teknik;forskning Kundtjänst som sparar papper Klättrande barn Laserpekare märks med för låg effekt sid 5 Sojabönor möjlig gröda i södra Sverige sid 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "teknik;forskning Kundtjänst som sparar papper Klättrande barn Laserpekare märks med för låg effekt sid 5 Sojabönor möjlig gröda i södra Sverige sid 4"

Transkript

1 Sojabönor möjlig gröda i södra Sverige sid 4 Laserpekare märks med för låg effekt sid 5 Klättrande barn studerade sid 6 teknik;forskning Kundtidning från SP-koncernen Kundtjänst som sparar papper SCA Hygiene Products är bland de första att använda SPs nya webbtjänst som minskar pappersarbetet. Digitala kalibreringsbevis sparar tid och pengar för företaget. SID 14 #2.2010

2 ledare/maria khorsand En kärnfråga för SP I SP-koncernen ingår bolagen: CBI Betonginstitutet GLAFO Glasforskningsinstitutet, JTI Institutet för jordbruksoch miljöteknik SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik SMP Svensk Maskinprovning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut YKI Ytkemiska Institutet Att stärka små- och medelstora företag med hjälp av teknikkompetens, tjänster och laboratorieresurser är en kärnfråga för oss som jobbar på SP. Våra uppdrag sker i nära samverkan med företagen genom hela innovationsprocessen. Det kan vara allt ifrån rena forskningsprojekt till teknikutveckling och tjänster i produktutvecklingen. Vi utnyttjar hela koncernens bredd, både för att nå ut till företag och för att vara med och genomföra utvecklingsprojekt. Ett konkret exempel: I förra numret av T;F berättade vi om Helge Nyberg AB, ett företag som är specialiserat på truckar och lastvagnar för lätt materialhantering. Företaget har fått finansiering från Vinnovas Forska&Väx-program för att göra en förstudie om hur deras förarlösa truckar kan förses med fler funktioner, göras mer intelligenta. SP och Jönköpings Tekniska Högskola bidrar med kompetens. En mycket viktig uppgift är också att skapa internationell tillväxt. Här kan jag exemplifiera med Jönköpingsföretaget Gipeco, som också har fått finansiering från Forska&Väx. Tillsammans med YKI (ett institut i SP-koncernen) jobbar de nu med att utveckla sina rengöringsprodukter. De ska bli effektivare och mer miljöanpassade. I siktet finns en internationell lansering. Det här tycker jag är ett bra exempel på hur ett relativt litet företag kan samverka med ett forskningsinstitut för att få ut vassare produkter på den globala marknaden. En resurs som jag gärna vill lyfta fram lite extra i sammanhanget är våra EU-experter. De är mycket duktiga på att navigera i EU-systemet, hitta nyttig information och arbeta fram ansökningar om forskningsmedel. Det kan vara svårt för mindre företag att själva hålla koll på alla möjligheter som erbjuds, här finns en bra resurs som är öppen för alla. Skulle det dyka upp något där SP-koncernens kompetens inte täcker hela behovet, har vi ett fantastiskt och rikstäckande nätverk att tillgå. Här är några exempel på organisationer som vi samarbetar med (och då tar jag inte med alla universitet och högskolor): Almi Företagspartner, European Enterprise Network, Industriella Utvecklingscentra, RISE (ett nätverk av forskningsinstitut), Teknikmäklarna, Innovationskontoren och Industriell Dynamik. Här finns bred och djup erfarenhet och vana vid att arbeta med små- och medelstora företag. Vill du veta mer? Börja gärna läsa på Där hittar du också namn och telefonnummer till kontaktpersoner. MARIA KHORSAND koncernchef SP 2 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

3 teknik;forskning #2/10 som rör 10Forskning sig på ytan 12 tuffa tester Efterfrågan ökar på kassaskåp och annat som är dokumenterat motståndskraftiga mot inbrott. SP förstärker nu sin kompetens på området. Går det att minska energianvändningen i kulturhistoriska hus? Fredrik Ståhl leder en studie som ska undersöka saken. 20 teknik;forskning är SPs kundtidning och utkommer med fyra nummer per år. ansvarig utgivare Cecilia Nielsen, cecilia.nielsen@sp.se redaktör Staffan Ljung, staffan.ljung@sp.se adress SP, Box 857, Borås, grafisk form: Studio Desktop AB, Stora Brogatan 11 13, Borås. tryck Responstryck, Borås 2010 upplaga ex. ISSN adressändringar info@sp.se eftertryck Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på omslagsbild Camilla Peterson, SCA Hygiene Products, foto Bo Håkansson MILJÖsmart 8 kultur? SP har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att undersöka vad forskningen vet om miljöpåverkan från tjänster i allmänhet och kulturverksamhet i synnerhet. Specialtillverkad färg blandad med insekticider kan långtidsskydda granplantor 18 från snyt baggar. juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 3

4 nyheter Kända talare Tomas Kåberger, Energimyndigheten, och Bo Antoni, VD Sveriges Byggindustrier, är två av talarna på SPs byggdagar 29 30/9. kundfrågan Ytkemiska Institutets (YKI) årliga kundträff Member Days samlade representanter från en rad svenska och utländska företag i Stockholm i slutet av april. T;F ställde frågan: Varför jobbar ni med YKI? Anders Reckweg, BASF Danmark För att få nya idéer. Vår verksamhet är oerhört bred och vi har behov av ett ständigt inflöde av idéer. Soja kan odlas i Sverige Det är fullt möjligt att odla sojabönor i södra Sverige. JTI har under några år provodlat och fått sojabönor med proteinhalter på över 40 procent. jordbruk Svensk odling av sojabönor skulle minska behovet av importerad soja som besprutas med bekämpningsmedel och ofta är genmodifierad. JTI har nu sökt forskningsmedel för ett treårigt större odlingsförsök av sojabönor. Vi vill visa att soja kan odlas i Sverige på ett rationellt sätt som är ekonomiskt intressant. Vårt mål är att år 2013 ha etablerat en odling av soja på 100 hektar, säger Fredrik Fogelberg, chef Husdjur och växtnäring vid JTI. Föråldrade sorter Sojaodling har prövats i Sverige vid flera tillfällen under de senaste 50 åren utan större framgång. De försöken var många gånger dåligt dokumenterade och de sorter man använde är nu föråldrade. Tyvärr har USA är världens ledande producent av sojabönor. JTIs forskning visar nu att bönorna kan odlas även i södra Sverige. detta gett en negativ inställning till sojans möjligheter i Sverige. De sojabön sorter vi har i dag är moderna ultrahärdiga GMO-fria sorter från Kanada som på ett helt annat sätt lämpar sig för svensk odling, säger Fredrik Fogelberg. Carina Johansson Matthew Fielden, BiolinScientific Vi får hjälp med utveckling av avancerade analysinstrument. Jag upplever att YKI förstår våra kunders behov väl. Renate Gernandt, Korsnäs YKI har kunskaper inom ytkemi som är viktiga för oss. De fungerar också som problemlösare och bollplank. 4 TEKNIK;FORSKNING juni 2010 Absorptionskyla underskattad teknik Energi Absorptionskylmaskiner har länge dragits med dåligt rykte. En kartläggning som SP gjort på uppdrag av Svensk Fjärrvärme visar att tekniken är underskattad och att problemen med underhåll och drift är relativt små. Höga elpriser ger mycket goda förutsättningar för absorptionskylmaskiner. Mest fördelaktig är tekniken om man har tillgång till frikyla eller driver ett kraftvärmeverk som bränner avfall, säger Åsa Jardeby, energiforskare på SP. Rapporten Inventering av installerade absorptionskylmaskiner drifterfarenheter och argument för köp kan laddas ner på Personcertifiering för arbetsmiljön Bygg På senare år har nya krav för Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) införts. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska kunna styrka kvalifikationerna hos den byggarbetsmiljösamordnare som man utsett. Strävan att minska olycksriskerna ligger bakom. Ett bra sätt att kvalificera personal för uppgiften är att göra en personcertifiering, säger Ulf Petersson på SP Sitac, som nu erbjuder tjänsten. Redovisning av erfarenhet, lämplighetsintyg och kunskapsprov är de olika delarna som ingår i certifieringsprocessen.

5 400 forskare från hela världen deltog i en reologikonferens i Göteborg 7 9 april. Reologi är läran om hur vätskor och halvfasta material deformeras under påverkan av krafter. SIK var medarrangör. Snabbare certifiering SP och Swerea IVF erbjuder nu en smidig one stop shop - lösning för företag som vill prova och certifiera produkter med textilt innehåll inom PPEdirektivet (Personlig Skydds utrustning). Tack vare samarbetet räcker det att ta kontakt med ett av instituten. Efter den första kontakten strävar SP och Swerea IVF efter att certifierings arbete och provning ska kunna utföras parallellt. Processen mot en certi fiering blir därmed snabbare och enklare. Ny vd på Glafo Marianne Grauers, 46, har utsetts till ny vd för Glafo Glasforskningsinstitutet i Växjö. Hon tillträder tjänsten 1 juni. Marianne Grauers kommer närmast från Trafik verket där hon bland annat ansvarat för den byggrelaterade FoU-verksamheten. Ny sik-ordförande Christer Åberg, chef för Arla Foods Sverige, har utsetts till styrelseordförande för SIK. Många laserpekare är undermärkta Många länder har infört förbud mot att använda laserpekare över en viss effekt på allmän plats. I Sverige sattes gränsen i början av 2009 vid 5 mw. Mätteknik En effekt av förbudet är att polisen har lättare att beslagta pekare. För att kunna döma ut straffpåföljder skickas lasrarna till labb, som SP, för undersökning. Vi har fått in ett stort antal laserpekare från olika polismyndigheter. Polisen vill veta vilken effekt pekarna har. Vi mäter även vilken våglängd de arbetar vid, det vill säga färgen, säger Per Olof Hedekvist på SP. Det är inte färgen som skadar Han vill passa på att avliva en myt: De gröna lasrarna är inte farligare än de med andra färger. Det är effekten som orsakar skador, inte färgen. Samtidigt visar SPs mätningar att många beslagtagna laserpekare är undermärkta. Per Olof Hedekvist säger att många pekare är märkta med <5 mw, men i själva verket ligger de ofta i effektlägena mw. 5 mw grönt laserljus är tillräckligt för att peka på OH-duken vid presentationer. Ett lasersikte bör inte heller vara starkare för att inte blända skytten. Det finns inget egentligt användningsområde för starkare handhållna lasrar. Onödiga missuppfattningar Personal från SP anlitas nu även för att utbilda poliser om laserpekarna och vilka risker de medför. Under utbildningarna försöker man dämpa den värsta oron. Att bli träffad av en laserpekare är inte riktigt lika farligt som många tror, hävdar Per Olof Hedekvist. Missuppfattningar skapar onödig stress. Den värsta laserpekaren vi mätt upp inne- Gröna laserpekare är inte farligare än andra. Däremot syns de bättre, säger Per Olof Hedekvist. bar en hög skaderisk, men den är rejält dyr och därmed ovanlig. De vanligaste kan ge besvär och en viss risk för ögonskador, men risken för bestående men är låg. staffan ljung Fotnot: SI-enheten för effekt är watt. En mw är en tusendels watt. foto dick gillberg juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 5

6 nyheter Ny YKI-ordförande Vid YKIs stämma i mars valdes Per Lindberg, vd i Billerud, till ny styrelseordförande. hallå där... Annika Gram, industridoktorand på CBI, som har presenterat en avhandling om simulering av självkompakterande betong. Vad är så spännande med betong? Betong är spännande eftersom den kan blandas och användas både på ett väldigt enkelt sätt och likaså kan designas till ett high-tech material för komplicerade användningsområden. Vad gjorde du innan du började på CBI? Jag jobbade inom entreprenörsbranschen på PEAB på olika projekt, ofta med just betong. Vilken nytta har byggbranschen av din forskning? Att kunna simulera en komplicerad gjutning innan den utförs i verkligheten ger möjlighet att undvika onödiga misstag. Man sparar tid, pengar och miljö. Detta är projektets framtidsvision! Vad inriktar du dig på framöver? Fortsatt simulering med fler modeller och nya möjligheter. staffan ljung Antalet bränder i skolor och förskolor, som till exempel denna i Västerås i maj 2009, har ökat igen efter en minskning under Närmare hälften av bränderna visar sig vara anlagda. Kraftig ökning av anlagda skolbränder En studie visar att allt fler skolor sätts i brand. År 2008 anlades 270 skolbränder. Brandskydd Antalet anlagda skolbränder nådde en topp under 2006 med 257 fall, men antalet sjönk under 2007 till 198. Därefter ökade de igen under 2008 till 270. Det här visar en granskning av brandstatistik som gjorts av SP på uppdrag av Brandforsk. Statistik från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap) som sammanställer information från räddningstjänstens insatsrapporter, från Göteborgs stads försäkringsbolag Göta Lejon samt från Försäkringsförbundet har undersökts. Vi ser att antalet bränder i skolor har stigit kraftigt under senare år och att nästan hälften av alla skolbränder är anlagda, säger Per Blomqvist, brandforskare på SP. Det är svårt att helt eliminera risken för anlagd brand. Statistikstudien är ett första steg i en längre process för att minska konsekvenserna av anlagda bränder främst på skolor och daghem. För att identifiera var man bäst gör insatserna är det viktigt att ha så mycket fakta om inträffade anlagda bränder som möjligt, säger Per Blomqvist. staffan ljung foto peter arwidi/scanpix 6 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

7 Mindre buller och vibrationer Flervåningshus med lätt stomme blir allt vanligare. Samtidigt medför det ökade risker för ovälkomna ljud och vibrationer, trots att kraven i byggreglerna uppfylls. Nystartade projektet AkuLite ska råda bot på detta. Målet är att utveckla ljud- och vibrationskriterier som stämmer väl överens med människors upplevelser. Dagens kriterier är utformade för tunga byggsystem, säger Klas Hagberg, projektledare på SP Trätek. AkuLite är ett treårigt projekt som leds av SP Trätek. Nya jobb i SP-koncernen SP-koncernen växer. Det innebär att antalet anställda ökar. Vi räknar med att anställa uppåt 100 personer enbart på moderbolaget i år, säger Yvonne Kristiansson, biträdande HR-chef. Tillväxt finns med som en del i SP-koncernens långsiktiga strategi. Ökad synlighet och starkare konkurrenskraft är några tungt vägande skäl. Ett annat skäl är satsningen på kompetensplattformarna. Ska de ökade statliga kompetensmedlen som vi får ge maximal utväxling, så måste personalstyrkan öka. Vi har förstås också pensionsavgångar och medarbetare som säger upp sig att kom pensera för. Bygg fuktsäkert På sajten fuktsakerhet.se finns fakta om fuktskador, inventeringar och mätningar. SP och Formas står bakom. Stopp för små klättrare Hur skyddar man små barn från att drunkna i pooler eller att falla från balkonger? I rapporten Child safety barri ers har SP studerat beteendet hos barn i åldrarna 4 6 år. Barnsäkerhet Drygt 150 barn på en rad förskolor fick klättra över specialkonstruerade hinder under tidtagning. Det är kanske ingen nyhet för de flesta föräldrar, men vi ser att många barn klättrar mycket skickligt. Det innebär att det är svårt att tillverka bra skydd. Viktigt är att försöka fördröja tiden det tar för barn att forcera hinder, så att någon i omgivningen hinner avvärja faran, säger Erica Waller på SP. Försöken visade att hinder som lutade inåt, mot barnet, var mest effektiva. Hinder av det slaget stoppade nästan 90 procent av barnen. Inget barn klarade av att ta sig över inom tio sekunder. Ett annat resultat av försöken visade att vertikala hinder med höjder på 1,1 1,2 meter kunde forceras av hälften av barnen inom 30 sekunder. Även barn i de lägre åldrarna klarade detta. RFID-transpondrar*) avsedda för stockmärkning. Plankkodningsteknik för att följa upp sågutbytet från en stock. Det är två konkreta resultat från träforskningsprojektet Indisputable Key som blivit klart under våren. Försöken genomfördes under noggrant kontrollerade former. Först vägdes och mättes barnen. Därefter fotograferades och filmades de under klättrandet. På så vis kunde forskarna se exakt hur barnen bar sig åt. I dag finns inga heltäckande europeiska standarder för produkter som ska hindra barn att nå farligheter. Men arbetet har startat. EU gav nyligen mandat till en arbetsgrupp att utveckla en ny standard. ANEC, European Association for Consumer Representation in Standardisation, och SP deltar. Child safety barriers (SP Rapport 2009:32) kan laddas ner på under fliken Publikationer. staffan ljung Resultatet av tre års träforskning klart Träteknik Vid ett avslutningsseminarium i Paris i mars presenterades och demonstrerades resultaten från projektet. Under drygt tre år har teknik utvecklats för att följa upp och styra omvandlingen från träd till träprodukter. Automatisk spårbarhet är grundkomponenten för att följa råvaran från stock till färdig produkt. Genom att välja rätt råvara minskas spillet. Produktionsresurserna kan i stället användas till ökad produktion. Många processer ingår, från fällningen av trädet till framtagningen av träkomponenterna i exempelvis ett fönster. Sammantaget ska projektet ge både bättre trävaror och bättre produktionsekonomi, säger Richard Uusijärvi, projektkoordinator på SP Trätek. Indisputable Key är det största EU-projektet som SP någonsin har koordinerat. Budgeten har totalt omfattat 120 miljoner kronor. Mer finns på *) RFID (Radio Frequency IDentification), teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen som kallas för taggar. staffan ljung foto sp juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 7

8 miljöforskning Nej, förstås inte men vad vet vi egentligen om tjänstekonsumtionens miljöpåverkan och hur kan man mäta och jämföra den? På uppdrag av Västra Götalandsregionen kartlägger SP vad forskningen vet om miljöpåverkan från tjänster i allmänhet och kulturverksamhet i synnerhet. Vår slutsats hittills är att det är missvisande att anta att tjänster generellt är ett bättre konsumtionsalternativ ur miljösynpunkt. Däremot tror vi att kultur- och tjänstesektorn har ett stort erbjudande till miljön om man vet hur man ska ta tillvara de möjligheter man har att vara ett miljösmart konsumtionsval, säger Jessica Algehed som är projektledare och ansvarig för SPs energi- och miljösystemanalytiska verksamhet. Enligt Jessica Algehed är nästan alla tjänster sammankopplade med användning av en mängd produkter och det är därför mer relevant att prata om tjänste- och produktsystem. Dessa system kan vara bättre eller sämre för miljön. Transporter har stor betydelse för hur miljöfoto istockphoto Är bio och teater mer Att det är mer miljösmart att köpa tjänster i stället för saker är ett påstående som de senaste åren kommit att framstå som en sanning. Politiker såväl som miljöorganisationer säger sig vilja styra vår konsumtion från det materiella till det immateriella för att rädda miljön och klimatet. Men är det så enkelt? text Kajsa Winnes 8 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

9 Det är framför allt genom att tränga undan annan konsumtion med högre miljöpåverkan som tjänster kan ses som ett bra alternativ ur miljösynpunkt. SP ska nu kartlägga vad forskningen vet om miljöpåverkan från i synnerhet kulturverksamhet. foto Jonas Kündig/göteborgs stadsteater foto istockphoto miljösmart än prylar? bra ett system är. Till exempel har ett kringresande teatersällskap troligtvis lägre miljöbelastning än en institutionsteater dit många besökare reser långt för varje föreställning. Annan konsumtion trängs ut Det är framför allt genom att tränga undan annan konsumtion med högre miljöpåverkan som tjänster kan ses som ett bra alternativ ur miljösynpunkt. Det kan handla både om att köpa en tjänst med samma funktion som en produkt, till exempel ett medlemskap i en bilpool, och om att köpa en tjänst som gör att man inte har råd att köpa en vara med högre miljöbelastning. Tjänster kan också bidra till minskad miljöpåverkan genom att påverka vårt beteende, till exempel energirådgivning, utbildning och budskap i konsten. För att veta hur en ökad tjänstekonsumtion kan bidra till en positiv miljöutveckling måste vi ha koll på både tjänstens miljöpåverkan och människors konsumtionsbeteende. Annars vet vi ju inte vad som är jämförbart och möjligt att förändra. En tröja är ju inte automatiskt utbytbar mot ett teaterbesök även om det visar sig att det är bättre för miljön att lägga pengarna på teatern, säger Jessica Algehed. Därför samarbetar vi med miljösystemforskare vid Chalmers och konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet. Ett jättespännande område Projektet går nu vidare med två parallella examensarbeten där miljöpåverkan och konsumtionsmönster kring Göteborgs Stadsteater, Regionteater Väst och Göteborgsoperan ska kartläggas. I förlängningen tror vi också att det är viktigt att studera andra effekter av ökad tjänstekonsumtion än rent miljömässiga, till exempel att människ or mår bra och får mer fritid. I större skala kommer det troligtvis också att få effekt på ett lands ekonomi. Det här är ett jättespännande område att utforska, säger Jessica Algehed. n Jessica Algehed foto dick gillberg juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 9

10 porträttet Lisas forskning går på ren känsla Hur uppfattar människor ytor? Ämnet intresserar många företag som vill tillverka attraktivare produkter. Lisa Skedung på YKI har nyligen publicerat en licentiatavhandling som bjuder på nya kunskaper. Förutom ytkemi är triathlon ett av hennes stora intressen i livet. text staffan ljung foto Mona Heijbel Taktil perception är det vetenskapliga namnet på det som Lisa Skedung arbetar med. Upplevd känsel skulle man kunna säga på vardagssvenska. I hennes projekt, som ingår i excellenscentret Codirect (Controlled Delivery and Release Cent re), samarbetar ytkemister med psykologer på ett tvärvetenskapligt sätt. Målet med avhandlingen var att bestämma hur materials olika ytegenskaper påverkar upplevd taktil perception. Lisa Skedung har låtit försökspersoner känna på pappersytor, närmare bestämt tryckpapper. Därefter har de fått beskriva sina upplevelser. Eftersom taktil perception innebär kontakt och relativ rörelse mellan hud och ytor, har jag studerat fysikaliska egenskaperna som friktion samt ytans topografi. I min avhandling presenterar jag en metod för att mäta just friktion mellan fingrar och ytor, förklarar Lisa Skedung. Flera företag nyfikna Resultaten av hennes forskning har många tänkbara användningsområden. Genom att kontrollera ytornas kemi, struktur och friktion på en produkt kan tillverkaren påverka hur användaren upplever den. Det är av intresse, inte minst för pappersindustrin. Lisa Skedung berättar att flera företag är nyfikna på avhandlingen, däribland stora multinationella företag inom konsumentvaror. Tänkte bli naprapat Efter naturvetenskapliga studier i gymnasiet planerade hon att utbilda sig till något som passade hennes stora idrotts intresse. Idrottslärare eller naprapat var några tänkbara yrken. Till slut blev det KTH och en civilingenjörsutbildning i kemi och kemiteknik. Efter fem år tog hon examen. Redan då fanns tankar på att doktorera. Men det skulle dröja ett par år innan rätt projekt dök upp. Den tiden ägnade hon åt att jobba som studievägledare på KTH. Jag trivdes väldigt bra med det yrket. Det var ett väldigt socialt arbete och stimulerande att hjälpa andra. Under åren på KTH mötte Lisa Skedung också fakta lisa skedung Ålder: 29 Bor: Stockholm Familj: Sambo och barn på gång. Dold talang: Bra på att blanda Strawberry Daiquiris. Lisa tränar cirka fem gånger i veckan för att klara långlopp på skidor under vintern och triathlontävlingar på sommaren. Triathlon handlar om att simma, cykla och löpa allt i ett svep. Lisa Skedung befinner sig på nivån strax under Sverigeeliten. Själv beskriver hon sig som en elitmotionär. 10 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

11 fakta Codirect, Controlled Delivery and Release Centre, startades i slutet av 2006 och är ett av åtta Institute Excellence Centres som finansieras av Vinnova, KKstiftelsen och SSF. Centrumet bedriver sin verksamhet vid YKI. Forskningen syftar till att utveckla metoder för att kontrollera leverans och frisättning av aktiva substanser så att rätt mängd kemikalie frigörs på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt takt. Handpåläggning. Lisa Skedungs forskning handlar om hur ytor upplevs mot huden. I sin avhandling presenterar hon en metod för att mäta friktionen mellan fingrarna och ytan. många lärare och professorer. En av professorerna, Mark Rutland, höll i ett nytt spännande projekt som hon sökte till som doktorand. I augusti 2007 inledde hon doktorandstudierna och i februari 2010 var det dags för halvtid, licentiatexamen. Modeller är nästa steg Nästa steg i Lisa Skedungs forskning är att arbeta mer med modellsystem, modellytor, som sedan ska användas i perceptionsstudier. Jag kommer att tillverka modellytor och sedan mäta de fysikaliska egenskaper på dem. Till sist kopplas de mätningarna till den upplevda känseln. Speciellt ytråhet och friktion är något jag vill fortsätta att fokusera på. Även verkliga material kommer att studeras. Hittills har Lisa Skedung koncentrerat forskningen på tryckpapper. Framöver tror hon att det mer kommer att handla om mjukpapper, som näsdukar och toapapper men också skönhetsprodukter. Jag tror mycket på det här ämnet, taktil perception, som bara är i startfasen. Det finns en stor potential och många spännande tillämpningsområden, inte enbart när det gäller papper. Kosmetika är ett exempel. Överhuvudtaget är ytor som människor kommer i kontakt med ett lockande område för många. n juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 11

12 Att prova ett kassaskåp innebär kort och gott att man begår ett regelrätt inbrott i skåpet. Peter Blomgren använder vissa, specificerade inbrottsverktyg. Tiden det tar att komma in i skåpet registreras noggrant. Ju längre tid det tar, desto säkrare anses skåpet vara. Tidsåtgången är även kopplad till den inbrottsklassning som skåpet får. 12 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

13 säkerhet Handfasta tester av inbrottsskydd Gnistor och flisor yr när SPs Peter Blomgren arbetar sig in i det 500 kilo tunga kassaskåpet. Inbrottsförsöket är en del i SPs strävan att få ett europeiskt godkännande för att kunna utföra uppdrag enligt en ny provningsstandard. text staffan ljung foto dick gillberg Känsliga ritningar, värdeföremål, vapen, kontanter, smycken Behovet av att skydda värdefulla, farliga eller oersättliga föremål ökar. Det ökar i sin tur efterfrågan på kassaskåp, vapenskåp och dörrar och fönster som är dokumenterat motståndskraftiga mot inbrott. SP, som arbetat länge inom området, satsar nu på att förstärka och bredda sin kompetens ytterligare. Ny utrustning En ny rigg där dörrar, portar och fönster kan provas. En ny lokal som klarar att hantera kassaskåp som väger flera ton och en fullständig uppsättning verktyg, lämpliga för att begå inbrott, hör till nyinvesteringarna som SP gjort. Målet är att få ett godkännande för den europeiska standarden EN Vi ser att intresset för säkerhetslösningar blir allt större. På flera områden är det också nya lagkrav som driver på, till exempel när det gäller vapenskåp. Sammantaget skapar det ökad efterfrågan från företag som vill ha sina produkter säkerhetsklassade och certifierade, säger Lars Andersson, expert på hållfasthetsfrågor på SP. Ny marknad öppnar sig SP är redan ackrediterade av Swedac för standarden EN , men med ett europeiskt godkännande från European Security System Association, ESSA, öppnar sig en väsentligt större marknad. Det gynnar även svenska kunder som kan få provningar utförda på hemmaplan. Vi blir också mer kompletta som leverantör. Vår brandenhet har sedan länge utfört brandprovningar på dessa produkter och är sedan tidigare anslutna till ESSA. När vi nu är betydligt vassare på inbrottsskydd skulle man kunna beskriva SP som något av en one stop shop på området, säger Lars Andersson, som hoppas på ett godkännande under hösten n Allt fler vill skydda sina värdeföremål. Det ökar efterfrågan på säkerhetsklassade kassaskåp, säger Lars Andersson. juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 13

14 våra kunder mindre papper i labbet Digitala kalibreringsbevis sparar tid och pengar för SCA Hygiene Products. Företaget är bland de första att använda SPs nya webbtjänst som minskar pappersarbetet. text staffan ljung foto Bo håkansson Tjockleksmätare, centrifuger, manometrar, fuktighetsmätare, tejpapplikatorer, vågar, dragprovare listan över mätdon som används på SCA Hygiene Products laboratorier i Mölndal kan göras lång. Hastighet, tid, längd och massa är några storheter som laboratorieingenjörerna måste ha kontroll på. Företaget tillverkar och marknadsför allt från blöjor och bindor till toalettpapper och näsdukar. Eftersom det rör sig om produkter som ofta används direkt på huden och av små barn är det extra viktigt med hög och jämn produktkvalitet. Här har kalibreringen en nyckelroll. De flesta mätdon kalibreras på plats av SPs personal. En hel del utrustning kräver dock tillgång till mer avancerad mätteknik och transporteras till SP i Borås. Vi använder uppemot 500 olika mätdon och de kalibreras vid två omgångar per år, säger Camilla Peterson på SCA Hygiene Products. 14 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

15 En stor mängd olika mätdon används på SCA Hygiene Products. Camilla Peterson ansvarar för koordineringen av dess kalibrering. Eddie Hasth på SP arbetar med kalibreringar och har också varit med och utvecklat den nya webbtjänsten. juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 15

16 våra kunder Meningen är att kunden ska få bra överblick och full kontroll över sina mätdon Eddie Hasth Hon ansvarar för koordineringen av alla mätdon och håller i kontakterna med SP som fått i uppdrag att lösa i stort sett hela företagets behov av kalibreringar. Camilla Peterson är också en av totalt cirka 90 laboratorieingenjörer som har sin arbetsplats i Mölndal. Samtliga har tillgång till det nya, digitala mätsystemet. Stora mängder mätdata Cirka 500 mätdon som kalibreras två gånger årligen innebär stora mängder mätdata som ska lagras och vara lättillgängliga vid revisioner och kvalitetskontroller. Traditionellt har detta skett med hjälp av papper. Kalibreringsbevisen har skrivits ut på SP, postats och samlats i pärmar hos SCA Hygiene Products. Under hösten 2009 startade digitaliseringen av kalibreringarna. När Camilla Peterson och hennes kollegor nu vill titta på ett dokument, så loggar de bara in på SPs lösenordsskyddade kundwebbplats. Där finns hela mätdonsregistret, kalibreringsstatus för varje mätdon och kalibreringsbevis. Meningen är att kunden ska få bra överblick och full kontroll över sina mätdon, säger Eddie Hasth som varit med och utvecklat systemet i egenskap av mätexpert på SPs Mått- och Viktenhet. Skräddarsytt för kunden Han berättar att SCA Hygiene Products, som är en stor kund, har fått en hel del funktioner skräddarsydda. Mindre kunder klarar sig oftast bra med det standardpaket funktioner som SP tillhandahåller. Camilla Peterson är en av totalt cirka 90 laboratorieingenjörer som har sin arbetsplats i Mölndal. Camilla Peterson tycker att systemet är överskådligt och fungerar bra. Vi får bättre koll och sparar tid genom att komma bort från pappershanteringen, konstaterar hon. n fakta Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjuk papper, förpackningslösningar, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i drygt 100 länder. Mer på sca.com SPs kundwebbplats gör det bland annat möjligt att: ladda ner kalibreringsbevis få överblick över hela mätdonsregistret få information om vilka mätdon som är aktuella för kalibrering se historik för alla mätdon boka kalibreringar hitta kontaktpersoner för tekniska frågor Kalibrering sker genom att ett mätdon jämförs med en känd normal. Kalibreringen är alltså en mätning av hur rätt eller fel mätdonets värde är vid en viss tidpunkt och vid vissa specificerade betingelser som temperatur och luftfuktighet. 16 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

17 metallteknik Koppar som ny efter 20 år Korroderar koppar i rent, syrefritt vatten? Svaret på den frågan har betydelse för lagringen av det svenska kärnavfallet. Ett prov som lagrats 20 år på SP kan ge ny information. text staffan ljung foto dick gillberg SKB, Svensk Kärnbränslehantering, har i uppdrag att sköta slutförvaret av det uttjänta bränslet från de svenska kärnkraftverken. Tekniken man tänker använda sig av bygger på att det använda kärnbränslet, efter mellanlagring i Clab utanför Oskarshamn, kapslas in i koppar. Kapseln är en av de barriärer som hindrar radioaktiva ämnen från att komma ut i omgivningen. De täta kopparkapslarna ska till sist placeras i urberget på cirka 500 meters djup, inbäddade i bentonitlera. När deponeringen är klar försluts tunnlar och bergrum. fakta Kapselns prestanda: Kopparkapseln som ska innesluta det använda kärnbränslet är nästan fem meter lång och har en diameter på drygt en meter. Den väger mellan 25 och 27 ton när den är fylld med använt kärnbränsle. Ytterhöljet består av fem centimeter tjock koppar som skyddar mot korrosion. Inuti finns en insats av segjärn (ett slags gjutjärn) för att ge hög hållfasthet. Källa: SKB Isoleras i år Det använda kärnbränslet måste isoleras från människor och natur i minst år. En oerhörd tidsrymd, som självklart ställer enorma krav på kapslarnas motståndskraft. En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om att deras förmåga att motstå korrosion, rost. Debatten har på senare år varit het om huruvida koppar kan motstå korrosion i en syrefri miljö under en mycket lång tidsrymd, berättar Kenneth Möller, forskare på SP. Kopparprovet stod sig fint I början av 90-talet fick SP en förfrågan om att delta i en studie som initierades av dåvarande Statens Kärnbränslenämnd. Studien gick ut på att upprepa försök som en KTH-forskare tidigare utfört kring kopparkorrosion. Kenneth Möller var den som ansvarade för undersökningen för drygt 20 år sedan. Provrör innehållande rent vatten och koppar förslöts med platina- och palladiumbleck. Proverna exponerades sedan för en temperatur på 50 C under upp till ett år. Ett av proven sparades på SP och plockades fram i slutet av Det intressanta vi då noterade var att vi inte kunde uppmäta någon signifikant korrosion av koppar. Dessa rön väckte en del uppståndelse, säger Kenneth Möller. Kenneth Möller visar upp den lilla behållaren som innehåller koppartrådar och vatten. I mars 2010 beslutade SKB att starta ett projekt där nya experiment ska genomföras för att reda ut frågan om koppar kan korrodera i syrefri miljö. Noggranna analyser av kopparprovet från SP ingår också. Vi vill helt enkelt reda ut den här frågan en gång för alla. En internationell konferens om kopparkorrosion i november 2009 bekräftade att det som hittills presenteras inte räcker för att dra några slutsatser. Samtidigt efterlyste man ytterligare forskning, och det är det vi initierar nu, säger Peter Wikberg, forskningschef på SKB. n juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 17

18 skogsbruk Snytbaggen skadar unga trädplantor när den äter barken. METOD FÖR ATT BEGRÄNSA SPRIDNING AV INSEKTICID I NATUREN Insekticiden som används är porös. Det nya med metoden begränsar spridningen av insekticid i naturen genom att man har skapat en partikel med ett hårt skal. Skalet omger den verksamma substansen och gör det möjligt att blanda den som en tillsats i en vattenlöslig och miljövänlig färg. hårt skal ca 10 mm cm porös insekticid Snytbagge (Hylobius abietis) Färgen sprutas på nedre delen av stammen på plantorna före utsättning. 18 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

19 Färg ger förbättrat skydd mot snytbaggar Specialtillverkad färg som blandas med insekticider kan långtidsskydda unga gran och tallplantor från snytbaggar. I Småland pågår lovande försök i samarbete mellan YKI och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Innovationsbron finansierar. text staffan ljung grafik martin gradén Den glupska snytbaggen är ett gissel för skogsägarna. De vuxna baggarna äter den färska barken på unga barrträd. Traditionellt skyddas gran- och tallplantor med hjälp av insekticider som appliceras genom besprutning. Varje år planteras, enligt Kemikalieinspektionen, cirka 300 miljoner plantor varav ungefär 100 miljoner är behandlade med kemiska skydd mot snytbagge. Utan behandling kan upp till 80 procent av plantorna skadas svårt eller dö. En nackdel med den traditionella besprutningsmetoden är att insektsmedlet relativt snabbt försvinner, berättar Anders Larsson, forskare på YKI. Ungefär en säsong brukar skyddet räcka. Därefter måste man bespruta plantorna på nytt. Det kostar förstås både tid och pengar för skogsägarna. Frigörs i långsam takt På YKI har man sedan flera år forskat inom något som kallas kontrollerad frisättning. Genom att se till att de verksamma beståndsdelarna i till exempel mediciner eller insekticider frigörs i långsam och kontrollerad takt kan man skapa medel som har effekt under lång tid. Anders Larsson hämtade teknik från forskningsområdet och skapade en slags målarfärg genom att blanda vatten, bindemedel, additiver och den inkapslade insekticiden (se grafik). Finessen är dels att färgen fäster väl på barken så att insekticiden hamnar där skyddet mot snytbaggar behövs, dels att insekticiden sipprar ur inkapslingen i den takt som behövs för att skydda plantorna. Processen för att åstadkomma inkapslingen är enkel och skalbar med råvaror som är kommersiellt tillgängliga på marknaden, säger Anders Larsson. Lyckad första säsong Asa är en försökspark och fältforskningsstation i Småland som drivs av SLU. Där har man behandlat flera hundra plantor med färgen innan de har planterats. Nu har en säsong passerat och resultaten är, enligt Anders Larsson, goda. Vi ser att betydligt färre plantor har fått skador från snytbaggarna. Nu ska vi samla in mer data. Jag räknar med att vi kan ha en slutrapport framme i slutet av 2010, säger han. Användningen av insekticider kommer att minska i det svenska skogsbruket. Ett skäl är att olika miljöcertifieringssystem (till exempel FSC) inte tilllåter dessa. Anders Larsson tror dock att den YKIutvecklade frisättningstekniken kan ha en framtid i varmare länder till exempel som skydd mot termiter. n fakta Snytbaggen är en skalbagge, cirka 1 cm lång. Biologiskt tillhör den familjen vivlar och släktet Hylobius. När vi i Sverige pratar om snytbagge menar vi oftast den vanligaste arten, Hylobius abietis. Källa: Sveaskog kontakt anders.larsson@yki.se +46 (0) juni 2010 TEKNIK;FORSKNING 19

20 energiteknik Historiska hus mer energisnåla i framtiden Går det att minska energianvändningen i kulturhistoriskt värdefulla byggnader samtidigt som man behåller deras särart? SP söker svaret i en förstudie på uppdrag av Energimyndigheten. Besparingar på procent hoppas forskarna nå på sikt. text staffan ljung foto dick gillberg Det gäller att bevara äldre fönsters utseende så gott det går, samtidigt som man tar hänsyn till moderna krav på energieffektivitet. Fredrik Ståhl på SP leder förstudien. Han berättar att arbetet har rötterna i energikrisen under 1970-talet. Den ledde till att många byggnader, både kulturhistoriskt värdefulla och andra, förvanskades och förstördes på olika sätt allt i det lovvärda syftet att spara energi. Resultaten var i många fall avskräckande och det fanns få lyckade exempel där man tagit tillräcklig hänsyn till byggnadens ursprungliga arkitektur och karaktär. Det var inte enbart utseendet på husen som förändrades. Det uppstod även problem med fukt och röta i konstruktioner där man utfört åtgärder felaktigt. Många gånger blev inte heller minskningen i energianvändning så stor som man hade förväntat sig eftersom man oftast inte såg till helheten, säger Fredrik Ståhl. Stor besparingspotential I dag undantas kulturhistoriskt värdefulla byggnader i de flesta fall från krav på energieffektivisering, just beroende på att de anses vara svåra att åtgärda på ett sätt som inte medför förstörelse och förvanskning av värden och inventarier. Fredrik Ståhl säger att det finns en stor besparingspotential inom denna grupp av byggnader, både vad gäller energi, miljöpåverkan och uppvärmningskostnader. Viktigt är, menar han, att man tar hänsyn till varje byggnads unika förutsättningar. En universitetsbyggnad, som används varje dag, kräver andra hänsyn jämfört med exempelvis en kyrka som kanske bara används några gånger i veckan. Målet för vårt arbete är att vi ska få fram tillräcklig kunskap för att kunna minska energianvändningen med procent och samtidigt förbättra innemiljön, bevara de kulturhistoriska värdena och förlänga byggnadernas livslängd. Intervjuer med fastighetsägare Förstudien har flera syften. Ett är att via litteraturstudier sammanställa dagens kunskap om hur man energieffektiviserar och renoverar historiskt värdefulla byggnader. Fokus är på byggnader som används som bostäder, kontor, skolor och kommersiella lokaler. Förutom energieffektivisering och hänsyn till kulturhistoriska värden kommer även aspekter som termisk komfort, luftkvalitet, fukt- och mögelproblematik, miljöanpassning och beständighet att tas upp. Intervjuer med fastighetsägare på en rad orter i Sverige finns också med i forskarnas arbete. Vi vill få en bild av dagens problem och se vilka åtgärder som har genomförts. Vi ska också ta fram statistik över nuvarande energianvändning, säger Fredrik Ståhl. Identifiera kunskapsluckor Ett annat syfte är att identifiera vilka kunskapsluckor som finns på området. Kunskapen om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska tas om hand på ett energieffektivt sätt utan att hota konstruktion, inredning, funktion och inventarier är relativt begränsad. Det gäller både i Sverige och i övriga Euro- 20 TEKNIK;FORSKNING juni 2010

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF Infravärme Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF - Infravärme En av de bästa Infravärmare alternativen som marknaden kan erbjuda idag. Förutom att den är energieffektiv så är den också

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Gröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018

Gröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018 Gröna Obligationer Återrapportering 2018 I september 2017 emitterade Sveaskog en ny obligation på totalt en miljard kronor under ett nytt grönt ramverk. Principerna bakom ramverket kallas för Green Bond

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller Energi ur ett användarfokus Lisa Ossman och Carolina Hiller ExSPerience Att mäta det omätbara ExSPerience Vision Med människan i fokus bidra till hållbara lösningar som långsiktigt kan medverka till att

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation

Läs mer

Certifiering. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Certifiering. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Certifiering Profilområde Certifiering SP-koncernen har en omfattande certifieringsverksamhet som sträcker sig över många branscher, produkter och teknikområden.

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Skogsindustriernas utmaningar

Skogsindustriernas utmaningar Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.

Läs mer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VIDA Hållbarhetsrapport 2018 VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon Ola Pettersson Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och Material ENHET: Jordbruk och Livsmedel 1945 startades

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka?

Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka? Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka? Norra Gotlands Pastorat har blivit en Smart Kyrka, de sänker sina energikostnader med 30 procent med hjälp av Vattenfalls Energikontrollen och smarta

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se

Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL

WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL HÅLLBARA MATERIAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Utveckling av nya hållbara material är nödvändig för att minska vår miljö- och klimatpåverkan.

Läs mer

Nätverket för vindbruk

Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen

Läs mer

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Ansökan om forskningsmedel inom forskningssatsningen Anlagd Brand Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Brandskydd, strategi... och tid

Brandskydd, strategi... och tid Brandskydd, strategi... och tid 2 DET HANDLAR OM ATT VINNA VARJE LOPP MOT LÅGORNA. Den viktigaste faktorn för att stoppa en brand är tiden. Ju tidigare du kan upptäcka en begynnande brand desto mer tid

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Energimyndighetens satsningar på grön IT

Energimyndighetens satsningar på grön IT Energimyndighetens satsningar på grön IT IT-chef Björn Lundkvist med myndighetens solceller i bakgrunden. För Energimyndigheten är grön IT viktigt Vi ska leva som vi lär och vara ett föredöme för andra

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vi är framtidens byggande.

Vi är framtidens byggande. Vi är framtidens byggande. Vi är din leverantör. Vad du än ska bygga. Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden.

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

TILL KEMILÄRARE SOM VILL MÖTA FRAMTIDEN I SKOGSINDUSTRIERNAS HÖSTFORTBILDNING 2008

TILL KEMILÄRARE SOM VILL MÖTA FRAMTIDEN I SKOGSINDUSTRIERNAS HÖSTFORTBILDNING 2008 TILL KEMILÄRARE SOM VILL MÖTA FRAMTIDEN I SKOGSINDUSTRIERNAS HÖSTFORTBILDNING 2008 Södra Cell Värö 28-29 oktober 2008 Kommentarer från tidigare fortbildningar Några kommentarer från deltagarna 2007 på

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer