Makroekonomiska obalanser Finland 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makroekonomiska obalanser Finland 2014"

Transkript

1 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för ekonomi och finans Makroekonomiska obalanser Finland 214 ANGE PUBLIKATIONSNUMMER

2 TILLKÄNNAGIVANDEN Denna rapport har utarbetats inom generaldirektoratet för ekonomi och finans under ledning av Servaas Deroose, vice generaldirektör, samt István Pál Székely och Anne Bucher, direktörer. De flesta bidragen kommer från István Pál Székely, Laura Bardone, Michael Stierle, Dan Matei och Peeter Soidla. Andra medverkande är Jonas Fischer och Rafal Raciborski. Jan Kattevilder, Paolo Covelli och Laura Fernández Vilaseca har hjälpt till med statistiken. Synpunkter på rapporten mottas tacksamt och skickas med post eller e-post till Michael Stierle European Commission, DG ECFIN, Unit H3 149 Bruxelles/Brussel e-post: Rapporten avser situationen fram till den 25 februari 214. ii

3 Resultaten av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser Finland har fortsatta makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska åtgärder. Det är särskilt viktigt att man fortsätter att uppmärksamma de senaste årens svaga exportresultat, till följd av industriella omstruktureringar samt kostnadsfaktorer och andra faktorer som styr konkurrenskraften. Mer specifikt kan urholkningen av bytesbalansen förklaras av en kraftig importtillväxt före krisen och dämpad export därefter. Bytesbalansen har dock stabiliserats den senaste tiden och hållbarheten i betalningsbalansen ger inte anledning till oro. Landet har fortsatt att förlora marknadsandelar i snabb takt, trots återhämtningen i världshandeln. Finlands integrering i de globala värdekedjorna har haft betydelse för de försämrade exportresultaten, och den industriella omstruktureringen har ännu inte kunnat kompensera för de stora nedskärningarna inom elektroniksektorn och skogsindustrin. Ekonomins anpassningskapacitet begränsas i sin tur av låg produktivitet och lågt konkurrenstryck inom tjänstesektorn samt ökade kostnader på grund av en dynamisk lönetillväxt och hög energiintensitet. Exportörerna har alltså främst kunnat upprätthålla priskonkurrenskraften genom att komprimera vinstmarginalerna, vilket har begränsat deras förmåga att omvandla den höga innovationspotentialen till nya produkter. De icke kostnadsrelaterade faktorerna tycks förklara huvuddelen av den försämrade konkurrenskraften: ett begränsat antal stora exportföretag som säljer ett smalt produktutbud, en minskad exportbenägenhet hos småföretag samt mindre effektiva FoU-utgifter. Svaga investeringar, en krympande befolkning i arbetsför ålder och en betydande minskning av produktiviteten har i sin tur en negativ inverkan på den potentiella tillväxten. När det gäller de offentliga finanserna väntas det strukturella underskottet 214 hamna något över målet på medellång sikt, medan den offentliga skulden väntas öka till över 6 procent av BNP, delvis beroende på ogynnsam tillväxtdynamik. COM(214) 15 final,

4

5 Sammanfattning och slutsatser 9 1. Inledning Makroekonomisk utveckling Obalanser och risker Bytesbalans Huvudsakliga skeenden och förhållanden mellan sparande och investeringar Finansiell nettoställning mot utlandet och gränsöverskridande finansiella förbindelser Handelns resultat och Finlands integration i den globala värdekedjan Pris- och kostnadskonkurrenskraft Den nominella och den reala effektiva växelkursen Arbetskostnader Andra kostnadskomponenter och vinstmarginaler Konkurrenskraft på andra områden än priskonkurrensförmågan Politiska utmaningar 51 Referenser 53 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM 2.1. Arbetsmarknaden Skillnader i regional arbetslöshet, valda länder Arbetslöshetsgap mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare Deltidssysselsäättning som del av den totala sysselsättningen Nedbrytning av den externa ställningen (bytes- och kapitalbalans) Genomsnittligt årlig tillväxt för inhemsk efterfrågan på export och import av varor Bytesbalans, valda länder Bytesbalans, valda produkter Exportmarknadsandelar i valda länder (index) Bidrag till ökningen av exportmarknadsandelar 22 5

6 3.7. Energihandelsbalans, valda länder Finansiering av bytesbalansen Nedbrytning av ändringen av bytesbalansen (27 213) Nettoutlåning/-upplåning per sektor Sparande och investeringar per sektor Bruttoinvesteringar efter typ Investeringar (med undantag för byggande), valda länder Nedbrytning av nettoutlandsställningen Nedbrytning av nettoutlandsställningens ändringstakt Nettoutlandsställning per sektor Den geografiska och sektoriella sammansättningen av varuexportens nominella ändringstakt Varuexportens destinationer (211), valda länder Varuexportens sammansättning (löpande priser) Andelar av export och import av varor i Bric-länderna Andel högteknologisk export, valda länder Lågteknologisk export, valda länder (index) Högteknologisk export per bransch Export som inte är IKT, i värde, valda länder (index) Tjänsteexport i värde, valda länder (index) Omsättning inom tillverkningsindustrin för dotterbolag utomlands, valda länder Omsättning inom pappers- och elektronikindustrierna (inhemska och utländska dotterbolag) Nominell effektiv växelkurs i valda länder (index) Real effektiv växelkurs i Finland (index) Real effektiv växelkurs baserad på enhetsarbetskostnad respektive exportpriser, valda länder (index) Ändring av den reala effektiva växelkursen: uppgifter i förhållande till varor (kumulativ %- förändring 2 211) Enhetsarbetskostnader, valda länder (index) Genomsnittlig enhetsarbetskostnad, reallön och produktivitet, valda länder ULC by sector (index) Prisindex för bruttoförädlingsvärde i sektorer som är exponerade för internationell handel i valda länder Prisnivåer för hushållens slutliga konsumtion (212, EU27=1) i valda länder Andel lågavlönade i valda länder Bruttoförädlingsvärde inom tillverkningsindustrin (index) Bruttoförädlingsvärde inom elektronikindustrin (index) Arbetskraftskostnader i förhållande till förädlingsvärdet i valda länder (index) Arbetskraftkostnadsindex inom tillverkningsindustrin i valda länder Kostnadsstrukturen i tillverkningsindustrin i % av produktionsvärdet (baspriser, 21) Insatsförbrukningsdeflatorer inom tillverkningsindustrin i valda länder (index) 45 6

7 3.44. Produktionsdeflatorer inom tillverkningsindustrin i valda länder (index) Vinstmarginaler i icke-finansiella företag (i % av förädlingsvärdet) Rörelseöverskott brutto i valda länder Rörelseöverskott brutto inom viktiga sektorer Räntabilitet på investerat kapital (medianer i heldragna linjer, kvartiler i streckade linjer) Räntabilitet på investerat kapital per sektor (medianer) Uppdelning av handelsbalansen Globalt konkurrenskraftsindex Allokeringseffektivitet per sektor Koncentration och diversifiering (211) Exportfördelning efter företagsstorlek (211) i valda länder Nettoinvesteringsnivå per sektor Nettoinvestetingsnivå (medianer heldragna linjer, kvartiler streckade linjer) Utgående stock av direktinvesteringar per sektor Ingående stock av direktinvesteringar per sektor Ökning av triadiska patent under i valda länder 52 FÖRTECKNING ÖVER RUTOR 3.1. POTENTIELL TILLVÄXT OCH TOTAL FAKTORPRODUKTIVITET I FINLAND FINLAND I DE GLOBALA VÄRDEKEDJORNA BESTÄMNINGSFAKTORER FÖR EXPORT I FINLAND NEDBRYTNING AV ENHETSARBETSKOSTNADEN I KOSTNADS- OCH PRISKOMPONENTER FINLANDS NYA ARBETSMARKNADSAVTAL ENERGIKOSTNADER I FINLAND STATLIGT STÖD TILL FÖRETAGSUTVECKLING OCH FoU I FINLAND 52 7

8

9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Kommissionen konstaterade i april 213 att Finland hade drabbats av makroekonomiska obalanser, särskilt när det gäller konkurrenskraftutvecklingen. I sin rapport om förvarningsmekanismen från den 13 november 213 drog kommissionen slutsatsen, också med hänsyn till att en obalans hade konstaterats i april, att det är lämpligt att fortsätta att granska om obalanser kvarstår eller har rättats till. I denna fördjupade granskning görs därför en ekonomisk analys av den finska ekonomin enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. De viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av denna analys är följande: Finlands utsikter på medellång sikt är fortfarande dämpade. Den fortsatta försämringen av exporten försvårar återhämtningen, medan den potentiella tillväxten begränsas av en svag investeringsaktivitet, en minskande befolkning i arbetsför ålder och en betydande minskning av produktiviteten. Denna utveckling inverkar också negativt på statsskulden, trots de finanspolitiska korrigeringsåtgärder som vidtagits. Positivt är att finansmarknadernas förtroende för ekonomin fortfarande är opåverkat och finansieringskostnaderna låga. Eftersom den industriella omstruktureringen ännu inte har kompenserat de omfattande nedskärningarna inom elektronik- och skogsbrukssektorerna förefaller urholkningen av Finlands externa ställning vara strukturell. En hög importtillväxt före krisen och dämpad export därefter förklarar Finlands försämrade externa balans. Även om Finlands internationella konkurrenskraft fortfarande tillhör de främsta i världen är exporten cirka en femtedel lägre än 28, trots återhämtningen i världshandeln, och landet fortsätter att förlora marknadsandelar i snabb takt. Dessa skeenden visar att Finland hittills har haft svårt att svara på de strukturella chockerna inom exportsektorerna. Finlands integration i de globala värdekedjorna har också spelat en roll för de försämrade exportresultaten, samtidigt som ekonomin skulle ha goda möjligheter att dra fördel av integrationen. För att få tillgång till de globala marknaderna och uppnå effektivitetsvinster har de finska multinationella företagen satsat på direktinvesteringar i utlandet snarare än på export, och därigenom delvis ersatt inhemska investeringar med investeringar i utlandet. Detta medför höga anpassningskostnader, men fördelarna med en integration i de globala värdekedjorna ses i exportens ökande innehåll av inhemskt förädlingsvärde. Kvalificerad arbetskraft, stora FoU-utgifter och en effektiv aktiv arbetsmarknadspolitik kan bidra till att minimera anpassningskostnaderna och utnyttja fördelarna med denna oundvikliga process. Ekonomins förmåga till omorientering begränsas av stigande kostnader, som har lett till lägre lönsamhet och investeringar. Under de senaste åren har de finska exportörerna kunnat upprätthålla sin prismässiga konkurrenskraft främst genom att minska sina vinstmarginaler. Medan priserna avgörs av konkurrensen på de globala marknaderna har de inhemska kostnaderna ökat till följd av en dynamisk lönetillväxt och hög energiintensitet. Lönsamheten har inte återställts efter krisen, vilket begränsar kapaciteten och incitamenten att omsätta den höga innovationspotentialen i nya säljbara produkter. Den försämrade konkurrenskraften beror främst på icke kostnadsrelaterade faktorer. Geografiska faktorer och faktorer som rör produktmixen kan inte helt förklara den snabba förlusten av exportmarknadsandelar. Ett begränsat antal stora exportföretag som säljer ett smalt produktsortiment samt de finska småföretagens ovilja att exportera leder till sämre handelsresultat. Nedgången för den finska IKT-sektorn väcker farhågor om FoU-investeringarnas utveckling och den totala faktorproduktiviteten. Till de underliggande orsakerna hör också den begränsade allokeringseffektiviteten i icke-exporterande sektorer samt mindre effektiva FoU-utgifter. Kostnadsfaktorer spelar också roll, med tanke på Finlands omställning från en specialisering på avancerad teknik till en inriktning på mer priskänsliga mellanprodukter. 9

