Bränsle. Hemmets elfrossare. Exotik. Moped med ström. i Grottabacka. av skogens trä. Ny generation i skärgårdsbutiken Givande arbete. Sidan 6.

Transkript

1 Borgå Energi -bolagens kundtidning 2/2010 Ny generation i skärgårdsbutiken Givande arbete Sidan 6 Hemmets elfrossare Sidan 5 Exotik i Grottabacka Sidan 11 Bränsle av skogens trä Sidan 15 Moped med ström Sidan 12

2 ledare BILD: Eeva Kangas Ett nytt århundrade Borgå Energi fyller i höst 110 år. Jag kan med glädje konstatera, att bolaget fortsättningsvis utvecklats och varit aktivt i många sammanhang. Utan en engagerad personal och en lojal kundkrets hade framgången inte varit möjlig. Mitt varma tack till såväl bolagets anställda som dess kunder. I en översikt, som utkommer i början på september, redogörs närmare för Borgå Energis första decennium under det påbörjade andra verksamhetsårhundradet. Någon egentlig historik är det inte, uppmärksamheten riktas på vissa centrala teman. Den etthundraårshistorik, som publicerades år 2000, får en fortsättning senare, kanske då bolaget når 125-års ålder. Regeringen tar till käppen Som det nu ser ut ändras energibeskattningen vid årsskiftet. Den skall i fortsättningen bygga på bränslets energiinnehåll samt de koldioxid- och andra utsläpp bränslet förorsakar. Regeringen vill styra energikonsumtionen i en miljövänligare riktning. Som käpp använder man sig av beskattningen. Den skärps i enlighet med de olika bränslenas miljöpåverkan. Att ta miljöargument som utgångspunkt för skattereformen är i linje med strävandena att minska utsläppen. Ändå ter sig till exempel höjningen av accisen på naturgas mångfalt över en natt oskälig. Priset på naturgas väntas stiga med 40 procent som en följd av accishöjningen. Fjärrvärmen blir därigenom i sin tur upp till 12 procent dyrare beroende på, i vilken omfattning värmeproduktionen baserar sig på naturgas. Borgå Energi producerar en knapp tredjedel av sin fjärrvärme med naturgas. Inemot 70 procent produceras utsläppsfritt med bioenergi. I Lovisa är andelen omkring 80 procent. Där används ingen naturgas. I det här skedet är det svårt att säga, hur stort tryck den nya energibeskattningen sätter på Borgå Energis tariffer. Bolagets verksamhetsprincip är att producera el och värme närmast till självkostnadspris. Därför är det klart att skattehöjningar avspeglar sig på prissättningen i form av en tilläggskostnad. Det är beklagligt om energiskattereformen i större omfattning försvagar fjärrvärmens konkurrenskraft. Med hjälp av fjärrvärmen har de av uppvärmningen förorsakade utsläppen kännbart kunnat minskas och energianvändningen effektiveras. Naturgasen är inte optimal vad gäller strävan att minska miljöutsläppen, men ett klart bättre alternativ än olja och kol. Dessutom är naturgaseldade värmekraftverk som det Borgå Energi har i Harabacka mycket effektiva anläggningar för produktion av både värme och el. Naturgasen saknar inte betydelse på vägen mot det förnybara samhället. Infrastrukturen för naturgas är användbar också för biogas, som är ett på allt sätt grönt bränsle. Biogasen kan på sikt ha samma nytta av ett naturgasnät som vindkraft och biobränslen har av el- och fjärrvärmenät redan nu. Patrick Wackström verkställande direktör Innehåll Elförsäljning per telefon... 4 Stora löften kan visa sig sakna täckning. Hemmets strömförbrukning... 5 Hushållsmaskinernas och apparaternas förbrukning överraskar, och hur är det med stand by förbrukningen? Skärgårdsboden betjänar i Pellinge... 6 Bybutiken i Söderby har det mesta och håller öppet året om. Den nya generationens butiksinnehavare har ordet. Vattenkraftverket i Laukkoski igen i drift? Utredningar pågår. Exotik i Grottabacka Middag i Asterix-stil. Svara och vinn! Läsartävlingen I kundtidningen 1/2010 frågade vi hur långt är Borgå Energis fjärrvärmenät i Borgå. Det rätta svaret är 130 kilometer. Vi fick 551 svar. Bland de som deltog utlottades en pulsmätare av märket Suunto (värde 200 ). Den lyckliga vinnaren är Mirjam Englund, som mottog sitt pris av fjärrvärmeplanerare Max Backman. Elmopederna kommer Vi tog en provtur och kastar en blick på de eldrivna fordonens framtid. Hakevuori Från trä i skogen till flis och energi. Nyheter Kolibri ger flexiblare kundbetjäning. Eldristributionssäkerheten förbättras i Borgnäs. Uppdaterade elförbrukningsuppgifter. Osla-bonusen upphör. Det konsumeras mycket ström i Borgå. Välkommen till Energidagen!...Mittuppslaget Energidagen på Borgå Energi den Med tidningen följer också Bilaga med elleveransvillkoren. Mitt svar: Namn: s.12 Hur många år fyller Borgå Energi i år? Bland dem som svarat lottar vi ut en julstädning (värd 200 euro). Skicka ditt svar till oss senast Mittuppslaget Adressaten betalar portot Borgå Energi -bolagen Utgivare Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB Borgå tfn (019) fax (019) chefredaktör Nina Fransas REDAKTIONSRÅD Mikael Hämäläinen, Niina Kokko, Tomas Nordström, Ari Raunio, Markus Weckström redaktion & layout peak press & productions oy Skepparegatan 2, Lovisa Nordenskiöldsgatan 23, Borgå redaktionschef Seppo Iisalo redaktör Rolf Gabrielsson AD Sanna Nylén pärmbild Studio Lindell/Oscar TRYCKERI Kirjapaino Uusimaa Industrivägen 19, PB 15, Borgå UPPLAGA kpl Adress: Postnummer: Telefon: Kod SVARFÖRSÄNDELSE 2 3

3 Vad sägs om en elräkning, som är flera procent mindre än vad det lokala energibolaget fakturerar? Och gratis ström i en månad på köpet! Text: Rolf Gabrielsson BILDER: Sanna Nylén Grafik: Milla Ketolainen Tuffa tag i telefonförsäljningen av el Dylika rätt lockande erbjudanden kommer elförsäljarna med i telefon. Inget att undra över om någon nappar på kroken och byter elleverantör. Ibland har det ändå gått så att det rätt snart efter leverantörsbytet kommer ett meddelande om att det aktuella elpaketet utgår ur bolagets produktsortiment. I fortsättningen levereras elektricitet till ett nytt pris om kunden inte säger upp avtalet. Några uppgifter om hur mycket priset stiger och vad det nya elavtalet kostar ges inte. Ett samtal till elbolaget avslöjar efter en stunds insisterande att elpriset stiger med nästan det dubbla. Plötsligt är den förra leverantören, det lokala energibolaget igen ett klart fördelaktigare alternativ. Känt fenomen Försäljning av el per telefon är ett bekant fenomen också i Borgåtrakten. Borgå Energis försäljningschef Markus Weckström ger rådet att förhålla sig kritiskt till erbjudanden, som låter lockande. Det har kommit som en obehaglig överraskning för många att det man kommit överens om i telefon tolkas som ett ingått avtal och snt/kwh Medelpriset på el Moms 23 % Elenergi leveransplikt, inkl. moms Elöverföring inkl. moms och elskatt Totalpris inkl. skatter Grundavgift, försäljning 3x25 A Grundavgift, elöverföring 3x25 A Elenergin kostar årligen totalt Hushållskonsumtion Eluppvärmning 5000 kwh/år kwh/år tidtariff dag/natt 6,30 snt/kwh 6,15 / 4,89 snt/kwh dag/natt 3,756 snt/kwh 3,756 / 2,596 snt/kwh 10,056 snt/kwh 9,906 / 7,486 snt/kwh 2,02 /mån 4,54 /mån 7,56 /mån 12,10 /mån 617, ,22 Borgå Energis listpriser i jämförelse med medelprisen i Finland Energipris moms 22 % Användningsgrupp: 2000 kwh/år Källa: Energimarknadsverket Pris enl. allmän prislista, Finland Priserbjudanden i Finland, för viss tid (1år) Priserbjudanden i Finland, för viss tid (2 år) Borgå Energi Ab:s listpris BILD: Eeva Kangas Det här består elektricitetspriset av (hushållsström) Elanskaffning 36 % Elförsäljning 7 % Elöverföring 32 % Elskatt 7 % Mervärdesskatt 18 % Källa: Energimarknadsverket inte som en anbudsbegäran. För kunden har det varit svårt att förstå att avtal ingåtts utan underskrifter. Elpriset har inte heller nödvändigtvis varit så förmånligt som telefonförsäljaren påstått och lovat. Det har hänt att det pris kunden fått inte varit lägre än det lokala bolagets, varför den utlovade nyttan uteblivit, konstaterar Weckström. Problemet är att få utantill kommer ihåg hur många cent per kilowatt han eller hon betalar för sin elektricitet. Weckström uppmanar kunder, som bytt leverantör, att kontrollera prisnivån med Borgå Energi efter den första avtalsperioden. Vi har som princip att sälja ström till ett lägre pris än genomsnittet. Telefonförsäljning är ett tvivelaktigt sätt att sälja el på, säger Markus Weckström. En eller två räkningar Nästan hälften av elräkningen består av en överföringsavgift. Om elenergin levereras av ett annat bolag måste man ändå betala det lokala bolaget för nätanvändningen. Det kommer två räkningar. Genom att köpa energin av den lokala elnätsägaren slipper man undan med en räkning, där både el- och nätavgiften finns med. Enligt Weckström är telefonförsäljning allt som allt ett tvivelaktigt sätt att sälja elektricitet. Han ogillar speciellt att en målgrupp tycks vara personer, vilka till exempel på grund av sin ålder eller utlänningsbakgrund kan ha svårare än andra att bedöma hur fördelaktigt erbjudandet i verkligheten är. Det har också hänt att telefonförsäljaren hävdat att det lokala bolaget inom kort kommer att höja sina priser, varför det skulle löna sig att byta bolag. Weckström poängterar att inget energibolag kan känna till ett annat bolags kommande priser. Vart går elektriciteten? Hushållsmaskiner och apparater har en mycket varierande elförbrukning. Torktumlare och skåp förbrukar överraskande mycket ström, men en flitig användning av strykjärn eller DVD-spelare kostar däremot inte mycket. TEXT: Seppo Iisalo Priserna i tabellen är exempel på nya apparaters genomsnittliga användningskostnader. I praktiken ökar bland annat temperaturreglagets inställning, användningsintensitet och sätt, placeringsställe, skötsel samt eventuell stand by el förbrukningen. Förrädisk standby el Underhållningselektroniken förbrukar upp till en tredjedel av hushållselen, beroende på familjens storlek och mängden elektroniska apparater procent. Ungefär hälften är BILD: Päivi Ahvonen stand by förbrukning. En enskild apparats elförbrukning är liten jämförd med till exempel hemmets hushållsmaskiner, men sammanlagt kan de förbruka mer än till exempel disk- och tvättmaskiner. Tilläggsuppgifter: Energiansäästö kodinkoneiden valinnassa ja käytössä. TTS tutkimuksen tiedote 1/2010 Exempel på hushållsmaskiners och apparaters årliga användningskostnader Diskmaskin Kylskåp Kyl-frys Frys Elspis (4 personers hushåll) 38 Tvättmaskin Torktumlare Torkskåp 108 Dammsugare 8 Ångstrykjärn 5 Bildrörstelevision LCD-television LCD-television plasmatelevision Digibox 5 Bandande digibox 10 DVD-spelare 2 Dator Bärbar dator 12 Bredbandsmodem 5 Exempel på olika apparaters stand by eleffekter Mikrovågsugn Induktionskokplatta Spis med klocka Klockradio TV Digibox Dator Cd-spelare 2 6 W 8 18 W 2 6 W 1 3 W 1 13 W 1 13 W 8 20 W 0 18 W 4 5

4 eihminen emänniska Bybutiken som har och vet allt Blir det elavbrott på Pellinge har folk vant sig att ringa till den lokala butiken. Men det är inte den enda service butiken står till tjänst med. Text: Rolf Gabrielsson bilder: Studio Lindell/Oscar Dagens inköp gjorda. Två generationer skärgårdshandelsmän, eller kanske rent av tre. Gerda Englund (t.v.), Erika Virkkunen med lilla fröken Virkkunen, som var åtta veckor gammal då intervjun gjordes och då inte ännu hade döpts. 6 7

5 Till sin hjälp i butiken under den brådaste sommartiden har Erika Virkkunen bland annat Alexandra Rosqvist. bybutiken i Söderby vet man vad strömavbrottet beror på och hur länge det väntas I vara. Praxis är att butiken gör felanmälan och skaffar närmare uppgifter om felet för att sedan i sin tur kunna ge informationen vidare. Jo, så här har det varit i många herrans år, intygar Gerda Englund, som ägde och drev butiken i Söderby på Stor-Pellinge i över 30 år. Vid det här laget är också Erika Virkkunen införstådd med tågordningen. Hon tog i fjol tillsammans med Gerda Englunds dotter Gunnel över butiksrörelsen. Det här hör till det jag fått lära mig. Jag jobbade några somrar här i butiken tidigare tillsammans med Gerda, innan det blev aktuellt med övertagandet, och redan då förstod jag hur viktig butiken är också som informationsställe. Många felanmälningar har ändå inte behövt göras de senaste åren. Gerda Englund ger Borgå Energi en eloge för att bolaget skött eldistributionen väl. Några långa avbrott har just inte förekommit. Mycket att fråga Butikens upplysningsroll är ändå fortsatt viktig. Folk kommer med de mest besynnerliga frågor, berättar Erika Virkkunen. Vad heter mitt gu barn, och Johansson, han med jordgubbarna, vad heter han i förnamn? I regel har man kunnat besvara frågorna. Nu finns också ett serviceblad med nyttig basinformation att tillgå för dem, som bor och vistas i Pellinge-arkipelagen. Lyckad generationsväxling Butiken i Söderby har funnits på samma plats ända sedan den grundades av Felix och Ingrid Andersson år Tio år senare gick butiken över i det lokala handelslagets ägo. Handelslaget fusionerades år 1969 med regionhandelslaget Osla, som drev butiken till år 1977 då Gerda Englund tog vid. Enligt Osla var butiken olönsam och de bestämde sig för att lägga ned verksamheten, minns hon. Gerda Englund lyckades där Osla misslyckades. Hon drev butiken framgångsrikt i 31 år, ända tills hon i fjol pensionerade sig och gav över stafettpinnen till dottern och Erika Virkkunen. De köpte rörelsen och grundade företaget Söderby-Boden Oy/Ab. För Erika Virkkunen betydde det stora utmaningar och förändringar. Hon är Någon dans på rosor är det inte. formgivare till utbildningen med beklädnad som studieinriktning. Någon företagarerfarenhet hade hon inte. Det betydde kurser och en massa pappersexcersis. Kanske jag inte börjat om jag hade vetat vilket enormt papperskrig det är att starta ett företag. Tack och lov hade vi stor hjälp av vår bokförare och nyföretagarcentralen. Krävande men tillika givande Erika stötte också genast på ett centralt problem för unga kvinnliga företagare. Hur gör man när man får barn, frågar hon med åtta veckor gamla ännu odöpta dottern i famnen? Det finns inget stöd att få för att hålla mammaledigt och anställa en vikarie. Enligt henne borde det skapas stöd för företagarfamiljer i dylika situationer. Det skulle sänka tröskeln för kvinnor att bli företagare. För Erika Virkkunens del blir situationen inte lättare av att också sambon Jon Englund är företagare, plus att han dessutom är deltidsanställd. Även om det varit och är jobbigt ångrar hon ändå inte sitt beslut att bli skärgårdshandelsman. Någon dans på rosor är det inte, men ett bättre och mera givande arbete kan jag inte föreställa mig. Service året om På vintern är det lugnare, men några tankar på att ändra öppethållningstiderna har Erika inte. Nog håller vi öppet året om som hittills. Det är så många, som anlitar oss och litar på oss. Och jag är ju ensam här på vintern, vilket minskar omkostnaderna. På sommaren, då det är högsäsong, är det som mest fyra som betjänar i butiken. Fritidsfolket mångdubblar den fasta bosättningen på närmare 300 personer. Livligast är det på sommarfredagarna. Glass och drycker går åt i stora mängder liksom jordgubbar, grillmat och andra typiska sommarlivsmedel. Utöver det finns också det mesta annat att få. Det man inte har skaffar man, det må sedan vara virke, spik eller kanske skottkärror Det finns också medicinskåp och ombudsmannapost i butiken. Hemtransport hör till serviceutbudet plus att man saluför en del specialvaror och delikatesser i samarbete med en handelsbod i Rosala. Mycket är annorlunda Lokalt odlat och producerat försöker man så långt det går gynna. Men byråkratin och olika bestämmelser gör det ofta svårt. Det finns får och höns i Pellinge, men vi kan varken sälja lokalt producerat lammkött eller lokalt producerade ägg. Fisken skall vara vakuumförpackad, men som väl är finns ändå sådan lokalt att få, konstaterar Erika. Hinder är emellertid enligt henne till för att övervinnas och hon har också många utvecklingsidéer. Caféverksamheten skall till exempel byggas ut och varusortimentet ytterligare breddas. Redan nu är sortimentet omfattande och annat än då Gerda Englund började för tiotals år sedan. Det är som natt och dag, utbrister hon. Dåförtiden såldes till exempel mycket taggtråd och bensin. Bränsleförsäljningen lades sedermera ner, men nu går det istället åt mycket gas, i synnerhet sommartid. Skärgården långt elektrifierad Skärgården på Borgå Energis verksamhetsområde är till stora delar elektrifierad. Enda undantagen är sådana mindre holmar, som ligger långt från transformatorer och högspänningsnät och dit det därför blir mycket dyrt att dra el. Herrskär och ögruppen intill utgör det enda större området, som ännu är utan nätström, berättar Borgå Energis försäljningschef Markus Weckström. En elanslutning i skärgården kostar euro om avståndet till en transformator är högst 600 meter. På Tove Janssons tid Om avståndet är större ger vi ett kostnadsförslag. Alternativen till nätström är vindkraft och solenergi. De ger bägge gratis ekoström. Elaggregat är en annan möjlighet, men de behöver bränsle för att fungera. Ett vindkraftspaket lämpat för stugbruk kan man i bästa fall få för ca euro. En motsvarande solpanellösning, som ger tillräckligt med el för belysning, tv, vattenpump och kylskåp, kostar ungefär euro. Johanna Eriksson är stamkund i Söderby-Boden, som funnits på samma plats i över 80 år. Bland det pellingebosatta fritidsfolket hat det alltid funnits många kända personer. Tove Jansson var på sin tid en flitig kund i Söderby-Boden. Gerda Englund minns henne väl. En gång hade Tove brorsdottern Sofia med sig, som fick syn på en dockservice i plåt, som vi hade till försäljning. Den vill jag ha, sade Sofia direkt. Tove svarade att man inte kan få något, som man inte älskar så mycket att man helt enkelt inte kan leva utan det. Lilla Sofia gick runt servicen en stund och utbrast sedan att hon nog inte kan leva utan den. -Jamen, då måste du få den, löd Toves svar. 8 9

6 enyheter euutiset sammanställda av: Rolf Gabrielsson eföretag Ny utredning om vattenkraftverket i Laukkoski Borgå Energi strävar alltjämt efter att återuppta driften i vattenkraftverket i Laukkoski. Som bäst utreder man med vilka tekniska lösningar det över 90 år gamla kraftverket kunde förnyas på ett lönsamt sett. Det har nu stått oanvänt i ca fem år. Borgå Energi hade i över sju år en ansökan om moderniseringslov och effekthöjning anhängiggjord i olika myndighets- och rättsinstanser. Avsikten var att ersätta den nuvarande enda turbinen med tre nya och installera modern automatik. Effekten skulle tredubblas från 100 kw till knappt 300 kw. Kostnadsförslaget var för ett par år sedan drygt en halv miljon euro. Däri ingick också en ny kraftverksbyggnad, som skulle uppföras i stället för den delvis rivningsfärdiga nuvarande byggnaden. Den har i tiden byggts för kvarn- och sågverksamhet vid forsen. Borgå Energi avstod från det pågående projektet eftersom den redan överenskomna lösningen inte fick godkännande. Produktionschef Tommi Vierikko berättar, att man nu försöker gå vidare inom ramen för det gamla lovet, som fortfarande är i kraft. Vi har grundligt gått igenom alla konstruktioner och utreder nu de ekonomiska förutsättningarna att göra en något anspråkslösare modernisering. Maskinerna och nätanslutningen måste så vi så förnyas, men vad gäller produktiviteten rör man sig nu på en lägre nivå. Effektuttaget skulle kanske bli kw i stället för 300 kw, som man ursprungligen eftersträvade. Om beräkningarna och utredningarna visar att en sådan investering vore lönsam, har de lovbeviljande myndigheterna förstås fortfarande sista ordet. Det har hunnit rinna tusentals megawatt grön energi förbi det gamla vattenkraftverket i Jokimäki i Borgnäs under de många år, som myndigheterna behandlat Borgå Energis ansökan om lov att förnya kraftverket. Kom ihåg Borgå Energis Energidag 11.9 se mittuppslaget Fortsatt ökad elförbrukning Elförbrukningen i Finland ökade med 8,6 procent under årets andra kvartal. I april-juni för ett år sedan minskade förbrukningen med 12,3 procent. Redan under årets första kvartal ökade elförbrukningen med 8,2 procent jämfört med motsvarande tid året innan. Under det första halvåret 2010 har elförbrukningen vuxit med över åtta procent. Vändningen skedde i fjol höstas, framgår det av Energiindustrins statistik. Trots de höga tillväxtsiffrorna förbrukas det alltjämt klart mindre elektricitet än före den ett par år långa ekonomiska recessionen. I januari-juni var elkonsumtionen 44,6 terawattimmar. Nästan 35 procent täcktes med kombinerad el- och värmeproduktion (CHP), drygt 24 procent med kärnkraft, 16 procent med kondenskraft och 15 procent med vattenkraft. Vindkraften stod för 0,3 procent och nettoimporten av el för knappa tio procent. Exotik i Grottabacka Högt uppe på berget har man en hänförande utsikt. Skogen omkring är som tagen ur en saga. Längre ner flyter Borgå å. På Kannonnokkas täckta terrass stiger stämningen. text och bilder: Susa Heiska Den exotiska platsen finns i Grottabacka i Borgå. Man kan ta sig dit med bil, men också med åbarkass eller roende med kyrkobåt från åstranden i centrum av Borgå. I Kannonnokka ordnas tillställningar av de mest olika slag; bröllop, svensexor, födelsedagsmottagningar och olika familjefester. Företag utnyttjar stället som rekreationsoch mötesplats för personalen. Den här kvällen går inspirerat av vildsvinen i Asterix-temats tecken. Stämningen tätnar då ett stort rökt vildsvin bärs in. Det verkligt speciella med den här platsen är nämligen en åtta hektar stor vildsvinsfarm med omkring 100 vildsvin alla naturenligt utfodrade och rasrena. Vildsvinen lever i skogshägnet året om och får griskultingar på våren. De små randiga grisarna föds i regel i mars-april och är en upplevelse i sig att se. Det är stor viktskillnad mellan könen. I farmförhållanden kan galtarna med sina huggtänder nå en vikt på nästan 300 kg medan suggorna stannar klart under 200 kg. Kannonnokka grundades år 2005 av markägaren och vildsvinsfarmaren Kenneth Sevelius och Ari Kuokka, som kläckte Kannonnokka-idén. Milla Toivonen kom i vårvintras med som tredje aktionär. Hon sköter bokningar och arrangemang. För den kulinaristiska biten svarar ställets egen kock, Jari Pekanlehto. Han ordnar också kockskola för intresserade kunder. Kannonnokka Oy, Grottabacka - Borgå Kvällens tema är Asterix. På menyn står vildsvin á la Kannonnokka. I kåtan kan upptill 25 personer vintertid äta

7 Stöpseln i väggen, that s it. Med elskoter kör man grönt Elektriciteten håller på att slå sig igenom som drivkraft i fordonsvärlden. Elbilar är inte längre någon kuriositet och nu kommer tvåhjulingarna. Vi testade en sådan. TEXT: Rolf Gabrielsson BILDER: Studio Lindell/Oscar För en motorcyklist, som vant sig vid motorljud och bensinlukt, är elskotern en märklig bekantskap. Strömmen på i vanlig ordning, men efter det är ingenting som vanligt. För att komma i väg behöver man inte göra annat än vrida på gashandtaget, den elektriska borstlösa navmotorn i bakhjulet ger steglöst kraft och så gott som ljudlöst. Motorn på 3 kw skulle bra klara av högre hastigheter än 45 km/h, som toppfarten begränsats till för att skotern skall kunna registreras som moped. Accelerationen är helt i klass med det, som en mopedskoter med förbränningsmotor presterar. Väcker förvåning Elskotern är lätt och stabil att köra. Hjulen är rejäla 13-tummare. Ekipaget väger omkring 180 kg, men lättare alternativ finns också att få. Någon bromshjälp har man inte av motorn. Vartdera hjulet är försett med skivbroms. Bägge används med handtag på styret, någon bromspedal finns inte. I synnerhet i korsningar med trafikljus tittar många förvånat på skotern då den inte ger något ljud ifrån sig. Har motorn slock- nat verkar en och annan undra. Men lika ljudlöst accelererar skotern i väg, till fortsatt förvåning. Avsaknaden på motorknatter kan vara en orsak till att ungdomen inte riktigt diggar elskotrar. Det något högre priset jämfört med en vanlig mopedskoter är kanske en annan orsak, menar Krister Celan, vars företag Fixcelteh i Borgå importerar och säljer elskotrar. Det är ännu en hel del fördomar förknippade med dem, mest intresserad verkar den något äldre generationen vara. Framtidens fortskaffningsmedel Celan är emellertid övertygad om att de eldrivna fortskaffningsmedlen med tiden slår igenom inom alla åldersklasser. Så har det redan gått i många länder. Till exempel i Kina, där största delen av elskotrarna på marknaden tillverkas, finns det städer, där man inte ens får köra med skotrar, som har förbränningsmotor. I en tid, då miljökraven blir allt strängare, är elskotern ett utmärkt fortskaffningsmedel. Den är i sig själv utsläppsfri, och i synnerhet om den laddas med utsläppsfritt producerad elektricitet kör man så grönt som Borgå Energis testskoter Märke och modell: JST-EM10 Motor: 3000W, borstlös Ackumulator: 5 silikonackumulatorer á 12V/46Ah Max fart: 45 km/h (L1e) Backtagningsförmåga: ungefär 25 grader Körsträcka/laddning: km Laddningstid: 6-8 h (4A) Laddningsgånger: över 300 Bromsar: skivbroms fram och bak Lastkapacitet: 150 kg Däck: 120/ Däcktryck: 250 kpa Fälgar: 2.5 x 13 Fjädring: fram hydraulisk, bak spiralfjädring Registrerad för två personer Garanti: 1 år/6000 km (gäller inte slitdelar som däck, lampor etc.) Ackumulatorernas garanti ett halvt år. Pris: euro Import och försäljning: Fixceltech, Verkstadsvägen 40, Borgå, tfn

8 det bara går. Och dyrt är det inte. På en laddning åker man km och elektriciteten till det kostar mindre än 20 cent. Det tar 6-8 timmar att ladda de fem silikonackumulatorerna från noll. Att ladda dem är inte svårare än att ladda vilken elektrisk apparat som helst stöpseln i väggen, that s it. En mätare på styret visar hur mycket ström som finns kvar på samma sätt som en vanlig bränslemätare. Rolf Gabrielsson, som tog en provtur med elskotern och tecknade ned sina intryck, har bland annat jobbat som Trafikskyddets informationschef. Plus och minus miljövänlig ljudlös förmånlig i drift lättkörd rätt högt pris lång laddningstid (från tom) kort ackumulatorgaranti ingen bromspedal Från trä till bioenergi Borgå Energi använder årligen ca kubikmeter träbränsle. Såväl värmekraftverket i Tolkis som bolagets fjärrvärmecentraler i Lovisa och Ebbo eldas med trä. eföretag Eldrivna fordon i trafikbruk Förändring % Totalt ,9 Bilar totalt ,7 Personbil ,7 Paketbil ,6 Motorcykel 2 2 0,0 Moped ,8 Lätt fyrhjuling (L6e) ,2 Fyrhjuling (L7e) ,0 Motorredskap ,1 Källa: Statistikcentralen och TraFi Lätt fyrhjuling (L6e) = Mopedbil, vars effekt är högst 4 kw och högsta tillåtna hastighet 45 kmh Fyrhjuing (L7e) = Avsedd för vägtrafik, högsta tillåtna effekt 15 kw, ingen fordonsbestämd hastighetsbegränsninga Flisproduktionen och -lastningen sköter Hakevuori i en och samma process med hjälp av flistugg och fliscontainer. Flisen sprutar direkt från tuggen i containern, som sedan transporteras bort med lastbil. Drygt tio minuter och containern på 40 kubikmeter är full. Flisens energiinnehåll motsvarar ca liter olja. teksti: Rolf Gabrielsson KUVAT: Seppo Sirkka, Hakevuori Oy Bränslevalet har gjort Borgå Energis fjärrvärmeverksamhet till Finlands renaste i sin storleksklass. Omkring två tredjedelar av bränsletransporterna sköts av Hakevuori Oy. Askolabolaget har specialiserat sig på transport men också produktion av flis. Den mängd träbränsle, som bolaget årligen hanterar, uppgår till närmare en halv miljon kubikmeter. Flisen produceras i huvudsak av hyggesrester, klenvirke och stubbar. I Askola har företaget ett fyra hektar stort terminalfält, där stubbar, hyggesrester och annat dåligt virke samt färdig flis lagras som buffert för vinterns efterfrågetoppar. Normalt sker leveranserna till kunderna direkt från de platser i terrängen, där flisen produceras. Skogsavverkningarna utgör början på träets omvandling till bioenergi. Hakevuori avverkar också själv, men mest producerar och transporterar man flis från andra aktörers hyggen. Ström i trafikströmmen Hakevuori Oy Monnby, Askola I Tolkis matas flisen in i värmekraftverkets värmepanna, där den omvandlas till bioenergi. Anläggningen slukar ungefär kubikmeter flis i dygnet, då värmekonsumtionen är som störst. Storstädernas dåliga luftkvalitet och andra problem förknippade med stadstrafiken har påskyndat utvecklingen av elbilar och andra eldrivna fordon. I bakgrunden finns också vetskapen om att oljetillgångarna är begränsade. Någon masstillverkning kan man ändå tillsvidare tala om högst när det gäller tvåhjulingar. Alla stora biltillverkare har emellertid utvecklingsprojekt på gång och nya modeller är på kommande. Ett tekniskt hinder på vägen mot större tillverkningsvolymer är ackumulatorernas vikt liksom de långa laddningstiderna och de förhållandevis korta sträckor man kan köra med en laddning. Problemen håller dock på att lösas i takt med ackumulatorteknikens snabba utveckling. I många länder stöder samhället elbilismen med till exempel skattelättnader eller rena penningbelopp. I Finland planeras en sänkning av drivkraftsskatten på elbilar. En total bilskattebefrielse torde ändå vara det enda effektivas sättet att öka efterfrågan på nätströmsladdade bilar. Så har man gjort i exempelvis Norge och Danmark. Den finländska biltillverkaren Valmet Automotive satsar kraftigt på utveckling av elektrisk fordonsteknologi. På kommande har man både en nätströmsladdad Fisker Karma hybridelbil och en THINK City stadselbil, som började säljas i augusti. Dessutom har bolaget konstruerat en konceptbil kallad Eva. Tilläggsuppgifter

9 enyheter sammanställda av: Rolf Gabrielsson Flexiblare kundbetjäning med Kolibri Kolibri är Borgå Energis nya kundbetjänings- och faktureringssystem. Det har utvecklats av Logica i samarbete med Borgå Energi och fyra andra energibolag. Systemet gagnar såväl kunder som bolaget. Med Kolibri kan vi administrera försäljning, fakturering, kundförhållanden och avtal. Det fyller också myndigheternas krav på eldistribution och -försäljning, uppger kundbetjäningschef Rosita Holmberg. För kunderna betyder Kolibri konkret bland annat en möjlighet att inom vissa gränser välja förfallodag för elfakturan. Fakturan ändrar något utseende, men den innehåller också i fortsättningen i stort sett samma uppgifter som hittills. Lätt nättjänst Det nya systemet är enligt Holmberg mera flexibelt än de tidigare. Däri har också integrerats en nättjänst, via vilken kunderna till exempel kan uppge sin elmätarställning samt förutse och följa med sin egen elförbrukning. Om kunden har en fjärravläsbar mätare kan han eller hon via Kolibri Extra grafiskt följa med sin månatliga förbrukning, förklarar BILD: Virpi Lehtinen Holmberg. Avsikten är att i framtiden koncentrera också fjärrvärme- och naturgasförsäljningen samt faktureringen av dessa till Kolibri. Fortsatt personlig betjäning Fastän det nya systemet för med sig mycket nytt och nättjänsten är en central del av en modern kundbetjäning är det inte meningen Var och en kan själv välja betjäningssätt, poängterar Rosita Holmberg. att slopa andra och mera traditionella betjäningsformer. Den som vill kan också i fortsättning få personlig betjäning, poängterar Rosita Holmberg. Ingen kund tvingas uträtta sina ärenden via nätet. Kunden väljer. Eldistributionen i Borgnäs förbättras Borgå Elnät Ab förbättrar de närmaste åren eldistributionen i Borgnäs. Den fyra miljoner euro stora investeringen omfattar en ny elstation och en ny kraftledning. Eldistributionen till de centrala och södra delarna av Borgnäs sker för närvarande från en över 10 kilometer längre bort belägen elstation i Veckkoski. Avståndet är utmanande för eldistributionen i den kraftigt växande kommunen. Med den här investeringen får vi centrum av Borgnäs anslutet till ett jordkabelnät, vilket märkbart minskar och förkortar strömavbrotten, konstaterar Borgå Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander. För att förbättra situationen planeras en ny elstation nära kommunens nya industriområde. Det är meningen att elmatningen skall skötas med en ny kraftledning från Finngrid Oyj:s elstation i Andersböle i Borgå. Markplaneringen för den ca 13,5 kilometer långa kraftledningsgatan är gjord och som det nu ser ut kan kraftledningen börja dras och elstationen börja byggas år 2014, vilket betyder att allt borde vara klart år Uppdatera elförbrukningsuppgifterna Borgå Energis kundbetjäningschef Rosita Holmberg konstaterar, att det ligger i kundens eget intresse att fylla i och returnera mätaravläsningskorten inom utsatt tid. Förvisso förutsätter också elleveransvillkoren att man gör det, men eftersom uppskattningsfaktureringen baserar sig på den förra mätaravläsningen kan det hända att räkningen inte längre överensstämmer med den verkliga förbrukningen, den kan vara för stor eller för liten. Enligt Holmberg kan situationen ha ändrats till exempel som en följd av att man bytt uppvärmningssätt i bostaden. Om kunden ersatt eluppvärmning med fjärrvärme minskar elförbrukningen kännbart. På motsvarande sätt ökar förbrukningen om man installerar till exempel en luftvärmepump i en fjärrvärmeansluten bostad för att få det svalare inomhus när solen gassar som värst. Rosita Holmberg berättar att Borgå Energis kunder i regel mycket samvetsgrant läser av sina mätare och sänder uppgifterna till bolaget inom den utsatta tiden. När det gäller sommarstugor kan det ibland gå så att kortet når kunden först då stugan redan bommats igen för vintern. Därför lönar det sig att läsa av mätaren vid säsongavslutningen oberoende av om avläsningskortet kommit eller inte. OBS! AVVIKELSER I VÅR KUNDBETJÄNING Borgå Energi tar i bruk ett nytt kundbetjänings- och faktureringssystem för administration av elkundernas kund- och faktureringsuppgifter samt uppgifterna om förbrukningsställen. Under övergångsperioden förekommer avvikelser i vår kundbetjäning och fakturering, så som eventulla förändringar i faktureringsrytmen. Vi beklagar eventuella dröjsmål under övergången. Luonnollinen valinta Ett naturligt val ELRÄKNINGEN DIREKT TILL DIN NÄTBANK! Teckna ett avtal i din egen nätbank och du märker hur behändigt det är med e-faktura. Den är lätt och trygg att använda. - e-räkningen kommer direkt till din nätbank - du behöver inte mata in uppgifter och undviker misstag eftersom all data redan finns - ett enkelt och tryggt betalningssätt - räkningen betalas inte utan ditt godkännande - ett ypperligt arkiveringssätt, inga borttappade pappersfakturor mera - e-fakturan sparar tid och papper - e-fakturan skonar miljön OSLA-bonusen upphör Borgå Energi har sagt upp S-bonussamarbetsavtalet och följer därmed många andra energibolags exempel. Som Borgå Energis kund har hushåll kunnat få S-bonus hos OSLA för sina elräkningar. Efter den första september kan man inte längre ansluta sig till systemet. Bonus betalas ända till årsskiftet åt de omkring kunder, som finns med i systemet. De pengar Borgå Energi sparar kommer i fortsättningen att användas till att minska trycket på tarifferna, varvid alla kunder gagnas. Elförbrukningen i Borgå landets sjunde största Borgå föll ifjol två pinnhåll på tio i topp listan över elförbrukningen i landets kommuner. Från att år 2008 legat på femte plats är placeringen nu sjunde. Orsaken är kommunfusionerna. Kouvola och Villmanstrand, som bägge vuxit som ett resultat av fusionerna, steg till andra respektive tredje efter Helsingfors, som behöll sin första plats. Efter topptrion följer Jämsä, Raumo, Uleåborg, Borgå, Esbo, Vanda och Imatra. Elförbrukningen var år 2009 i Borgå 2211 GWh när den i Helsingfors var 4743 GWh. 16 Tilläggsuppgifter om e-fakturan får du genom att kontakta vår kundbetjäning ,