Transportpolitiken och verkligheten. Stefan Back Transportföretagen Q3-dagen

Transkript

1 Transportpolitiken och verkligheten Stefan Back Transportföretagen Q3-dagen

2 Transportföretagen och branschen Godstransporterna igår och idag Infrastrukturen Klimatpåverkan Styrmedlen Framtiden?

3 Transportföretagen 8 förbund i samverkan Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF) Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) Sjöfartens Arbetsgivareförbund (SARF) Svenska Flygbranschen (SFB) Sveriges Bussföretag Sveriges Hamnar Transportindustriförbundet

4 Transportföretagen En bred samverkansplattform för arbetsgivar- och branschorganisationer i transportnäringen medlemsföretag anställda Total lönesumma 54 miljarder kronor Mest småföretag: 79% under 10 anställda

5 Transportföretagen samverkan i tre nivåer Sfärgemensamma näringslivsfrågor Förbundens gemensamma arbetsgivar- och näringspolitiska frågor Frågor som rör medlemmar i respektive förbund/bransch

6 Transporterna och samhället Transporterna har en betydande roll i svensk ekonomi. Förädlingsvärdet uppgår till 5,2 procent av Sveriges BNP. Transportnäringen sysselsätter och står för omkring 6,7 % av den totala sysselsättningen i Sverige. Källa: SCB

7 Transporterna och samhället ingen ny historia -- Sambandet mellan mobilitet och transporter är grundmurat sedan forntiden. -- Utveckling av handel och godstransporter är tätt kopplade varje ny transportteknisk utveckling har används för mer handel och fler godstransporter!" Mer handel har givit incitament för teknisk utveckling. -- När människor har fått tillgång till transportmedel har detta likaså lett till ökade transporter på allt längre avstånd. Nyfikenhet och viljan till förbättrade levnadsvillkor driver detta! -- Det finns inga seriösa bedömare som tror på att dessa samband kommer brytas i demokratiska fredliga samhällen. -- TRANSPORTER SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA, TILLVÄXT OCH VÄLFÄRD

8 Globalisering driver handel som driver transporter

9 Godstransporternas utveckling i Sverige Mdr tonkm 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Vägtrafik Järnväg Sjöfart Källa: Trafikanalys

10 Godstransporterna idag Idag transporteras dagligen runt 1,5 miljoner ton gods inom Sveriges gränser. På kortare sträckor, under 30 mil, dominerar lastbilstrafiken medan järnväg och i synnerhet sjöfarten har sina konkurrensfördelar på längre sträckor. Godstransporter är ofta del av internationella produktions- och distributionskedjor. Konkurrensytan mellan trafikslagen styrs i regel av varuslaget. Generellt konkurrerar järnväg och sjöfart inbördes än med lastbil. Källa: Trafikanalys

11 Vad fraktas? Trävaror, rundvirke 18% Övrigt, sopor, blandad last 13% Livsmedel, jordbruk 11% Jord, grus och sand 31% Papper, massa, flis 9% Metaller, maskiner 5% Oljor 5% Malm, skrot, kol 6% Kemiska produkter 2% [KATEGORINAMN] 0,1%

12 Infrastrukturskulden Investeringar i transportinfrastruktur Persontransportarbete Godstransportarbete på väg och järnväg BNP 2012 års priser Sverige har under lång tid satsat mindre pengar på infrastruktur, som andel av BNP, jämfört med andra länder. Fungerande infrastruktur är en förutsättning för transportsystemet Källa: WSP

13 Infrastrukturskulden i siffror och Regeringens Infrastrukturproposition Skulle krävas 184 miljarder för att sluta gapet till 2025 Skulle innebära fler sysselsatta 2030 (+0,5 %) Skulle innebära ökad BNP med 62 mdr 2020 (+1,2 %) Regeringens infrastrukturproposition oktober 2016: Ca 100 miljarder mer Fördelning ännu oklar men järnvägen prioriteras Källa: WSP

14 Klimatpåverkan Reellt problem men globalt problem COP21 Paris ger ny startpunkt för internationell samverkan EU:s åtaganden del av Parisprotokollet EU avvaktar IPCC 2018 för ev. justeringar med anledning av 1,5 gradersmålet EU:s mål för utsläppsminskning 2030: totalt -40% varav från icke-ets -30% Nya nationella EU-mål icke-ets: Sverige -40% (Polen -7%!) EU:s transportpolitiska utsläppsmål från 2011 gäller fortfarande: -20% % EU:s meddelande low carbon mobility : genomför åtgärderna i vitboken!

15 Europas utsläpp är inte huvudproblemet

16 Transporternas andel av klimatutsläppen Sveriges andel är större än EU:s totalt Industriprocesser och produktanvändning, 12% Avfall, 3% Transporter, 33% Mining and quarrying 1% Other services, water supply and construction 12% [KATEGORINAMN] 10% Jordbruk, 12% Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp, 7% Industrins förbränning, 14% Energiindustri, 18% Agriculture and forestry 12% Households 18% Manufacturing 20% Electricity, gas, steam and air conditioning supply 27%

17 men inte för att vi gjort mindre åt dem!

18

19 Svenska klimatmål Gällande riksdagsbeslut 2009: Visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Detta åstadkoms genom en kraftfull politik som leder till minskade utsläpp i och utanför Sverige. Prioritering: Regeringen avser att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och därigenom minska klimatpåverkan. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

20 Svenska klimatmål Miljömålsberedningens förslag 2016 (ej beslutade): Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. -63% från icke-ets 2030 jmf med 1990 [EU -40%] -75% från icke-ets 2040 jmf med 1990 Särskilt sektorsmål föreslås enbart för transportsektorn: -100% från inrikes transporter 2045 [EU -60% 2050] -70% från inrikes transporter 2030 jmf med 2010 [EU -20%] Klimatlag införs som lagfäster målstyrningen

21 Debatten om att Sverige måste gå före 1) Regeringen vill att Sverige skall bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna. 2) Regeringen anser att huvudparten av klimatgasminskningarna Sverige åstadkommer bör ske inom Sveriges gränser. 3) Att gå före tolkas i regel som att ha högre mål på utsläppsreduktion än omvärlden Skäl som ofta anförs för att Sverige skall gå före : - Vi har som rikt industriland ett historiskt och moraliskt ansvar att visa vägen - Parisprotokollet kräver att vi nu ökar tempot jmf med tidigare, vi måste vara ett föredöme - Alla måste ändå ned till hållbara utsläppsnivåer, finns ingen vits med att vänta - På kort sikt kostar det att vara först, men på sikt tjänar alla på att ställa om tidigt - Ingen lyssnar på ett litet land vid förhandlingar om man inte har något bra att visa upp

22 Debatten om att Sverige måste gå före Skäl som anförs mot att Sverige bör gå före - Sverige har 0.17% av världens utsläpp, det är enbart om svenska lösningar kan exporteras till andra större utsläppsländer som de får global effekt. - Fokuset på transporter i Sverige är speciellt, globalt är det kolkraft och fossil elproduktion som är det största problemet. Bör inte svenska resurser användas mer kostnadseffektivt till stöd för åtgärder utanför svenska gränsen? - Sverige har redan ett gott renommé i klimatarbete, ytterligare extrema målsättningar t.ex. på transportområdet får sannolikt liten positiv effekt. - För litet fokus har satts på att motverka negativa effekter av ett svenskt klimatmål. Hur garanteras andra samhällsmål som transporter bidrar till, inkl. industrins konkurrenskraft?

23 Åtgärdsområden i klimatarbetet Tre huvudområden aviseras i MMB: 1) Krav på fordon och bränsle (energieffektivitet, utsläpp) Kommentar: utmärkt, men styrs mycket av EU-standarder och världsmarknader 2) Satsning på alternativa bränslen Kommentar: elektrifiering möjlig för kortare transporter, till 2045 kanske delvis även längre. Biobränsle avgörande för långväga tunga transporter 2030 men vilken tillgång kommer finnas (EU, världsmarknad för diesel etc)? 3) Samhällsplanering för transporteffektivitet Kommentar: möjligt på sikt, men få åtgärder kommer hinna få effekt på utsläppen till 2030 (stadsbyggnad, kollektivtrafikfinansiering, logistik)

24 Utveckling av olika förnybara bränslen i transportsektorn HVO dominerar nu tillväxten

25

26 Styrmedel för att uppnå klimatmål? Aktuella regeringsinriktningar: 1) Ökade infrastrukturinvesteringar Kommentar: Bra i sig, men inriktningen viktig och liten effekt till Övertro på effekter av överföring till järnväg. 2) 74 tons lastfordon Kommentar: Bra, lastdrygare fordon ger lägre utsläpp. Begränsa inte införandet för mycket. Satsa också på längre/tyngre tåg och längre lastfordon. 3) Kustsjöfart Kommentar: Troligen liten effekt till Fokus måste vara på att identifiera vilket gods som kan utnyttja sjöfart med bibehållen transportkvalitet. Befintliga linjer från östkusthamnar till kontinenthamnar är i praktiken redan kustsjöfart idag. 4) Bränslebeskattning Kommentar: Ny princip tagen i riksdagen, höjs kontinuerligt med BNP. Huvudsakligen intäktskälla, måttlig styreffekt. Kostnadsökningarna oroar på sikt. 5) Vägslitageskatt Kommentar: troligt förslag mest intäktskälla, läggs ovanpå befintlig beskattning. Enligt direktiv är klimatpåverkan inte motiv! Möjligheten till differentiering används inte mycket. Fördyrande, kan slå mot industriregioner. Inte acceptabelt förslag.

27 Styrmedel för att uppnå klimatmål? MMB innehåller få konkreta förslag utöver målet och åtgärdsområdena. Centrala delar av åtgärdsområdena ligger utanför svenska riksdagens beslutskompetens (beror på EU:s syn på biobränslen, tempo i fordonsstandarder etc., världsmarknadspriset på olja) Enligt analyser som gjorts av Trafikverket m.fl. kan det krävas mycket långtgående skattehöjningar för att nå 2030-målet. Om suboptimering sker på just klimatmålet kan detta ge negativa effekter för industrins och handelns konkurrenskraft.

28 Slutsats Transporternas positiva värden i samhället måste tillåtas synas mer i politiken! EU har i huvudsak en rimlig transportpolitik på klimatområdet Sverige har inget att skämmas för och möjligheten att ytterligare gå före i utsläppsreduktioner måste vägas mot effekter på tillgänglighet, mobilitet, konkurrenskraft och jobb. Annars inget fossilfritt välfärdsland. Infrastrukturpolitiken går åt rätt håll men ännu långt till att hämta hem skulden från tidigare decennier. Ersätt MMB:s förslag med ett samverkansprojekt näringsliv-forskningmyndigheter enligt nollvisionsmodell med målet fossilfrihet Villkora i varje fall ett utsläppsmål 2030 med att nödvändiga beslut fattats i EU. Styrmedel och finansierande skatter har skilda motiv och bör inte blandas samman. Effekter av kostnadshöjningar på transporter måste analyseras bättre än hittills.

29 Tack för mig!