10 Utvecklingen av hushållens skuldsättning är fortfarande en källa till oro, även om det inte förefaller finnas något omedelbart behov av skuldsanering. Hushållens skuldsättning har ökat stadigt under det senaste årtiondet. Den ligger dock långt under de ohållbara nivåer som observerats i andra europeiska länder. Antalet fall av överskuldsättning är fortfarande ganska lågt, men utvecklingen på bolånemarknaden behöver följas noggrant. I den fördjupade granskningen diskuteras även de politiska utmaningar som följer av denna utveckling och möjliga framtida vägar. Ett antal faktorer kan beaktas: Arbetsmarknadens anpassningsförmåga när det gäller att absorbera chocker skulle kunna stärkas. Ytterligare åtgärder har aviserats för att uppnå produktivitetsökningar i den offentliga sektorn för att underlätta omplacering av arbetstagare till mer produktiva sektorer. För att motverka att arbetskraften minskar till följd av åldrandet krävs det att ungdomar, långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare aktiveras, att den faktiska och lagstadgade pensionsåldern höjs och att deltidsarbete uppmuntras. Efter den löneöverenskommelse som arbetsmarknadens parter nådde och som avsevärt begränsar löneökningarna fram till åtminstone skulle arbetsmarknadens parter kunna fortsätta att sträva efter att ta hänsyn till den sektoriella och lokala produktivitetstillväxten i kollektivavtal och på ett verkningsfullt sätt hejda ökande arbetskostnader. Avreglering och rättvisare konkurrensvillkor skulle förebygga en ytterligare försämring av konkurrenskraften. Åtgärder som syftar till att främja konkurrens och avreglering, särskilt i mindre internationellt exponerade tjänstesektorer, skulle kunna begränsa prisökningarna även för insatsvaror, förbättra produktiviteten och mildra effekterna av den pågående omstruktureringen inom traditionella industrier. Ett ytterligare fokus på energieffektivisering skulle ha en positiv inverkan på Finlands kostnadsmässiga konkurrenskraft och handelsbalans. Åtgärder som syftar till att främja energieffektivitet förbättrar industrins konkurrensläge eftersom de leder till lägre kostnader för insatsvaror. Exportpotentialen skulle kunna stärkas genom skräddarsytt stöd till internationalisering av småföretag och ett bättre utnyttjande av landets höga FoU-intensitet. Kraftfullare insatser krävs särskilt i fråga om ytterligare stöd till kluster mellan multinationella företag och inhemska innovativa företag. Med tanke på det stora antal myndigheter och system som är kopplade till finansiering av affärsutveckling vore det nyttigt med en översyn av deras ändamålsenlighet. Finlands höga FoUintensitet skulle på ett effektivare sätt kunna omsättas i nya produkter och nya arbetstillfällen, samtidigt som den statliga FoU-finansieringen skulle kunna inriktas på att öka spridningseffekterna av FoU. 1

11 1. INLEDNING Den 13 november 213 lade Europeiska kommissionen fram sin tredje rapport om förvarningsmekanismen i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Förvarningsmekanismen fungerar som en inledande granskning som ska klargöra vilka medlemsstater som kräver en fördjupad granskning för att fastställa om obalanser föreligger eller riskerar att uppstå. Enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/211 ska man i dessa landsspecifika fördjupade granskningar undersöka den makroekonomiska utvecklingens art, ursprung och allvar i det berörda landet och om den utgör eller kan leda till obalanser. Utifrån denna analys kommer kommissionen att fastställa om den anser att det föreligger en obalans i lagstiftningens mening och vilken typ av uppföljning den kommer att rekommendera rådet. Detta är den tredje fördjupade granskningen av Finland. Föregående fördjupade granskning offentliggjordes den 1 april 213, och slutsatsen då var att Finland hade makroekonomiska obalanser, särskilt när det gäller utvecklingen av konkurrenskraften. Sammantaget anser kommissionen, också med hänsyn till att obalanser konstaterades i maj, att det är lämpligt att i förvarningsmekanismen fortsätta att granska om obalanser kvarstår eller har rättats till. I denna fördjupade granskning görs i detta syfte en övergripande bedömning av den finska ekonomin inom ramen för övervakningen vid förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Mot denna bakgrund presenteras i avsnitt 2 en överblick av den makroekonomiska utvecklingen, medan avsnitt 3 behandlar de viktigaste obalanserna och tillhörande risker. I avsnitt 4 diskuteras policyfrågor. 11

12

13 2. MAKROEKONOMISK UTVECKLING En osäker återhämtning Den finska ekonomin kämpar fortfarande med att ta sig ur krisen eftersom den återhämtning som nyligen skett har visat sig vara relativt begränsad. Efter en inledande återhämtning gick ekonomin igenom en recession innan den återgick till en måttlig tillväxt under andra kvartalet 213. En mer kraftfull återhämtning i slutet av 213 hindrades av stagnerande privatkonsumtion, ett dämpat förtroende, sjunkande investeringar och en exporttillväxt som var lägre än väntat. Produktionen ligger fortfarande under den nivå som gällde före krisen med ett produktionsgap på -2,4 % av BNP 213. Den fortsatta försämringen av exporten försvårar återhämtningen. Den kraftiga nedgången inom Finlands traditionella industrier (dvs. elektronik- och pappersindustrierna) bidrar till landets svaga exportresultat. Det faktum att den finska exporten domineras av investeringsvaror och mellanprodukter innebär dessutom att den är utsatt för den globala efterfrågans mest cykliska komponenter. En översyn av konkurrenskraften i fråga om priser och kostnader visar att ökade arbetskraftskostnader och sjunkande exportpriser också bidrar till att förklara denna utveckling. Exporten är fortfarande cirka en femtedel lägre än före krisen och den var fortsatt svag under 213 med högfrekventa indikatorer som tyder på att detta övergripande dåliga resultat inte kommer att förbättras. Den privata konsumtionen, som har varit den viktigaste drivkraften bakom tillväxten sedan 21, har tappat fart på grund av en sviktande inkomstökning. I motsats till tidigare år förväntas konsumtionen inte lämna något positivt bidrag till tillväxten 213. I början av 213 höjdes momsen med en procentenhet och inkomstskatten höjdes också. Minskande sysselsättning, sämre utsikter till löneökningar och höjda skatter gör att konsumenternas förtroende dämpas. Den minskade konsumtionen uppvägdes endast delvis av en minskning av hushållens sparande. Konsumenterna har blivit försiktiga och senarelägger inköp av varaktiga varor. Det är mest uppenbart när det gäller bilförsäljningen, som låg på en exceptionellt låg nivå 213. Utlåningen till hushållen fortsatte att växa och hushållens skuldsättning steg till 16 % av den disponibla inkomsten, vilket dock inte bidrog mycket till att stödja den totala efterfrågan. Framöver förväntas den privata konsumtionen åter börja öka, men i långsammare takt än före krisen. Som på andra håll i Europa har investeringarna också stannat upp på grund av företagens låga förtroende som är en följd av svaga ekonomiska utsikter. De fasta bruttoinvesteringarna minskade 212 och beräknas ha minskat ytterligare under 213. Minskningen berör alla sektor (byggsektorn samt maskin- och utrustningssektorn), samtidigt som investeringarna utanför byggbranschen är låga jämfört med jämförbara länder. Det kastar en skugga även över den potentiella tillväxten. Efter att länge legat kvar på tidigare nivåer har inflationen minskat under hela 213 till följd av den svaga ekonomin och sjunkande energipriser. På grund av lönetröghet och stigande energipriser i kombination med ekonomins stora energiintensitet låg inflationen på högre nivåer i Finland än i andra länder i euroområdet. Trots momshöjningen 213 och ytterligare skattehöjningar under 214 minskade HIKP-inflationen till 2,2 % år 213 och förväntas sjunka ytterligare under Under 213 berodde denna utveckling till stor del på sjunkande energipriser, medan ett fortsatt negativt produktionsgap och lägre löneökningar förväntas ytterligare dämpa inflationen under Efter en stadig försämring håller bytesbalansen på att stabiliseras. Översynen av bytesbalansens komponenter i avsnitt 3 visar att flera strukturella faktorer förefaller ha spelat en betydande roll i den fortsatta försvagningen av Finlands externa ställning mellan 22 och 211. Bytesbalansen beräknas ha stabiliserats ytterligare under 213 (-,2 % av BNP), eftersom en nedgång av importvolymstillväxten förväntas mer än väl ha uppvägt en uppmjukning av exportdynamiken. Eftersom konsumtionen och investeringarna förväntas vara fortsatt svaga beräknas handelsbalansen vara nära noll år 215. Produktionens och arbetsmarknadens utveckling hämmar den finanspolitiska utvecklingen, trots de avsevärda korrigeringsåtgärderna. Den låga tillväxten under 213 återspeglas i de automatiska 13

14 2. Makroekonomisk utveckling stabilisatorernas inverkan och ger en beräknad försvagning av de offentliga finanserna med,6 procentenheter. Budgetunderskottet hamnar därför på -2,4 % av BNP. Det kommer dock att öka marginellt under 214, till stor del till följd av minskade intäkter mot bakgrund av de svaga tillväxtutsikterna. På grundval av denna utveckling beräknas den offentliga skulden nå 6,4 % av BNP år 214 och de dämpade tillväxtutsikterna kan göra det svårare att vända skuldutvecklingen på medellång sikt. Arbetsmarknaden är ganska krisens början stabil sedan Den finska arbetsmarknaden har gett relativt goda resultat under krisen mot bakgrund av ekonomins pågående omstrukturering (diagram 2.1). Den (säsongsjusterade) arbetslösheten låg på 8,1 % i juni 213, vilket är under EU-genomsnittet på 11 %, men något över Sveriges och Danmarks nivå. Under perioden steg arbetslösheten i Finland med endast 1,3 procentenheter, dvs. bland de lägsta ökningarna i EU, medan sysselsättningsgraden var den sjunde högsta i EU (212). På samma sätt har andelen ungdomar och långtidsarbetslösa i det totala antalet arbetslösa ökat måttligt i förhållande till de nivåer som gällde före krisen. ( 1 ) Om man tittar på förhållandet mellan arbetslöshet och lediga platser tycks Finland röra sig längs samma Beveridgekurvan( 2 ) som före krisen, vilket tyder på en stabil underliggande matchningsdynamik på arbetsmarknaden. När det gäller lagstiftningen om anställningsskydd förefaller indikatorn för hur strikta de bestämmelser är som reglerar anställning ( 1 ) Enligt det finska arbets- och näringsministeriet beror den växande arbetslösheten i Finland främst på längre arbetslöshetsperioder snarare än på ett större antal arbetslösa. Finland, Sverige och Danmark är dock de länder som har de kortaste genomsnittliga arbetslöshetsperioderna i EU, med stöd av de relativt stora och ökande belopp som spenderas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder. ( 2 ) Beveridgekurvan är den grafiska framställningen av förhållandet mellan arbetslöshet och vakansgraden (antalet lediga platser uttryckt som andel av arbetskraften). Den har lediga platser på den vertikala axeln och arbetslöshet på den horisontella axeln, och sluttar nedåt, eftersom en högre arbetslöshet normalt hänger samman med ett mindre antal lediga platser (för en ingående beskrivning av analysen och dess metodik, se rapporten Labour market developments in Europe 213.) och uppsägning i Finland ligga i linje med jämförbara länder i regionen.( 3 ) % Diagram 2.1: Arbetsmarknaden Arbetsmarknadsdeltagande (rhs) Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Andel ungd.som är arbetsl./sakn. utb. pl. Långtidsarbetslöshet Vid en mer ingående granskning av den finska arbetsmarknaden ser man dock vissa brister. Skillnaderna mellan de regionala arbetslöshetsnivåerna i Finland ökade markant under krisen och nådde en nivå som var högre än i något annat jämförbart land (diagram 2.2). Arbetslösheten bland lågutbildade arbetstagare har också ökat, vilket har lett till att skillnaden mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare är bland de största i regionen, medan antalet deltidsanställda ligger kvar på avsevärt lägre nivåer (diagram ). Denna utveckling tyder på att den finska arbetsmarknadens förmåga att anpassa sig till den pågående omstruktureringen inom de traditionella branscherna kan vara ganska begränsad. ( 3 ) Även om reglerna om kollektiva uppsägningar är svaga och det inte finns några avgångsvederlag i Finland, överstiger skyddet mot individuell uppsägning av fast anställda OECD-genomsnittet (indikatorn ligger nära Frankrike och Sverige, men betydligt högre än Danmark). Om man dessutom tar hänsyn till visstidsanställningar (som är vanliga i Finland) och arbete för bemanningsföretag motsvarar reglerna OECD-genomsnittet. (OECD, 213) %

15 2. Makroekonomisk utveckling Diagram 2.2: Skillnader i regional arbetslöshet, valda länder Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Källa: Kommisionens avdelningar, LAF-databasen Andelen äldre i befolkningen ökar snabbare än i andra EU-länder, vilket påverkar utbudet av arbetskraft. För närvarande råder det brist på arbetskraft främst inom yrken i den offentliga sektorn såsom hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare, specialpedagoger etc. Det råder också brist på entreprenörer, men inga brister rapporteras för yrken inom industrin.( 4 ) Dock väntas företagen börja lida brist på arbetskraft inom en nära framtid, eftersom antalet personer i arbetsför ålder väntas sjunka från och med 213 till följd av befolkningens åldrande. Detta skulle i sin tur kunna påverka löneutvecklingen och produktiviteten pps. Diagram 2.3: Arbetslöshetsgap mellan lågutbildade och högutbildade arbetstagare Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Diagram 2.4: Deltidssysselsättning som del av den totala sysselsättningen % av total sysselsättning Q3 Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Tillväxtutsikterna är fortsatt dämpade Tillväxten väntas inte återvända före 215. Det beräknas att ekonomin under 213 krympte med 1,5 %, vilket enligt beräkningarna kommer att följas av en svag återhämtning på,2 % år 214, och därefter en ökning till 1,3 % år 215. Detta förutsätter att nettoexporten understöds av världsekonomins gradvisa återhämtning och att investeringarna ökar i takt med att osäkerheten minskar, samtidigt som exporten fortsatt påverkas av omstruktureringen av den exportinriktade industrin. Såväl den ihållande arbetslösheten som lägre lönehöjningar kommer att hämma privatkonsumtionen. På den positiva sidan kan nämnas att kreditvillkoren är fortsatt förmånliga och att efterfrågan inte begränsas av minskad skuldsättning. Efterfrågan på lån kan alltså komma att stiga om förtroendet ökar igen. De huvudsakliga riskerna ligger i att det går sämre för omvärlden än väntat samt i den inhemska politiska osäkerheten och den pågående industriella omstruktureringen. Riskerna för den framtida utvecklingen är väl balanserade och hänger bland annat samman med omvärlden och framtida finanspolitiska val. Den industriella omstruktureringen kan också befinna sig en mer avancerad fas än vad man för närvarande tror och kan leda till snabbare tillväxt än väntat, också tack vare arbetsmarknadsparternas avtal om måttliga löneökningar. Omvänt kan ( 4 ) Arbets- och näringsministeriet i Finland på grundval av Ammattibarometri III/213 som innehåller uppgifter om arbetsmarknaden för över 2 yrken. 15

16 2. Makroekonomisk utveckling förlusterna av exportandelar bli större än väntat eftersom Finlands traditionella industrier utsätts för strukturella utmaningar och konkurrens. skulle minska riskerna med hushållens finansiella situation. Det verkar inte finnas något omedelbart behov av skuldsanering inom den privata sektorn. Efter en mindre nedgång 211 nådde den privata sektorns skuldsättning en ny topp på 158 % av BNP år 212, men riskerna tycks vara begränsade. Icke-finansiella företag står för nästan två tredjedelar av de privata skulderna och återstoden innehas av hushåll. Med tanke på att företagen för närvarande är nettolångivare till den övriga ekonomin, är tillgången till finansiering fortfarande god och på en aggregerad nivå förefaller det inte finnas något omedelbart behov av skuldsanering. Som påpekades i den tidigare fördjupade granskningen speglar ökningen av de icke-finansiella företagens skulder potentiellt ett ökat intresse för lån i samband med de historiskt låga räntorna samt gränsöverskridande koncerninterna lån och det faktum att multinationella företag koncentrerar en del av sin skuld i Finland. Finansmarknaderna förtroende för den finländska ekonomin är hittills orubbat och finansieringskostnaderna är fortsatt låga för låntagare. Även om hushållens skuldsättning fortfarande ligger under de ohållbara nivåer som iakttogs i vissa andra EU-länder i början av krisen har den ökat stadigt sedan 21. Hushållens skuldsättning har ökat stadigt från 62 % av den disponibla inkomsten år 21 till 16 % år 212, vilket är något lägre än genomsnittet i EU. Med tanke på de faktorer som begränsar utbudet av bostäder, t.ex. svag byggverksamhet och relativ brist på mark, skulle den ökande efterfrågan på bostäder kunna utöva ett överhettningstryck på priserna på medellång sikt och leda till ytterligare ökningar av hushållens skuldsättning. Dessutom kan de samlade uppgifterna om priser dölja regionala skillnader, eftersom priserna steg mest i Helsingforsområdet. Även med hänsyn till hushållens relativt låga överskuldsättningsgrad vad gäller bostäder, förväntas inte någon plötslig minskning av skuldsättningen inom en nära framtid, men utvecklingen på hypoteksmarknaden behöver följas noggrant, särskilt med tanke på en potentiell ökning av bolåneräntorna. Åtgärder för att begränsa ökningen av hushållens skuldsättning 16

17 2. Makroekonomisk utveckling Tabell X: Prognos Centrala ekonomiska, finansiella och sociala indikatorer - Finland Real BNP (på årsbasis) Privat konsumtion (på årsbasis) Offentlig konsumtion (på årsbasis) Fast bruttoinvestering (på årsbasis) Export av varor och tjänster (på årsbasis) Import av varor och tjänster (på årsbasis) Produktionsgap Bidrag till BNP-tillväxt: Inhemsk efterfrågan (på årsbasis) Lager (på årsbasis) Nettoexport (på årsbasis) Bytesbalans (betalningsbalans) (% av BNP) Handelsbalans (% av BNP), betalningsbalans Handelsindex för varor och tjänster (på årsbasis) Nettoutlandsställning (% av BNP) Nettoutlandsskuld (% av BNP) Bruttoutlandsskuld (% av BNP) Exportresultat jämfört med de mest utvecklade länderna (5 år, förändring i %) Exportmarknadsandel, varor och tjänster (%) Hushållens sparande (nettosparande i procent av disponibel nettoinkomst) Privat kreditflöde (konsoliderat, % av BNP) Den privata sektorns skuldsättning, konsoliderad (% av BNP) Deflaterat husprisindex (på årsbasis) Bostadsinvesteringar (% av BNP) Finanssektorns samlade skulder, ej konsoliderade (på årsbasis) Kapitaltäckningskvot för primärkapital (1) Total kapitaltäckningsgrad (2) Brutto osäkra och nödlidande lån (% av totala skuldinstrument och totala lån och förskott) (2) Sysselsättning, personer (på årsbasis) Arbetslöshet Långtidsarbetslöshet (% av den aktiva befolkningen) Ungdomsarbetslöshet (% av den aktiva befolkningen i samma åldersgrupp) Arbetsmarknadsdeltagande (15-64 år) Ungdomar som inte är sysselsatta eller i utbildning (% av den totala befolkningen) Personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning (% av den totala befolkningen) Personer som löper risk för fattigdom (% av den totala befolkningen) Allvarlig materiell fattigdom (% av den totala befolkningen) Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet (% av den totala befolkningen) BNP-deflator (på årsbasis) Harmoniserat konsumentprisindex (på årsbasis) Nominell ersättning per anställd (på årsbasis) Arbetsproduktivitet (real, per anställd, på årsbasis) Enhetsarbetskostnad (hela ekonomin, på årsbasis) Real enhetsarbetskostnad (på årsbasis) Real effektiv växelkurs (enhetsarbetskostnader, på årsbasis) Real effektiv växelkurs (HIKP, på årsbasis) Saldot i de offentliga finanserna (% av BNP) Strukturellt saldo i de offentliga finanserna (% av BNP) Offentlig bruttoskuld (% av BNP) (1) inhemska bankkoncerner och fristående banker. (2) inhemska bankkoncerner och fristående banker, utlandskontrollerade (EU och icke-eu) dotterbolag och utlandskontrollerade (EU och icke-eu) filialer. Källa: Eurostat, ECB, AMECO. 17

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.215 SWD(215) 45 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Landsrapport för Finland 215 inklusive en fördjupad granskning av åtgärderna för att förebygga

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2014,

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2014, EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2014 COM(2014) 428 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sveriges nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.215 SWD(215) 46 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Landsrapport Sverige 215 inklusive en fördjupad granskning av åtgärderna för att förebygga och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer