Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur"

Transkript

1 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur 1 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur Språkbanken som forskningsenhet Språkbanken <http://spraakbanken.gu.se> inrättades 1975 som en nationell forskningsenhet placerad vid Göteborgs universitets humanistiska fakultet. Språkbankens uppdrag blev och är fortfarande att samla in, utveckla och tillgängliggöra språkresurser (till exempel korpusar (stora textsamlingar), lexikon, samt språkteknologiska verktyg för att utveckla och använda övriga resurser) åt forskare och allmänheten. Språkbanken var ett direkt resultat av Sture Alléns pionjärinsatser inom svensk korpuslingvistik under 1960-talet, vilka ledde fram till Press-65, en av de första stora elektroniska textkorpusarna för ett annat språk än engelska. Språkbanken har utvecklats till en nationellt och internationellt erkänd forskningsenhet, med en unik kompetens vad gäller svenska textkorpusar, parallellkorpusar, svenska elektroniska lexikonresurser samt språkteknologiska verktyg för att bearbeta, annotera och visa upp textkorpusar. Huvuddelen av materialet är modernt, men ambitionen är att resurserna ska avspegla hela den skrivna svenskans historia från medeltiden till modern tid med alla dess genrer. Resurserna används flitigt av forskare i och utanför Sverige, både i empirisk forskning och i undervisning i svenska, nordiska språk och kontrastiv eller typologisk lingvistik. De används också mycket av allmänheten, eftersom huvuddelen av resurserna är fritt åtkomliga för sökning via webbgränssnitt. Korpusmaterialen presenteras i huvudsak genom ett webbaserat sökgränssnitt (Korp; se nedan), där sökträffarna ges i form av konkordansrader. Denna presentationsform föredras av många språkvetenskapliga forskare. I ökande utsträckning kan vi också tillhandahålla språkliga data för nedladdning, något som ofta krävs för språkteknologisk forskning. Språkbankens lexikonresurser är sökbara online och för det mesta även fritt nedladdningsbara i standardiserade format för alla typer av användning. Språkbankens forskning hör hemma inom huvudområdet språkteknologi, som utvecklats till ett av Göteborgs universitets styrkeområden, där Språkbanken utgör en vital del av centrumbildningen Centre for Language Technology <http://www.clt.gu.se>. Språkteknologi handlar om hur man kan få datorer att hantera mänskligt språk i alla dess former, och Språkbankens forskning handlar mer specifikt om att utveckla språkteknologi för svenska språket genom tiderna. Det är ett karakteristiskt drag för språkteknologiforskningen att den med nödvändighet bedrivs i nära växelverkan med konkreta tillämpningar. Det bästa sättet att testa hypoteser inom vårt område är oftast att konstruera ett datorprogram eller en språkresurs som ska användas av ett datorprogram. All forskning är kumulativ och bygger på reproducerbarhet. När det gäller språkteknologiforskning tar sig den principen ytterst konkret uttryck: Återanvändbarhet spelar här en mycket framträdande roll, eftersom det är viktigt att tidigare forskningsresultat som föreligger i form av mjukvara och strukturerade språkresurser enkelt kan fås att ligga till grund för nya datorprogram eller språkresurser. Eftersom sådana datorprogram och språkresurser representerar så stora arbetsinsatser och därigenom betydande ekonomiska insatser, har just deras återanvändbarhet kommit alltmer i fokus bland språkteknologiforskare, vilket bland annat yttrar sig som ett livligt internationellt standardiseringsarbete, liksom en ökad medvetenhet om vikten av att så långt

2 2 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur möjligt göra mjukvara och språkresurser fritt tillgängliga för andra forskare (och i idealfallet även för kommersiell produkt- och tjänsteutveckling). Språkbanken som forskningsinfrastruktur I praktiken bygger och underhåller alltså Språkbanken en tekniskt avancerad infrastruktur för vår egen och andras forskning, en del av vår verksamhet som med tiden blivit alltmer krävande. Detta beror till en del på att de system och resurser som utvecklas har blvit större och mer komplexa med tiden. Idag kan Språkbankens användare på webben tillgå olika typer av språklig information i en sammanlagd textmängd som omfattar närmare 10 miljarder ord (av vilka en knapp miljard ord består av historiskt textmaterial). Av den anledningen har vi under senare år satsat fokuserat på den infrastrukturella aspekten av Språkbankens verksamhet. Detta har varit möjligt tack vare en god samordning av systemutvecklingsinsatserna i ett antal interna och externa projekt. Det har i det sammanhanget varit ovärderligt att universitetets styrkeområdessatsning har inneburit en säkrad nästan hel systemutvecklartjänst under åren Satsningen har gett resultat. Vi har gått från att ha nästan 10 olika kombinationer av sökgränssnitt, datalagringslösning och språklig uppmärkning för textkorpusar till en enhetlig korpusinfrastruktur, och detsamma gäller Språkbankens lexikonresurser. På liknande sätt har vi minskat antalet olika teknologier och dataformat som används för språkresurser och språkverktyg. Som en konsekvens av detta finns nu kompetensen att arbeta med varje infrastrukturkomponent hos mer än en individ, vilket gör infrastrukturen som helhet mindre sårbar. Vår nya korpusinfrastruktur Korp <http://spraakbanken.gu.se/korp/> är en riktig framgångssaga. Antalet användare av Korp har stigit stadigt sen den första versionen lanserades i oktober 2011 <http://spraakbanken.gu.se/swe/korp-release> och är nu uppe i omkring 4000 per månad. Eftersom Språkbanken fokuserar på språkteknologi och språkresurser för svenska är det naturligt att de flesta användarna finns vid universitet i Sverige och Finland, men vi har ett respektabelt antal besökare även från resten av Norden, från Europa i övrigt och från USA. Korp är fri mjukvara och den har installerats vid universiteten i Helsingfors (där den används framför allt för finska och finlandssvenska textkorpusar omfattande totalt över 8 miljarder ord; se <https://korp.csc.fi/>) och i Tromsø (där den används för flera samiska språk; se <http://gtweb.uit.no/korp/>). Även från andra håll har uttryckts intresse för att använda Korp. 1 En viktig anledning till detta är att Korp underhålls och utvecklas aktivt, vilket bland annat innebär att den som vill sätta upp en egen version av Korp kan få stöd och hjälp av Korputvecklarna i Språkbanken. Lars Borin och Markus Forsberg, föreståndare och biträdande föreståndare för Språkbanken, belönades 2014 med Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område för deras arbete med det digitala språkverktyget Korp[, som] har givit språkforskare, språkvårdare och allmänhet starkt förbättrade möjligheter att både överblicka och specialundersöka dagens svenska. Under senare år har vi även sett en starkt ökad interaktion med omvärlden, i form av 1 Bl.a. Tartu (estniska), Colorado/Boulder (spanska), Köpenhamn (danska), Aten (grekiska) och Oslo (bokmål och nynorska).

3 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur 3 forskningssamarbeten mellan ämnen på institutionen, med andra institutioner på fakulteten och andra fakulteter inom universitetet, med andra universitet i Sverige, Norden, Europa och övriga världen. Exempelvis har Svenska litteratursällskapet i Finland anlitat Språkbanken för tillgängliggörande av den finlandssvenska korpus man har samlat in under senare år (se <http://spraakbanken.gu.se/korp/#corpus=fisk>) och Språkbanken har anförtrotts den tekniska utvecklingen och underhållet av Litteraturbanken <http://litteraturbanken.se>, ett initiativ finansierat av Svenska Akademien och Vitterhetsakademien för digitalt tillgängliggörande av viktiga svenska litterära verk i pålitliga utgåvor för forskning, undervisning och folkbildning. Sådana samarbeten har bland annat inneburit nya typer av forskningsfrågor med åtföljande nya typer av språkteknologiverktyg och sätt att interagera med språkresurserna. Vi försöker möta dessa behov genom att göra nya infrastrukturkomponenter så modulära som möjligt, utifrån utförliga formella specifikationer. Det innebär att de elementära funktionella byggstenarna lätt kan kombineras på olika sätt och att det därmed är lättare att bygga nya (typer av) tillämpningar. Det blir även lättare att införa nya sorters språkliga bearbetningar liksom att förbättra existerande bearbetningar. Behovet av långsiktig basfinansiering Å ena sidan karakteriseras Språkbanken av en nära interaktion mellan forskning och infrastrukturutveckling, till den grad att det ibland kan vara svårt att avgöra vilket som är vilket. Å andra sidan är det helt klart att forskningens beroende av en fungerande språkresursinfrastruktur hela tiden växer och att den behövliga infrastrukturen också ständigt växer i volym och komplexitet. Idag hanterar vi detta huvudsakligen på två sätt: (1) genom anslag till enstaka riktade infrastruktursatsningar (från VR och RJ), 2 samt (2) genom att låta forskningsfinansieringen (fakultetsmedel och externa medel) bidra till utveckling och underhåll av den essentiella infrastrukturen. Speciellt det senare är otillfredsställande. För att vi ska kunna bedriva högkvalitativ forskning i språkteknologi och andra områden där språkresurser spelar en central roll, t.ex. humanistisk och samhällsvetenskaplig e-vetenskap (inklusive digital humaniora), är det angeläget att vi kan hålla igång en sofistikerad basinfrastruktur för denna forskning på mer långsiktig basis än vad som är möjligt med nuvarande modell. Med god planering vilket också fordrar en basorganisation kan riktade forsknings- och infrastrukturanslag användas för att höja nivån på befintlig infrastruktur, genom att det finns väldefinierade mekanismer för att föra tillbaka forskningsresultaten till infrastrukturen, men infrastrukturens aktuella nivå, dess basnivå, kräver alltid en långsiktig grundfinansiering för sitt upprätthållande. För närvarande går ungefär två heltider till utvecklingen av Korp och ytterligare cirka två heltider till Korps systerinfrastrukturer för lexikonhantering och språkinlärning (Karp och Lärka). Detta räcker till grundläggande underhåll, åtgärdande av programfel samt viss nyutveckling. Användarna av infrastrukturen inklusive vi själva efterfrågar förstås mycket mer. Korp och de andra delarna av Språkbankens infrastruktur stödjer för närvarande i första 2 Aktuella sådana är det svenska frasnätsprojektet (<http://http://spraakbanken.gu.se/swefn/>; VR/KFI, avslutas 2014), Koalaprojektet (<http://http://spraakbanken.gu.se/swe/koala>; RJ/Infrastruktur ) och SWE-CLARIN (<http://http://spraakbanken.gu.se/swe/forskning/infrastruktur/ swe-clarin>; VR/RFI ).

4 4 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur hand språkteknologisk och språkvetenskaplig forskning och utbildning. En rejäl satsning på andra typer av forskning, exempelvis textbaserad digital humaniora och samhällsvetenskap något som vi Språkbanken är mycket intresserade av, inte minst genom vår koordinatorroll i SWE-CLARIN <http://sweclarin.se/> kräver mer utvecklingsinsatser. Sådana kan och måste naturligtvis även i framtiden till en del hanteras i form av riktade utvecklingsprojekt (typiskt externfinansierade), och några sådana pågår i Språkbanken. Den infrastrukturella grunden måste dock säkerställas genom en mer långsiktig basfinansiering. Det har stått klart utifrån de diskussioner som förts i universitetets infrastrukturgrupp liksom även utifrån den inventering av befintliga infrastrukturer vid universitetet som gjorts i det sammanhanget, att e-vetenskapsinfrastruktur i humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner är starkt beroende av tillgång till mänsklig expertis för uppbyggnad av databaser och andra forskningsdatamängder och utveckling av mjukvara för både grundläggande databearbetning och för specifika forskningsuppgifter, men framför allt för utveckling av datorverktyg och användargränssnitt som tillgängliggör datamängderna för forskning, samt i form av experter som kan bistå forskarna vid användningen av de ofta komplexa system det handlar om. Behovet av beräknings- och lagringskapacitet är visserligen mindre än i flera tekniska och naturvetenskapliga discipliner, men kan absolut inte negligeras. Språkbanken närmar sig nu gränsen för vad som är acceptabelt när det gäller svarstider i våra interaktiva applikationer. 3 Vi skaffar ny hårdvara i måttlig takt (med varierande finansiering, f.n. huvudsakligen styrkeområdesmedel), men med nuvarande tillväxt i datamängder och bearbetningskomplexitet är detta inte en hållbar modell på sikt. Vi ser framför oss en lösning där stabila produktionstjänster erbjuds genom att beräknings- och lagringskapacitet köps från SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing, en enhet under Vetenskapsrådet), medan behoven för vår egen frontlinjeforskning i språkteknologi och utvecklingen av användargränssnitt, etc. fortfarande i huvudsak tillgodoses med lokala resurser. I slutet av detta dokument presenteras en budget för en basinfrastruktur i Språkbanken. Där ingår dock enbart lönekostnader, alltså den mänskliga delen av den föreslagna basinfrastrukturen (men inklusive system- och webbadministratörsfunktioner). Lönekostnaderna är schabloniserade och ges både med och utan OH-kostnader. Till dessa kostnader kommer alltså kostnader för lokal serverutrustning samt för utnyttjande av den nationella beräkningsinfrastrukturen. För de sistnämnda kostnaderna har vi just nu ingen beräkning. Dessutom får man räkna med resekostnader, t.ex. för deltagande i konferenser där språkteknologiresurser och -infrastruktur står i fokus (exempelvis LREC som avhålls vartannat år i Europa), liksom för deltagande i relevanta nationella och internationella nätverk. Lars Borin Föreståndare för Språkbanken Markus Forsberg Biträdande föreståndare för Språkbanken 3 Korps användargränssnitt startas nu med en delmängd av alla tillgängliga korpusar förvald (1,6 av 8,4 miljarder ord modernt textmaterial) samt med en av de mer tidskrävande visningsfunktionerna (den s.k. ordbilden) avslagen.

5 andel kostnad/år (tkr) kostnad+oh/år övergripande funktioner föreståndare 100% samordnare 50% sysadmin + webbadmin 100% (delsumma) 250% korpusinfrastruktur systemutvecklare 200% forskningsingenjör 100% expert 100% 831 (delsumma) 400% (kumulativ delsumma) 650% annan forskningsinfrastruktur systemutvecklare 200% forskningsingenjör 100% expert 100% (delsumma) 400% totalt/år 1050% funktion föreståndare samordnare forskningsingenjör systemutvecklare sys-/webbadmin expert kvalifikationer (seniorforskare) (forskare) (FD) (FK/FM) (forskare)

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC Vad är Swe-Clarin? det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC CLARIN European Research Infrastructure Consortium CLARIN-ERIC

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Språkbankens externa kommunikation. Linn Crawford, Martina Danielsson, Maria Gustafsson Niså, Mathias Hvit, Sara Ivarsson & Amelie Landgren

Språkbankens externa kommunikation. Linn Crawford, Martina Danielsson, Maria Gustafsson Niså, Mathias Hvit, Sara Ivarsson & Amelie Landgren Språkbankens externa kommunikation Linn Crawford, Martina Danielsson, Maria Gustafsson Niså, Mathias Hvit, Sara Ivarsson & Amelie Landgren Vad är Språkbanken? Vad gör Språkbanken? Vad är Språkbanken? Vad

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi

Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi Lars Borin Språkbanken Inst. för svenska språket Göteborgs universitet Schæffergårdssymposiet 30/1 2010 bakgrund och förutsättningar

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET DATUM: 2013-12- 04 AVSÄNDARE: Lena Rogström KONTAKTPERSON: Lena Rogström FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi har påbörjat arbetet med att etablera

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Fyra labbar, de två sista med inlämning och betygsättning (U, G, VG) VG kräver > 80% rätt, G > 60% rätt Labbrapporter 2 sidor, fokusera på koncisa svar på uppgifterna. Labbsalar 9-1064 9-1070 Allmänna

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SpråkVis - Språkteknologisk vismansrapport

SpråkVis - Språkteknologisk vismansrapport SpråkVis - Språkteknologisk vismansrapport Krister Lindén, Kimmo Koskenniemi och Torbjørn Nordgård Utvidgad sammanfattning Mandat Nordiska Ministerrådet och Nordens Språkråd beställde en tioårsplan i form

Läs mer

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Inledning. Hur få hjälp? Språkkontroller. Grim. Språteknologi på Språkrådet SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE

Inledning. Hur få hjälp? Språkkontroller. Grim. Språteknologi på Språkrådet SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE Språteknologi på SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE digital kompetens kring ordböcker, språkkontroller, korpusar och söktjänster! Följer teknikens påverkan på språk och språkanvändning! Bevakar språkteknisk

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015. Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SpråkVis Språkteknologisk vismansrapport

SpråkVis Språkteknologisk vismansrapport SpråkVis Språkteknologisk vismansrapport En utvidgad sammanfattning av The Nordic Countries A Leading Region in Language Technology av Kimmo Koskenniemi, Krister Lindén och Torbjørn Nordgård Helsingfors

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

NUH Nordiska Utvecklingscentret för Handikapphjälpmedel

NUH Nordiska Utvecklingscentret för Handikapphjälpmedel NUH Nordiska Utvecklingscentret för Handikapphjälpmedel ¾ Dotterinstitution till NSH ¾ Finansieras av MNR med 300 000 Euro/år ¾ Beläget i Helsingfors i anslutning till STAKES ¾ Inrättad 1990 ¾ Har nu en

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Språkvård och språkteknologi i Norden

Språkvård och språkteknologi i Norden Språkvård och språkteknologi i Norden Av Rickard Domeij og Torbjørg Breivik Ett helt avgörande instrument för människors möjligheter att använda modern informations- och kommunikationsteknologi är språket.

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Kanaler för att sprida forskning Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Fakta om forskare Tomas Backström, professor i innovationsteknik. Han föddes i Järvsö, Hälsingland, 1957. Efter

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Programmets namn

Läs mer

Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet

Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet Sven Strömqvist professor, projektledare Visionen I vår värld av snabbt växande vetande, ökande internationalisering och allt kraftfullare informationsteknologier

Läs mer

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-01-22 Handläggare: Katarina Arkehag 08-508 33 032 Cecilia Göransson 08-508 33 707 Till Utbildningsnämnden 2013-02-07 Forskning

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Forskning/Utbildning 2015

Forskning/Utbildning 2015 Familjen Kamprads stiftelse Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens,

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

META-NORD, META-NET, META-SHARE: Vad har alla dessa META grupper att bjuda på?

META-NORD, META-NET, META-SHARE: Vad har alla dessa META grupper att bjuda på? META-NORD, META-NET, META-SHARE: Vad har alla dessa META grupper att bjuda på? Martha D. Brandt, Språkbanken, UGOT META-NORD nationell workshop i Stockholm, Översikt Många META grupper? Om olika META grupper

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU 1 STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND (RJ) Fristående stiftelse som stödjer humanistisk

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Göteborgs universitet 19 januari 2017 vid Avdelningen för nordiska språk, L Orientale-universitetet i Neapel Fil.dr. i slaviska språk. Undervisat i slovenska,

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Språk och språkvetenskap

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LAT110 Latin, grundkurs, 30 högskolepoäng Latin, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Humanistiska

Läs mer

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier 2014-04-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Svenska Läkaresällskapet ställer sig

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Terminologi och klassifikation Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Friluftsmuseum Grundad 1929 Torekällbergets Museum Först driven genom ÖSKF sedan 1963 i kommunens

Läs mer

Masterprogram i språk och litteratur

Masterprogram i språk och litteratur Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim 19.-21.8.2007 Jorma Sipilä Tammerfors universitet

Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim 19.-21.8.2007 Jorma Sipilä Tammerfors universitet Rektors strategiska makt i forskningen NUS-seminar Trondheim 19.-21.8.2007 Jorma Sipilä Tammerfors universitet Försiktigt framåt Utan pengar och allmän vetenskaplig auktoritet: kan rektorn ha makt i forskningen?

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Linnaeus University Centres (Lnuc) Utlysning 2011

Linnaeus University Centres (Lnuc) Utlysning 2011 2011-11-11 Dnr 2011/540 Handläggare: Ylva Dandanell Daveby Planeringsavdelningen Linnaeus University Centres (Lnuc) Utlysning 2011 Målen för framstående forskning i Linnéuniversitetets strategiplan En

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer