som eleverna tycker om, i en lugn och trivsam miljö. Cirka 685 elevportioner (inklusive sexåringarna) tillagas i centralköket, varav c:a hälften skickas till ytterskolorna. Potatis och grönsaker tillagas på varje enskild skola. Centralköket förser fritidshemsverksamheten med råvaror till frukost och mellanmål samt middag under skolloven. Elevvård Inom delprogrammet ryms skolhälsovård och förvaltningens centrala resursteam för barnomsorg och skola. Skolhälsovården avser skolans elever och handhas av skolläkare och skolsköterskor, vilka har regelbundna mottagningstider. Skolläkartjänst köps från landstinget. Huvudsyftet med skolhälsovården är att vara av förebyggande karaktär. Studie och yrkesvägledare (SYV) I enlighet med läroplanens intentioner skall syv - verksamheten integreras med undervisningen. Därutöver sker studiebesök samt särskilda perioder med praktisk arbetslivsorientering (PRAO). För denna verksamhet finns en Studieoch yrkesvägledare som delar sin tjänstgöring mellan grundskolan (70 procent) och IV-programmet (20 procent). Övriga pedagogiska insatser Övriga pedagogiska insatser innefattar bl. a. skolbiblioteksverksamhet, studiebesök, badresor, lägerskola, kulturaktiviteter m.m. 12

13 Administration I verksamheten ingår anslag för annonsering, kopiering, telefoner samt övrigt kontorsmaterial. En justering av anslaget görs årligen p g a förändrat elevtal jämfört med föregående år. Särskoleverksamhet Av grundsärskoleeleverna, totalt ca 20 elever, får flertalet sin undervisning i Färgelanda. Eftersom en liten kommun har svårt att erbjuda alla skolformer köps också några platser på specialskolor i Uddevalla. Inom kommunen finns två särskoleklasser år 1-6 och en särskoleklass år Särskoleeleverna, som läser 4 år på gymnasium finns idag i Borlänge, Uddevalla, Vänersborg och på Utsiktens gymnasium i Dals Ed. Gymnasieutbildning Övergångsfrekvensen från grundskolan till gymnasial utbildning är för Färgelandas elever god. En hög andel av våra elever fullföljer också sin gymnasiala utbildning. Flertalet av Färgelandas elever går i gymnasieskola i Uddevalla kommun. Genom ett samverkansavtal med Fyrbodal ges viss möjlighet till inflytande över verksamhet och ekonomi. Individuella program (IV) För elever som av olika skäl inte sökt ett nationellt program eller avbrutit gymnasiestudier vid nationellt program finns möjligheten att bedriva gymnasiala studier inom ramen för ett s.k. individuellt program. Inom det individuella programmet kan eleverna komplettera sina grundskolestudier, studera ett urval av gymnasieskolans kurser samt kombinera studier med arbetspraktik. Målet är att på sikt få eleven att övergå till ett nationellt program. Från och med hösten 2011 kommer Färgelandas IV-elever att studera främst i Uddevalla kommun. Detta med anledning av att det kommer finns fler valmöjligheter inom IV, vilket är svårt att erbjuda i egen regi med få elever. Organisationsförändring Under hösten 2009 gjordes en central omorganisation inom befintlig ram vars syfte var att stärka arbetet kring insatser för barn i behov av särskilt stöd, samt stärka kvalitetsarbetet. Det saknades specialpedagoger på vissa enheter, men omorganisationen möjliggjorde centrala specialpedagoger. En med ansvar för Förskolan, en för grundskola år F-6 och en för år 7-9. Riktade insatser sker på enhet, med personal och direkt med elev. 13

14 I flera enheters egna kvalitetsredovisningar lyfts handledningen av specialpedagogen fram som något mycket positivt, då man som personal känner en större trygghet och säkerhet kring arbetet med barnen. Syftet med tjänsten som utvecklingsledare är att sektorn på ett tydligare sätt ska kunna arbeta med övergripande kvalitetsfrågor och på ett bättre sätt svara upp mot de krav som staten och kommunen ställer på verksamhetens utveckling mot uppställda mål. Rollen tillgodoser också behovet av samordnare och motor för att driva utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Antal anställda (årarbetare) Förskolpersonal andel med pedagogisk 38 % 52 % högskoleutbildning Lärare (förskoleklass/skola) - Behörighetsgrad 90 % 92 % Sjukfrånvaro 6,2 % 3,37 % Personalomsättning i.u låg Kommentar: Inom förskolan är inriktningen att höja andelen med pedagogisk högskolebehörighet. Verksamhetsmått/nyckeltal Förskola Antal placerade barn Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 17,6 18,5 18,2 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6,3 5,9 6,5 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska* *Är ett aktivt språk i hemmet. Mätpunkten är 15:e oktober, men generellt är andelen placerade barn högre under våren. Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn Undervisning Antal elever F Antal klasser i.u

