Den fula ankungen som blev en svan Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den fula ankungen som blev en svan Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi"

Transkript

1 Nordea 6 Finskt mervärde 11 Solmaster 18 Onninen 20 Finlands ambassad 22 Bilaga: Handelsanalys Etablering i Finland 26 Invest in Finland 30 Nikkarit 32 CT Laastit 34 Pressresan 38 Citysherpa 40 Affärskontakter 42 Mässor 44 nr 2 07 Nordea Den fula ankungen som blev en svan Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi TEMA Handeln mellan Finland och Sverige Suomen ja Ruotsin välinen kauppa

2 Finsk-svenska handelskammaren kontakter, information och konsultation Finsk-svenska handelskammaren är Finlands officiella handelsrepresentation i Sverige och samarbetspartner till den finska exportorganisationen Finpro. Vi är också en medlemsorganisation som samlar 400 företag i ett finsksvenskt nätverk. Handelskammaren tillgodoser företagens behov av marknadsinformation och sakkunnig rådgivning. En annan viktig målsättning är att samla människor med det gemensamma intresset att utveckla näringslivskontakterna mellan Finland och Sverige. Våra viktigaste tjänster är: - rådgivning till finska företag om den svenska marknaden - hjälp att hitta finska produkter och tjänster - information om finskt näringsliv Tidningen Forum Finland utkommer med fyra temanummer per år. Från år 1989 fram till år 006 utgavs den under namnet Finland levererar. I tidningen presenteras finska företag samt tjänster och nya produkter. Handelskammarens medlemmar och affärskontakter träffas regelbundet inom ramen för luncher och Finnclubträffar, som alltid innehåller en intressant och aktuell presentation av ett medlemsföretag. medlemskap i Finsk-svenska handelskammaren innebär tillträde till ett unikt nätverk och en värdefull kunskapskälla. Suomalais-ruotsalainen kauppakamari yhteyksiä, tietoa, neuvontaa Suomalais-ruotsalainen kauppakamari on Suomen virallinen kaupallinen edustusto ruotsissa ja suomalaisen vientijärjestön, Finpron, yhteistyökumppani. olemme myös jäsenjärjestö joka kokoaa 400 yritystä suomalais-ruotsalaiseksi yhteydenpito- ja kokemuksenvaihtoverkostoksi. Kauppakamari tarjoaa yrityksille asiantuntevaa neuvontaa ja tietoa ruotsin markkinoista. Toinen tärkeä tehtävä on koota yhteen ihmisiä, joiden yhteisenä kiinnostuksena on Suomen ja ruotsin välisten elinkeinoelämän yhteyksien kehittäminen. Tärkeimmät tehtävämme ovat mm - suomalaisten yritysten neuvominen ruotsin markkinoita koskevissa asioissa - ruotsalaisten yritysten auttaminen suomalaisten tuotteiden ja palvelujen löytämisessä - suomalaisesta elinkeinoelämästä tiedottaminen Julkaisumme Forum Finland ilmestyy neljänä teemanumerona vuodessa. Vuodesta 1989 vuoteen 006 se julkaistiin nimellä Finland Levererar. Lehdessä esitellään suomalaisia yrityksiä ja palveluja sekä uusia tuotteita. Kauppakamarin jäsenet ja liikeyhteydet kohtaavat säännöllisesti lounaiden ja Finnclub-tapaamisten merkeisä, jolloin jokin jäsenyritys esittäytyy kiinnostavan ja ajankohtaisen lounasesitelmän merkeissä. Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin jäsenyys mahdollistaa pääsyn ainutlaatuiseen tietolähteeseen, verkostoomme. Box 543, SE SToCKHoLm Besöksadress/Käyntiosoite: riddargatan 19 Tel , Fax Forum Finland nr 5 06

3 Handeln mellan Finland och Sverige s 6 5 Ledare: I grevens tid / Kreivin aikaan Risto Erjanti 6 Nordea Den fula ankungen som blev en svan Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi 11 Kåseri: Finskt mervärde / Suomalaista lisäarvoa Sören Viktorsson 12 Blåvit Ekonomi: Landsflykten / Utmarschen Carl-Gustav Lindén 14 Finsk-svenska handelskammaren Vi hjälper med internationaliseringen Kauppakamari apuna kansainvälistymisessä 16 Finsk-svenska handelskammaren Exportchef delas ut Tarjolla vientipäälliköitä s Solmaster Ekologiska smörjmedel och kemikalier Ekologisia voiteluaineita ja kemikaaleja 37 Kolumn: Kulturkrockar Bengt Packalén, Finlandsinstitutet 38 Pressresan Upptäcktsresa på medias villkor Arvostetulla lehdistömatkalla on yksilöidyt ohjelmat 40 Citysherpa visar ett annorlunda Helsingfors vie perille Helsingissä 42 Affärskontakt sökes Finska företag söker samarbetspartners i Sverige 44 Mässor i Finland 45 Messuja Ruotsissa s 40 s 38 s 18 s Onninen ger kunderna tid att bli bättre Onninen on valloittanut Ruotsin 22 Finlands ambassad i Stockholm Finland värt att veta mer om Suomesta kannattaa tietää enemmän Bilaga: Handelsanalys Handeln mellan Finland och Sverige 25 Invest In Finland Vad händer i Finland just nu? 26 Etablering i Finland Det är lätt att grunda företag i Finland 29 Yrke Svensk företagare i Finland 30 IIF & Exportrådet Hjälp för svenska företag som vill till Finland 31 Redaktionens klipp Ett urval av små nyheter s Nikkarit tar marknadsandelar med list Lisää markkinaosuuksia Mestarinikkareiden listaan 34 CT Laastit Rinner som vatten men blir hårt som sten Betonirouva Forum Finland nr 2 07 Finsk-svenska handelskammaren Box 5432, Stockholm Besöksadress: Riddargatan 19 Telefon Telefax Redaktion Bo Ingves (chefredaktör) Christina Roitto (redaktionschef) Kristina Reincke (annonsförsäljning) Ansvarig utgivare Risto Erjanti Layout och produktion Christina Roitto Tryckeri Frenckellin Kirjapaino Oy ISSN Tidningen Forum Finland ges ut av Finsk-svenska handelskammaren. Den presenterar finska företag samt deras produkter och tjänster för den svenska marknaden. Tidningen startade år 1989 och har sen dess utkommit med fyra nummer per år. Citera oss gärna, men ange källan. FORUM Finland nr 2 07

4 Den största arrangören av resor till Baltiska länderna öppnade kontor i Stockholm. VIIMSI SPA Den största finska bussresearrangören och arrangören för resor till de Baltiska länderna, Ikaalisten Matkatoimisto Oy, har öppnat kontor i Stockholm. IKALISRESOR AB har etablerat sig på Sveavägen 35, en trappa upp. IKALISRESOR erbjuder resor till samtliga tre Baltiska länder och speciellt sparesor till Estland. Spaföretagen i Estland har utvecklat sitt utbud kraftigt samt byggt nya och rustat upp gamla spaanläggningar. Priserna är fortfarande förmånliga och utbudet av behandlingar mångsidigt. Vilnius-Riga resor från995 kr Sparesor från1995 kr Väst finns även på Östersjöns östra strand Vä l k o m m e n a t t b e s t ä l l a b r o s c h y r. Stockholm Sveavägen 35 Tel FORUM Finland nr 2 07

5 I grevens tid Kreivin aikaan Ledare Risto Erjanti, Verkställande direktör, Finsk-svenska handelskammaren Det talas mycket om att produktionen flyttar ut till Fjärran Östern. Trenden håller dock på att vända även i verkstadsindustrin och företag flyttar åter till oss och skapar arbetsplatser. Finska och svenska företag fortsätter att köpa varandra i oförändrad takt. Årsomsättningen förra året för de förvärvade företagen var ungefär 1 miljard euro på båda sidorna av Bottniska viken och nästan 7000 anställda fick nya ägare på vardera sidan. Samtidigt investerar ryssarna i Finland. Handeln med Ryssland ökar i snabb takt. Förra året passerades Sverige av Ryssland som Finlands största handelspartner. Ryssland kommer snart att gå om även Tyskland som Finlands största handelspartner. Däremot lämnar internationella medieföretag Finland som inte längre utgör ett politiskt spännande gränsland mellan öst och väst, utan är en snabbt växande industrination utan politisk snålblåst. Handelsutbytet mellan Finland och Sverige visar ömsesidigt överskott enligt respektive lands statistik. Finlands handelsutbyte med Tyskland och Ryssland visar underskott. Sverige har störst handelsutbyte med Tyskland och sina övriga nordiska länder. Däremot utgör Sveriges handel med Ryssland bara cirka en tredjedel av Finlands handel med Ryssland. Finland är ett petrokemiskt industriland, vilket förklarar merparten av handelsöverskottet med Sverige. Detta är en överraskning för oinvigda. Stål och icke-järnmetaller utgör också Finlands starka sidor. De svenska malmgruvorna väger däremot tungt i Sveriges handel med Finland. Kemikalier, läke- och livsmedel ger också överskott åt Sverige i handeln med Finland. Finsk-svenska handelskammaren har bidragit till att skapa handelsförbindelser mellan våra länder i över 70 år. Våra länders långa gemensamma historia gör oss till utmärkt handelspartner. Vi uttrycker oss på olika sätt, men våra värderingar och målsättningar är desamma. Orden inhuggna i Per Brahes staty i Åbo uttrycker det fint: Jag var tillfreds med landet och landet med mig (Iagh war med landett och landett med mig wääl tillfreds). Jag kan bara citera vår styrelseordförandes ord på 70-årsdagens jubileumslunch: Det bästa återstår fortfarande att se! Kovasti puhutaan tuotannollisen toiminnan siirtymisestä kaukaiseen itään. Trendi on kuitenkin kääntymässä myös konepajateollisuudessa. Työpaikkoja siirtyy jopa jo takaisin meille. Suomalaiset ja ruotsalaiset yritykset ostivat toisiaan yhtä innokkaasti kuin aikaisemminkin. Ostettujen yritysten vuosivaihtojen loppusummat olivat molemmin puolin luokkaa 1 miljardi euroa. Kummallakin puolella vajaa 7000 työntekijää sai kokea omistajan vaihtuvan Pohjanlahden toiselle puolelle. Samanaikaisesti venäläiset sijoittavat Suomeen. Venäjän kauppa kasvaa huimasti ja jo edellisenä vuonna tapahtunut Ruotsin ohitus toiseksi suurimmaksi kauppakumppaniksi voimistui. Kohta Venäjä ohittaa Saksankin, Suomen suurimman kauppakumppanin. Kansainväliset tiedotusvälineet taas jättävät Suomen. Suomi ei enää ole poliittisesti jännittävä välimaasto Idän ja Lännen välillä, vaan kovasti kehittyvä teollisuusvaltio samassa välissä ilman poliittisia paineita. Suomen ja Ruotsin keskinäinen kauppa on edelleenkin molemmille osapuolille ylijäämäinen, oman maan tilaston mukaan. Saksan ja Venäjän kauppa oli alijäämäinen Suomelle. Ruotsi tekee eniten kauppaa Saksan ja muiden pohjoismaisten naapureittensa kanssa. Ruotsin Venäjän kauppa on noin kolmannes Suomen kaupasta Venäjän kanssa. Suomi on petrokemian teollisuuden maa, ja sillä saadaan eniten ylijäämää Ruotsin kaupassa. Tämä on aina yllätys asiaa tuntemattomalle. Teräs ja ei-rautametallit ovat myös Suomen vahvuuksia. Ruotsin malmikaivokset ovat taas kovia sanoja kaupassa Suomeen. Kemikaalit, lääkkeet ja elintarvikkeet antavat myös Ruotsille hyvin ylijäämää Suomen kaupassa. Suomalais-ruotsalainen kauppakamari on saanut olla luomassa kauppasuhteita maittemme välillä 70 vuoden ajan. Yhteinen pitkä historiamme tekee meistä oivalliset kauppakumppanit. Ilmaisemme itseämme eri tavoin, mutta arvot ja päämäärät ovat samat. Pietari Brahen patsaassa Turussa on mukavat sanat: Minä olin maahan ja maa minuun tyytyväinen (Iagh war med landett och landett med mig wääl tillfreds). Voin vain lainata valtuustomme puheenjohtajan 70-vuotisjuhlalounaan sanoja: paras on vielä näkemättä! FORUM Finland nr 2 07

6 Nordea Den fula an FORUM Finland nr 2 07

7 kungen som blev en svan Att skapa en framgångsrik finanskoncern av fyra olika banker från fyra olika länder med fyra olika företagskulturer det låter som en riktig högoddsare. Men det som Hans Dalborg initierade och Lars G. Nordström förverkligade har blivit en veritabel framgångssaga. Vid bolagsstämman i april lämnade koncernchefen Lars G. Nordström kommandobryggan efter fyra och ett halvt år vid rodret. Det är ett välskött fögderi som Nordström lämnar över till dansken Christian Clausen; rekordresultatet 29 miljarder kronor 2006 och en snabb expansion utomlands talar sitt tydliga språk. Annat var det för tio år sedan. Ett tufft utgångsläge Det hade inte gått så vidare bra för vare sig svenska Nordbanken eller finska Merita under 1990-talet. På varsin sida om Bottniska viken funderade ledningarna, ovetande om varandras tankar, på vad som behövde göras. Det stod helt klart att någon form av fusion måste till om bankerna skulle överleva. Men vem skulle man bjuda upp till dans? I Sverige satt media på pass och spanade efter vilken svensk bank som skulle bli Nordbankens partner. Men de tittade åt helt fel håll. Nordbankens ledning hade helt andra planer. Från nationellt till nordiskt? Faktum är att både Nordbanken och Merita funderade i termer av stor nordisk finansaktör, berättar Lars G. Nordström. Det var onekligen en djärv fundering. Att slå samman banker från olika länder är inte speciellt vanligt. Banksammanslagningar över gränserna är nämligen mycket svårare än andra företagsfusioner på grund av de olika nationella bankregleringarna. Men båda bankerna vågade ta steget, och det var Merita som sände ut den första trevaren. Dåvarande VD:n för Nordbanken Hans Dalborg blev intresserad och skickade över vice VD Lars G. Nordström till Finland för att se om det fanns förutsättningar för en dialog med finländarna. Det sa bara klick Väl medveten om att han förmodligen inte skulle vara den enda bankmannen på flygplanet, reste han officiellt över i ett helt annat syfte. Min hustru och jag bestämde oss för att gå på Helsingforsoperan. Därmed kunde vi berätta för branschkollegor vad vi skulle göra i Finland utan att behöva ljuga. Å andra sidan sa vi inte hela sanningen, eftersom Helsingforsvistelsen också innefattade en synnerligen trevlig frukost tillsammans med Meritas Eira Palin-Lehtinen och Vesa Vainio. Vi fick omedelbart en mycket bra kontakt med varandra, minns Lars G. Nordström. Man kan ju bara spekulera i hur det hade sett ut idag om det hade skurit sig redan vid frukosten. Foto: Kjell Fredriksson Klok fusionsstrategi Mellan april och oktober 1997 träffades såväl ledningen som ett antal arbetsgrupper för att mejsla fram hur den nya företagsbildningen skulle se ut. Det är väldigt vanligt i den här typen av förhandlingar att man lägger det mesta krutet på vem som ska ha mest inflytande med hänsyn till storlek och finansiell styrka, säger Lars G. Nordström. Forts. nästa sida FORUM Finland nr 2 07

8 Att fokusera innebär också att våga avstå, menar Lars G. Nordström. Ett företag måste ha modet att avstå från verksamheter där man inte är tillräckligt bra, och inte har förutsättningar att bli det heller. Foton: Kjell Fredriksson De båda bankerna var i stället noggranna med att på ett tidigt stadium komma överens om de mjuka värdena i den sammanslagna verksamheten. Om fusionerande företag enbart ägnar sig åt affärsteknik, får de ganska snart stora problem i vardagen. När MeritaNordbanken körde igång i oktober 1997 hade vi kommit fram till en samsyn på sådana frågor som banking, riskhantering, personal och organisation. Lars G. Nordström är övertygad om att detta hade en mycket stor del i framgången för den nya koncernen. Grundjobbet med de mjuka frågorna hade vi dessutom nytta av när vi sedan gick in i förhandlingar med norrmän och danskar. Då visste vi hur vi skulle hantera en fusion. Ett underskattat managementverktyg Att omvandla Nordens största bank från en osynkroniserad företagsgrupp till en samspelt vinstmaskin var inte gjort i en handvändning. Det krävdes både hårt arbete och tuffa beslut. För att inte tala om det ständiga predikandet av Nordeas vision och mission för en organisation som ibland återföll i gamla invanda nationella beteenden. Men Lars G. Nordströms envishet och uthållighet har gett resultat. Eller som han själv uttrycker det: Tjat är faktiskt underskattat som managementverktyg! Man kan inte springa framåt och titta bakåt När man slår ihop verksamheter finns det många fällor att falla i. En av dem stavas integration. Att till exempel ta lite av varje från fyra olika IT-verksamheter är dömt att misslyckas, fastslår Lars G. Nordström. Det slutar bara med evighetslånga förhandlingar som aldrig leder någon vart. Istället ska man välja den lösning av de fyra som är bäst. Men då ska man inte titta på vad som har fungerat bäst fram till idag. Den optimala lösningen är den som har bäst potential att interagera med den nya verksamhetens förutsättningar. Ledande finanskoncern i Norden och Östersjöregionen. Nummer ett eller två på de flesta marknaderna i Norden. Erbjuder ett brett urval produkter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring. Har cirka 10 miljoner kunder, över kontor och heltidsanställda. Är med sina 4,6 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet. Nordeaaktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Förvaltat kapital: 161 miljarder euro Balansomslutning: 347 miljarder euro Börsvärde: 30,3 miljarder euro Detta var ledstjärnan i Lars G. Nordströms fusioneringsarbete. Åtskilliga är de historieböcker som han har slagit igen med en smäll. Visst, det har gjort ont på sina håll. Men det har varit helt nödvändigt. Det är precis som i fotboll. Du måste sätta ihop det lag som är bäst lämpat för den match du ska spela, inte den match du spelade förra veckan. Att göra eller inte göra Fokus har blivit modeordet för dagen. Alla ska fokusera på det man är bra på. Och det är naturligtvis klokt. Men det finns också ett annat sätt att se på saken. Att fokusera innebär också att våga avstå, menar Lars G. Nordström. Ett företag måste ha modet att avstå från verksamheter där man inte är tillräckligt bra, och inte har förutsättningar att bli det heller. Följaktligen har Nordea dragit sig tillbaka från flera verksamheter genom åren. För några år sedan var finanskoncernen till exempel Nordens tredje största fastighetsägare. Vi ställde oss frågan varför det? Måste du nödvändigtvis äga huset du bedriver bankrörelse i? Vi kom snart fram till att det finns andra som är betydligt duktigare på fastighetsförvaltning än vi. Alltså sålde vi av hela fastighetsrörelsen. Fortsatt full fart framåt Lars G. Nordström kan nu se tillbaka på några framgångsrika år som chef för Nordens största finanskoncern. Vi har bevisat att man kan skapa en framgångsrik verksamhet av fyra företag från fyra länder med fyra olika företagskulturer. Nog för att vi har fått tampas med olika synsätt, men olikheterna har inte varit större än att de snarare har fungerat som inspirationskälla än hinder. Och nu då vad ska han göra efter åren i ledningen för Nordea? Gungstolen? Knappast! Lars G. Nordström har kalendern fulltecknad med styrelsearbete för Nordea, Telia Sonera, Viking Line, Stockholmsoperan och Finsk-svenska handelskammaren. Dessutom kan han och hustrun fara på operaresa till Helsingfors utan andra avsikter än att njuta av vacker musik Anders Lindh P.S. Artikelns rubrik har faktiskt större relevans än man kanske tror, eftersom Nordeas rötter sträcker sig ända bort till Då öppnades Nordea-familjens första bank, Sparekassen, i Köpenhamn. Och en av de första kunderna hette just det, HC Andersen. FORUM Finland nr 2 07

9 Nordea Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi Menestyvän finanssikonsernin luominen neljästä eri pankista, jotka sijaitsevat neljässä eri maassa hyvinkin erityyppisissä yrityskulttuureissa, kuulostaa vähintäänkin haastavalta. Hans Dalborgin aloittamasta ja Lars G. Nordströmin toteuttamasta hankkeesta on kuitenkin kasvanut todellinen menestystarina. Huhtikuun yhtiökokouksessa konsernijohtaja Lars G. Nordström jätti Nordean ohjattuaan yritystä neljä ja puoli vuotta. Nordström jättikin tanskalaisen Christian Clausenin huomaan erittäin hyvin hoidetun yrityksen: vuonna 2006 tehtiin ennätystulos 29 miljardia kruunua, samalla kun nopea laajentuminen ulkomaille kertoo selvää kieltään. Toista oli kymmenen vuotta sitten. Hankala lähtötilanne Ruotsalaisella Nordbankenilla ja suomalaisella Meritalla ei mennyt 1990-luvulla kovin hyvin. Pankkien johdot pohtivat toisistaan tietämättä molemmin puolin Pohjanlahtea ratkaisua tilanteeseen. Selvää oli, että jonkinlaista fuusioitumista oli tapahduttava, jos pankit aikoivat selviytyä. Mutta mistä ne saisivat sopivan fuusiokumppanin? Ruotsissa viestimet vahtivat silmä kovana, mistä ruotsalaisesta pankista tulisi Nordbankenin kumppani. Katseet kohdistuivat kuitenkin väärään suuntaan, sillä Nordbankenin johdolla oli muita suunnitelmia. Kansallisesta pohjoismaiseksi Tosiasiahan on, että sekä Nordbanken että Merita suunnittelivat entistä laajempaa pohjoismaista finanssitoimintaa, Lars G. Nordström kertoo. Pohdinnat osoittautuivat kieltämättä varsin rohkeiksi. Eri maiden pankkien yhdistäminen ei ole erityisen tavallista. Ylikansalliset pankkifuusiot ovat muita yritysfuusioita hankalampia, koska pankkeja säätelevät erilaiset maakohtaiset säädökset. Kumpikin pankki uskalsi kuitenkin ottaa vaadittavan askelen. Merita lähetti matkaan ensimmäisen tunnustelijan. Nordbankenin silloinen toimitusjohtaja Hans Dalborg kiinnostui asiasta ja lähetti puolestaan Suomeen varatoimitusjohtaja Lars G. Nordströmin tutkimaan edellytyksiä kanssakäymiseen suomalaisten kanssa. Kaikki loksahti paikoilleen Koska Nordström tiesi, ettei hän todennäköisesti olisi ainoa pankkialan edustaja lennolla, hän matkusti virallisesti Suomeen aivan muissa asioissa. Päätimme vaimoni kanssa lähteä matkalle Helsingin oopperaan. Niin saatoimme kertoa kollegoillemme, mitä aioimme tehdä Suomessa, eikä meidän tarvinnut valehdella. Toisaalta emme myöskään kertoneet koko totuutta, sillä Helsingin-matkaamme kuului myös varsin miellyttävä aamiainen Meritan Eira Palin-Lehtisen ja Vesa Vainion kanssa. Tulimme heti erinomaisesti toimeen, Lars G. Nordström muistaa. Voi vain spekuloida, kuinka asiat olisivat nykyisin, jos yhteinen aamiainen ei olisi sujunut yhtä hyvin. Toimiva fuusiostrategia Vuoden 1997 huhtikuun ja lokakuun välillä pankkien johto ja muutama työryhmä tapasivat ja suunnittelivat uutta yritysrakennetta. Tällaisissa neuvotteluissa on erittäin tavallista, että eniten keskustellaan siitä, millä osapuolella tulee olemaan eniten vaikutusvaltaa yrityksen kokoon ja taloudelliseen vahvuuteen nähden, Nordström kertoo. Näissä neuvotteluissa molemmat pankit olivat aikaisessa vaiheessa tarkkoja siitä, että yhteisen toiminnan pehmeistä arvoista päästäisiin yhteisymmärrykseen. Jos fuusioituvat yritykset keskittyvät pelkästään kaupan teknisiin järjestelyihin, arkipäivän toiminta voi pian tuottaa suuria ongelmia. Kun MeritaNordbanken aloitti toimintansa lokakuussa 1997, olimme jo yhtä mieltä sellaisista asioista kuin pankkitoiminta, riskinhallinta, henkilöstö ja organisaatio. Nordström on vakuuttunut siitä, että tällä oli erityisen suuri vaikutus uuden konsernin menestymiseen. Pehmeiden arvojen parissa tehdystä työstä oli sitä paitsi hyötyä myös myöhemmin neuvotteluissa norjalaisten ja tanskalaisten kanssa. Silloin tiesimme jo, kuinka fuusiota käsitellään. Aliarvostettu johtajuustyökalu Pohjoismaiden suurimman pankin muuttaminen epäyhtenäisestä yritysryhmästä yhteen hiileen puhaltavaksi voittoa tuottavaksi yritykseksi ei käynyt käden käänteessä. Vaadittiin kovaa työtä ja kovia päätöksiä. Puhumattakaan jatkuvasta Nordean vision ja mission saarnaamisesta organisaatiolle, joka toisinaan palasi takaisin vanhoihin totuttuihin kansallisiin toimintamalleihin. Lars G. Nordströmin sinnikkyys ja kestävyys tuottivat kuitenkin tuloksia. Tai niin kuin hän itse asian ilmaisee: Mäkätys on aivan liian aliarvostettu johtajuustyökalu! Jatkuu seuraavalla sivulla FORUM Finland nr 2 07

10 Ei voi juosta eteenpäin ja katsoa taaksepäin Toimintojen yhdistämisessä vaanii monenlaisia vaaroja, joista yksi on integraatio. Se, että esimerkiksi otetaan käyttöön valittuja osia neljästä eri IT-toiminnasta, on tuomittu epäonnistumaan, Nordström toteaa. Tuloksena on tällöin vain loputtomia neuvotteluja, jotka eivät johda mihinkään. Neljästä vaihtoehdosta valitaan sen sijaan se, joka toimii parhaiten. Valintaa ei kuitenkaan tehdä sen perusteella, mikä vaihtoehto on aiemmin toiminut parhaiten. Optimaalisin ratkaisu on se, jolla on eniten potentiaalia integroitua uuden toiminnan edellytyksiin. Tämä olikin Lars G. Nordströmin fuusioitumistyön johtava ajatus. Niinpä hän hylkäsi monet entiset opit. Tehtävä ei tosiaan ole aina ollut helppo. Mutta muutokset ovat olleet tarpeellisia. Aivan kuten jalkapallossa: on koottava sellainen joukkue, joka toimii parhaiten seuraavassa pelissä, ei sellainen, joka toimi edellisviikon pelissä. Tehdäkö vai eikö tehdä Nykyisin on muotia puhua fokusoitumisesta. Kaikkien pitäisi keskittyä omiin vahvuusalueisiinsa, mikä tietenkin on järkevää. Asia voidaan kuitenkin nähdä toisestakin näkökulmasta. Fokusoituminen tarkoittaa myös sitä, että uskaltaa luopua jostakin, Nordström huomauttaa. Yrityksen on uskallettava luopua toiminnoista, joissa se ei ole riittävän hyvä ja joissa sillä ei myöskään ole edellytyksiä kehittyä sellaiseksi. Nordea onkin peräytynyt muutamista toiminnoista vuosien varrella. Esimerkiksi vuosia sitten finanssikonserni oli Pohjoismaiden kolmanneksi suurin kiinteistönomistaja. Uskalsimme kysyä miksi. Onko välttämätöntä omistaa kiinteistö, jossa harjoittaa pankkitoimintaa? Huomasimme pian, että on muita tahoja, jotka ovat paljon meitä etevämpiä kiinteistöhallinnossa. Niinpä myimme kiinteistötoimintamme. Täyttä vauhtia eteenpäin Lars G. Nordström voi nyt katsella rauhassa taaksepäin menestyksen vuosiaan Pohjoismaiden suurimman finanssikonsernin johtajana. Todistimme, että on mahdollista luoda menestyvää toimintaa neljästä eri pankista, jotka sijaitsevat neljässä eri maassa hyvinkin erityyppisissä yrityskulttuureissa. Olemme saaneet tehdä töitä hyvinkin erilaisten näkökulmien parissa, mutta erilaisuus on lopulta osoittautunut pikemminkin innoitukseksi kuin esteeksi. Mitä Nordström aikoo tehdä nyt, johdettuaan vuosien ajan menestyksekkäästi Nordeaa? Istua keinutuolissa? Ei suinkaan! Lars G. Nordströmin kalenteri on täynnä työtä Nordean, TeliaSoneran, Viking Linen, Ruotsin kuninkaallisen oopperan ja Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin hallituksissa. Nyt hän voi lisäksi matkata vaimonsa kanssa Helsinkiin oopperaan ihan vain nauttiakseen kauniista musiikista. Anders Lindh P.S. Jutun otsikko on oikeastaan osuvampi kuin ensi näkemältä arvaakaan. Nordean juuret ulottuvat vuoteen 1820, jolloin Kööpenhaminaan avattiin Nordea-perheen ensimmäinen pankki Sparekassen. Pankin ensimmäisiä asiakkaita oli tietenkin H.C. Andersen. 10 FORUM Finland nr 2 07

11 Kåseri Sören Viktorsson Suomalaista lisäarvoa Oletko ajatellut, kuinka suuri osuus sattumalla onkaan elämässä? Runsas 15 vuotta sitten heräsin eräänä aamuna ja tajusin yhtäkkiä, että halusin oppia suomea. Kaikki kyselivät uteliaina syitä valintaani, mutta minulla ei edelleenkään ole aavistustakaan. Hyvänen aika, mitä sinä sillä teet? työkaverini kyseli säälivästi ja lisäsi: Lue mieluummin espanjaa tai jotakin muuta hyödyllistä! Harvasta asiasta aikuiselämässäni on ollut yhtä paljon hyötyä kuin suomen opiskelusta: olen saanut stipendejä, uusia ystäviä, tietoa uudesta kulttuurista ja noin yksitoista vuotta sitten, Suomeen muuttamisen myötä uuden ammatillisen uran. Vuonna 1994, muutamia vuosia suomenkielen opiskelun aloittamisen jälkeen, kävin ensimmäistä kertaa Kiinassa. Se oli mullistava kokemus, ja luonnollisesti aloin opetella mandariinikiinan alkeita. Muutama viikko sitten olin jälleen Kiinassa työmatkalla valokuvaaja Kjell Fredrikssonin kanssa, ja tapasimme siellä hänen poikansa Aronin. Aron on kunnianhimoinen 20-vuotias, joka on jo lukenut 60 opintopistettä mandariinia ja matkustaa parhaillaan puolen vuoden ajan ympäri maata omin päin. Opiskelupaikoista on Tukholmassa kova taistelu, Aron kertoi vieraillessamme eräässä Pekingin monista yliopistoista, jossa opiskelee paljon ruotsalaisia. Eksoottinen Kiina on nyt muotia, ja yhä useampi matkustaa sinne. Eräänä iltana Pekingissä yritin laskea, kuinka moni tuntemani ruotsalainen osaa hyvin kiinaa, mutta siihen eivät riittäneet edes molempien käsieni sormet. Sitten laskin samalla tavoin, kuinka moni osaa hyvin suomea. Yhden käden sormet riittivät mainiosti. Valtaisa Kiina-innostus on erinomainen asia, mutta minä tiedän toisenkin maan, jonka kieli on vähintäänkin yhtä eksoottinen kuin mandariini ja joka on useimmille ruotsalaiselle miltei yhtä tuntematon kuin Kiina. Se maa on tietenkin Suomi. Jos osaa edes hiukan mandariinia, kiinalaiset arvostavat sitä valtavasti. Suomi ei ole ylenpalttisten eleiden maa. Mutta kun ruotsalainen yrittää oppia suomen kieltä ja kulttuuria edes hiukan, monia uusia ovia avautuu selkoselälleen. Toistaiseksi meidän ei ole koskaan tarvinnut evätä keneltäkään mahdollisuutta opiskella suomea, kertoo opintorehtori Sari Pesonen Helsingin yliopistosta. Liike-elämän ammattilaisilla on aina kiire, mutta kieliä voi opiskella muuallakin kuin yliopistossa. Myös muutaman tunnin viikoittaisesta opiskelusta iltakurssilla on hyötyä. Sitä paitsi voin taata, että talouden kielellä ilmaistuna suomen opiskelu tuottaa lisäarvoa. Finskt mervärde Har du tänkt på vilken stor roll slumpen spelar i våra liv? För drygt 15 år sedan vaknade jag en morgon och bara visste, att jag ville lära mig finska. Folk frågar ofta nyfiket varför, men jag har fortfarande inte den ringaste aning. Men snälla du, VAD ska du med det till?! utbrast en arbetskamrat medlidsamt och tillade: Läs spanska istället, eller något annat som du kommer få nytta av! Få saker i mitt vuxna liv har varit lika matnyttiga som att studera finska; Språkstipendier, nya vänner, insikt i en fascinerande kultur och för snart elva år sedan permanent flytt till Finland och därmed också en helt ny yrkeskarriär. Några år efter att finskstudierna påbörjats besökte jag, 1994, för första gången Kina. Det var en omvälvande upplevelse och jag började (typiskt nog) ta privatlektioner i mandarin. För några veckor sedan var jag åter i Kina på arbetsresa, med fotografen Kjell Fredriksson, och på plats träffade vi dennes son Aron. Han är en ambitiös 20- åring, som redan läst 60 poäng i mandarin och nu reser runt ett halvår i landet på egen hand. Det var stentuff konkurrens om studieplatserna i Stockholm, berättade Aron en dag när vi gemensamt besökte ett av Pekings många universitet, där flera svenskar studerar. Kina är inne och Kina är exotiskt och till Kina reser alltfler. Jag räknade en afton i Peking på bägge händernas fingrar, men de räckte inte till för att ange hur många svenskar jag personligen känner som kan bra kinesiska. Så gjorde jag samma räkneoperation, vad gäller antalet svenskar jag känner som kan god finska. Det räckte gott med ena handens fingrar Det är alldeles förträffligt med detta stora Kina-intresse. Men, jag vet ett annat land som har ett minst lika exotiskt språk och som för många svenskar är nästan lika okänt. Det heter naturligtvis... Finland! Kan man litet mandarin, blir kineserna lyckliga och lovprisar en. Finland är inte de stora gesternas land. Men är du svensk och har bemödat dig, om så än bara en smula, att lära litet av språket och kulturen så står många dörrar öppna på vid gavel. Hittills har vi aldrig behövt säga nej till någon som ansökt att få studera finska, berättar studierektor Sari Pesonen vid Helsingfors universitet. Affärsfolk har alltid bråttom, men man behöver ju inte nödvändigtvis studera på universitet. Någon timme per vecka på aftonkurs ger också utdelning. Dessutom garanterar jag att det för att tala affärsspråk ger mervärde. FORUM Finland nr

12 Blåvit Ekonomi: Landsflykten Utmarschen På affärsgatan Brigade Road i den sydindiska IT-staden Bangalore är det svårt att hitta någon som bär på en mobiltelefon av annat märke än Nokia. Bolagets marknadsandel i Indien ligger på minst 70 procent. Och då talar vi inte om de billiga lurarna. I Nokias Concept Store på sidogatan Church Street säljs de mest avancerade modellerna. Vi befinner oss i Bangalore, här har folk pengar, förklarar butiksägaren Tayeb Sheriff. Flera av kunderna står på ringlistan: så snart en ny modell anlänt kommer de för att hämta sitt eget exemplar. Tjugotusen, trettiotusen rupier får den väl nog kosta, säger Sayed Yed. Han byter telefon var tredje månad. Priset motsvarar euro, en förmögenhet för de flesta. Än så länge har bara 15 procent av indierna en mobiltelefon, men sex till åtta miljoner nya användare strömmar till - varje månad. Indien är ju världens folkrikaste nation och inget talar emot att det kan bli vår största marknad, säger vice vd Anssi Vanjoki när jag i Helsingfors frågar när Indien växer förbi Kina på Nokias världskarta. Goda nyheter för Nokia och bra för Finland, väl? Nokia är ju trots allt landets överlägset viktigaste företag, vars fantastiska framgångshistoria redan skrivits in i den nationalistiska mytologin vid sidan av vinterkriget mot Sovjetunionen. Visst, men oron sprider sig. Den gångna vintern har hela Finland skakats om i grundvalarna när underleverantörerna till Nokia en efter en lagt ner sina fabriker för att istället flytta produktionen till låglöneländer där också allt fler av kunderna finns. De senaste åren har Kina varit målet för nya investeringar, men nu handlar det om rena rama utflyttningen. Också Indien lockar. Hela det så kallade telekomklustret kring Nokia i Finland håller på att upplösas, åtminstone till den del det handlar om tillverkning. Det är en stor förändring och Nokia anklagas för att tvinga sina underleverantörer till en jakt på överloppskilon som gör att de bantar ihjäl sig. Men har Nokia något val? Snittpriserna på mobiltelefoner fortsätter att falla och kräver att alla i leverantörskedjan slimmar sin verksamhet. Den som inte hänger med, faller bort. Nästa står redan i kö för att skriva kontrakt. Perlos, som tillverkar plastskal för mobiltelefoner, sätter nu upp en fabrik nära Nokias nya produktionsanläggning i indiska Chennai. Fabrikerna i Finland läggs ned i höst och personer får gå. Aspocomp ska bygga en fabrik för mikrochips i Chennai, fabriken i Salo läggs ned och 320 tvingas gå. Salcomp som tillverkar laddare för mobiltelefoner, har flyttat allt från Uleåborg till Kina. Kontraktstillverkaren Elcoteq stänger sin sista finländska fabrik i augusti tillverkningen flyttas till Kina och Ungern. Det handlar om tusentals arbetsplatser som bara upphör att existera. Elcoteq har grundat en fabrik i Bangalore, i industristaden Electronics City där två av grannarna heter Infosys och Wipro, framgångsrika indiska IT-företag. Avståndet till Helsingfors är 6759 kilometer (enligt Nu när Finnair börjar köra direktflyg mellan Helsingfors och Delhi eller Mumbai tar det inte många timmar att färdas den sträckan: 6,5 timmar flygtid, byte till inrikesterminalen och ett par timmar till. Mentalt sett är avståndet ännu kortare. Wipro är ett nytt namn på den globala företagskartan, men har på kort tid blivit viktigt för Nokia som utvecklare av programvara. Elcoteq i sig bär på en intressant berättelse om hur industrier föds och förändras. Tre av cheferna köpte ut elektroniktillverkningen 1991 ur det dåvarande industrikonglomeratet Lohja och gick in i kontraktstillverkning av elektronik, EMS, som då var ganska nytt. Fabriken i Lojo hade först 170 anställda, men företaget expanderade snabbt. Snart blev det dags för en stor fabrik i Tallinn som också blev något av en symbol för den lilla republiken Estlands pånyttfödelse. Vd och störste ägaren Antti Piippo hyllades som en visionär och myntade uttrycket co-evolution, att växa med kunden. Hans gode vän, Finlands förre president Martti Ahtisaari, tog en plats i styrelsen. Elcoteq öppnade fabriker i Ungern, Mexiko, Kina och senast i Indien, men de små marginalerna tvingade fram en kostnadsjakt som enligt ägarna gjorde anläggningen i Lojo olönsam. Företaget är till två tredjedelar beroende av beställningar från Nokia och Ericsson. I dag är Elcoteq ett globalt företag med anställda och sin juridiska hemvist i Luxemburg, det första stora industriföretaget i Europa att bli ett europabolag (Societas Europaea). Av de finländska rötterna finns bara lite produktutveckling kvar. Omsättningen ökar starkt, men resultatet krympte ihop till nästan ingenting i fjol. Spekulationerna på Helsingforsbörsen går ut på att Elcoteq, Perlos eller Aspocomp - precis som en annan underleverantör till Nokia, Eimo - ska köpas upp av något asiatiskt företag och försvinna i en större helhet. Taiwanesiska Foxconn tog över Eimo för fyra år sen och lade en kort tid därefter ner de båda fabrikerna i Finland. 700 personer blev arbetslösa. Samtidigt har Foxconns leveranser till Nokia ökat kraftigt och bolaget är enligt Merrill Lynchs analytiker på väg att gå förbi Elcoteq som kontraktstillverkare. Utropstecknen handlar inte bara om fabriker som stängs, nu diskuterar Finland också huruvida forskning och utveckling har någon framtid. Nokia står visserligen bara för knappt tre procent av den samlade produktionen av varor och tjänster, men uppemot hälften av all industriell FoU i Finland. Tankarna går osökt till Joseph Schumpeter och hans tankar om skapande förstörelse. Potentiella offer har redan pekats ut. 12 FORUM Finland nr 2 07

13 Carl-Gustav Lindén är ekonomijournalist i Helsingfors och arbetar för de svenska tv-nyheterna vid Rundradion. Ett viktigt forskningscentrum för företagets nätverk ligger i Uleåborg, en stad som gjort sig känd som ett arktiskt mirakel inom högteknologi. Både Uleåborgs universitet och Statens tekniska forskningscentral VTT har ett omfattande samarbete med Nokia. Sammanslagningen av Nokia Networks med Siemens nätverksdivison ska leda till att personalen minskas med procent under de närmaste fyra åren. De första 190 har redan fått sina besked, nu inleds samarbetsförhandlingar med ytterligare 700 och totalt handlar nedskärningarna om arbetsplatser. Frågan är då vad som händer med FoU-samarbetet i Finland, som delvis också har regionalpolitiska drag. Hundratals forskare i Uleåborg är beroende av Nokia för sin framtid. Ingenjörsstaden Uleåborg har i åratal växt snabbast i Finland - men mörka moln syns vid horisonten. Det mesta av tillverkningen inom telekom har redan försvunnit. Flextronics, Filtronic, Sanmina SCI och nu senast Scanfil lägger ned sina fabriker en efter en. Ett typiskt exempel är Powerwave, ett amerikanskt ägt företag som tillverkar komponenter för basstationer. Den gamla fabriken invid Ule älv gapar nu tom. Där jobbade 700 personer tidigare och när jag besökte fabriken förra året satt ett femtiotal ingenjörer i ekande tomma lokaler och utvecklade nya produkter. När prototypen var klar kom ett Technology Transfer Team bestående av kineser från Shanghai. De stannade ett par veckor för att lära sig hur den nya produkten är uppbyggd och sen ta den med sig hem för tillverkning i Powerwaves kinesiska fabrik. Men också det här har ändrats. I dag styrs verksamheten av brittiska Filtronic, lokalen står tom och ingenjörerna är borta. De har flyttats till grannkommunen Kempele. Hela Uleåborg hålls i spänning och de flesta verkar vara övertygade om att det kommer en smäll. Hur stor är det ingen som vet. Men berättelsen om hur företagen kring Nokia flyttar ut från Finland eller upphör att existera har också en annan sida. Nokia gör självt tre fjärdedelar av sina produkter, i motsats till konkurrenterna som lagt ut det mesta av tillverkningen. Nokias fabriker i Salo i sydvästra Finland tillverkar de mest avancerade modellerna i N- och E-serien. Där arbetar i dag personer och företaget nyanställer folk. Koncernens vinst i fjol var den största någonsin. Samtidigt finns oron där för att Nokia en dag lämnar Finland. Merparten av Nokias aktier ligger i amerikanska händer, men bo- lagets förre koncernchef Jorma Ollila säger att styrelsen aldrig någonsin diskuterat en utflyttning av huvudkontoret. Alla i Finland vet ändå att denna exit-option finns i skrivbordslådan även om Nokia inte behöver nämna dess existens. Därför var det med en suck av lättnad många tog emot förra sommarens besked att Ollila efterträds av sin mångårige kollega Olli-Pekka Kallasvuo och inte en amerikansk chef. I själva verket är Finlands beroende av Nokia enormt om vi talar om mentala värden, men rent ekonomiskt bidrar telekomjätten ändå inte lika mycket till den ekonomiska tillväxten som på 90-talet. År 2000 var Nokias andel av BNP den samlade produktionen av varor och tjänster omkring 4 procent. Siffran kommer från näringslivets forskningsinstitut Etla som nu räknat ut att andelen år 2005 hade sjunkit till 2,9 procent. Under samma period har Nokias andel av den ekonomiska tillväxten minskat från en fjärdedel till nära noll. Istället har verkstadsindustrin tagit över rollen som ekonomiskt lokomotiv. Och skogsindustrin är fortfarande landets största industribransch. Att Nokias ställning i finländskt samhälle har försvagats märks också i attityderna. För första gången sedan bolaget steg upp ur askan i början av 90-talet för att förvandlas till världens största tillverkare av mobiltelefoner har personalen börjat knorra öppet. Den starka solidariska företagskulturen börjar ge vika för missnöje. Under vårvintern har tusentals anställda i Finland marscherat ut vid flera tillfällen, i protest mot personalpolitiken och mot att de blev utan årsbonus trots rekordresultatet. Samtidigt säger tjänstemannaunionen, som hör till tjänstemannafacket FTFC, att de aldrig fått så många nya medlemmar från Nokia som nu. Det är kanske nya tider i Finland, men något som ägaren till Nokia Concept Store i Bangalore knappast bryr sig om. För honom spelar det ingen roll var Nokia hör hemma. Affärerna går alldeles utomordentligt, säger han, ett uttalande som förstärks av ett glatt grin. Carl-Gustav Lindén FORUM Finland nr

14 Handelskammaren hjälper De regionala TE-centralerna i Finland kan med stöd av EU-medel hjälpa små och medelstora företag att lyckas i sina internationaliseringsprocesser. Finsksvenska handelskammaren har efter ett anbudsförfarande fått det operativa ansvaret för två sådana projekt i år. Att inleda verksamhet utomlands är ett kritiskt tillväxtskede i ett företags verksamhet. Framförallt kan det vara svårt att hitta de rätta kontakterna på en helt ny marknad, säger marknadskonsult Anne Masalin på Finsk-svenska handelskammaren. Hon hanterar det ena internationaliseringsprojektet vars målsättning är att hjälpa 8 nyländska företag i olika branscher att lyckas på den svenska marknaden. Projektet inleddes i mars med en utbildning i Helsingfors och fortsätter nu med företagsspecifika konsultationer och marknadskartläggningar. Framförallt hjälper vi företagen att förstå hur den svenska marknaden ser ut. De måste till exempel kanske anpassa sina produkter eller marknadsföringsprinciper för att ha en chans här. Separata upplägg för varje företag Anne Masalin betonar att handelskammarens lokala kontaktnätverk på ett lyckat sätt kompletterar TE-centralernas kontakter till Sverige. När företagens möjliga samarbetspartners och distributionskanaler kartlagts är det i september tid för konkreta förhandlingar i Kauppakamari apuna kansainvälistymisessä Suomen alueelliset TE-keskukset voivat EU-varojen tuella auttaa pieniä ja keskisuuria yrityksiä onnistumaan kansainvälistymisprosesseissaan. Suomalaisruotsalainen kauppakamari on saanut tarjouskilpailun myötä operatiivisen vastuun kahdessa tällaisessa projektissa tänä vuonna. Toiminnan aloittaminen ulkomailla on kriittinen kasvuvaihe yrityksen toiminnassa. Erityisesti oikeiden kontaktien luominen tuntemattomilla markkinoilla voi olla hankalaa, Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin markkinaneuvoja Anne Masalin kertoo. Masalin johtaa kansainvälistymisprojektia, jonka tavoitteena on auttaa 8:aa uusmaalaista yritystä eri aloilta onnistumaan Ruotsin markkinoilla. Projekti aloitettiin maaliskuussa Helsingissä järjestetyllä koulutuksella, ja se jatkuu nyt yrityskohtaisilla konsultaatioilla ja markkinatutkimuksilla. Ennen kaikkea autamme yrityksiä ymmärtämään, millaiset Ruotsin markkinat ovat. Menestyäkseen yrityksen on usein esimerkiksi muokattava tuotteitaan tai markkinointiperiaatteitaan. Jokaiselle yritykselle erilaiset suunnitelmat Anne Masalin kertoo, että kauppakamarin paikalliset yhteysverkostot täydentävät erinomaisesti TE-keskusten Ruotsin-kontakteja. Kun yrityksen mahdolliset yhteistyökumppanit ja jakelukanavat on selvitetty, syyskuussa voidaan ryhtyä konkreettisiin neuvotteluihin Ruotsissa. Toisinaan täytyy miettiä, olisiko parasta hankkia yritykselle agentti tai perustaa tytäryhtiö. Neuvottelujen yhteydessä Ruotsissa yritykset voivat samalla muutenkin tutustua oman alansa kilpailutilanteeseen. Ruotsin-vierailun jälkeen neuvotteluja arvioidaan ja jokaiselle yritykselle tehdään oma jatkosuunnitelma. Helsingissä lokakuussa järjestettävässä loppukoulutuksessa yritykset oppivat esimerkiksi välttämään kulttuurien yhteentörmäyksiä ja rakentamaan toimivaa yhteistyötä ruotsalaisyritysten kanssa. Projekteja myös Ruotsin ulkopuolella Kauppakamarin markkinaneuvoja Marja Kahra johtaa vastaavaa kansainvälistymisprojektia Pirkanmaan ja Keski-Suomen TE-keskusten toimeksiannosta. 14 FORUM Finland nr 2 07

15 med internationaliseringen Sverige. Ibland måste man fundera på om det är bäst att leta efter en agent eller att starta ett dotterbolag. I samband med förhandlingarna i Sverige kan företagen samtidigt ytterligare bekanta sig med konkurrenssituationen inom sina respektive branscher. Efter sejouren i Sverige utvärderas förhandlingarna och därefter planerar vi separat för varje företag hur de skall gå vidare. Vid den avslutande utbildningen i oktober i Helsingfors lär sig företagen bland annat hur de undviker kulturkrockar och hur de bygger upp ett fungerande samarbete med svenska företag. Projekt också utanför Sverige Ett liknande internationaliseringsprojekt leds av handelskammarens marknadskonsult Marja Kahra på uppdrag av TE-centralerna i Tammerforsområdet och Mellersta Finland. Det här projektet siktar mot internationalisering inom ett större område; förutom de nordiska länderna ingår även andra europeiska länder. Handelskammaren samarbetar därför med det internationella affärskonsultföretaget Strategy Analysis International. Projektet avslutas i juni och har i stort sett samma innehåll som vårt andra pågående internationaliseringsprojekt. I mitt projekt deltar 12 små och medelstora företag främst inom metall, verkstad och IT, säger Marja Kahra. Hon betonar att projekten stöds av Europeiska Sociala Fonden och att de därför är finansiellt fördelaktiga för företagen. Det är en viktig aspekt eftersom företagen i internationaliseringsskedet vanligtvis har ont om resurser. Dessutom är programmen planerade så att företagen effektivt knyts till processen utan att binda upp för stora resurser. Företagens behov avgör Internationaliseringsprogrammen är praktiskt inriktade och utgår från företagens behov. Vår erfarenhet av marknadsundersökningar och distributionsfrågor och hur man söker samarbetspartners utomlands är ytterst värdefull för företagen när de gör upp sina strategier, säger Marja Kahra. Hon skötte ett motsvarande projekt för två år sedan i samarbete med Nylands TE-central. Tio företag deltog och när de efteråt ombads betygsätta programmet på skalan 1 5 blev slutbedömningen 4,5. De uppskattade speciellt det praktiska stöd de fick av Finsk-svenska handelskammaren i varje skede av processen. Hälften av företagen kom igång med sin utlandsverksamhet under projekttiden. Marja berättar att hon haft kontakt med företagen även efter projektet. Både Anne och Marja räknar därför med att kontakten med de nu deltagande företagen fortsätter i någon form efter att deras projekt officiellt tagit slut. Det är viktigt att företagen får stöd i början av deras internationaliseringsprocess så att den kan genomföras behärskat och långsiktigt, framhåller Marja. Ulla Stenman Projekti tähtää kansainvälistymiseen entistä laajemmalla alueella, johon kuuluu Pohjoismaiden lisäksi myös muutamia muita Euroopan maita. Kauppakamari tekee projektissa yhteistyötä kansainvälisen konsulttitoimiston Strategy Analysis Internationalin kanssa. Projekti päättyy kesäkuussa, ja se on pääpiirteittäin samanlainen kuin toinenkin parhaillaan käynnissä oleva kansainvälistymisprojektimme. Minun projektiini osallistuu 12 pientä ja keskisuurta yritystä pääasiassa metalli-, konepaja- ja IT-alalta, Marja Kahra kertoo. Kahra muistuttaa, että projekti saa taloudellista tukea Euroopan sosiaalirahastolta, joten se on edullinen yrityksille. Tämä on tärkeä näkökulma, sillä kansainvälistymisvaiheessa yrityksillä on usein pulaa resursseista. Ohjelma on lisäksi suunniteltu siten, että yritys sitoutuu prosessiin tehokkaasti sitomatta siihen kuitenkaan suuria resursseja. Yritysten tarve ratkaisee Kansainvälistymisohjelma on käytännöllisesti suuntautunut ja lähtee yritysten tarpeista. Kokemuksemme markkinointitutkimuksista, jakeluasioista ja yhteistyökumppaneiden löytämisestä ulkomailta on erityisen arvokasta yrityksille, kun ne suunnittelevat strategioitaan, Marja Kahra kertoo. Kaksi vuotta sitten hän hoiti vastaavaa projektia yhteistyössä Uudenmaan TE-keskuksen kanssa. Projektiin osallistui kymmenen yritystä, joita pyydettiin jälkeenpäin arvioimaan projektia asteikolla 1 5. Loppuarvosanaksi saatiin 4,5. Yritykset arvostivat erityisesti kauppakamarin tarjoamaa käytännön tukea prosessin jokaisessa vaiheessa. Puolet yrityksistä käynnisti ulkomaantoimintansa projektin aikana. Kahra kertoo pitäneensä yhteyttä yrityksiin myös projektin jälkeen. Masalin ja Kahra odottavatkin, että yhteydenpito projekteihin osallistuvien yritysten kanssa jatkuu jossakin muodossa myös sen jälkeen, kun projektit ovat virallisesti ohi. Yritysten tukeminen kansainvälistymisprosessin alussa on tärkeää, jotta prosessi voidaan hoitaa hallitusti ja pitkäjänteisesti, Kahra tähdentää. FORUM Finland nr

16 Exportchef delas ut Fast Sverige ligger nära och är det första logiska exportlandet för många företag kan det ändå kännas lika avlägset som Australien. En av staten subventionerad exportring kan vara bot mot den känslan. En exportring är ett lätt, effektivt och förmånligt sätt att komma in på marknaden. Tillsammans med tre andra företag i samma bransch delar man helt enkelt på en exportchef som gör det grundläggande fotjobbet i Sverige, säger charkföretaget Huhtahyväts vd Lauri Vappula som i två repriser har haft goda erfarenheter av exportringar. I Finland har till dags dato över 1000 företag deltagit i cirka 300 exportringar sedan De har huvudsakligen ordnats av Finpro som nyligen valdes till världens bästa exportfrämjande organisation av FN-organet ITC. En nyhet för många är att vi numera också i Sverige kan bygga exportringar för finska företag. Vi är ju en förlängd arm av Finpro här, betonar Clas Juthas på Finsk-svenska handelskammaren. Det är bara att lyfta telefonluren och ringa mig direkt så ser vi hur vi kan gå vidare! Exportchefen är lokal Clas Juthas kan gott sägas vara Finlands Mr Exportring, för det var han som 1992 i samarbete med Pentti Mettälä började utveckla konceptet vid Utrikeshandelsförbundet, nuvarande Finpro. Utgångspunkten var ett system som vid den tiden fanns i Danmark. Nu är han sedan tre år tillbaka anställd vid Finsk-svenska handelskammaren där en av hans uppgifter är att koordinera exportringar för finländska bolag som vill in på den svenska marknaden. Vårt system har fungerat i den här formen sedan Det stöds av handels- och industriministeriet och därför finns det alltid öronmärkta pengar i statsbudgeten. Som mest hanterade jag i Finland 23 exportringar på samma gång. För att undvika lojalitetskonflikter får företagen i en exportring inte vara direkta konkurrenter eftersom de delar på en sakkunnig exportchef. Då det gäller handelskammarens exportringar är exportchefen alltid från Sverige. En lokal exportchef är en fördel både med tanke på kontakterna till den svenska marknaden och på resekostnaderna. De personer vi väljer till exportchefer är alltid erfarna yrkesmänniskor, betonar Juthas. Öppen information krävs En av de exportchefer som handelskammaren anlitar är Maria Stjernberg Åkermark, vars konsultföretag är specialiserat på byggbranschen. Hon är uppvuxen i Finland men har bott länge i Sverige. Den första regeln är att företaget måste ha klart för sig varför det vill med i exportringen. Nästa steg är att jag lär mig företaget. Ju tidigare jag får gå in i företagets strategier på djupet desto bättre blir slutresultatet. Det krävs öppenhet, men allt som jag får veta är givetvis konfidentiellt. Maria betonar också vikten av att företaget har dokumenterad information om sina produkter. För henne räcker det bra med finska texter eftersom hon kan översätta dem. Poängen är att utan konkret bakgrundsmaterial är mitt jobb ganska omöjligt. Produkterna måste också erbjuda klara fördelar Exportringsmöte på Finsk-svenska handelskammaren. Taina Pettersson och Jani Multisilta från Porin Leipä samt Clas Juthas från FSHK jämfört med det som finns på marknaden. Kunderna köper ju alltid helst det som de känner till. Munkarna fick ny smak Clas och Maria betonar också att ett företag för att lyckas i en exportring måste ha kapacitet att anpassa sina produkter till den svenska marknaden. Vårt fotarbete innebär att vi kartlägger marknaden i Sverige och letar upp presumtiva kunder skilt för varje företag. Men eftersom Sverige på många sätt skiljer sig från Finland måste företagen ofta anpassa sina produkter så att de passar i Sverige. Bageriet Munkkimiehet i Tammerfors är ett av de företag som konkret har märkt skillnaden i smak mellan länderna. Bolaget är specialiserat på färdigt gräddade djupfrysta munkar som endast kräver upptining på försäljningsstället. Vi gick med i en exportring med den konkreta målsättningen att lära känna den svenska marknaden i vår specifika bransch. Redan för att skapa de nödvändiga kontakterna krävs det att man själv är närvarande vilket hade varit omöjligt att hantera från Finland, säger vd Harri Gröhn. När TE-centralen i Tammerfors gav honom impulsen att gå med i exportringen för livsmedel var beslutet lätt att ta. Men när projektet hade startat framgick det snabbt att produkterna inte satt rätt. Det slutade med att vi måste ta fram smaker uttryckligen för den svenska marknaden. Vår inlånade exportchef Marianne Edström gjorde ett ovärderligt fotjobb och skapade goda kontakter. För vår del är exportringen avslutad men vi har kommit så långt att vi nu förhandlar på allvar om affärer i Sverige. Med för andra gången Även Huhtahyvät märkte behovet av produktanpassning för att ens kunna börja arbeta på en svensk etablering med sina charkvaror. För att få den behövliga kunskapen krävdes det en lokal exportchef som först skaffade fram den behövliga marknadsinformationen och sedan parade ihop oss med lämpliga kunder. Från Finland hade vi inte kunnat sköta det jobbet, medan vi nu redan för seriösa förhandlingar med några svenska kedjor och grossister, säger företagets vd Lauri Vappula. Hans föregående arbetsplats var bageriet Porin Leipä som deltog i en tidigare exportring. Projektet ledde till konkreta förhandlingar i Sverige och det känns mycket positivt också för Huhtahyväts del. Men det är fråga om en lång process innan det går att säga hur man sist och slutligen har lyckats, säger han. Bo Ingves 16 FORUM Finland nr 2 07

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

Tila Lommö 257-440-1-10

Tila Lommö 257-440-1-10 EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

Pärmbild - Kansikuva. www.katjauitto.fi

Pärmbild - Kansikuva. www.katjauitto.fi I dessa tider är det lugnande att vara kund i en bank som står på egna ben. Näinä aikoina on rauhoittavaa olla asiakkaana pankissa, joka pärjää omillaan. Som kund eller ägarkund hos andelsbanken kan du

Läs mer

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli

Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli 2011-06-21 Mötesanteckningar samrådsgrupp Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli Tid och plats: Den 21 juni 2011 kl. 14.00 16.00 i kommunhuset i Kalix. Närvarande: Reijo Tarkkonen Kalix finska

Läs mer

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi Ärende: Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Sibbo Naturskyddare Sipoon Luonnonsuojelijat rf har bekantat sig med utkastet till Utredning om kulturmiljöer

Läs mer

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Allmänna fraser Inledning Om kunden är hos dig: Välkomna (hit) till XXY (företagets/avdelningens/enhetens namn). Jag önskar er välkomna hit till XXY. Ni är hjärtligt

Läs mer

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

SCR:s PUNKTER FÖR 2020 20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur

Läs mer

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi Maa- ja metsätalousministeriö kirjaamo@mmm.fi Orian Bondestam orian.bondestam@mmm.fi Tapio Hakaste

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden rakentaminen on edennyt vesilupien hakuvaiheeseen. Myös lohikalojen palauttamiseksi ja raakkujen tulevaisuuden

Läs mer

Finskans grammatik Innehåll

Finskans grammatik Innehåll Finskans grammatik Innehåll Att vara och inte vara 2 Verbböjning (verbityypit 1-5) 3 Att ha och inte ha Partitiv Stadieväxling Genitiv, min, din Måste konstruktion Imperativ Inre lokalkasus Yttre lokalkasus

Läs mer

Mitt sätt att bli informerad. Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna

Mitt sätt att bli informerad. Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna Mitt sätt att bli informerad Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna Vilka informationskällor finns Det finns två olika källor: Interna källor

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio

PAKKAUSSELOSTE. Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio PAKKAUSSELOSTE Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan

Läs mer

Kommunikativ språkundervisning

Kommunikativ språkundervisning Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014 Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag

Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag Studie genomförd i maj 2013 av KAM/utredare Niclas Janson med handledning av Roland Vilhelmsson, vd. Mer information

Läs mer

CARL ERIC STÅLBERGS ANFÖRANDE VID FÖRENINGSSPARBANKENS ÅRSSTÄMMA I MALMÖ DEN 25 APRIL 2006

CARL ERIC STÅLBERGS ANFÖRANDE VID FÖRENINGSSPARBANKENS ÅRSSTÄMMA I MALMÖ DEN 25 APRIL 2006 CARL ERIC STÅLBERGS ANFÖRANDE VID FÖRENINGSSPARBANKENS ÅRSSTÄMMA I MALMÖ DEN 25 APRIL 2006 Ärade aktieägare, mina damer och herrar! Hjärtligt välkomna till FöreningsSparbankens årsstämma 2006! Precis som

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka

Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka ANALYSGARANTI* 13:e maj 2008 Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka Även om Doros Q1-rapport var den femte delårsrapporten i rad med positivt resultatutfall, så var det en besvikelse. Framför allt

Läs mer

PRESS RELEASE. (ELUX) Anförande av Michael Treschow på bolagsstämma. Ärade aktieägare och gäster,

PRESS RELEASE. (ELUX) Anförande av Michael Treschow på bolagsstämma. Ärade aktieägare och gäster, PRESS RELEASE Stockholm, torsdag den 18 april 2002 Sida 1 av 7 (ELUX) Anförande av Michael Treschow på bolagsstämma Ärade aktieägare och gäster, Efter fem år på Electrolux är det nu sista gången jag står

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä PAKKAUSSELOSTE Lukekaa tämä pakkausseloste huolellisesti, koska se sisältää tärkeää tietoa lääkkeestä. Tätä lääkettä voi ostaa ilman reseptiä itsehoitoon. Lääkettä tulee käyttää huolellisesti ohjeen mukaan,

Läs mer

VERKSAMHETEN 2015 / 2016

VERKSAMHETEN 2015 / 2016 VERKSAMHETEN 2015 / 2016 OM VÄSMAN INVEST sid. 3 VDs KOMMENTARER sid. 4 AKTUELLA ENGAGEMANG sid. 5 6 VISION sid. 6 AFFÄRSIDÉ sid. 6 ÄGARE OCH HUVUDMÄN sid. 6 STYRELSE & LEDNING sid. 7 OM VÄSMAN INVEST

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Stärkt konkurrenskraft Andra kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 188 (190) mkr, minskningen är hänförbar till reducerat antal underkonsulter. Mjukvaruintäkterna

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti PAKKAUSSELOSTE ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti Lue tämä pakkausseloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käytön. Säilytä tämä pakkausseloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. Jos

Läs mer

Med OmniSound ut i världen

Med OmniSound ut i världen Med OmniSound ut i världen Ericsson Screenphone med ljudteknik från Konftel. Den snabba digitala utvecklingen, ytmonteringstekniken och de ständigt krympande IC-kretsarna skapade under 1990-talet en boom

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI VETOQUINOL S.A, B.P. 189, Magny-Vernois, F-70204 LURE

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1 Enkät vid September Open Företagsmässan 14.9.2013 Svaren på enkäten: 163 st TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1) Vilken fråga är den viktigaste för Kimitoön just nu, enligt dig? Mikä

Läs mer

Förändringarnas marknad

Förändringarnas marknad Konferens, 19 oktober 2012, Stockholm Förändringarnas marknad Bekräftade talare: Olof Persson, koncernchef, AB Volvo Laurent Leksell, grundare, Elekta Jan Carlson, koncernchef, Autoliv Hans Timmer, Världsbanken

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Alfa Laval AB:s verkställande direktör och koncernchef Sigge Haraldsson vid bolagsstämman den 27 april 2004.

Alfa Laval AB:s verkställande direktör och koncernchef Sigge Haraldsson vid bolagsstämman den 27 april 2004. Alfa Laval AB:s verkställande direktör och koncernchef Sigge Haraldsson vid bolagsstämman den 27 april 2004. Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Alfa Lavals bolagsstämma nummer två! I dag kommer jag

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Hitta kunder som frilansare

Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2015 Betalningsbalans och utlandsställning I mars 2015 visade bytesbalansen ett underskott, Finland hade ett nettoinflöde av kapital Bytesbalansen visade ett underskott på 0,6 miljarder

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

EasyFill AB (publ) 556653-2924 Kvartalsrapport 1 2014.

EasyFill AB (publ) 556653-2924 Kvartalsrapport 1 2014. 6 maj 2014, Bräcke EasyFill AB (publ) 556653-2924 Kvartalsrapport 1 2014. Omsättningen i EasyFill AB (publ), org nr 556653-2924, uppgick till 6 149 TKR (4 965 TKR) under kvartal 1 2014. Omsättningen har

Läs mer

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av Denna broschyr utgör inte, och ska inte anses utgöra, ett prospekt enligt tillämpliga lagar och regler. Prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen har offentliggjorts och finns

Läs mer

Patentti- ja rekisterihallitus

Patentti- ja rekisterihallitus Patentti- ja rekisterihallitus TIEDOTUS Patentti- ja rekisterihallitus aloittaa tutkivana PCT viranomaisena. Patentti- ja rekisterihallitus on aloittanut Patenttiyhteistyösopimuksen (PCT) mukaisena uutuustutkimusviranomaisena

Läs mer

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Att bli uppsagd är alltid jobbigt. Jag intalade mig länge att jag inte brydde mig, att jag ändå ville sluta. Trots det var det tufft när det väl blev uttalat. Känslan

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD?

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? Jag skulle behöva en rapport över hur vi ska få ner de höga sjukskrivningstalen, och det vore bra om jag hade den inom tre veckor, jag ska då göra en presentation för styrelsen.

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6

1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6 Våren 2005 1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 4 STUDIER 3 5 KURSER 5 6 STUDIESOCIALT 6 7 FINANSIERING 6 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6 1 Att

Läs mer

CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova

CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova Package leaflet Page 1 of 6 PAKKAUSSELOSTE Nimi, vahvuus ja lääkemuoto CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova Yksi kapseli sisältää: Vaikuttava aine: Tolfenaamihappo 100 mg tai 200 mg

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

Kommunalval. Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012. Lättläst

Kommunalval. Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012. Lättläst Kommunalval 2012 Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012 Lättläst Kommunalval 2012 Du kan förhandsrösta i Finland mellan den 17 och 23 oktober 2012. Valdagen är söndagen den 28 oktober

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen

Läs mer

KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011)

KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011) KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011) HYVÄ ASIAKAS Asennukseen tarvitaan useampi kuin yksi henkilö. Käytä suojakäsineitä, kun kokoat tämän yksikön metallirunko-osaa. Tuotteen metalliosat on käsitelty ruosteenestoaineella,

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Affärsplan. Zumbatastic UF. Period 1 september 2012 31 maj 2013. Registreringsnummer X017908. Företagsledare Jonna Birgersson

Affärsplan. Zumbatastic UF. Period 1 september 2012 31 maj 2013. Registreringsnummer X017908. Företagsledare Jonna Birgersson Affärsplan Zumbatastic UF Period 1 september 2012 31 maj 2013 Registreringsnummer X017908 Företagsledare Jonna Birgersson Säte Staffangymnsiet Söderhamn Gävleborg Handledare Torbjörn Stenman Åsa Lemberg

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote.

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote. PAKKAUSSELOSTE Stellamune Mycoplasma vet injektioneste, emulsio Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote. 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN

Läs mer

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt BIO FIX UDERSÖKIG 1. Allmänt Enkäten har förverkligats som webbenkät under tiden 15.1 15.4.213 samt som pappersenkät vid Bio Fix filmvisningar under samma period. Syftet med enkäten är i första hand att

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Industriförvaltnings AB Kinnevik Skeppsbron 18 Box 2094, 103 13 Stockholm Tel 08-562 000 00

Industriförvaltnings AB Kinnevik Skeppsbron 18 Box 2094, 103 13 Stockholm Tel 08-562 000 00 Industriförvaltnings AB Kinnevik Skeppsbron 18 Box 2094, 103 13 Stockholm Tel 08-562 000 00 (Publ) Org nr 556001-9035 Säte Fagersta Fax 08-20 37 74 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 Nettoomsättningen uppgick till

Läs mer

VASA HUNDUTSTÄLLNING - 25 år

VASA HUNDUTSTÄLLNING - 25 år VASA HUNDUTSTÄLLNING - 25 år År 1988 bildade Vasa Hundklubb, Vasa Kennelförening, Kvarkens Retrievers och Österbottens Älghundklubb en arrangörsgrupp under samlingsnamnet Vasa Hundutställning, för arrangemang

Läs mer

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror www.handelsbanken.se/certifikat RÅVARUCERTIFIKAT INDEX Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror SISTA DAG FÖR KÖP ÄR DEN 15 NOVEMBER 2009 Marknadsläget just nu Låg skuldsättning gör att tillväxtekonomierna

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Hyonate vet 10 mg/ml injektioneste, liuos, hevoselle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Läs mer

INTERNATIONAL MATCHMAKING TORNIO-HAPARANDA AINES KONSTNMUSEUM TORNEÅ 13.2.2008

INTERNATIONAL MATCHMAKING TORNIO-HAPARANDA AINES KONSTNMUSEUM TORNEÅ 13.2.2008 INTERNATIONAL MATCHMAKING TORNIO-HAPARANDA AINES KONSTNMUSEUM TORNEÅ 13.2.2008 Aines konstmuseum i Torneå erbjöd vackra och trivsamma ramar för matchmakingmässan. Internationella matchmaking i Torneå-Haparanda

Läs mer

Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen

Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen Migrationen mellan Finland och Sverige 1945 2010 Till Sverige c. 573 000, till Finland c. 328 000 (enligt statistiker) Källan: statistikcentret,

Läs mer

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

2006-05-01. Rolf Eriksen, VD Årsstämma 3 maj 2006 Kära aktieägare!

2006-05-01. Rolf Eriksen, VD Årsstämma 3 maj 2006 Kära aktieägare! x 2006-05-01 Rolf Eriksen, VD Årsstämma 3 maj 2006 Kära aktieägare! 2005 ett starkt år 2005 blev ett starkt år för H&M med en god försäljningsutveckling, många nya kunder och en fortsatt ökad lönsamhet.

Läs mer

Online Family rapporten. Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010

Online Family rapporten. Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010 Online Family rapporten Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010 Norton Online Family rapporten 2 ycker du att dina barn T tillbringar för mycket tid på Internet? Är du orolig över att

Läs mer

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Kerstin Johansson och Cecilia Rosander, Handledning/Introduktion Bakgrund Vad ska jag bli när jag blir stor?

Läs mer

Atrinova vill utveckla dig och ditt företag!

Atrinova vill utveckla dig och ditt företag! Atrinova vill utveckla dig och ditt företag! Har du en affärsidé? Eller vill du kanske ge ditt företag en ny utmaning? Atrinova hjälper dig att gå från tanke till handling. Start Inventering För vem? Atrinova

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS Contents 1 Resultater 3 2 Usikkerhed og basestørrelser 7 2 1 Resultater Metode Feltperiode: Uge 12 og 13 2014 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i hhv. Sverige og Finland på 18 eller derover. Metode:

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

Ärade aktieägare och gäster!

Ärade aktieägare och gäster! Ärade aktieägare och gäster! Som inledning till stämman såg vi en kavalkad av produktskisser från en utställning om Electrolux designhistoria, som visades förra året på Forum för Form i Stockholm. Som

Läs mer