Makroekonomiska obalanser Finland 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makroekonomiska obalanser Finland 2014"

Transkript

1 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för ekonomi och finans Makroekonomiska obalanser Finland 214 ANGE PUBLIKATIONSNUMMER

2 TILLKÄNNAGIVANDEN Denna rapport har utarbetats inom generaldirektoratet för ekonomi och finans under ledning av Servaas Deroose, vice generaldirektör, samt István Pál Székely och Anne Bucher, direktörer. De flesta bidragen kommer från István Pál Székely, Laura Bardone, Michael Stierle, Dan Matei och Peeter Soidla. Andra medverkande är Jonas Fischer och Rafal Raciborski. Jan Kattevilder, Paolo Covelli och Laura Fernández Vilaseca har hjälpt till med statistiken. Synpunkter på rapporten mottas tacksamt och skickas med post eller e-post till Michael Stierle European Commission, DG ECFIN, Unit H3 149 Bruxelles/Brussel e-post: Rapporten avser situationen fram till den 25 februari 214. ii

3 Resultaten av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser Finland har fortsatta makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska åtgärder. Det är särskilt viktigt att man fortsätter att uppmärksamma de senaste årens svaga exportresultat, till följd av industriella omstruktureringar samt kostnadsfaktorer och andra faktorer som styr konkurrenskraften. Mer specifikt kan urholkningen av bytesbalansen förklaras av en kraftig importtillväxt före krisen och dämpad export därefter. Bytesbalansen har dock stabiliserats den senaste tiden och hållbarheten i betalningsbalansen ger inte anledning till oro. Landet har fortsatt att förlora marknadsandelar i snabb takt, trots återhämtningen i världshandeln. Finlands integrering i de globala värdekedjorna har haft betydelse för de försämrade exportresultaten, och den industriella omstruktureringen har ännu inte kunnat kompensera för de stora nedskärningarna inom elektroniksektorn och skogsindustrin. Ekonomins anpassningskapacitet begränsas i sin tur av låg produktivitet och lågt konkurrenstryck inom tjänstesektorn samt ökade kostnader på grund av en dynamisk lönetillväxt och hög energiintensitet. Exportörerna har alltså främst kunnat upprätthålla priskonkurrenskraften genom att komprimera vinstmarginalerna, vilket har begränsat deras förmåga att omvandla den höga innovationspotentialen till nya produkter. De icke kostnadsrelaterade faktorerna tycks förklara huvuddelen av den försämrade konkurrenskraften: ett begränsat antal stora exportföretag som säljer ett smalt produktutbud, en minskad exportbenägenhet hos småföretag samt mindre effektiva FoU-utgifter. Svaga investeringar, en krympande befolkning i arbetsför ålder och en betydande minskning av produktiviteten har i sin tur en negativ inverkan på den potentiella tillväxten. När det gäller de offentliga finanserna väntas det strukturella underskottet 214 hamna något över målet på medellång sikt, medan den offentliga skulden väntas öka till över 6 procent av BNP, delvis beroende på ogynnsam tillväxtdynamik. COM(214) 15 final,

4

5 Sammanfattning och slutsatser 9 1. Inledning Makroekonomisk utveckling Obalanser och risker Bytesbalans Huvudsakliga skeenden och förhållanden mellan sparande och investeringar Finansiell nettoställning mot utlandet och gränsöverskridande finansiella förbindelser Handelns resultat och Finlands integration i den globala värdekedjan Pris- och kostnadskonkurrenskraft Den nominella och den reala effektiva växelkursen Arbetskostnader Andra kostnadskomponenter och vinstmarginaler Konkurrenskraft på andra områden än priskonkurrensförmågan Politiska utmaningar 51 Referenser 53 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM 2.1. Arbetsmarknaden Skillnader i regional arbetslöshet, valda länder Arbetslöshetsgap mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare Deltidssysselsäättning som del av den totala sysselsättningen Nedbrytning av den externa ställningen (bytes- och kapitalbalans) Genomsnittligt årlig tillväxt för inhemsk efterfrågan på export och import av varor Bytesbalans, valda länder Bytesbalans, valda produkter Exportmarknadsandelar i valda länder (index) Bidrag till ökningen av exportmarknadsandelar 22 5

6 3.7. Energihandelsbalans, valda länder Finansiering av bytesbalansen Nedbrytning av ändringen av bytesbalansen (27 213) Nettoutlåning/-upplåning per sektor Sparande och investeringar per sektor Bruttoinvesteringar efter typ Investeringar (med undantag för byggande), valda länder Nedbrytning av nettoutlandsställningen Nedbrytning av nettoutlandsställningens ändringstakt Nettoutlandsställning per sektor Den geografiska och sektoriella sammansättningen av varuexportens nominella ändringstakt Varuexportens destinationer (211), valda länder Varuexportens sammansättning (löpande priser) Andelar av export och import av varor i Bric-länderna Andel högteknologisk export, valda länder Lågteknologisk export, valda länder (index) Högteknologisk export per bransch Export som inte är IKT, i värde, valda länder (index) Tjänsteexport i värde, valda länder (index) Omsättning inom tillverkningsindustrin för dotterbolag utomlands, valda länder Omsättning inom pappers- och elektronikindustrierna (inhemska och utländska dotterbolag) Nominell effektiv växelkurs i valda länder (index) Real effektiv växelkurs i Finland (index) Real effektiv växelkurs baserad på enhetsarbetskostnad respektive exportpriser, valda länder (index) Ändring av den reala effektiva växelkursen: uppgifter i förhållande till varor (kumulativ %- förändring 2 211) Enhetsarbetskostnader, valda länder (index) Genomsnittlig enhetsarbetskostnad, reallön och produktivitet, valda länder ULC by sector (index) Prisindex för bruttoförädlingsvärde i sektorer som är exponerade för internationell handel i valda länder Prisnivåer för hushållens slutliga konsumtion (212, EU27=1) i valda länder Andel lågavlönade i valda länder Bruttoförädlingsvärde inom tillverkningsindustrin (index) Bruttoförädlingsvärde inom elektronikindustrin (index) Arbetskraftskostnader i förhållande till förädlingsvärdet i valda länder (index) Arbetskraftkostnadsindex inom tillverkningsindustrin i valda länder Kostnadsstrukturen i tillverkningsindustrin i % av produktionsvärdet (baspriser, 21) Insatsförbrukningsdeflatorer inom tillverkningsindustrin i valda länder (index) 45 6

7 3.44. Produktionsdeflatorer inom tillverkningsindustrin i valda länder (index) Vinstmarginaler i icke-finansiella företag (i % av förädlingsvärdet) Rörelseöverskott brutto i valda länder Rörelseöverskott brutto inom viktiga sektorer Räntabilitet på investerat kapital (medianer i heldragna linjer, kvartiler i streckade linjer) Räntabilitet på investerat kapital per sektor (medianer) Uppdelning av handelsbalansen Globalt konkurrenskraftsindex Allokeringseffektivitet per sektor Koncentration och diversifiering (211) Exportfördelning efter företagsstorlek (211) i valda länder Nettoinvesteringsnivå per sektor Nettoinvestetingsnivå (medianer heldragna linjer, kvartiler streckade linjer) Utgående stock av direktinvesteringar per sektor Ingående stock av direktinvesteringar per sektor Ökning av triadiska patent under i valda länder 52 FÖRTECKNING ÖVER RUTOR 3.1. POTENTIELL TILLVÄXT OCH TOTAL FAKTORPRODUKTIVITET I FINLAND FINLAND I DE GLOBALA VÄRDEKEDJORNA BESTÄMNINGSFAKTORER FÖR EXPORT I FINLAND NEDBRYTNING AV ENHETSARBETSKOSTNADEN I KOSTNADS- OCH PRISKOMPONENTER FINLANDS NYA ARBETSMARKNADSAVTAL ENERGIKOSTNADER I FINLAND STATLIGT STÖD TILL FÖRETAGSUTVECKLING OCH FoU I FINLAND 52 7

8

9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Kommissionen konstaterade i april 213 att Finland hade drabbats av makroekonomiska obalanser, särskilt när det gäller konkurrenskraftutvecklingen. I sin rapport om förvarningsmekanismen från den 13 november 213 drog kommissionen slutsatsen, också med hänsyn till att en obalans hade konstaterats i april, att det är lämpligt att fortsätta att granska om obalanser kvarstår eller har rättats till. I denna fördjupade granskning görs därför en ekonomisk analys av den finska ekonomin enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. De viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av denna analys är följande: Finlands utsikter på medellång sikt är fortfarande dämpade. Den fortsatta försämringen av exporten försvårar återhämtningen, medan den potentiella tillväxten begränsas av en svag investeringsaktivitet, en minskande befolkning i arbetsför ålder och en betydande minskning av produktiviteten. Denna utveckling inverkar också negativt på statsskulden, trots de finanspolitiska korrigeringsåtgärder som vidtagits. Positivt är att finansmarknadernas förtroende för ekonomin fortfarande är opåverkat och finansieringskostnaderna låga. Eftersom den industriella omstruktureringen ännu inte har kompenserat de omfattande nedskärningarna inom elektronik- och skogsbrukssektorerna förefaller urholkningen av Finlands externa ställning vara strukturell. En hög importtillväxt före krisen och dämpad export därefter förklarar Finlands försämrade externa balans. Även om Finlands internationella konkurrenskraft fortfarande tillhör de främsta i världen är exporten cirka en femtedel lägre än 28, trots återhämtningen i världshandeln, och landet fortsätter att förlora marknadsandelar i snabb takt. Dessa skeenden visar att Finland hittills har haft svårt att svara på de strukturella chockerna inom exportsektorerna. Finlands integration i de globala värdekedjorna har också spelat en roll för de försämrade exportresultaten, samtidigt som ekonomin skulle ha goda möjligheter att dra fördel av integrationen. För att få tillgång till de globala marknaderna och uppnå effektivitetsvinster har de finska multinationella företagen satsat på direktinvesteringar i utlandet snarare än på export, och därigenom delvis ersatt inhemska investeringar med investeringar i utlandet. Detta medför höga anpassningskostnader, men fördelarna med en integration i de globala värdekedjorna ses i exportens ökande innehåll av inhemskt förädlingsvärde. Kvalificerad arbetskraft, stora FoU-utgifter och en effektiv aktiv arbetsmarknadspolitik kan bidra till att minimera anpassningskostnaderna och utnyttja fördelarna med denna oundvikliga process. Ekonomins förmåga till omorientering begränsas av stigande kostnader, som har lett till lägre lönsamhet och investeringar. Under de senaste åren har de finska exportörerna kunnat upprätthålla sin prismässiga konkurrenskraft främst genom att minska sina vinstmarginaler. Medan priserna avgörs av konkurrensen på de globala marknaderna har de inhemska kostnaderna ökat till följd av en dynamisk lönetillväxt och hög energiintensitet. Lönsamheten har inte återställts efter krisen, vilket begränsar kapaciteten och incitamenten att omsätta den höga innovationspotentialen i nya säljbara produkter. Den försämrade konkurrenskraften beror främst på icke kostnadsrelaterade faktorer. Geografiska faktorer och faktorer som rör produktmixen kan inte helt förklara den snabba förlusten av exportmarknadsandelar. Ett begränsat antal stora exportföretag som säljer ett smalt produktsortiment samt de finska småföretagens ovilja att exportera leder till sämre handelsresultat. Nedgången för den finska IKT-sektorn väcker farhågor om FoU-investeringarnas utveckling och den totala faktorproduktiviteten. Till de underliggande orsakerna hör också den begränsade allokeringseffektiviteten i icke-exporterande sektorer samt mindre effektiva FoU-utgifter. Kostnadsfaktorer spelar också roll, med tanke på Finlands omställning från en specialisering på avancerad teknik till en inriktning på mer priskänsliga mellanprodukter. 9

10 Utvecklingen av hushållens skuldsättning är fortfarande en källa till oro, även om det inte förefaller finnas något omedelbart behov av skuldsanering. Hushållens skuldsättning har ökat stadigt under det senaste årtiondet. Den ligger dock långt under de ohållbara nivåer som observerats i andra europeiska länder. Antalet fall av överskuldsättning är fortfarande ganska lågt, men utvecklingen på bolånemarknaden behöver följas noggrant. I den fördjupade granskningen diskuteras även de politiska utmaningar som följer av denna utveckling och möjliga framtida vägar. Ett antal faktorer kan beaktas: Arbetsmarknadens anpassningsförmåga när det gäller att absorbera chocker skulle kunna stärkas. Ytterligare åtgärder har aviserats för att uppnå produktivitetsökningar i den offentliga sektorn för att underlätta omplacering av arbetstagare till mer produktiva sektorer. För att motverka att arbetskraften minskar till följd av åldrandet krävs det att ungdomar, långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare aktiveras, att den faktiska och lagstadgade pensionsåldern höjs och att deltidsarbete uppmuntras. Efter den löneöverenskommelse som arbetsmarknadens parter nådde och som avsevärt begränsar löneökningarna fram till åtminstone skulle arbetsmarknadens parter kunna fortsätta att sträva efter att ta hänsyn till den sektoriella och lokala produktivitetstillväxten i kollektivavtal och på ett verkningsfullt sätt hejda ökande arbetskostnader. Avreglering och rättvisare konkurrensvillkor skulle förebygga en ytterligare försämring av konkurrenskraften. Åtgärder som syftar till att främja konkurrens och avreglering, särskilt i mindre internationellt exponerade tjänstesektorer, skulle kunna begränsa prisökningarna även för insatsvaror, förbättra produktiviteten och mildra effekterna av den pågående omstruktureringen inom traditionella industrier. Ett ytterligare fokus på energieffektivisering skulle ha en positiv inverkan på Finlands kostnadsmässiga konkurrenskraft och handelsbalans. Åtgärder som syftar till att främja energieffektivitet förbättrar industrins konkurrensläge eftersom de leder till lägre kostnader för insatsvaror. Exportpotentialen skulle kunna stärkas genom skräddarsytt stöd till internationalisering av småföretag och ett bättre utnyttjande av landets höga FoU-intensitet. Kraftfullare insatser krävs särskilt i fråga om ytterligare stöd till kluster mellan multinationella företag och inhemska innovativa företag. Med tanke på det stora antal myndigheter och system som är kopplade till finansiering av affärsutveckling vore det nyttigt med en översyn av deras ändamålsenlighet. Finlands höga FoUintensitet skulle på ett effektivare sätt kunna omsättas i nya produkter och nya arbetstillfällen, samtidigt som den statliga FoU-finansieringen skulle kunna inriktas på att öka spridningseffekterna av FoU. 1

11 1. INLEDNING Den 13 november 213 lade Europeiska kommissionen fram sin tredje rapport om förvarningsmekanismen i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Förvarningsmekanismen fungerar som en inledande granskning som ska klargöra vilka medlemsstater som kräver en fördjupad granskning för att fastställa om obalanser föreligger eller riskerar att uppstå. Enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/211 ska man i dessa landsspecifika fördjupade granskningar undersöka den makroekonomiska utvecklingens art, ursprung och allvar i det berörda landet och om den utgör eller kan leda till obalanser. Utifrån denna analys kommer kommissionen att fastställa om den anser att det föreligger en obalans i lagstiftningens mening och vilken typ av uppföljning den kommer att rekommendera rådet. Detta är den tredje fördjupade granskningen av Finland. Föregående fördjupade granskning offentliggjordes den 1 april 213, och slutsatsen då var att Finland hade makroekonomiska obalanser, särskilt när det gäller utvecklingen av konkurrenskraften. Sammantaget anser kommissionen, också med hänsyn till att obalanser konstaterades i maj, att det är lämpligt att i förvarningsmekanismen fortsätta att granska om obalanser kvarstår eller har rättats till. I denna fördjupade granskning görs i detta syfte en övergripande bedömning av den finska ekonomin inom ramen för övervakningen vid förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Mot denna bakgrund presenteras i avsnitt 2 en överblick av den makroekonomiska utvecklingen, medan avsnitt 3 behandlar de viktigaste obalanserna och tillhörande risker. I avsnitt 4 diskuteras policyfrågor. 11

12

13 2. MAKROEKONOMISK UTVECKLING En osäker återhämtning Den finska ekonomin kämpar fortfarande med att ta sig ur krisen eftersom den återhämtning som nyligen skett har visat sig vara relativt begränsad. Efter en inledande återhämtning gick ekonomin igenom en recession innan den återgick till en måttlig tillväxt under andra kvartalet 213. En mer kraftfull återhämtning i slutet av 213 hindrades av stagnerande privatkonsumtion, ett dämpat förtroende, sjunkande investeringar och en exporttillväxt som var lägre än väntat. Produktionen ligger fortfarande under den nivå som gällde före krisen med ett produktionsgap på -2,4 % av BNP 213. Den fortsatta försämringen av exporten försvårar återhämtningen. Den kraftiga nedgången inom Finlands traditionella industrier (dvs. elektronik- och pappersindustrierna) bidrar till landets svaga exportresultat. Det faktum att den finska exporten domineras av investeringsvaror och mellanprodukter innebär dessutom att den är utsatt för den globala efterfrågans mest cykliska komponenter. En översyn av konkurrenskraften i fråga om priser och kostnader visar att ökade arbetskraftskostnader och sjunkande exportpriser också bidrar till att förklara denna utveckling. Exporten är fortfarande cirka en femtedel lägre än före krisen och den var fortsatt svag under 213 med högfrekventa indikatorer som tyder på att detta övergripande dåliga resultat inte kommer att förbättras. Den privata konsumtionen, som har varit den viktigaste drivkraften bakom tillväxten sedan 21, har tappat fart på grund av en sviktande inkomstökning. I motsats till tidigare år förväntas konsumtionen inte lämna något positivt bidrag till tillväxten 213. I början av 213 höjdes momsen med en procentenhet och inkomstskatten höjdes också. Minskande sysselsättning, sämre utsikter till löneökningar och höjda skatter gör att konsumenternas förtroende dämpas. Den minskade konsumtionen uppvägdes endast delvis av en minskning av hushållens sparande. Konsumenterna har blivit försiktiga och senarelägger inköp av varaktiga varor. Det är mest uppenbart när det gäller bilförsäljningen, som låg på en exceptionellt låg nivå 213. Utlåningen till hushållen fortsatte att växa och hushållens skuldsättning steg till 16 % av den disponibla inkomsten, vilket dock inte bidrog mycket till att stödja den totala efterfrågan. Framöver förväntas den privata konsumtionen åter börja öka, men i långsammare takt än före krisen. Som på andra håll i Europa har investeringarna också stannat upp på grund av företagens låga förtroende som är en följd av svaga ekonomiska utsikter. De fasta bruttoinvesteringarna minskade 212 och beräknas ha minskat ytterligare under 213. Minskningen berör alla sektor (byggsektorn samt maskin- och utrustningssektorn), samtidigt som investeringarna utanför byggbranschen är låga jämfört med jämförbara länder. Det kastar en skugga även över den potentiella tillväxten. Efter att länge legat kvar på tidigare nivåer har inflationen minskat under hela 213 till följd av den svaga ekonomin och sjunkande energipriser. På grund av lönetröghet och stigande energipriser i kombination med ekonomins stora energiintensitet låg inflationen på högre nivåer i Finland än i andra länder i euroområdet. Trots momshöjningen 213 och ytterligare skattehöjningar under 214 minskade HIKP-inflationen till 2,2 % år 213 och förväntas sjunka ytterligare under Under 213 berodde denna utveckling till stor del på sjunkande energipriser, medan ett fortsatt negativt produktionsgap och lägre löneökningar förväntas ytterligare dämpa inflationen under Efter en stadig försämring håller bytesbalansen på att stabiliseras. Översynen av bytesbalansens komponenter i avsnitt 3 visar att flera strukturella faktorer förefaller ha spelat en betydande roll i den fortsatta försvagningen av Finlands externa ställning mellan 22 och 211. Bytesbalansen beräknas ha stabiliserats ytterligare under 213 (-,2 % av BNP), eftersom en nedgång av importvolymstillväxten förväntas mer än väl ha uppvägt en uppmjukning av exportdynamiken. Eftersom konsumtionen och investeringarna förväntas vara fortsatt svaga beräknas handelsbalansen vara nära noll år 215. Produktionens och arbetsmarknadens utveckling hämmar den finanspolitiska utvecklingen, trots de avsevärda korrigeringsåtgärderna. Den låga tillväxten under 213 återspeglas i de automatiska 13

14 2. Makroekonomisk utveckling stabilisatorernas inverkan och ger en beräknad försvagning av de offentliga finanserna med,6 procentenheter. Budgetunderskottet hamnar därför på -2,4 % av BNP. Det kommer dock att öka marginellt under 214, till stor del till följd av minskade intäkter mot bakgrund av de svaga tillväxtutsikterna. På grundval av denna utveckling beräknas den offentliga skulden nå 6,4 % av BNP år 214 och de dämpade tillväxtutsikterna kan göra det svårare att vända skuldutvecklingen på medellång sikt. Arbetsmarknaden är ganska krisens början stabil sedan Den finska arbetsmarknaden har gett relativt goda resultat under krisen mot bakgrund av ekonomins pågående omstrukturering (diagram 2.1). Den (säsongsjusterade) arbetslösheten låg på 8,1 % i juni 213, vilket är under EU-genomsnittet på 11 %, men något över Sveriges och Danmarks nivå. Under perioden steg arbetslösheten i Finland med endast 1,3 procentenheter, dvs. bland de lägsta ökningarna i EU, medan sysselsättningsgraden var den sjunde högsta i EU (212). På samma sätt har andelen ungdomar och långtidsarbetslösa i det totala antalet arbetslösa ökat måttligt i förhållande till de nivåer som gällde före krisen. ( 1 ) Om man tittar på förhållandet mellan arbetslöshet och lediga platser tycks Finland röra sig längs samma Beveridgekurvan( 2 ) som före krisen, vilket tyder på en stabil underliggande matchningsdynamik på arbetsmarknaden. När det gäller lagstiftningen om anställningsskydd förefaller indikatorn för hur strikta de bestämmelser är som reglerar anställning ( 1 ) Enligt det finska arbets- och näringsministeriet beror den växande arbetslösheten i Finland främst på längre arbetslöshetsperioder snarare än på ett större antal arbetslösa. Finland, Sverige och Danmark är dock de länder som har de kortaste genomsnittliga arbetslöshetsperioderna i EU, med stöd av de relativt stora och ökande belopp som spenderas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder. ( 2 ) Beveridgekurvan är den grafiska framställningen av förhållandet mellan arbetslöshet och vakansgraden (antalet lediga platser uttryckt som andel av arbetskraften). Den har lediga platser på den vertikala axeln och arbetslöshet på den horisontella axeln, och sluttar nedåt, eftersom en högre arbetslöshet normalt hänger samman med ett mindre antal lediga platser (för en ingående beskrivning av analysen och dess metodik, se rapporten Labour market developments in Europe 213.) och uppsägning i Finland ligga i linje med jämförbara länder i regionen.( 3 ) % Diagram 2.1: Arbetsmarknaden Arbetsmarknadsdeltagande (rhs) Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Andel ungd.som är arbetsl./sakn. utb. pl. Långtidsarbetslöshet Vid en mer ingående granskning av den finska arbetsmarknaden ser man dock vissa brister. Skillnaderna mellan de regionala arbetslöshetsnivåerna i Finland ökade markant under krisen och nådde en nivå som var högre än i något annat jämförbart land (diagram 2.2). Arbetslösheten bland lågutbildade arbetstagare har också ökat, vilket har lett till att skillnaden mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare är bland de största i regionen, medan antalet deltidsanställda ligger kvar på avsevärt lägre nivåer (diagram ). Denna utveckling tyder på att den finska arbetsmarknadens förmåga att anpassa sig till den pågående omstruktureringen inom de traditionella branscherna kan vara ganska begränsad. ( 3 ) Även om reglerna om kollektiva uppsägningar är svaga och det inte finns några avgångsvederlag i Finland, överstiger skyddet mot individuell uppsägning av fast anställda OECD-genomsnittet (indikatorn ligger nära Frankrike och Sverige, men betydligt högre än Danmark). Om man dessutom tar hänsyn till visstidsanställningar (som är vanliga i Finland) och arbete för bemanningsföretag motsvarar reglerna OECD-genomsnittet. (OECD, 213) %

15 2. Makroekonomisk utveckling Diagram 2.2: Skillnader i regional arbetslöshet, valda länder Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Källa: Kommisionens avdelningar, LAF-databasen Andelen äldre i befolkningen ökar snabbare än i andra EU-länder, vilket påverkar utbudet av arbetskraft. För närvarande råder det brist på arbetskraft främst inom yrken i den offentliga sektorn såsom hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare, specialpedagoger etc. Det råder också brist på entreprenörer, men inga brister rapporteras för yrken inom industrin.( 4 ) Dock väntas företagen börja lida brist på arbetskraft inom en nära framtid, eftersom antalet personer i arbetsför ålder väntas sjunka från och med 213 till följd av befolkningens åldrande. Detta skulle i sin tur kunna påverka löneutvecklingen och produktiviteten pps. Diagram 2.3: Arbetslöshetsgap mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Diagram 2.4: Deltidssysselsättning som del av den totala sysselsättningen % av total sysselsättning Q3 Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Tillväxtutsikterna är fortsatt dämpade Tillväxten väntas inte återvända före 215. Det beräknas att ekonomin under 213 krympte med 1,5 %, vilket enligt beräkningarna kommer att följas av en svag återhämtning på,2 % år 214, och därefter en ökning till 1,3 % år 215. Detta förutsätter att nettoexporten understöds av världsekonomins gradvisa återhämtning och att investeringarna ökar i takt med att osäkerheten minskar, samtidigt som exporten fortsatt påverkas av omstruktureringen av den exportinriktade industrin. Såväl den ihållande arbetslösheten som lägre lönehöjningar kommer att hämma privatkonsumtionen. På den positiva sidan kan nämnas att kreditvillkoren är fortsatt förmånliga och att efterfrågan inte begränsas av minskad skuldsättning. Efterfrågan på lån kan alltså komma att stiga om förtroendet ökar igen. De huvudsakliga riskerna ligger i att det går sämre för omvärlden än väntat samt i den inhemska politiska osäkerheten och den pågående industriella omstruktureringen. Riskerna för den framtida utvecklingen är väl balanserade och hänger bland annat samman med omvärlden och framtida finanspolitiska val. Den industriella omstruktureringen kan också befinna sig en mer avancerad fas än vad man för närvarande tror och kan leda till snabbare tillväxt än väntat, också tack vare arbetsmarknadsparternas avtal om måttliga löneökningar. Omvänt kan ( 4 ) Arbets- och näringsministeriet i Finland på grundval av Ammattibarometri III/213 som innehåller uppgifter om arbetsmarknaden för över 2 yrken. 15

16 2. Makroekonomisk utveckling förlusterna av exportandelar bli större än väntat eftersom Finlands traditionella industrier utsätts för strukturella utmaningar och konkurrens. skulle minska riskerna med hushållens finansiella situation. Det verkar inte finnas något omedelbart behov av skuldsanering inom den privata sektorn. Efter en mindre nedgång 211 nådde den privata sektorns skuldsättning en ny topp på 158 % av BNP år 212, men riskerna tycks vara begränsade. Icke-finansiella företag står för nästan två tredjedelar av de privata skulderna och återstoden innehas av hushåll. Med tanke på att företagen för närvarande är nettolångivare till den övriga ekonomin, är tillgången till finansiering fortfarande god och på en aggregerad nivå förefaller det inte finnas något omedelbart behov av skuldsanering. Som påpekades i den tidigare fördjupade granskningen speglar ökningen av de icke-finansiella företagens skulder potentiellt ett ökat intresse för lån i samband med de historiskt låga räntorna samt gränsöverskridande koncerninterna lån och det faktum att multinationella företag koncentrerar en del av sin skuld i Finland. Finansmarknaderna förtroende för den finländska ekonomin är hittills orubbat och finansieringskostnaderna är fortsatt låga för låntagare. Även om hushållens skuldsättning fortfarande ligger under de ohållbara nivåer som iakttogs i vissa andra EU-länder i början av krisen har den ökat stadigt sedan 21. Hushållens skuldsättning har ökat stadigt från 62 % av den disponibla inkomsten år 21 till 16 % år 212, vilket är något lägre än genomsnittet i EU. Med tanke på de faktorer som begränsar utbudet av bostäder, t.ex. svag byggverksamhet och relativ brist på mark, skulle den ökande efterfrågan på bostäder kunna utöva ett överhettningstryck på priserna på medellång sikt och leda till ytterligare ökningar av hushållens skuldsättning. Dessutom kan de samlade uppgifterna om priser dölja regionala skillnader, eftersom priserna steg mest i Helsingforsområdet. Även med hänsyn till hushållens relativt låga överskuldsättningsgrad vad gäller bostäder, förväntas inte någon plötslig minskning av skuldsättningen inom en nära framtid, men utvecklingen på hypoteksmarknaden behöver följas noggrant, särskilt med tanke på en potentiell ökning av bolåneräntorna. Åtgärder för att begränsa ökningen av hushållens skuldsättning 16

17 2. Makroekonomisk utveckling Tabell X: Prognos Centrala ekonomiska, finansiella och sociala indikatorer - Finland Real BNP (på årsbasis) Privat konsumtion (på årsbasis) Offentlig konsumtion (på årsbasis) Fast bruttoinvestering (på årsbasis) Export av varor och tjänster (på årsbasis) Import av varor och tjänster (på årsbasis) Produktionsgap Bidrag till BNP-tillväxt: Inhemsk efterfrågan (på årsbasis) Lager (på årsbasis) Nettoexport (på årsbasis) Bytesbalans (betalningsbalans) (% av BNP) Handelsbalans (% av BNP), betalningsbalans Handelsindex för varor och tjänster (på årsbasis) Nettoutlandsställning (% av BNP) Nettoutlandsskuld (% av BNP) Bruttoutlandsskuld (% av BNP) Exportresultat jämfört med de mest utvecklade länderna (5 år, förändring i %) Exportmarknadsandel, varor och tjänster (%) Hushållens sparande (nettosparande i procent av disponibel nettoinkomst) Privat kreditflöde (konsoliderat, % av BNP) Den privata sektorns skuldsättning, konsoliderad (% av BNP) Deflaterat husprisindex (på årsbasis) Bostadsinvesteringar (% av BNP) Finanssektorns samlade skulder, ej konsoliderade (på årsbasis) Kapitaltäckningskvot för primärkapital (1) Total kapitaltäckningsgrad (2) Brutto osäkra och nödlidande lån (% av totala skuldinstrument och totala lån och förskott) (2) Sysselsättning, personer (på årsbasis) Arbetslöshet Långtidsarbetslöshet (% av den aktiva befolkningen) Ungdomsarbetslöshet (% av den aktiva befolkningen i samma åldersgrupp) Arbetsmarknadsdeltagande (15-64 år) Ungdomar som inte är sysselsatta eller i utbildning (% av den totala befolkningen) Personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning (% av den totala befolkningen) Personer som löper risk för fattigdom (% av den totala befolkningen) Allvarlig materiell fattigdom (% av den totala befolkningen) Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet (% av den totala befolkningen) BNP-deflator (på årsbasis) Harmoniserat konsumentprisindex (på årsbasis) Nominell ersättning per anställd (på årsbasis) Arbetsproduktivitet (real, per anställd, på årsbasis) Enhetsarbetskostnad (hela ekonomin, på årsbasis) Real enhetsarbetskostnad (på årsbasis) Real effektiv växelkurs (enhetsarbetskostnader, på årsbasis) Real effektiv växelkurs (HIKP, på årsbasis) Saldot i de offentliga finanserna (% av BNP) Strukturellt saldo i de offentliga finanserna (% av BNP) Offentlig bruttoskuld (% av BNP) (1) inhemska bankkoncerner och fristående banker. (2) inhemska bankkoncerner och fristående banker, utlandskontrollerade (EU och icke-eu) dotterbolag och utlandskontrollerade (EU och icke-eu) filialer. Källa: Eurostat, ECB, AMECO. 17

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Landsrapport Sverige 2016

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Landsrapport Sverige 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.216 SWD(216) 95 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Landsrapport Sverige 216 Med en fördjupad granskning rörande förebyggande och korrigering av

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER -experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.215 SWD(215) 45 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Landsrapport för Finland 215 inklusive en fördjupad granskning av åtgärderna för att förebygga

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2015 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt n granskning av ny statistik, CB-experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar och

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Bytesbalansen visade ett svagt överskott under tredje kvartalet, varuimporten pekade nedåt Korrigering 7.1.2015. De korrigerade punkterna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte 14.-15. november 2013 Danmark Nyckeltal för Island Folkmängd 325.010 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 3,5 % Arbetslöshet 4,8 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer