Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur"

Transkript

1 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur 1 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur Språkbanken som forskningsenhet Språkbanken <http://spraakbanken.gu.se> inrättades 1975 som en nationell forskningsenhet placerad vid Göteborgs universitets humanistiska fakultet. Språkbankens uppdrag blev och är fortfarande att samla in, utveckla och tillgängliggöra språkresurser (till exempel korpusar (stora textsamlingar), lexikon, samt språkteknologiska verktyg för att utveckla och använda övriga resurser) åt forskare och allmänheten. Språkbanken var ett direkt resultat av Sture Alléns pionjärinsatser inom svensk korpuslingvistik under 1960-talet, vilka ledde fram till Press-65, en av de första stora elektroniska textkorpusarna för ett annat språk än engelska. Språkbanken har utvecklats till en nationellt och internationellt erkänd forskningsenhet, med en unik kompetens vad gäller svenska textkorpusar, parallellkorpusar, svenska elektroniska lexikonresurser samt språkteknologiska verktyg för att bearbeta, annotera och visa upp textkorpusar. Huvuddelen av materialet är modernt, men ambitionen är att resurserna ska avspegla hela den skrivna svenskans historia från medeltiden till modern tid med alla dess genrer. Resurserna används flitigt av forskare i och utanför Sverige, både i empirisk forskning och i undervisning i svenska, nordiska språk och kontrastiv eller typologisk lingvistik. De används också mycket av allmänheten, eftersom huvuddelen av resurserna är fritt åtkomliga för sökning via webbgränssnitt. Korpusmaterialen presenteras i huvudsak genom ett webbaserat sökgränssnitt (Korp; se nedan), där sökträffarna ges i form av konkordansrader. Denna presentationsform föredras av många språkvetenskapliga forskare. I ökande utsträckning kan vi också tillhandahålla språkliga data för nedladdning, något som ofta krävs för språkteknologisk forskning. Språkbankens lexikonresurser är sökbara online och för det mesta även fritt nedladdningsbara i standardiserade format för alla typer av användning. Språkbankens forskning hör hemma inom huvudområdet språkteknologi, som utvecklats till ett av Göteborgs universitets styrkeområden, där Språkbanken utgör en vital del av centrumbildningen Centre for Language Technology <http://www.clt.gu.se>. Språkteknologi handlar om hur man kan få datorer att hantera mänskligt språk i alla dess former, och Språkbankens forskning handlar mer specifikt om att utveckla språkteknologi för svenska språket genom tiderna. Det är ett karakteristiskt drag för språkteknologiforskningen att den med nödvändighet bedrivs i nära växelverkan med konkreta tillämpningar. Det bästa sättet att testa hypoteser inom vårt område är oftast att konstruera ett datorprogram eller en språkresurs som ska användas av ett datorprogram. All forskning är kumulativ och bygger på reproducerbarhet. När det gäller språkteknologiforskning tar sig den principen ytterst konkret uttryck: Återanvändbarhet spelar här en mycket framträdande roll, eftersom det är viktigt att tidigare forskningsresultat som föreligger i form av mjukvara och strukturerade språkresurser enkelt kan fås att ligga till grund för nya datorprogram eller språkresurser. Eftersom sådana datorprogram och språkresurser representerar så stora arbetsinsatser och därigenom betydande ekonomiska insatser, har just deras återanvändbarhet kommit alltmer i fokus bland språkteknologiforskare, vilket bland annat yttrar sig som ett livligt internationellt standardiseringsarbete, liksom en ökad medvetenhet om vikten av att så långt

2 2 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur möjligt göra mjukvara och språkresurser fritt tillgängliga för andra forskare (och i idealfallet även för kommersiell produkt- och tjänsteutveckling). Språkbanken som forskningsinfrastruktur I praktiken bygger och underhåller alltså Språkbanken en tekniskt avancerad infrastruktur för vår egen och andras forskning, en del av vår verksamhet som med tiden blivit alltmer krävande. Detta beror till en del på att de system och resurser som utvecklas har blvit större och mer komplexa med tiden. Idag kan Språkbankens användare på webben tillgå olika typer av språklig information i en sammanlagd textmängd som omfattar närmare 10 miljarder ord (av vilka en knapp miljard ord består av historiskt textmaterial). Av den anledningen har vi under senare år satsat fokuserat på den infrastrukturella aspekten av Språkbankens verksamhet. Detta har varit möjligt tack vare en god samordning av systemutvecklingsinsatserna i ett antal interna och externa projekt. Det har i det sammanhanget varit ovärderligt att universitetets styrkeområdessatsning har inneburit en säkrad nästan hel systemutvecklartjänst under åren Satsningen har gett resultat. Vi har gått från att ha nästan 10 olika kombinationer av sökgränssnitt, datalagringslösning och språklig uppmärkning för textkorpusar till en enhetlig korpusinfrastruktur, och detsamma gäller Språkbankens lexikonresurser. På liknande sätt har vi minskat antalet olika teknologier och dataformat som används för språkresurser och språkverktyg. Som en konsekvens av detta finns nu kompetensen att arbeta med varje infrastrukturkomponent hos mer än en individ, vilket gör infrastrukturen som helhet mindre sårbar. Vår nya korpusinfrastruktur Korp <http://spraakbanken.gu.se/korp/> är en riktig framgångssaga. Antalet användare av Korp har stigit stadigt sen den första versionen lanserades i oktober 2011 <http://spraakbanken.gu.se/swe/korp-release> och är nu uppe i omkring 4000 per månad. Eftersom Språkbanken fokuserar på språkteknologi och språkresurser för svenska är det naturligt att de flesta användarna finns vid universitet i Sverige och Finland, men vi har ett respektabelt antal besökare även från resten av Norden, från Europa i övrigt och från USA. Korp är fri mjukvara och den har installerats vid universiteten i Helsingfors (där den används framför allt för finska och finlandssvenska textkorpusar omfattande totalt över 8 miljarder ord; se <https://korp.csc.fi/>) och i Tromsø (där den används för flera samiska språk; se <http://gtweb.uit.no/korp/>). Även från andra håll har uttryckts intresse för att använda Korp. 1 En viktig anledning till detta är att Korp underhålls och utvecklas aktivt, vilket bland annat innebär att den som vill sätta upp en egen version av Korp kan få stöd och hjälp av Korputvecklarna i Språkbanken. Lars Borin och Markus Forsberg, föreståndare och biträdande föreståndare för Språkbanken, belönades 2014 med Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område för deras arbete med det digitala språkverktyget Korp[, som] har givit språkforskare, språkvårdare och allmänhet starkt förbättrade möjligheter att både överblicka och specialundersöka dagens svenska. Under senare år har vi även sett en starkt ökad interaktion med omvärlden, i form av 1 Bl.a. Tartu (estniska), Colorado/Boulder (spanska), Köpenhamn (danska), Aten (grekiska) och Oslo (bokmål och nynorska).

3 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur 3 forskningssamarbeten mellan ämnen på institutionen, med andra institutioner på fakulteten och andra fakulteter inom universitetet, med andra universitet i Sverige, Norden, Europa och övriga världen. Exempelvis har Svenska litteratursällskapet i Finland anlitat Språkbanken för tillgängliggörande av den finlandssvenska korpus man har samlat in under senare år (se <http://spraakbanken.gu.se/korp/#corpus=fisk>) och Språkbanken har anförtrotts den tekniska utvecklingen och underhållet av Litteraturbanken <http://litteraturbanken.se>, ett initiativ finansierat av Svenska Akademien och Vitterhetsakademien för digitalt tillgängliggörande av viktiga svenska litterära verk i pålitliga utgåvor för forskning, undervisning och folkbildning. Sådana samarbeten har bland annat inneburit nya typer av forskningsfrågor med åtföljande nya typer av språkteknologiverktyg och sätt att interagera med språkresurserna. Vi försöker möta dessa behov genom att göra nya infrastrukturkomponenter så modulära som möjligt, utifrån utförliga formella specifikationer. Det innebär att de elementära funktionella byggstenarna lätt kan kombineras på olika sätt och att det därmed är lättare att bygga nya (typer av) tillämpningar. Det blir även lättare att införa nya sorters språkliga bearbetningar liksom att förbättra existerande bearbetningar. Behovet av långsiktig basfinansiering Å ena sidan karakteriseras Språkbanken av en nära interaktion mellan forskning och infrastrukturutveckling, till den grad att det ibland kan vara svårt att avgöra vilket som är vilket. Å andra sidan är det helt klart att forskningens beroende av en fungerande språkresursinfrastruktur hela tiden växer och att den behövliga infrastrukturen också ständigt växer i volym och komplexitet. Idag hanterar vi detta huvudsakligen på två sätt: (1) genom anslag till enstaka riktade infrastruktursatsningar (från VR och RJ), 2 samt (2) genom att låta forskningsfinansieringen (fakultetsmedel och externa medel) bidra till utveckling och underhåll av den essentiella infrastrukturen. Speciellt det senare är otillfredsställande. För att vi ska kunna bedriva högkvalitativ forskning i språkteknologi och andra områden där språkresurser spelar en central roll, t.ex. humanistisk och samhällsvetenskaplig e-vetenskap (inklusive digital humaniora), är det angeläget att vi kan hålla igång en sofistikerad basinfrastruktur för denna forskning på mer långsiktig basis än vad som är möjligt med nuvarande modell. Med god planering vilket också fordrar en basorganisation kan riktade forsknings- och infrastrukturanslag användas för att höja nivån på befintlig infrastruktur, genom att det finns väldefinierade mekanismer för att föra tillbaka forskningsresultaten till infrastrukturen, men infrastrukturens aktuella nivå, dess basnivå, kräver alltid en långsiktig grundfinansiering för sitt upprätthållande. För närvarande går ungefär två heltider till utvecklingen av Korp och ytterligare cirka två heltider till Korps systerinfrastrukturer för lexikonhantering och språkinlärning (Karp och Lärka). Detta räcker till grundläggande underhåll, åtgärdande av programfel samt viss nyutveckling. Användarna av infrastrukturen inklusive vi själva efterfrågar förstås mycket mer. Korp och de andra delarna av Språkbankens infrastruktur stödjer för närvarande i första 2 Aktuella sådana är det svenska frasnätsprojektet (<http://http://spraakbanken.gu.se/swefn/>; VR/KFI, avslutas 2014), Koalaprojektet (<http://http://spraakbanken.gu.se/swe/koala>; RJ/Infrastruktur ) och SWE-CLARIN (<http://http://spraakbanken.gu.se/swe/forskning/infrastruktur/ swe-clarin>; VR/RFI ).

4 4 Språkbanken en (inter)nationell forskningsinfrastruktur hand språkteknologisk och språkvetenskaplig forskning och utbildning. En rejäl satsning på andra typer av forskning, exempelvis textbaserad digital humaniora och samhällsvetenskap något som vi Språkbanken är mycket intresserade av, inte minst genom vår koordinatorroll i SWE-CLARIN <http://sweclarin.se/> kräver mer utvecklingsinsatser. Sådana kan och måste naturligtvis även i framtiden till en del hanteras i form av riktade utvecklingsprojekt (typiskt externfinansierade), och några sådana pågår i Språkbanken. Den infrastrukturella grunden måste dock säkerställas genom en mer långsiktig basfinansiering. Det har stått klart utifrån de diskussioner som förts i universitetets infrastrukturgrupp liksom även utifrån den inventering av befintliga infrastrukturer vid universitetet som gjorts i det sammanhanget, att e-vetenskapsinfrastruktur i humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner är starkt beroende av tillgång till mänsklig expertis för uppbyggnad av databaser och andra forskningsdatamängder och utveckling av mjukvara för både grundläggande databearbetning och för specifika forskningsuppgifter, men framför allt för utveckling av datorverktyg och användargränssnitt som tillgängliggör datamängderna för forskning, samt i form av experter som kan bistå forskarna vid användningen av de ofta komplexa system det handlar om. Behovet av beräknings- och lagringskapacitet är visserligen mindre än i flera tekniska och naturvetenskapliga discipliner, men kan absolut inte negligeras. Språkbanken närmar sig nu gränsen för vad som är acceptabelt när det gäller svarstider i våra interaktiva applikationer. 3 Vi skaffar ny hårdvara i måttlig takt (med varierande finansiering, f.n. huvudsakligen styrkeområdesmedel), men med nuvarande tillväxt i datamängder och bearbetningskomplexitet är detta inte en hållbar modell på sikt. Vi ser framför oss en lösning där stabila produktionstjänster erbjuds genom att beräknings- och lagringskapacitet köps från SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing, en enhet under Vetenskapsrådet), medan behoven för vår egen frontlinjeforskning i språkteknologi och utvecklingen av användargränssnitt, etc. fortfarande i huvudsak tillgodoses med lokala resurser. I slutet av detta dokument presenteras en budget för en basinfrastruktur i Språkbanken. Där ingår dock enbart lönekostnader, alltså den mänskliga delen av den föreslagna basinfrastrukturen (men inklusive system- och webbadministratörsfunktioner). Lönekostnaderna är schabloniserade och ges både med och utan OH-kostnader. Till dessa kostnader kommer alltså kostnader för lokal serverutrustning samt för utnyttjande av den nationella beräkningsinfrastrukturen. För de sistnämnda kostnaderna har vi just nu ingen beräkning. Dessutom får man räkna med resekostnader, t.ex. för deltagande i konferenser där språkteknologiresurser och -infrastruktur står i fokus (exempelvis LREC som avhålls vartannat år i Europa), liksom för deltagande i relevanta nationella och internationella nätverk. Lars Borin Föreståndare för Språkbanken Markus Forsberg Biträdande föreståndare för Språkbanken 3 Korps användargränssnitt startas nu med en delmängd av alla tillgängliga korpusar förvald (1,6 av 8,4 miljarder ord modernt textmaterial) samt med en av de mer tidskrävande visningsfunktionerna (den s.k. ordbilden) avslagen.

5 andel kostnad/år (tkr) kostnad+oh/år övergripande funktioner föreståndare 100% samordnare 50% sysadmin + webbadmin 100% (delsumma) 250% korpusinfrastruktur systemutvecklare 200% forskningsingenjör 100% expert 100% 831 (delsumma) 400% (kumulativ delsumma) 650% annan forskningsinfrastruktur systemutvecklare 200% forskningsingenjör 100% expert 100% (delsumma) 400% totalt/år 1050% funktion föreståndare samordnare forskningsingenjör systemutvecklare sys-/webbadmin expert kvalifikationer (seniorforskare) (forskare) (FD) (FK/FM) (forskare)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET DATUM: 2013-12- 04 AVSÄNDARE: Lena Rogström KONTAKTPERSON: Lena Rogström FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi har påbörjat arbetet med att etablera

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Språkvård och språkteknologi i Norden

Språkvård och språkteknologi i Norden Språkvård och språkteknologi i Norden Av Rickard Domeij og Torbjørg Breivik Ett helt avgörande instrument för människors möjligheter att använda modern informations- och kommunikationsteknologi är språket.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.

Information till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015. Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet

Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet Sven Strömqvist professor, projektledare Visionen I vår värld av snabbt växande vetande, ökande internationalisering och allt kraftfullare informationsteknologier

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Infrastruktur för språken i Sverige. Förslag till nationell språkinfrastruktur för det digitala samhället

Infrastruktur för språken i Sverige. Förslag till nationell språkinfrastruktur för det digitala samhället Förslag till nationell språkinfrastruktur för det digitala samhället Innehåll Ordlista... 4 Sammanfattning... 5 Arbetet med uppdraget... 7 Underlag till rapporten i separata bilagor... 8 Definitioner...

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Database Infrastructure Committee DISC. Svensk språkteknologi - existerande forskningsinfrastruktur och framtida behov

Database Infrastructure Committee DISC. Svensk språkteknologi - existerande forskningsinfrastruktur och framtida behov Database Infrastructure Committee DISC Svensk språkteknologi - existerande forskningsinfrastruktur och framtida behov Februari 2007 Förord Styrelsen för Database Infrastructure Committee (DISC) beslutade

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Tekniken bakom språket

Tekniken bakom språket Tekniken bakom språket Red. Rickard Domeij Småskrift utarbetad av SPRÅKRÅDET 2008 NORSTEDTS AKADEMISKA FÖRLAG INNEHÅLL Språkteknologi för språken i Sverige 13 Rickard Donieij Tekniken bakom språket 13

Läs mer

4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning

4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning PROGRAM 1. Forskarskolans inriktning Forskarskolan vill samla doktorander från alla språkvetenskapliga ämnen vid fakulteten. Dess inriktning är mot språkvetenskaplig grundforskning, framför allt språket

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Syllabus för naturvetenskapliga program

Syllabus för naturvetenskapliga program Syllabus för naturvetenskapliga program Teknisk-naturvetenskaplig fakultet www.teknat.umu.se Innehåll 1 Matematiska, natur- och teknikvetenskapliga... 3 kunskaper... 3 1.1. kunskaper i grundläggande matematiska

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på

Läs mer

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Ramverk för: Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av:r: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Teknisk kommunikation som konkurrensmedel Eftermarknadskommunikation

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Kunden får en bokcheck med en unik kod. Koden knappas in på www.bokcheck.se Kunden väljer sin ljudbok från ett förbestämt sortiment. Det finns utförlig information

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Introduktion till nätresurser Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet eva.pettersson@lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt Sökmotorer

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Environment Climate Data Sweden

Environment Climate Data Sweden Environment Climate Data Sweden Din portal till miljö- och klimatdata Cecilia Bennet Jessica Forsgard and Jan Svensson Ökande dataanvändning Jorden är ett system av kopplade system Ökande vetenskaplig

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 2009-11-11 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 1 2 Tilgin Våra system hjälper operatörer att lansera nya bredbandstjänster och skapa det digitalt

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Professor Staffan Edén Vicerektor för forskningsfrågor BAKGRUNDSMATERIAL 2013-10-07 FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Styrelsen 2013-10-15 Syfte Syftet med diskussionen i styrelsen är att beskriva den pågående

Läs mer

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia Dnr HS 2015/172 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Webb och multimedia Programkod: SGWOM Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120/180 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Styrelsen godkände dagordningen. Protokollet tar upp punkterna i den ordning som dagordningen är satt. Styrelsen befanns beslutsmässig.

Styrelsen godkände dagordningen. Protokollet tar upp punkterna i den ordning som dagordningen är satt. Styrelsen befanns beslutsmässig. Protokoll från styrelsemöte nr. 1 Litauen Vilnius 2 3 mars 2014 Närvarande Carsten Friberg, ordförande Disa Kamula, styrelsemedlem Johan Söderberg, styrelsemedlem Ingibjörg Elín Halldórsdóttir, styrelsemedlem

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer