Ja mfo rande studie om barnpensioner och fo rma ner fo r barnets fo rso rjning i de Nordiska la nderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ja mfo rande studie om barnpensioner och fo rma ner fo r barnets fo rso rjning i de Nordiska la nderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige"

Transkript

1 Ja mfo rande studie om barnpensioner och fo rma ner fo r barnets fo rso rjning i de Nordiska la nderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Arja Iisakkala Licentiatavhandling inom TOPSOS-Yrkesinriktad fortbildning inom socialförsäkringssektorn Handelshögskolan vid Åbo Akademi 2013

2 ÅBO AKADEMI Handelshögskolan IISAKKALA, ARJA: Comparison of the child pensions and other child benefits aiming to cover children's costs of living in the five Nordic countries: Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. Licentiate thesis, 35 pp 4 attachment. Economics November 2013 The aim of this article is to compare both the level and coverage of child pensions and other child benefits which are aiming to cover the children's costs of living in the five Nordic countries: Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. Another aim is to compare the uniformity of the Nordic countries' legislation to find out if children in different family situations are treated equally by the law. This study has its framework in insurance theory and Esping-Andersens theory of social democratic welfare-state regime. The social democratic regime pursues equality of the highest standards by giving earnings-related benefits to the tastes and expectations of the middle class while retaining the universalism of rights. The Scandinavian countries (Denmark, Norway and Sweden) are considered as the model representatives of the social democratic regime. Finland and Iceland are in many studies assimilated with the Scandinavian countries for having a generous welfare system. The economic crises since early 1990's have cut the public expenditure also in the Nordic countries, which has also affected child benefits. Therefore it is interesting to analyze if the Nordic countries today provide high standard of family benefits to the children of middle income parents if a social risk has occurred. In the analysis the sum of child pension or child support and child allowance are compared with the social assistance level in respective country to ascertain both the coverage and level of these child benefits. If children of middle income parents receive earnings-related benefits and are better off than children with low income parents, the social democratic model should be applicable even on these child benefits.

3 ÅBO AKADEMI Handelshögskolan IISAKKALA, ARJA: Jämförande studie om barnpensioner och förmåner för barnets försörjning i de Nordiska länderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Licentiatavhandling inom TOPSOS-Yrkesinriktad fortbildning inom socialförsäkringssektorn, 35 sidor, 4 bilagor November 2013 De skandinaviska länderna (Danmark, Norge och Sverige) representerar enligt Esping- Andersens teori en socialdemokratisk regim som kännetecknas av ett omfattande socialförsäkringssystem som täcker olika sociala risker. I många studier jämställs framförallt Finland men även Island med de skandinaviska länderna eftersom de har ett internationellt sett omfattande socialförsäkringssystem. Socialförsäkringssystemen i de studerade länderna har varit under stora påtryckningar sedan början av 1990-talet då den ekonomiska lågkonjunkturen ledde till nedskärningar i de offentliga utgifterna. Besparingarna har drabbat även barnförmåner. I den här studien jämförs de barnförmåner som beviljas på grund av en uppkommen social risk, det vill säga familjeförsörjarens dödsfall alternativt då barnet inte bor tillsammans med båda föräldrar. Därmed avgränsas de relevanta barnförmånerna till barnpensioner alternativt underhållsbidrag samt barnbidrag. Syftet med den här studien är att undersöka om dessa barnförmåner som är avsedda för barnets försörjning anses representera den socialdemokratiska välfärdsmodellen som kännetecknas av dels universalism och dels generösa förmåner speciellt till medelinkomsttagare. Vidare studeras om barn i olika familjesituationer behandlas likvärdigt när det gäller rätten till förmåner samt förmånernas nivå. För att kunna jämföra hur väl de förmåner som är avsedda för barnets försörjning faktiskt täcker barnets levnadskostnader i respektive studerat land, används socialbidragsnormen som mått. Nyckelord: barnpension, barnbidrag, underhållsbidrag, underhållsstöd, socialbidrag, välfärd, försörjning, levnadskostnader

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Allmän socialförsäkring Rätten till försörjning Förmåner för barnets försörjning Barnpension Barnbidrag Underhållsbidrag och underhållsstöd Socialbidrag Sammanställning Förmånsnivåerna i de studerade länderna Danmark Finland Island Norge Sverige Sammanfattning och slutsatser Källförteckning Bilagor... 37

5 1. Inledning De nordiska länderna är kända för att ha ett omfattande socialförsäkringssystem som täcker olika sociala risker så som familjeförsörjarens död eller föräldrarnas separation. I dag är det i genomsnitt 22 procent av nordiska barn som bor i en familj med en förälder 1. Det finns väldigt lite forskning om barnpensioner vare sig på nationell eller på internationell nivå. Barnförmåner har inte heller indelats i olika regimer. Familjeförsörjarens död är en social risk som medför att familjen upplever en inkomstförlust då den ena föräldern inte längre bidrar till familjens och barnens försörjning. Socialförsäkringssystemen syftar till att kompensera inkomstbortfallet och garantera efterlevande barn underhåll tills barnet blir myndigt eller tills dess att barnet har genomgått en utbildning som ger en möjlighet att bli självförsörjande. Motsvarande sociala risk infaller om föräldrarna separerar. Då är det den nationella lagstiftningen som framförallt bekräftar föräldrarnas underhållsskyldighet. Förändrad familjesituation kan ge upphov till speciella eller förhöjda barnförmåner, vars sammansättning varierar beroende på land. I den här studien jämförs de nordiska ländernas barnpensionssystem samt övriga barnförmåner som är avsedda att täcka barnens levnadskostnader för att kunna ta ställning till om de nordiska barnfamiljerna idag erhåller förmåner som uppfyller Esping-Andersens definition av den socialdemokratiska välfärdsmodellen med omfattande förmåner samt hög kompensationsgrad. Esping-Andersens teori indelar välfärdsstaterna i tre olika regimer beroende på vem som administrerar, vilka som omfattas samt förmånernas generositet. Esping-Andersen ger Sverige och Danmark som exempel på den socialdemokratiska modellen. (Esping-Andersen och Korpi 1983). De nordiska samhällena anses stå på gemensam värdegrund även om välfärdsuppgifterna har lösts med nationell variation. Därför har det blivit förekommande att använda den nordiska välfärdsmodellen som en synonym för den socialdemokratiska modellen. De studerade barnförmånerna begränsas till barnpensioner, barnbidrag samt underhållsbidrag som beviljas enligt obligatorisk socialförsäkringslagstiftning. Barnpensioner enligt arbets- och trafikskadelagstiftning har uteslutits eftersom dessa förutsätter att skadan har uppkommit under speciella villkor. Avtalspensioner har stor betydelse för de försäkrades egen pension i de flesta nordiska länderna på grund av lönetak i det allmänna systemet. Dessa pensionsarrangemang 1 Nordic Statistical Yearbook 2012 s. 43 1

6 har uteslutits då de endast omfattar en del av den arbetsföra befolkningen samt på grund av att de har omvandlats från förmånsbaserade system till avgiftsbaserade vilket gör det omöjligt att uppskatta det ev. barnpensionsbeloppet. I Sverige har det dessutom blivit möjligt att välja bort återbetalningsskydd och/eller familjeskydd 2. Syftet med denna studie är att granska hur väl Esping-Andersens socialdemokratiska regim stämmer överens med dagens barnförmånsnivåer i de studerade länderna. Studien kommer att koncentrera sig på att granska de studerade ländernas lagstiftning för att kunna ta ställning till om lagstiftningen är konsekvent samt om barn får likvärdiga förmåner i olika familjesituationer och vidare om barn till föräldrar som uppbär inkomster på medelnivå (härefter benämnda medelinkomstförälder) får högre transfereringar än barn till låginkomsttagare. De studerade förmånerna är barnpensioner, barnbidrag, underhållsbidrag samt eventuella ensamförsörjare alternativt flerbarnstillägg som kommer att jämföras med barnets socialbidragsnorm för att kunna uppskatta hur väl dessa förmåner täcker barnets levnadskostnader. I den här studien används modellfamiljemetoden för att granska nivån på de barnförmåner som utbetalas till barnfamiljer i fall föräldrarna är separerade eller den andre föräldern har avlidit. Modellfamiljerna består av en familj med ett alternativt två barn. För att kunna uppskatta hur föräldrarnas inkomstnivå inverkar på förmånernas nivå, jämförs nivån på de barnförmåner som utbetalas efter en låginkomsttagare respektive medelinkomsttagare. Summan av dessa förmåner jämförs med varandra samt gentemot barnens socialbidragsnorm för att kunna uppskatta förmånernas generositet. Eftersom användandet av modellfamiljemetoden syftar till att ge enhetlig information om hur transfereringar inverkar på individuell nivå, har modellfamiljernas omständigheter skapats så likvärdiga som möjligt för att resultaten ska bli jämförbara. Endast om det nationella regelverket avviker markant från andra studerade ländernas system, har exempelfamiljesituationen justerats. Inledningsvis redogörs för vad som menas med allmän försäkring och vad som ingår i socialförsäkringen samt de juridiska förutsättningarna för barnens rätt till försörjning i respektive land enligt nationell lagstiftning. Sedan redovisas sammansättningen av samt nivåerna på barnpensioner och övriga förmåner i de studerade länderna. Förmånernas sammansättning beskrivs landsvis för att kunna jämföra hur höga förmåner barn i de två olika familjesituationer kan erhålla. Summan av barnförmånerna jämförs med barnets 2 Avtalspension SAF-LO (Fora) samt tjänstepension ITP (Alecta) 2

7 socialbidragsnorm som används som ett mått som visar förmånernas kompensationsgrad. Avslutningsvis görs en sammanfattning och förs diskussion om slutsatserna. 2. Allmän socialförsäkring De allmänna försäkringsteorierna utgår ifrån att man försäkrar sig mot olika risker genom att betala en försäkringsavgift. I en klassisk försäkring återspeglar försäkringspremiens storlek den individuella risken. För att kunna göra riskbedömningen enbart utifrån den enskilda individen behövs fullständig information. De traditionella marknadsmisslyckandena inom försäkringen uppstår av ofullständig information. En sådan situation uppkommer om individen lyckas undanhålla information och på så sätt betala lägre premie. Detta kallas för advers selektion. Ett annat problem förknippat med ofullständig information är moralisk hazard som kan leda till överförsäkring eftersom nyttan av satsningen på förebyggande åtgärder är marginell och gynnar även andra. Socialförsäkringen löser marknadsmisslyckanden genom att göra medlemskapet obligatoriskt. Då finns det ingen individknuten koppling mellan inbetalda avgifter och befarad risk. Premienivån kan bestämmas antingen på försäkringsmatematiska grunder eller som en inkomstbaserad avgift beroende på om det beviljas grundförmåner eller inkomstrelaterade förmåner. (Barr 1992). Esping-Andersen (1983) menar att upprätthållandet av den skandinaviska modellen är beroende av medelklassens stöd för systemet som uppnås genom att medelklassen erhåller inkomstbaserade förmåner. Fram till 1980-talets slut präglades de nordiska ländernas system av ständig förbättring och expandering av sociala-, hälso- och utbildningstjänster, högt deltagande i arbetslivet samt målet med full sysselsättning. De nordiska länderna återhämtade sig från 1990-talets ekonomiska kris med bibehållet välfärdssamhälle. De offentliga finanserna vändes från underskott till överskott dels genom skattehöjningar och dels genom nedskärning av de offentliga utgifterna. Dessa nedskärningar drabbade även barnfamiljer. (Kiander 2003). Socialförsäkringen ger skydd mot oförväntade och oacceptabelt stora sänkningar i levnadsstandarden. Den utgör grunden till välfärdssystemet och kan antingen vara generell eller selektiv. Ett generellt system ger alla tillgång till välfärdstjänster som tryggar hälsa, utveckling och försörjning medan ett selektivt system ger tillgång endast till dem som är i störst behov (Barr 1992). I de nordiska länderna uppfylls försäkringstillhörigheten till grundförmånerna genom bosättning, medan inkomstrelaterade förmåner förutsätter inbetalningen av 3

8 inkomstrelaterade avgifter eller skatter. De bosättningsbaserade förmånerna täcker nästan alla sociala risker. De inkomstbaserade förmånerna har en utfyllande karaktär. (Kari 1997). Förmånernas indelning illustreras i tabell 1. Tabell 1 Socialförsäkringen i de nordiska länderna Källa: Kari (1997) Sjuk- och föräldrapenning Sjuk- och föräldrapenning Sjukvård inkl. folkhälsa (och kostnadsersättningar) Inkomstbaserade förmåner Bosättningsbaserade (universella) förmåner Inkomstpension Arbetsskadeoch arbetssjukdom Arbetslöshetsförsäkring Folkpension Arbetslöshetsförsäkring Barnbidrag Socialbidrag och -tjänster Syftet med den allmänna socialförsäkringen är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Kangas och Palme (2000) anser att syftet med den nordiska välfärdsmodellen är att ge assistans vid behov och minska fattigdomsrisken. Fattigdom kan mätas på många olika sätt. I en politiskt-administrativ metod använder man en administrativt fastställd fattigdomsgräns som exempelvis socialbidragsnivån. På så sätt kan man uppskatta hur väl en välfärdsstat lyckas garantera den målsatta minimiutkomsten. Kangas och Ritakallio (2008) anser att om genom politiska beslut mer eller mindre medvetet fastställer grundförmånerna på olika nivåer beroende på vilken social risk som har inträffat kan det bli svårt att avgöra vilken utkomstgräns man ska använda. Speciellt om grundförmånerna understiger socialbidragsnivån det vill säga den målsatta fattigdomsgränsen. Om familjens disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, betraktas familjen som fattig enligt EU:s definition. Studierna från respektive nordiskt land styrker att den relativa (barn)fattigdomen har ökat under de senaste decennierna (bla. Salonen 2012; Kangas & Ritakallio 2008) även om den ligger under EU-genomsnittet (Eydal 2012). I de nordiska länderna anses de som beviljas socialbidrag vara fattigast även i absoluta termer och därmed falla under fattigdomsgränsen. (Salonen 2012; Deding & Gerstoft 2009). De nordiska länderna har haft stort samarbete inom lagstiftning, familjelagstiftningen inkluderad. Lagstiftningsmässigt anses de nordiska länderna representera samma grupp (Eydal & Fridriksdóttir 2012). Eftersom familjelagstiftningen påverkar omfattningen av barnförmåner som i sin tur är en del av socialförsäkringen, kan man förvänta sig att de studerade länderna har 4

9 både sammanfallande lagstiftning samt en likvärdig sammansättning av barnförmåner som barnbidrag, underhållsbidrag alternativt underhållsstöd och barnpensioner. 3. Rätten till försörjning Barnets rätt till försörjning kan skyddas i grundlagen så som i Finland (Grundlagen 2 kap 19 ), Island (Stjórnarskrá lýðveldisins Íslands 76 ) och Danmark (Danmarks Riges Grundlov 75 ) eller indirekt som i Norge (Grundloven 110 c ) där grundlagen hänvisar till de mänskliga rättigheterna. Ett annat alternativ är att skydda barnets rätt till försörjning med annan lagstiftning så som i Sverige, där föräldrarnas försörjningsplikt definieras i Föräldrabalken (7 kap 1 ) men även i Lagen om underhållsstöd (3 ). Både de nationella lagstiftningarna samt FN:s barnkonvention (artikel 1 och artikel 27) garanterar barnen rätten att uppbära försörjning fram till 18 års ålder. I de studerade länderna indelas den nationella lagstiftningen mellan föräldrarnas försörjningsplikt samt samhällets ansvar. Föräldrarnas försörjningsplikt sträcker sig längre än till barnets 18-årsdag i samtliga länder. Gemensamt för de nordiska länderna är att förlängd underhållsskyldighet föreligger endast om barnet studerar. Upphörandeåldern varierar dock från land till land. På Island kan underhållsskyldigheten förlängas tills barnets fyller 20 år (Barnalög 61, 62 ). I Sverige längst till barnets 21-årsdag förutsatt att barnet börjar studera före 19 års ålder (Föräldrabalken 7 kap 1 ). I Danmark kan underhållsskyldigheten förlängas tills barnet fyller 24 år (Lov om børns forsørgelse kap 13 och 14 ). Vare sig finsk eller norsk lagstiftning fastställer övre åldersgräns. I finsk lagstiftning används ordet skälighet som skall ta hänsyn till barnets benägenheter, utbildningens längd, utbildningskostnader samt barnets möjligheter att avbetala utbildningskostnaderna efter avslutade studier (Lag om underhåll för barn 2-3 ). I praktiken har lagen tolkats så att underhållsskyldighet gäller tills barnet har avslutat gymnasieskolan. I Norge har föräldrarna skyldighet att bekosta barnets s.k. vanliga skolgång utan övre åldersgräns samt bistå ekonomiskt även till annan form av vidareutbildning, om det anses rimligt utifrån barnets intressen och benägenhet och om det syftar till att ge barnet medel att försörja sig i framtiden (Barnaloven 68 ). Föräldrarnas fortsatta underhållsplikt fastställs även indirekt i annan lagstiftning. I Finland har lagen om studiestöd (11 ) bestämmelser om minskat studiestöd så länge barnet bor hemma hos minst en av sina föräldrar. Föräldrarnas inkomstnivåer kan medföra att det inte betalas något 5

10 studiestöd. Likvärdig tolkning finns även i det danska studiestödssystemet SU (Uddannelsesstøtte) där hemmaboende studerande har en lägre bidragssats. På grund av föräldrarnas låga inkomster, kan dock barn upp till års ålder, och som genomgår ungdomsutbildning, tilldelas ett inkomstprövat tillägg. 3 Om föräldrarna separerar och den bidragsskyldige föräldern inte kan betala underhållsbidrag på grund av ekonomiska skäl eller föräldern låter bli att betala avtalat underhåll, garanterar lagstiftningen minderåriga barn underhåll i form av underhållsstöd. Rätten till förlängt underhållsstöd föreligger endast i Sverige. I de övriga nordiska länderna ges inget underhållsstöd för studerande barn som har fyllt 18 år Förmåner för barnets försörjning 4.1. Barnpension När familjeförsörjaren avlider upplever familjen ett inkomstbortfall som återspeglas på olika sätt beroende på familjesituationen. Har föräldrarna varit sammanboende, måste familjen leva på den efterlevande förälderns inkomst. Den efterlevande föräldern kan också själv vara berättigad till efterlevandepension som underlättar familjens ekonomiska situation. I de fall föräldrarna har varit särboende, upphör rätten till underhållsbidrag. Det är då barnpensionen som skall kompensera bortfallet av underhållsbidrag samt den vård och omsorg som den avlidna föräldern bidrog till. Pension enligt EU:s förordning om social trygghet 883/04 definieras som en förmån som baserar sig på försäkringstid och/eller inbetalda avgifter 5. Pensionen utbetalas under en viss tid eller som livslång förmån men det är även möjligt att pensionen utbetalas som en engångsutbetalning. Barnets rätt att uppbära barnpension förutsätter att barnet är under en viss ålder samt att det föreligger ett juridiskt och/eller biologiskt band mellan barnet och den avlidna föräldern. Adoptivbarn jämställs kategoriskt med biologiska barn i de studerade länderna. Barnpensioner beviljas utifrån den avlidna förälders försäkringstid. 3 Styrelsen for Videregående Uddannelser 4 I Finland Lag om underhållsstöd 2 kap. 6, i Sverige 17 kap 2 i Socialförsäkringsbalk (2010:110), i Norge Lov nr. 2 om bidragsforskott (Forskotteringsloven) 1, i Danmark Lov om børnetilskud og forskudsvis udbetaling af børnebidrag 3 kap 11 samt på Island Lög um almannatryggingar VI kafli 63 gr. 5 Avdelning I, allmänna bestämmelser, artikel 1 w. 6

11 Tabell 2 visar en sammanställning om vilka barn som är berättigade till barnpension enligt nationell lagstiftning i respektive nordiskt land. Finsk och isländsk lagstiftning avviker från de övriga ländernas system i och med att styvbarn kan ha rätt till barnpension. På Island beviljas barnpension även till barn vars föräldrar uppbär förtids- eller rehabiliteringspension (örorkueða endurhæfingarlífeyris). Tabell 2 Pensionsberättigade barn Land Biologiskt barn Adoptivbarn Styvbarn Fosterbarn Danmark* ja ja nej nej Finland ja ja ja/nej** nej Island ja ja*** ja*** ja Norge ja ja nej nej Sverige ja ja nej nej * Avser engångsutbetalning från ATP-systemet ** Barnpension enligt Folkpensionslagen (8 kap 40 ) kan beviljas till sambons barn om de bodde i samma hushåll. Barnpension enligt arbetspensionslagar (ArPL 56 ) kan beviljas till änkas/änklingens barn som bodde i samma hushåll. *** Förutsatt att barnet adopterades innan den avlidna föräldern blev pensionär. Barnet måste ha bott i minst 3 år på Island. Styvoch adoptivbarn har dock inte rätt till barnpension om den underhållsskyldige föräldern finns vid liv. Källor: Danmark: ATP-loven, Finland: Arbetspensionslagen, Folkpensionslagen, Island: Lög um almannatryggingar och Allmenni Lífeyrissjóðurinn 2012, Norge: Lov om folketrygd, Sverige: Socialförsäkringsbalk. I Danmark finns ingen barnpension utan efterlevande barn erhåller speciellt underhållsbidrag (særligt børnetilskud) som utbetalas tills barnet fyller 18 år. Denna förmån beviljas även om en eller båda föräldrar uppbär folkpension enligt lagen om social pension (lov om social pension). 6 Från ATP-systemet (Arbejdsmarkedets Tillægspension) beviljas en engångsutbetalning som är densamma för alla barn. Rätt till engångsutbetalning föreligger om barnet är under 21 år och den avlidne uppfyllde intjänandekriterierna (ATP-loven 14 ). Avsaknaden av ett barnpensionssystem är en stor skillnad till de övriga nordiska länders system. Barnpension utbetalas i de nordiska länderna i regel tills barnet fyller 18 år. Om barnet studerar kan barnpensionen förlängas så som i Sverige tom juni månad det året som barnet fyller 20 år samt på Island tills barnet fyller 20 år. I Finland har endast folkpensionslagen (8 kap. 40 ) bestämmelser som gör det möjligt att förlänga barnpensionen på grund av studier tills barnet fyller 21 år. Barnpensionens slutåldrar finns sammanställda i tabell 3. 6 Lov om børnetilskud og forskudsvis udbetaling af børnebidrag 1 kap 3, 4 5 punkt 7

12 Tabell 3 Upphörande ålder Danmark Finland Island Norge Sverige Rätten till barnpension upphör 18 år* (21 år) 18/21 år 20 år 18 år 20 år *avser speciellt underhållsbidrag Källor: Danmark: ATP-loven, Finland: Arbetspensionslagen, folkpensionslagen, Island: Social Security Act och Lífeyrissjóðurinn 2012, Norge: Lov om folketrygd, Sverige: Socialförsäkringsbalk. Allmenni Det svenska efterlevandestödet som sedan ersätter barnpensionen i form av folkpension är en förmån som är oberoende av den avlidnas bosättningstid. Efterlevandestödets storlek påverkas inte heller av antalet förmånstagare. Den är dock en inkomstprövad förmån som minskas med krona för krona av inkomstbaserad barnpension. Den inkomstbaserade barnpensionen beräknas utifrån den avlidna förälderns pensionsunderlag och delas mellan antalet förmånstagare. Ytterligare en faktor som påverkar den svenska barnpensionens storlek är det yngsta barnets ålder. I Sverige är pensionsandelarna större om det yngsta barnet är under 12 år. Premiepension som är en helt fonderad del av den allmänna inkomstpensionen utbetalas inte som efterlevandepension till barn. 7 I de övriga nordiska länderna finns det ett tudelat pensionssystem som består av grundpension samt inkomstbaserade pension. Rätten till grundpension (folkpension) i Finland, på Island samt i Norge uppstår genom bosättningstid. Barnpension i form av grundpension är därmed enbart beroende av den avlidna förälderns bosättningstid i landet. Om den avlidna inte kan tillgodoräknas full bosättningstid, avkortas grundpensionen i förhållande till bosättningstiden. Grundpensionen och inkomstpensionen kan tillgodoräknas antagandetid respektive antagen inkomst. Karakteristiskt för inkomstpensioner är att barnpensionsbeloppet är beroende dels av intjänad pensionsrätt, dvs. inbetalda avgifter och/eller pensionsgivande inkomster och dels antalet förmånstagare. Det enskilda barnets andel blir i regel desto mindre ju fler förmånstagare den avlidna familjeförsörjaren efterlämnar. Det isländska fonderade pensionssystemet gör ett undantag eftersom varje barn garanteras lika stort pensionsbelopp (Lög um skyldutryggingu lífeyrisréttinda og starfsemi lífeyrissjóða, 129/1997, 17 grein). I Finland innehöll äktenskaplagen tidigare stadganden om styvförälderns skyldighet att försörja styvbarn. Trots att denna regel inte längre gäller, ändrades inte styvbarnens ställning i den efterlevandepensionsreform som trädde i kraft i Finland den Inkomstpensionslagstiftningen, ArPL (56 ) ger fortfarande änkas/änklings barn rätt till efterlevandepension efter styvföräldern, om de bodde i samma hushåll som den avlidna styvföräldern. Ju flera barn 7 Socialförsäkringsbalk (2010:110) Avd. F 75 kap. Efterlevandeförmåner, 78 kap Barnpension, 79 kap. Efterlevandestöd, 91 kap premiepension. 8

13 som är berättigade till inkomstbaserad barnpension (arbetspension) desto mindre blir det enstaka barnets andel. Gottberg (2010) menar att detta kan ha betydande konsekvenser för biologiska barns fortsatta underhåll om det finns flera styvbarn som också delar på den avlidna förälderns pensionsunderlag. Grundpensionsbeloppen i Finland samt på Island är oberoende av antalet förmånstagare. I Norge påverkas barnpensionen alltid av antalet förmånstagare. Om den andra föräldern finns vid liv beviljas från det norska systemet endast bosättningsbaserad barnpension Barnbidrag I alla nordiska länder finns ett lagstadgat barnbidragssystem. Barnbidragsbeloppen är i regel fasta och oberoende av föräldrarnas inkomster. Flerbarnstillägg finns i det finska, isländska samt det svenska systemet. Flerbarnstillägget på Island utbetalas endast upp till det andra barnet medan i Finland upp till det femte och i Sverige upp till det sjätte barnet. I Sverige är flerbarnstillägget konstant; 150 SEK per barn och månad medan det finska flerbarnstillägget (syskonförhöjning) stiger med antalet barn. Det danska flerbarnstillägget (flerbørnstilskud) beviljas endast vid flerbarnsfödseln tills barnen fyller 7 år förutsatt att barnen är skrivna på samma adress. 9 Tabell 4 Barnbidragsbeloppen år 2012, per månad Förmån Danmark* Finland Island*,** Norge Sverige Barnbidrag 0-2 år DKK 3-6 år 1125 DKK 7 år 886 DKK 104,19 EUR 1:a barnet ISK 2:a barnet SEK Ensamförsörjartillägg 425DKK/barn DKK 48,55 EUR EUR/barn ISK 1:a barnet ISK 2:a barnet ISK 970 Dvs. ett extra barnbidrag Flerbarnstillägg DKK 10,94 EUR- *** SEK/barn 85,44 EUR Småbarnstillägg ISK * Utbetalas kvartalsvis tills barnet fyller 15 år. Beloppen har räknats ner till månadsnivå. **avser beloppen före inkomstprövning. ***inbakad i barnbidraget Källor: Social-, Børne- og Integrationsministeriet/Danmark, Finland/Kela, Island/Rikisskattstjóri, Norge/NAV, Sverige Försäkringskassan - Barnbidragets (børne- og ungeydelse/børnecheck) storlek i Danmark är beroende av barnets ålder. Småbarn mellan 0-2 år har högst belopp medan 7-åriga och äldre barn har lägst. Det 8 Folkpensionslagen 1 kap 9, Finland. Lov om folketrygd 3 kap 1, 5-6, Norge. Lög um almannatryggingar No 100/2007, III kafli 20gr, Island 9 Barnbidragslag 7, Finland, Reglugerð nr. 555/2004, um greiðslu barnabóta. 3. gr. Fjárhæð barnabóta, Island, Socialförsäkringsbalk (2010:110), Sverige. Lov om børnetilskud og forskudsvis udbetaling af børnebidrag 2 a kap. 10 a, Danmark 9