15 Genomsnittligt antal elever/klass i.u 20,3 20,2 Antal lärare/100 elever 8,1 8,6 8,2 Antal elever med annat modersmål än svenska* i.u 9,6 % 9,7 % *Är ett aktivt språk i hemmet. Kommentar: Elevantalet sjunker främst i de senare åren och verksamheten anpassas kontinuerligt efter det minskade elevunderlaget. Skolmåltider Antal lagade portioner. totalt Beredning av specialkost i portioner/dag, snitt Diabeteskost Glutenfri kost Mjölkproteinfri kost Laktosfri kost Kost av religiösa skäl Vegankost Vegetarisk kost Födoämnesallergi Kommentar: Nya avtal med livsmedelsleverantörer gäller fr.o.m. 1/5. Med det nya avtalet finns möjlighet att köpa fler livsmedel som är närproducerade ( producerade inom landet ). Kommunens inköp av ekologiskt producerade produkter ligger på ca: 3% av budget inklusive MSC-märkt fisk. Grundmatsedeln för skolorna är näringsvärdesberäknad. 3. Arbetsmiljö 3.1 Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barnomsorg: År 2012 skall andelen föräldrar som känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 97,5% 97,4% 100% 100% 100% Mål för 2010 är 98,2 % Grundskola: År 2012 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 90% 85,3 % 98,4 % 100% 100% Mål för 2010 är 87,6 % 15

16 År 2012 skall alla elever uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling: (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 87% 88,6% 86,2% 100% 100% Mål för 2010 är 87,7 % Kommentar: Utfallet gällande trivsel och trygghet är mycket glädjande och ett resultat av ett medvetet arbete kring dessa frågor. 3.2 Barn, elever och personals arbetsmiljö Personalen upplever i stor grad att man trivs, att kommunikation i arbetslag och med chef fungerar bra. Man upplever dock arbetet ofta som stressande pga. många arbetsuppgifter, stora barn- och elevgrupper, det ökade sociala arbetet och tillkommande arbetsuppgifter av administrativ art. Merparten anser att lokalerna är ändamålsenliga, men många anser att det saknas utrymmen eller att de inte är anpassade. Det finns även behov av uppfräschning och viss renovering. Detta har skett till viss del då Valbo F-6 börjar nyttja delar av Valbo 7-9:s tidigare lokaler i samband med Höjdenskolans avveckling. Eleverna upplever sig generellt inte stressade, men stressen tilltar när eleverna blir äldre. Kraven anses också generellt som rimliga, men även i detta fall påtalar i större grad de äldre eleverna att kraven är för stora. Personalen arbetar på olika sätt för att få bättre arbetsro i undervisningssituationen, vilket är av vikt för såväl elever som personal och dess trivsel och trygghet. Beroende på att stress är återkommande arbetsmiljöfråga så arbetar enheterna och sektorn kontinuerligt på olika sätt med stresshantering och hur man fördelar och hanterar de arbetsuppgifter som skall göras. Effektivisering av omdömesskrivning och IUP belyses och arbetas med återkommande, eftersom dessa uppgifter upplevs som betungande. Förskola/Skolans uppdrag Lpfö 98 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Lpo 94 I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. 16

17 Förskolan och skolan styrs av läroplan och kursplan i vilka staten beskriver de krav som de ställer på verksamheten. Kommunen har också en skolplan där man styr verksamheten och sätter upp inriktningsmål. Färgelanda har av kommunfullmäktige en nyantagen skolplan för Verksamheten utvärderas och följs upp kontinuerligt under möten på enheten, arbetsplatsträffar, enkäter och inte minst i de dagliga möten mellan personal, barn, elever och föräldrar. Samverkan med hemmet sker i form av samverkansgruppen, föräldramöten, utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt mellan personalen och föräldrar. När det gäller lektionsinnehåll, vad man skall göra i barngruppen, hur skall vi förändra vår gemensamma arbetsmiljö så får barn och elever får vara med och påverka i gruppen, klassen och i andra forum såsom klassråd. Elevens kunskapsutveckling följs upp och nya mål sätts upp i elevens IUP (individuella utvecklingsplan) som revideras varje termin. Åtgärder för utveckling Inom förskolan är det en fortsatt situation med svårigheter att erbjuda plats inom lagstadgad tid. Tillfälliga lösningar har löst situationen under lång tid. Inför hösten 2010 bör verksamhetens volym ses över så att de varaktigt motsvarar de behov som finns. Inom grundskolan har elevtalet stabiliserats i klasserna F-6. Inom år 7-9 fortsätter elevtalsminskningen under ytterligare två år. Inför hösten 2010 med 52 elever och inför 2011 med 8 elever. Detta kommer att ställa fortsatt stora krav på verksamhetsanpassningar utifrån minskad budgetram. I SKL:s jämförelseprojekt 2009 fick Färgelanda kommun mycket goda resultat när det gäller elevernas upplevelse kring trygghet och mobbning. Skolorna fortsätter arbetet med att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet. 5. Normer och värden Skolplan för Färgelanda kommun säger Elever, föräldrar och personal skall i samverkan på ett aktivt sätt motverka mobbning, förtryck och rasism. Alla verksamheter arbetar systematiskt med hur man bemöter varandra med hänsyn och respekt, samt stärka barnen och elevernas självkänsla. Man arbetar 17

18 med hur barnen/eleverna bemöter varandra och hur man som personal bemöter såväl barn/elever som föräldrar. Enheternas kvalitetsredovisningar påvisar att arbetet kring normer och värden genomsyrar hela sektorns verksamhet i det dagliga arbetet och i möten med människor. Det är vanligt förekommande att enheterna och dess personal arbetar med olika arbetsmaterial, modeller och metoder kring normer och värden. Personalen lägger också stor vikt vid mötet mellan barn, elev och vårdnadshavaren för att skapa goda relationer. Brukarenkäter används för att årligen få indikationer hur barn, eleverna och föräldrar upplever verksamheten. Utifrån detta analyseras resultat och föreslås åtgärder på enhets och övergripande nivå. Eleverna arbetar i olika forum såsom klassråd, elevråd och Friendsgrupper kring värdegrundsfrågorna. Inom sektorn har flera personer från olika enheter läst högskoleutbildning kring normer och värden, samt hur man arbetar kring likabehandlingsplanen. Varje skolenhet har personer med denna förstärkta kompetens. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen på varje enhet. Åtgärder för utveckling Att på varje enhet göra en nulägesanalys och kartläggning av riskområden. Kartläggningen ligger till grund för att vidta åtgärder för att skapa en trygg skolmiljö. Nulägesanalysen och kartläggningen ligger till grund för den årliga revideringen av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument väl känt hos elever, föräldrar och personal. Kontinuerligt fortbilda personalen inom värdegrundsfrågorna. Prioritera utbildning av servicepersonal kring likabehandlingsplan och LGR11. 18

19 6. Utveckling och lärande/kunskaper Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Arbetsro i skolan Erbjuda tre språkval Skolgången ska genomsyras av miljö- och hälsoperspektiv Modersmålsundervisning IT Utbildning i samklang med natur och miljö Varje elev skall få förutsättningar till största möjliga utveckling. Där är IUP:n ett viktigt hjälpmedel. Genom V8-samarbetet säkerställs likvärdig bedömning, samt uppföljning av resultat. Genom det digitala verktyget Unikum samlas resultatunderlag och prognoser in i varje ämne som kan användas för analys och åtgärder för utveckling. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. För närvarande erbjuds två språkval i inom moderna språk, franska och engelska. På enheterna arbetar man aktivt med barnen och elevernas hälsa genom att man rör sig och diskuterar vikten av att röra sig, men även kring vad som är hälsosam kost. Man nyttjar även närområde såsom skogen. En enhet har arbetat kring hållbar utveckling genom verktyget grönt flagg. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. Berättigade elever erbjuds modersmålsundervisning. IT och IKT användningen utvecklas kontinuerligt, dels genom datorer till personal och det pågående projektet att utrusta enheterna med projektorer, samt i skolan utrusta varje klassrum med detta. Fler specialiserade dataprogram används numera bland annat för diagnoser och minnesträning. Ambitionen är att öka tillgången av datorer. 19

20 6.1 Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år 3 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket 87,0 % 92,7 % 88,7 % 87,9 % Kommentar: Jämfört med riket - Om man studerar resultatet kan man se att elever presterar bättre än riket inom vissa delområden och sämre inom andra Nationella prov år 5 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket Färgelanda Riket 86,2 % 89,6 % 85,2 % 87,3 % 92,1 % 88,4 % Kommentar: Jämfört med riket - I svenska presterar eleverna bättre inom alla delområden utom Läsa och samtala vilket drar ner medelvärdet avsevärt. I engelska presterar eleverna lägre eller i nivå med. I matematik presterar eleverna bättre inom alla delområden. Lärarna för år 3 och 5 har fått stöd av specialpedagogen inför nationella proven och även efteråt med bedömning. Specialpedagogen med ansvar för år F-6 följer upp och analyserar resultaten tillsammans med pedagogerna Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen År 2012 skall 100 % av eleverna ha fullständigt slutbetyg efter skolår 9 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 72 % 78 % 67 % 100% 100 % Mål för 2010 är 76,6% vilket motsvarar riket. Kommentar: Läsåret 2009/10 hade vi på skolan en större grupp elever, mestadels pojkar, med social problematik och mycket dålig studiemotivation. Stora insatser gjordes på skolan, som också förbättrade resultatet för många av avgångseleverna. 20

21 Men trots dessa insatser var det många elever som inte nådde upp till ett fullständigt slutbetyg efter skolår Nationella prov år 9 21

22 Riket 2010 Svenska 94,9% Engelska 95,8% Matematik 82,5% Ämnesprov i Fysik Färgelanda 82,1% Riket 88,1% Kommentar: Slutbetyg Betyg minst godkänt, andel i % år 9 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Bild 97, ,3 96,6 98,1 95,4 90,3 95,9 85,2 Engelska 96, ,4 91,5 96,3 87,7 90,3 91,8 88,9 Hem och konsumentkunskap 95, ,6 94,9 98,1 92,3 91, ,2 Idrott och hälsa 87,7 93,4 81,1 93,2 96,3 90,7 82,5 89,8 75,9 Matematik 95,6 96,7 94,4 93,2 94,3 92,3 95,1 95,9 94,4 Moderna språk, språkval 83,8 95,5 66,7 89,2 97,4 80,6 95,1 97,1 92,6 Musik 92,1 98,4 84,9 97, ,4 87,4 93,9 81,5 Biologi 95,7 98,3 92,4 92,4 96,2 89,2 85,4 91,8 79,6 Fysik 93,9 96,7 90,6 89,8 92,4 87,7 81,6 88,8 75,9 Kemi 85,9 91,9 79,3 92,4 96,2 89,3 79,6 85,9 74,1 Slöjd 99,1 98, ,6 98,1 95,4 89,3 95,9 83,3 SO * * * 91,4 96,3 87,6 93,8 95,8 91,7 Geografi * * * * * * Historia 95, ,5 * * * * * * Religion 94, ,7 * * * * * * Samhällskunskap 94,7 98,4 90,6 * * * * * * Svenska 97, , ,3 93, ,7 Teknik 95, ,5 94,9 98,2 92,2 77,7 81,6 74,1 * Betyg sattes i varje SO-ämne t o m 2008 Kommentar: Slutbetygen i de flesta av ämnena ligger betydligt under de föregående årens resultat, med anledning av vad som tidigare redovisats. Här kan tydligt ses att flickorna har betydligt bättre slutbetyg än pojkarna. Vilket också stämmer med att gruppen av omotiverade elever bestod av pojkar Behörighet till gymnasieskolan (%) ,6 % 92,2 % 86,6 % 88,3 % Kommentar: I riket är 88,2 % behöriga till gymnasieskolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan uppvisade ett mycket bra resultat, dels högre än tidigare och dels över riksgenomsnittet. Detta beror på att alla övriga elever, förutom den omotiverade gruppen, har uppnått ett mycket bra studieresultat på skolan. 22

23 6.1.5 Faktiskt meritvärde Meritvärde Tot F P T=Totalt, F= Flickor, P= Pojkar Definition: Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. Kommentar: SALSA Meritvärde Definition: SALSA är en analysmodell som tar hänsyn till där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. SALSA modellen tar fram ett beräknad meritvärde som skolan kan jämföra sig emot. Beräknat 2008 Faktiskt 2008 Beräknat 2009 Faktiskt 2009 Beräknat 2010 Faktiskt (+6) (0) ,5 (-13,5) Kommentar:Tidigare beskrivna elevsituation ger också ett markant sämre utslag i SALSA meritvärde. 23

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ödeborgs förskola

Kvalitetsredovisning. Ödeborgs förskola Kvalitetsredovisning 2010 Ödeborgs förskola Innehållsförteckning Inledning...3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...4 2. Förutsättningar/resultat...4 2.1 Kommunpolitiska mål...4

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2008 Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 2. Förutsättningar/resultat...

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Enheten arbetar tillsammans med övriga skolor och förskolor för att uppnå kommunens mål att bli en av Sveriges 10 bästa skolkommuner.

Enheten arbetar tillsammans med övriga skolor och förskolor för att uppnå kommunens mål att bli en av Sveriges 10 bästa skolkommuner. 1 1. Nuläge Förskolan minskade åter antal avdelningar till tre under höstterminen 2011, men kommer att ha fyra avdelningar från januari 2012. Utvecklandet av förskolans pedagogiska arbetssätt och rutiner

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 Datum Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 1. Nuläge Enheten har bytt chef under året. Ny chef började 1 september. Enheten behöver en förnyelse vad gäller både pedagogiska diskussioner,

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan Sida 1 av 12 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser 32 Blomstermåla fkl/grundskola/fritids Intäkter -2 150 000-2 567 826 119,4% Personalkostnader 19 262 037

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer