Färgliknelser i Litteraturbankens skönlitterära material. Bakgrund: Svenskan i Finland 15, 8-9 maj 2014 Pirjo Söderholm Östra Finlands universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Färgliknelser i Litteraturbankens skönlitterära material. Bakgrund: Svenskan i Finland 15, 8-9 maj 2014 Pirjo Söderholm Östra Finlands universitet"

Mattias Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Färgliknelser i Litteraturbankens skönlitterära material Svenskan i Finland 15, 8-9 maj 2014 Pirjo Söderholm Östra Finlands universitet 1 Bakgrund: Vi jämför gärna färgen hos det vi ser eller kanske tänker på med något: rosenröd, likblek, solgul, havsblå osv. (Se Söderholm 2013.) Färgsammansättningar med ett färgord som efterled är gärna tvådelade, ibland också tredelade men mera sällan. Färgsammansättningarna är ofta metaforiska och kan omskrivas med en liknelse: röd som en ros; blek som ett lik osv. 2

2 Det finns dock också fall, där förleden anger närmare orsak: rostsvart svart av rost. Sålunda är ordet ofta dubbeltydigt: månvit kan vara vit som månen eller vit av månens sken. (Lange 2002: 20.) 3 Syfte och frågeställningar: Min avsikt är att undersöka om prototypiska referenter används inte bara i färgsammansättningar utan också i färgliknelser i svensk skönlitteratur, dvs. Litteraturbanken i Språkbanken i Göteborg. Med färgliknelser avses typen röd som/lik blod, blå som himmeln. Det är typiskt för en människa att se färger, men sättet att namnge färger varierar (se bl.a. Berlin & Kay 1969). 4

) 3 Syfte och frågeställningar: Min avsikt är att undersöka om prototypiska referenter används inte bara i färgsammansättningar utan också i

3 Vid sidan av prototypiska referenter förekommer givetvis tillfälliga referenter både bland sammansättningar och bland liknelser. Det kan ändå antas att det prototypiska hos en färgreferent är så typiskt och allmänt att det förekommer både i form av metaforiska sammansättningar, såsom blodröd, himmelsblå, och i form av liknelser i språket. 5 Med hjälp av att studera liknelser med en konkret referent ur verkliga livet kan man dessutom undersöka hur långt prototypikaliteten hos en färg sträcker sig (jfr Philip 2006). Ex. Hvem är den unga sköna på nattsvart häst, [ ]. Han såg mot fönstren, men nu voro de svarta som natten utanför. Frågeställningar: Kommer det prototypiska i metaforiska färgsammansättningar till uttryck också i liknelser med färger? Vad är det som beskrivs med en färg och jämförs med hjälp av färgliknelser? 6

liknelser i språket. 5 Med hjälp av att studera liknelser med en konkret referent ur verkliga livet kan man dessutom undersöka hur långt prototypikaliteten hos en färg sträcker sig (jfr Philip 2006).

4 Material och metod: Litteraturbanken i Språkbanken vid Göteborgs universitet fungerar som material. Där har jag gjort sökningar med bl.a. följande sökord: röd, blå, grön, gul, vit och svart/som el. lik med sökprogrammet Korp. Alla böjningsformer av färgorden har medtagits. Tidigare undersökningar i finlandssvenskt och rikssvenskt tidningsmaterial och finlandssvensk skönlitteratur, nu i Litteraturbanken. Senare undersöks också färgsammansättningar i Litteraturbanken. 7 Teoretisk bakgrund: Rosch (1978) tankar om prototypiska effekter och Wierzbickas (1990, 1996) tankar om färgernas naturliga prototypikalitet ligger som teoretisk bakgrund till undersökningen. Nedan W.:s kategoriseringar: röd = blod; eld grön = växtligheten på marken; blad blå = himmel; vatten gul = solen vit = ljus som dagen; snö svart = mörk som natten 8

Tidigare undersökningar i finlandssvenskt och rikssvenskt tidningsmaterial och finlandssvensk skönlitteratur, nu i Litteraturbanken. Senare undersöks också färgsammansättningar i Litteraturbanken.

5 Dessa tankar har väckt livlig och kritisk diskussion i synnerhet kring Wierzbickas tanke om att man SER något mot en bakgrund, och ger uttryck åt det. Färgen är bara en egenskap hos det som man ser. Språkspecifika små skillnader: t.ex. i den finska och svenska kulturen är solen gul, medan den kan vara också röd i någon annan kultur. Biggam (2004: 31) anser i likhet med Wierzbicka att man måste ge eftergifter med tanke på sociala och miljömässiga skillnader i kategoriseringen av färger. 9 Resultat: Ungefärlig frekvensordning: vit, svart, röd, blå, gul, grön i färgliknelser i Litteraturbanken - vit, svart, röd och blå betraktas närmare här: de mest typiska och prototypiska referenterna för vit är ljus (som dagen) och snö, för svart natten och mörkret, för röd blod och eld och för blå himmel och vatten. 10

Biggam (2004: 31) anser i likhet med Wierzbicka att man måste ge eftergifter med tanke på sociala och miljömässiga skillnader i kategoriseringen av färger.

6 Vit som/lik Färgen vit brukar beskrivas som motsatsen till svart, dvs. vit innehåller mycket ljus. Detta framgår också i liknelserna där det finns belägg som vit som ljuset, dagen och dagens fullaste sken. Den övermäktigt frekventaste referenten är ändå snö med över 30 belägg och i många olika former: Kinderna bleknade, tills de blev vita som snö. eller Ser man allt detta en vacker vårafton, då fruktträden stå hvita som snöbollar, ej blott på bergen, utan längsåt alla vägar och stigar; [ ]. 11 På följande plats kommer mjölk, efterföljd av marmor och olika tygsorter, som lakan, lärft, bomull och ull. Av nämnda referenter kan största delen också stå som förled i en färgsammansättning: snövit, mjölkvit, marmorvit, kritvit och likvit, men kanske inte lakansvit eller lärftvit. Allmänt taget är färgliknelser med vit positiva och ljusa, jfr i Bibeln:»Se, dina synder, om än de äro röda som blod, skola bliva vita som snö», säger Herren! 12

Den övermäktigt frekventaste referenten är ändå snö med över 30 belägg och i många olika former: Kinderna bleknade, tills de blev vita som snö.

7 Svart som/lik Lika ljus som vit är, lika mörk är svart. Beläggen har stor variation i referenterna: svart som natten är mot förmodan inte den frekventaste liknelsen utan sot kommer på första plats, efterföljd av grav, bläck, natt, kol och beck. Alla dessa förekommer också som metaforer i Litt.banken utom gravsvart och dödssvart. 13 Den äldsta [dottern] var svart som den svarta jord, Den yngsta var hvit som den klara sol. Som känt brukar man traditionellt kategorisera människor på basis av hudfärgen i vita och svarta. Exemplet ovan är det enda belägget på en människa som beskrivs som vit i materialet, medan det förekommer flera vid färgen svart: svart som en tattare, tatterska, mor, morian, Nigritiens mö eller slavar. 14

beck. Alla dessa förekommer också som metaforer i Litt.banken utom gravsvart och dödssvart.

8 röd som/lik Vid färgen röd är det de prototypiska referenterna blod och eld som är de frekventaste också i liknelser: Men se din kind, den lågar röd som blod! och I kanterna av fälten lyste ännu åkervallmon röd, röd som eld i det gula. Vid röd är liknelsen ofta utbyggd med bestämningar: drypande blod, en dusch av blod, älgblod, oxblod och smärtans röda blod. 15 Det förekommer många olika referenter, såsom ros och övriga blommor, koraller, koppar, mönja, vin, rost osv. Och så blir han rund och röd som ett rönnbär!» och Mina ögon äro röda som mörtens och fodret i min rock är ruttet af svett; [ ]. Hon har en hy, hvit och röd som en ung flickas. 16

Vid röd är liknelsen ofta utbyggd med bestämningar: drypande blod, en dusch av blod, älgblod, oxblod och smärtans röda blod.

9 blå som/lik Ett fåtal belägg på färgliknelser med blå. Ex.: Ett hav av ljus slår emot honom; solen är ännu icke uppe; men blå som en nedfallen himmel ligger sjön och [...]. Här jämförs vattnet med himmeln, en prototypisk referent jämförs med en annan. I övrigt är det blommor, ögon, pärlor, hoppet och havet som har en blå färg som jämförs med himlens färg. 17 Övriga observationer: Största delen av de prototypiska referenterna för olika färger förekommer både som metaforer och som liknelser, dock inte alla. Om referenten i sig själv är en sammansättning bildas inte gärna en tredelad färgsammansättning av typ oxblodsröd. Liknelser ger möjlighet till fler bestämningar i strukturen: Men så skimrar det något vitt som en stråle från ett elektriskt ljus; [ ]. 18

17 Övriga observationer: Största delen av de prototypiska referenterna för olika färger förekommer både som metaforer och som liknelser, dock inte alla.

10 Färger kombineras i liknelser: Gubben satt där skär och vit som en nyfödd, sömnig och dum, storåt och smånickade, stirrade på Agnes och gäspade i servetten. Fru Judith, svart och vit som en nunna, med en nunnas tysta steg och tysta leende, men med brinnande, djärva, osläckliga ögon. Detta är Provence: svart och vitt som arlesiskornas dräkt. 19 Stilen i texterna med färgliknelser är ofta högtidlig och litterär, bara få humoristiska liknelser. Nedan ett par lite roligare exempel: Snusnäsduken vajade tungt och bedröfligt som fanan i ett sorgetåg, och den var dunkelt röd som en smutsig stoppsignal. Han blev röd som en tupp av ilska, han riste sin vita man, han kippade efter andan av hat och förakt. Hans [en pojkes] kinder voro fylliga, men egendomligt vita som starkt mjölade bullar. 20

19 Stilen i texterna med färgliknelser är ofta högtidlig och litterär, bara få humoristiska liknelser.

11 Vem/vad jämförs med vem/vad? I liknelser beskrivs allt mellan himmel och jord med en färgliknelse, men allra oftast är det fråga om människan och hennes yttre och också inre drag. Särskilt ansiktet och håret beskrivs med liknelser: hur man blir vit som snö eller mjölk eller röd som blod, pion eller eld i ansiktet. Hur håret är vitt som snö eller svart som kol. Hur anletet är skärt och vitt som en ynglings. Det sägs bl.a. att Ditt öga är en ädelsten, blå som safiren, [...]. 21 Sammanfattning: Något oväntat har vit och svart övermäktigt mest belägg på färgliknelser i L:banken, medan liknelser med gul och grön är fåtaliga. De prototypiska referenterna för primära färger ser ut att förekomma också i liknelser liksom i metaforiska sammansättningar, även om frekvenserna vid olika referenter inte fördelar sig likadant i dessa strukturer: svart som kol har endast ett fåtal belägg medan kolsvart har flest belägg i metaforiska färgsammansättningar. 22

Hur anletet är skärt och vitt som en ynglings. Det sägs bl.a. att Ditt öga är en ädelsten, blå som safiren, [...].

12 Liknelser ger möjlighet till att kombinera två olika färger utan att de egentligen blandas. Människan är det mest populära objektet, ofta är det unga, sköna kvinnor eller speciellt gamla människor vars yttre drag beskrivs med hjälp av färgliknelser. 23 Referenser: Litteraturbankens korpus i Språkbanken vid Göteborgs universitet Berlin, B. & Kay, P., Basic Color Terms. Their Universality and Evolution. Berkley, California: University of California Press. Biggam, C.P Prototypes and foci in the encoding of colour. Lange, S Om nya färgord i svenskan under och 1900-talet. Ordat 16. Göteborgs universitet. Philip, G Connotative meaning in English and Italian Colour-Word Metaphors. metaphorik.de 10/2006 Söderholm, P Prototypiska färgsammansättningar i skönlitterär finlandssvenska. I: Svenskan i Finland 14. Uleåborgs universitet. (under utg.) Wierzbicka, A.,1990. The meaning of color terms: semantics, culture, and cognition. Cognitive Linguistics (includes Cognitive Linguistic Bibliography). Volume 1, Issue 1, Pages , ISSN (Online) , ISSN (Print) , DOI: /cogl , October 2009 Wierzbicka, A., Semantics. Primes and universals. Oxford: Oxford University Press. 24

23 Referenser: Litteraturbankens korpus i Språkbanken vid Göteborgs universitet http://g3.spraakdata.gu.se Berlin, B. & Kay, P., 1969. Basic Color Terms. Their Universality and Evolution.

Relevanta dokument

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår