1. Inledning Analytisk utgångspunkt Teoretiskt ramverk Definition komplext system Normativa analyser...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning... 3. 1.1 Analytisk utgångspunkt... 4. 2. Teoretiskt ramverk... 5. 2.1 Definition komplext system... 5. 2.2 Normativa analyser..."

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET IT institutionen IT-system och människor i samspel Fjärrvärmeproduktionen i Uppsala - En risk- och sårbarhetsanalys av kraftvärmeverket med tillhörande distributionssystem Författare: Peter Ahlmark Daniel Jonsson Marcus Nylén Staffan Persson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Analytisk utgångspunkt Teoretiskt ramverk Definition komplext system Normativa analyser Verksamheter och risker Flexibla system Larmhantering Beslutsstegen Uppsalas fjärrvärme och dess risker Kraftvärmeverket och bränsleberedningen Transportrisker Produktionsrisker Operatören och larmhantering Risk- och sårbarhetsanalys Den stora torvbranden Pannan smälter Awareness blir exception På väg ner i beslutsstegen Källförteckning Litteratur Rapporter Intervjuer Internet... 20

3 1. Inledning En arbetsmaskin, modell större rullar fram över den vidsträckta härjedalsåkern. På dessa marker har torv brutits i mer än 100 år. Dagens verksamhet är till stor del automatiserad och i stora drag handlar det om att göra torvmarken, mossen, farbar med arbetsmaskiner, torka torven samt att vidaretransportera torven till mark av fastare karaktär (Svensk torvproducentförening). Arbetsmaskinen kör i sin vana trogen efter ett väl inövat mönster, dagens skörd ska levereras till kräftvärmeverket i Uppsala. Efter att torven skördats tar förädlingsprocessen vid. Torven transporteras till fabriken i Sveg där den blandas med ungefär 30 procent träspån, som är en överbliven restprodukt från närliggande sågverk. Nästa steg i processen är att torv- och träspånsblandningen sönderdelas och torkas, blandningens fuktighetshalt sjunker under denna process från cirka 60 procents fuktighet till 10 procent. Slutligen pressas den torkade blandningen till briketter som har ett värmeinnehåll om cirka 5MWh/ton. (Vattenfall) Från järnvägsstationen i Sveg rullar ett godståg iväg, slutdestinationen är fjärrvärmeverket i Uppsala. Till fjärrvärmeverket anländer under eldningssäsongen, oktober till mars, i genomsnitt 60 containrar per dag. Varje container innehåller 20 ton briketter. Ljudet från de avlastande containertruckarna är öronbedövande. (Vattenfall) Förbränningen i kräftvärmeverket från oktober till mars sker i huvudsak med torv som bränsle men även träpellets, kol och olja kan utnyttjas vid behov. Själva förbränningsprocessen är avancerad och komplex och att hantera risker och driftstörningar tillhör vardagen i kräftvärmeverket. Det är av stor vikt att undvika driftstörningar och driftavbrott för att bland annat kunna säkerställa leverans av värme till kunderna genom fjärrvärmenätet. Fjärrvärme används för uppvärmning men i produktionen av fjärrmvärmenframställs det även el. Denna metod går ut på att värme och el produceras i ett centralt värmeverk genom förbränning av olika bränslen exempelvis så kan hushållsavfall, torv och pelletsförbrännas vid en sådan anläggning. Värmen som produceras distribueras sedan ut via vattenledningar till kunderna. När det varma vattnet, som är mellan 75 C och 120 C, når fjärrvärmecentralen hos kunden överförs värmen via en värmeväxlare till kundens egna värmesystem (Vattenfall, 2008). Detta kan jämföras med människokroppen, då skulle det centrala värmeverket representera hjärtat, som pumpar ut värme till kroppens olika delar, som då symboliserar kunderna. (Svensk Fjärrvärme). Det använda vattnet, som är mellan 40 C och 60 C, pumpas sedan tillbaka till det centrala värmeverket där det åter kan

4 värmas upp och pumpas ut till kunden igen. Detta kretslopp, som illustreras i figur 1, är den fundamentala byggstenen för fjärrvärmen. Figur 2: Karta över flödet i ett fjärrvärmesystem. Bild: Bo Reinerdahl. Det är mer miljövänligt och effektivt att producera värme och el i stor skala i ett centralt värmeverk än om enskilda kunder skulle göra det på egen hand. En av anledningar till detta är att professionell personal övervakar driften. Exakt hur miljövänligt systemet är beror på vilket bränsle som används och hur stora energiförlusterna är i det lokala nätet. (Energimyndigheten, 2009). Systemet kan dock vara sårbart då t.ex. läckage i ledningar kan innebära driftstopp i stora områden. Det är även så att el behövs för ta emot värme, vilket innebär att kunderna blir hårt drabbade vid längre strömavbrott. (Energimyndigheten, 2009). 1.1 Analytisk utgångspunkt Vi har i denna rapport studerat Uppsalas fjärrvärmeproduktion utifrån ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Vi har dels undersökt hur arbetet med riskidentifiering och riskhantering ser ut vid produktionen av fjärrvärme vid Uppsalas kraftvärmeverk med tillhörande distributionssystem, dels analyserat detta utifrån ett MTO-perspektiv. Vi har därför identifierat olika delar av organisationen som vi finner viktiga ur detta perspektiv och inhämtat information i form av två stycken semistrukturerade intervjuer, tryckt material och material publicerat på internet.

5 2. Teoretiskt ramverk För att kunna analysera organisationen och produktionen ur ett MTO-perspektiv använder vi oss av Vicentes bok Cognative work analysis,rasmussen och Svedungs rapport Proactive Risk Management samt rapporten Better alarm handling a practicalapplication of human factors av John Wilkinson och Dr. Debbie Lucas. 2.1 Definition komplext system Vicente beskriver en rad olika faktorer som bidrar till ett systems komplexitet. Exempel på dessa är; stort problemområde, distribution, dynamik samt störningar. Det stora problemområdet karakteriseras av den stora mängd variabler som designers och användare måste ta hänsyn till. Om det finns en stor mängd variabler inom systemet finns det en stor mängd olika potentiella fel som kan uppstå vilket bidrar till en komplexitet. Om ett system är distribuerat innebär det att aktörerna inom systemets gränser befinner sig på helt olika geografiska platser. Detta kan medföra svårigheter då det gäller kommunikation. Ett dynamiskt system, vilket innebär att det finns en inbyggd fördröjning från en handling tills resultatet märks, påverkar också ett systems komplexitet. Fördröjningen innebär att det behövs framförhållning i arbetet då det kan ta lång tid att åtgärda fel. Att kunna förutse hur systemet ska agera är vitalt för att processen ska kunna fungera så smidigt som möjligt. Till sist så bidrar störningar till ett systems komplexitet. Det kan uppstå helt oväntade situationer som aktörerna måste hantera. Det ovan nämnda är faktorer, enligt Vicente, som gör ett system komplext. (Vicente, 1999, ss ) 2.2 Normativa analyser Vicente delar in normativa, det vill säga beskrivande, analysmodeller i två olika typer av uppgiftsanalyser: Villkorsbaserad och Instruktionsbaserad. Den villkorsbaserade uppgiftsanalysen innebär att operatören får ingångsvärden om vad som är målet samt vilka faror som skall undvikas på väg mot målet. Denna typ av analysmodell ger operatören möjlighet att agera när något oväntat inträffar. Operatören har med denna modell möjlighet att utveckla och effektivisera sitt arbete. Kraven som ställs på operatören är höga avseende systemförståelse och kunskap om systemets egenskaper. En nackdel med denna modell är att en dålig operatör kan orsaka stor skada.instruktionsbaserad analysmodell innebär att operatören har direktiv vilken väg som ska väljas för att nå målet och samtidigt undvika farorna. Operatören har här liten möjlighet att utveckla sin arbetsprocess. Operatören har även svårigheter att hantera oplanerade händelser som ligger utanför instruktionens ram. En ytterlighet av instruktionsbaserad analysmodell är när inte bara vägen är utstakad utan även när i tid operatören ska vara på en viss del av vägen.

6 2.3 Verksamheter och risker Olika verksamheter kan definieras på olika sätt, sett ur ett stabilitetsperspektiv enligt Rasmussen och Svedung. De menar också att det är viktigt att ha detta i åtanke då olika risker och åtgärder ska bedömas. Vidare menar de att ett effektivt sätt att skydda exempelvis en produktion mot risker är genom att bryta eller blockera vissa delflöden på vägen mot en mer kritisk process och på detta sätt förhindra att en större skada utbryter. (Rasmussen & Svedung, 2000, s. 37) Olika risker kan tänkas drabba olika typer av aktörer i systemet enligt Rasmussen och Svedung. De gör en uppdelning av fem olika typer av målgrupper som kan drabbas av de risker en verksamhet medför. Den första av dessa är den individuella aktören och det är den ensamma aktören som är utsatt för någon typ av fara. Detta är vanligt förekommande i arbetsolyckor. Här är det viktigt att förebyggande åtgärder är riktade direkt mot individen och dessa måste oftast planeras för en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö.personal är den andra gruppen som kan drabbas av risk. Denna kategori påminner om den första. Dock är det fler personer involverade i detta scenario. Här är det en arbetsstyrka som är hotad, av exempelvis en brand, explosion och/eller utsläpp av giftiga substanser. Åtgärder i denna kategori reflekteras i det faktum att det är ett flertal individer inblandade, därav är åtgärder av mer global karaktär nödvändiga. Den tredje kategorin är miljö. Miljöfarliga risker såsom bränder och utsläpp är en mycket aktuell typ av risk som flitigt diskuteras i dagsläget. Lagar och regleringar utvecklas konstant inom denna kategori och vanligtvis är det inom global form. Den fjärde är fara för allmänheten. Denna riskkategori omfattar olycksscenarion där det primära säkerhetstänkandet sker för att skydda allmänheten från skador och dödsfall på grund av större olyckor, bränder eller utsläpp av giftiga substanser. Denna kategori ligger naturligtvis i allmänhetens intresse speciellt med hänsyn till flygolyckor, båtolyckor och industriella olyckor som skett. Kontrollen av dessa problem är till stor del influerade av en hög utvecklingstakt inom teknologin. Den avslutande kategorin är förlust av investering. Den måste tas i beaktande för att erhålla en realistisk riskmanagement strategi. Skyddande åtgärder innebär oftast en förlust av produktion och denna faktor måste vägas mot den skydd som åtgärder medför. Alltså är det viktigt att studera hur mycket får man ut av de skadeförebyggande åtgärderna och hur mycket kommer det att kosta i förhållande till produktionen. (Rasmussen & Svedung, 2000, s. 34) 2.4 Flexibla system Enligt Vicente så är komplexa sociotekniska system öppna system som är föremål för störningar som inte kan förutspås av systemdesigners. Som exempel så hänvisar Vicente till en fältstudie som är utförd av Norros inom någon form av produktionssystem. I den undersökningen klargjordes att

7 en operatör måste hantera i genomsnitt tre störningar per timme. Vicente menar att operatörerna måste använda sin expertis och påhittighet för att på ett effektivt sätt kunna hantera dessa störningar. Inom komplexa sociotekniska system är det primära värdet med att ha dessa operatörer inom systemet att de kan spela en adaptiv roll. Operatörerna måste adaptera sig i realtid till störningar som inte har, eller inte kan förutses av designers. Vidare menar Vicente att systemägare inte kan ställa dessa adaptiva krav på operatörerna såvida de inte har tillgång till informationsverktyg som är skräddarsydda för att hantera dessa krävande situationer. (Vicente, 1999, s. 121) Enligt den filosofi som Vicente förespråkar så bör operatören, där det är lämpligt,erhålla en viss frihet att själv avsluta och påverka designen av systemet. Istället för att följa den uppsatta systemdesignen eller att låta automationen göra allt jobb så bör operatörerna vara mer involverade i beslutsfattandet om hur arbetet ska göras. Dock medför detta att kraven på operatörerna ökar. Situationen när operatören kan få detta ansvar beror på hur systemet är utformat. Ett mer centraliserat system ger mindre utrymme för flexibilitet medan ett mer decentraliserat system tillåter operatören att delta i högre utsträckning. Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med detta enligt Vicente, dock menar han att det är viktigt att operatörerna inte får ett ensamt ansvar för beslutsfattandet utan att det finns vissa riktlinjer. (Vicente, 1999, s. 129) 2.5 Larmhantering I sin rapport Better alarm handling a practicalapplication of human factors tar John Wilkinson och Dr. Debbie Lucas upp sina synpunkter på larmhantering inom industrin. De menar att larmhantering är en fortsatt stor säkerhetsfråga. De menar att olyckor ofta inträffar på grund av problem med alarmsystem på större industrier. De menar att träning, kompetens och användarstöd är viktiga områden att arbeta med och att systemdesigners måste ta in fler aspekter än en bra design av systemet.deras forskning har visat att larmsystem som finns inom industrin ofta inte används på det sätt som systemdesignern ursprungligen hade tänkt.ytterligare ett problem är att de larm som kommer in till det centrala kontrollrummet inte alltid visar på vilket moment som faktiskt är kritiskt.de menar att ett larm kan i sin tur generera en mängd ytterligare larm som faktiskt inte har med det kritiska momentet att göra. Sammanfattningsvis anser Wilkinson och Lucas att det spelar ingen roll hur väldesignat ett larmsystem är såvida inte alla förutseende händelser tas i beaktande, allt ifrån uppstart, normal drift till krissituation. Dessutom måste även operatörernas roll finnas i åtanke och adderas i

8 systemdesignen. Ett system som väger in alla aspekter men som inte är användarvänligt kommer inte att medföra fördelar. De menar också att det är viktigt att uppmärksamma personalens arbetsbörda och skiftlängd, om personalen är trött eller utmattad så kanske de inte reagerar när det som mest behövs. (Wilkinson & Lucas, 2002) 2.6 Beslutsstegen Rasmussen menar att en operatörs arbete kan kategoriseras till en av tre nivåer på en beslutstege. De olika nivåerna skiljer sig åt med anseende på hur kognitivt tungt arbetet är på respektive nivå. Den översta nivån kallas Kunskapsnivån. Här krävs det av operatören att han använder sig av hypoteser och testar dessa i sin tankegång. Systemet kommunicerar med operatören genom symboler. Mellersta steget benämns Regelnivå. På denna nivå arbetar operatören med beslutsteorier för att komma fram till rätt beslut. Systemet arbetar med tecken. Den lägsta nivån, som är den nivån som Rasmussen förespråkar att den största delen av arbetet ska befinna sig på, löser operatören sina uppgifter genom att arbeta med mönsterigenkänning. Denna nivå kallar Rasmussen för Skicklighetsnivån. Systemet överför information till operatören med hjälp av signaler.

9 3. Uppsalas fjärrvärme och dess risker Fjärrvärmenätet i Uppsala består utav 450 km ledningar och sträcker sig från Sunnersta i söder till Gamla Uppsala i norr samt från Stenhagen i väster till Årsta i öster. I Uppsala är Vattenfall den enda producenten och distributören av fjärrvärme. Produktionen kommer ifrån flera olika anläggningar som är placerade på olika platser i Uppsala. Dessa verk är nischade på olika sätt och producerar bland annat fjärrvärme utav olika typer av bränsle. Den mest moderna anläggningen är Block 5 och ligger i Boländerna. På denna anläggning producerar man fjärrvärme, ånga och fjärrkyla utav avfall från uppsalatrakten. Två andra verk som ligger i Boländerna är kraftvärmeverket och bolandsverket både dessa verkens huvudsakliga bränsle är torv eller träspån och förutom fjärrvärme så producerar även kraftvärmeverket el med hjälp av generatorer. Avslutningsvis finns det även värmepumpar som tar tillvara på spillvärme och producerar fjärrvärme och fjärrkyla. Dessa olika anläggningar körs vid olika tillfällen på året beroende på vilken efterfrågan som finns hos kunderna. Efterfrågan kan i sin tur vara beroende av exempelvis elpris och väder. Avfallsförbränningen körs året runt då Vattenfall måste förbränna en viss mängd avfall årligen medan exempelvis Kraftvärmeverket enbart körs under de kallare perioderna på året eftersom den processen är beroende av avkylt returvatten från fjärrvärmenätet. Hur de olika anläggningarna används i produktionen av fjärrvärme återfinns i figur 3. Fjärrvärmnätet i Uppsala är väl utbyggt och används utav 9 av 10 uppsalabor och den samlade produktionen är cirka 1450 GWh (Andersson, 2008). Figur 4: Schematisk bild över fjärrvärmeproduktionen under året. 3.1 Kraftvärmeverket och bränsleberedningen De anläggningar med tillhörande distributionssystem som vi har valt att avgränsa oss till i denna rapport är kraftvärmeverket och bränsleberedningen till kraftvärmeverket. Anledningen till detta är

10 att det inte finns utrymme att undersöka hela Uppsalas fjärrvärmesystem samt att denna process var mest intressant, enligt vår mening, ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Arbetsprocessen i kraftvärmeverket påbörjas enkelt beskrivet när torvbriketterna anländer i containrar till Vattenfalls område i Boländerna. Vattenfall har sammanlagt cirka 6000 stycken 20 fots fartygscontainrar för att kunna transportera och lagra briketterna. Från lagret tas sedan containrarna och töms i en specialanpassad lossningsstation som filtrerar bort dammet och detekterar gnistor. Från lossningsstationen matas briketterna in till råbränslebunkrar medhjälp av bandmatare och tubtransportörer. Efter råbränslebunkern delar sig systemet i två separata system. Det ena går genom huvudfiltret och det andra genom en hetgasgenerator för att sedan transporteras ut till silos och i slutändan en doseringsanläggning. Hela system är idag inert vilket innebär att man har minimerat syrehalten i hela systemet till en nivå lägre än 12 procent. (Vattenfall, Bränsleberedningen s. 2, s. 2) I kraftvärmeverket förbränns sedan de finfördelade briketterna vid hög temperatur. Inne i den stora pannan hettas vatten upp till ånga i flertalet mindre tuber som sedan förs vidare in i en turbin. Turbinen i sin tur driver en generator som alstrar elektricitet. Ångan som har passerat turbinen kyls sedan ner i en kondensor för att sedan pumpas in i pannan igen och omvandlas till ånga. Det innebär att systemet är slutet. När ångan kyls ner till vatten igen används ett annat system, fjärrvärme. Vatten leds in från fjärrvärmesystemet till kondensorn somkyler ned ångan. Resultatet blir att fjärrvärmevattnets temperatur ökar och fjärrvärmevattnet leds sedan ut i systemet igen och värmer upp fjärrvärmesystemet. På så sätt är kraftverket beroende av fjärrvärmesystemet för att kunna kyla den ånga som det producerar. (Vattenfall, Så produceras el och värme, 2009) Figur 5:Panna (1), Turbin (2), Generator (3), Kondensor (4), Fjärrvärme (5) (Vattenfall, Så produceras el och värme, 2009)

11 Denna typ av system skiljer sig från exempelvis ett kärnkraftverk där havsvatten används för att kyla reaktorn och sedan leds det upphettade vattnet ut i havet igen. Kraftvärmeverket återanvänder istället sitt kylvatten i form av fjärrvärmesystemet. Ett nytt styrsystem sattes i drift 2007 för kraftvärmeverket. De gick då från pulpetstyrning ute i produktionen till ett samlat kontrollrum för styrning av verket. Vid det tidigare sättet att styra processen stod operatörerna ute i produktionen och hade en fysisk kontakt med den process de styrde. I det nya systemet så samlas och presenteras all information som man tidigare fick vid pulpeten vid datorskärmarna i kontrollrummet. Figur 6: Kontrollrummet vid kraftvärmeverket Dessutom så presenteras en avsevärt mycket mer information i det nya systemet jämfört med det gamla. Tidigare fanns 1700 kontrollpunkter som kunde larma, idag finns och då har cirka kontrollpunkter sanerats bort sedan det nya styrsystemet togs i bruk. (Sjöstedt, 2009) Den information som presenteras kan exempelvis vara ångtryck, temperaturer, effekter eller flödeshastigheter men även om en ventil är öppen eller stängd. För att kunna ändra felaktigheter i styrsystemet krävs en viss användarbehörighet och den behörigheten fick personalen vid kraftvärmeverket från styrsystemets leverantör först hösten Innan dess kunde Vattenfall inte ändra några de förinställda parametrarna i styrsystemet. Sedan de fick tillgång till behörighetskoderna har, den tidigare operatören numera en av de systemansvariga, Erik Sjöstedt

12 ändrat cirka 300 felaktigt satta parametrar. Parametrar som ändrats har exempelvis varit maxtemperaturer som inte får överskridas eller en farlig nivå på ett ångtryck i en viss del av processen. (Sjöstedt, 2009) 3.2 Transportrisker Vid transport av bränsle och distribution av vattnet i fjärrvärmenätet finns det flera risker. Vi har identifierat tre olika risker; bränder, läckage och bränslebrist, som Vattenfall har upplevt. Hösten 1990 började det brinna i kraftvärmeverkets lager av torv. Branden fortsatte enligt, ITansvarig, Kia Soisalo i fem månader innan släckningsarbetet var slutfört. Risken med förvaringen av torv är att dess fuktighetshalt är låg, cirka 10 %, vilket kan medföra att torven kan självantända. Detta var fallet vid torvbranden (Soisalo, 2009) För att motverka storskaliga bränder av denna karaktär förvaras numera torven i containers som står inne på Vattenfalls område. På grund av ett begränsat utrymme kan inte hela behovet av torv förvaras på området utan torven ankommer dagligen med tågtransporter. (Soisalo, 2009) Tanken bakom denna nya förvaringsform är dels att motverka storskaliga torvbränder, dessutom att minimera förvaringsutrymmet. Torvleveranserna har optimerats enligt teorin Just-In-Time. (Sjöstedt, 2009) När containrarna väl anlänt lastas de av tågen med speciella containertruckar och staplas sedan på varandra i väntan på tömning. Containrarna får visuell översyn under de dagliga ronderna där den ronderande arbetaren på enklast sätt upptäcker en brand genom den karaktäristiska lukten som brinnande torv avger. Bränder i containers förekommer fortfarande, dock förhindras branden från att sprida sig och åtgärden blir då helt enkelt att den brinnande containern lyfts undan och släckning sker av personal på plats och oftast utan ingripande från räddningstjänsten. (Soisalo, 2009) En av de större riskerna förutom bränder är risken för storläckage i fjärrvärmenätet. Det finns totalt 42 mil ledningsnät i Uppsala. Det kan vara helt hopplöst att hitta en mindre läcka i detta nät. Skulle en större ledning gå av så medför detta att hela systemet skulle behöva stoppas och kunderna kan inte erhålla leveransen av värme. (Soisalo, 2009) I en intervju med tidningen UNT uppger Adrian Berg von Linde, chef för Vattenfall värme i Uppsala, att fjärrvärmenätet alltid läcker någonstans samt att Vattenfall kontinuerligt arbetar med att åtgärda mindre läckor. För att upptäcka mindre läckor färgas fjärrvärmevattnet grönt och därefter inväntar Vattenfall samtal från allmänheten som uppmärksammat att det bubblar upp grönt vatten. Berg von Linde uppger att det läckande vattnet

13 ofta redan är uppvärmt så förutom själva förlusten av vatten så åtgår mycket energi till att värma upp vattnet som sedan går till spillo. (Anséus & Haridi, 2008) På grund av den vinterkylan som varit under 2009 så har Vattenfall varit tvungna att transportera torv via lastbilar på grund av att tågnätet ej haft tillräcklig kapacitet. Jämfört med föregående år har kraftvärmeverket förbrukat 40 procent mer torv. Detta har inneburit att cirka lastbilar per dygn har kört sträckan Sveg-Uppsala. Alternativet till detta hade varit att sköta eldningen med olja vilket enligt Vattenfall hade haft en större inverkan på miljön. (Jansson) 3.3 Produktionsrisker Det finns en mängd olika risker inom systemet. Inom produktionen har de femviktigaste riskerna identifierats till; tubsprickor, fasning av generator, temperaturförändring av returvattnet, förbränningstemperatur samt syreläckage i bränsleberedningen. När det uppstår sprickor i tuberna i kraftvärmeverket måste dessa givetvis åtgärdas. Ett problem när detta uppstår är att driften i verket måste stoppas så att tuberna svalnar. Det är först när detta skett som svetsning kan påbörjas för att laga de uppkomna sprickorna. När svetsningsarbetet är utfört kan det ta flera dagar att starta upp kraftvärmeverket igen. Ett stort riskmoment vid uppstartsfasen är att ångpannan måste provtryckas innan driften kan återupptas. Eftersom kraftig upphettning och snabb nedkylning innebär stora påfrestningar på materialet finns risken att nya sprickor kan uppstå i samband med provtryckningen innan uppstart. Sjöstedt berättade under vår intervju om de problem som uppstod i samband med en lagning av ett mindre hål i en av ångpannans ledningar. Vid den första provtryckningen uppstod ytterligare två hål, sammanlagt var de tvungna att laga åtta stycken hål innan pannan kunde återgå i drift. Sammantaget blir det alltså avsevärda förseningar då sprickor uppkommer i tuberna i kraftvärmeverket. (Sjöstedt, 2009) Det händer även att operatörerna gör misstag som innebär stopp i driften. Företaget har förståelse för att misstags begås av olika anledningar. Detta då operatörerna ibland utsätts för stress som innebär en ökad risk. Ett fel som kunde förekomma, då det tidigare systemet användes, var felinställningar i samband med den manuella fasningen av generatorn. Fasningen gjordes då åt fel håll och medförde då ett långvarigt stopp i driften. I dagens system sker denna fasning automatiskt i styrsystemet, vilket även minimerar risken för fel.

14 Som vi tidigare nämnt så används returvattnet för att kyla hela systemet. Om detta returvatten i fjärrvärmesystemet har för hög temperatur är det omöjligt att driva processen i kraftvärmeverket. Då stoppas hela driften och man övergår till förbränning av avfall eller olja. Detta gör att driften i kraftvärmeverket står helt still sommartid då returvattnet har för hög temperatur. Vintertid står dock kraftvärmeverket för en betydande del av energiproduktionen. (Sjöstedt, 2009) I bränsleberedningen till kraftvärmeverket finns det vissa delar som det är undertryck i och andra som det är övertryck i och mellan dessa delar transporteras finmalet bränsle runt i finpulverkretsar. När ett läckage i detta inerta system uppstår så blir det en punktstråle av luft på det passerande bränslet och risken för självantändning i systemet blir mycket hög. På 90-talet antände en sådan finpulverkrets vilket ledde till en implosion med påföljande explosion i två mellansilos som används för bränslelagring. Detta pågrund av att branden skapade ett undertryck i de två silos som gjorde att de trycktes ihop och när sedan sprängluckor öppnades så rusade luft in och finpulvret antände i en explosion. Denna typ av systemfel har byggts bort och antalet bränderna har minskat drastiskt under de senare åren. (Sjöstedt, 2009) En av de grundläggande komponenterna i kraftvärmeverket är den stora ångpannan. Ångpannan består i sin tur av en mängd mindre delkomponenter. I stort sett är dessa komponenter beroende av varandras funktionalitet för att pannan ska fungera. Mindre driftstörningar som beror av exempelvis slitage på pannans komponenter eller läckage i några av pannans rör förekommer ibland. Dessa problem brukar åtgärdas då värmeefterfrågan är låg, exempelvis under sommaren eller under varmare perioder under senhöst och vinter. Det har dock inträffat mer allvarliga incidenter som inte berott på slitage eller fel på den fysiska utrustningen. Den incident som nu kommer beskrivas resulterade i att delar av pannan smälte på grund av en för hög temperatur. (Sjöstedt, 2009) Ångpannan har ett slutet kylsystem som utnyttjas för att kyla ner den ånga som skickas vidare till turbinerna, då ångan är för varm. Det system som förser pannan och kylningen med vatten (se figur 4 för enklare förståelse) är slutet. Detta innebär att om ångtemperaturen i turbinen blir för hög så finns det en omkopplare som ser till att vatten leds vidare till turbinen för att kyla denna, och fördelas således mellan turbinkylning och pannan. Problemet i detta fall var att temperaturen i pannan var för hög och operatören blev inte varnad av systemet. Det som sedan skedde var att systemet kom in i en negativ spiral. Då grundtemperaturen i pannan var för hög och då vatten inte tillfördes utan omkopplades till kylsystemet så fortsatte pannan att producera för het ånga. Detta medförde att mer och mer vatten pumpades vidare för att kyla turbinerna och pannan fick hela tiden

15 mindre vatten trots att dess temperatur var konstant hög. Resultatet av detta var att delar av ångpannan smälte. (Sjöstedt, 2009) Den bakomliggande orsaken till att operatören förblev omedveten om faran med den höga temperaturen i ångpannan berodde enligt Sjöstedt på att logiken i systemet var felkonstruerad. Med detta menas att det slutna vattensystemet var avsett att både tillföra vatten till pannan samt att förse den heta ångan i turbinen med kylning. Den felaktiga logiken låg i idén att utnyttja samma system för vattentillförsel i pannan som till kylningen. Genom den höga temperaturen i pannan klarade systemdesignen inte av att se till att pannan hade en tillfredställande nivå med vatten samt att kylningen var under kontroll. Dessutom hade operatören inte kunskap om vilken högsta temperatur som pannan klarade vilket tillsammans med den felaktiga systemlogiken orsakade incidenten med den smälta pannan. (Sjöstedt, 2009) 3.4 Operatören och larmhantering I dagens system är operatören, kontrollingenjören, bunden till kontrollrummet framför datorer. Detta skiljer sig från operatörens uppgift i det gamla systemet, vilket då var mycket mer praktiskt inriktad. Även larmen som operatören ska hantera har genomgått en förändring. Med dagens system blir operatören överöst med information, allt ifrån larm om fel i systemet till larm om saker som sker enligt planerna. Systemet skiljer alltså inte på larm och händelse. I dagsläget finns det cirka larm som kan utlösa, vilket är en enorm ökning från 1700 i det gamla systemet. Följden av detta har blivit att operatören inte koncentrerar sig på larmen utan fokuserar på själva processen. Processen övervakas grafiskt i kontrollrummet. Det har till och med blivit så att operatören i vissa fall blockerar olika larm och grupper av larm för att inte bli lika överöst med information. Larmen, som visas på en larmlista, används i dagsläget främst då någon incident inträffar och operatören vill ta reda vad som har hänt. Listan över larmhistorik underlättar alltså för felsökningen i systemet. (Sjöstedt, 2009) Det övergripande planeringsarbetet utförs på en högre nivå av produktionsplaneraren och sker veckovis. Vid denna planering tas det hänsyn till en mängd parametrar, såsom väder, elpris med mera. Är det till exempel höga priser på elmarknaden läggs fokus på elproduktionen för att maximera vinsten. Produktionsplaneraren tar fram prioriteringslistor som operatören sedan håller sig till. Operatören kan dock påverka driften och utför även sitt eget planeringsarbete, dock dagsbaserad. Då tas det främst hänsyn till väder och temperaturen utomhus. Det finns så kallade framledningslistor, där det finns rekommendationer angående driften vid olika temperaturer

16 utomhus. Operatören har möjlighet att påverka det mesta i processen och därigenom påverkas processen och effektiviteten av operatörernas kompetens. Detta innebär att det ställs höga krav på operatören som behöver vara en utpräglad specialist. Numera är det kontrollingenjörer som blir operatörer medan det i det gamla systemet var en större spridning av utbildningen hos de maskinmästare som motsvarar dagens operatörer. Det råder en relativt hög medelålder bland dagens operatörer. Den dåliga återväxten har flera orsaker, till exempel finns det en ovilja hos teknikerna att byta arbetsuppgifter och arbeta i kontrollrummet. Detta beror främst på stressen som arbetet i kontrollrummet medför. Det är teknikerna som arbetar ute på golvet och bland annat genomför ronder och underhållsarbete. Det är alltså de som besitter den praktiska kunskapen om processen. För att få arbeta i kontrollrummet krävs en femårig bakgrund som tekniker, vilket sedan följs av en upplärningsperiod i kontrollrummet på två år. Det krävs alltså lång erfarenhet för att kunna utföra arbetet i kontrollrummet. (Sjöstedt, 2009) Det nya styrsystemet har som tidigare nämnts medfört en mängd nya kontrollpunkter. Systemet är dessutom designat så att det noteras en ny händelse i larm/händelselistan även då systemet fungerar som det ska. Dessa två fakta medför att operatören får information om ca 7000 händelser per dygn. Vattenfall har en egen målsättning på att antalet presenterade händelser inte ska överstiga 144 per dygn. Enligt Sjöstedt väljer operatörerna att inte bry sig om larm/händelselistan i realtid då den är allt för omfångsrik. Sjöstedt menar att operatörerna istället studerar grafer över hur processen fortlöper och använder endast larm/händelselistan som extrakontroll om något avvikande noteras i studien av processen. Operatörerna upplever antalet larm/händelser vara ohanterligt och väljer till och med att blockera de larm de anser oväsentliga. (Sjöstedt, 2009)

17 4. Risk- och sårbarhetsanalys Fjärrvärmesystemet i Uppsala uppfyller flera av de krav som Vicente ställer på ett komplext system. Systemet har många människor involverade, dels som sköter systemet, men framförallt många användare. Systemet är väldigt distribuerat vilket tydligt framgår av det faktum att det finns 45 mil fjärrvärmeledningar i Uppsala. (Andersson, 2008) Dynamiken i fjärrvärmenätet är påtaglig och tidsfördröjningen från ökad effekt i kraftvärmeverket till varmare element hos slutanvändaren är påtaglig. Risken för allvarliga konsekvenser vid fel i systemet spänner mellan att användaren får ett kallare boendeklimat till att kraftvärmeverket kan explodera. Systemet styrs till stor del av automation.(vicente, 1999, s. 14 ff). Dessa egenskaper hos fjärrvärmesystemet i Uppsala medför att det kan karakteriseras som ett komplext system och vi kan däravanalysera det som ett sådant. 4.1 Den stora torvbranden Efter branden hösten 1990 förändrades rutinerna kring hantering av torven. De rutiner som förändrades var dels rutinerna kring förvaringen. Tidigare förvarades stora mängder torv i en stor hög på området. Detta innebar en stor risk för storskaliga bränder. Efter branden 1990 förändrades förvaringen av torven från det forna torvlagret till att förvaras i mindre containrar. Vidare såg Vattenfall till att ha en mindre mängd torv på plats i Uppsala vilket innebar att ronderingen underlättades samt även utrymmet minimerades. Detta tyder enligt vår mening på en högre grad av riskmedvetenhet där risker som kan drabba olika typer av aktörer i systemet har tagits i åtanke och dessutom minimerats. De risker som minimerats är personalskador då släckningsarbetet underlättas. Rutinen för släckning av brand i container är att containern lyfts undan, för att förhindra spridning och sedan släcks branden av tränad personal på plats. En storskalig torvbrand innebär en hög grad av utsläpp. Genom det nya förvaringssättet har Vattenfall sett till att minimera utsläppen som kan uppstå vid en torvbrand. Avslutningsvis genom att arbeta med Just-In-Time leveranser av torv finns sällan stora mängder (stora värden) av torv som potentiellt skulle kunna förstöras vilket tyder på att Vattenfall även har minimerat risken förlust av investering. Nackdelen med detta är att om åtgången av torv blir högre än beräknat så måste extra leveranser sättas in. Under 2009 har extraleveranser behövts då temperaturen har varit lägre än beräknat. Detta är en extra kostnad som Vattenfall tar i utbyte mot en säkrare och mindre riskabel verksamhet. 4.2 Pannan smälter Vår tolkning av incidenten med den nedsmälta pannan är att operatören agerade i enlighet med de gällande instruktionerna. Vattenfall föreskriver att vid hög ångtemperatur i turbinen ska operatören

18 öka flödet av kylvatten till turbinen. Det som dock saknades i operatörens mentala modell över systemet var att hans agerande ledde till att vattenflödet in till pannan minskade. Hade operatörens mentala modell innehållit denna aspekt hade operatören, vi förutsätter att operatören är rationell i sitt agerande, använt sig av en annan styrstrategi. En sådan hade kunnat vara att minska på bränsletillförseln och på så sätt sänkt temperaturen i pannan. En tänkbar orsak till att operatören inte valde en annan strategi kan vara att hans arbete var instruktionsstyrt. Hade operatören varit villkorsstyrd och haft en bättre mental modell över systemet hade detta kostsamma driftstopp möjligtvis kunnat undvikas.inga tekniska felaktigheter i systemet har kommit till vår kännedom i anknytning till incidenten. Dock påpekas att gränsvärdet för pannans temperatur var inställt på ett för högt värde. Vi bedömer att detta har haft inverkan på händelseförloppet. Den viktigaste inverkan på förloppet anser vi vara det inbyggda systemfel som Sjöstedt benämner felkonstruerad logik. Systemet lyckades alltså försätta sig själv i en ond spiral, som dessutom tilläts snurra till en nivå som medförde att omfattande reparationsarbete krävdes. 4.3 Awareness blir exception Wilkinson och Lucas tar i sin rapport upp sina synpunkter på larmhantering inom industrin.deras forskning har visat att larmsystem som finns inom industrin ofta inte används på det sätt som systemdesignern ursprungligen hade tänkt. Ytterligare ett problem är att de larm som kommer in till det centrala kontrollrummet inte alltid visar på vilket moment som faktiskt är kritiskt. De menar att ett larm kan i sin tur generera en mängd ytterligare larm som faktiskt inte har med det kritiska momentet att göra. (Wilkinson & Lucas, 2002) Vårt undersökta larmsystem används inte på det sätt som systemets designats för. Istället för att använda larmfunktionen som en trigger för att något är fel används det snarare som en historik. Detta går rakt emot de teorier Wilkinsons och Dr. Lucas förespråkar. Den larm/händelselista som finns i det nya systemet kan ses som ett försök att konstruera systemet enligt principen om Management by awareness. Dock anser vi att faktumet att operatörerna inte nyttjar larm/händelselistan på detta sätt visar på att denna ambition inte uppnås. Effekten av operatörernas agerande blir att det snarare handlar om Management by exception. 4.4 På väg ner i beslutsstegen Den förändrade styrning av processen i kraftvärmeverket har inneburit att operatören idag sitter i ett kontrollrum och betraktar processen genom kontrollsystemet. Tidigare befann sig operatören ute på

19 golvet och var mitt i processen. Då krävdes det mycket indirekt slutledning för att förstå vad som hände i processen. Detta tolkar vi som att operatören befann sig högt upp i Rasmussens beslutsstege. De nya styrprinciperna där processen kontrolleras från kontrollrummet innebär att arbetet i större utsträckning går ut på att lära sig att tolka de signaler systemet ger ifrån sig. Införandet av det nya styrsystemet har således resulterat i att operatörens arbete har förflyttats neråt i beslutsstegen. Detta är inte en uttalad ambition hos Vattenfall, men vi bedömer det som en effekt av systembytet som är både förväntad och välkommen hos företaget. Då operatören har möjlighet att påverka processen och inte är speciellt styrd från centralt håll kan man återknyta operatörens analysmodell till den villkorsbaserade modellen som Vicente beskriver. Operatören har givetvis mål och krav som måste efterlevas men hur dessa uppfylls är upp till den enskilde operatören. Detta ställer höga krav på operatören och bidrar till den höga stressen i deras arbetssituation. Denna höga stress har medfört att allt färre söker sig till de arbetsuppgifterna, vilket skapar problem för företaget. Man hamnar i svår situation då man är beroende av väldigt kompetenta operatören men samtidigt så är kraven så högt ställda att det är väldigt få som vill ha de arbetsuppgifterna. Det är även så att operatören blir distanserad från systemet då allt praktiskt underhållsarbete utförs av tekniker och den praktiska kompetensen kan då antas minska med tiden. Operatören har dock väldigt god kunskap om hur systemet fungerar men det kan finnas en risk i att bara ha teoretiska kunskaper och enbart övervaka systemet med hjälp av diagram och siffror på en monitor.

20 5. Källförteckning 5.1 Litteratur Vicente, K. J. (1999). Cognative work analysis. New Jersey: Lawrence Erlbaum associates Inc. Publishers. 5.2 Rapporter Andersson, J. (2008). Vattenfall värme AB -presentation för energirådgivarna. Uppsala. Rasmussen, J., & Svedung, I. (2000). Proactive Risk Management. Karlstad: Räddningsverket. Vattenfall. Bränsleberedningen. Uppsala. Vattenfall. Bränsleberedningen s. 2. Uppsala. 5.3 Intervjuer Sjöstedt, E. (den ). (M. Nyhlen, & S. Persson, Intervjuare) Soisalo, K. (den ). IT-ansvarig. (M. Nyhlen, & P. Staffan, Intervjuare) 5.4 Internet Anséus, E., & Haridi, R. (den ). UNT. Hämtat från Uppsalas vatten blir grönt: den Energimyndigheten. (den ). Energimyndigheten. Hämtat från Fjärrvärme: den Jansson, D. (u.d.). UNT. Hämtat från Här kommer torven med lastbil: den Svensk Fjärrvärme. (u.d.). Svensk Fjärrvärme. Hämtat från Om fjärrävrme: den Svensk torvproducentförening. (u.d.). Hämtat från Skörd: den Vattenfall. (den ). Så fungerar fjärrvärme. Hämtat från den

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap. Människor och komplexa system Principerna bakom formativa analyser Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare Ofta brister i den ändamålsrationella effektiviteten

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Principerna bakom formativa analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

certifiering av fjärrvärmecentraler enkelt, tryggt och bekvämt för kunden

certifiering av fjärrvärmecentraler enkelt, tryggt och bekvämt för kunden certifiering av fjärrvärmecentraler enkelt, tryggt och bekvämt för kunden Allt fler upptäcker att fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp sin fastighet. Med funktionsprovade och

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tomas Lackman Seniorkonsult, Risk Management 1 Varför ökad automatisering Ekonomi Kvalité Tid

Läs mer

Kraftvärmeverket har fått upp ångan igen efter årets översyn

Kraftvärmeverket har fått upp ångan igen efter årets översyn Kraftvärmeverket har fått upp ångan igen efter årets översyn Sommaren är lågsäsong för att leverera fjärrvärme. Då passar Uddevalla Energi på att se över sina anläggningar. Genomgången av Lillesjöverket

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Information till allmänheten Gaslager Skallen

Information till allmänheten Gaslager Skallen Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 25 April 2016 2 Verksamhetsutövare

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Olika sätt att ta till vara på energin

Olika sätt att ta till vara på energin 24 Olika sätt att ta till vara på energin För att vi ska kunna tillgodogöra oss energin krävs inte bara att det finns tillräckligt mycket av den, utan den ska även vara i rätt form, på rätt plats och i

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Brand och explosion risker vid bränslehantering Brand och explosion risker vid bränslehantering Ulf Liljequist R:\Miljökonsult\Sektionen EP\g. Kurser och konferenser\5. Korrosionsseminarie\2009\Presentation seminariet Antändning - Var/varför brinner

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Domänanalyser och uppgiftsanalyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap.1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol, naturgas

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Siloövervakning Silosäkerhet vid mottagning av pneumatiskt transporterat material

Siloövervakning Silosäkerhet vid mottagning av pneumatiskt transporterat material Siloövervakning Silosäkerhet vid mottagning av pneumatiskt transporterat material SILOÖVERVAKNING - De grundläggande principerna Vad är det och varför ska man ha det? Många industrier som t.ex livsmedel,

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Information till allmänheten Gaslager Skallen

Information till allmänheten Gaslager Skallen Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 18 Maj 2015 2 3 Verksamhetsutövare

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Analyser av strategier och domänspecifik kunskap Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Formativa analyser En struktur för hur man genomför en formativ

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Vad gör jag om larmet går?

Vad gör jag om larmet går? Vad gör jag om larmet går? Information om säkerhet och självskydd från AGA, Sandvik AB, Sandvikens kommun och Gästrike Räddningstjänst Varför har jag fått den här skriften? Sandvik AB och AGA Gas AB hanterar

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer

Läs mer

Brandskydd, strategi... och tid

Brandskydd, strategi... och tid Brandskydd, strategi... och tid 2 DET HANDLAR OM ATT VINNA VARJE LOPP MOT LÅGORNA. Den viktigaste faktorn för att stoppa en brand är tiden. Ju tidigare du kan upptäcka en begynnande brand desto mer tid

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Kraftvärmeverket i Eskilstuna

Kraftvärmeverket i Eskilstuna Kraftvärmeverket i Eskilstuna Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle IT system och Människor i samspel VT 09 Juha Andersson, Emil

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier. Därmed finns det

Läs mer

Kalla fakta om fjärrkyla

Kalla fakta om fjärrkyla Kalla fakta om fjärrkyla Fjärrkyla lika genialt som det låter. Fjärrkyla är enkelt och rent. Med fjärrkyla blir ditt inomhusklimat svalt och effektivt, utan det obehag som bullrande, utrymmeskrävande och

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hiab Multilift XR18SL Pro Future Enastående effektivitet

Hiab Multilift XR18SL Pro Future Enastående effektivitet Hiab Multilift XR18SL Pro Future Enastående effektivitet Produktbroschyr Förbättra effektiviteten, transportera mer last och minska miljöpåverkan Lastväxlaren Hiab Multilift XR18SL Pro Future passar perfekt

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction

Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction 3. Kartlägg kundens röst Kundkedja Grupp D6 Produktutvecklare Elisabeth Lee Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction Tillverkare Användare Myndighet Opinionsbildare Tekniker Distributör Köpare Avvecklare

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Vissa saker måste alltid fungera! Vi ordnar vatten i kranarna medan ledningarna repareras

Vissa saker måste alltid fungera! Vi ordnar vatten i kranarna medan ledningarna repareras FOTO: PETER CEDERLING Vissa saker måste alltid fungera! Vi ordnar vatten i kranarna medan ledningarna repareras Detta är Proco Services unika tjänster som är smarta och ekonomiska samt utför rörarbeten

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Informationskväll 25 mars om branden på Nykvarn i januari-februari 2014

Informationskväll 25 mars om branden på Nykvarn i januari-februari 2014 Söderenergi värme och el för ett hållbart samhälle Informationskväll 25 mars om branden på Nykvarn i januari-februari 2014 Välkomna! Fjärrvärmesystemet i södra Stockholm Regionala fjärrvärmesystemet i

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

Närområdets egna energibolag

Närområdets egna energibolag Närområdets egna energibolag Innehåll Om oss 3 Principen med fjärrvärme 4 Om kyla 8 Support för alla typer av frågor 10 Serviceavtal 12 Kampen om miljön 14 Socialt ansvar 15 Framtidens energikällor 16

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR BÄRANDE KONSTRUKTIONER. Mixon Separat limning av bärande konstruktioner 2800 Serien

TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR BÄRANDE KONSTRUKTIONER. Mixon Separat limning av bärande konstruktioner 2800 Serien TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR BÄRANDE KONSTRUKTIONER Mixons system för separat limning av bärande konstruktioner används för olika produkter där trälameller limmas ovanpå varandra genom att applicera lim på det

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och Akzo Nobel Industrial Finishes RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer