Kvalitetsredovisning. Barn och utbildning Färgelanda kommun. Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. Barn och utbildning Färgelanda kommun. Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson"

Transkript

1 2010 Kvalitetsredovisning Barn och utbildning Färgelanda kommun Layout: Lars Janssonr Foto: Ludvig Tvingby och Simon Andersson

2 Kvalitetsredovisning för Barn och utbildning 2010 Bilderna är fotograferade av elever som medverkat i projektet Skapande skola när de gick i årskurs 6. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Kommunpolitiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barn, elever och personals arbetsmiljö Förskola/Skolans uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år Nationella prov år Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen Nationella prov år Slutbetyg Behörighet till gymnasieskolan (%) Faktiskt meritvärde SALSA Meritvärde Barn/Elevernas ansvar och inflytande Pedagogisk verksamhet Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Kommunpolitiska mål Ekonomiska nyckeltal Analys, slutsatser och åtgärder

4 Sammanfattning Inom barnomsorgen känner sig föräldrarna trygga med att lämna sitt barn. Gruppernas storlek har ökat och det har blivit svårare att erbjuda barnomsorg inom anvisad tid och önskad placering. Hela sektorn arbetar aktivt med normer och värden, detta avspeglar sig mycket positivt i kommunens brukarenkäter när det gäller trivsel och trygghet inom såväl förskola som skola. Det pågår ett aktivt arbete i såväl förskola som skola kring barnens och elevernas inflytande och möjlighet att påverka då detta har varit ett område att utveckla. När det gäller kunskaper och måluppfyllelse presterar kommunen som helhet något lägre än riket i övrigt. Ambitionen är att öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Underlag i samtliga ämnen för uppföljning, analys och åtgärder insamlas numera systematiskt. Under hösten 2010 gjorde Skolinspektionen en tillsyn och skrev följande i ingressen till pressmeddelande daterat Fortsatt arbete krävs för att fler elever ska nå målen i Färgelanda kommun Ansvariga för skolan i Färgelanda kommun har de senaste åren arbetat engagerat på att förbättra skolan. Arbetet har lett till förbättringar, bland annat ökad trygghet för eleverna. Däremot har kunskapsresultaten inte ökat. Fortfarande lämnar nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 9 grundskolan utan godkända betyg i samtliga ämnen. Personalen är generellt mycket utvecklingsbenägna och lösningsfokuserade. Kompetensutveckling sker inom olika områden, gemensamt, men även på individbasis för att täcka in kompetenser som efterfrågas i verksamheten. Ett övergripande kompetensutvecklingsprojekt pågår med lärledare som har till uppgift att leda samtal kring de pedagogiska utvecklingsfrågorna och lärandet. Syftet är att detta i förlängningen skall leda till bättre resultat. Lärledarna skall även fungera som en resurs i införandet av Skola Henrik Lindh Sektorschef Barn och utbildning Lars Jansson Utvecklingsledare Barn och utbildning 4

5 Kunskap för att möta framtiden 5 Foto: Emilia Johansson och Lovisa Andersson

6 Inledning Sektor Barn och utbildning är kommuns största sektor med en ram på 136 Mkr år Sektorn har ca 154 årsarbetare vilket är ca 25 färre än föregående år. I kommunens fyra grundskolor från F-9 undervisade varje dag 667elever, i fritidshemmen 228 barn och i barnomsorgsverksamheten vistades dagligen ca 237 barn. Gymnasieverksamhet bedrivs i form av IV-programmet i Färgelanda. Övrig gymnasieverksamhet tillhandahålls av anordnande kommuner och friskolor. Syftet med kvalitetsredovisningen grundar sig i en strävan att göra saker bättre och att utveckla och förnya verksamheten. Kvalitetsredovisning skall också påvisa om verksamheterna uppfyller nationellt uppfyllda ställda mål och krav. Kvalitetsredovisningen för förskola och skola skall innehålla två viktiga huvuddelar, normer och värden, samt kunskaper. Hur blev det? Kvalitetsredovisningen skall användas i den dialog och diskussion, samt kring uppföljning kring måluppfyllelse som skall föras i arbetslag, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper på olika sätt för att föreslå insatser för utveckling, samt påvisa sådant som fungerar väl. Hur gör vi? Utveckling Var är vi? Den skall också redovisas och utgöra underlag för den politiska diskussion som skall föras både i samband med bokslutsarbete och inför det kommande budgetarbetet. Kvalitetsredovisningen ger elever, vårdnadshavare och kommuninvånare inblick i verksamheterna och en möjlighet att se hur dessa fungerar. Var skall vi? 6

7 Gemenskap Foto: Elin Antonsson och Viktoria Karlsson 7

8 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningarna för varje enhet tas fram av ansvarig rektor/chef tillsammans med personalen. Sektorschefen har ansvaret för att ta fram sektorns kvalitetsredovisning och har utvecklingsledaren som resurs för detta. I sektorns ledningsgrupp fastställs gemensamma riktlinjer för hur rutinerna kring kvalitetsredovisning skall gå till. Under 2009 beslutades att hela sektorn skulle arbeta utefter en gemensam struktur och mall när kvalitetsredovisningen tas fram. Detta för att få en kvalitetssäkring i form av det innehåll som skall belysas, samt på ett enkelt sätt kunna jämföra innehållet. Under 2011 planerar vi att belysa kvalitetsarbetet på nytt då ett nytt regelverk träder i kraft. Underlag som används för att ta fram kvalitetsredovisningen är: - Brukarenkäter där man frågar elever och föräldrar hur man upplever verksamheten ur olika perspektiv. - Personalens utvärderingsmaterial som belyser verksamheten och insatser. - Personalens årliga arbetsmiljöenkät. - Statistik från skolverket. Betyg och resultat från nationella prov. - Skolverkets analys verktyg SALSA. - Kommunövergripande effektmål kring trygghet, trivsel och delaktighet. - Fakta kring verksamhet och ekonomi. - Benchmarking inom V8-samarbetet* där man jämför kommunernas förskolor/skolor resultat i förhållande till resurs, samt undersöker mjuka värden via enkäter. - Rättning av avidentifierade nationella prov år 9 inom V8-samarbetet för likvärdig bedömning. - Kollegial utvärdering - Skolverkets självskattningsverktyg BRUK**. - SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) öppna jämförelser. - APT (arbetsplatsträffar) - Elevråd - Samrådsgrupper - Övrig dokumentation och utvärderingar. * V8 är ett samarbete mellan kommunerna Ed, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Tanum, Sotenäs, Strömstad för att arbeta kring kvalitetsfrågor. ** Används av flera enheter 8

9 2. Förutsättningar/resultat Skolplan för Färgelanda kommun säger Stimulera personalen till kompetensutveckling. Verksamhetsidé Att främja barns, ungdomars och vuxnas lärande och utveckling i en trygg miljö. Att ta stor hänsyn till barn och elever i behov av särskilt stöd. Att verksamheten präglas av god kvalitet, serviceanda och arbetsmiljö Förskolan och skolan arbetar efter de nationella mål som finns i styrdokumenten, samt de effektmål som skolhuvudmannen satt upp. Skolhuvudmannen skall tillgodose utbildning sker på lika villkor och med god kvalitet. Uppföljning av uppsatta mål görs på enhetsnivå, samt på övergripande nivå. Insatser, utvärdering, analys och åtgärder för utveckling genomförs på varje enhet i samsyn med sektorns Barn och utbildnings övergripande verksamhetsidé och mål. Kompetensutvecklingen planeras och genomförs i stor omfattning på enhetsnivå utifrån prioriterade målområden. De gemensamma satsningar där delar av personalen deltagit var under 2010 bland annat: Utbildning av lärledare inom V8-samarbetet för att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet. IDCP vägledande samspel som innebär en förmedlad inlärning som betyder att barnets upplevelser och inlärning förmedlas, stöds och leds av en annan person med större insikt och erfarenhet. Fortbildning inom matematik inom ramen för matematikprojektet. Nya läroplaner Skola 2011 Förskolenätverk 9

10 Med hjälp av lärarlyftet så har den samlade kompetensen stärks såväl inom specialpedagogik, svenska2 och matematik. Två rektorer har studerat på rektorsutbildningen. Under 2010 har personal deltagit i såväl förskolelyft som lärarlyft som för ytterligare kompetenshöjande insatser som höjer kompetensen inom förskola och skola. 2.1 Kommunpolitiska mål Invånarna som utgångspunkt Hela kommunens utveckling En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skeenden. Uppdrag: Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen Ökad dialog med kommuninvånarna Förbättra förutsättningarna för företagen Öka invånarantalet Främja en hållbar utveckling Kommuninvånarna i alla åldrar ska ges förutsättningar för en god hälsa och hög livskvalitet 2.2 Organisation Förskola (förskola och pedagogisk omsorg ) Kommunens barnomsorg syftar till att i samverkan med hemmen skapa goda uppväxtvillkor för barn, ge pedagogisk stimulans i förskoleverksamhet och trygg omvårdnad under tider när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barnomsorg bedrivs i form av förskoleverksamhet (förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorg (fritidshem). Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. 10

11 Kommunens målsättning är att barnomsorgsplats skall erbjudas inom fyra månader efter att förälder anmält behov av barnomsorg. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg om inte barnets behov tillgodoses på annat sätt. Allmän förskola för 4-5-åringar gäller från höstterminen det år barnet fyller 4 år. Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta 525 timmar/år (15 tim/vecka under höst- och vårtermin). För de 4-5 åringar som har ett omsorgsbehov utöver den avgiftsfria tiden reduceras avgiften med 30 %. Kommunen har beslutat att samma regler skall gälla för de 4-5-åringar som vistas i pedagogisk omsorg. Från och med 1/ gäller motsvarande verksamhet för barn som fyller 3 år. Enligt SCB:s statistik kommer nivån att ligga på ca 65 barn per årsklass fram till år Prognosen baseras på historik beträffande födelsetal samt in- och utflyttning. Grundskola (fritidshem och F-klass) Verksamhet bedrivs vid följande skolenheter: Högsäter år F-6 Höjden år F-2 (fasades ut ht 2010) Valboskolan år F-6 Valboskolan 7-9 Ödeborg år F-6 Hösten 2010 gick det totalt drygt 667 elever i skolår F-9. Skolans budget fördelas helt enligt ett elevpengssystem. Rektor ansvarar för att leda verksamheten utifrån tilldelad ram så att klass- och stödundervisning organiseras utifrån de behov som finns. Elevpengsutveckling har över tid motsvarat kostnadsutvecklingen. En arbetsgrupp med deltagare från skola och socialtjänst har arbetat fram ett förslag till Resursskola. Förslaget är nu antaget och resursskolan har varit igång sedan hösten Målet är att genom en bred samverkan mellan skola och socialtjänst kunna erbjuda en skolform som vi idag saknar, en skolform som belyser hela elevens situation. Fritidshem Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med 12 år. Uppgiften är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Samtidigt ska fritidshemmet vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. 11

12 Fritidshem bedrivs inom samtliga F-6 skolor i kommunen. Skolans och fritidshemmens personal samverkar under skoldagen. Totalt för kalenderåret finns ca 228 barn i verksamheten. Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen. Den skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Totalt för kalenderåret finns ca 55 barn i kommunens förskoleklasser. Skolmåltider Skolmåltiden skall servera varierande och näringsriktig skollunch som eleverna tycker om, i en lugn och trivsam miljö. Cirka 685 elevportioner (inklusive sexåringarna) tillagas i centralköket, varav c:a hälften skickas till ytterskolorna. Potatis och grönsaker tillagas på varje enskild skola. Centralköket förser fritidshemsverksamheten med råvaror till frukost och mellanmål samt middag under skolloven. Elevvård Inom delprogrammet ryms skolhälsovård och förvaltningens centrala resursteam för barnomsorg och skola. Skolhälsovården avser skolans elever och handhas av skolläkare och skolsköterskor, vilka har regelbundna mottagningstider. Skolläkartjänst köps från landstinget. Huvudsyftet med skolhälsovården är att vara av förebyggande karaktär. Studie och yrkesvägledare (SYV) I enlighet med läroplanens intentioner skall syv - verksamheten integreras med undervisningen. Därutöver sker studiebesök samt särskilda perioder med praktisk arbetslivsorientering (PRAO). För denna verksamhet finns en Studieoch yrkesvägledare som delar sin tjänstgöring mellan grundskolan (70 procent) och IV-programmet (20 procent). Övriga pedagogiska insatser Övriga pedagogiska insatser innefattar bl. a. skolbiblioteksverksamhet, studiebesök, badresor, lägerskola, kulturaktiviteter m.m. 12

13 Administration I verksamheten ingår anslag för annonsering, kopiering, telefoner samt övrigt kontorsmaterial. En justering av anslaget görs årligen p g a förändrat elevtal jämfört med föregående år. Särskoleverksamhet Av grundsärskoleeleverna, totalt ca 20 elever, får flertalet sin undervisning i Färgelanda. Eftersom en liten kommun har svårt att erbjuda alla skolformer köps också några platser på specialskolor i Uddevalla. Inom kommunen finns två särskoleklasser år 1-6 och en särskoleklass år Särskoleeleverna, som läser 4 år på gymnasium finns idag i Borlänge, Uddevalla, Vänersborg och på Utsiktens gymnasium i Dals Ed. Gymnasieutbildning Övergångsfrekvensen från grundskolan till gymnasial utbildning är för Färgelandas elever god. En hög andel av våra elever fullföljer också sin gymnasiala utbildning. Flertalet av Färgelandas elever går i gymnasieskola i Uddevalla kommun. Genom ett samverkansavtal med Fyrbodal ges viss möjlighet till inflytande över verksamhet och ekonomi. Individuella program (IV) För elever som av olika skäl inte sökt ett nationellt program eller avbrutit gymnasiestudier vid nationellt program finns möjligheten att bedriva gymnasiala studier inom ramen för ett s.k. individuellt program. Inom det individuella programmet kan eleverna komplettera sina grundskolestudier, studera ett urval av gymnasieskolans kurser samt kombinera studier med arbetspraktik. Målet är att på sikt få eleven att övergå till ett nationellt program. Från och med hösten 2011 kommer Färgelandas IV-elever att studera främst i Uddevalla kommun. Detta med anledning av att det kommer finns fler valmöjligheter inom IV, vilket är svårt att erbjuda i egen regi med få elever. Organisationsförändring Under hösten 2009 gjordes en central omorganisation inom befintlig ram vars syfte var att stärka arbetet kring insatser för barn i behov av särskilt stöd, samt stärka kvalitetsarbetet. Det saknades specialpedagoger på vissa enheter, men omorganisationen möjliggjorde centrala specialpedagoger. En med ansvar för Förskolan, en för grundskola år F-6 och en för år 7-9. Riktade insatser sker på enhet, med personal och direkt med elev. 13

14 I flera enheters egna kvalitetsredovisningar lyfts handledningen av specialpedagogen fram som något mycket positivt, då man som personal känner en större trygghet och säkerhet kring arbetet med barnen. Syftet med tjänsten som utvecklingsledare är att sektorn på ett tydligare sätt ska kunna arbeta med övergripande kvalitetsfrågor och på ett bättre sätt svara upp mot de krav som staten och kommunen ställer på verksamhetens utveckling mot uppställda mål. Rollen tillgodoser också behovet av samordnare och motor för att driva utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Antal anställda (årarbetare) Förskolpersonal andel med pedagogisk 38 % 52 % högskoleutbildning Lärare (förskoleklass/skola) - Behörighetsgrad 90 % 92 % Sjukfrånvaro 6,2 % 3,37 % Personalomsättning i.u låg Kommentar: Inom förskolan är inriktningen att höja andelen med pedagogisk högskolebehörighet. Verksamhetsmått/nyckeltal Förskola Antal placerade barn Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 17,6 18,5 18,2 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6,3 5,9 6,5 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska* *Är ett aktivt språk i hemmet. Mätpunkten är 15:e oktober, men generellt är andelen placerade barn högre under våren. Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn Undervisning Antal elever F Antal klasser i.u

15 Genomsnittligt antal elever/klass i.u 20,3 20,2 Antal lärare/100 elever 8,1 8,6 8,2 Antal elever med annat modersmål än svenska* i.u 9,6 % 9,7 % *Är ett aktivt språk i hemmet. Kommentar: Elevantalet sjunker främst i de senare åren och verksamheten anpassas kontinuerligt efter det minskade elevunderlaget. Skolmåltider Antal lagade portioner. totalt Beredning av specialkost i portioner/dag, snitt Diabeteskost Glutenfri kost Mjölkproteinfri kost Laktosfri kost Kost av religiösa skäl Vegankost Vegetarisk kost Födoämnesallergi Kommentar: Nya avtal med livsmedelsleverantörer gäller fr.o.m. 1/5. Med det nya avtalet finns möjlighet att köpa fler livsmedel som är närproducerade ( producerade inom landet ). Kommunens inköp av ekologiskt producerade produkter ligger på ca: 3% av budget inklusive MSC-märkt fisk. Grundmatsedeln för skolorna är näringsvärdesberäknad. 3. Arbetsmiljö 3.1 Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barnomsorg: År 2012 skall andelen föräldrar som känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 97,5% 97,4% 100% 100% 100% Mål för 2010 är 98,2 % Grundskola: År 2012 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 90% 85,3 % 98,4 % 100% 100% Mål för 2010 är 87,6 % 15

16 År 2012 skall alla elever uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling: (i1) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 87% 88,6% 86,2% 100% 100% Mål för 2010 är 87,7 % Kommentar: Utfallet gällande trivsel och trygghet är mycket glädjande och ett resultat av ett medvetet arbete kring dessa frågor. 3.2 Barn, elever och personals arbetsmiljö Personalen upplever i stor grad att man trivs, att kommunikation i arbetslag och med chef fungerar bra. Man upplever dock arbetet ofta som stressande pga. många arbetsuppgifter, stora barn- och elevgrupper, det ökade sociala arbetet och tillkommande arbetsuppgifter av administrativ art. Merparten anser att lokalerna är ändamålsenliga, men många anser att det saknas utrymmen eller att de inte är anpassade. Det finns även behov av uppfräschning och viss renovering. Detta har skett till viss del då Valbo F-6 börjar nyttja delar av Valbo 7-9:s tidigare lokaler i samband med Höjdenskolans avveckling. Eleverna upplever sig generellt inte stressade, men stressen tilltar när eleverna blir äldre. Kraven anses också generellt som rimliga, men även i detta fall påtalar i större grad de äldre eleverna att kraven är för stora. Personalen arbetar på olika sätt för att få bättre arbetsro i undervisningssituationen, vilket är av vikt för såväl elever som personal och dess trivsel och trygghet. Beroende på att stress är återkommande arbetsmiljöfråga så arbetar enheterna och sektorn kontinuerligt på olika sätt med stresshantering och hur man fördelar och hanterar de arbetsuppgifter som skall göras. Effektivisering av omdömesskrivning och IUP belyses och arbetas med återkommande, eftersom dessa uppgifter upplevs som betungande. Förskola/Skolans uppdrag Lpfö 98 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Lpo 94 I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. 16

17 Förskolan och skolan styrs av läroplan och kursplan i vilka staten beskriver de krav som de ställer på verksamheten. Kommunen har också en skolplan där man styr verksamheten och sätter upp inriktningsmål. Färgelanda har av kommunfullmäktige en nyantagen skolplan för Verksamheten utvärderas och följs upp kontinuerligt under möten på enheten, arbetsplatsträffar, enkäter och inte minst i de dagliga möten mellan personal, barn, elever och föräldrar. Samverkan med hemmet sker i form av samverkansgruppen, föräldramöten, utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt mellan personalen och föräldrar. När det gäller lektionsinnehåll, vad man skall göra i barngruppen, hur skall vi förändra vår gemensamma arbetsmiljö så får barn och elever får vara med och påverka i gruppen, klassen och i andra forum såsom klassråd. Elevens kunskapsutveckling följs upp och nya mål sätts upp i elevens IUP (individuella utvecklingsplan) som revideras varje termin. Åtgärder för utveckling Inom förskolan är det en fortsatt situation med svårigheter att erbjuda plats inom lagstadgad tid. Tillfälliga lösningar har löst situationen under lång tid. Inför hösten 2010 bör verksamhetens volym ses över så att de varaktigt motsvarar de behov som finns. Inom grundskolan har elevtalet stabiliserats i klasserna F-6. Inom år 7-9 fortsätter elevtalsminskningen under ytterligare två år. Inför hösten 2010 med 52 elever och inför 2011 med 8 elever. Detta kommer att ställa fortsatt stora krav på verksamhetsanpassningar utifrån minskad budgetram. I SKL:s jämförelseprojekt 2009 fick Färgelanda kommun mycket goda resultat när det gäller elevernas upplevelse kring trygghet och mobbning. Skolorna fortsätter arbetet med att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet. 5. Normer och värden Skolplan för Färgelanda kommun säger Elever, föräldrar och personal skall i samverkan på ett aktivt sätt motverka mobbning, förtryck och rasism. Alla verksamheter arbetar systematiskt med hur man bemöter varandra med hänsyn och respekt, samt stärka barnen och elevernas självkänsla. Man arbetar 17

18 med hur barnen/eleverna bemöter varandra och hur man som personal bemöter såväl barn/elever som föräldrar. Enheternas kvalitetsredovisningar påvisar att arbetet kring normer och värden genomsyrar hela sektorns verksamhet i det dagliga arbetet och i möten med människor. Det är vanligt förekommande att enheterna och dess personal arbetar med olika arbetsmaterial, modeller och metoder kring normer och värden. Personalen lägger också stor vikt vid mötet mellan barn, elev och vårdnadshavaren för att skapa goda relationer. Brukarenkäter används för att årligen få indikationer hur barn, eleverna och föräldrar upplever verksamheten. Utifrån detta analyseras resultat och föreslås åtgärder på enhets och övergripande nivå. Eleverna arbetar i olika forum såsom klassråd, elevråd och Friendsgrupper kring värdegrundsfrågorna. Inom sektorn har flera personer från olika enheter läst högskoleutbildning kring normer och värden, samt hur man arbetar kring likabehandlingsplanen. Varje skolenhet har personer med denna förstärkta kompetens. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen på varje enhet. Åtgärder för utveckling Att på varje enhet göra en nulägesanalys och kartläggning av riskområden. Kartläggningen ligger till grund för att vidta åtgärder för att skapa en trygg skolmiljö. Nulägesanalysen och kartläggningen ligger till grund för den årliga revideringen av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument väl känt hos elever, föräldrar och personal. Kontinuerligt fortbilda personalen inom värdegrundsfrågorna. Prioritera utbildning av servicepersonal kring likabehandlingsplan och LGR11. 18

19 6. Utveckling och lärande/kunskaper Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Arbetsro i skolan Erbjuda tre språkval Skolgången ska genomsyras av miljö- och hälsoperspektiv Modersmålsundervisning IT Utbildning i samklang med natur och miljö Varje elev skall få förutsättningar till största möjliga utveckling. Där är IUP:n ett viktigt hjälpmedel. Genom V8-samarbetet säkerställs likvärdig bedömning, samt uppföljning av resultat. Genom det digitala verktyget Unikum samlas resultatunderlag och prognoser in i varje ämne som kan användas för analys och åtgärder för utveckling. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. För närvarande erbjuds två språkval i inom moderna språk, franska och engelska. På enheterna arbetar man aktivt med barnen och elevernas hälsa genom att man rör sig och diskuterar vikten av att röra sig, men även kring vad som är hälsosam kost. Man nyttjar även närområde såsom skogen. En enhet har arbetat kring hållbar utveckling genom verktyget grönt flagg. Enheterna arbetar aktivt med arbetsro genom hur man bemöter varandra, hur grupper sätts samman, hur lokaler nyttjas etc. Trivsel och trygghet visar i enkäter mycket goda resultat. Berättigade elever erbjuds modersmålsundervisning. IT och IKT användningen utvecklas kontinuerligt, dels genom datorer till personal och det pågående projektet att utrusta enheterna med projektorer, samt i skolan utrusta varje klassrum med detta. Fler specialiserade dataprogram används numera bland annat för diagnoser och minnesträning. Ambitionen är att öka tillgången av datorer. 19

20 6.1 Nationella prov skolår 3, 5 och 9, samt betyg Nationella prov år 3 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket 87,0 % 92,7 % 88,7 % 87,9 % Kommentar: Jämfört med riket - Om man studerar resultatet kan man se att elever presterar bättre än riket inom vissa delområden och sämre inom andra Nationella prov år 5 Beräknat på medelvärde av delproven. Andel Godkända på nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Färgelanda Riket Färgelanda Riket Färgelanda Riket 86,2 % 89,6 % 85,2 % 87,3 % 92,1 % 88,4 % Kommentar: Jämfört med riket - I svenska presterar eleverna bättre inom alla delområden utom Läsa och samtala vilket drar ner medelvärdet avsevärt. I engelska presterar eleverna lägre eller i nivå med. I matematik presterar eleverna bättre inom alla delområden. Lärarna för år 3 och 5 har fått stöd av specialpedagogen inför nationella proven och även efteråt med bedömning. Specialpedagogen med ansvar för år F-6 följer upp och analyserar resultaten tillsammans med pedagogerna Kommunövergripande effektmål slutbetyg i alla ämnen År 2012 skall 100 % av eleverna ha fullständigt slutbetyg efter skolår 9 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Mål % 72 % 78 % 67 % 100% 100 % Mål för 2010 är 76,6% vilket motsvarar riket. Kommentar: Läsåret 2009/10 hade vi på skolan en större grupp elever, mestadels pojkar, med social problematik och mycket dålig studiemotivation. Stora insatser gjordes på skolan, som också förbättrade resultatet för många av avgångseleverna. 20

21 Men trots dessa insatser var det många elever som inte nådde upp till ett fullständigt slutbetyg efter skolår Nationella prov år 9 21

22 Riket 2010 Svenska 94,9% Engelska 95,8% Matematik 82,5% Ämnesprov i Fysik Färgelanda 82,1% Riket 88,1% Kommentar: Slutbetyg Betyg minst godkänt, andel i % år 9 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Bild 97, ,3 96,6 98,1 95,4 90,3 95,9 85,2 Engelska 96, ,4 91,5 96,3 87,7 90,3 91,8 88,9 Hem och konsumentkunskap 95, ,6 94,9 98,1 92,3 91, ,2 Idrott och hälsa 87,7 93,4 81,1 93,2 96,3 90,7 82,5 89,8 75,9 Matematik 95,6 96,7 94,4 93,2 94,3 92,3 95,1 95,9 94,4 Moderna språk, språkval 83,8 95,5 66,7 89,2 97,4 80,6 95,1 97,1 92,6 Musik 92,1 98,4 84,9 97, ,4 87,4 93,9 81,5 Biologi 95,7 98,3 92,4 92,4 96,2 89,2 85,4 91,8 79,6 Fysik 93,9 96,7 90,6 89,8 92,4 87,7 81,6 88,8 75,9 Kemi 85,9 91,9 79,3 92,4 96,2 89,3 79,6 85,9 74,1 Slöjd 99,1 98, ,6 98,1 95,4 89,3 95,9 83,3 SO * * * 91,4 96,3 87,6 93,8 95,8 91,7 Geografi * * * * * * Historia 95, ,5 * * * * * * Religion 94, ,7 * * * * * * Samhällskunskap 94,7 98,4 90,6 * * * * * * Svenska 97, , ,3 93, ,7 Teknik 95, ,5 94,9 98,2 92,2 77,7 81,6 74,1 * Betyg sattes i varje SO-ämne t o m 2008 Kommentar: Slutbetygen i de flesta av ämnena ligger betydligt under de föregående årens resultat, med anledning av vad som tidigare redovisats. Här kan tydligt ses att flickorna har betydligt bättre slutbetyg än pojkarna. Vilket också stämmer med att gruppen av omotiverade elever bestod av pojkar Behörighet till gymnasieskolan (%) ,6 % 92,2 % 86,6 % 88,3 % Kommentar: I riket är 88,2 % behöriga till gymnasieskolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan uppvisade ett mycket bra resultat, dels högre än tidigare och dels över riksgenomsnittet. Detta beror på att alla övriga elever, förutom den omotiverade gruppen, har uppnått ett mycket bra studieresultat på skolan. 22

23 6.1.5 Faktiskt meritvärde Meritvärde Tot F P T=Totalt, F= Flickor, P= Pojkar Definition: Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. Kommentar: SALSA Meritvärde Definition: SALSA är en analysmodell som tar hänsyn till där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. SALSA modellen tar fram ett beräknad meritvärde som skolan kan jämföra sig emot. Beräknat 2008 Faktiskt 2008 Beräknat 2009 Faktiskt 2009 Beräknat 2010 Faktiskt (+6) (0) ,5 (-13,5) Kommentar:Tidigare beskrivna elevsituation ger också ett markant sämre utslag i SALSA meritvärde. 23

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr 43-2009:399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Fritidshem Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Sandersdalsskolan Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9854 Södermalmskyrkan Org.nr. 802003-3687 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södermalmskyrkans Kristna skola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Södermalmskyrkans

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan

Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Båtsmansskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan Grundskola årskurserna 6 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Båtsmansskolan...2

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Valemyrsskolan, Koster skola och Mellegårdens skola

Regelbunden tillsyn i Valemyrsskolan, Koster skola och Mellegårdens skola Regelbunden tillsyn i Strömstads kommun Valemyrsskolan, Koster skola och Mellegårdens skola Dnr 43-2008:801 Regelbunden tillsyn i Valemyrsskolan, Koster skola och Mellegårdens skola Förskoleklass Grundskola

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer