Provet i historia några svarsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag"

Transkript

1 Provet i historia några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte så farligt om något saknas, eftersom essän bedöms som en helhet av sensorerna. (De här svarsförslagen har ingen koppling till studentexamensnämnden eller HYOL): 1. Behandla digerdödens återverkningar i Europa Digerdöden: en pestepidemi eller pandemi som skördade en tredjedel eller (på vissa ställen t.o.m. upp till hälften) av Europas befolkning under mitten av 1300-talet. Pesten var en återkommande epidemi i Europas historia (under antiken och nya tiden) men den här vågen var sällsynt ödesdiger. Spreds från Asien med handelsvägarna. Råttorna hade loppor och lopporna spred pesten från råttor till människor. Kom först till östra delarna av Medelhavet och Svarta havet, därifrån pesten spred sig med handelsvägarna till södra och västra Europa. Därifrån spred den sig norrut. I Norge dog nästan hälften av befolkningen, men Finland drabbades inte lika illa. Östra Europa och Ryssland hade inte lika stora förluster i människoliv. Eftersom man inte visste orsaken för epidemin trodde man att det var en bestraffning från Gud för synder eller andra orsaker. På vissa ställen i Europa beskyllde man judar för smittan och förföljde judar på grund av digerdöden. Ekonomiskt påverkades Europa i och med att upp till hälften av befolkningen dog på vissa ställen (t.ex. Norge). Städerna var särskilt smittodrabbade och stadsbefolkningen decimerades. I och med att bondebefolkningen också dog påverkades ekonomin. Livegenskapen förändrades och bönderna, eller de som överlevt, kunde få en bättre ställning. På vissa ställen började bönder också kräva bättre förhållanden med bondeuppror mot adel, prästerskap och kungadömen. När arbetskraften på landsbygden och antalet skattebetalare minskade kunde dessa kräva mera av adel, präster och kungar. På vissa ställen kuvades bondeupproren och livegenskapen återställdes, men på andra ställen fick bönderna det bättre ställt. I västra Europa började livegenskapen gradvis försvinna men i östra Europa (t.ex. Polen-Litauen och Ryssland) fortsatte livegenskapen under nya tiden. I den medeltida konsten blev dödstemat allmännare i samband med digerdöden. I Boccaccios Decamerone (ett skönlitterärt verk från Italien) går berättelsen ut på att en grupp människor går ut 1

2 från Florens till landsbygden på grund av pesten. På landsbygden berättar dessa tio berättelser (namnet syftar på tio) från medeltida Italien. Upplevelsen om döden och epidemin påverkade också tron på religionen, kyrkans position, domedagsprofetior och vidskepelser under en tid då det vetenskapliga tänkesättet med mikrobiologiska fakta inte ännu var så långt kommet. I vissa fall kunde man beskylla någon för sjukdomen (som judarna). Häxprocesserna i Europa var som värst under 1600-talet, men i slutet av medeltiden förekom det redan en del att man beskyllde någon för trolldom. Också under 1600-talet under de största häxprocesserna var det vanligt att man beskyllde någon för häxeri för att någon dött i en sjukdom (som t.ex. pesten). 2. Två citat av Galileo Galilei a) Jämför citaten och diskutera varför de avviker från varandra. (2 p.) b) Hur har synsättet på världsalltets struktur i huvudsak förändrats i Västerlandet, från antiken till i dag? (4 p.) a) I det första citatet förklarar Galileo ivrigt om sina vetenskapliga upptäckter. I den andra förnekar han sina upptäckter på grund av att katolska kyrkan fördömt dem som irrläror och hotar honom om han inte avsäger sig från dem. b) Under antiken fanns det flera uppfattningar om universum, men astronomerna hade olika teorier om världsalltet. Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar om geocentrism, alltså att jorden är mitten, blev katolska kyrkans normativa uppfattning under medeltiden. Enligt Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar var jorden i mitten och planeterna, månen och solen kretsade runt den. I den medeltida katolska läran var jorden mittpunkten och dessutom platt. Under 1500-talet menade Kopernikus att jorden roterade kring sin egen axel och att solen var i världsalltets mittpunkt och att jorden tillsammans med de övriga planeterna kretsade runt solen. Även Tycho Brahe hade konstaterat i sina astronomiska forskningar under 1500-talet att den gamla vedertagna geocentriska världsbilden inte kunde stämma, men han satte jorden i världsalltets mitt. Enligt honom kretsade solen kring jorden och de andra planeterna runt solen. 2

3 Kepler fotsatte vidare där som Brahe och Kopernikus blev och kom fram till att planeterna rörde sig i elliptiska banor, inte cirkulära. Kopernikus hade fel i sin heliocentrism, att solen var världsalltets mittpunkt, men hans, Brahes och Keplers astronomiska forskningar förändrade synen på universum och ifrågasatte de gamla vedertagna uppfattningarna. Upptäcktsfärderna runt jorden och till andra världsdelar under och 1500-talen bevisade också att de gamla uppfattningarna inte kunde stämma. Katolska kyrkan höll trots allt fast vid sina gamla doktriner. Därför försvårades Galileos forskningsresultat under 1600-talet av att katolska kyrkan inte gick med på att Galileo skulle publicera sina upptäckter. Galileo menade att jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel så som Kopernikus redan konstaterat. Galileo gjorde astronomiska och fysikaliska upptäckter om kroppars rörelse och kunde med teleskop observera himlakroppar. Han anses vara en av naturvetenskapernas grundare, eftersom han hävdade att man genom experiment kunde bevisa olika teorier och ifrågasätta andra uppfattningar. Isaac Newton fortsatte det arbete som Galilei, Kepler, Brahe och Kopernikus påbörjat. Han undersökte tyngdkraft eller gravitation, och i England fanns större tolerans för nya syner (England var protestantiskt och det fanns ett nytt intresse för naturvetenskapliga upptäckter i Europa). Efter Galileo och Newton hade man ungefär nått uppfattningen om världsalltets egentliga uppbyggnad under loppet av 1600-talet. Under 1700-talet slog upplysningen igenom då man allt mera började ifrågasätta gamla uppfattningar som kyrkan hållit fast vid. Einstein ifrågasatte och bevisade nya forskningsrön under början av 1900-talet med sin relativitetsteori. Fram till Einsteins relativitetsteori hade Newtons uppfattning om universum varit rådande. Under 1900-talet har uppfattningen om universum utökats med Einsteins uppfattningar om tid och rum, energi och massa samt andra fysikers och astronomers uppfattningar om Big Bang, svarta hål m.m. 3. Målning av den ryske konstnären Ilja Repin, Kyrklig procession i Kurskprovinsen (målad ). Ange vilken stilriktning inom konsten målningen representerar och motivera detta. Analysera den bild målningen ger av det samtida ryska samhället. Målningen representerar den realistiska stilen. Inom realismen försökte man måla realistiskt genom att skildra vanliga människor och deras vardag. 3

4 Repin har målat det ryska samhället på landsbygden och de stora skillnaderna som existerade mellan olika människor (och samhällsklasser). Ortodoxa kyrkan hade en betydelsefull roll i Ryssland och munkar och präster syns på bilden. Man ser också mer välbärgade människor (mannen på hästen, kanske en adelsman?) Det finns fattiga tiggare och bönder i vanliga kläder i processionen. Kyrkan accepterar samhällsordningen som sådan och kyrkan har en betydelsefull roll i människornas vardag, de deltar i processionen. Målningen är gjord under kejsartiden, då den ortodoxa kyrkan hade en väsentlig roll i ryska samhället och prästerskapet hade en väsentlig roll i att legitimera kejsarmakten. Efter mars- och oktoberrevolutionerna år 1917 avsattes både kejsaren och prästerskapet. 4. Vilka faktorer bidrog till att det växte fram en industriell massproduktion i västvärlden, under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet? Industriella revolutionen, ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard bidrog till att man började massproducera varor. Järnvägar och nya transportmedel bidrog till att varor kunde transporteras snabbare och lättare. Massproduktionen gick ut på att producera allt mera varor på löpande band för billigare produktionskostnader. När utbudet ökade och produktionen blev snabbare på grund av ny teknologi sjönk priset på varorna och allt fler människor hade råd att köpa dessa vilket ledde till masskonsumtion. Levnadsstandarden hade börjat öka i västvärlden bland stora populationer. Efterfrågan på olika varor ökade. (Ibland kunde man skapa en vara och sedan marknadsföra den för att först övertyga massorna att de skall ha något t.ex. lyxvaror.) Henry Ford introducerade löpande bandet på sina bilfabriker. Arbetsmomenten delades så att en arbetare gjorde en sak som denne var specialiserad i. Sedan gick bilen framåt på löpande band till nästa arbetare. Så här gick produktionen snabbare och blev billigare. När produktionskostnaderna sjönk gick även priset på bilar ner. T-Forden slog igenom som personbil i USA, vilket bidrog till bilismen. (Taylorismen som begrepp har att göra med arbetsmomenten i produktionen.) 4

5 5. Vad avses med begreppen Monroedoktrinen och dominoteorin? Hur har dessa två riktlinjer tillämpats i Förenta staternas utrikespolitik? Monroe var en amerikansk president under 1800-talet och Monroedoktrinen gick ut på att USA inte ville ha andra stormakter på sin bakgård, det vill säga Amerika, inklusive Latinamerika. Europeiska länder skulle inte blanda sig i Amerika (Nord- och Sydamerika) och USA skulle inte blanda sig i Europas ärenden. Dominoteorin uppkom under kalla kriget. Enligt teorin skulle länder anamma kommunismen om deras grannar gjorde det, en för en. Därför blandade sig USA i t.ex. Vietnamkriget (för att förhindra att kommunistiska regeringar inte skulle få fotfäste i Sydostasien). Till Monroedoktrinen återkom man till också under 1900-talet då USA höll sig utanför Europas affärer och hade stormaktspolitiska intressen i Latinamerika (t.ex. före första världskriget och under kalla kriget). I Latinamerika hade USA inte direkt inflytande men hade stora bolag i de olika länderna och kunde vid behov med gunboat diplomacy eller slagskeppsdiplomati påverka de enskilda latinamerikanska staterna för att främja USA:s ekonomiska eller politiska intressen. T.ex. United Fruit Company etablerade sig i många latinamerikanska länder och marinkåren kallades in ibland för att skydda de amerikanska storbolagen om en regim inte höll ordning i landet eller om ett uppror ägt rum någonstans som hotade amerikanska intressen. Efter andra världskriget hade USA hoppats på att gradvis ta bort sin armé från Europa (enligt Monroedoktrins linjer) men kalla kriget och dominoteorin orsakade att USA valde att bli aktiv och militärt närvarande i både Europa och Asien också efter andra världskriget. 6. Vad avses med påståendet att Finland under fortsättningskriget förde ett separatkrig? Hur motiverat är påståendet? Med påståendet avses att Finland förde ett krig skilt för sig oberoende av Tyskland för att ta tillbaka de områden som man förlorat i vinterkriget mot Sovjetunionen. Man var alltså inte enligt denna tolkning allierad med Tyskland utan en vapenbroder i fortsättningskriget Direkt efter kriget stödde sig många på den här uppfattningen. Finland hade inte formella avtal med Tyskland (åtminstone inte i början) och när operation Barbarossa började väntade finska regeringen tills Sovjetunionen bombat finska städer innan man deklarerade att Finland åter igen var i krig. 5

6 Å andra sidan fanns tyska soldater på finskt territorium och Tyskland använde finskt territorium då operation Barbarossa inleddes. Det här tolkades av Sovjetunionen som ett hot mot dess områden och Sovjetunionen anföll finska områden. Enligt drivvedsteorin var Finland mellan två stormakter, Tyskland och Sovjetunionen, och måste välja någon part då man drevs in i strömmen. Denna teori har ifrågasatts i dag. Efter vinterkriget utövade Sovjetunionen påtryckningar på Finland. De baltiska länderna hade annekterats av Sovjetunionen och Sovjetunionen hade Hangö som militärbas. Ryska soldater fick åka med finska järnvägar till Hangö. När Tyskland gick med på avtal att tyska permittenter fick åka genom Finland till Tyskland från Norge upplevdes det här som en lättnad i Finland. Även de övriga avtalen med Tyskland före fortsättningskriget upplevdes som tryggande. Det här scenariot beskriver kanske drivvedsteorin mellan två stomakter varav man valde den ena. I dag godkänner de flesta forskare i Finland att landet de facto var allierat med Tyskland under fortsättningskriget. Även sommaren 1944 skrev Risto Ryti formellt under ett avtal med Tyskland under Sovjetunionens storoffensiv, där han lovade att Finland inte skulle sluta separatfred med Sovjetunionen och att Finland skulle hålla sig på Tysklands sida. Finland gick också över den gamla gränsen och ockuperade bland annat Petroskoj (Petrozavodsk på ryska). I praktiken var Finlands samarbete med Tyskland väldigt nära och det militära samarbetet var i praktiken som en allians. Tyskland hade många divisioner av soldater i finska Lappland och använde finska flygfält mot Sovjetunionen. I och med att Finland var en demokrati valde man inte att starta krig utan att Sovjetunionen först bombat finska städer, men en revansch för förlusterna i vinterkriget och man hade mobiliserat armén i god tid före Tysklands operation Barbarossa och i ganska starkt samförstånd med tyska högkvarteret. Det här stöder uppfattningen om att Finland och Tyskland var i praktiken allierade. 7. Behandla Mikael Agricolas (d. 1557) verksamhet och betydelse. Studerade i Wittenberg som var ett centrum för reformationen (Martin Luther spikade sina 95 teser i staden). När Gustav Vasa genomförde reformationen i det svenska kungadömet skulle kyrkans språk vara folkspråket. På svenska gjordes översättningen av Nya Testamentet av Olaus Petri, det finska översättningsarbetet gavs åt Mikael Agricola. 6

7 Vid sidan av att han översatte Nya Testamentet skrev han en Abc-bok på finska, som bidrog till finska skriftspråkets utveckling. Han utvecklade också det finska skriftspråkets grammatik. Utöver det här skrev han också betraktelser om finnarnas religion före kristendomen, det vill säga om de gamla gudarna som förekommer i Lönnrots Kalevala och sålunda har hans skrifter haft ett övrigt historiskt och litterärt värde som kulturarv. Efter att ha jobbat som lärare, präst och biskop i Åbo fick han också diplomatuppdrag. Under en diplomatresa till Ryssland dog han på vägen. Agricola anses allmänt som finska skriftspråkets fader eller grundare. Det översättningsarbete av Bibeln som han började fortsattes av andra och slutfördes under svenska tiden. Sålunda översattes kyrkliga texter till finska vilket bidrog till ett finskt skriftspråk, men Agricola skapade också den pedagogiska Abc-boken och en del andra texter med värdefullt innehåll med tanke på det finska kulturarvet. 8. Två värderingar av det europeiska kolonialväldet och dess inflytande. a) Hur skiljer sig synsätten på det europeiska inflytandet från varandra i citaten? (3 p.) b) Vilka positiva och negativa konsekvenser av det europeiska kolonialväldet har det blivit i ett utomeuropeiskt område som du väljer att behandla? (3 p.) a) Geografen i det första citatet beskriver under 1930-talet i positiv ton hur européerna spridit civilisationen med dess effekter till Afrikas befolkning. Han betonar de positiva effekterna och betraktar afrikanerna som folk som inte kan ta hand om sig själva. Han menar också att inbördeskrigen mellan folken slutat och framhäver européernas roll i det här. I det andra citatet förklarar den franska filosofen på 1960-talet att européerna spridit sin kultur och utplånat andra kulturer. Han lyfter fram de negativa aspekterna med européernas spridning av kultur. Under 1930-talet (före andra världskriget) betraktade européerna ofta sig själva och sin kultur som något bättre än ursprungsbefolkningarnas kultur. Efter andra världskriget och på talet hade man i västerlandet i större mån börjat ifrågasätta europeiseringen och dess effekter. Under de här åren blev många afrikanska kolonier självständiga från sina europeiska kolonialmakter. 7

8 b) Det finns många alternativ, men man kan t.ex. välja Sydafrika: o Holländare koloniserade Sydafrika på 1600-talet. Den nederländska befolkningen utvecklade med tiden ett eget språk som heter afrikaans. Dessa kallas i dag för boerbefolkningen. Under Napoleonkrigen tog britterna över styret i Kapkolonin. o Både boerna och britterna förde krig med afrikanska samhällen i området. Zuluriket nådde sin höjdpunkt under och 1800-talen och förde krig mot de vita civilisationerna. Slutligen besegrades zuluerna av britterna efter att zuluerna gjort hårt motstånd och besegrat britterna i några fältslag. o En annan lokal kultur var san-folket eller bushmännen som lever i dag som samlare och jägare i Kalahari-Namib öknen mellan Sydafrika, Namibien och Botswana. Deras kultur har också varit utsatt på grund av den västerländska civilisationens utbredning, industrialiseringen, koloniseringen och urbaniseringen, som tvingar naturfolken att integreras i de moderna samhällena. o Även boerna och britterna förde krig mot varandra. Boerna försökte under talet skapa självständiga republiker. Slutligen vann britterna boerna och boerstaterna blev en del av Sydafrika. o Sydafrika blev ett stort område, där de vita engelsmännen och boerna hade makten. I landet utvecklades ett apartheid-system som var rassegregerande. Svarta och vita skulle t.ex. färdas i olika tågvagnar. o Under sin tid i brittiska Sydafrika upplevde indiern och juristen Gandhi att systemet var orättvist och rasistiskt och han for tillbaka till sitt hemland Indien för att starta en självständighetsrörelse i Indien. o Indien och Sydafrika fick autonomi inom samväldet och slutligen även självständighet. o I Sydafrika blev apartheid trots allt rådande trots autonomin och självständigheten. o Nelson Mandela satt i fängelse på grund av sin aktivitet mot systemet, men blev under 1990-talet president i landet efter att systemet slopades. o Under 1980-talet försökte grannlandet Namibia också bli helt självständigt från sydafrikansk kontroll. (Martti Ahtisaari jobbade då för FN och medverkade i Namibias självständighetsprocess. Sydafrikas armé krigade mot Namibias självständighetsrörelse. Under 1980-talet var apartheid fortfarande i kraft och den sydafrikanska regeringen försökte utöva kontroll också i Namibia.) 8

9 o Efter första världskriget hade forna tyska kolonin Namibia blivit ett brittiskt mandatområde och brittiska Sydafrika hade administrerat området. Fram till 1990 fortsatte Sydafrika att utöva kontroll i landet. o Det brittiska och nederländska kulturarvet har säkert varit orättvist och segregerande i Sydafrika, men under brittiska samväldets tid blev Sydafrika en rik koloni och är i dag kanske Afrikas rikaste stat, i mångt och mycket på grund av sina naturresurser och på grund av det brittiska styret som utvecklade landets ekonomi. Städer som Johannesburg och Kapstaden utvecklades till storstäder och gruvindustrin fick fart med brittiskt kapital. o I dag har det här trots allt lett till att rikedomarna har fördelats väldigt ojämnt och storstäderna har ett enormt problem med kriminalitet som gör Sydafrika till ett av världens farligaste länder. Inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika är enorma och kan vara en delförklaring till kriminaliteten. Korruptionen är också problematisk i dag. o Under 1990-talet genomfördes en emancipationsprocess då Nelson Mandela blev första svarta presidenten i landet och apartheid slopades på fredliga vägar. Namibia blev självständigt. o Trots allt har Sydafrika stora problem men kriminalitet, korruption och HIV. Sydafrika är ett av Afrikas rikaste länder med en hög BNP bland afrikanska länder och med stora naturresurser samt en stor befolkning. +9. Texter om Versaillesfreden a) Hur behandlades Tyskland i Versaillesfreden? (2 p.) b) Utgå från citaten av Keynes, Hitler och Macmillan och bedöm skribenternas inställning till fredsfördraget. (3 p.) c) Vilken betydelse hade Versaillesfreden för europeisk politik på och talen? (4 p.) a) Tysklands och dess allierade ansågs ansvariga för första världskriget, så som det konstateras i det första citatet som är ur fördraget. Segrarmakterna satte hårda villkor på Tyskland. 9

10 Tyskland fick inte delta i förhandlingarna om villkoren och efteråt upplevde många att villkoren var omåttligt hårda och att Tyskland fick bära en oproportionerligt stor skuld. b) Keynes var nationalekonom och bekymrade i sitt uttalande över de negative effekter som Versaillesfredens krav kom att ha på Europas ekonomi och Tysklands som en central del av den europeiska ekonomin. Hitler menade i Mein Kampf-citatet att Versaillesfredens hårda villkor var en möjlighet för honom och nazisterna att mobilisera det tyska folket bakom nazismens ideologi på grund av Versaillesfredens hårda krav på det tyska folket. Macmillan menar i sitt citat att fastän villkoren var hårda mot Tyskland bar inte segrarmakterna i första världskriget och beslutsfattarna till Versaillesfreden någon skuld för att Hitler kom till makten i Tyskland och för att andra världskriget bröt ut. Med andra ord kan man mellan raderna läsa att det var Hitler och Nazityskland som orsakade kriget, inte Versaillesfreden eller dess makare enligt Macmillan. c) Versaillesfreden upplevdes som hård bland befolkningen i Tyskland. Den tyska militärens storlek krympte och framförallt ekonomin drabbades hårt på grund av de krigsskulder man tvingades betala till segrarmakterna. Storbritannien var mera moderat med villkoren och medgav delvis att de var hårda, men Frankrike (som förlorat mest i kriget i människoliv och materiell förstörelse) yrkade att villkoren skulle följas. För att få Tyskland att betala krigsskulder snabbare ockuperade franska och belgiska trupper också Ruhrområdet och tvingade Tyskland att betala snabbare tillbaka sina skulder. Tyskland tryckte sedlar för att klara av detta vilket ledde till en hyperinflation i början av 1920-talet. Detta ruinerade den tyska ekonomin och ytterligare tyskarnas förtroende i Weimarrepubliken och fredsavtalen. Under 1920-talet försökte andra makter medla och Locarnoavtalen förbättrade förhållandena lite och USA gav omfattande lån åt Tyskland så att man skulle få den tyska ekonomin på fötter så att Europas ekonomi också skulle fungera bättre. USA drabbades av en egen ekonomisk kris år 1929 vilket ledde till en världsdepression och drabbade även Europa. I samband med depressionen fick nazisterna många anhängare och kunde slutligen efter att ha fått tillräckligt med säten i riksdagen gripa makten i Tyskland år 1933 och göra Hitler till diktator. 10

11 Ett av Hitlers motton var att Versaillesfreden var en skamfred och att Tyskland fått en dolkstöt i ryggen. Enligt Hitler hade tyska armén befunnit sig på franskt territorium när freden undertecknades och var sålunda inte maktpolitiskt slaget. Han menade att egna tyskar hade enligt dolkstötslegenden bidragit till att fienderna kunnat tvinga Tyskland till en skamlig fred. Därför ville Hitler vid makten få en revansch över a) segrarmakterna som skrivit freden b) de grupper han själv ansåg som ansvariga i Tyskland för dolkstöten. (Bland annat beskyllde han judar och politiska organisationer som stött Weimarrepubliken och Tysklands kapitulation. Å andra sidan var Tyskland ekonomiskt utarmat år 1918 och hade dåliga förutsättningar för ett utdraget krig, speciellt då USA kommit på ententens sida.) +10. Två svåra depressioner under 1900-talet i Finland. a) Utgå från siffrorna i tabellen och jämför depressionen vid decennieskiftet 1930 med depressionen på 1990-talet. (2 p.) b) Jämför orsakerna till de två depressionerna med varandra. (3 p.) c) Utgå från citaten och diskutera hur man försökte lindra arbetslösheten och vad depressionen betydde för individen, å ena sidan kring decennieskiftet 1930, å andra sidan på 1990-talet. (4 p.) a) 1990-talets depression var värre än och 1930-talets depression med tanke på BNP:n och sysselsättningen. b) och 1930-talen: världsomspännande depression (efter börskraschen i USA 1929). Under 1990-talet en internationell recession, men den finska depressionen var mera nationell och berodde på att man börjat avveckla regleringen av den finska ekonomin, ekonomin överhettades och Sovjetunionen kollapsade samtidigt, vilket ledde till att samtidigt då det gick dåligt för finska banker och företag föll östhandeln. c) Under 1930-talet var välfärdsstaten och socialskyddet inte utvecklade i Finland. Staten och fackförbunden kunde bättre hjälpa till under 1990-talet. 11

12 1920- och 1930-talen kunde kommunerna och staten ge småskaliga nödjobb och det fanns en del arbetslöshetskassor som kunde ge ut nödhjälp. För övrigt litade man på vänner och släktingar. Välfärdsstaten under 1990-talet kunde ge ut arbetslöshetsbistånd, m.m. men i många fall var arbetslösa tvungna att gå till brödköer och andra hjälpmedel som ordnades av olika organisationer. Vetamix

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

PROVET I HISTORIA 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I HISTORIA 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I HISTORIA 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier som används

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget: en sammanfattning Andra världskriget: en sammanfattning Basfakta andra världskriget År: 1939-1945 Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).

Läs mer

IMPERIALISMEN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET

IMPERIALISMEN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET IMPERIALISMEN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Sammanfattning av mina lektionsanteckningar Katedralskolan Håkan Danielsson Lektionskompendium! 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning! 3 Definition av imperialismen! 3 Imperialismens

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

PROVET I HISTORIA 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I HISTORIA 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I HISTORIA 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier som används

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Religion: Ca 51% hinduer, 30% kristna fördelade på 3% protestanter och resten katoliker och 17% muslimer samt 0.6% buddhister.

Religion: Ca 51% hinduer, 30% kristna fördelade på 3% protestanter och resten katoliker och 17% muslimer samt 0.6% buddhister. MAURITIUS HISTORIA Mauritius var en helt obebodd ö innan europeiska sjöfarare började intressera sig för ön på 1500- och 1600-talen. Arabiska handelsmän hade dock passerat här redan under medeltiden på

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna. 1800-

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Vietnam kriget Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Kriget pågick från 1 november 1955 till 30 april 1975. Alltså pågick kriget i 19 år och 180 dagar. Kriget slutade

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget Bakgrund Hitler ville ha krig. Det skrev han redan år 1925 i sin bok Mein Kampf (min kamp). Men varför? Hitler brukade tala om Stortyskland. Där skulle alla Europas tyskar bo i ett land. Österrike och

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 14.3.2007. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 14.3.2007. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare Kommentarer till studentexamensprovet i historia 14.3.2007 Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.)

Läs mer

Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag

Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Första världskrigets resultat

Första världskrigets resultat Första världskrigets resultat 1929 På västfronten intet nytt Erich Maria Remarque tysk soldat, vid västfronten 1929 På västfront intet nytt - Antikrigsroman! 1933 förbjuden i Tyskland 1938 Erich förlorar

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Resurrection Life of Jesus Church

Resurrection Life of Jesus Church Resurrection Life of Jesus Church UNDERVISNINGSSERIE OM PROFETEN DANIEL RLJ-1067-S JOHN S. TORELL 4 FEBRUARI 2007 DEL 11A: DEN SLUTLIGA SYNEN DEN SISTA SYNEN Ängeln berättar för Daniel att under maktstriden

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga?

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Inledning I den här uppsatsen ska jag skriva om varför vissa länder är rika medan andra är fattiga. Vad har

Läs mer

2014-09-23. Löpande bandet. Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack. Maskiningenjör - Halmstad högskola

2014-09-23. Löpande bandet. Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack. Maskiningenjör - Halmstad högskola 2014-09-23 Löpande bandet Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack Maskiningenjör - Halmstad högskola Innehåll Bakgrund... 1 Löpande bandets funktion... 2 Personerna bakom innovationen... 3 Innovationens

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Bedömningsanvisningar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter

Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter Utvecklingen till skyttegravskriget Under hösten 1914 trodde många att första världskriget skulle vara ett snabbt krig med traditionella slag vid några slagfält,

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(12) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA9 SKAPELSEMYTER STJÄRNORNAS BUDBÄRARE

PROGRAMMANUS 1(12) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA9 SKAPELSEMYTER STJÄRNORNAS BUDBÄRARE PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA9 SKAPELSEMYTER STJÄRNORNAS BUDBÄRARE Av: Tove Jonstoij I rollerna: GALILEI : Andreas Rothlin Svensson MARIA

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Varför är Afrika fattigt egentligen?

Varför är Afrika fattigt egentligen? Varför är Afrika fattigt egentligen? Det korta svaret är: därför att Afrika egentligen är rikt men görs fattigt. Så länge du kan minnas har Afrika sannolikt alltid förknippats med misär. Men Afrika har

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer