Provet i historia några svarsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag"

Transkript

1 Provet i historia några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte så farligt om något saknas, eftersom essän bedöms som en helhet av sensorerna. (De här svarsförslagen har ingen koppling till studentexamensnämnden eller HYOL): 1. Behandla digerdödens återverkningar i Europa Digerdöden: en pestepidemi eller pandemi som skördade en tredjedel eller (på vissa ställen t.o.m. upp till hälften) av Europas befolkning under mitten av 1300-talet. Pesten var en återkommande epidemi i Europas historia (under antiken och nya tiden) men den här vågen var sällsynt ödesdiger. Spreds från Asien med handelsvägarna. Råttorna hade loppor och lopporna spred pesten från råttor till människor. Kom först till östra delarna av Medelhavet och Svarta havet, därifrån pesten spred sig med handelsvägarna till södra och västra Europa. Därifrån spred den sig norrut. I Norge dog nästan hälften av befolkningen, men Finland drabbades inte lika illa. Östra Europa och Ryssland hade inte lika stora förluster i människoliv. Eftersom man inte visste orsaken för epidemin trodde man att det var en bestraffning från Gud för synder eller andra orsaker. På vissa ställen i Europa beskyllde man judar för smittan och förföljde judar på grund av digerdöden. Ekonomiskt påverkades Europa i och med att upp till hälften av befolkningen dog på vissa ställen (t.ex. Norge). Städerna var särskilt smittodrabbade och stadsbefolkningen decimerades. I och med att bondebefolkningen också dog påverkades ekonomin. Livegenskapen förändrades och bönderna, eller de som överlevt, kunde få en bättre ställning. På vissa ställen började bönder också kräva bättre förhållanden med bondeuppror mot adel, prästerskap och kungadömen. När arbetskraften på landsbygden och antalet skattebetalare minskade kunde dessa kräva mera av adel, präster och kungar. På vissa ställen kuvades bondeupproren och livegenskapen återställdes, men på andra ställen fick bönderna det bättre ställt. I västra Europa började livegenskapen gradvis försvinna men i östra Europa (t.ex. Polen-Litauen och Ryssland) fortsatte livegenskapen under nya tiden. I den medeltida konsten blev dödstemat allmännare i samband med digerdöden. I Boccaccios Decamerone (ett skönlitterärt verk från Italien) går berättelsen ut på att en grupp människor går ut 1

2 från Florens till landsbygden på grund av pesten. På landsbygden berättar dessa tio berättelser (namnet syftar på tio) från medeltida Italien. Upplevelsen om döden och epidemin påverkade också tron på religionen, kyrkans position, domedagsprofetior och vidskepelser under en tid då det vetenskapliga tänkesättet med mikrobiologiska fakta inte ännu var så långt kommet. I vissa fall kunde man beskylla någon för sjukdomen (som judarna). Häxprocesserna i Europa var som värst under 1600-talet, men i slutet av medeltiden förekom det redan en del att man beskyllde någon för trolldom. Också under 1600-talet under de största häxprocesserna var det vanligt att man beskyllde någon för häxeri för att någon dött i en sjukdom (som t.ex. pesten). 2. Två citat av Galileo Galilei a) Jämför citaten och diskutera varför de avviker från varandra. (2 p.) b) Hur har synsättet på världsalltets struktur i huvudsak förändrats i Västerlandet, från antiken till i dag? (4 p.) a) I det första citatet förklarar Galileo ivrigt om sina vetenskapliga upptäckter. I den andra förnekar han sina upptäckter på grund av att katolska kyrkan fördömt dem som irrläror och hotar honom om han inte avsäger sig från dem. b) Under antiken fanns det flera uppfattningar om universum, men astronomerna hade olika teorier om världsalltet. Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar om geocentrism, alltså att jorden är mitten, blev katolska kyrkans normativa uppfattning under medeltiden. Enligt Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar var jorden i mitten och planeterna, månen och solen kretsade runt den. I den medeltida katolska läran var jorden mittpunkten och dessutom platt. Under 1500-talet menade Kopernikus att jorden roterade kring sin egen axel och att solen var i världsalltets mittpunkt och att jorden tillsammans med de övriga planeterna kretsade runt solen. Även Tycho Brahe hade konstaterat i sina astronomiska forskningar under 1500-talet att den gamla vedertagna geocentriska världsbilden inte kunde stämma, men han satte jorden i världsalltets mitt. Enligt honom kretsade solen kring jorden och de andra planeterna runt solen. 2

3 Kepler fotsatte vidare där som Brahe och Kopernikus blev och kom fram till att planeterna rörde sig i elliptiska banor, inte cirkulära. Kopernikus hade fel i sin heliocentrism, att solen var världsalltets mittpunkt, men hans, Brahes och Keplers astronomiska forskningar förändrade synen på universum och ifrågasatte de gamla vedertagna uppfattningarna. Upptäcktsfärderna runt jorden och till andra världsdelar under och 1500-talen bevisade också att de gamla uppfattningarna inte kunde stämma. Katolska kyrkan höll trots allt fast vid sina gamla doktriner. Därför försvårades Galileos forskningsresultat under 1600-talet av att katolska kyrkan inte gick med på att Galileo skulle publicera sina upptäckter. Galileo menade att jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel så som Kopernikus redan konstaterat. Galileo gjorde astronomiska och fysikaliska upptäckter om kroppars rörelse och kunde med teleskop observera himlakroppar. Han anses vara en av naturvetenskapernas grundare, eftersom han hävdade att man genom experiment kunde bevisa olika teorier och ifrågasätta andra uppfattningar. Isaac Newton fortsatte det arbete som Galilei, Kepler, Brahe och Kopernikus påbörjat. Han undersökte tyngdkraft eller gravitation, och i England fanns större tolerans för nya syner (England var protestantiskt och det fanns ett nytt intresse för naturvetenskapliga upptäckter i Europa). Efter Galileo och Newton hade man ungefär nått uppfattningen om världsalltets egentliga uppbyggnad under loppet av 1600-talet. Under 1700-talet slog upplysningen igenom då man allt mera började ifrågasätta gamla uppfattningar som kyrkan hållit fast vid. Einstein ifrågasatte och bevisade nya forskningsrön under början av 1900-talet med sin relativitetsteori. Fram till Einsteins relativitetsteori hade Newtons uppfattning om universum varit rådande. Under 1900-talet har uppfattningen om universum utökats med Einsteins uppfattningar om tid och rum, energi och massa samt andra fysikers och astronomers uppfattningar om Big Bang, svarta hål m.m. 3. Målning av den ryske konstnären Ilja Repin, Kyrklig procession i Kurskprovinsen (målad ). Ange vilken stilriktning inom konsten målningen representerar och motivera detta. Analysera den bild målningen ger av det samtida ryska samhället. Målningen representerar den realistiska stilen. Inom realismen försökte man måla realistiskt genom att skildra vanliga människor och deras vardag. 3

4 Repin har målat det ryska samhället på landsbygden och de stora skillnaderna som existerade mellan olika människor (och samhällsklasser). Ortodoxa kyrkan hade en betydelsefull roll i Ryssland och munkar och präster syns på bilden. Man ser också mer välbärgade människor (mannen på hästen, kanske en adelsman?) Det finns fattiga tiggare och bönder i vanliga kläder i processionen. Kyrkan accepterar samhällsordningen som sådan och kyrkan har en betydelsefull roll i människornas vardag, de deltar i processionen. Målningen är gjord under kejsartiden, då den ortodoxa kyrkan hade en väsentlig roll i ryska samhället och prästerskapet hade en väsentlig roll i att legitimera kejsarmakten. Efter mars- och oktoberrevolutionerna år 1917 avsattes både kejsaren och prästerskapet. 4. Vilka faktorer bidrog till att det växte fram en industriell massproduktion i västvärlden, under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet? Industriella revolutionen, ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard bidrog till att man började massproducera varor. Järnvägar och nya transportmedel bidrog till att varor kunde transporteras snabbare och lättare. Massproduktionen gick ut på att producera allt mera varor på löpande band för billigare produktionskostnader. När utbudet ökade och produktionen blev snabbare på grund av ny teknologi sjönk priset på varorna och allt fler människor hade råd att köpa dessa vilket ledde till masskonsumtion. Levnadsstandarden hade börjat öka i västvärlden bland stora populationer. Efterfrågan på olika varor ökade. (Ibland kunde man skapa en vara och sedan marknadsföra den för att först övertyga massorna att de skall ha något t.ex. lyxvaror.) Henry Ford introducerade löpande bandet på sina bilfabriker. Arbetsmomenten delades så att en arbetare gjorde en sak som denne var specialiserad i. Sedan gick bilen framåt på löpande band till nästa arbetare. Så här gick produktionen snabbare och blev billigare. När produktionskostnaderna sjönk gick även priset på bilar ner. T-Forden slog igenom som personbil i USA, vilket bidrog till bilismen. (Taylorismen som begrepp har att göra med arbetsmomenten i produktionen.) 4

5 5. Vad avses med begreppen Monroedoktrinen och dominoteorin? Hur har dessa två riktlinjer tillämpats i Förenta staternas utrikespolitik? Monroe var en amerikansk president under 1800-talet och Monroedoktrinen gick ut på att USA inte ville ha andra stormakter på sin bakgård, det vill säga Amerika, inklusive Latinamerika. Europeiska länder skulle inte blanda sig i Amerika (Nord- och Sydamerika) och USA skulle inte blanda sig i Europas ärenden. Dominoteorin uppkom under kalla kriget. Enligt teorin skulle länder anamma kommunismen om deras grannar gjorde det, en för en. Därför blandade sig USA i t.ex. Vietnamkriget (för att förhindra att kommunistiska regeringar inte skulle få fotfäste i Sydostasien). Till Monroedoktrinen återkom man till också under 1900-talet då USA höll sig utanför Europas affärer och hade stormaktspolitiska intressen i Latinamerika (t.ex. före första världskriget och under kalla kriget). I Latinamerika hade USA inte direkt inflytande men hade stora bolag i de olika länderna och kunde vid behov med gunboat diplomacy eller slagskeppsdiplomati påverka de enskilda latinamerikanska staterna för att främja USA:s ekonomiska eller politiska intressen. T.ex. United Fruit Company etablerade sig i många latinamerikanska länder och marinkåren kallades in ibland för att skydda de amerikanska storbolagen om en regim inte höll ordning i landet eller om ett uppror ägt rum någonstans som hotade amerikanska intressen. Efter andra världskriget hade USA hoppats på att gradvis ta bort sin armé från Europa (enligt Monroedoktrins linjer) men kalla kriget och dominoteorin orsakade att USA valde att bli aktiv och militärt närvarande i både Europa och Asien också efter andra världskriget. 6. Vad avses med påståendet att Finland under fortsättningskriget förde ett separatkrig? Hur motiverat är påståendet? Med påståendet avses att Finland förde ett krig skilt för sig oberoende av Tyskland för att ta tillbaka de områden som man förlorat i vinterkriget mot Sovjetunionen. Man var alltså inte enligt denna tolkning allierad med Tyskland utan en vapenbroder i fortsättningskriget Direkt efter kriget stödde sig många på den här uppfattningen. Finland hade inte formella avtal med Tyskland (åtminstone inte i början) och när operation Barbarossa började väntade finska regeringen tills Sovjetunionen bombat finska städer innan man deklarerade att Finland åter igen var i krig. 5

6 Å andra sidan fanns tyska soldater på finskt territorium och Tyskland använde finskt territorium då operation Barbarossa inleddes. Det här tolkades av Sovjetunionen som ett hot mot dess områden och Sovjetunionen anföll finska områden. Enligt drivvedsteorin var Finland mellan två stormakter, Tyskland och Sovjetunionen, och måste välja någon part då man drevs in i strömmen. Denna teori har ifrågasatts i dag. Efter vinterkriget utövade Sovjetunionen påtryckningar på Finland. De baltiska länderna hade annekterats av Sovjetunionen och Sovjetunionen hade Hangö som militärbas. Ryska soldater fick åka med finska järnvägar till Hangö. När Tyskland gick med på avtal att tyska permittenter fick åka genom Finland till Tyskland från Norge upplevdes det här som en lättnad i Finland. Även de övriga avtalen med Tyskland före fortsättningskriget upplevdes som tryggande. Det här scenariot beskriver kanske drivvedsteorin mellan två stomakter varav man valde den ena. I dag godkänner de flesta forskare i Finland att landet de facto var allierat med Tyskland under fortsättningskriget. Även sommaren 1944 skrev Risto Ryti formellt under ett avtal med Tyskland under Sovjetunionens storoffensiv, där han lovade att Finland inte skulle sluta separatfred med Sovjetunionen och att Finland skulle hålla sig på Tysklands sida. Finland gick också över den gamla gränsen och ockuperade bland annat Petroskoj (Petrozavodsk på ryska). I praktiken var Finlands samarbete med Tyskland väldigt nära och det militära samarbetet var i praktiken som en allians. Tyskland hade många divisioner av soldater i finska Lappland och använde finska flygfält mot Sovjetunionen. I och med att Finland var en demokrati valde man inte att starta krig utan att Sovjetunionen först bombat finska städer, men en revansch för förlusterna i vinterkriget och man hade mobiliserat armén i god tid före Tysklands operation Barbarossa och i ganska starkt samförstånd med tyska högkvarteret. Det här stöder uppfattningen om att Finland och Tyskland var i praktiken allierade. 7. Behandla Mikael Agricolas (d. 1557) verksamhet och betydelse. Studerade i Wittenberg som var ett centrum för reformationen (Martin Luther spikade sina 95 teser i staden). När Gustav Vasa genomförde reformationen i det svenska kungadömet skulle kyrkans språk vara folkspråket. På svenska gjordes översättningen av Nya Testamentet av Olaus Petri, det finska översättningsarbetet gavs åt Mikael Agricola. 6

7 Vid sidan av att han översatte Nya Testamentet skrev han en Abc-bok på finska, som bidrog till finska skriftspråkets utveckling. Han utvecklade också det finska skriftspråkets grammatik. Utöver det här skrev han också betraktelser om finnarnas religion före kristendomen, det vill säga om de gamla gudarna som förekommer i Lönnrots Kalevala och sålunda har hans skrifter haft ett övrigt historiskt och litterärt värde som kulturarv. Efter att ha jobbat som lärare, präst och biskop i Åbo fick han också diplomatuppdrag. Under en diplomatresa till Ryssland dog han på vägen. Agricola anses allmänt som finska skriftspråkets fader eller grundare. Det översättningsarbete av Bibeln som han började fortsattes av andra och slutfördes under svenska tiden. Sålunda översattes kyrkliga texter till finska vilket bidrog till ett finskt skriftspråk, men Agricola skapade också den pedagogiska Abc-boken och en del andra texter med värdefullt innehåll med tanke på det finska kulturarvet. 8. Två värderingar av det europeiska kolonialväldet och dess inflytande. a) Hur skiljer sig synsätten på det europeiska inflytandet från varandra i citaten? (3 p.) b) Vilka positiva och negativa konsekvenser av det europeiska kolonialväldet har det blivit i ett utomeuropeiskt område som du väljer att behandla? (3 p.) a) Geografen i det första citatet beskriver under 1930-talet i positiv ton hur européerna spridit civilisationen med dess effekter till Afrikas befolkning. Han betonar de positiva effekterna och betraktar afrikanerna som folk som inte kan ta hand om sig själva. Han menar också att inbördeskrigen mellan folken slutat och framhäver européernas roll i det här. I det andra citatet förklarar den franska filosofen på 1960-talet att européerna spridit sin kultur och utplånat andra kulturer. Han lyfter fram de negativa aspekterna med européernas spridning av kultur. Under 1930-talet (före andra världskriget) betraktade européerna ofta sig själva och sin kultur som något bättre än ursprungsbefolkningarnas kultur. Efter andra världskriget och på talet hade man i västerlandet i större mån börjat ifrågasätta europeiseringen och dess effekter. Under de här åren blev många afrikanska kolonier självständiga från sina europeiska kolonialmakter. 7

8 b) Det finns många alternativ, men man kan t.ex. välja Sydafrika: o Holländare koloniserade Sydafrika på 1600-talet. Den nederländska befolkningen utvecklade med tiden ett eget språk som heter afrikaans. Dessa kallas i dag för boerbefolkningen. Under Napoleonkrigen tog britterna över styret i Kapkolonin. o Både boerna och britterna förde krig med afrikanska samhällen i området. Zuluriket nådde sin höjdpunkt under och 1800-talen och förde krig mot de vita civilisationerna. Slutligen besegrades zuluerna av britterna efter att zuluerna gjort hårt motstånd och besegrat britterna i några fältslag. o En annan lokal kultur var san-folket eller bushmännen som lever i dag som samlare och jägare i Kalahari-Namib öknen mellan Sydafrika, Namibien och Botswana. Deras kultur har också varit utsatt på grund av den västerländska civilisationens utbredning, industrialiseringen, koloniseringen och urbaniseringen, som tvingar naturfolken att integreras i de moderna samhällena. o Även boerna och britterna förde krig mot varandra. Boerna försökte under talet skapa självständiga republiker. Slutligen vann britterna boerna och boerstaterna blev en del av Sydafrika. o Sydafrika blev ett stort område, där de vita engelsmännen och boerna hade makten. I landet utvecklades ett apartheid-system som var rassegregerande. Svarta och vita skulle t.ex. färdas i olika tågvagnar. o Under sin tid i brittiska Sydafrika upplevde indiern och juristen Gandhi att systemet var orättvist och rasistiskt och han for tillbaka till sitt hemland Indien för att starta en självständighetsrörelse i Indien. o Indien och Sydafrika fick autonomi inom samväldet och slutligen även självständighet. o I Sydafrika blev apartheid trots allt rådande trots autonomin och självständigheten. o Nelson Mandela satt i fängelse på grund av sin aktivitet mot systemet, men blev under 1990-talet president i landet efter att systemet slopades. o Under 1980-talet försökte grannlandet Namibia också bli helt självständigt från sydafrikansk kontroll. (Martti Ahtisaari jobbade då för FN och medverkade i Namibias självständighetsprocess. Sydafrikas armé krigade mot Namibias självständighetsrörelse. Under 1980-talet var apartheid fortfarande i kraft och den sydafrikanska regeringen försökte utöva kontroll också i Namibia.) 8

9 o Efter första världskriget hade forna tyska kolonin Namibia blivit ett brittiskt mandatområde och brittiska Sydafrika hade administrerat området. Fram till 1990 fortsatte Sydafrika att utöva kontroll i landet. o Det brittiska och nederländska kulturarvet har säkert varit orättvist och segregerande i Sydafrika, men under brittiska samväldets tid blev Sydafrika en rik koloni och är i dag kanske Afrikas rikaste stat, i mångt och mycket på grund av sina naturresurser och på grund av det brittiska styret som utvecklade landets ekonomi. Städer som Johannesburg och Kapstaden utvecklades till storstäder och gruvindustrin fick fart med brittiskt kapital. o I dag har det här trots allt lett till att rikedomarna har fördelats väldigt ojämnt och storstäderna har ett enormt problem med kriminalitet som gör Sydafrika till ett av världens farligaste länder. Inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika är enorma och kan vara en delförklaring till kriminaliteten. Korruptionen är också problematisk i dag. o Under 1990-talet genomfördes en emancipationsprocess då Nelson Mandela blev första svarta presidenten i landet och apartheid slopades på fredliga vägar. Namibia blev självständigt. o Trots allt har Sydafrika stora problem men kriminalitet, korruption och HIV. Sydafrika är ett av Afrikas rikaste länder med en hög BNP bland afrikanska länder och med stora naturresurser samt en stor befolkning. +9. Texter om Versaillesfreden a) Hur behandlades Tyskland i Versaillesfreden? (2 p.) b) Utgå från citaten av Keynes, Hitler och Macmillan och bedöm skribenternas inställning till fredsfördraget. (3 p.) c) Vilken betydelse hade Versaillesfreden för europeisk politik på och talen? (4 p.) a) Tysklands och dess allierade ansågs ansvariga för första världskriget, så som det konstateras i det första citatet som är ur fördraget. Segrarmakterna satte hårda villkor på Tyskland. 9

10 Tyskland fick inte delta i förhandlingarna om villkoren och efteråt upplevde många att villkoren var omåttligt hårda och att Tyskland fick bära en oproportionerligt stor skuld. b) Keynes var nationalekonom och bekymrade i sitt uttalande över de negative effekter som Versaillesfredens krav kom att ha på Europas ekonomi och Tysklands som en central del av den europeiska ekonomin. Hitler menade i Mein Kampf-citatet att Versaillesfredens hårda villkor var en möjlighet för honom och nazisterna att mobilisera det tyska folket bakom nazismens ideologi på grund av Versaillesfredens hårda krav på det tyska folket. Macmillan menar i sitt citat att fastän villkoren var hårda mot Tyskland bar inte segrarmakterna i första världskriget och beslutsfattarna till Versaillesfreden någon skuld för att Hitler kom till makten i Tyskland och för att andra världskriget bröt ut. Med andra ord kan man mellan raderna läsa att det var Hitler och Nazityskland som orsakade kriget, inte Versaillesfreden eller dess makare enligt Macmillan. c) Versaillesfreden upplevdes som hård bland befolkningen i Tyskland. Den tyska militärens storlek krympte och framförallt ekonomin drabbades hårt på grund av de krigsskulder man tvingades betala till segrarmakterna. Storbritannien var mera moderat med villkoren och medgav delvis att de var hårda, men Frankrike (som förlorat mest i kriget i människoliv och materiell förstörelse) yrkade att villkoren skulle följas. För att få Tyskland att betala krigsskulder snabbare ockuperade franska och belgiska trupper också Ruhrområdet och tvingade Tyskland att betala snabbare tillbaka sina skulder. Tyskland tryckte sedlar för att klara av detta vilket ledde till en hyperinflation i början av 1920-talet. Detta ruinerade den tyska ekonomin och ytterligare tyskarnas förtroende i Weimarrepubliken och fredsavtalen. Under 1920-talet försökte andra makter medla och Locarnoavtalen förbättrade förhållandena lite och USA gav omfattande lån åt Tyskland så att man skulle få den tyska ekonomin på fötter så att Europas ekonomi också skulle fungera bättre. USA drabbades av en egen ekonomisk kris år 1929 vilket ledde till en världsdepression och drabbade även Europa. I samband med depressionen fick nazisterna många anhängare och kunde slutligen efter att ha fått tillräckligt med säten i riksdagen gripa makten i Tyskland år 1933 och göra Hitler till diktator. 10

11 Ett av Hitlers motton var att Versaillesfreden var en skamfred och att Tyskland fått en dolkstöt i ryggen. Enligt Hitler hade tyska armén befunnit sig på franskt territorium när freden undertecknades och var sålunda inte maktpolitiskt slaget. Han menade att egna tyskar hade enligt dolkstötslegenden bidragit till att fienderna kunnat tvinga Tyskland till en skamlig fred. Därför ville Hitler vid makten få en revansch över a) segrarmakterna som skrivit freden b) de grupper han själv ansåg som ansvariga i Tyskland för dolkstöten. (Bland annat beskyllde han judar och politiska organisationer som stött Weimarrepubliken och Tysklands kapitulation. Å andra sidan var Tyskland ekonomiskt utarmat år 1918 och hade dåliga förutsättningar för ett utdraget krig, speciellt då USA kommit på ententens sida.) +10. Två svåra depressioner under 1900-talet i Finland. a) Utgå från siffrorna i tabellen och jämför depressionen vid decennieskiftet 1930 med depressionen på 1990-talet. (2 p.) b) Jämför orsakerna till de två depressionerna med varandra. (3 p.) c) Utgå från citaten och diskutera hur man försökte lindra arbetslösheten och vad depressionen betydde för individen, å ena sidan kring decennieskiftet 1930, å andra sidan på 1990-talet. (4 p.) a) 1990-talets depression var värre än och 1930-talets depression med tanke på BNP:n och sysselsättningen. b) och 1930-talen: världsomspännande depression (efter börskraschen i USA 1929). Under 1990-talet en internationell recession, men den finska depressionen var mera nationell och berodde på att man börjat avveckla regleringen av den finska ekonomin, ekonomin överhettades och Sovjetunionen kollapsade samtidigt, vilket ledde till att samtidigt då det gick dåligt för finska banker och företag föll östhandeln. c) Under 1930-talet var välfärdsstaten och socialskyddet inte utvecklade i Finland. Staten och fackförbunden kunde bättre hjälpa till under 1990-talet. 11

12 1920- och 1930-talen kunde kommunerna och staten ge småskaliga nödjobb och det fanns en del arbetslöshetskassor som kunde ge ut nödhjälp. För övrigt litade man på vänner och släktingar. Välfärdsstaten under 1990-talet kunde ge ut arbetslöshetsbistånd, m.m. men i många fall var arbetslösa tvungna att gå till brödköer och andra hjälpmedel som ordnades av olika organisationer. Vetamix

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

MEDELTIDEN. ca

MEDELTIDEN. ca MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Mayanska jordbruksmetoderna

Mayanska jordbruksmetoderna Allmänt om Mayorna Mayalandet sträckte sig från sydöstra delen av Mexico till de allra västra delarna av Honduras. Området kan delas in i tre zoner. Enligt en forskning kom de första människorna som bosatte

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer