MÖLNDALS KVARNBY. Kulturhistorisk förundersökning och dokumentation av kvarnfall Göteborg Martin Lindholm Johanna Lange

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÖLNDALS KVARNBY. Kulturhistorisk förundersökning och dokumentation av kvarnfall 6-10. Göteborg 2011-11-28 Martin Lindholm Johanna Lange"

Transkript

1 MÖLNDALS KVARNBY Kulturhistorisk förundersökning och dokumentation av kvarnfall 6-10 Göteborg Martin Lindholm Johanna Lange

2 Bakgrund 3 Syfte och målsättning 3 Lagstiftning och bestämmelser kring skydd och bevarande 4 Riksintresse för kulturmiljövården 4 Mölndals kommuns kulturmiljövårdsprogram 4 Skydds- och varsamhetsbestämmelser enligt PBL 6 Historik 7 Industrialisering och glansperiod 7 Verksamheter på norra stranden 8 Verksamheter fram till mitten av 1800-talet 8 Oljeslageriet etableras och byggs ut 10 M.E. Delblanco 10 Svenska oljeslageriaktiebolaget, SOAB Bebyggelse på norra stranden 15 Historisk översikt 15 Analys av kartmaterial 20 Beskrivning och karakterisering 22 F-fabriken 22 Exteriör 22 Interiör 25 O-fabriken 29 Exteriör 29 Interiör 31 Kulturhistorisk värdering och riktlinjer 34 Rumsbildning 34 F-fabriken 35 O-fabriken 37 Kulturmiljövårdsprogram 39 Riksintresset 40 Källmaterial 40 ÖSTRA HAMNGATAN GÖTEBORG TEL: E-POST: HEMSIDA: 2

3 Bakgrund Fastigheten norr om Mölndalsforsen, SOAB:s gamla industriområde i Mölndals Kvarnby, har inköpts av NCC tillsammans med Sverigehuset i syfte att utveckla ett nytt bostadsområde. För att möjliggöra den nya bebyggelsen skall en ny detaljplan tas fram och planerna är att byggstart skall kunna genomföras under I den gamla industrifastigheten ingår två fabriksbyggnader utmed forsen, O- och F- fabriken, som också skall utvecklas och få ny användning. Då dessa ligger i direkt anslutning till vattnet och den gamla industrimiljön, är det av stor betydelse att dessa hanteras varsamt och med hänsyn till deras kulturhistoriska status. Lindholm Restaurering har på uppdrag av NCC utarbetat följande kulturhistoriska förundersökning och dokumentation med fokus på O- och F- fabriken. Mölndals Kvarnby. O- och F-fabrikernas läge är markerat med vitt. Flygfoto: Eniro. Syfte och målsättning att beskriva O- och F-fabrikernas historik och deras kulturhistoriska kvaliteter att utforma riktlinjer för varsam utveckling, ombyggnad och eventuell komplettering av O- och F-fabriken att föreliggande undersökning skall ligga till grund för skydds- och varsamhetsbestämmelser i den nya detaljplanen för området 3

4 Lagstiftning och bestämmelser kring skydd och bevarande Riksintresse för kulturmiljövården Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för bevarande eller utveckling kan enligt miljöbalkens tredje kapitel betecknas som område av riksintresse. Riksantikvarieämbetet har ansvar för att besluta om dessa områden inom kulturmiljövården med syftet att dessa nationella intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. Kvarnbyns industriområde är av riksintresse för kulturmiljövården vilket motiveras enligt följande: Mölndalsåns industriområde och Kvarnbyn [O 29] (Mölndals sn) Motivering: Koncentrerad kvarnmiljö och industrimiljö vid Mölndalsån, vars kraftiga fall nyttjats för kvarndrift i större skala sedan medeltiden, med stor betydelse för den tidigindustriella utvecklingen i Göteborgsregionen. Uttryck för riksintresset: Mölndalsåns fall, industribebyggelse främst från 1800-talets senare hälft, bl. a kvarn från 1858 vid kvarnfall 24, Lilla Götafors f.d. pappersbruk, Götafors f.d. sulfitfabrik och kvarnlämningar. Bostadsbebyggelse från och 1800-talet i form av kvarngårdar och egna hem. Oregelbundet gatunät med trappor och slingrande lider. 1 Mölndals kommuns kulturmiljövårdsprogram Det som utmärker Kvarnbyn är bland annat den långa kontinuitet av verksamheter som pågått under flera århundraden, samt att den bevarade industrimiljön speglar den industriella utvecklingen från medeltid fram till idag. Hela området utgör en samhällsmiljö med industrilokaler, bostäder och institutioner vilket gör Kvarnbyn inte bara intressant på ett lokalt plan, utan för hela Sverige vilket riksintresset ger uttryck för. Idag etablerar sig många nya företag kring forsen vilket kan ses som ytterligare en förlängning i den kedja av näringsverksamhet som pågått sedan 1300-talet. Alltifrån äldre tiders behov av kvarnar under jordbrukssamhället till staden Göteborgs grundande och dess behov av produkter som till exempel filtar och kläde. Senare, under 1700-talet, växte efterfrågan på papper och detta blev den huvudsakliga produktionen i Kvarnbyn. Med 1800-talet kom linoljefärgen och det första oljeslageriet etablerades. Även textilindustrin växte fram under 1800-talet i takt med den ökande industrialiseringen och utgjordes i huvudsak av spinnerier. I takt med att 1 4

5 Kvarnbyn expanderade tillkom under 1800-talet även skolor, sjukhus, bibliotek och handelsbodar. Ett nytt samhälle hade växt fram. I och med den snabba utvecklingen under 1900-talet startades flera nya företag parallellt med befintlig papperstillverkning och oljeslageri. Strumpfabrik, trikåfabrik, färgerier, m.m., vilka blomstrade under första halvan av seklet. Under 1940-talet utkonkurrerades kvarnverksamheten och den sista kvarnen togs ur bruk varpå en månghundraårig epok gick i graven. Tekoindustrins kris i slutet av talet och början av 1970-talet slog hårt mot företagen vilket ledde till att flertalet lades ned, och i början av 1980-talet avvecklades den sista textilindustrin. Den breda sammansättning av företag som idag huserar i de gamla kvarn- och industrilokalerna gör att Kvarnbyns utveckling fortsätter in i framtiden. 2 I Kulturmiljövårdsprogrammet för Mölndals kommun anges några viktiga karaktärsdrag för Kvarnbyns industrimiljö som bör ses som särskilt betydelsefulla: Forsen - Sedan medeltiden är detta själva förutsättningen för Kvarnbyns existens och framväxt. Hela området är baserat kring forsen som energikälla vilket fortfarande idag kan avläsas genom lämningar och spår som illustrerar användandet genom århundradena. Industrimiljökaraktären - Det viktiga är att den karaktäristiska industrimiljön bibehålls och att miljön inte blir alltför tillrättalagd i området. Industribyggnaderna - Byggnaderna kring forsen visar på olika industriarkitektoniska ideal då de är uppförda under flera olika tidsepoker. Allt från den förmodernistiska periodens röda tegelfasader, via funktionalismens putsade ljusa fasader, till den kemiska stålrörsindustrins ingenjörsbyggande under efterkrigstiden. Denna karaktäristiska mångfald är av värde för att påvisa områdets kontinuitet och utveckling och därför bör byggnadernas karaktärsdrag bevaras. Gamla torget - Tidigare var detta Mölndals centrum. Här bedrevs handel, och stadshuset var beläget på denna plats. Idag finns endast namnet kvar som en indikation på tidigare funktion. Området skulle vinna mycket på om en ny torgkänsla återskapades på platsen. Naturstensmurar - Dessa utgör värdefulla delar av kulturmiljön, och återkommer såväl vid forsen som vid terrasseringarna mot bergskullen. Ett för området mycket karaktäristiskt inslag. Kvarnbyggnaden - Byggnaden ägs av Mölndals kommun och är byggnadsminnesförklarad sedan Kvarnen uppfördes 1858 och är den enda verksamhetsbyggnad som vittnar om områdets tidigare huvudfunktion. 2 Anna Krus (2000) Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome. Kulturmiljövårdsprogram för Mölndals kommun

6 Rekommendationerna vad gäller bevarande och vård av Kvarnbyns industrimiljöer i Kulturmiljövårdsprogrammet för Mölndals kommun, pekar på flera viktiga aspekter att se till vid framtida förändringar: Området kring forsen bör tillgängliggöras genom förbättrade promenadstråk, broar och utsiktsplatser. Upprensning av vegetation kring forsen möjliggör detta. Rännor, dammluckor, tuber, spångar och andra befintliga spår skall bevaras. Bebyggelsens karaktärsdag skall bevaras. All förändring bör ske varsamt med särskild hänsyn till material, färgval, fönster- och entré utformningar. Nya byggnader bör uppföras med särskild hänsyn till bebyggelsens karaktär, samtidigt som de bär en samtida prägel vilket bildar framtida spår i området på vår tids tillskott i miljön. Kringmiljön får inte bli för tillrättalagd. Den historiska dimensionen bör lyftas fram och spår från den industriella epoken bör bevaras. Naturstensmurar bör underhållas. Skydds- och varsamhetsbestämmelser enligt PBL Plan- och bygglovsfrågor regleras i enlighet med Plan- och bygglagen. Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer skall skyddas från förvanskning enligt 8 kap 13, 14 och 17. Nedanstående paragrafer är alla tillämpliga på området i Mölndals Kvarnby. Ur PBL 8 kap: 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden. 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. En anordning för ett syfte som avses i 4 första stycket 2 4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335). 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. 6

7 Historik Kvarnar som drivits av forsen har funnits i Mölndals Kvarnby sedan medeltiden. Tekniken att mala med vattenkraft spreds från södra Europa genom kyrkans utbredning till Norden. På 1300-talet ägde bland annat ett halländskt kloster samt biskopen i Skara mjölkvarnar i Kvarnbyn. På 1500-talet fanns ca femton kvarnar vid forsen som ägdes av stora gårdar i Hindås, Askim och Hisingetrakten. I en redogörelse för Mölndalsfallen, skriven av holländaren Herbinus år 1678, angavs kvarnarnas antal till fjorton stycken. Det fanns då elva spannmålskvarnar och tre sågverk. Holländaren beskriver Mölndalsfallen som jämbördiga andra europeiska motsvariga fall vilket pekar på att han tillmätte dem stor betydelse. 3 Då Göteborg började växa fram under 1600-talet ökade efterfrågan på de produkter som framställdes i Mölndal, bland annat mjöl och ulltyg. Men med tiden ökade både mängden och mångfalden av varor och kom med tiden att omfatta papper, linolja och socker. Den största delen av de varor som producerades i Mölndal såldes i Göteborg med omnejd. Under 1800-talet blev Mölndals Kvarnby alltmer beroende av import från England för sin produktion. Till de råvaror som importerades hörde linfrö till oljeslagerierna, bomull till spinnerierna, bresiljeträ (råvara till färgämne) och råsocker. I mitten på 1800-talet var antalet kvarnar som störst och uppgick då till 47 st. Under andra hälften av 1800-talet minskade mjölkvarnarna i antal och verksamheten i Kvarnbyn koncentrerades till textil-, pappers- och oljeslageriindustrierna som började utvecklas. På 1940-talet lades den sista mjölkvarnen ner som låg i kvarnfall Industrialisering och glansperiod Perioden mellan 1830 och 1890 karakteriserades i Mölndals Kvarnby av stark industrialisering och ekonomisk utveckling. Det var en tid då möjligheten att utnyttja forsen som kraftkälla var en förutsättning för etablerandet av industriell tillverkning. Efter 1890 började elektriciteten att alltmer ta över som den viktigaste energikällan och den direkta vattenkraften förlorade sin tidigare dominans. Elektriciteten medförde i förlängningen att industrierna kunde förläggas till andra platser som svarade mot industrins olika behov. Under perioden fram till 1830 fanns i Mölndals Kvarnby delvis mjölkvarnar och delvis protoindustrier som papper, sågverk och vadmalsstamp. Efter 1830 började papperstillverkningen att effektiviseras och omvandlas från hantverk till mer industriell tillverkning. Samtidigt började man tillverka linolja med hantverksmässiga metoder. Även bomullsindustrin etablerades under denna period och kom att dominera produktionen fram till Hallén och Olsson (2010) Det stora fallet. s Kvarnar i Mölndals Kvarnby (1986) Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 33. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län 7

8 Perioden efter 1850 karakteriserades av en mer mångfasetterad industriproduktion med papper, socker, bomullsgarn och linolja, den viktigaste av dessa var dock av papperstillverkningen. Fram till 1879 var pappersindustrin dominerande i Sverige, även sockerindustrin och linoljeslageriet tillhörde de svenska storföretagen vid tiden. 5 Verksamheter på norra stranden F- och O-fabriken är belägna på norra stranden av Mölndalsforsen vid kvarnfall 5, 6, 7 och 10. Här har tidigare legat mjölkvarnar, klädesstamp, oljekvarn och industriella oljeslagerier från 1800-talets mitt. Kvarnverksamheten vid de olika fallen kan följas från och med talen. Verksamheter fram till mitten av 1800-talet Kvarnfall 5 - Trädgårdskvarn eller Hjulkvarn Vid kvarnfall 5 låg en kronokvarn Kronokvarnarna ägdes av kronan och försedde kronobagerierna med mjöl kallades kvarnen Börje i Trädgården och var då en frälsekvarn, dvs. befriad från skatt. 6 Kvarnen vid kvarnfall 5 kallades på kartan från 1819 för Trädgårdskvarn. Den hade två par stenar och ägdes vid tiden av bagaren Anders Molin ägdes kvarnen av Magnus Mohlin och hade då blivit oljeslageri. Kvarnfall 6 - Olof Perssons eller Limmerhults kvarn Vid kvarnfall 6 låg en skattekvarn före 1700 men 1725 gick den över till kronan kallades kvarnen Olof Sågares vilket möjligen kan indikera att det även legat ett sågverk här kallades kvarnen Olof Perssons eller Limmerhults kvarn. Kvarnen hade då två par stenar och ägdes av Carl Olsson Hallén och Olsson (2010) Det stora fallet. s Fritsch, Sara (1997)Mölndals Kvarnby - Industrimiljön längs forsen 7 Karta över Mölndals Kvarnby upprättad Fritsch, Sara (1997)Mölndals Kvarnby - Industrimiljön längs forsen 9 Geometrisk avmätning Karta över Mölndals Kvarnby upprättad

9 Detalj av karta över Mölndals Kvarnby från Utsnittet visar kvarnfall 5-10 på den norra sidan av Mölndalsforsen. Karta: Lantmäteriet. Kvarnfall 7 - Joachim Marcussons kvarn Vid kvarnfall 7 grundades det första pappersbruket i Mölndal Thomas Kuhn Men på 1670-talet köptes kvarnfallet av Kronobagare Joachim Marcusson som startade en mjölkvarn. 11 På 1690-talet skall här även ha legat en klädesstamp. 12 På en karta över Mölndals ström från 1726 kallades denna kvarn för Joachim Bagares kvarn. 13 Fortfarande år 1819 kallades kvarnen vid kvarnfall 7 för Joachim Marcussons kvarn. Namnet bestod alltså under åtminstone 150 år och ändrades inte vid ägarbyte. Joachim Marcussons kvarn hade två par stenar Det ena paret ägdes 1819 av Abraham Andersson och det andra stenparet ägdes av Andreas Abrahams änka. 14 Kvarnfall 10 - Biskopskvarn Vid kvarnfall 10 låg 1697 en obeskattad kvarn.på kartan från 1726 kallades den Per Anderssons kvarn vilket kan vara ett namn som funnits med sedan längre tid tillbaka ägdes kvarnfallet av Gudmund Dahl och fungerade då som klädesstamp var här oljeslageri Peter Dahl o Co kallades kvarnfall 10 för Biskopskvarn och var en oljekvarn samt hade två par stenar. Biskopskvarn ägdes till två tredjedelar av handlanden G.F. Hennig samt till en tredjedel av handlanden Peter Dahl Hallén och Olsson (2010) Det stora fallet. s Fritsch, Sara (1997)Mölndals Kvarnby - Industrimiljön längs forsen 13 Geometrisk avmätning Karta över Mölndals Kvarnby upprättad Fritsch, Sara (1997)Mölndals Kvarnby - Industrimiljön längs forsen 16 Karta över Mölndals Kvarnby upprättad

10 Oljeslageriet etableras och byggs ut 1848 ägdes oljekvarnen vid kvarnfall 10 av M.E. Delblanco köptes även de båda fallen 6 och 7 av M.E. Delblanco som redan ägde kvarnfall 9 och 10, och oljeslageriverksamheten byggdes ut. Vid sekelskiftet 1900 omfattade oljeslageriet kvarnfall 4-12 på norra sidan forsen och ägdes av Handels och Fabriks AB M.E. Delblanco blev namnet på fabriken Svenska Oljeslageriaktiebolaget, SOAB. 17 M.E. Delblanco M.E Delblanco var född i Hamburg 1780 och kom till Göteborg som köpman. Han kom in i oljeslageribranschen på 1820-talet. Man vet att han ägt vattenfall i Mölndal från år 1826 och tillverkat linolja där. Från 1827 hade han tillstånd att driva oljekvarn i Mölndal. Vid sidan om tillverkningen av linolja gjordes även vaxduk samt färgning. Då man även drev en kritkvarn vid forsen kunde Delblanco också sälja färdig oljefärg. Delblancos tillverkning fördubblades fram till år 1840 från riksdaler till På 1840-talet expanderade verksamheten ännu mer och värdet på produktionen nästan tredubblades fram till år Oljeslageriverksamheten hade inte behov av särskilt stor arbetskraft och i slutet av 1840-talet varierade antalet anställda mellan man. Den stora kostnaden för linoljeindustrin av inköp av linolja. Råvarupriserna följdes noga och man köpte mer när priserna sjönk för att kunna balansera produktionskostnaden även då priset på linoljefrö steg. Variationerna var stora och förmågan att hantera prisvariationerna var avgörande för oljeslageriets förmåga att överleva. Men det fanns också goda avsättningsmöjligheter under mitten av 1800-talet för linoljebaserade produkter. Linolja var basen för all oljemålning vid tiden och de växande städerna blev en allt viktigare marknad för färgindustrin. Ett annat betydelsefullt användningsområde för linoljan var impregnering av träfartyg. Det gick åt stora mängder linolja både i samband med byggande av träbåtar och därefter till löpande underhåll. Industrialisering, växande städer med ökande handel och transporter som följd, under perioden , innebar en starkt växande marknad för linoljebaserade produkter. De större oljeslagerierna började under 1800-talets andra hälft att införa mer avancerad tillverkningsteknik med hydrauliska pressar. Dessa gjorde utvinningen av olja mer effektiv och överlägsen den äldre mer hantverksmässiga produktionen som fortfarande bedrevs i mindre enheter. Omkring 1850 började även linoljefrö att importeras i stor skala. Dessa två faktorer gjorde att de mindre oljeslagerierna sakta men säkert slogs ut av de mer industrialiserade och effektiva storföretagen, samt att den inhemska linodlingen fick svår priskonkurrens. 17 Fritsch, Sara (1997)Mölndals Kvarnby - Industrimiljön längs forsen 10

11 M.E. Delblancos oljeslageri efter en brand sommaren Bilden visar resterna av en lång sammanbyggd fabrik. Foto: Mölndals museum fanns två svenska oljeslagerier som hade utvecklats till industrier. Dessa var Delblancos oljeslageri i Mölndal och oljeslageriet i Trollhättan. En brandförsäkringsakt från 1887 ger en bild av hur Delblancos fabrik var uppbyggd och organiserad. Fabriksbyggnaden var byggd på en grund av gråsten och fasadmurarna var av tegel. Taket var täckt med asfaltpapper från Munksjö. I källarvåningen fanns ett flertal fundament för de tunga maskinerna samt en lokomobil som fanns i ett rum med egen ingång skild från fabriken i övrigt. Lokomobilen var en slags ångmaskin på hjul. Kvarnen skildes åt från oljeslageriet med genomgående väggar i alla våningsplan. Oljeslageriet hade tre par hydrauliska pressar som användes för att pressa oljan ur uppvärmt linoljefrö. Där fanns också fyra par krosstenar, två fyrugnar av tegel samt två par krossvalsar. För uppsamling av oljan fanns cisterner tillverkade av koppar järnplåt och fyrtumsplank. Det fanns också fyra mindre järnaxlar med hjul, skivor och tillbehör för en rensmaskin samt en hiss. Byggnaden hade även försetts med en ångskorsten. I anslutning till denna fabrik fanns en ny byggnad som innehöll en dubbel turbin av järn samt ett vattenhjul med axelledning, remskivor och tillbehör till verkstaden. Den nya byggnaden hade också en lång vattenränna av tretumsplank samt en reparationsverkstad med svarvar och hyvelbänkar. Moderniseringen av produktionen påverkade organisationen av kvarn- och fabriksbyggnaderna längs forsen. Under perioden mellan 1876 och 1887 låg kvarn och oljeslageri kvar på samma plats i en och samma byggnad vid kvarnfall Men 1897 hade oljeslageriet flyttats till fall 5-7 medan kvarnverksamheten låg kvar vid kvarnfall

12 M.E. Delblanco drev oljeslageriet fram till 1916 då företaget blev en del av ett nationellt företag, Sveriges Förenade Oljeslagerier AB. Tillverkningen bibehölls dock i Mölndal och SOAB förlade även sitt huvudkontor dit. 18 Fotografi från 1910 som visar de sammanbyggda oljeslageribyggnaderna mot nuvarande Kvarnbygatan. Svenska oljeslageriaktiebolaget, SOAB Med första världskrigets början genomfördes en sammanslagning av de svenska oljeslagerierna. I och med denna sammanslagning bildades SOAB, Svenska Oljeslageri Aktiebolaget, den 1:a december Bolaget förvärvade detta datum Firma M E Delbanco, AB Sommelii Fabrikers oljeslagerianläggningar i Nacka samt Trollhätte Oljeslageri AB, Trollhättan. Två företag såldes däremot ej, Malmö Oljeslageri AB, Malmö och Thorburns Söners AB, Uddevalla. 19 Vid sammanslagningen 1916 blev SOAB ägare till 13,283 ton linfrö i England och ett särskilt bolag bildades, Svenska Linfröimport AB. I detta bolag ingick även de övriga oljeslagerier som ej gått med i den tidigare sammanslagningen. Det var svårt att få tag i nödvändigt tonnage, och Svenska Linfröimport AB köpte för SOAB:s räkning 2,850 ton linfrö för upplagring i Buenos Aires, Argentina. Ytterligare samarbete förekom sedan, oljeslagerierna emellan i fråga om inköp, men då i andra former. Först den 29:e november 1918 kom linfrö till Göteborg igen från Calcutta, och när arbetet väl åter kommit igång svarade SOAB för ca 70 % av den svenska produktionen, vilket motsvarade ton per år. 18 Hallén och Olsson (2010) Det stora fallet. s , Dokument från Föreningsarkivet, Mölndals Museum. 12

13 De första två åren efter sammanslagningen var hårda, då de tre oljeslagerierna inte hade linfrö på lager, utan i stället var tvungna att syssla med bl.a. pressning av olika metallsvarvspån och skrot till bricketter. Bearbetning av kött- och fiskavfall förekom också. Mellan åren pressades dock en viss mängd linfrö, svenskodlad sådan, men gav inte samma höga kvalitet som det importerade. Den största och snabbaste utvecklingen inom SOAB skedde under andra världskriget då företaget satsade stort på forskning för att leda in företaget på nya produktionsgrenar. Ett forskningslaboratorium inrättades, dels för att säkra sysselsättningen för de anställda, och dels för om möjligt täcka landets behov av sådana produkter som på grund av kriget var svåra eller omöjliga att importera. I första hand koncentrerade sig företaget på produkter inom färg- och lackindustrin. Forskningen intensifierades snabbt inom oljeområdet. I första hand skulle de gamla oljorna förbättras och förädlas, men mycket tid lades ner på att framställa helt nya oljor. Under 1950-talet satsas det intensivt på forskning inom följande områden: - alkyder - FSA - melaminhartser - fenolhartser - karbamidhartser - epoxihartser - omättade polyesterhartser - mjukningsmedel - disk- och tvättmedel - petrokemi - råvaror till PAS - fraktionering - textilhjälpmedel 1954 hade SOAB tagit fram den omättade esterplasten som hade fantastiska egenskaper. Hållbarheten var lika stark, eller starkare än järn, men med endast en fjärdedel av järnets vikt. Detta var utan tvekan framtidens material. Produktionen gick mycket bra i takt med att efterfrågan ökade, och som bevis på framgångarna ökade antalet anställda kemister enormt utgjordes den tekniska personalen av tre kemister, jämfört med år 1959 då personalen bestod av ca 120 ingenjörer och laboratoriebiträden. Framställningen av olika alkydhartser samt ftalsyreanhydrid ledde till flera ut- samt nybyggnationer av lokaler för SOAB. Nedan följer några årtal under vilka SOAB:s byggnader förändrats eller nya tillkommit revs de gamla byggnaderna där stampkvarnen ursprungligen legat och ett konsthartslaboratorium byggs färdigställdes en ny lagerlokal för linfrökakor 1943 byggdes en gammal kvarnbyggnad om genom förstärkningar till FSA-fabrik. (FSA= ftalsyreanhydrid, därav namnet F-fabriken) 13

14 1944 gjordes en före detta lagerlokal för linfrö om till konsthartsfabrik, kallad K- fabriken utvidgades K-fabriken i norr med en flygelbyggnad samt i söder med en byggnad utökade K-fabriken med två byggnader och ett sidoskepp byggdes F-fabriken ut för andra gången. Två nya sidoskepp till K-fabriken byggdes och en metaaminofenolanläggning uppförs byggdes tankstationen ut för första gången. En byggnad innehållande omklädningsrum, matsal och bibliotek uppfördes tredje utbyggnaden av F-fabriken avslutades tankstationens andra utbyggnad fullbordades avslutas F-fabrikens fjärde utbyggnad byggdes västra delen av magasinet om till en modern fattvätt påbörjades en utbyggnad av K-fabriken i form av ett sidoskepp, man uppförde en provisorisk verkstad uppfördes en rörverkstad bredvid snickarverkstaden ändrades och utvidgades dr. H. Grolls laboratorium. Den 18:e september 1951 inträffade en explosion i FSA-fabriken med ett dödsoffer. F- fabriken byggdes snabbt upp igen och produktionen fortsatte till 1965 när den flyttades till Nol. 20 Under 1960-talet förvärvades SOAB av Matts Carlgren i Mo Domsjö AB och kom så småningom med Berol i Statsföretags ägo köps Svenska Oljeslageri AB av AB Wilh. Becker och antar nytt namn, Soab AB och bindemedelstillverkningen koncentrerades till Mölndal. Under 1980-talet upphörde tillverkningen av aminohartser medan tillverkning av latex startade. Oljeslagerifabriken revs och ett nytt kontor samt utvecklingslaboratorium byggdes. Soab AB köptes 1996 av Mc Worther Technologies vilka i sin tur sedan köptes upp av Eastman Chemical Company år köptes företaget av Apollo Management och det nya namnet på industrin blev Resolution Specialty Materials Sweden AB. Inom Apollogruppen bildades 2005 ett nytt bolag och namnet på Mölndalsanläggningen blev då Hexion Specialty Chemicals Sweden AB. Våren 2007 lade det amerikanska företaget Hexion ned anläggningen i Kvarnbyn. 20 SOAB ett Mölndalsföretag och dess historia. Jerry Andreasson. Föreningsarkivet, Mölndals Museum. 14

15 Bebyggelse på norra stranden Historisk översikt Att det legat kvarnar vid Mölndalsforsens norra strand sedan lång tid tillbaka finns ett flertal källor som belägger. Hur denna bebyggelse sett ut är det däremot svårare att veta med säkerhet. I Suecia Antiqua et Hodierna finns Mölndals fall representerat med stor detaljrikedom. Skisserna till denna gjordes troligen kring 1690-talet och visar kvarnarna i forsen. På norra stranden ovanför Forsebron finns kvarnarna utplacerade med jämna mellanrum i anslutning till de olika kvarnfallen. Kvarnverksamheten förefaller att ha varit väl etablerad med en mängd kvarnar av varierande storlek utmed båda stränderna. Avbildning av Mölndals fall med den norra stranden i förgrunden. Detalj ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg. En geometrisk mätning från 1726 visar också en stor mängd kvarnar utmed båda stränderna. Kvarnarna är utmärkta med sina respektive namn vilket gör det möjligt att identifiera dem på senare kartor då namnen har bibehållits under lång tid Geometrisk avmätning Karta: Lantmäteriet. 15

16 Profil och plankarta över Mölndals ström från Karta: Lantmäteriet gjordes en mer detaljerad karta över forsen. Här numrerades även kvarnarna efter vilket kvarnfall de hade. Namnen och kvarnfallens placering på de olika kartorna talar för att de behöll ungefär samma läge under 100 år mellan 1726 och Men kvarnarna byggdes troligen om relativt kontinuerligt vilket också kan ha påverkat deras läge efter hand. Kvarnfallens numrering verkar dock har legat fast åtminstone under och 1900-talen. På 1940-talet genomfördes omfattande uppmätningar av Mölndalsforsen. Vid den tiden fanns fortfarande en del av den äldre träbebyggelsen kvar vid sidan av nyare fabriksbyggnader. Planritningen nedan visar den del av Mölndalsforsen närmast Forsebron. Ritningen är orienterad med norrpilen pekande nedåt, ungefär motsatt orientering i jämförelse med kartan från Planritningen visar den stora anläggning som utgörs av SOAB:s fabrikslokaler, numera O-fabriken, i ritningens nedre del samt F-fabriken till vänster. Ritningen ger en bild av en mycket tätbebyggd miljö där forsen leds under byggnaderna för att utnyttjas som kraftkälla och resterande vattenmassor tvingas in i en smal remsa mellan husen. Uppmätningsritning av bl.a. kvarnfall 5-10 från 1940-talet. Ritning: Mölndals museum. 16

17 På 1940-talet gjordes även en fotodokumentation av området kring O- och F-fabriken, vilket ger en tydligare bild av bebyggelsens sammansättning. Montage av två fotografier från 1940-talet som visar SOAB:s sammanbyggda fabriksbyggnader till vänster. Foto: Mölndals museum. Utsikt från Stora Götafors som visar SOAB:s putsade fasader, skorstenar och platta tak. Byggnader som idag är rivna. Foto: Mölndals museum. 17

18 Rivna byggnader Del av O- fabriken som finns kvar idag. Utsikt från Stora Götafors. Foto: Mölndals museum. Kråkan 1921, idag rivna delar av SOAB på höger sida samt Götiska förbundets skola på vänster sida. Foto: Knut Kjellman. 18

19 F- och O-fabrikernas i dag rivna delar mot Kråkan, bild från 60-talet?. Foto: Mölndals museum. F-fabrikens idag rivna del mot Kråkan. Foto: Mölndals museum. 19

20 På 1970-talet var bilden en annan och en stor del av bebyggelsen på den norra sidan hade rivits. På vänstra sidan av bilden nedan syns O-fabrikens gavel. O-fabriken har här kvar sin höga skorsten av tegel. Götiska förbundets skolhus som tidigare låg i den smala gränd som Kråkan utgjorde fick den öppna och övergivna placering som huset har ännu idag. I samband med rivningen av större delarna av den gamla oljeslagerifabriken på forsens norra sidan blev gestaltningen av Kvarnbyns nedre del helt förändrad. Denna ändring innebar även att man kopplade låss det gamla torget från sitt bebyggelsemässiga sammanhang, något som området fortfarande lider av. Utsikt från Forsebron Foto: Mölndals museum. Mölndals Kråka sänktes och breddades I samband med detta revs delar av F- och O-fabriken och fasaderna plåtbekläddes delvis. Foto: Mölndals museum. Analys av kartmaterial Eftersom bebyggelsen har ändrats kraftigt genom historien är det svårt att omedelbart identifiera O- och F-fabrikens placering i förhållande till de tidigare byggnaderna kring forsen. För att kunna påvisa hur de olika skikten av historiska byggnader förhåller sig till varandra har kartmaterial från 1819, 1940-talet och 1996 använts för att sammanställa en bild över utvecklingen av området kring de aktuella fabriksbyggnaderna. Kartorna nedan är 20

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Mölndals kvarnby. Historik och vandringskarta

Mölndals kvarnby. Historik och vandringskarta Mölndals kvarnby Ett kulturhistoriskt riksintresse Historik och vandringskarta Forsen - industrisa Mölndal betyder kvarndalen (av det fornsvenska ordet mölna som betyder kvarn). Namnet är känt sedan medeltiden

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 AIX Arkitekter AB, Hudiksvallsgatan 8, 113 30 Stockholm Tel 08-690 29 00 Fax 08-690 29 29 Epost

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Viktualieföreningens hus (gamla brandstationen)

Viktualieföreningens hus (gamla brandstationen) Viktualieföreningens hus (gamla brandstationen) Före 1864 fick inga handelsbodar finnas i Mölndal, eftersom Kvarnbyn inte hade stadsrättigheter. Trots förbudet fanns det dock handelsbodar i Kvarnbyn, men

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

PAPYRUSOMRÅDET. Kulturhistorisk beskrivning och byggnadshistorisk inventering. Göteborg 2014-12-22 Revidering 2015-02-10

PAPYRUSOMRÅDET. Kulturhistorisk beskrivning och byggnadshistorisk inventering. Göteborg 2014-12-22 Revidering 2015-02-10 PAPYRUSOMRÅDET Kulturhistorisk beskrivning och byggnadshistorisk inventering Göteborg 2014-12-22 Revidering 2015-02-10 ÖSTRA HAMNGATAN 46-48 411 09 GÖTEBORG TEL: 031-336 09 40 E-POST: martin@lindholm-restaurering.se

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor Sven Fristedt Deltagare i projektet Gavlegårdarna Uppsalahem FörvaltningsAB Framtiden: Familjebostäder i Göteborg Göteborgs Stads Bostads AB Bostads

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

IDÉSKISS Söder Mälarstrand

IDÉSKISS Söder Mälarstrand IDÉSKISS Söder Mälarstrand Handelsstråk för att sammanbinda nybyggnadsområdet och Mûnchenbryggeriet Handelstorg vid befintlig naturstenstrappa och utvidgning av kajkant Bevarande av naturstenskant Bostäder

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus 1 Anna Modin Dnr 2013-0972 Bygglovhandläggare Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus Förslag till

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 23) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för tillbyggnader

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage PLAN BYGGNADSAREA: 27,8 KVM A FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT S BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Balkonger Balkongräcken Balkonginglasning Fönster

Balkonger Balkongräcken Balkonginglasning Fönster Funktion estetik & ett brett utbud! Balkonger Balkongräcken Balkonginglasning Fönster www.hogstadaluminium.se Ditt projekt vårt engagemang! VI TAR ANSVAR HELA VÄGEN Hogstad Aluminium AB är ett av marknadens

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Riktlinjer för uppsättning av markiser i HSB:s Brf Bränneriet i Stockholm

Riktlinjer för uppsättning av markiser i HSB:s Brf Bränneriet i Stockholm 2005-09-18 sid 1 Riktlinjer för uppsättning av markiser i HSB:s Brf Bränneriet i Stockholm Bakgrund Under våren 2005 har några av föreningens medlemmar visat intresse för att montera markiser och då det

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Fastigheter till salu

Fastigheter till salu Fastigheter till salu Inledning Vara kommun har för avsikt att avyttra fastigheterna Iden 12, f.d. Tingshuset, samt Svalan 6,8 och 10, samtliga belägna i Vara tätort. Kommunen förbehåller sig fri prövningsrätt

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE BILAGA 3 KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE STATUSBESIKTNING UT- OCH IN- VÄNDIGT AV FASTIGHET MED BYGGNADER Kristianstad 2004-08-19 FB Engineering

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Fasad och skärmtak Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund

Hipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund Antikvarisk kontroll Hipp Förändringsarbeten gård Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel:

Läs mer