14 danska eller det svenska barnbidragssystemet omfattar inget ensamförsörjartillägg. I Danmark finns dock ett separat bidragssystem till ensamstående föräldrar. Den består av två delar: ordinärt bidrag per barn samt ett extra bidrag oavsett antalet barn (ordinært og ekstra børnetilskud) 10. I Finland är ensamförsörjartillägget (48,55 EUR/mån år 2012) ett fast belopp per barn. I Norge beviljas ensamstående föräldrar ett extra barnbidrag (utvidet barnetrygd til enslig forsørger) oavsett antalet barn samt eventuellt småbarnstillägg (småbarnstillegg til enslig forsørger) 11. Småbarntillägg (Viðbót) på Island utbetalas till barn upp till 7 års ålder. På Island är barnbidraget (barnabætur) till ensamstående föräldrar högre för det första och andra barnet. Men de isländska barnbidragsbeloppen är inte fasta på grund av inkomstprövningen. Exempelvis erhåller medelinkomstfamiljer ett minskat barnbidrag 12. Barnbidrag utbetalas tills barnet fyller 18 år med undantag av Finland och Sverige. I Finland upphör rätten till barnbidrag när barnet fyller 17 år, utan möjlighet till förlängning. I Sverige kan barnbidraget förlängas om barnet fortfarandet studerar i grundskolan efter fyllda 16 år. När rätten till barnbidrag upphör men barnet studerar i en gymnasieskola, utbetalas studiehjälp med lika stort belopp senast till juni månad det året då barnet fyller 20 år Underhållsbidrag och underhållsstöd Underhållsbidrag utbetalas av den särboende underhållsskyldige föräldern. Om den särboende föräldern inte inbetalar underhållsbidrag garanteras barnets underhåll genom underhållsstöd. Danmark är det enda nordiska landet där underhållsbidragets (børnebidrag) storlek beräknas schablonmässigt utifrån den underhållsskyldige förälderns inkomster (Cirkulæreskrivelse, Ankestyrelsen 2011). En medelinkomstförälder är skyldig att utbetala underhållsbidrag som motsvarar minsta nivå på DKK/månad. Den särboende föräldern kan enligt dansk lagstiftning vara skyldig att utbetala fortsatt underhållsbidrag (Uddannelsesbidrag) tills barnet fyller 24 år, förutsatt att barnet studerar 14. Den finska lagstiftningen utgår från att underhållsbidraget skall fastställas utifrån barnets behov inklusive barnets andel av boendekostnader. Över hälften av antalet barn (60,4 %) vars underhållsbidrag fastställdes år 2011 erhåller så lågt underhållsbidrag att den ligger under 10 Lov om en børne- og ungeydelse, jf. lovbekendtgørelse nr. 339 af 15. april 2011 och Lov om børnetilskud og forskudsvis udbetaling af børnebidrag 2 a kap. 10 a, Danmark 11 Lov om barnetrygd 3 kap 9, Norge 12 Reglugerð nr. 555/2004 um greiðslu barnabóta, Island. 13 Studiestödslagen 7, Sverige 14 Lov om børns forsørgelse, jf. Lovbekendtgørelse nr. 352 af 15. maj 2003, 2 kap 13-14, Danmark 10

15 underhållsstödets nivå på 147,96 EUR/månad (Institutet för hälsa och välfärd, THL 2012). Om underhållsbidraget understiger underhållsstödets nivå på grund av den bidragsskyldige förälderns ekonomiska situation, beviljas skillnaden i form av underhållsstöd. Föräldern kan vara skyldig att utbetala underhållsbidrag till ett studerande barn som har fyllt 18 år. Den finska lagstiftningen har tolkats så att de barn som väljer fortsatta studier efter grundskolan i en yrkesläroanstalt har inte ansetts vara berättigade till fortsatt underhåll efter fyllda 18 år. Fortsatt underhållsskyldighet gäller således endast sådana bidragsskyldiga vars barn studerar i gymnasieskola. Underhållsstöd utbetalas tills barnet fyller 18 år utan möjlighet till förlängning. I Norge har NAV en vägledande kalkylator som hjälper till att fastställa underhållsbidragets storlek. Då beaktas bland annat barnets ålder, respektive förälderns inkomster samt antalet nätter som barnen tillbringar hos den särlevande föräldern. En förälder som har en medelinkomst och som har barnet hos sig i högst 3,99 nätter per månad betalar betydligt högre underhållsbidrag än det längsta beloppet som utbetalas som underhållsstöd av NAV. Om föräldern som barnet bor tillsammans med har en inkomst som överstiger medelinkomsten ( år 2011, NAV) utbetalas inget underhållsstöd även om den bidragsskyldige låter bli att inbetala underhållsbidrag (Lov om Bidragsforskott 4 ). Motsvarande tolkning går inte att observera i något annat nordiskt land. Den norska lagstiftningen ger barnet rätt att erhålla underhåll tills barnet har genomgått en vanlig skolgång även efter fyllda 18 år. För övrigt lämnar den norska lagstiftningen mycket utrymme för tolkning om föräldern har fortsatt underhållsskyldighet efter att barnet har avslutat sin vanliga skolgång. Barnets rätt till underhållsstöd (bidragsforskott) upphör när barnet fyller 18 år. I Sverige är underhållsstödsnivån på kronor (år ) per månad starkt normerande även för barn vars föräldrar sköter underhållet utan Försäkringskassans medverkan. Därmed är sambandet mellan föräldrarnas inkomster och storleken på barnets underhållsbidrag mycket svagt (Försäkringskassan 2011). I Sverige utbetalas det i regel inget underhållsbidrag om föräldrarna har kommit överens om växelvis boende. Underhållsskyldigheten efter fyllda 18 år beror på om barnet studerar eller ej. Om barnet studerar föreligger underhållsskyldighet längst till den dagen då barnet fyller 21 år. Om föräldern låter bli att betala underhållsbidrag garanteras barnets underhåll genom underhållsstödet som kan utbetalas tom juni månad det året då barnet fyller 20 år. Riksrevisionens rapport (2011) har granskat hur effektivt underhållsstödssystemet hanteras samt om underhållsstödet är ett bra verktyg inom 15 Försäkringskassan, Aktuella belopp

16 familjepolitiken. Granskningens viktigaste slutsats är att många barn går miste om underhåll eftersom många föräldrar betalar lägre belopp i underhållsbidrag än vad som skulle vara fallet om föräldrabalkens regler om båda föräldrars underhållsskyldighet tillämpades. På Island fastställs underhållsbidraget (Meðlag) oftast till minsta nivå på ISK/mån (år 2012), vilket Eydal och Fridriksdóttir (2012) anser vara problematiskt eftersom det inte tar hänsyn till föräldrarnas ekonomiska situation eller hur mycket föräldern tillbringar tid tillsammans med barnet. På Island är det förbjudet att avtala om ett lägre underhållsbidrag än miniminivån. Underhållsskyldigheten på Island kan förlängas tills barnet fyller 20 år om barnet studerar Socialbidrag Socialbidraget garanterar en minimiutkomst för individer. Det definierar fattigdomsgränsen i absoluta termer (bla. Salonen 2012). Förmånernas generositet speglas i den här studien mot socialbidragsnormen. Om förmånerna överstiger socialbidragsnormen erhåller barnet en högre konsumtionsnivå än den absoluta fattigdomsgränsen. I tabell 5 har det sammanställts hur barnets socialbidragsbelopp varierar med åldern i de nordiska länderna. Tabell 5 Barnens socialbidragsnorm i de nordiska länderna år 2012 Barnets ålder Danmark* Finland Island** Norge Sverige 0-5 år DKK 364 EUR ISK SEK 6-8 år DKK 364 EUR ISK SEK 9-10 år DKK 393 EUR ISK SEK år DKK 393 EUR ISK SEK år DKK 393 EUR ISK SEK år DKK 393 EUR ISK SEK * Bruttot före ev. skatt. Avser beloppet för åriga hemmaboende ungdomar d.v.s. 30 % av en vuxens socialbidragsnorm. ** beräknad utifrån en vuxens socialbidragsnorm med hjälp av OECD:s konsumtionsenhetsskala. Källor: Beskæftigelsesministeriet i Danmark, Social- och hälsovårdsministeriet i Finland, Tryggingastofnun på Island, NAV i Norge, Socialstyrelsen i Sverige I Danmark finns ingen socialbidragssats (Kontanthjælp) för barn enligt Beskæftigelsesministeriets riktlinjer (Lov om aktiv socialpolitik 25, stk. 2, nr. 1). Vuxna som försörjer barn erhåller DKK (bruttot år 2012) mer i socialbidrag än ensamstående vuxna. Beloppet är detsamma oavsett antalet barn. Socialbidraget är dessutom en beskattningsbar förmån för den delen som inkomsterna överstiger DKK per år 16. Därmed blir det svårt att estimera hur mycket mer en ensamstående förälder faktiskt erhåller i socialbidrag och vad som i så fall kan antas vara barnets andel. För hemmaboende ungdomar i åldrarna år 16 Lovbekendtgørelse nr. 382 af 8. april 2013 om indkomstskat for personer mv. (personskatteloven) 10 2 stk 12

17 finns ett fastställt belopp på DKK 17, som utgör 30 % av en vuxens socialbidragsnorm. Eftersom den sammanfaller med barnets konsumtionsbehov enligt OECD:s justerade konsumtionsenhetsskala där barn under 13 år utgör 0,3 enheter kommer detta belopp att användas som socialbidragsnorm för danska barn oavsett åldern. I Sverige ger Socialstyrelsen årligen riksnormen för socialbidragsbeloppet (försörjningsstöd). Barn i olika åldrar har olika bidragsbelopp som stiger med 1-3 års mellanrum 18. I finsk lagstiftning definieras två olika bidragsnormer för barn: en för barn under 9 år och en för barn mellan 9-18 år 19. Socialbidragsbelopp för barn i Norge (Økonomisk stønad, sosialhjelp) definieras enligt Arbeidsdepartementets riktlinjer i tre kategorier: för barn mellan 0-5 år, 6-10 år och år 20. På Island inverkar familjens storlek på det socialbidrag (félagslegan stuðning) som familjen kan erhålla. Det finns inga speciella belopp för barn. En familj på tre personer erhåller 1,8 gånger så mycket som en ensamstående (Leiðbeiningar um reglur um fjárhagsaðstoð sveitarfélaga 11 gr.). Den andra personen ökar socialbidraget med 60 % och den tredje och därefter följande personen 20 % var. En fiktiv socialbidragsnorm kan dock beräknas utifrån en vuxens socialbidragsbelopp med användandet av OECD:s justerade konsumtionsenhetsskala där barn under 13 år utgör 0,3 medan ett årigt barn utgör 0,5 konsumtionsenheter. Eftersom socialbidraget är en beskattningsbar förmån har barnets andel beräknats utifrån bidragsnettot på ISK 21 vilket utgör ISK för barn under 13 år samt ISK för barn mellan år Sammanställning Sammanställning av de barnförmåner som utbetalas till barn som har förlorat en förälder respektive vars föräldrar är särboende visas i tabell 6. Föräldrarna har i samtliga länder underhållsskyldighet som sträcker sig längre än till barnets 18-årsdag, om barnet studerar. Men när man närmare granskar hur länge barn är berättigade till underhåll efter en avliden förälder, finner man att det finns stor variation i nationella lagstiftningar. Danska föräldrar har underhållsskyldighet upp till 24 års ålder. Efter en avliden förälder utbetalas det förmåner 17 Satserne for 2012 på beskæftigelsesområdet. Beskæftigelsesministeriet. Danmark Lag om utkomststöd 9, Finland 20 Lov om sosiale tjenester 4 kap 18, Norge 21 Nettot ISK/mån har beräknats med hjälp av Ríkisskattstjóris kalkylator > Eistaklingar > Reiknivélar > Reiknivél staðgreiðslu (med antaganden: Mánaðarlega/månadslön, Einhleypingur/ensamboende, Tekjuárið/inkomstår 2012, Launamánuður/inkomstmånad januari. Mánaðarlaun/månadslön ISK. 13

18 endast upp till 18 års ålder med undantag för den engångsersättning som barnet kan erhålla från ATP-huset om barnet är under 21 år när föräldern avlider. Motsvarande diskrepanser går att observera även i Finland och i Norge där en levande förälder har underhållsskyldighet som i vissa fall varar utan övre åldersgräns, medan rätten till efterlevandeförmåner i regel upphör vid 18 års ålder. Den isländska och den svenska lagstiftningen behandlar barn mer likvärdigt. På Island utbetalas det efterlevandeförmåner under samma tidsperiod som en levande förälder hade varit underhållsskyldig. I Sverige kan föräldrarna ha underhållsskyldighet till barnet fyller 21 år medan efterlevandeförmåner utbetalas till och med juni månad det året då barnet fyller 20 år. Barnens underhåll garanteras i de nordiska länderna främst genom att den bidragsskyldige föräldern betalar underhållsbidrag. När barnet bor växelvist lika mycket hos båda föräldrar är det möjligt att det inte fastställs något underhållsbidrag med undantag av Island där det är obligatoriskt. Om den bidragsskyldige föräldern låter bli att betala avtalat underhållsbidrag garanteras barnets underhåll genom underhållsstödet. Det verkar vara sällsynt i de studerade länderna att en förälder med medelinkomst skulle betala underhållsbidrag med ett högre belopp än vad som motsvarar underhållsstödets nivå. Tabell 6 Sammanställning av underhållsskyldigeten och barnförmånernas utbetalningstid Föräldrarnas underhållsskyldighet Minsta underhållsstöd Inkomstbaserat underhållsbidrag Bosättningsbaserad barnpension Inkomstbaserad barnpension Danmark 18 år/24 år Ja Ja Nej Nej (engångsutbetal.) Finland 18 år/ gymnasieskola alt. utan övregräns om barnet bor hemma och studerar Barnpension utbetalas tom. 18 år*, 21 år Förlängd barnpension till studerande Nej Ja** Ja Ja*** Ja 18 år Nej/Ja tom 21 år Barnbidrag Ja, tom 18 år Ja, tom 16 år Island 18 år - om SIA Ja Ja Ja Ja 18 år Nej/Ja, tom Ja***, Nej Ja beslutar 20 år 20 år tom 18 år Norge 18 år/vanlig Ja Ja Ja Nej/Ja**** 18 år Nej/ Ja, Nej Ja skolgång utan övre åldersgräns Ja, tom 20 år**** tom 18 år Sverige 21 år (gymnasieskola) Ja Ja Ja*** Ja 18 år Ja, Ja, Ja, tom Ja tom 20 år tom 16 år 18 år * avser speciellt barnbidrag som utbetalas i stället för underhållsbidrag ** Tillämpbar i fall det fastställda underhållsbidraget är lägre än underhållsstödet på grund av bidragsskyldiges svaga ekonomi, ett barn har adopterats av en förälder utan partner eller faderskapet för ett barn som fötts utom äktenskapet är inte fastställt. *** inkomstprövad **** Ja, endast om båda föräldrar har avlidit Källor: Danmark: Beskæftigelsesministeriet och Familiestyrelsen, Finland: Kela, Island: Tryggingastofnun, Norge: NAV, Sverige: Försäkringskassan Fortsatt barnbidrag Nej Nej Barnpension i form av avtalspension (II pelare) Ja Nej 14

19 I Danmark måste den bidragsskyldige förälderns inkomster överstiga medelinkomstnivån med drygt 50 procent för att denne ska bli skyldig att betala högre underhållsbidrag än lägsta nivån. Studierna (Eydal & Fridríksdóttir 2012; Försäkringskassan 2011) visar att underhållsstödsnivån är normerande både på Island och i Sverige. Dessutom är det vanligt förekommande i Sverige att det inte fastställs något underhållsbidrag om barnet bor växelvis lika mycket hos båda föräldrar 22. I Finland är underhållsbidragsnivån på de flesta nya underhållsavtal så låg att barnens utkomst måste garanteras genom ett underhållsstödstillägg. Finland och Sverige avviker från de andra länderna i och med att barnbidrag utbetalas endast tills barnet fyller 17 år. I de andra länderna utbetalas barnbidrag upp till 18 års ålder. I Sverige kan barnbidraget förlängas till 18 år, om barnet studerar i grundskolan efter fyllda 17 år. Sådan förlängning är inte möjlig i Finland. På Island är barnbidraget inkomstprövat vilket innebär att endast låginkomstfamiljer har rätt till fullt barnbidrag. Det framkommer tydligt att lagstiftningen i de studerade länderna ger ett omfattande och väldigt likartat utbud av förmåner för barnets försörjning. I följande kapitel beskrivs och studeras sammansättningen samt nivån på barnpensioner samt andra barnförmåner som är avsedda att täcka de utgifter som uppstår av barnets konsumtionsbehov i form av socialbidragsnormen i fall familjeförsörjaren har avlidit eller den bidragsskyldige föräldern inte sammanbor med barnet. Jämförelsen kommer att göras med användandet av följande 4 modellfamiljer: separerade föräldrar med låg inkomst respektive avliden förälder med låg/ingen inkomst innan den sociala risken inträffade samt separerade medelinkomstföräldrar respektive avliden familjeförsörjare som har haft en medelinkomst. 5. Förmånsnivåerna i de studerade länderna 5.1. Danmark Tabell 7 visar en sammanställning över hur väl de danska barnförmånerna täcker barnets konsumtionsbehov i förhållande till socialbidragsnormen i de studerade familjesituationerna där föräldrarna antingen är separerade eller den ena föräldern har avlidit. 22 Socialstyrelsen 2012, Sverige 15

20 Alla barn bosatta i Danmark får barnbidrag (Børne- og ungeydelse även kallad børnecheck). Bidragets storlek varierar med barnets ålder. Barn i åldrarna 0-2 år erhåller DKK/kvartal, 3-6 åringar DKK och barn 7 år och äldre DKK/kvartal eller månadsvist 886 DKK när barnet är mellan år. Ensamstående föräldrar beviljas även ensamförsörjartillägg som är till del beroende på antalet barn samt ett extra tillägg. Underhållsbidrag (Børnebidrag) betalas av den bidragsskyldige föräldern medan efterlevande barn har rätt till det speciella underhållsbidraget (særligt børnetilskud). Underhållsbidraget utgör lika högt belopp för barn till låg- eller medelinkomsttagare enligt Familiestyrelsens riktlinjer. Det speciella underhållsbidraget är lika högt som lägsta underhållsbidraget. Barnens ekonomiska situation är oförändrad i de tre första studerade modellfamiljerna. Tabell 7 Danmark: Barnförmåner år 2012, DKK/mån Antalet barn Barnbidrag (børnecheck)* totalt Ensamförsörjartillägg (ordinært og ekstra børnetilskud)*,** totalt. Underhålls -bidraget alt. speciella barnbidrag et (Børnebidrag, særligt børnetilskud) * totalt ATP*** I genomsnitt /månad/barn Socialbidraget **** Barn vars föräldrar är separerade, bidragsskyldige föräldern är låginkomsttagare , 1125 el. 886 DKK max. 2844, min DKK 858 DKK DKK DKK DKK år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK 0-2 år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK DKK DKK Barn vars ena förälder har avlidit. Den avlidna föräldern hade inte intjänat ATP , 1125 el. 886 DKK max. 2844, min DKK 858 DKK DKK DKK DKK år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK 0-2 år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK DKK DKK Barn vars föräldrar är separerade. Särboende föräldern har medelinkomst , 1125 el. 886 DKK max. 2844, min DKK 858 DKK DKK DKK DKK år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK 0-2 år DKK 3-6 år DKK 7 år DKK DKK DKK Barn vars ena förälder 1 422, 198, 0-2 år DKK har avlidit. Den avlidna el. 858 DKK DKK 238 alt. 3-6 år DKK DKK föräldern har inbetalat 886 DKK 324 DKK 7 år DKK premier till ATPsystemet. 2 min DKK 238 alt. 3-6 år DKK max. 2844, á 198, 0-2 år DKK 1283 DKK DKK 324 DKK 7 år DKK DKK * Barnförmånerna har omräknats till månatlig nivå. I praktiken utbetalas de kvartalsvis. ** 425 DKK/barn DKK beviljas till ensamstående föräldrar som uppfyller villkoren. Den andra föräldern kan finnas vid liv. *** ATP-husets engångsbelopp DKK har räknats ner till månadsnivå för ett nyfött, 3 årigt alternativt 7 årigt barn. Avser nettot efter avdragen skatt på 40 %. **** Socialbidraget/inkomsterna är skattefria upp till DKK/år. Källor: Social-, Børne- og Integrationsministeriet, Familiestyrelsen och Arbeidsmarkedesstyrelsen 16

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017 PM 2017:99 RVI (Dnr 110-630/2017) Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE Socialförsäkringsbalk avd. F AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

C. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING

C. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING Bilaga C. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING 1. Dessa särskilda bestämmelser gäller som ändring i och tillägg till ITP-planen för tjänstemän som anges i punkt A 2.7. Bestämmelserna i punkterna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION 1 FAMILJEPENSION Syftet med familjepensionen är att trygga de anhörigas uppehälle efter familjeförsörjarens frånfälle. Familjepensionens förmånstagare är en person som har rätt

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Barnpension och efterlevandestöd till barn

Barnpension och efterlevandestöd till barn SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:12 Barnpension och efterlevandestöd till barn En redovisning av utvecklingen 2004 2015 Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Välfärdstendens 2016 Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (15) PM Dok.bet. 2016-12-22 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik efterlevandepension till vuxna Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1123 Utkom från trycket den 1 december 2017 utfärdad den 23 november 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd Försäkringskassan informerar Äldreförsörjningsstöd Grafisk utformning: RÅDIS AB, Per Jonebrink Innehåll Äldreförsörjningsstöd 3 Vem kan få äldreförsörjningsstöd? 4 Bosättningsbaserad förmån 4 Åldersgränsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Checklista 1. Planering. Checklista 2. Tids- och aktivitetsplan

Checklista 1. Planering. Checklista 2. Tids- och aktivitetsplan Checklista 1. Planering Den här checklistan kan användas som stöd vid det första mötestillfället för studier. I kapitlet Studieplan finns förslag på hur mötet kan genomföras och vilka frågor som kan vara

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för tjänstemän

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet.

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet. 1 (5) VILLKOR FÖR GRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE Allmänna bestämmelser 1 Dessa villkor tillämpas på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis Socialförsäkringsutskottets betänkande Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken.

Läs mer

Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner

Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2014-06-09 131 317766-14/111 Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner www.skatteverket.se Postadress Skatteverket E-postadress Solna strandväg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd; SFS 2005:463 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Välkomna till seminariet Ersättning till efterlevande

Välkomna till seminariet Ersättning till efterlevande Välkomna till seminariet Ersättning till efterlevande Monica Zettervall, pensionsexpert, Pensionsmyndigheten Michel Normark, chef Partsrelationer och försäkringsvillkor, AFA Försäkring Annika Thid, försäkringsspecialist,

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2018 följande dom (mål nr och ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2018 följande dom (mål nr och ). HFD 2018 ref. 70 I mål om rätt till underhållsstöd har boföräldern men inte barnet - ansetts som part. Vidare fråga om vad som avses med uttrycket att bo tillsammans och när föräldrar ska anses göra det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51)

Svar på remiss av betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-15 Handläggare: Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Svar på remiss av betänkandet

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL Tjänstegrupplivförsäkring, TGL Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en kollektivavtalad livförsäkring. Enligt kollektivavtalet måste arbetsgivaren teckna försäkringen för alla tjänstemän i företaget och

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2007 Eksjö kommun I samarbete med Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 ALLMÄN PENSION... 3 TJÄNSTEPENSION... 3 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 BESKRIVNING

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning under år 2019 1 ; beslutade den 3 december 2018 i anslutning

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 oktober 2018 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta 1311 2012.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta f ö r m å n s b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n, i t p 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Lekebergs kommuns pensionspolicy

Lekebergs kommuns pensionspolicy Lekebergs kommuns pensionspolicy Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Personalavdelningen Ansvarig tjänsteman: Personalchef Diarienummer: KS 17-118 >Policy Program

Läs mer

I. FÖRKLARINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1 L I FÖRORDNING (EG) NR 883/2004 OCH DEN TIDPUNKT FRÅN OCH MED VILKEN FÖRORDNINGEN KOMMER ATT TILLÄMPAS

I. FÖRKLARINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1 L I FÖRORDNING (EG) NR 883/2004 OCH DEN TIDPUNKT FRÅN OCH MED VILKEN FÖRORDNINGEN KOMMER ATT TILLÄMPAS Förklaring från Konungariket Sverige i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen I. FÖRKLARINGAR

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående

Läs mer

Sid 1 April 2017 Våga prata pengar. Försäkringskassan

Sid 1 April 2017 Våga prata pengar. Försäkringskassan Sid 1 April 2017 Våga prata pengar Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Agenda Övergripande information om Försäkringskassan. Översikt av vanliga förmåner som nyanlända kan ta del av. Att tänka på

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE AA Ställföreträdare: BB MOTPART Pensionsmyndigheten Box 304 301 08 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 januari 2017 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Lagstadgade ålderspensioner i Finland och Sverige en jämförelse

Lagstadgade ålderspensioner i Finland och Sverige en jämförelse Lagstadgade ålderspensioner i Finland och Sverige NFT en 2/2003 jämförelse Lagstadgade ålderspensioner i Finland och Sverige en jämförelse av Pauliina Havakka Pauliina Havakka Artikelns infallsvinkel är

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 4 december 2018 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 oktober

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

2008-01-16. Inledning

2008-01-16. Inledning Promemoria CANBERRA Ambr Kamilla Lindström Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Australiens socialförsäkringssystem Inledning Australiens socialförsäkringssystem är väl utbyggt, men jämfört

Läs mer