Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet

Transkript

1 Skogsbruket Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 80 4 Många fördelar med kall vinter Av v e r k n i n g s m a s k i n e r n a g å r på h ö g va r v i s k o g a r n a. Det kalla vädret har underlättat arbetet på mjuka kärr- myrmarker. 6 Vintern kom på allvar Den h ä r av v e r k n i n g s s ä so n g e n h a r d e t va r k e n va r i t b r i s t på s n ö eller köld i södra Finland. 8 Förnyelse av tall gran I skogsbruket bör vi inte arbeta mot naturen En energivedsaffär kräver noggrannhet Det f i n n s en h e l d e l at t hålla k o l l på d å m a n g ö r en energivedsaffär. Till exempel betalningsvillkoren va r i e r a r mellan o l i k a u p p k ö pa r e. 12 Vedhandeln hettar till i kölden Med l å n g va r i g a temperaturer u n d e r m i n u s t j u go g r a d e r b l i r d e t aktuellt o c k s å f ö r d e n m e r o v a n a v e d k o n s u m e n t e n at t se sig o m efter utbud av vedförsäljning Björkmossen en g r ö n l ö g n Skogsvårdsskolan, d e l 2: Pl a n t e r i n g o c h s å d d n y s k o g s na b b t o c h säkert Björkmossen ä r ett intressant exempel på at t g o d s ko g s v å r d o c h kvalitetsproduktion ibland hänger på ett hår. 21 Kan blädning vara en del av ett hållbart skogsbruk? Ar g u m e n t s o m ly f t s f r a m till f ö r m å n f ö r b l ä d n i n g e n ä r landskaps- naturvärden Omslagsbild: alo t OfPh o t o s.c o m 2 Skogsbruket 2/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 2/2010 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Äntligen en riktig vinter! Efter flera å r med milda vintrar har vi äntligen fått en ordentligt kall snörik vinter. Temperaturen har ofta krupit ner till -20 ºC kallare. I stället för regn i januari som vi vid kusten nästan hunnit bli vana med har all nederbörd kommit som snö i vinter. Trots hård kyla har förhållandena inte varit helt perfekta för avverkning på alla marker. Det tjocka snötäcket har isolerat bra långa hårda köldperioder till trots har det tagit tid för tjälen att gå djupt ner i marken. Överlag har vi ändå ett fantastiskt vinterföre. Vinterföret har gjort att man i vinter kunnat avverka objekt som länge fått stå på väntelistan. I kombination med den mycket svaga virkeshandeln ifjol betyder det att virkesköparnas rotlager minskar kraftigt i vinter. Framförallt minskar antalet inköpta vinterstämplingar. En lättare lagersituation borde öppna för en livligare virkeshandel under När köparna har möjlighet att ge anbud också på annat än russinen i kakan ökar intresset hos skogsägarna utbudet kan öka i takt med efterfrågan. Vi kanske kan få en balans i virkeshandeln igen. Det är flera år sedan vi haft ett normalläge på virkesmarknaden. Skogsindustrin klagar över att virkeshandeln inte fungerar ordentligt. Priserna åker berg- dalbana utbudet av virke är mycket ojämnt. Jag tycker själv att vår avreglerade virkesmarknad egentligen fungerar rätt bra så länge den inte manipuleras. När priserna på sågvaror steg 2007 höjdes timmerpriserna både snabbt kraftigt för att få fart på virkeshandeln. Och visst tog det fart. Skogsägarna bjöd ut virke som aldrig förr när de tyckte att de fick bra betalt. När efterfrågan priserna sjönk minskade utbudet. Det låter onekligen som en fungerande marknad. Följande år slog vår östra granne vakt om sin virkesresurs höjde exporttullarna som planerat. Oroliga för att det inhemska virket skulle räcka till lobbade man fram skattefrihet på virke från förstagallringar skattelindring för alla virkesaffärer fram till med en halvering av skatteförmånen Skogsägarna uppmanades vara fosterländska nu säkra industrins råvaruförsörjning. Vem skulle dra nytta av skatteförmånen? Skogsägarna tänkte förstås att prisnivån skulle hållas att de skulle få full nytta att industrin skulle nöja sig med säkrade leveranser. När det visade sig att priserna ändå fortsatte sjunka började man avvakta vänta ut varandra. Sista veckan i augusti 2008 slogs rekord i virkeshandeln när fristen för skattefrihet på förstagallring gick ut. I december 2009 gjordes avtal på en tredjedel av allt virke som såldes under hela fjolåret, med betoning på de sista två veckorna. Jag gissar att vi upplever något liknande i december Visst har det varit knyckigt, men kan man verkligen skylla på en dåligt fungerande marknad? m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Många fördelar med kall vinter Av v e r k n i n g s m a s k i n e r n a g å r på h ö g va r v i s k o g a r n a. Det kalla v ä d r e t h a r u n d e r l ä t tat a r b e t e t på m j u k a k ä r r- o c h m y r m a r k e r. Men trots d e n s t r ä n g a k y l a n k r ä v s normalt förarbete för att virket ska kunna transport e r a s u t u r skogen. Skogsmaskinentreprenörerna virkeshandeln har haft anledning att jubla de senaste månaderna. Orsaken är det kalla vädret som har möjliggjort avverkning på mjuka kärr- myrmarker. Vi kom igång med vinteravverkningarna redan före jul har kört för fullt de senaste månaderna. Vi har till med haft extra maskiner för att hinna med allt arbete, säger Mikael Grahn, virkesköpare för UPM i området Oravais-Vörå-Maxmo. Skogsbilvägar är ofta flaskhalsen Kärr- myrmarker innehåller mycket vatten, som måste vara fruset för att bära de tunga maskinerna. Att det finns tjäle är ännu viktigare för virkestransporterna ut ur skogen. Många skogsbilvägar är nämligen i dåligt skick bär de tunga lastbilarna endast under kalla vintrar. Men trots det kalla vädret krävs normalt förarbete för att virket ska kunna transporteras bort, konstaterar Grahn. På grund av snön fryser inte marken därför måste skogsvägarna trampas ordentligt. Det positiva med kölden är att det fryser snabbt när vi har trampat. På de sträckor vi har trampat nu är tjälen över en meter djup, förklarar han. de trampas för att frysa Med att trampa syftar Grahn på att köra fram tillbaka på vägen med en traktor eller avverkningsmaskin så att snön packas hårt. Perfekt resultat har nåtts på en väg som leder ut till ett skifte som håller på att slutavverkas. Vi brukar trampa ungefär en månad på förhand för att försäkra oss om att det verkligen är fruset när vi inleder arbetet. Och nu är den här vägen i utmärkt skick kommer att hålla när virkesbilen ska transportera ut virket, säger han. Trampningen utförs av speciell entreprenörskår Vid en rotaffär är det virkesköparen som utför trampningsarbetet vi har i hela området entreprenörer som anlitas för att sköta den biten. Bärigheten förbättras också om väglagen håller vägarna öppna även under vintern, vilket de flesta gör. Mycket snö är alltså inte en nödvändighet för avverkning på torvmarker. Tvärtom kan ett tjockt snötäcke försvåra arbetet om temperaturen håller sig strax under nollstrecket. Men snön fungerar samtidigt som skydd åt marken när vi arbetar i skogen. Terrängen blir jämnare, säger Patrik Slotte, drivningsplanerare för UPM i området Karleby-Korsnäs Tidigare var snön ett problem för skogsmaskinentreprenörerna eftersom stenar diken inte var synliga. Men på grund av tekniska framsteg har de problemen lösts. I dag har förarna GPS karta i sin maskin ser precis hela området. Men naturligtvis krävs det också kunniga förare som vet vad de gör, menar Slotte. Att trampa skogsvägarna är viktigt för att få tjäle trots den kalla vintern. Den här vägen trampades en månad innan gallringsarbetet påbörjades. Nu bär den virkesbilarna, konstaterar UPM:s Patrik Slotte (t.v.) Mikael Grahn. 4 Skogsbruket 2/2010

5 Bredare band ökar bärigheten För att minimera risken för skador i skogen gör skogsmaskinentreprenörerna allt för att öka bärigheten. Slotte berättar att UPM strävar efter att anpassa maskinerna till avverkningen. Det innebär att mindre maskiner används om det är frågan om till exempel en förstagallring. Utöver det förses maskinernas däck med bredare band. Flera av våra entreprenörer har börjat använda så kallade ekoband, som är skonsammare mot naturen miljön. Det ökar bärigheten bidrar till att marken inte rivs sönder. Trots att skogsindustrin välkomnar den kalla vintern med öppna armar är det inte bra med perioder av extrem kyla. I Österbotten har kvicksilvret under flera dagar sjunkit under minus 20 grader, vilket ställer till problem för förarna. Maskinerna startar nog hytten hålls varm, men vid extrem kyla ökar risken för metallskador. När det blir varmare kan det orsaka sprickor i metallen. Utöver det kan hydrauliken ta stryk när det är riktigt kallt. Finns det en köldgräns? Genom att lägga ris på mjuka marker ökar bärigheten när maskiner arbetar med avverkning. Snön skyddar också, men för mycket snö isolerar bra, vilket kan innebära att vattnet i marken inte fryser. Vi brukar ha cirka minus 25 som gräns det har faktiskt inträffat några dagar att maskinerna har stått stilla. Huruvida våra entreprenörer, som är privatföretagare, har en köldgräns i kollektivavtalet kan jag däremot inte svara på, säger Slotte. Ovanligt med kalla vintrar Kalla vintrar likt den här har varit ett undantag under de senaste åren. Perioderna när det går att arbeta på mjuka marker har också förkortats. Om vi går tillbaka några år kunde arbetet påbörjas i november pågå till medlet av mars-april. Men de senaste åren har vi bara haft en månads vinterföre. Därför är det positivt att den här vintern har varit kall, förhoppningsvis håller den i sig ända till mars, säger Grahn. Milda vintrar, som avlöste varandra för några år sedan, skapade huvudbry. Då lämnades många skiften oavverkade, vilket bidrog till eftersläpningar. Ett exempel är att skog som köptes på rot 2007 har kunnats avverkas först i år. Att en stor del av landets virkesreserv finns just på torvmarker, oroar Grahn. Det blir ett problem för oss om vintrarna blir kortare. För om det inte är fruset går det inte att transportera virket ur skogen. Om vintrarna blir mildare kanske en större del av avverkningsarbetet måste göras på somrarna. Men det kräver i sin tur att det är tillräckligt torrt. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk Avverkningsmaskinerna tål rejält med minusgrader, men i Österbotten har de faktiskt tvingats stå ett par dagar under den kalla vintern. Det som tar mest stryk är hydraulik metallen, som kan spricka när det blir varmare. Skogsbruket 2/2010 5

6 Vintern kom på allvar Den h ä r av v e r k n i n g s s ä so n g e n h a r d e t varken va r i t brist på s n ö eller k ö l d i s ö d r a Fi n l a n d. Efter m å n g a snöfria v i n t r a r i ä r d e t b å d e på g o t t o c h på o n t s o m skogsarbeta r n a ta r e m o t en r e j ä l v i n t e r. Dj u p s n ö o c h skarp k ö l d har sina sidor för både maskiner arbetare. Just nu pågår avverkningen av vinterstämplingar för fullt i skogarna. Trots att vintervädret ser imponerande ut är det inte självklart att det går att avverka på platser med dålig bärighet. Snöns skyddande effekt är det däremot inget fel på. Den rikliga snömängden i södra Finland har gjort att tjälen inte fått ordentligt fotfäste, trots att man hade en köldperiod på ungefär en vecka i december innan snöfallet satte in. Djup snö ger grund tjäle Den rejäla köldperioden inföll i januari efter att snön lagt sig, vilket ledde till att tjälen i södra Finland inte är djup. De låga temperaturerna i januari hjälpte föga, eftersom snön isolerar effektivt. Enligt Ely-centralens statistik över tjäldjupet ligger tjälen i södra Finland för tillfället betydligt under ett medelvärde uträk- Den djupa snön isolerar kraftigt marken fryser till ordentligt först i spåren efter avverkningsmaskinen. nat från åren Tjäldjupet på lermark uppgår till några ynkliga centimeter medan tjäldjupet på torvmark knappt noteras. Snödjupet däremot noterar rekord jämfört med uppföljningsperioden Snödjupet i de sydligaste delarna av landet uppmäts enligt Ely-statistiken till uppemot 40 centimeter. Vinterstämplingarna fullbokade i söder Samtidigt som uppdrag på stämplingar som väntat på vinterföre äntligen kan komma igång har också virkeshandeln fått fart. I december månad lämnades rekordmånga anmälningar om användning av skog till skogscentralerna. Arealen som skogsägarna ämnar avverka ökade både gällande slutavverkningar gällande gallringsskogar. Arealmässigt ligger skogsägarnas planerade avverkningar just nu på en nivå som är betydligt högre än december månads nivå de tre senaste åren. Delvis kan ivern förklaras av skattelättnaderna som vid årsskiftet sänktes, vilket säkert ledde till ökade anmälningar om användning av skog i december, som var den sista månaden då skattelättnaden på 50 % kunde utnyttjas. Tjälen biter till i hjulspåren Sjundeå församlingars skogar i Sjundeå har väntat i två år på att en ordentlig vinter ska bita till, berättar revirinstruktör Tom Grönholm. I Träskkulla pågår som bäst Södra skogsrevirets gallring också Lös snö som yr omkring under fällningsmomentet stör sikten gör arbetet långsammare säger Kalevi Turpeinen som här kör avverkningsmaskinen. Tjäldjupet på lermark uppgår bara till några ynkliga centimeter, på torvmark kan det knappt noteras. Snödjupet påverkar inte nämnvärt arbetet i tallgallringen men skyddar däremot marken mot spårbildning på de ställen där bärigheten naturligt är god. skotaren är på väg till ytan för att inleda sitt arbete. I avverkningsmaskinen arbetar Kalevi Turpeinen som tycker att det är bra med ordentlig vinter. Gallringsytan är ungefär 5 hektar stor finns delvis på sank mark. Än så länge har bärigheten varit god, berättar chauffören. Den rikliga snön har ändå isolerat väl det är först i avverkningsmaskinens spår som kölden kommer åt att stadga marken ordentligt. Lös snö skarp köld besvärar Trots att det finns rejält med snö går avverkningen rätt smidigt. Den lösa snön som hänger kvar på träden gör i alla fall fällningsmomentet långsammare, berättar Turpeinen. Man kan inte köra på 6 Skogsbruket 2/2010

7 med full fart när sikten är täckt av ett dammande snömoln. Kölden har hittills hållit sig över köldgränsen som är minus trettio grader. En morgon var det minus tjugonio här men ännu har det inte varit så kallt att man behövt avbryta arbetet. Tupeinen som är från Uleåborgstrakten tycker att det är fint med ordentlig vinter här i söder. Alla gånger vinner det här föret regnvädren vi har fått stå ut med under de senaste vintrarna. Tillsvidare hålls stubbarna korta Just nu finns det undantagsvis mera snö på sydkusten än i många områden längre norrut. Den djupa snön kan leda till problem med höga stubbar i avverkningarna. För tillfället är snön i alla fall lös det går bra att hålla stubbarna korta. Blidväder med påföljande kalla perioder kan ändå leda till att det blir problem med att hålla stubbarna inom rekommenderade mått vid avverkningarna. Uttag av tallmassa energived Gallringen i tallskogen i Sjundeå ger ett uttag på både tallmassa energived. Det är första gången Turpeinen tar ut energived från en dylik gallringsavverkning. Energiveden har grovlekar ända ned till Skotaren som är på väg till avverkningsplatsen i Sjundeå körs av Raul Aarnio. mellan 2 3 centimeter längder på upp till 4,5 meter. Hyggesresterna efter gallringen är minimala på de ställen där marken bär har den djupa snön också en skyddande effekt på marken. Det här är faktorer som säkert gillas av skogens rekreationsanvändare nästa sommar. m Te x t o c h f o t o : Maria Lindén Barren kan ta skada av lång köldperiod Våra inhemska trädslag är anpassade till vår vinter sträng kyla. Mitt i vintern tål våra barrträd tillfälligt temperaturer ner till -60 grader. I slutet av september tål de bara omkring -10 grader, men två månader senare klarar de redan av -30 grader. Våra inhemska träd har under årtusenden anpassat sig till årstidernas växling våra kalla vintrar. En längre period med sträng kyla kan däremot bli ödesdiger för barrträden. Om det flera veckor i streck är -30 grader kallare börjar barren torka. Skogsbruket 2/2010 Snötäcket skyddar rötterna I extrema fall kan rötterna ta skada av kölden. Plantor är känsligare än stora träd. I normala fall skyddar snötäcket marken rötterna. Marken fryser inte ens i sträng köld under snötäcket. Skogsforskningsinstitutet uppger att januari 1999 var mycket kall. Temperaturen sjönk till -49 grader på en av forskningsinstitutets observationsplatser. På en snöfri plats uppmätte man marktemperaturen till -26 grader tio centimeter ned i marken. På en plats med en halv meters Det ser bra ut för Mellanå Plant Mellanå Plant levererar en stor del av de skogsplantor som används i Svenskfinland. Rainer Bodman som är vd på Mellanå Plant uppger att det fanns natursnö i Lappfjärd när köldperioden började. Jag tror att våra plantor ute på rampen har klarat sig bra, säger Rainer Bodman. Men man vet aldrig, det är provodlingen på vårvintern som visar läget. Vi började naturligtvis göra konstsnö så snart det blev kallt för att snabbt få ett tillräckligt tjockt snötäcke. m snötäcke sjönk marktemperaturen bara till -0,5 grader. Konstsnö skyddar i plantskolor Många skogsplantskolor kommer på senvintern att testa sina leveransklara plantor mer än vanligt, dvs. de tar dem inomhus låter dem börja växa. Plantskolor lagrar en hel del täckrotsplantor utomhus, i lådor som står på marken. Normalt täcker de in plantorna med konstsnö. I höstas kom kylan tidigare än normalt på många plantskolor hade snökanonerna inte hunnit ge tillräckligt med snö. Det behövs ett cirka 35 centimeter tjockt snötäcke för att skydda plantorna speciellt de känsliga rötterna. Eventuella köldskador på rötterna syns först på försommaren, när tillväxten har kommit igång. Bruna barr är ett tecken på att rötterna kan vara köldskadade, men det kan finnas andra orsaker. Med ett halv meters snötäcke hålls temperaturen strax under markytan nära nollstrecket även när utomhustemperaturen närmar sig -50 grader. Snön isolerar effektivt. Om du planterar barrträdsplantor i vår, lönar det sig att ta en titt på dem efter midsommaren. Då ska eventuella köldskador på rotsystemet synas i form av bruna barr. Om du ser skadade plantor, ska du omedelbart kontakta den som levererat plantorna till dig. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku 7

8 Sk o g s v å r d Marker med sand grövre jordar lämpar sig väl för naturlig förnyelse av tall. Med goda fröår får man rikligt med plantor med rätt skötsel högklassiga stammar i framtiden. Förnyelse av tall gran I s ko g s b r u k e t b ö r v i i n t e a r b e ta m o t n at u r e n. Det ä r bättre att göra olika saker i samma riktning som naturprocesserna o m d e t ä r möjligt i p r a k t i k e n. De n n a t u m r e g e l gäller o c k s å va l av trädslag. Tall är ett pionjärträdslag som i naturförhållanden kommer snabbt till platsen efter en skogsbrand. Om det efter en brand finns kvar några gamla tallar med tjock bark högt belägen krona per hektar, räcker det till för naturlig förnyelse. Tallen kan fås att producera mera frö Rotskador lyror på stammen orsakade av brand främjar tallens blomning därmed fröproduktionen. Man kan simulera samma fenomen med ett stålband som spänns runt fröträd på brösthöjd, s.k. strangulering. Metoden fungerar ännu i dag, men har nästan helt fallit i glömska. Naturskogar av tall förekommer på karga moar myrar därför ska vi fortfarande satsa på tall på dessa marktyper. Men i Finland har vi också gamla tallskogar på näringsrika, friska marker. Hur är det möjligt? Ännu i början av 1900-talet hade vi kvar svedjebruk. Utan gödsling blev skördarna mindre mindre år från år till slut blev svedjemarkerna skogbevuxna. Tall kunde etablera sig på sådana växtplatser innan kväveförrådet med åren nådde den normala nivån. I dag lämpar sig dessa gamla svedjemarker bättre för gran, även om de är bevuxna med tall. Naturlig förnyelse av tall fungerar det? Det är inte gammalmodigt att använda naturlig förnyelse av tall i lämpliga förhållanden resultaten är i snitt goda. Metoderna är i princip de samma som för 50 eller 100 år sedan, men i dag koncentreras fröträden gärna i strängar eller grupper för att underlätta borttagningen av fröträden några år efter huggning i fröträdsställning. En annan orsak är att fröproduktionen är större om fröträden står nära varandra. Harvning eller markberedning med grävmaskin främjar resultatet på mineralmarker. Markberedningen verkar bäst de första 3 4 åren därför bör den utföras just före ett väntat bra fröår. Skogsforskningsinstitutet ger årligen prognoser för fröår av tall, gran björk. Det är allt skäl att följa med dessa prognoser. Riskerna att misslyckas med naturlig förnyelse av tall är relativt stora speciellt på friskare marker. Ett totalt misslyckande blir det sällan om man använder markberedning, men kompletterande plantering i luckor behövs ofta om man eftersträvar fina ungskogar. 8 Skogsbruket 2/2010

9 Riskerna med sådd är mindre än med naturlig förnyelse allra minst är riskerna med plantering. Gran hör inte hemma på karga marker Gran kommer senare långsammare till en växtplats i naturförhållanden, ofta efter lövträd eller tall. Utan skogsbränder förekommer gran också på karga marker där tallen dock växer snabbare. Om man i sådana växtförhållanden tar bort de största träden, som utgörs av tallar, finns det bara granar med gråaktig bark kvar de växer långsamt. Granar som växer på karga marker får en gråaktig bark. På bördig mark blir barken rödaktig. En orsak till att Finlands skogar i dag växer två gånger snabbare än på 1950-talet är trädslagsbyte från gran till tall på ursprungliga tallmarker. Naturlig förnyelse av gran chanstagning För gran rekommenderas naturlig förnyelse bara i de allra bästa förhållanden, där det finns speciellt mycket naturplantor redan innan man börjar avverka för naturlig förnyelse av skogen. Orsakerna är många. Gran har sällan goda fröår jämfört med tall. Om det finns röta i skogen, har naturplantorna ofta också röta. Jämfört med planterade granar, drabbas naturplantor mera av röta på grund av rotkontakter. Och dessutom är markberedning lättare att utföra under tall än under gran, som har rötterna nära markytan. Både svenska finska undersökningar visar att det är svårt att förnya gran på naturlig väg. Enligt siffror från Sverige är andelen naturlig förnyelse av gran i storleksordningen en procent. Uppgifter för Finland saknas, men storleksordningen torde vara på samma nivå. Stora, enhetliga naturligt Skogsbruket 2/2010 Kanthuggning fungerar ofta bra med gran, men det är omöjligt att förnya stora ytor med denna metod. förnyade ungskogar av gran är sällsynta. Orsaken torde vara att nya granplantor oftast uppkommer på gränsen mellan olikåldrade bestånd, av frön från den intilliggande granskogen. Om man är nöjd med mindre förnyelseytor, kan man hitta vackra exempel. Kantskogen dess frösättning kan naturligtvis utnyttjas vid förnyelse av större arealer, dvs. som komplettering till plantering. Har naturplantor av gran något värde? En viktig fråga är om det lönar sig att använda de naturliga granplantor som finns i skogen före kalavverkningen. Man kan försöka, men erfarenheter visar att nyttan är tvivelaktig. Avverkningsmaskinen skogstraktorn som kör ut virket skadar lätt naturplantor markberedningen blir dyrare om föraren måste akta naturplantor. Användningen av underväxt lyckas bäst för självverksamma skogsägare som har tid intresse att vara aktsamma. Slutsats Slutsatsen är att vi i regel ska förnya tallskogar med tall granskogar med gran. Det finns dock fortfarande skogar där det är fördelaktigt att byta från gran till tall eller från tall till gran. I båda fall är plantering den säkraste metoden att förnya skogen. m Te x t o c h f o t o : Matti Kärkkäinen Högläggning plantering av gran ger ett säkert resultat en ypperlig tillväxt. 9

10 Bi ob r ä n s l e n En energivedsaffär kräver noggrannhet Om man skulle vänta fem år på att göra det här beståndet till energived skulle snöskadorna bli omfattande, säger Juha Hyvärinen (t.h.). Det f i n n s en h e l d e l at t hålla k o l l på d å m a n g ö r en energivedsaffär. Till exempel betalningsvillkoren varierar mellan olika uppköpare. För jordbrukaren Juha Almiala från Pukkila är det nu första gången han har gett sig in på att sälja energived. De föreslog från den lokala skogsvårdsföreningen om jag kunde överväga att sälja energived. Efter att jag funderat på saken pratat med mina grannar som har mer er- farenhet i frågan, var det bara att göra slag i saken, berättar Almiala. Han äger med sin bror lantbrukssammanslutningen Almiala har 160 hektar skog att vårda i Pukkila i Mörskom. Förutom energivedsavverkningen ska han i vinter också utföra en första gallring. Prisuppföljningen för energived trampar ännu i sina barnaskor så för skogsägaren är det en utmaning att följa upp prisutvecklingen. Jag kollade med skogsvårdsföreningen, som för sin del följer upp priserna, innan jag beslöt att göra energivedsaffären med Koskitukki, berättar Almiala. Enhetlig offertförfrågan Det lönar sig för skogsägaren att basera sin offertförfrågan till uppköparna på samma måttenhet virkesmängd. På så sätt kan man jämföra offerterna sinsemellan, säger Juha Hyvärinen, energivedsförman på Koskitukki. Han har kommit för att kolla Almialas 2,7 hektar stora bestånd. Energivedshandel kan föras med fastkubikmeter, ton, flis- eller löskubikmeter eller i megawattimmar (MWh). Då det kommer till affärer med skogsägaren borde man hålla sig till fastkubikmeterpriset, på samma sätt som med de 10 Skogsbruket 2/2010

11 övriga virkesslagen. Inte säljer man heller timmer på basis av hur många produkter man får sågat ur stocken, utan råvaran köps som fastkubikmeter produkternas pris fastställs på marknaden, funderar Hyvärinen. Han tillägger att handel med megawattimmar är också en risktagning. Ifall mängden levereras åt köparen som färsk blir ersättningen betydligt lägre för skogsägaren än om den hade levererats torr. Jag är van att göra virkes- Skogsbruket 2/2010 affärer i kubikmeter, så den måttenheten är det enda som fungerar för mig, inflikar Almiala. Drivningsresultatet viktigt När det kommer till energived skulle jag inte enbart stirra mig blind på priset, för hela beståndets framtid står ändå på spel. Det gäller att vara extra noga med drivningsresultatet samt operatörens pålitlighet yrkesskicklighet, fortsätter Hyvärinen. Bestånd som blir till energived är ofta övertäta eller i värsta fall ett vildvuxet buskage som helt blivit utan vård. I energivedsavverkningar uppstår i genomsnitt mera drivningsskador på det kvarvarande beståndet då man jämför med övriga gallringar. Avverkningen är krävande då sikten för föraren är begränsad. Träden i bestånden är ofta långa klena snöskadorna sannolika i beståndet ett par år framöver. Förhandsröjning höjer lönsamheten I Almialas bestånd kommer en skogstraktor försedd med giljotin att med helträdsmetoden ta tillvara energivirket. Jag kommer att förhandsröja ytan först. Röjningen förbättrar drivningsresultatet avverkningens lönsamhet. Bränslekostnaderna drar jag av i beskattningen dessutom hör ju inte röjningen till de tyngsta skogsarbetena. Jag räknar med att Kemera-stöden blir en lön för mig, förklarar Almiala. Allt duger inte som energived Hyvärinen är också intresserad av energived från dikesrenar, tomtavverkningar, åker- vägrenar. Vanligtvis är energivedsavverkningen i genomsnitt två till tre hektar, men också arealer på tiotals hektar förekommer. Avverkningen tar i genomsnitt 1-2 dagar per hektar för en skogstraktor försedd med giljotin. Som tumregel kan man hålla i minnet att då genomsnittsdiametern blir under 4 centimeter i beståndet är det inte ekonomiskt lönsamt att ta ut energived. Uttaget medeldiametern är avgörande. När blir massaveden ett lönsamt alternativ framom energived? Det senaste året har efterfrågan på massaved varit lågt, medan efterfrågan på energived varit bättre. Det har lett till att det varit lönt att bränna upp massaveden. Nu har priset på massaveden igen höjts så det Jämförelse mellan energiveds- massavedsavverkning (priserna riktgivande): Gallring av ett 1 ha stort björkdominerat skogsskifte i södra Finland, uttag totalt 50 m 3, varav 25 m 3 fyller dimensionerna för björkmassaved. Förhandsröjningen utför skogsägaren. Uttag av enbart björkmassaved rotförsäljning, energiveden blir kvar i skogen rotpris för björkmassaved 8 euro/m 3 (rotpriset är lågt därför att stammarnas medeldiameter är liten skogen ovårdad) = > 8 e/m 3 x 25 m 3 /ha = 200 euro/ha Uttag av enbart energived rotförsäljning, massaveden blir också energived Kemera-stöd 210,50 euro/ha + 7 euro/m 3 x 50 m 3 /ha = > 560,50 euro/ha rotpris för energiveden 0-2 euro/m 3, ger ett tillägg på max. 100 euro/ha = > max. 660,50 euro/ha lönar sig att jämföra de båda alternativen innan man fattar beslutet, säger Hyvärinen. Almiala kan räkna med ungefär m 3 /ha energived, varav ungefär 25 m 3 /ha kunde bli björkmassaved. Då massavedsuttaget börjar bli ungefär 45 m 3 /ha är en massavedsavverkning med nuvarande prisnivå det lönsammare alternativet. Det är också möjligt att på samma gång avverka både massaved energived. Jag tror att en sådan kombinationsavverkning i framtiden kommer att bli ett konkurrenskraftigt alternativ, konstaterar Hyvärinen. Betalningsvillkoren varierar Betalningsvillkoren för en energivedsaffär varierar mellan olika uppköpare. Almiala får, precis som vid en vanlig avverkning, betalt för energiveden 30 dagar efter att avverkningen är slutförd. En del uppköpare betalar först efter att energiveden är flisad. I de fall då skogsägaren levererar energived till väg, gäller det för honom att vara noga med betalningsvillkoren. Vid leverans vid väg betalar vi nu mellan euro per kubik. Han tillägger att Kemerastödet har lett till att man kan betala ett rotpris till skogsägaren som bäst kan ersättningen bli flera hundra euro per hektar. Priset grundar Koskitukki bland annat på objektets medeldiameter, när drivningen sker, körsträckan hur stort uttaget blir. Energivedsuttaget gör inte skogsägaren rik, speciellt inte om han har lagt ut förhandsröjningen avverkningen på entreprenad. När skogsägaren drar av drivningskostnaderna i Kemera-objektet kan han räkna med max 7 euro per kubik i handen, men då är i alla fall beståndet i skick, avslutar Hyvärinen. m Te x t o c h f o t o : Marianne Palmgren 11

12 Bi ob r ä n s l e n Vedhandeln hettar till i kölden Med långvariga temperaturer under minus tjugo grad e r b l i r d e t aktuellt o c k s å f ö r d e n m e r o v a n a v e d k o n- sumenten at t se sig o m efter u t b u d av vedförsäljning. Vissa vedgårdar går just nu till med ut med informationen att de endast levererar åt sina stamkun - d e r o c h i n t e alls ta r e m o t n ya k u n d e r. Är d e t b r i s t på v e d? På webben hittar kunden tre stora portaler som förmedlar ved. Skogscentralerna upprätthåller genom Euprojektfinansiering portalerna Halkoliiteri.com som betjänar i södra västra Finland samt Polttopuupörssi för norra Finland. MottiNetti är webbplatsen för vedhandlarna i östra Finland. Den upprätthålls av de lokala en- ergibolagen, också skogscentralerna är med i samarbetet. På de här stora vedportalerna kan kunden hitta vedhandlare kommunvis. Vedhandlare med lager aktiv försäljning finns på webben Anders Wikberg är energirådgivare vid Kustens skogscentral fungerar som administratör för Halkoliiter. com portalen. Han sköter kontakterna med företagarna på den egna skogscentralens område. Vi har cirka 30 företagare med som aktivt säljer har ved i lager. Flera skulle det förstås rymmas med, säger han. Årsavgiften för att vara med i webbtjänsten för företagarna är 100 euro. Halkoliiteri fungerar på 7 skogscentralers område har totalt ungefär 300 företagare inregistrerade. Stora variationer i vedpriset Prisuppgifterna ger vid handen att prisvariationen på vedgårdarna är stor utgående från mängd förpackningsstorlek. I en annons för Plantagens nätpåse med ved noteras rekordpriset 5,95 euro per säck. Nätpåsen rymmer ett tiotal klabbar eller knappt 7 liter. I samma erbjudande säljs 40 liter eller 6 nätpåsar till priset 30 euro. Kubikpriset blir således rekordartade 750 euro per kubik för den som köper sina klabbar här. Måttet lär vara fast kubik. Mera humana priser förekommer på de etablerade vedgårdarna där förpackningar på 40 liter fås till priser kring 7 euro. Mellan euro per kubik är priset för björkklabbar över lag i huvudstadsregionen. Priserna innehåller 22 % moms men inte alltid hemtransport. Blandved färsk ved är i regel billigare. Som jämförelse kan nämnas att leveranspriset på björkmassaved i södra Finland närmar sig 28 euro per kubikmeter för tillfället. På sydkusten kan skogsägaren alltså få allt mellan euro per kubikmeter för sin björkmassaved, beroende på förädlingsgrad försäljningsform. Omfattande sortiment fördomsfria idéer Sortimenten hos vedgårdarna varierar från löshanterad ved avhämtad vid vedgården till hemtransporterade klabbar i små förpackningar. I Kyrkslätt erbjuder Kolsarby gård kunder med egen dragkrok möjligheten att beställa en färdiglastad släpvagn med ved. Kunden transporterar själv hem veden enligt egen tidtabell. Pris inkluderande släpvagnshyra är Meterved används ofta som mellanskede vid tillverkning av klabbar. 12 Skogsbruket 2/2010

13 Vedhandeln i småförpackningar sker i förpackningar av vädertålig plast eller lätthanterliga nätpåsar. På sydkusten kan skogsägaren få allt mellan euro per kubikmeter för sin björkved. I skydd för väder vind väntar metersveden i hallen på Nikus i Sjundeå på en hugad köpare eller vidareförädling till klabbar. Vidareförädlingen sker också den inomhus. 110 euro för 1,5 kubik, 140 euro för 2 kubik 210 euro för 3 kubikmeter. De flesta vedhandlare tillhandahåller också blandved, lövved eller alved men klart är att björken är mest populär. På Nikus i Sjundeå säljer Carl-Erik Wikström ved med hemtransport. I sortimentet finns både blandved björk man säljer både metersved klab- bar. Tillsammans med sin son tillverkar han också en del vedförpackningar i plast till återförsäljning på lokala bensinstationer. Prisjämförelser invecklade Vedförpacknigarna är oftast nätpåsar eller plasthöljen men också pappförpackningar finns på marknaden. Prisjämförelse är ingen lätt uppgift för konsumenten eller den som vill hålla koll på vad kollegan har för prissättning. Efter en genomgång på webbens utsatta priser verkar priset på klabbar av blandved variera mellan euro per kubik, björkvedsklabbarna har priser mellan euro per kubik. Priserna uppges i fast kubik, lös kubik eller travad kubik i en enda röra. En praktisk räknare för att förvandla fast kubik till lös kubik finns på webbplatsen Halkoliiteri.com för den som vill göra jämförelser. Meterveden ett mellanskede Svenska Sandins stapel packs vedförpackning är tillverkad av wellpapp. Papphöljet drar 40 liter ved kan staplas men måste förvaras torrt. Omvandlingstal för vedklabbar (25 50 cm) 1 m³ fast mått motsvarar 1,54 m³ travat mått 2,5 m³ löst mått 1 m³ travad ved motsvarar 0,65 m³ fast mått 1,63 m³ löst mått 1 m³ ved i hög motsvarar 0,40 m³ fast mått 0,62 m³ travat mått Källa: halkoliiteri.com Meterved används ofta som ett mellanskede vid tillverkningen av klabbar. Meterveden utgör också ett kostnadseffektivt bränsle för uppvärmning av småhus med moderna centralvärmepannor. Priserna på meterved varierar i södra Finland mellan euro per kubik för blandved euro för björk. Årligen använder finländarna över 6 miljoner kubikmeter vedklabbar. m Te x t o c h f o t o : Maria Lindén Skogsbruket 2/

14 Gudruns sista stockar är nu sågade Det t o g d r y g t f y r a å r at t ta h a n d o m d e t v i r k e s o m Gu d r u n fällde i Sv e r i g e. Tr o t s en l å n g l ag r i n g s t i d av s to c k a r na blev s å g u t b y t e t ba r a en till t v å p r o c e n t l ä g r e ä n n o r m a lt. Stormen Gudrun som drag fram över Södra Sverige i januari 2005 fällde 75 miljoner kubikmeter skog. Två år senare fälldes ytterligare en stor mängd virke av stormen Per. Svarta på utsidan, men friska inuti Drygt 35 miljoner kubikmeter stormskadat virke tog Södra hand om. Som mest lagrade Södra över sju miljoner kubikmeter virke vid 36 timmerterminaler. Allra största delen av terminaltimret har kunnat användas till konstruktionsvirke, även om sågutbytet har blivit något lägre på grund av extra avkap i ändarna, skriver Södra i sin kundtidning. Endast små volymer har fått klassas ner till massaved eller brännved. En förklaring till det goda resultatet är att lagringen av virket har skötts på ett bra sätt. Två dagar före julafton sågades de sista stockarna av stormvirket i vårt sågverk i Väröbacka, som ligger en bit söderom Göteborg. Just de trävarorna kommer att säljas till Storbritannien Irland som konstruktionsvirke. Vi skapade många lagringsplatser för att snabbt få virket under bevattning, säger Lars Woxneryd, som är miljöchef på Södra Timber. Lagringsplatserna valdes noga så att virket till exempel inte utsattes för vind. Även om stockarna har blivit mycket svarta på utsidan har timret generellt varit av god kvalitet. Stormhyggena är planterade Södra har nu mer än 95 procent av stormhyggena återplanterade. Mellan har den årliga leveransen av plantor från Södras plantskolor varit miljoner mot en normal åtgång på 25 miljoner. Södra, som har drygt skogsägare som medlemmar, anskaffar förädlar medlemmarnas virke i Södras sågar, cellulosa- pappersfabriker. m Foto: Södra. Upp till fyra år har stockarna varit lagrade. De har blivit svarta på utsidan, men virket är fortsättningsvis av bra kvalitet. Te x t: Gerd Mattsson-Turku 14 Skogsbruket 2/2010

15 Skogsvårdsskolan 2 Plantering sådd ny skog snabbt säkert Sn a b b p l a n t e r i n g eller s å d d efter s l u tav v e r k n i n g e n g e r d e t b ä s ta förnyelseresultatet. Gen o m at t m a r k b e r e da m e d en m e t o d s o m ä r a n pa s s a d efter trädslag, förnyelsemetod o c h jo r d a r t säkerställer d u at t skogsförnyelsen ly c k a s. Trots rekommendationer rådgivning har förnyelseresultaten blivit sämre. På Kustens skogscentrals område klassade den tionde riksskogstaxeringen 30 procent av förnyelseytorna som dåliga eller försvarliga. Det finns flera orsaker till det svaga läget. Avgörande är de låga planteringstätheterna det att förnyelseytorna inte markbereds. En bidragande orsak är också användningen av naturlig förnyelse på växtplatser där den inte är lämplig. De bästa metoderna inte ännu i bruk Forskare Timo Saksa på Skogsforskningsinstitutet har samlat ett digert material från plantskogar runtom i landet. Inventeringarna av hektar plantskogar i åldern 3 5 år talar sitt tydliga språk. Plantering sådd är säkrare förnyelsemetoder än naturlig förnyelse, säger Timo Saksa. Markberedningen planteringspunkten har stor betydelse för hur plantan växer hur den kan överleva. Och det gäller att var snabbt ute efter Skogsbruket 2/2010 slutavverkningen. Dröjsmål leder till ökad konkurrens från gräs sly. Det här resulterar i sin tur till svagare tillväxt större plantdödlighet. Enligt Saksa är de bästa metoderna inte ännu i bruk i skogen. Fläckhögläggning är helt överlägset den bästa markberedningsmetoden vid plantering av gran. Tyvärr är den inte ännu allmänt i bruk i alla delar av landet. Inventeringarna visar att procent av de planterade plantorna dör också när arbetet görs bra därför lönar det sig att hålla höga planteringstätheter. Minst granplantor per hektar på frisk mo på lundartad mo. Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret poängterar att markens bördighet är avgörande för valet av förnyelsemetod markberedning. Min uppgift som fackman är att ge de råd som leder till ett fullslutet bestånd med en gång, säger Rolf Wickström. Det betyder god markberedning snabb plantering. Att komplettera eller att plantera på nytt blir dyrt. Först förlorar skogsägaren flera växtperioder sedan blir förnyelsearbetena besvärliga eftersom marken har hunnit förvildas. Ibland kan det till med behövas en ny markberedning. Ibland anser skogsägaren att naturlig förnyelse blir så mycket billigare att valet börjar luta ditåt. Om jag med min yrkeskunskap klart vet att det kommer att misslyckas brukar jag säga att om det här var min skog skulle jag nog inte göra så. Jag brukar sparka i den tjocka förnan visa varför de små naturplantorna torkar bort i vår- försommartorkan. Det har effekt. Foto: Annikka Selander. Kjell Måtts deltar på grundkursen i skogsbruk i Vasa. Han är mångsidigt intresserad av skogen försöker hitta tid att göra en del av arbetena själv. Granen växer bra i högar Granen är ett välväxande produktivt trädslag på friska momarker ännu bördigare växtplatser i Södra Finland Mellanfinland. Granen har långa, smala slitstarka fibrer den kan sägas vara ryggraden i vår pappersindustri. Fläckhögläggning är den bästa markberedningsmetoden vid plantering av gran. Granen växer bra i högar eftersom 15

16 Skogsvårdsskolan Det lönar sig att vara snabbt ute efter slutavverkningen. Då får plantorna ett välkommet försprång mot gräs sly. Målet är att du inom rimlig tid får till stånd en produktiv, frisk fullsluten skog efter slutavverkningen. Som skogsägare ska du se långsiktigt på ditt skogsbruk. Foto: Annikka Selander. Foto: Annikka Selander. plantorna får mer näring när humusen i högen bryts ner. I ett harvspår växer plantan endast i mineraljord. Fläckupptagning lämpar sig för steniga förnyelseytor för gran. En jämförelse mellan harvning fläckhögläggning visar att de goda resultaten är över 10 procentenheter fler på höglagda ytor. Konkurrensen från gräs är mindre snytbaggen angriper färre plantor överlevnaden bland de angripna plantorna är större. I med att harvningen inte ger någon upphöjning att plantera på leder det också till att plantorna på ställen med tät mineraljord kan lida av för mycket vatten därmed syrebrist. Därför ska du på sådana ställen plantera så högt uppe som möjligt. Förekomsten av rotröta i den avverkade skogen betyder inte automatiskt att du ska byta trädslag. Rotrötan förekommer i allmänhet fläckvis. Om ungefär 10 procent av stubbarna har röta kan man fortsätta med gran plantera minst 2 meter från de rötskadade stubbarna. Om det finns röta på hela förnyelsearealen mer än 20 procent av stubbarna har röta är det skäl att byta trädslag. I dessa fall ger stubbrytningen möjligheter att plantera gran. Sådd bästa förnyelsemetoden för tall Tall av god kvalitet kan du odla på torra momarker kargare växtplatser i Södra Finland Mellanfinland. På bördigare växtplatser krävs det specialåtgärder såsom högre planttäthet stamkvistning för att tallen ska bli av god kvalitet. Sådd av tall lämpar sig på torra karga momarker där den konkurrerande gräsvegetationen inte utgör ett hot för de små plantorna. Jordarten ska vara medelgrov eller grov. På finkorniga jordar lyfter uppfrysningen upp de små plantorna ur jorden. Sådden är ett alternativ till naturlig förnyelse. Genom sådd kommer man på ett kostnadseffektivt sätt upp till plantor per hektar. Så här tät ska plantskogen vara för att det ska bli kvalitetsvirke. Största delen av sådden sker 16 Skogsbruket 2/2010

17 Skogsvårdsskolan maskinellt i samband med markberedningen. Det största hotet mot såddplantorna är torkan. Enligt Rolf Wickström är det viktigt att vara ute i god tid på våren genast efter snösmältningen i april. Då drar plantorna full nytta av vårfukten. Det går inte alltid att få harven till skogen i menförestider därför harvas en del av förnyelseytorna föregående höst sås sedan för hand. Plantering av tall rekommenderas på friska momarker finkorniga jordar. Planteringstätheten ska vara minst 2 000, helst plantor per hektar. Harvning eller fläckupptagning är lämpliga markberedningsmetoder på förnyelseytor med tall. Fläckupptagning med grävmaskin lämpar sig bättre än harvning på stening mark, sluttningar förnyelseytor med varierande markskikt. Foto: Skogsforskningsinstitutet/Erkki Oksanen Fläckupptagning lämpar sig vid förnyelse av tall. Vårtbjörk växer snabbt Vårtbjörken växer bäst på friska momarker bördigare växtplatser i Södra Finland Mellanfinland. Högklassigt grovt björktimmer är vårt viktigaste specialvirkessortiment. Enligt Rolf Wickström passar plantering av björk särskilt bra nära bebyggelse för att den snabbt ger ny, grön skog. På dessa ställen är också risken för hjortdjursskador mindre. På vissa ställen kan det bli aktuellt att plantera lärk, ek, klibbal eller något annat specialträdslag. Markberedningen avgörande för förnyelseresultatet Foto: Skogsforskningsinstitutet/Erkki Oksanen Markberedningen förbättrar plantornas förutsättningar att växa utvecklas till värdefulla stammar. Markberedningen ökar jordens genomsläpplighet luftighet som inverkar gynnsamt på vattnets rörlighet gasväxlingen. Diskutera ingående med fackmannen när det blir aktuellt med beslut i din egen skog. Välj inte det billigaste utan det säkraste. En bra markberedning minskar också behovet av gräs- slyröjning. Det finns allmänt accepterade kriterier Skogsbruket 2/2010 Fläckhögläggning ger det bästa resultatet vid plantering av gran. Plantera tillräckligt djupt. Det är viktigt att rotklumpen når ner till humusen. för markberedningens kvalitet. Entreprenören borde själv kontrollera kvaliteten på sitt arbete. Enligt Timo Saksa varierar markberedningens kvalitet mycket från en entreprenör till en annan. Skicklig användning av skopan ger fina resultat. På markberedda områden finns det bättre möjligheter att få in kompletterande naturplantor. Inventeringarna visar dock att det kommer endast plantor per hektar att de är ojämnt fördelade på förnyelseytan. Många skogsägare planterar själv Skogsägarna på Rolf Wickströms område i Sibbo beställer årligen ungefär

18 Skogsvårdsskolan Rekommenderade odlingstätheter: Trädslag Växtplats Plantor per hektar Gran Frisk mo Lundartad mo Tall, sådd Karg mo, torr mo såddfläckar Tall, plantering Torr mo, frisk mo Minst Vårtbjörk Frisk mo, lundartad mo När du planterar plantor per hektar ska avståndet mellan plantorna vara i medeltal 2 x 2,5 meter. plantor. Hälften av dem planterar skogsägarna själva. Kjell Måtts äger skog i Korsnäs också han planerar att vara själverksam när det blir dags att anlägga en ny skog. Jag har en förnyelsemogen granskog. De första årens skötsel av plantorna är viktig därför lönar det sig att göra arbetena ordentligt. Plantering är ju den dyraste förnyelsemetoden, men jag ser nog inga alternativ, säger Kjell Måtts. Jag tror på planteringen. Jag har ett annat arbete, men i mån av möjlighet tänker jag plantera själv. Planteringen är lättare efter markberedning, men ännu viktigare är det att skillnaden syns tydligt i hur plantskogen utvecklas. Och spåren i naturen försvinner efter några år. Skydda vattnet visa naturhänsyn Markberedaren ska alltid lämna en skyddszon mot bäcken eller vattenbrynet. Valet av tidpunkten för markberedning är viktig i alla markberedningsmetoder. Undvik hyggesrensning markberedning i grupperna av naturvårdsträd. Spara också alla döda stående liggande träd. Det finns veterligen inga hänsynskrävande arter som skulle dra nytta av att man undviker markberedning. n Aktuellt från naturen Myggor på vintern javisst Annikka Selander Vintermyggorna hör till de få insekter som aktiva på snön. De har längre ben än sommarmyggorna så att kroppen kommer längre upp från snöytan. Dessutom är de ofta mörkfärgade för att effektivare kunna ta upp värmen från solen därmed höja kroppstemperaturen. Vintermyggorna kan vi se ända ner till 5 10 minusgrader. När det blir kallare söker de sig bland annat till håligheter i träd. De äter troligen inget vintertid, möjligen lite snö eller vatten. Vintermyggor är inga stickmyggor, så de sticker oss inte. m Ordlista Högläggning Fläckhögläggning Vid högläggning skapar man upphöjda planteringspunkter. Grävmaskinen gör en hög av fläckens jord genom att man drar upp markytan till långa, cm höga upphöjningar. Föraren ska helst packa ihop högarna med skopan. Högläggning med fåror Det kan också finnas ett behov att leda bort ytvatten eller dränera marken. Grävmaskinen gör högen av jord som den tar upp från grunda fåror. Föraren gör cm höga platta högar. Fårorna är på mineralmark cm djupa på torvmarker cm djupa. Fläckupptagning Vid fläckupptagning flås humuslagret av så att mineraljorden blottas. Fläckupptagning kan utföras med markberedningsaggregat eller grävmaskin. Maskinen tar upp så många fläckar som planteringstätheten förutsätter. Lämpligare än harvning på steniga förnyelseytor. Vid naturlig förnyelse sådd rekommenderas ett större antal fläckar. Fläckupptagning passar inte för låglänta, vattensjuka marker med ett tjockt humusskikt. Harvning Harvning lämpar sig för förnyelseytor för tall. Skogsharven blottar mineraljorden i en harvningsfåra som är cm bred högst 10 cm djup. Vid naturlig förnyelse sådd ska spåret vara delvis humustäckt. Humus Markens ytskikt som består av växtrester mikroorganismer. Humusskiktet är en närings- vattenkälla för plantorna. n 18 Skogsbruket 2/2010

19 Sk o g s v å r d Björkmossen en grön lögn Björkmossen eller Bj ö r k mo s a n på Bo r g å d i a l e k t ä r ett intressant exempel på att god skogsvård kvalitetsproduktion i b l a n d h ä n g e r på ett h å r. Ett beslut s o m t o g s f ö r 45 å r sedan h a r n e g at i va e k o n o m i s k a följder f ö r skogsägaren i d a g. Det s o m f ö rv ä n ta d e s g e t i m m e r v i d en s l u tav v e r k n i n g h a r u t v e c k l at s till s ta m m a r m e d k r ö k a r, s o m endast d u g e r till massaved. Timmerprocenten ä r o m k r i n g trettio. Den b o r d e va r a minst det dubbla. Namnet Björkmossen är egentligen missvisande då huvudträdslaget är tall. Torvmarken, ursprungligen en rismyr, är på 1,7 hektar dikades år Rekommendationerna gällande åtgärder på myrarna var att kalavverka beståndet om trädens höjd var över 10 meter medan bestånd under 10 me- ter ansågs utvecklingsdugliga. Tallplantbeståndet på Björkmossen var 6 7 meter högt lämnades att växa. Dikningen har haft god effekt på marken som sjunkit rejält skogstypen liknar idag närmast blåbärstyp. Skötselåtgärder Sommaren 1983 gjordes första gallring i slutet av 1990-talet en andra gallring samt iståndsättning av dikessystemet. Marken hade då sjunkit mycket dikena var endast 20 centimeter djupa så risken för att beståndet efter avverkningen skulle dö av syrebrist var stor. Idag har det gått drygt 45 år sedan den första dikningen. Beståndet bedöms vara drygt 65 år. Det finns 440 stammar per hektar, övre höjden är 20 meter brösthöjdsdiametern varierar mellan centimeter. Huvudträdslaget är tall med 6 7 meter höga björkar som underväxt samt en hel del små granar i bottenskiktet. Normalt skulle beståndet få stå ännu en tid fläska till sig, men vid närmare granskning är kvaliteten på tallarna urusel trots att det på avstånd ser bra ut. Förnyelse Beståndet har således ingen framtid för timmerproduktion. Även om det skulle bli hundra år så förblir timmerutbytet litet. Stöd för att förnya beståndet ligger i att medeldiametern nästan fyller kravet, 25 centimeter, för förnyelsemognad, men det starkaste argumentet är den dåliga kvaliteten. Förnyelsemognad bestäms på basis av beståndets brösthöjdsdiameter eller ålder, men kan även grunda sig på särskilda skäl. Sådana skäl är bl.a. dålig tillväxt eller att den ekonomiska avkastningen är obetydlig p.g.a. olämplig växtplats eller dålig kvalitet. Hänvisning till dålig kvalitet ger möjlighet att i förtid förnya exempelvis ett grovkvistig krokig tallbestånd som planterats på alltför bördig växtplats. Nu tillämpas denna regel på tallbeståndet i Björkmossen. Nästa huvudträdslag blir gran under en övergångstid en rätt så tät skärm av glasbjörk. Plantering är vansklig i det här fallet behövs inte då björken är granens moder som det sägs. Det finns en hel del granplantor redan björken blir prima råvara som brännved efter några år. Skogsbruket 2/2010 Tallskogen ser bättre ut än den är i verkligheten. 19

20 De flesta stammar har krök i rotändan, i många fall även defekter högre upp, trots att två gallringar redan tagit bort de sämsta stammarna. Typiskt resultat av aptering, en tre meters massavedsbit, en timmerbit samt två massavedsbitar. Tråkig avverkning Trots att jag visste att kvaliteten var dålig så var det ändå en besvikelse då jag började fälla stammarna. Normalt har det med fyra motorsågstankar blivit ett fyrtiotal stockar, men här stannade det vid stycken. Stammar vars grovlek längd normalt skulle ge två stockar ger i bästa fall en. Ofta blir det en rotlump, en stock två till tre massavedsbitar. Det skulle definitivt ha behövts hjälpmått för stocken på dm för att få ut mera timmer än med rådande minimilängd som är 43 dm. Prisskillnaden mellan talltimmer massaved är ungefär 25 euro. Många gånger måste dåliga stockar kapas till massaved efter att ha visat sig undermåliga från baksidan då uppstår det lumpar som blir råvara till min vedhandel. Ibland blir jag även tvunget att lumpa kortare bitar än massavedslängd dessa blir också brännved. Veden ger också ett bra pris, men kräver naturligtvis förädling. Avverkningen påminner om en överståndaravverkning, då jag försöker spara björkarna med hjälp av körstråken från tidigare avverkningar har det lyckats riktigt bra. Stammarna fäller jag så att groten kommer på körstråken björkskärmen sparar jag tillräckligt intakt. Diskussion Dikningen anser jag att ha varit riktig åtgärd då Björkmossen är rätt så grund nu representerar en god bonitet. Den dåliga kvaliteten har troligtvis flera orsaker; dåliga förhållanden före dikningen, miljö ärftliga faktorer. Vilken inverkan det haft på stammarna att marken sjunkit mellan centimeter efter dikningen kan man också spekulera om? Beslutet att spara plantskogen efter dikningen var säkert rätt i rådande förhållanden går inte att få ogjort. Efterklok är inte klok som man säger. Nu gäller det att så fort som möjligt få ett nytt utvecklingsdugligt bestånd. Största misstaget skulle vara att spara beståndet i väntan på timmer. Synd bara att de bästa massavedsprisen som rådde 2007 gått förbi, men då var vintrarna så dåliga att det varit svårigheter med transporten. Det positiva är att det under den tid som granen etablerar sig på allvar kommer att finnas ett björkbestånd med mångfaldsvärde, landskaps-, naturvårds- viltvårdsmässigt, som sedan kan bli biobränsle. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson Linbanor ökar igen i de norska skogarna I dag avverkas ungefär kubikmeter per år med linbaneteknik i Norge, men på års sikt beräknas mängden vara runt en miljon kubikmeter. Det är runt tio procent av Norges nuvarande avverkningsvolym på årsnivå för att klara en sådan ökning krävs flera linbaneentreprenörer. I dag finns bara ett tiotal verksamma i hela Norge. Linebanetekniken hade en blomstringsperiod för trettio år sedan, men de senaste åren har aktiviteten generellt varit låg. Att ta ut virke med linbaneteknik är dyrare än vanligt skogsbruk så länge det har funnits mer tillgänglig skog har träden i de brantaste terrängerna lämnats orörd. m Källa: Skogseko 4/ Skogsbruket 2/2010