Parlamentarisk monarki. Statschef:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parlamentarisk monarki. Statschef:"

Transkript

1 Promemoria september 2015 Landrapport Spanien Officiellt namn: Huvudstad: Officiella språk: Spanien (Reino de España) (3,2 miljoner invånare i staden, 6,2 miljoner i regionen). EU:s fjärde största storstadsregion. Spanska (kastilianska), världens näst största modersmål och studerade språk samt tredje största språk på Internet. De regionala språken baskiska, galiciska, katalanska och valencianska är koofficiella i respektive region. Yta: km ². Näst största EU-land. Folkmängd: 46,5 miljoner varav 4,7 miljoner (10,1 %) invandrare. Negativ nettomigration 2014 om ca personer, en utveckling som förväntas fortgå. Födelsetal: Religion: 1,3 per kvinna, bland EU:s lägsta och sjunkande. Man uppskattar att folkmängden kommer att minska med 2,6 miljoner (5,6%) till 2023 om denna utveckling fortgår. Religionsfrihet råder. Ca. 70 % identifierar sig som katoliker, 25 % icke-religiösa, 2,3 % muslimer och knappt 1 % judar. 1,4 miljoner muslimer, 1,2 miljoner protestanter ortodoxa, Jehovas Vittnen och judar. Övriga storstäder: Barcelona (1,6 miljoner), Valencia ( ) och Sevilla ( ). Statsskick: Parlamentarisk monarki. Statschef: Kung Felipe VI. Regeringschef: Mariano Rajoy, tillträdde i december Regeringsparti: Konservativa Partido Popular (PP). Parlament: Kongressen (Congreso de los Diputados) 350 ledamöter och senaten (Senado) 264 ledamöter, varav 56 utses av regionparlamenten. 1 Viktigaste politiska partier: Partido Popular (PP) - konservativt 186 mandat, Partido Socialista Obrero Español (PSOE) - socialdemokratiskt 110 mandat, Podemos vänster, bildat 2014, alltså utan representation fn, men största parti i upprepade 1 Enmansvalkretsar med stängda partilistor.

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(18) Övriga politiska partier med representation i kongressen Senaste nationella val: Nästa allmänna val: Viktigaste handelspartners (2013): Viktigaste handelsprodukter: Valuta: BNP: BNP per capita (köpkraftsjusterad): UN HDI: Social Progress Index: Gini-index: Transparency Internationals opinionsundersökningar sedan hösten Convergéncia i Unió (CiU) nationalistiskt borgerligt parti från Katalonien 16 mandat, Izquierda Unida (IU) - förenade vänstern 11 mandat, AMAIUR - baskisk vänsterallians 7 mandat, Partido Nacionalista Vasco (PNV) nationalistiskt borgerligt parti från Baskien 5 mandat, UPyD - antinationalistiskt parti grundat av PSOE avhoppare - 5 mandat, Esquerra Republicana Catalunya (ERC) - separatistiskt vänsterparti från Katalonien 3 mandat, Bloque Nacionalista Gallego (BnG) - regionalt vänsterparti från Galicien 2 mandat, Coalición Canaria (CC) - regionalt parti från Kanarieöarna 2 mandat samt ytterligare tre partier med ett mandat (Compromís-Q, FAC och GEROA BAI). 20:e november Ska utlysas under 2015 och hållas senast januari Allmänna val hålls vart fjärde år. Export: Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien, Storbritannien, USA (Sverige nr. 26) Import: Tyskland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Portugal, (Sverige nr. 24) Export: kapitalvaror, livsmedel, kemiska produkter, fordon, halvfabrikat och konsumtionsvaror. Import: energi, kapitalvaror, kemiska produkter, livsmedel, konsumtionsvaror och fordon. Euro miljarder euro (2014), världens fjortonde och Europas femte ekonomi euro (2013). Enligt Eurostat 95 % av genomsnittet för EU :e plats med /1 (2013) 21:e plats (2014). 33:e plats 2010, värde 35,8/ Det tredje mest ojämlika landet inom EU 2011 och det land där ojämlikheten mellan regioner och sociala grupper ökar mest. 37:e plats bland 175 länder 2014 med ett index på 2 Ju närmare 0 desto mer jämlikt och ju närmare 100 desto mer ojämlikt.

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(18) korruptionsindex: 60/100. Tillväxt: 1,3 % 2014 och 2,8% 2015 enligt spanska centralbanken. KOM, ECB och IMF något mindre optimistiska prognoser. Noteras bör KOM:s revidering uppåt av prognosen för 2015 från 1,7% till 2,3% i februari Inflation: 1,5 % 2013 och -0,2 % 2014 enligt EUROSTAT. Enligt nationella beräkningar svagt positiv inflation. Budgetunderskott: 5,5 % Regeringens prognos 2015: 4,2 %. KOM:s prognos: 2015: 4,6%, 2016: 3,9% 3. Statsskuld: 96,7 % av BNP Regeringens prognos 2015: 100,3 % av BNP. Bytesbalans: 4 0,9 % av BNP 2014, finansministeriets prognos för 2015: 1,1% Handelsbalans: 5 1,4 % av BNP Sjönk till 0,1 % 2014 och väntas ligga nära noll de närmaste åren. Utländska 53 % av BNP netto 2013, stigande trend Direktinvesteringar: Arbetslöshet: 24,7 % ,8 % för ungdomar (< 25 år). Regeringens prognos 2015: 22,9 %. FoU: 1,24 % av BNP (2013), minskande tendens och under det nationella målet på 2 %. Utvecklingsbistånd: 0,17 % av BNP Energikonsumtion: Energiproduktion: 2010 kom 50,2 % från olja, 17,7 % från kärnkraft, 17,2 % från gas, 13,1% från förnyelsebar energi och 1,8 % från kol. Ca 70 % av dagens energibehov importeras (EU-genomsnitt 53,4%) kom 33,4 % från förnybara energikällor (övervägande vind- och vattenkraft), 32 % från gas, 20,6% från kärnkraft, 8,5 % från kol samt 5,5 % från olja. Kort nutidshistoria Efter Francos död 1975 tillträdde Kung Juan Carlos I som statschef hölls fria val och 1978 antogs en demokratisk konstitution som återspeglar en kompromiss mellan centralstat och regionalt självstyre antogs en amnestilag som kodifierade pakten (Pacto del Olvido) 3 Såväl faktiska siffror från de senaste åren som regeringens uppskattningar inför de kommande ligger i nivå med de underskottsmål som stipulerats i det obalansförfarande som Spanien för närvarande är föremål för. Enligt KOM:s prognos kommer man att missa målen med ett par tiondels procent. 4 Löpande transaktioner med utlandet (current account). 5 Varuexport och import (trade balance).

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(18) mellan reforminriktade krafter från höger och vänster att lämna tidigare oförrätter bakom sig antog PSOE lagen om historiskt minne för att erkänna inbördeskrigets och diktaturens offer. Samma år ingick politiska partier, fackföreningar och arbetsgivare den s.k. Moncloapakten (uppkallad efter PM residens). Syftet var att bemöta ekonomins strukturella problem som annars riskerade att äventyra den demokratiska transitionen blev Spanien medlem i Europarådet. Landets ekonomiska tillväxt sedan sextiotalet och politiska och sociala utveckling sedan övergången till demokrati har varit enastående. På trettio år gick Spanien från att vara biståndsmottagare (fram till 1982) till att uppnå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. I februari 1981 misslyckades en militärkupp som avstyrdes av Kung Juan Carlos. Spaniens medlemskap i NATO 1982 bidrog till att modernisera och avpolitisera försvarsmakten. Efter att först ha ansökt om medlemskap i dåvarande EG 1962 erhöll Spanien ett handelsavtal 1970 och fullt medlemskap Idag har Spanien levt längre i demokrati än diktatur. I juni 2014 abdikerade Juan Carlos I oväntat efter en tid av vikande popularitet och efterträddes av sin son Felipe VI. Inrikespolitik Spanien är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år och parlamentet har två kamrar: kongressen och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner samt de nordafrikanska enklaverna Ceuta och Melilla, med varierande grad av självbestämmande, egna parlament, regeringar och rättssystem. I november 2011 hölls nationella parlamentsval där konservativa Partido Popular (PP) besegrade Socialistpartiet, Partido Socialista Obrero Español (PSOE), som suttit två mandatperioder vid makten. Den 21 december tillträdde Mariano Rajoy som Spaniens sjätte premiärminister. Sedan regionvalen i maj 2011 styr PP 11 av landets 17 regioner samt Ceuta och Melilla. Det politiska landskapet har sedan Francos död fram till idag dominerats av PP och PSOE, övriga parter har haft mycket begränsat inflytande och väljarstöd. Ett trendbrott skedde 2014 då det vänsterpopulistiska partiet Podemos (Sv översättning: vi kan), i spåren av den ekonomiska krisen och flera uppmärksammade korruptionsaffärer inom såväl PP och PSOE, etablerade sig som ett alternativ som på allvar kan utmana de två dominanterna. Partiet bildades under våren 2014 och knep från ingenstans fem (av 54) platser i valet till Europaparlamentet samma år. Under hösten 2014 blev partiet vid upprepade opinionsundersökningar största parti, före såväl PP och PSOE, med stöd av en dryg tredjedel av väljarna. Även katalanska mitten-höger partiet Ciudadanos har sedan 2014 gått framåt kraftigt i nationella opinionsundersökningar.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(18) Spänningen mellan centralstat och region är särskilt påtaglig i Katalonien och Baskien som ställer krav på ytterligare självbestämmande. Detta är politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom till landets mindre utvecklade områden. Spaniens s.k. asymmetriska regionalism innebär bl. a. att Baskien och Navarra har egen skatteindrivning, tillsammans med Katalonien egna polisstyrkor och tillsammans med Galicien och Andalusien rätt att själva utlysa nyval. I Spanien fördelas de offentliga utgifterna mellan centralregeringen (18 %), de 17 regionregeringarna (38 %) och de lokala myndigheterna (13 %). Regionerna ansvarar bl. a. för centrala välfärdsområden som hälsa, utbildning, bostadspolitik samt social- och äldreomsorg. Trots transfereringsmekanismer ökar socio-ekonomiska skillnader mellan de mer utvecklade nord/östra regionerna (Baskien och Navarra) och de mer eftersatta syd/västra (Extremadura och Andalusien). 6 Landets centrifugala krafter har framför allt tilltagit när de katalanska (CiU) och baskiska (PNV) partierna erhållit eftergifter i utbyte mot stöd till nationella minoritetsregeringar. 7 Över 3,5 miljoner invandrare kom till Spanien under högkonjunkturen som då var väldens näst största invandringsland efter USA. Först var invandringen en konsekvens och sedan en bidragande orsak till förlängningen av högkonjunkturen. Sedan 2010 har Spanien åter blivit ett emigrationsland, framför allt återvändande Latinamerikaner men även spanjorer lämnar av ekonomiska skäl. Under 2013 var nettomigrationen negativ ca personer. Av landets ca 10 % utländska medborgare är 40 % européer (framför allt rumäner, britter och tyskar), 25 % latinamerikaner (ff. a. ecuadorianer, colombianer och bolivianer) samt 20 % afrikaner (ff. a. marockaner). Trots avtagande tendens är strömmen av illegala invandrare ff. a. från Afrika söder om Sahara en bestående utmaning. Spaniens BNP per capita är tolv gånger högre än Marockos, vilket är en större skillnad än mellan USA och Mexiko. Internationella studier visar att Spanien har en jämförelsevis hög tolerans- och integrationsnivå, inte minst v g integrationen av romer antog PSOE en amnestilag som gav närmare irreguljära invandrare uppehållstillstånd om de kunde bevisa att de bott i Spanien i sex månader. Sedan sjuttiotalet har den baskiska terroristorganisationen ETA (Euskadi Ta Askatasuna, Baskien och Frihet på baskiska) dödat över Baskien och Navarras BNP per kapita ligger mer än 25 % över det nationella genomsnittet medan Extremadura och Andalusiens BNP per kapita ligger mer än 25 % under det nationella genomsnittet. 7 PSOE under Felipe González ( ) och PP under José Maria Aznar ( ).

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(18) personer, skadat över 7 000, bedrivit utpressning mot baskiska företagare samt orsakat omfattande materiell skadegörelse. I oktober 2011 förklarade ETA permanent eldupphör men har ännu inte överlämnat vapen eller detaljerat om/hur organisationen ska upplösas. I mars 2004 genomförde al-qaeda en terroristattack mot pendeltåg vid Europas största järnvägsstation Atocha i. Attentaten dödade 191 personer, skadade nära och påverkade sannolikt valresultatet några dagar senare. 8 Från 2014 har Kataloniens självständighetsambitioner tagit allt större plats på den politiska dagordningen. Detta sedan Kataloniens regionpresident Arthur Mas utlyste en folkomröstning om självständighet. Efter en rad juridiska och politiska turer där folkomröstningens karaktär nedgraderades i betydelse upprepade gånger genomfördes slutligen en sorts folklig konsultation. Denna var utan juridisk giltighet men man kan ändå notera att valdeltagandet låg strax över 33 % och av de röstande röstade 81 % för självständighet. Frågan kommer att vara fortsatt aktuell den närmaste tiden. Tack vare högkonjunkturens skatteintäkter byggdes välfärdsstaten ut med ökade ekonomiska ersättningar för bl. a. äldre- och barnomsorg. Den ekonomiska krisens ökade sociala utgifter och räntekostnader samt vikande skatteintäkter framtvingar nu drastiska nedskärningar och nya avgifter inom flera områden. Årets budget för sjukvård och utbildning återgår till samma nivå som för ett decennium sedan. I kombination med arbetslösheten bidrar nedskärningarna inom välfärden till en alltmer påtaglig social kris. Under den ekonomiska krisen sjönk Spaniens BNP med 7,5 procent. Mellan 2007 och 2012 sjönk Spaniens BNP per capita från 105 % av EUgenomsnittet till 97 % av EU-genomsnittet, strax under Italien. Under samma period ökade arbetslösheten från 8,5 % till 25,8 % och antalet spanjorer i fattigdom/risk för socialt utanförskap med fem procentenheter till 28 %. Den negativa tillväxten planade ut under slutet av 2013 och 2014 växte BNP/capita för första gången sedan den ekonomiska krisen bröt ut. Återhämtningen spås fortsätta under de närmaste åren och den spanska tillväxten förväntas bli substantiellt högre än EU:s genomsnitt både 2015 och Arbetslösheten är, även om den minskar, dock fortsatt hög (24,3 % 2014) och trots återhämtning beräknas mer än vad femte spanjor vara arbetslös Antalet hushåll där samtliga medlemmar i arbetsför ålder står utan registrerat arbete 8 Enligt officiell opinionsundersökning (CIS) erkände 22 % att attentaten bidragit till att få dem att rösta, vilket tenderar att gynna PSOE i högre utsträckning än PP

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(18) överskrider fortfarande tio procent (1,8 miljoner) och närmare tre procent av familjer lever på sina föräldrars pension. Spanska kvinnor föder färre barn (1,3) och vid senare ålder (31,5 år). Närmare 80 % av spanjorer mellan 16 och 30 år bor kvar hos sina föräldrar. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Spanien är världens fjortonde, Europas femte och Eurozonens fjärde ekonomi. Sedan 2009 är Spanien permanent inbjuden till G20. Viktiga branscher inkluderar turismindustrin, banksektorn och bilindustrin. Förnybar energi, miljöteknik, IT, bioteknologi, hälso- och äldrevård, men även förädling inom traditionella sektorer som kultur, mode, design, livsmedel och gastronomi, utgör potentiella tillväxtbranscher. Viktigaste exportvarorna är kapitalvaror, livsmedel, kemiska produkter, fordon, halvfabrikat och konsumtionsvaror. Spanien är också EU:s näst största bilexportör. 95 % av spanska företag är egenföretagare eller SME:s med färre än tio anställda. Men Spanien har också en rad framgångsrika multinationella företag. Bl.a. en av Eurozonens och Latinamerikas högst värderade banker (Santander), tre av världens största företag inom transportinfrastruktur (Ferrovial, Albertis och ACS), tre av väldens största företag inom förnybar energi (Acciona, Iberdrola och Gamesa), världens största klädvarukedja (Inditex), världens sjätte största telekomoperatör (Telefónica), ett av världens största stålföretag (Acerinox) och är världsledande på avsaltningsanläggningar. Enligt WTO är Spanien världens artonde varuexportör (motsvarande 1,7 % av världshandeln, i nivå med Indien) och åttonde tjänsteexportör (motsvarande 3,4 % av världshandeln i nivå med Japan). Sedan 2011 har Spanien ett handelsöverskott med EU som står för drygt 60 % av handelsutbytet. Främsta exportmarknader är Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien, Storbritannien och USA. Viktigaste importländer är de samma men även Nederländerna och Kina. Spaniens energi-import är minskande men fortsatt hög, 71 % av total energikonsumtion och 20,9 % av landets totala import Trots subventioner ligger Spaniens elpriser 12,1 % över EU-genomsnittet för hushåll och 1,7 % för industrin. Regeringen har nyligen beslutat om en energireform där energipriser närmare återspeglar reella kostnader. Spanien är världsledande inom utveckling av vindkraft men plötsligt minskade subventioner till solenergi har bidragit till osäkerhet bland investerare. Regeringen har förlängt livslängden för landets åtta kärnkraftsreaktorer och påskyndat avveckling av kolindustrin. Spanien har

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(18) närmare hälften av Europas kapacitet för att ta emot och omvandla flytande naturgas (LNG). Nyligen upptäcktes reserver av skiffergas i Baskien och olja utanför Kanarieöarna. Spanien förordar ökad sammankoppling med Frankrike för att bryta den iberiska energimarknadens isolering. Dels söker man en avsättningsmarknad för den egna produktionen av förnybar energi som inte kan lagras och dels för att agera transitland för gas, vind och solenergi från Nordafrika till EU. I februari 2015 invigdes en ny elledning mellan Santa Llogaia i Spanien och Baixas i Frankrike som dubblerade kapaciteten för elöverföring mellan länderna. Man är dock fortfarande långt ifrån EU-målet om 10 % sammanlänkning fram till 2020 (fn ca 5 % om man räknar både Frankrike och Portugal) och ytterligare sammanlänkningsprojekt har fortsatt hög politisk prioritet i Spanien. Man förespråkar att EU-medel avsätts till sammanläkningsprojekt och har under senare år alltmer vunnit gehör för sin linje. Genom deklarationen i mars 2015 enades Spanien, Frankrike, Portugal och Kommissionen om en rad projekt som under de kommande åren ska prioriteras när det gäller EU-stöd, bland annat en elledning i Biscayabukten, två elledningar genom Pyrenéerna och dubbelflödesledningen för naturgas, MIDCAT. Enligt UNCTAD är Spanien världens nionde största mottagare av utländska direktinvesteringar (53 % av BNP) och tionde utländska investerare (före Italien) med 2,9 % av världens direktinvesteringar. Ackumulerade utländska investeringar motsvarade 47,3 % av BNP 2013 varav 50 % i EU och 30 % i Latinamerika där Spanien är näst största utländska investerare. Krisen och återhämtningen kort historik Spanien gynnades starkt av Eurons införande. Den gemensamma valutan förde med sig makroekonomisk stabilitet och historiskt låga räntor, som banade väg för en lång period av hög tillväxt. Under perioden växte BNP med i genomsnitt 3,7% årligen. Successiva regeringar av olika politisk färg höll samtidigt ordning och reda i statsfinanserna. Budgeten var balanserad, underskotten obefintliga och skuldsättningen låg (37% 2007). När finanskrisen kom, föreföll Spanien mindre sårbart än de andra sydeuropeiska länderna. Men den spanska tillväxtens motor var byggsektorn (som mest nära 20% av BNP), och den drabbades hårt av finanskrisen. Bankerna drog öronen åt sig, det intensiva byggandet upphörde tvärt, arbetslösheten rakade i höjden och den interna konsumtionen dalade. De tidigare så ordnade statsfinanserna såg plötsligt lite mindre hållbara ut; den krympande ekonomin (-1,6% 2008) ledde till snabbt stigande budgetunderskott och

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(18) statsskuld. Finansmarknaderna började oroa sig för Spaniens återbetalningsförmåga. Konservativa Partido Popular övertog mot den bakgrunden regeringsmakten i december 2011, efter en jordskredsseger i valet. Den nya regeringen var tydlig med vad Spanien behövde hårdare budgetdisciplin, dvs ytterligare åtstramningar i den offentliga sektorn, och snabba och genomgripande strukturreformer. Presumtionen var att tydliga avsiktsförklaringar skulle räcka för att återskapa förtroendet, på marknaderna och i Bryssel. Regeringen agerade också beslutsamt; reformerna kom snabbt, bl a en omfattande arbetsmarknadsreform, liksom en tuff budget och en lag om budgetstabilitet. Under tiden hade emellertid det spanska banksystemets problem blivit allt tydligare. Framför allt de mindre regionala sparkassorna (cajas) hade under de goda åren lånat ut entusiastiskt och på allt skakigare grunder ofta pådrivna av regionala politiker - till både privatpersoner och de nu krisande eller bankrutta byggföretagen. Andelen obetalda lån steg snabbt och under 2012 stod det klart att en lång rad banker skulle behöva betydande kapitaltillskott för att överleva. Regeringen inledde en bankreform bl a slogs en rad mindre cajas ihop och flera banker nationaliserades. Men de omfattande problemen, tillsammans med de snabbt försämrade statsfinanserna, gjorde att finansmarknaderna tvivlade på regeringens möjligheter att lösa krisen på egen hand. Riskpremien rakade ånyo i höjden och regeringen stod plötsligt inför reella finansieringsproblem. Även Spanien såg nu ut att behöva ett fullskaligt stödprogram. På inrådan av ffa Tyskland accepterade Rajoy i juli 2012 istället ett stödprogram enbart för banksektorn, med en kreditlina om 100 miljarder Euros (varav ca 42 till slut användes). Kort därefter signalerade ECB beredskap att köpa obegränsade mängder statsskuld på andrahandsmarknaden (det s.k. OMT-programmet). Detta, tillsammans med regeringens ambitiösa reformagenda och EU:s egna interna reformer (ffa bankunionen), återskapade finansmarknadernas förtroende för Spanien och Eurozonen i stort. Under åren därefter har regeringen genomfört eller påbörjat flera omfattande strukturreformer, i stort i linje med EU-kommissionens rekommendationer. I februari 2012 genomfördes den redan nämnda arbetsmarknadsreformen. Reformen innehöll en rad åtgärder för att utjämna skillnader i anställningsformer och begränsa den höga andelen tillfälliga arbetskontrakt, minska den jämförelsevis höga avskedskostnaden för fast anställda, förtydliga grunderna för uppsägning, decentralisera lönebildningen till företagsnivå med närmare koppling till

10 Sveriges Ambassad Promemoria 10(18) produktivitet än inflation och öka den interna flexibiliteten för företagen att anpassa anställdas löner, arbetstid och uppgifter vid lågkonjunktur. Reformen innehöll också aktivare arbetsmarknadsåtgärder och kontinuerlig kompetensutveckling, liksom en ny typ av kontrakt för småföretag med skattelättnader vid anställning av unga och äldre långtidsarbetslösa. Övriga reformer inkluderade en budgetstabilitetsreform med större möjligheter för centralregeringen att ingripa i regionernas finanser, en företagarlag som gjorde det lättare att starta företag och reducerade den personliga ekonomiska risken för företagare, en pensionsreform som frikopplade pensionerna från inflationen och införde en hållbarhetsklausul, en energireform i syfte att reducera sektorns omfattande underskott, en inremarknadsreform för att ta bort interna handelshinder, en grundläggande och framgångsrik omstrukturering av banksektorn med hjälp av EU och IMF, en förvaltningsreform för att effektivisera landets överdimensionerade och komplicerade förvaltning och en skattereform med förenklad och sänkt företagsskatt och med lättnader även för privatpersoner. På kort sikt hade regeringens budgetkonsolidering och huvudreformer en dämpande tillväxteffekt. Idag går det dock att konstatera att budgetdisciplinen, hjälpen från EU och den omfattande reformagendan lade grunden för den ekonomiska återhämtning Spanien nu åtnjuter. Tillväxten återvände under början av Spanien hade då förlorat nästan åtta procent av sin BNP sedan krisens början. Det ekonomiska läget idag EU-kommissionen konstaterade i sin vinterprognos i februari 2015 att Spaniens tillväxt 2014 blev 1,4% Den skrev samtidigt upp sin prognos för 2015 med 0,6 procentenheter, till 2,3%. IMF, och regeringen själv, gör liknande bedömningar. Spanien är därmed ett av de västländer som kommer att växa snabbast under De omedelbara orsakerna är ett markant uppsving i den inhemska konsumtionen, en följd av fler i arbete, starkare framtidstro, lägre oljepriser och lägre räntor. Företagens investeringar stiger också, av samma skäl (trots fortsatt hög skuldbörda). Tillgången till krediter har ökat, utlåningen till små och medelstora företag, vars låga tillgång till krediter varit ett problem sedan krisens utbrott, ökade med 11,4 % under Ett litet underskott i bytesbalansen förväntas för 2014 och ett mindre överskott för Arbetslösheten kommer att fortsätta falla, om än långsamt; den är nu ca 23,7%, ner från 27,2% Q1 2013, och tros ligga kvar

11 Sveriges Ambassad Promemoria 11(18) över 20% till Spanien budgetunderskott är i nivå med målen under EU:s underskottsförfarande och man förväntas nå målet om -3% år Bilden är således övervägande ljus, även om det också finns några riskmoment. Bland dem den snabbt stigande statsskulden omkring 100% av BNP som gör Spanien fortsatt sårbart för oro på finansmarknaderna. Deflation är ett annat; inflationen har varit låg eller negativ under de senaste månaderna. I övrigt är riskerna i första hand externa; geopolitisk instabilitet (Ryssland, Mellanöstern), ekonomisk och finansiell oro till följd av läget i Grekland, lägre tillväxt än väntat i övriga Eurozonen. Utan oförutsedda, negativa händelser, bör emellertid Spanien kunna se fram emot en positiv ekonomisk utveckling under de närmaste åren. Utbildning Spanien hamnar under OECD-genomsnittet i återkommande PISAundersökningar som mäter 15-åringars förmågor inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. En fjärdedel lämnar skolan utan godkända gymnasiebetyg eller yrkesutbildning. Endast en tredjedel avslutar en påbörjad universitetsutbildning i tid och ytterligare en tredjedel hoppar av. Enligt World Economic Forum, som mäter kvalitén i utbildningssystemet efter utbildades möjligheter att matcha arbetsmarknadens behov, hamnar Spanien på plats 107 av 139. Inga av Spaniens 82 lärosäten (50 statliga och 32 privata) kvalar in bland världens 100 främsta universitet enligt Times Higher Education World University Rankings , närmast kommer Pompeu Fabra-univeristet i Barcelona på plats 165. Enligt Eurostat kan närmare två tredjedelar av befolkningen varken tala eller förstå utländska språk och Internetanvändningen ligger under EU-genomsnittet. Endast fem procent tar examen i naturvetenskapliga ämnen vilket försvårar omställningen till kunskapssamhälle och högre förädlingsvärde i den globala produktionskedjan. Spanien är dock största ursprungs- och mottagarland för Erasmusstudenter. Jämställdhet Spanien har varit och är splittrat mellan en mer traditionell katolsk konservatism och mera progressiva krafter. Under Francotiden var kvinnors rättigheter begränsade, framförallt gällde detta gifta kvinnor, som enligt det så kallade permiso marital behövde sin makes tillåtelse för att ta en anställning, äga egendom etc. Skilsmässor, preventivmedel och aborter var olagliga, däremot var prostitution lagligt. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden var ytterst begränsat. Samtidigt fanns progressiva krafter som arbetade för förändring. Flera kvinnoorganisationer bildades under 60- och 70-talen och man nådde även en del mindre politiska

12 Sveriges Ambassad Promemoria 12(18) framsteg, exempelvis blev det 1972 lagligt för kvinnor mellan 18 och 25 år att flytta hemifrån utan sina föräldrars samtycke. Noteras bör att världens första feministiska parti Partido Feminista de España grundades redan under Francotiden av Lidia Falcone. Efter Francos död skedde flera reformer på kort tid, lagen om permiso martial avskaffades 1975, 1978 slutade det att vara ett brott för kvinnor att vara otrogna mot sina män och 1981 blev skilsmässor lagliga. Den första abortlagstiftningen kom 1985 och tillät abort under vissa speciella omständigheter (risk för moderns eller barnets liv eller hälsa samt om graviditeten varit ett resultat av våldtäkt). Under Zapateroregeringen ( ) gjordes flera betydande framsteg för kvinnors rättigheter (exempelvis infördes 2010 rätten till fri abort fram till 14 graviditetsveckan) och man tog även steg för att förändra folks tankesätt kring könsroller, exempelvis genom nationella reklamkampanjer om vikten av könsneutral barnuppfostran för att undvika könstypiska yrkesval senare i livet. Under den nuvarande konservativa regeringen har tongångarna varit mindre progressiva och jämställdhetspolitik har fått betydligt mindre utrymme. Anslagen till jämställdhetspolitik har minskat med en tredjedel och till kampen mot könsrelaterat våld med 22 %. Ett förslag om kraftig begränsning av aborträtten introducerades, men har, efter kraftiga protester, i princip dragits tillbaka. Sedan 2007 finns lagstiftning om jämställdhet med bl.a. åtgärder för att främja kvinnors ställning på arbetsmarknaden samt diskrimineringsförbud. Ca 46 % av den yrkesverksamma befolkningen är kvinnor, vilket är över EU-snittet. Även om fler kvinnor än män är arbetslösa, har den ekonomiska krisen påverkat kvinnors situation på arbetsmarknaden i något mindre utsträckning än männens. Exempelvis ökade arbetslösheten bland kvinnor under krisåren ( ) med 168 % men med 251 % bland män. Spanien är ett av de länder i EU där löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat de senaste åren. År 2012 var 95 % av de som tog ut föräldraledighet kvinnor. I Spanien har alla mammor rätt till 16 veckors oavbruten föräldraledighet med full lön eller arbetslöshetsersättning. Mamman kan välja att förlägga veckorna innan eller efter födseln och hon kan även välja att ge bort upp till 10 veckor till pappan. Detta gäller dock inte för de 6 första veckorna efter födseln som utgör obligatorisk vila för mammorna. Pappan har rätt till 13 dagars ledighet. Alla föräldrar i Spanien har dessutom rätt till max 3 års

13 Sveriges Ambassad Promemoria 13(18) tjänstledigt räknat ifrån barnets födelsedatum. Detsamma gäller vid adoption. Utrikes- och säkerhetspolitik Regerings uttalade ambition är att göra Spaniens röst starkare i världen och att återta landets rättmätiga plats i Europasamarbetet. Utvecklingen i Latinamerika och i Medelhavsområdet, inklusive Nordafrika, är av strategisk betydelse såväl politiskt och ekonomiskt som i migrationsfrågor. Likaså är den transatlantiska relationen av central betydelse. Efter en överenskommelse 1953 har Spanien två amerikanska militärbaser, flygbasen Morón och Marinbasen Rota, som sedan 2011 också ingår NATO:s Europeiska Missilförsvar. Multilateralismen och medlemskapet i FN (sedan 1955) utgör hörnstenar i spansk utrikespolitik. Spanien sitter i FN:s säkerhetsråd under perioden Spaniens övergripande prioriteringar i säkerhetsrådsarbetet är bibehållande av fred och säkerhet, nedrustning och icke-spridning, kampen mot terrorism, jämställdhet och inkluderande av kvinnor i fredsprocesser, klimatförändringshotet, cybersäkerhet och kampen mot internationell brottslighet. Under perioden är Spanien ordförande i tre kommittéer: 1540 om icke-spridning av massförstörelsevapen, 1718 om sanktioner mot Nordkorea och 1737 om sanktioner mot Iran. Spanien har årliga bilaterala kommissioner med Frankrike, Portugal, Tyskland, Italien, Polen och Rumänien samt djupare samarbeten med ff. a. UK, Turkiet, USA, Ryssland och Andorra var Spanien instrumentell i bildandet av den Iberoamerikanska Gemenskapen. Spanien är observatör i Stillhavsalliansen. Spanien har idag 118 bilaterala ambassader, 10 delegationer, 84 lönade konsulat, 98 handelskontor (ICEX), 90 kulturinstitut (Cervantes), 32 biståndskontor (AECID) och 33 turistkontor (Tour España) utöver regionernas representationskontor. Närvaron förväntas minska i Europa och förstärkas i Asien. Stor vikt läggs vid att stärka den ekonomiska diplomatin och varumärket Spanien. Den ekonomiska krisen har inneburit en kraftig minskning av biståndet till 0,17 % av BNP såväl 2014 som Innan krisen var Spanien EU:s fjärde och världens sjätte största givare. Sedan 2008 har anslaget minskat med närmare 70 %, från 4,7 miljarder euro till två miljarder euro. Det bilaterala samarbetet, som upptar två tredjedelar av anslaget, stärker sitt traditionella fokus på Latinamerika med tolv länder i framför allt Centralamerika och den Andinska Gemenskapen. Detta sker på bekostnad

14 Sveriges Ambassad Promemoria 14(18) av Spaniens senare engagemang söder om Sahara. I närområdet prioriteras tre länder i Västafrika och Sahelområdet (av säkerhets- och migrationspolitiska skäl) och demokratiseringsprocessen i Maghreb (fyra länder). Sektorfokuseringen, där Spanien är framstående inom vattenförsörjning, väntas öka och antalet samarbetsländer halveras till 23 år Den tredjedel av anslaget som kanaliseras via multilaterala organisationer väntas öka som ett resultat av biståndsmyndigheten AECID:s minskade kapacitet. Enligt OECD är Spaniens multilaterala bistånd fokuserat till EU (16 %), FN (5 %), WB (4 %) och internationella utvecklingsbanker (3 %). Spanien har bl. a. varit pådrivande för Milleniemålen (MDG) och i återuppbyggnaden av Haiti. Den ekonomiska krisen har lett till en reducerad försvarsbudget, försvarsutgifter som del av BNP har minskat från runt 0,8 % åren före krisen till knappt 0,6 % åren efter, minskningen har fortsatt efter krisen och för 2015 utgör försvarsutgifter 0,53 % av BNP har Spanien runt soldater inom armén och marinen och officerare. Rekrytering till militären ska vara könsneutral och ökad jämställdhet är en målsättning, 2015 är 12 % av de spanska soldaterna kvinnor. Sedan 1989 har Spanien deltagit med nära trupper från tre olika vapenslag i 54 fredsbevarande och humanitära insatser på fyra kontinenter. För närvarande deltar Spanien i följande internationella insatser: EUFOR- Althea i Bosnien-Herzegovina, ISAF i Afganistan, FPNUL i Libanon, EU:s insats Atalanta mot pirater utanför Somalias kust, träningsmissionen EUTM Somalia i Uganda, EUTM-Mali, hjälpinsatserna i Mali och Centralafrikanska republiken samt EUCAP Nestor och Ocean Shield på Afrikas horn är Spanien NATO:s sjunde största bidragsgivare med 5,2 % av försvarsalliansens totala budget. Värnplikten avskaffades EU-politiska frågor EU utgör en referens för Spaniens modernisering och Eurobarometern bekräftar spanjorernas insikt om EU:s påtagliga bidrag till landets politiska konsolidering och materiella välstånd. BNP per capita har tredubblats bara sedan EU-inträdet 1986 och bl. a. passerat Italiens. EU medlemskapet har även varit en katalysator för genomförande av inrikespolitiskt impopulära strukturreformer och har bidragit till att aktualisera miljöfrågan. Den ekonomiska krisen har dock minskat stödet för EU från närmare 80 % 2007 till 60 % Inget parti kräver utträde ur EU och båda statsbärande partier är oreserverat positiva till medlemskapet. Snabbt växande vänsterpartiet Podemos är dock starkt kritiska till såväl till EU:s nuvarande institutionella utformning som till den förda åtstramningspolitiken. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är positiva till Euromedlemskapet och lika många spanjorer är beredda att överlåta

15 Sveriges Ambassad Promemoria 15(18) ytterligare kompetens till EU och avstå från egen suveränitet för att bemöta den ekonomiska krisen. Historiskt är Spanien EU:s största nettomottagare och ett framgångsrikt exempel på utnyttjande av EU-fonder. F. n. är Spanien näst största mottagare av både den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Spanien är fortsatt nettomottagare under innevarande budgetperiod tack vare att landet mottar 30 % av fonden för ungdomsarbetslöshet. Generellt förordar Spanien fördjupad Europeisk integration och solidaritet mot en genuin Ekonomisk och Monetär Union. Likaså välkomnas fördjupning av den inre marknaden som långsiktigt tillväxtfrämjande i linje med pågående spanska strukturreformer för att höja konkurrenskraften. Spanien är pådrivande för ett frihandelsavtal mellan EU och USA (TTIP). USA var största utländska investerare i Spanien 2012 samtidigt som den amerikanska marknaden stod för 12 % av spansk export och 10 % av Spaniens utländska investeringar. Spanien förordar att en klausul om investeringsskydd med skiljebomsförfarande (ISDS) ska inkluderas i TTIP-avtalet och var, tillsammans med Sverige, ett av 14 länder som 2014 skrev under ett gemensamt brev till kommissionen som betonade vikten av att inkludera ISDS i TTIP. En prioriterad spansk fråga är att öka sammanlänkningsgraden av de europeiska energinäten. För spansk del handlar det framförallt om enerigsammanlänkningar med Frankrike. Spanien är bland de länder inom EU med lägst sammanlänkningsgrad och man arbetar för att frågan ska få hög europeisk prioritet, med finansiering via bland annat den europieska fonden för strategiska investeringar (EFSI), fonden som inrättas genom den så kallade Juncker-planen. Spanska profilfrågor inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inkluderar EU:s södra grannskap, Unionen för Medelhavet (samarbetet mellan EU och länderna runt Medelhavet vilket har sitt säte i Barcelona), Sahel, EU:s samarbete med Latinamerika liksom utvidgningen. EU:s säkerhetspolitiska verksamhet bör enligt spanskt synsätt utgöra ett komplement inte en konkurrent till NATO och inte innebära en dubblering av alliansens strukturer. Spanien är - tillsammans med Sverige, Polen och Italien - initiativtagare till en Europeisk global strategi. Sverige och Spanien var också två av de 14 länder som skrev under ett gemensamt förslag i februari 2013 i syfte att förstärka samarbetet mellan den europeiska utrikestjänsten (EEAS) och EU:s medlemsländer.

16 Sveriges Ambassad Promemoria 16(18) Sveriges förbindelser med Spanien Cecilia Julin tillträdde som Sveriges ambassadör i Spanien i september I maj 2012 tillträdde Javier Jiménez Ugarte som Spaniens ambassadör i Sverige. Ambassaden har 14 konsulat i Spanien, Business Sweden har kontor i och VisitSweden har kontor i Barcelona. Det finns även två aktiva handelskammare; en svensk-spansk i med filialer i Málaga, Torrevieja och Valencia samt en svensk-katalansk i Barcelona. I Sverige representeras Spanien av ambassad, handelskontoret ICEX, kulturinstitutet Cervantes, Turistbyrån TourSpain samt honorärkonsulat i Göteborg och Malmö. Statsminister Stefan Löfven besökte Spanien den februari Under sitt besök i mötte statsminstern premiärminister Rajoy, representanter från det spanska socialdemokratiska partiet PSOE, bland annat nytillträdde partiledaren Pedro Sánchez, samt representanter för svenska företag verksamma i Spanien. Löfven besökte även en start-up inkubator som är ett samarbete mellan spanska Telefónica och svenska Ericsson. Under 2014 besökte handelsminister Ewa Björling Spanien två gånger, första gången i februari för bl.a. bilateralt möte med statssekreteraren för handelsfrågor Jaime García-Legaz, andra gången Barcelona i juni för bl.a. seminarium om innovationer samt för att presentera Sveriges kandidatur (Åre) för skid-vm 2019 under Internationella Skidförbundets kongress. IT- och energiminister Anna- Karin Hatt besökte Spanien i februari samma år under Mobile World Congress i Barcelona. I januari besökte kabinettssekreterare Frank Belfrage Spanien för möte med statssekreteraren för utrikesfrågor, Gonzalo de Benito Secades och statssekreteraren för EU-frågor, Iñigo Méndez de Vigo. I september besökte utrikesrådet för politiska frågor Torbjörn Sohlström Spanien för möte med sin spanska motsvarighet Ignacio Ybáñez. Under 2013 besökte Sveriges Kommuner och Landsting, Riksdagens trafikutskott och statssekreterare Gunnar Wieslander Spanien. I juni samma år besökte GD för spanska trafikverket, Maria Seguí, Sverige tillsammans med spanska trafikutskottet. Under 2012 besökte utrikesminister Carl Bildt och infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd Spanien.

17 Sveriges Ambassad Promemoria 17(18) genomförde ambassaden i samband med Business Sweden, handelskamrarna i och Barcelona samt Visit Sweden en kartläggning av Sveriges ekonomiska närvaro i Spanien. Denna visade att fler än 400 svenska företag verkar i Spanien och att det finns svenska företag verksamma i samtliga autonoma regioner. Total omsätter de svenska företagen omkring 12,5 miljarder euro och sysselsätter närmare personer. Spanien är Sveriges främsta turistland samtidigt som Sverige är Spaniens tolfte ursprungsland. Barcelona är svenskarnas främsta weekenddestination och Mallorca främsta chartermål. Enligt spanska turistmyndigheten visade svenska turismen till Spanien en fortsatt ökande trend; 2014 besökte närmare 1,8 miljoner svenskar Spanien vilket är en ökning med 3,4 % jämfört med Enlig en undersökning från Svenskar i Världen 2011 har Spanien näst flest utlandssvenskar efter USA och strax före Storbritannien. Antalet är osäkert men uppskattas till mellan mer eller mindre permanent bosatta, varav drygt var folkbokförda i Spanien var svenskar åttonde största utländska köpare av spanska bostäder. Sedan 2009 har antalet tredubblats till över Det finns bl. a. fem svenska kyrkor, 9 sex svensk/skandinaviska skolor 10 och skandinaviska föreningar. Dessutom ges det ut ett flertal svenska publikationer. Sverige är den åttonde mest populära studiedestinationen för spanska Erasmusstudenter. Spanjorer är den tredje största gruppen utländska studenter i Sverige. De senaste åren har antalet minskat marginellt till knappt studenter Drygt svenskar studerade i Spanien 2013/14 vilket gör Spanien till den femte mest populära studiedestinationen. I Sverige är spanska näst störst i undervisning av utländska språk efter engelska. Antalet spanska besökare till Sverige baserat på antalet övernattningar ligger runt per år. Sedan den ekonomiska krisen har antalet spanjorer formellt bosatta i Sverige nästan dubblerats från drygt fyra till åtta tusen (8 081) mellan 2008 och Sverigeintresset bekräftas av spansk mediebevakning och rapportering om Sverige. I samband med den ekonomiska krisen har intresset för Sverige som reformland ökat. Ingen 9 I Fuengirola på Solkusten, Torrevieja på Costa de Sol, Palma de Mallorca, San. Agustín på Gran Canaria och i Los Cristianos på Tenerife. 10 I, i Fuengirola, Torrevieja, Palma de Mallorca, i San Agustín på Gran Canaria och på Tenerife.

18 Sveriges Ambassad Promemoria 18(18) svensk media har någon permanent baserad utrikeskorrespondent i Spanien. Den svenska exporten till Spanien är 37,5 % större än den spanska till Sverige. Under den ekonomiska krisen minskade Sveriges export till Spanien betydligt, men håller nu på att återhämta sig. Under 2014 ökade den svenska varuexporten till Spanien med 14 % till 20,6 miljarder kronor (1,8 % av svensk export). Detta gör Spanien till Sveriges fjortonde exportmarknad, viktigare än bl. a. Ryssland, Japan och Turkiet. Verkstadsprodukter, maskiner, kemiska produkter, papper, bränslen, livsmedel, mediciner, transportmedel, järn och stål utgör de största produktgrupperna var Sverige sjunde största utländska investerare i Spanien, totalt 337,8 miljoner euro. Spaniens varuexport till Sverige ökade med 10,4 % till 14,9 miljarder kronor (1,3 % av svensk import) under Detta gör Spanien till Sveriges fjortonde importland. Verkstadsprodukter, maskiner, transportmedel, livsmedel (frukt och vin), järn, stål, kemiska produkter, råvaror och bränslen är de största produktgrupperna. Bland spanska investeringar kan noteras att Acciona (infrastruktur, förnybar energi och vattenhantering) nyligen etablerat ett Nordiskt regionkontor i Stockholm som sannolikt hoppas dra nytta av Sveriges ökade budgetsatsning på infrastruktur. Nedan officiella regeringskällor för uppdaterad information på engelska. Spanska regeringen: Spaniens ekonomi: Varumärket Spanien: UNDP Human Development Indicators:

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster

På slak lina. Stefan Fölster På slak lina Stefan Fölster Stefan Fölster Svenskt Näringsliv Maj 2011 En Svensk tigerekonomi eller känguru? 3 2 1 0-1 -2-3 -4 BNP-utveckling i Sverige Förändring kvartal till kvartal, säsongrensat -5

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. 1 Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. Företagens framtidsutsikter fortsätter att bli mer negativa.

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014 En kung abdikerade, en ny kung har proklamerats Ömtålig vändning i den spanska ekonomin Är det läge att köpa semesterbostad i Spanien? Spanien vinnare som turistdestination

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 11 024 mnkr. Totalt är det är en ökning med 208 mnkr sedan förra månaden, 87%

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte 14.-15. november 2013 Danmark Nyckeltal för Island Folkmängd 325.010 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 3,5 % Arbetslöshet 4,8 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer