Produktion och ekonomi Sammanställt av Jonathan Sorby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktion och ekonomi Sammanställt av Jonathan Sorby"

Transkript

1 Vattenkraft i Norra Östersjöns vattendistrikt Produktion och ekonomi Sammanställt av Jonathan Sorby

2 Vattenkraftproduktion i Norra Östersjöns vattendistrikt samt produktionsvärde och anläggningsvärde Den totala genomsnittliga årsproduktionen i Norra Östersjöns vattendistrikt är MWh per år. Hos fyra mindre anläggningar är inte årsmedelproduktionen känd, och därmed inte medräknad. Anläggningarna är av mindre storlek och påverkar inte storleksordningen. Nedan ses en tabell över hur kraftproduktionen är fördelad med avseende på avrinningsområde. Avrinningsområde Antal kraftstationer Norrström (61) varav 143 st MWh Arbogaån (61A) [3 utan känd produktion] 67 st MWh Eskilstunaån (61D) [1 utan känd produktion] 29 st(2 kraftverk vid två anläggningar) MWh Fyrisån (61F) 1 st 800 MWh Hedströmmen (61G) 12 st MWh Kolbäcksån (61J) 25 st MWh Mälarens närområde (61L) 1 st 70 MWh Råckstaån (61N) 1 st 230 MWh Svartån (61P) 3 st MWh Sagån (61O) 2 st MWh Örsundaån (61R) 2 st 130 MWh Tämnarån (54) 4 st MWh Tyresån (62) 1 st MWh Nyköpingsån (65) 17 st MWh Kilaån (66) 5 st MWh Totalt: 170 st MWh Genomsnittlig årsproduktion Produktionen varierar från år till år beroende på avrinningen. Ett våtår är produktionen över den genomsnittliga produktionen medan det under ett torrår är under. Dock kan det vara så att avrinningen inom vissa avrinningsområden är låg medan den för andra delar av distriktet kan vara hög. Värdena varierar mellan plus 40 % och minus 40 % och hamnar då mellan MWh varje år. Beroende på elpriset samt priset på elcertifikaten varierar också inkomsten från år till år. Svensk vattenkraftförening uppskattar i en bilaga till sin skrift småskalig vattenkraft att intäkterna från el, elcertifikat och nätnytta är ungefär 73 öre/kwh vilket är 730 kr/mwh. Elförsäljningen står för 40 öre/kwh, elcertifikatförsäljningen för 30 öre/kwh och nätnyttan för 3 öre/kwh. Intäkterna skulle då hamna mellan 182,5-423,4 miljoner kronor varje år. Dock sker nästan 30 % av produktionen från anläggningar som inte har elcertifikat. Intäkterna för de anläggningarna per år blir då 43 öre/kwh. Totalt blir intäkterna per år ,2 miljoner kronor för alla kraftverk i distriktet. Från skatteverket har uppgifter från 127 anläggningar erhållits med taxeringsvärden. Den totala summan uppgår till 721,4 miljoner kronor. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet under Marknadsvärdet för de 127 anläggningarna uppgår då till 961,9 miljoner kronor. De anläggningar står för över 96 % av den totala produktionen vilket gör att det totala värdet för alla anläggningar bör uppgå till ungefär 1 1,5 miljarder kronor. 2

3 Lokalisering av vattenkraftanläggningar inom Norra Östersjöns vattendistrikt

4 Anläggning och beräknade värden för produktion, intäkter och marknadsvärde Anläggningens namn Huvudvattendrag Normalårs Installe Utbygg Max produktion rad nadsvattenf (MWh) effekt (kw) öring (m³/s) Fallhöj d (m) Antal enhete r Intäkt elförsäljning 2007 Årspris i kr/mwh 280 Intäkt elcertifikat 2007 Årsmedelpris i kr/elcertifikat 195 Totala intäkter 2007 Uppskattat marknadsvärde enl Skatteverket 4000 kr/årsmwh Axbergshammar Arbogaån , kr kr kr kr Brattfors G1 Arbogaån , kr kr kr kr Bredsjö övre kraftstation Arbogaån , kr kr kr kr Bångbro Arbogaån ,5 31, kr kr kr kr Dalkarlshyttan Arbogaån , kr kr kr kr Dylta Arbogaån , kr kr kr kr Finnhyttan Arbogaån ,7 2, kr kr kr kr Finnåkers Kraftverk Arbogaån ,5 23, kr kr kr kr Flögfors G1+G2 Arbogaån , kr kr kr kr Frötuna kraftstation Arbogaån , kr kr kr Frövifors Arbogaån , kr kr kr Fördärvet Kraftstation Arbogaån ,7 3, kr kr kr kr Gyttorp Arbogaån ,5 12, kr kr kr kr Hagby Arbogaån ,2 17, kr kr kr kr Hammarby Arbogaån , kr kr kr kr Högbergsfors Arbogaån , kr kr kr kr Högfors Arbogaån ,9 26, kr kr kr kr Jäder Arbogaån kr kr kr kr Kopparhyttan Arbogaån , kr kr kr kr Krokfors Arbogaån ,5 7, kr kr kr kr Kungsfors G1 Arbogaån ,5 14, kr kr kr kr 4

5 Lassåna Arbogaån ,78 5, kr kr kr kr Lilla Kumlan Arbogaån kr kr kr kr Löa G1 Arbogaån ,5 52, kr kr kr kr Nyhammaren Arbogaån ,75 4, kr kr kr kr Oppboga Arbogaån , kr - kr kr kr Oxhult Arbogaån , kr kr kr kr Ramshyttans kraftstation Arbogaån , kr kr kr kr Rastälvskvarn Arbogaån , kr kr kr kr Ringaby Arbogaån , kr - kr kr kr Rällså Arbogaån ,3 12, kr kr kr kr Rällsälv Arbogaån , kr kr kr kr Segerfors Arbogaån , kr kr kr kr Skrikarhytte Gård Arbogaån , kr kr kr kr Stensta kraftstation Arbogaån , kr kr kr kr Stjärnfors Arbogaån , kr kr kr kr Storbo kraftstation Arbogaån , kr kr kr kr Storå Arbogaån , kr kr kr Sulfiten Arbogaån ,94 10, kr kr kr kr Svartvik Arbogaån ,4 9, kr kr kr kr Valsverket Arbogaån ,1 4, kr kr kr kr Vedevåg Arbogaån , kr kr kr kr Vrethammars kraftstation Arbogaån ,9 4, kr kr kr kr Ölsjöns Kraftstation Arbogaån ,18 14, kr kr kr kr Östra Bohr Arbogaån ,5 2, kr kr kr kr Östra Born Arbogaån , kr kr kr kr Öskevik kraftstation Arbogaån ,7 9, kr kr kr kr Grindberga Arbogaån , kr kr kr kr Arbogaån/Danshytteå Danshyttan kraftstation n , kr kr kr kr Bredsjö Nedre kraftstation Arbogaån/Grönälven ,6 7, kr kr kr kr Arbogaån/Hammarsk Guldsmedshyttans kraftverk ogsån , kr kr kr kr 5

6 Västgöthyttans Kraftverk Arbogaån/Hyttbäcken kr kr kr kr Kraftstation Ställdalsbruk Arbogaån/Hörksälven ,6 13, kr kr kr kr Vattenkraft Nyhyttan Arbogaån/Järleån , kr kr kr kr Ånäs Kraftstation Arbogaån/Kölsjöån kr kr kr kr Arbohyttan Arbogaån/Lannaforså n kr kr kr kr Kvarnen Skrikarhyttan Arbogaån/Mogruvälv en , kr kr kr kr Dalkarsbergs Kraft AB Arbogaån/Rosendals damm ,9 52, kr kr kr kr Dammens Kraftstation Arbogaån/Rällsälven , kr - kr kr kr Gammelbo kraftstation Arbogaån/Sandån ,5 3, kr kr kr kr Kölsjö station Arbogaån/Sandån kr kr kr kr Norrby kvarn Arbogaån/Skedviån 25 1,7 4,5 1 - kr - kr - kr Norrbyhammar Arbogaån/Skedviån 30 5,5 1 - kr - kr - kr Storå Kvarn Arbogaån/Storån , kr kr kr kr Arbogaån/Sverkestaå Didrikshammar n ,5 1 - kr - kr - kr Arbogaån/Sverkestaå Fabriksfallet n kr kr kr kr Kåfalla Arbogaån/Sverkestaå n kr kr kr kr Lustholmsfallet Arbogaån/Sverkestaå n , kr kr kr kr Stenby Kraftstation Arbogaån/Sverkestaå n ,4 3, kr kr kr kr Ekebyhammars kraftverk Arbogaån/Ässingån ,1 5, kr kr kr kr Åbyhammar Arbogaån/Ässingån ,3 4, kr kr kr kr Faktoriholmarna Eskilstunaån , kr kr kr kr Kvarnfallet Eskilstunaån , kr kr kr kr Nyby Eskilstunaån , kr kr kr kr Skogstorp Eskilstunaån , kr kr kr kr Tunafors kraftstation Eskilstunaån , kr kr kr kr 6

7 Frösvidal Nedre Eskilstunaån/Frösvid alsån 18 0,5 5,4 1 - kr - kr - kr Eskilstunaån/Garphyt Falkasjö teån ,5 28, kr kr kr kr Garphyttan Eskilstunaån/Garphyt teån ,45 66, kr kr kr kr Garphytte Gård Eskilstunaån/Garphyt teån kr kr kr kr Kvarndammen, Lannafors Eskilstunaån/Garphyt teån , kr kr kr kr Skärmartorp Eskilstunaån/Garphyt teån , kr kr kr kr Röfors kraftstation Eskilstunaån/Laxån ,65 5, kr kr kr kr Svartå Kraftverk Eskilstunaån/Ån ,5 12, kr kr kr kr Ulva kvarn Fyrisån kr kr kr kr Hällby Eskilstunaån/Gamla Hjälmare kanal kr - kr kr kr Kvarnfallet Eskilstunaån/Gamla Hjälmare kanal kr - kr kr kr Vallby Eskilstunaån/Gamla Hjälmare kanal kr - kr kr kr Ekeby Hedströmmen , kr kr kr kr Färna kraftverk Hedströmmen kr kr kr kr Kallstena Hedströmmen , kr kr kr kr Kolsva Hedströmmen kr kr kr kr Lyftinge Hedströmmen kr kr kr kr Norrhammar/Holmen Hedströmmen ,5/5,5 4,5/ kr kr kr kr Nygårdsforsen Hedströmmen , kr kr kr kr Skinnskatteberg Hedströmmen kr kr kr kr Östanfors Hedströmmen ,5 8, kr kr kr kr Östtuna Hedströmmen , kr kr kr kr Hedströmmen/Gisslar Gisslarbo boån , kr kr kr kr Kedjebohammar Hedströmmen/Gunnil kr kr kr kr 7

8 boån Ålberga Kraftstation(övre och nedre) Kilaån - Virån ? kr kr kr kr Fada kraftstation Kilaån/Fadadammen kr kr kr kr Brukstallet Kilaån/Virlången kr kr kr kr Sågfallet Kilaån/Virlången kr kr kr kr Fagersta Kolbäcksån , kr - kr kr kr Hallstahammar Kolbäcksån , kr kr kr Hellsjön G1 Kolbäcksån , kr kr kr kr Lernbo Kolbäcksån kr kr kr Loforsen Kolbäcksån , kr kr kr Ludvika G1 Kolbäcksån , kr kr kr kr Morgårdshammar Kolbäcksån , kr - kr kr kr Nyhammar G1 Kolbäcksån , kr kr kr kr Ramnäs Kolbäcksån , kr kr kr Semla Kolbäcksån ,5 10, kr - kr kr kr Smedjebackens Kraftstation Kolbäcksån kr kr kr kr Sunnansjö G1 Kolbäcksån kr kr kr kr Sörstafors Kolbäcksån , kr kr kr kr Uddnäs Kolbäcksån , kr - kr kr kr Virsbo Kolbäcksån kr kr kr kr Vännebo G1+G2 Kolbäcksån , kr kr kr kr Västanfors Kolbäcksån , kr - kr kr kr Västerkvarn Kolbäcksån , kr kr kr kr Ålsätra Kolbäcksån , kr kr kr kr Seglingsberg Kolbäcksån , kr kr kr kr Surahammar Kolbäcksån , kr kr kr kr Nordansjö kraftstation Kolbäcksån/Botån kr - kr kr kr Finnbokraft Kolbäcksån/Finnboån kr - kr kr kr Saxehammar Kolbäcksån/Larsboån kr - kr kr kr Tunkarlsbo Kraft Kolbäcksån/Tunkarls bobäcken kr - kr kr kr 8

9 Billsbro kraftstation Nyköpingsån kr - kr kr kr Boda kvarn Nyköpingsån kr - kr kr kr Brevens Bruks Kraftstation Nyköpingsån , kr - kr kr kr Fors Nyköpingsån , kr kr kr kr Forsa Nyköpingsån , kr - kr kr kr Genne Nyköpingsån kr - kr kr kr Harg Nyköpingsån kr kr kr kr Högsjö Vattenkraftstation Nyköpingsån kr - kr kr kr Masugnsfallet Nyköpingsån , kr - kr kr kr Smedjefallet Nyköpingsån kr - kr kr kr Spånga Kraftstation Nyköpingsån kr - kr kr kr Storhusfallet Nyköpingsån kr kr kr kr Tvartorps Kraftverk Nyköpingsån kr - kr kr kr Åkfors Kraftstation G1+G2 Nyköpingsån kr - kr kr kr Nyköpingsån/Smedst Smedstorps kraftverk orpsån kr - kr kr kr Hävla Bruks Kraftverk Nyköpingsån/Svarttor paån kr - kr kr kr Warbro kvarn Nyköpingsån/Varbroå n? kr - kr kr kr Berga vattenkraftstation Råcksta Å kr kr kr kr Strömsbergs Kraft & Kvarn AB Sagån kr kr kr kr Strömsnäs Sagån kr kr kr kr Backa Svartån kr kr kr kr Gropen Svartån kr kr kr kr Harakers kvarn Svartån kr kr kr kr Hasselfors kraftstation Svartån , kr kr kr kr Hidingebro 1:1 Svartån kr kr kr kr Karlslund Svartån , kr kr kr kr Skultuna Svartån kr kr kr kr Svartå Kvarn kraftverk(herrgård) Svartån , kr kr kr kr 9

10 Turbinbron Svartån ,2 3, kr kr kr kr Ölsboda Bruk Svartån , kr kr kr kr Sundsvik Turingeån kr kr kr kr Uddby Tyresån kr - kr kr kr Husby Kvarn kraftstation Tämnarån kr kr kr kr Strömsbergs Kraftstation Tämnarån kr kr kr kr Ullfors Tämnarån kr kr kr kr Västland Tämnarån kr kr kr kr Vilstena Örsundaån kr kr kr kr Objekt ID 822 Örsundaån/Ribbingeb äcksån kr kr kr kr MEDEL: SUMMA: kr kr kr kr 10

11 Innehållsförteckning Vattenkraftproduktion i Norra Östersjöns vattendistrikt samt produktionsvärde och anläggningsvärde... 2 Lokalisering av vattenkraftanläggningar inom Norra Östersjöns vattendistrikt... 3 Anläggning och beräknade värden för produktion, intäkter och marknadsvärde... 4 Vad är vattenkraft? Kort historik om vattenkraft och vattenkraftutbyggnaden inom vattendistriktet Hydrologiska förutsättningar inom vattendistriktet och vad de innebär för vattenkraften Elnätet och hur det inverkar på elproduktion och elleveranser Hur produceras el i vattenkraftverk anläggningar, dammar, teknikval Vattenkraft och juridik Vattenkraft och ekonomi Källförteckning... 37

12 Vad är vattenkraft? Vattenkraft innebär att vi använder vattens rörelseenergi eller lägesenergi för att utvinna energi. När man talar om elkraft är det ett vardagligt uttryck som åsyftar energi som produceras från olika typer av kraftverk där vattenkraftverk är en variant. Det finns flera olika varianter av vattenkraft. Den som åsyftas i denna rapport är då vi tar vara på vattens lägesenergi i vattendrag runt om i Sverige. Kretsloppet styrs av solen genom att vatten avdunstar, bildar moln och sedan kommer tillbaka ner som nederbörd. Vattnet har då förflyttats till högre områden och rör sig tillbaka ner mot utströmningsområdet, vilket slutligen är havet. Genom att utnyttja höjdskillnaden mellan två vattennivåer används turbiner för att omvandla lägesenergin till elektrisk energi. Processen är oftast väldigt effektiv och vid bra förhållanden kan effektiviteten ligga på över 90 %. Under ett normalår produceras ca 65 TWh el från vattenkraft i Sverige vilket är nästan hälften av den totala elproduktionen 1. Kort historik om vattenkraft och vattenkraftutbyggnaden inom vattendistriktet Människan har länge utnyttjat vattenkraften och i Kina användes den troligtvis redan för 3000 år sedan. I Sverige finns de första spåren av vattenkraft från 300-talet, och vattenhjulet finns dokumenterat sedan 1200-talet. Den tidens vattenkraft var dock primitiv och de kvarnar som byggdes för olika ändamål, så som att mala säd, behövde ligga bredvid vattendraget. Kristoffer Polhem uppfann på 1600-talet stånggång vilket möjliggjorde transport av den utvunna energin. Tekniken utgjordes av långa stänger som kopplades samman och genom rörelserna fram och tillbaka mellan stängerna kunde då föra vidare energin ett par kilometer bort. Men det var inte förrän turbinen började utvecklas på 1830-talet som stora förändringar började ske. Två av pionjärerna var Samuel B Howd och Benoit Forneyron och även om deras första turbiner var primitiva skedde utvecklingen fort. Under 1800-talet kom också Francisturbinen att utvecklas av James B Francis och det är fortfarande den vanligaste turbinen runt om i världen. Turbintekniken togs till Sverige av Antenor Nydqvist på talet. Efter att ha blivit anställd vid Brefvens Bruk i Närke började tillverkningen av de första kommersiella vattenturbinerna i Sverige[2],[3]. I Sverige fick vattenkraften sitt genombrott i slutet av 1800-talet och många av de äldre verken i Sverige ligger i Norra Östersjöns vattendistrikt, såsom Hellsjön och Lernbo. Detta på grund av de många järnverk, massafabriker och pappersbruk som ligger i Bergslagen och som alla ville utnyttja elektriciteten för fabriksdrift. Dock var räckvidden begränsad även för elektriciteten och det var inte förrän Jonas Wenström introducerade sitt trefas växelströmsystem som elektriciteten kunde transporteras längre sträckor[2]. Med tidigare teknik var inte längre kraftöverföringar möjliga på grund av svårigheter med att få upp spänningen vilket innebar stora förluster. Växelströmmen kunde transformeras till högre spänning och därmed minskade förlusterna[15] fick Wenström svenskt patent för uppfinningen och 1893 drogs den första ledningen, vilket var mellan Hellsjön och Grängesbergs gruvor[2]. 12

13 Mängden småskaliga vattenkraftverk (effekt under 1500 kw) ökade stadigt till talet då istället den storskaliga vattenkraften längre norrut tog över. När kärnkraften så småningom började byggas ut på 1970-talet minskade konkurrenskraften ytterliggare för de mindre vattenkraftverken, vilka på ålderns höst då lades ner istället för att renoveras. Mellan åren lades över 2000 små kraftverk ner. Det var inte förrän det på 1980-talet kom investeringsstöd, vilket fortgick fram till elcertifikatsystemets införande 2003, som trenden vände[3]. I och med incitamenten har småskaliga vattenkraftverk återigen ökat i antal och flertalet nybyggda finns också i Norra Östersjöns vattendistrikt, där ibland Storå Kvarn och Kölsjö Station. I många fall har kraftverk återigen startats vid befintliga äldre dammar som tidigare haft kraftproduktion men som tvingats lägga ner. I figur 1 syns hur antalet kraftverk under 1500 kw i effekt varierat sedan 1900-talet. Figur 1 (Källa: SERO/SRF(Numera Svensk vattenkraft förening)) Hydrologiska förutsättningar inom vattendistriktet och vad de innebär för vattenkraften Hydrologi i distriktet Det intressanta för vattenkraftsanläggningar är vilken avrinning det finns inom området. Under längre tidsperspektiv kan avrinningen sägas vara lika med nederbörden minus avdunstningen. I kortare tidsperioder får man också ta hänsyn till magasineringsstorleken, exempelvis om vatten lagras som snö. Vårfloden, som främst finns i norra delarna av Sverige, är inte lika utpräglad i Norra Östersjöns vattendistrikt men även i Norra Östersjöns vattendistrikt finns det relativt god avrinning på våren. Det som är den stora skillnaden är att avrinningen vintertid är relativt stor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det sker på grund av att snösmältningen ofta sker flera gånger under vintern i vattendistrikt till skillnad från exempelvis norra Sverige där snösmältningen alltså sker på våren[4]. Detta bidrar till att elproduktionen från Norra Östersjöns vattendistrikt ligger mer i fas med användandet av el jämfört med kraftverken norrut, då elbehovet är som störst under vintern. Rent generellt så ökar också medeltemperaturen ju längre söderut man kommer i Sverige vilket bidrar till ökad avdunstning, framförallt under sommaren. Det medför att avrinningen under 13

14 sommarmånaderna samt i början av hösten ofta är väldigt liten i vattendistriktet. Dock är det generella företeelser och vissa åren kan man få höga flöden även under sommarmånaderna medan man får lägre flöden på vintern. Enligt SMHI:s beräkningar ligger medelvärdet på den specifika avrinningen under perioden mellan ungefär 6-12 l/s*km² där avrinningen är minst närmast Mälarens och Hjälmarens kuster medan den är som störst i de nordvästra delarna av vattendistriktet. Med den specifika avrinningen menas hur stor avrinningen är per ytenhet inom ett visst område. Den specifika avrinningen är för Norra Östersjöns vattendistrikt relativt liten jämfört med övriga Sverige. I fjälltrakterna i nordvästra Sverige kan den specifika avrinningen ligga över 40 l/s*km² medan den i sydöstra Sverige kan ligga på under 6 l/s*km²[4]. Den stora kraftproduktionen från vattenkraft finns därför främst i de norra delarna av Sverige medan den är relativt liten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kraftproduktion och de magasin som finns gynnas av hög avrinning men bara till en viss gräns. Avrinningsområden och var kraftstationer finns Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i flera avrinningsområden och delavrinningsområden. Med avrinningsområden menas den area på vilken vatten samlas upp och sedan rinner till en och samma punkt. Avgränsningen sker av vattendelare, vilka är gränslinjerna mellan ett avrinningsområde och ett annat. I Norra Östersjöns vattendistrikt är det Norrströms avrinningsområde som är det största och det har en areal på km² inklusive Mälarens och Hjälmarens yta. Medelvattenföringen är drygt 170 m³/s där det mesta rinner till havet genom Norrström i Stockholm medan ungefär 6 m³/s når havet genom Södertälje kanal och ungefär 5 m³/s når havet från vattenreningsverk[5]. I Norrströms avrinningsområde finns flera större delavrinningsområden där Eskilstunaåns-, Arbogaåns-, Kolbäcksåns-, Fyrisåns och Hedströmmens avrinningsområden är de största. Större delen av kraftproduktionen är också förlagd i de avrinningsområdena förutom Fyrisåns avrinningsområde som endast har en kraftstation. Kraftproduktion finns även i Svartåns-, Örsundaåns-, Sagåns- och Råckstaåns avrinningsområden samt i en station i Mälarens närområde. Av de avrinningsområden som mynnar direkt i havet är Nyköpingsåns avrinningsområde det största. Av de avrinningsområdena finns också den större delen av kraftproduktionen just i Nyköpingsåns avrinningsområde. Det finns också en del kraftproduktion i Tämnaråns-, Kilaåns och Tyresåns avrinningsområde. För kraftproduktion är ett bra flöde av vatten samt fallhöjd viktigt vilket också förklarar kraftproduktionsanläggningarnas plats. Arbogaån har den högsta medelvattenföringen på 44,1 m³/s vid sitt utlopp och också flest antal anläggningar. Den största produktionen återfinns dock i Kolbäcksån där medelvattenföringen är 28,6 m³/s vid utloppet till Mälaren. Det är inte enbart vattenföringen som spelar utan hur landskapet ser ut och genom det möjligheten till att kunna skapa en god fallhöjd, är alltså minst lika viktig. I figur 2 kan en översikt av Norra Östersjöns vattendistrikt och dess avrinningsområden ses och i tabell 1 redovisas antalet kraftstationer och genomsnittlig årsproduktion i respektive avrinningsområde. 14

15 Tabell 1 Avrinningsområde Antal kraftstationer Norrström(61) varav 143 st MWh Arbogaån(61A)[3 utan känd produktion] 67 st MWh Eskilstunaån(61D)[1 utan känd produktion] 29 st(2 kraftverk vid två anläggningar) MWh Fyrisån(61F) 1 st 800 MWh Hedströmmen(61G) 12 st MWh Kolbäcksån(61J) 25 st MWh Mälarens närområde(61l) 1 st 70 MWh Råckstaån(61N) 1 st 230 MWh Svartån(61P) 3 st MWh Sagån(61O) 2 st MWh Örsundaån(61R) 2 st 130 MWh Tämnarån(54) 4 st MWh Tyresån(62) 1 st MWh Nyköpingsån(65) 17 st MWh Kilaån(66) 5 st MWh Totalt: 170 st MWh Genomsnittlig årsproduktion 15

16 Figur 2 Avrinningsområden och delavrinningsområden i Norra Östersjöns vattendistrikt Elnätet och hur det inverkar på elproduktion och elleveranser Sverige förbrukar mycket el och under 2008 förbrukades 144 TWh. Produktionen var totalt 146 TWh och en stor del av den produktionen stod vattenkraften för, över 68 TWh[6]. Dock finns nästan all produktion från vattenkraft i norra Sverige medan den största mängden elkonsumenter finns i södra Sverige. För att lösa detta finns det i Sverige flera långa 220 kv(kilovolt = 1000 volt) och 400 kv ledningar för att kunna överföra den producerade energin i norr till konsumenterna i söder. Det finns även ledningar till andra länder som Danmark, Norge, Tyskland och Finland för import och export av el där handeln oftast sker på nordiska elbörsen, Nord Pool[29]. Den höga spänningen används för att förlusterna ska bli så små som möjligt vid transport på större avstånd. Till exempel minskar förlusterna till en 16

17 fjärdedel ifall spänningen fördubblas[15]. Dessa ledningar har en total längd på ca km och benämns stamnätet. Svenska Kraftnät är systemansvarig för stamnätet. Det innebär att Svenska kraftnät sköter om underhållet av ledningarna samt att de övervakar och ansvarar för att det är balans mellan uttagen el och tillförd el. Med balans innebär det att uttaget motsvarar tillförseln då elen inte kan lagras på elnätet. Dessa ledningar är dock sällan kopplade till konsumenterna utan det finns också regionala elnät och lokala elnät. Enstaka större elproducenter är dock uppkopplade direkt på stamnätet och får då själva transformera om elen till rätt spänning. Spänningen på de regionala näten brukar ligga mellan kv och på de lokala näten mellan kv. Slutligen transformeras den ner till 400 V vilket är den normala spänningen som levereras till hushåll med flera[7]. På elnätet använder Sverige idag växelström med en frekvens på 50 Hz (Hertz = antalet perioder per sekund) och frekvensen får bara variera mellan 49,9-50,1 Hz. Nätet hamnar annars i obalans vilket innebär att det skapas transienter och det medför att maskiner och säkringar kan lösa ut på grund av överström[15]. För stamnätet ligger detta ansvar som redan nämnts på Svenska kraftnät medan för övriga nät måste det alltid finnas en balansansvarig. Detta innebär att till exempel en nätägare eller en elleverantör är ansvariga för att det hela tiden är en balans mellan tillförd el och uttagen el inom området. Balansansvaret kontrolleras sedan av Svenska kraftnät genom balansavräkning och avvikelser regleras ekonomiskt. Alla elhandelsbolag måste ha någon som har balansansvar för deras elleveranser. Möjligheten för de elhandelsbolag som inte själva har balansansvar är att antingen sluta ett avtal med Svenska kraftnät eller med ett företag som redan har en sådan tjänst [11], [12]. Hur produceras el i vattenkraftverk anläggningar, dammar, teknikval För att producera el från vattenkraft omvandlas först vattnets lägesenergi till rörelseenergi som i sin tur omvandlas till elektrisk energi. Man utnyttjar lägesenergin hos vattnet som uppstår genom höjdskillnaden mellan övervattenytan och nedervattenytan genom att låta vattnet röra sig genom turbinen och få löphjulet att rotera (se figur 8 och 9). Löphjulet är sedan kopplat antingen direkt eller via en växel till en generator från vilken el alstras. För att sedan kunna transportera ut elen på nätet behöver spänningen höjas vilket görs genom en transformator. Figur 3 nedan visar hur det kan se ut. 17

18 Figur 3 (Källa: Vattenfall) Hur el produceras i en vattenkraftsanläggning. 1. Intagsgrind. 2. Turbin. 3. Generator. 4. Transformator. 5. Övervattenyta (ÖVY). 6. Nedervattenyta (NVY). Dammtyper och olika utskovsvarianter För att skapa fallhöjd brukar flödande vatten dämmas upp. Till vilken nivå och mellan vilka nivåer vatten får dämmas avgörs av vattendomen. Den övre gränsen kallas för dämningsgräns (DG) och den nedre gränsen för sänkningsgräns (SG). Höjdskillnaden mellan de nivåerna blir då regleramplituden och vattennivån måste befinna sig inom det området. I domen brukar det också framgå ifall nivån vid enstaka fall får vara utanför gränserna och hur ofta[30]. Det finns tre huvudtyper av dammar; gravitationsdammar, fyllningsdammar och valvdammar. Fyllningsdammar är vanligtvis jordfyllningsdammar eller stenfyllningsdammar. Jordfyllningsdammar är i princip en utfyllnad där man placerar olika sorters material i olika lager för bra stabilitet medan stenfyllningsdammar kan byggas vid tillgång till bergkross där man i mitten har en tätkärna med flera omgivande lager för skydd och stabilitet, se figur 4 och 5[29]. Att de konstrueras rätt är viktigt så att påverkan från erosion från vågorna på uppströmssidan, regnvattnet på nedströmssidan och från grundvattnet på minsta sätt påverkar hållbarheten[27]. Figur 4 Figur 5 Jordfyllnadsdamm Stenfyllnadsdamm (Källa: Gravitationsdammar ska använda gravitationskraften genom att ha tillräckligt tyngd för att kunna hålla tillbaka vattenmassorna. Äldre gravitationsdammar är ofta stensatta och är fyllda med jord och har även ett tätande jordskikt. Modernare gravitationsdammar byggs ofta av betong där de antingen är av typen massivdamm eller lamelldamm. Med lamelldamm innebär att betongblocken lutas så att den övre vattenytan i dammen ligger längre fram än botten. Den kraft som vattnet utövar på lamellerna kan då stödjas upp av pelare på lamellerna och på så vis behövs inte lika mycket betong användas vid byggandet av dammen. Massivdammar använder bara sin tyngd för att dämma upp vattnet, se figur 6. 18

19 Valvdammar används nästan enbart för storskalig vattenkraft där blocken är välvda och på så vis stärker varandra från sidan, se figur 7. Trycket från vattnet bidrar då till stabiliteten och de dammarna bör förankras i berget för största säkerhet[29]. Figur 6 Figur 7 Massivdamm (gravitationsdamm) (Källa: Valvdamm Topografin och markens egenskaper spelar också stor roll för dammbyggnation. Är det lösare mark behöver dammen troligtvis stödjas upp på något sätt, till exempel mot det underliggande berget. Topografin är avgörande genom att den avgör hur mycket damm som behöver byggas. Är området flackt kan dammen behöva byggas betydligt längre för att kunna bilda ett fungerande magasin[3]. Beroende på var dammen är lagd får det också konsekvenser för flödet genom kraftverket. Är dammen lagd i utloppet av en större sjö får man jämnare flöde genom turbinen och kan styra det bättre än om det är i ett mindre vattendrag då det är tillrinningen som styr produktionen. De kraftverk som inte kan lagra några större mängder vatten brukar benämnas strömkraftverk och produktionen följer tillrinningen till stor del. Kraftverk med magasin kan istället lagra vatten och köra turbinerna när elpriset är högre och på så vis få ut högre vinst för det vattnet som går genom turbinen[30]. Till dammen måste det finnas ett utskov vilket är en konstruktion som kan avbörda vatten om till exempel vattenföringen är större än vad som kan tappas genom turbinen/turbinerna. I senare vattendomar är det också vanligt att en minimitappning sker, vilket innebär att en del av vattnet som kommer till kraftstationen släpps genom utskovet istället för att ta vägen genom turbinen/turbinerna. Utskovet ska vara dimensionerat så det klarar av höga flöden utan att vattennivån ovanför dammen stiger utöver de tillåtna gränserna för vattendomen. Tidigare har kravet varit att det högsta beräknade flödet per 100 år skulle kunna passera genom utskovet men i många nyare domar gäller istället att det är det högsta beräknade flödet på 1000 år som ska kunna avbördas. Utskoven kan antingen bestå av luckor eller överfall, alternativt en blandning av båda. Luckan eller luckorna kan vara tillverkade i olika material där trä är vanligt för äldre kraftstationer medan nyare dammar ofta har stålluckor, inte sällan av rostfritt stål vilket minskar underhållet och ökar livslängden. Luckan/luckorna kan antingen manövreras manuellt eller per automatik. Justeras flödet genom utskovet manuellt är spettluckan en vanlig typ där man sticker in spettet i befintliga luckor på en förlängd arm av luckan och lyfta luckan till nästa jack. Alternativt kan det finnas hydrauliska hjälpmedel med vilka man kan justera flödet genom utskovet. De automatiska luckorna sköts av nivågivare och styrs hydrauliskt eller elektromekaniskt. Ofta är 19

20 de uppvärmda för att inte frysa fast under vintern. De automatiska luckorna kan vara planluckor, precis som spettluckan, vilket innebär att de är konstruerade av plana skivor men de kan även vara segmentluckor och klaffluckor. Segmentluckan är en del av ett cirkelsegment som lyfts upp i en cirkelrörelse genom att den är kopplad till en axel som kontrollerar luckan. Klaffluckor är ledade i botten och viks bakåt för att avbörda mer vatten. Vattnet rinner då över den övre kanten istället för under som hos de andra redan nämnda typerna och klaffluckan är därmed en överfallslucka. De överfallsutskov som finns är det fasta överfallsutskovet och sättutskovet. Det fasta överfallsutskovet bygger på att man har ett långt krön vilket vattnet kan rinna över och nivån blir då självreglerande. Det negativa är att man behöver ha marginal till dämningsgränsen vilket gör att krönet måste vara lägre än dämningsgränsen och fallhöjden minskar då på grund av den lägre övervattenytan. Ett sättutskov består av sättar, vilket är 3-4 meter långa bjälkar med kvadratiskt tvärsnitt, som är staplade på varandra. Man kan justera avbördningen genom att lyfta bort en eller flera sättar. Hur vattnet når turbinen och avleds Det finns ett flertal varianter att föra in vattnet till kraftstationen. Antingen finns det naturligt mycket fallhöjd vid platsen för uppdämningen (fallhöjden bör vara över 3 meter för att det ska vara kostnadseffektivt att anlägga en kraftanläggning[3]) och då kan kraftverket byggas direkt i anslutning till dammen. I många fall för småskaliga vattenkraftverk använder man sig ofta av kanaler och tuber för att skaffa högre fallhöjder. Beroende på hur omgivningen ser ut kan man anlägga en kanal vilken fortsätter i samma nivå som vattnet ligger på ovan fördämningen. Om marken efter fördämningen då slutar neråt kan man vid kraftverket ha tjänat flertalet meter i fallhöjd. Eventuellt kan man behöva en tub eller tunnel mellan kanalen och kraftverket för att ta vattnet den sista biten till turbinen eller så kan man använda sig av enbart en tub/tunnel, från intaget längre upp till kraftstationen längre ner. Innan vattnet når turbinen från intaget vid dammen, tuben eller från intaget vid kanalen passerar dock vattnet genom intagsgrinden (se figur 3)[3]. Intagsgrinden består av metallskenor med jämt mellanrum som ska förhindra att skräp och annat som kan förstöra turbinen eller minska dess kapacitet. Grinden måste rensas med jämna mellanrum för att inte täppa till inloppet vilket antingen kan göras manuellt eller genom en automatisk grindrensare[31]. Dock medför det en del förluster i vattenvägarna när man använder tuber och tunnlar vilket turbinen känner av som lägre fallhöjd och effekten i turbinen blir då mindre. Även intagsgrinden medför en del förluster. Beroende på vilket material som används för tuben/tunneln blir förlusterna olika stora. Exempelvis ger plasttuber väldigt små förluster medan till exempel betongtunnlar har större[29]. För att ytterliggare vinna fallhöjd brukar det anläggas en utloppskanal efter kraftverket. Det innebär att man gräver en längre kanal, för småskaliga vattenkraftverk upp emot 100 meter, innan den leds tillbaka till den egentliga vattenfåran. Vattennivån längre nedströms är vanligtvis lägre vilket gör att vattenytan i kanalen också blir lägre. På så vis utvinns ytterliggare fallhöjd och genom det möjligheten till högre effekt, se sambandet nedan. För bästa produktion gäller det dock att vattenföringen är precis lagom stor så att turbinen kan ta allt vatten, förutom eventuell minimitappning. Är vattenföringen alltför stor måste en del släppas genom utskoven vilket medför att vattennivån i vattendraget nedan stiger. Nivån stiger då även i utloppskanalen vilket får till följd att fallhöjden blir mindre vilket leder till mindre kapacitet[3]. Turbintyper och turbinval beroende på förutsättningar 20

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland.

Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland. Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland. Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT Examensarbete inom Lantmästarprogrammet SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMALL HYDRO POWER Johannes Barnekow Sveriges lantbruksuniversitet LTJ-fakulteten Alnarp 2008 FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig universitetsutbildning

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

DOM 1989-09-29 Stockholm

DOM 1989-09-29 Stockholm ----,------------------- STOCKHOLMS TNGSRÄTT Avå 9, Vattendomstolen NN DOM 1989-09-29 Stockholm DVA 46 VA 11/89 Aktbil 20 s 1 (11) DOMSTOLEN chefsrådmannen Olof Nordström, fastighetsrådet Lars Berggren

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART

Läs mer

Kurser inom Vattenkraft

Kurser inom Vattenkraft Kurser inom Vattenkraft Bygger din kompetens Vattenkraftteknik grundläggande kurs Söker du en bra plattform för din fortsatta karriär inom vattenkraftteknik? Vi hjälper dig att få rätt kompetens utifrån

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen

Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Mål nr. M 4278-13, Valdemarsviks kommuns ansökan om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder inom f.d. bruksområdet i Gusum på fastigheten Gusum 13:1, Valdemarsviks

Läs mer

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar 2015-05-18 2015/955 ANVISNING Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar och exempel Nedan följer anvisningar och kommentarer till respektive fält i blanketten Konsekvensutredning

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Småskaligt vattenkraftverk i Nyköpingsån

Småskaligt vattenkraftverk i Nyköpingsån SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Småskaligt vattenkraftverk i Nyköpingsån Vid Täckhammars gård Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Per

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

E.ON Vattenkraft. Vattenkraft. Den förnybara energin

E.ON Vattenkraft. Vattenkraft. Den förnybara energin E.ON Vattenkraft Vattenkraft Den förnybara energin 2 3 E.ON Vattenkraft E.ON Vattenkraft ansvarar för all vattenkraftverksamhet inom E.ON Nordic-koncernen. Produktionen sker i 76 hel- och delägda vattenkraftverk,

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

DOM 2013-06-20 Stockholm

DOM 2013-06-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060201 DOM 2013-06-20 Stockholm Mål nr M 5737-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-31 i mål nr M 6570-09, se bilaga

Läs mer

DOM 2013-10-16 Stockholm

DOM 2013-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2013-10-16 Stockholm Mål nr M 632-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-22 i mål nr M 991-10, se bilaga A KLAGANDE E.ON Vattenkraft Sverige

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENKRAFT I ORNÄS KVARN Närproducerad grön el genom vattenkraft

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENKRAFT I ORNÄS KVARN Närproducerad grön el genom vattenkraft Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 1(15) SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENKRAFT I ORNÄS KVARN Närproducerad grön el genom vattenkraft Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Ålavledaren vid Vessige Kraftverk

Ålavledaren vid Vessige Kraftverk Ålavledaren vid Vessige Kraftverk Kraftverksdammen Dammbyggnaden vid Vessige kraftverk har fyra öppningar: två skibord, ett flodutskov och ett intag. Skiborden fungerar som bräddavlopp för dammen och underlättar

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

TEMA VATTENKRAFT VATTENKRAFT. Besparingsskogarna satsar på

TEMA VATTENKRAFT VATTENKRAFT. Besparingsskogarna satsar på TEMA Besparingsskogarna satsar på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har genom sitt dotterbolag ÄSI Kraft AB köpt 100% av aktierna i AB Rots Övre. Bolaget ägdes till 50% var av Älvdalsträ AB och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

DOM 2013-10-29 meddelad i Stockholm

DOM 2013-10-29 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2013-10-29 meddelad i Stockholm Mål nr M 1818-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-13 i mål nr M 5514-10,

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26 Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp Teknisk beskrivning TerraLimno Gruppen AB Lars Pettersson 2013-09-26 Bakgrund Föreningen Vansjön-Nordsjöns Väl har under nära femton års tid arbetat aktivt med att få

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

Tre Energislag - kol, sol och vatten

Tre Energislag - kol, sol och vatten 2004 05 13 Tre Energislag - kol, sol och vatten Carina Olofsson Bahareh Boroon Valérie Hébert Jonas Snäll Institutionen för Energiteknik MTM 456 Sammanfattning Att använda förnyelsebara energikällor som

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Peter Ardö Uppsala 2009-01-27 M 2007:04 Direktiv 2007:94 Tilläggsdirektiv 2007:184 Tilläggsdirektiv 2008:119 Utredningen ska vara avslutad april 2009 Direktiv finns på www.sou.gov.se Utredare

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer