EXAMENSARBETE. Simulering av inomhusklimat i lågenergihus. Daniel Risberg. Civilingenjörsexamen Maskinteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Simulering av inomhusklimat i lågenergihus. Daniel Risberg. Civilingenjörsexamen Maskinteknik"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Simulering av inomhusklimat i lågenergihus Daniel Risberg Civilingenjörsexamen Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik

2 Förord Detta arbete är ett examensarbete för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet är utfört år 2012 på institutionen för Teknikvetenskap och matematik vid avdelningen för Energivetenskap och omfattar 30 högskolepoäng. Jag skulle vilja tacka min examinator Lars Westerlund som varit till stor hjälp under arbetets gång, samt även Gunnar Hällström som bidragit med kunskap inom strömningsmekanik och Anders Eriksson på Glommershus. i

3 Sammanfattning Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader. Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell. Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus. I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt. Vid radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite. För radiatorer visar i vertikalled en temperatur gradient i vistelsezonen ökande temperatur från golvet. För golvvärme erhålls en jämn temperaturprofil. För luftvärmepump erhålls ett sämre inomhus klimat med större temperaturgradienter men samtidigt inom rimliga nivåer enligt Boverkets regler. ii

4 Abstract Heat consumption for single family houses decreases each year with compacter and better building envelope construction. At a lower heat consumption there is the issue of the traditional methods of heating and ventilation is a good option for maintaining a good indoor climate or can new efficient methods obtain a similar indoor climate with less investment cost. This thesis study the indoor climate by computational flow simulations. In this study a model for a simple way to use CFD simulations (computer fluid dynamics) to investigate the indoor climate. The simulation model was built up in three steps to obtain stable results for a lowenergy house produced by Glommershus according to convergence criteria and turbulence model. Studies on different solutions for distribution of heat have been analysed for different cases. One case with radiators, one with floor heating and a case with a heat pump for three different outdoor temperatures for each case. The results are considered in relation to the Boverkets rules for new construction of single family homes. The result showed that the building model in three steps is preferred for CFD simulations for low-energy buildings when a series of time-saving features are made. The CFD simulation tools can be used to evaluate different solutions for heating and ventilation in a conveniently way. For radiators and floor heating results show that temperature gradients horizontally varies very little. For radiators the vertical temperature gradient in the occupied zone increasing from the floor. For floor heating obtained a uniform temperature profile. For the heat pump it is obtained a poorer indoor climate with large temperature gradients but still within reasonable levels according of Boverkets rules. iii

5 Variabellista A Area [m 2 ] C p Specifik värmekapacitet [J/K] DUT dimensionerande utomhustemperatur [ o C] g Tyngdkraften [m/s 2 ] g fönster Andelen transmitterad solstrålning för fönster h Entalpi [J] h v24 Specifikt värmebehov [kjh/kg] I sol Solstrålningsintensitet [W/m 2 ] k Kinetiska turbulenta energin k eff effektiva konduktiviteten [W/(m 2 K)] M W Molekylvikt [g/mol] m Massa [kg] m Massflöde [kg/s] p Statiskt tryck [pa] p op Operativa Trycket [kg/m 3 ] Q Värmebehovet [Wh] Q tr Transmissionsförluster [Wh] Q inf Infiltrationsförluster [Wh] Q vent ventilationsförluster [Wh] Q vv förluster från varmvatten [Wh] Q värmeåterv värmeåtervinning [Wh] Q Effektbehovet [W] R Universella gaskonstanten [J/(mol K)] R v Värmeledningsmotstånd [m 2 K/W] R si Värmeledningsmotstånd för konvektion mot insidan [m 2 K/W] R se Värmeledningsmotstånd för konvektion mot utsidan [m 2 K/W] R T Värmeledningsmotstånd [m 2 K/W] R T Värmeledningsmotstånd [m 2 K/W] R T Totala Värmeledningsmotståndet [m 2 K/W] T Temperatur [ o C] T in Inomhustemperaturen [ o C] T ut Utomhustemperaturen [ o C] T tilluft Tilluftstemperaturen från ventilationen [ o C] U Värmegenomgångstal [W/(m 2 K)] U korr Korrigerat värmegenomgångstal [W/(m 2 K)] ΔU r Korrektionsterm med avseende på väder och vind [W/(m 2 K)] ΔU f Korrektionsterm med avseende på köldbryggor [W/(m 2 K)] ΔU g Korrektionsterm med avseende på arbetsutförande [W/(m 2 K)] u hastighetskomponenter [m/s] V Volym [m 3 ] V Volymflöde [m 3 /s] α Absorptionstal ε Turbulenta spridningsförhållandet λ Värmeledningstal [W/(mK)] μ t Turbulenta viskositeten ρ Densitet [kg/m 3 ] τ Tidskonstant [h] iv

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND TIDIGARE STUDIER SYFTE OCH MÅL LÅGENERGIHUS INOMHUSKLIMAT AVGRÄNSNINGAR BOVERKETS REGLER BERÄKNINGS OBJEKT Klimatskalet Ventilation TEORI ENERGIBERÄKNINGAR FÖR BYGGNADER Beräkning av transmissionsförluster Beräkning av infiltrationsförluster och ventilationsförluster Beräkning av solinstrålning Bestämning av dimensionerande utomhustemperatur CFD Bevarande av massa Bevarande av rörelsemängd Bevarande av energi Turbulensmodeller Konvektionsmodell Solstrålningsmodell Diskritiseringsmetod METOD ENERGIBERÄKNINGAR Klimatskalet Ventilationen Uppvärmning Totala årsvärmebehovet SIMULERINGAR Modelleringsförenklingar SIMULERINGSFALL A TVÅ RUMS MODELL Geometri och Mesh Randvilkor Numerisk Metod SIMULERINGSFALL B TVÅ RUMS MODELL MED SAMMANBINDANDE HALL Geometri och simuleringsgrid Randvilkor SIMULERINGSFALL C HELA LÅGENERGIHUSET Geometri och simuleringsgrid Randvillkor RESULTAT BERÄKNINGAR AV VÄRMEFÖRBRUKNING SIMULERINGSFALL A SIMULERINGSFALL B SIMULERINGSFALL C SLUTSATS DISKUSSION FRAMTIDA ARBETE REFERENSER v

7 1 Inledning I detta kapitel beskrivs kort om bakgrund, syfte och mål med projektet samt en definition av ett bra inomhusklimat och vilka studier som tidigare gjorts med CFD-analys av inomhusklimat i byggnader. 1.1 Bakgrund Energiförbrukningen för byggnader och service står för ca 40% av Sveriges totala energiförbrukning varav uppvärmning och varmvatten står för ca 60% av detta [1]. Det gör den till den största posten gällande energiförbrukning samtidig som en stor potential gällande energieffektivisering erhålls inom detta område trots att energiförbrukningen minskat genom åren. I figur 1 nedan visar energimyndighetens statistik hur medelvärdet av energiförbrukningen per kvadratmeter baserat på byggnadsår har ändras i Sverige sedan 1940 talet. Där kan avläsas att ett nybyggt småhus i dag gör av med i snitt 90 kwh/m 2 jämfört med 150kWh/m 2 på 40-talet. Dagens energieffektiva byggnader kan ha en förbrukning på ner mot 65kWh/m 2 [2]. För hus med såpass låg värmeförbrukning kan de traditionella metoderna för värme och ventilation vara överflödiga då värme inte behöver tillföras i samma mängd som tidigare, vidare är husen byggda för att vara täta därmed kan en stor del av energin återanvändas. Figur 1. Genomsnittlig energiförbrukning för småhus efter byggnads år. Det som allmänt kallas för en byggnads energianvändning är den energi som levereras till byggnaden, bestående i förbrukningen av uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi (motsvarar energiförbrukning av belysning, pumpar m.m. som inbringar energi till bostaden) och eventuell komfortkyla beräknat på ett normalår [3]. Uppvärmningen står för den klart största förbrukningsposten för småhus och elvärme är det vanligaste energislaget, 2010 hade 27 procent av småhusen i Sverige enbart el som energikälla vid uppvärmning. Plus att ungefär 20 procent värmdes av en kombination av biobränsle och el [2]. I uppskattningen av värmeförlusterna för uppvärmningen räknas transmissionförluster genom klimatskalet, luftläckning och förluster för ventilation samt uppvärmning av varmvatten. 1

8 1.2 Tidigare studier Inom området med CFD-simuleringar på byggnader har det gjorts en del olika simuleringar för att se hur inomhusklimatet ser ut i olika byggnader både i stor skala, där hela huset simuleras och i enskilda rum. För svenskt klimat har simuleringarna på lågenergihusen som byggdes i Lindås simulerats både som en enrumsmodell [4] för att undersöka skillnaderna i inomhusklimat vid olika konstruktionslösningar t.ex. andra fönster, olika u-värden m.m. För hela huset [5], för att undersöka hur inomhusklimatet ser ut i byggnader för ett sommar-, höstoch vinterfall och om Boverkets regler uppnås. Simuleringar för att undersöka olika lösningsmetoder och turbulensmodeller har gjorts, skillnader undersöks mellan standard k- epsilon, RNG och Realisable turbulensmodell som valideras med experiment [6] och hur hastighetsfältet påverkas av fuktig luft [7]. 1.3 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att bygga upp en CFD-modell i Ansys Fluent 14.0 av ett lågenergihus för att studera inomhusklimatet och jämföra olika lösningar för värme- och ventilationssystem. Olika årstider undersöks också i syfte att undersöka inomhusklimatet vid ändrade randvillkor. Målet med arbetet är att bygga upp en fungerande modell för simulering av inomhusklimatet för olika randvillkor och geometrier. Resultaten ska kunna tillämpas för att undersöka olika system för smart styrning där värme och ventilation samverkar för ett bra och energieffektivt inomhusklimat. Vidare bestämma den mest lämpliga placeringen av temperaturgivare för att erhålla en snabb respons vid en ändring av utomhusklimatet. 1.4 Lågenergihus Ett lågenergihus har ingen tydlig definition i Sverige men begreppet används vid hus som använder mindre energi än hus som är byggda enligt praxis [8]. Hus med förnybara energikällor används i vissa fall för benämning av ett lågenergihus. Lågenergihus definieras dock i vissa andra länder runt om i Europa. I Dammark är husen indelade i två klasser där klass 1 kräver en högsta energiförbrukning på 50% och klass 2 på 25% av den tillåtna förbrukningen. I Finland får inte förlusterna genom klimatskalet (förluster från transmission, ventilation samt infiltrationen) överstiga 60% av det satta referensvärdet [8]. 1.5 Inomhusklimat Det finns en rad faktorer som påverkar hur vi upplever inomhusklimatet bland annat temperatur, luftfuktighet och strömningshastigheter. Det termiska inomhusklimatet bygger på att kroppen ska erhålla en kroppstemperatur nära 37 o C, då ett obehag upplevs redan vid små förändringar i kroppstemperaturen [9], Boverkets regler säger att huset ska vara dimensionerat efter en inomhustemperatur över 18 o C i vistelsezonen. Vistelsezonen motsvarar området 0.1 meter från golvet till 2 m i höjd och 0.6 meter från yttervägg, vid fönster är avståndet 1 m. Människans förmåga att känna av relativ luftfuktighet är mycket begränsad vid en låg relativ fuktighet [9], men vid torr luft (relativ fuktighet under 20%) kan hälsan påverkas negativt. Luftfuktigheten i en bostad ligger normalt på ca 30% under vintern och ca 60% sommartid [10]. Vid strömningshastigheter över 0.15 m/s börjar kroppen känna obehag vilket inte är att föredra i vistelzezonen [9]. 2

9 1.6 Avgränsningar I denna förstudie avgränsas uppgiften genom att tre fall undersöks för tre olika årstider ett vinterfall med husets dimensionerande utomhustemperatur, ett fall med årsmedeltemperaturen som motsvarar temperaturen på våren eller hösten samt ett sommarfall med solinstrålning motsvarande en sommardag i juni. Inomhustemperaturen som undersöks begränsas till Boverkets regler för inomhustemperaturer och flödeshastigheter. Klimatskalet anpassas till enbart ett fall av transmissionsförluster vid simuleringarna. 1.7 Boverkets Regler I reglerna som är uppsatta av Boverket för nybyggande av småhus delas Sverige in i tre klimatzoner med olika krav på energianvändning. Klimatzonerna är indelade i norr, mellan och söder enligt figur 2. Figur 2. klimatzoner.[11] Enligt reglerna som avser småhus byggda från 2012 med en större golvarea än 100 m 2 skall den specifika energianvändningen (energianvändning per uppvärmd golvarea) samt viktat medelvärde av transmissionsförluster för klimatskalet som anges i så kallat U-värde understiga värdena som presenteras i tabell 1 och 2 nedan [3]. Om bostaden är mindre än 100 m 2 finns alternativa regler som endast är beroende av klimatskalets U-värden och en maximal tillförd effekt för uppvärmning på 5.5 kw. Tabell 1. bostäder med annat uppvärmningsätt än elvärme [3] Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh per m2 och år] Genomsnittligt värmegenomgångstal U-värde [W/m 2 K]

10 Tabell 2. bostäder med elvärme [3] Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh per m2 och år] Genomsnittligt värmegenomgångstal U-värde [W/m 2 K] Bostäder över 60 m 2 skall förses med anordning för återvinning av ventilationsluften. Minsta tillåtna ventilationsflöde för tilluften erhålls till 0.35 l/s m 2 vid vistelse i lokalen, när ingen vistas i lokalen kan tilluftflödet sänkas men aldrig lägre än 0.1 l/s. Strömningshastigheten på luften i vistelsezonen får maximalt vara 0.15 m/s från ventilationen under uppvärmningssäsongen och 0.25 m/s under övrig tid. Kraven för dimensionerande minimala inomhustemperaturen i vistelsezonen är 18 o C allmänt i bostaden och 20 o C i hygienrum, lägsta golvtemperatur är 16 o C respektive 18 o C i hygienrum [12]. 1.8 Beräknings objekt Huset som använts vid beräkningarna är ett enplanshus på 98 m 2 enligt figur 3 nedan, med en invändig takhöjd på 2.4 m. Huset består av fyra rum och kök. Placeringen av huset görs i Luleå där årsmedeltemperaturen ligger på +2 o C. Hall 12,8m 2 2 Sovrum 1 Teknikrum 3,2m 2 6,2m Kök 13,4m 2 Badrum 5,7m 2 Tvättstuga Hall 5,5m 2 6,6m 2 Vardagsrum 21,3m 2 Sovrum 2 8,1m 2 Sovrum 3 8,8m 2 Figur 3. Planskiss över det simulerade huset. Där ytterdörren är placerad i söderläge 4

11 1.8.1 Klimatskalet Klimatskalet är byggnadens ytterhölje, detta består av 5 olika delar (ytterväggar, golv, innertaket, fönster och dörrar). För att uppfylla boverkets regler ställs hårda krav på ett bra klimatskal. I beräkningarna används en ytterväggar med en träpanel på utsidan samt en regelkonstruktion utan genomgående reglar. Taket konstrueras också utan genomgående reglar och grunden är av foamglas från tillverkaren Koljen som erhåller ett U-värde på 0.15 W/m 2 K, fönster och dörrar erhåller U-värden på 0.85 respektive 0.9 W/m 2 K. Area och för klimatskalets delar och U-värden presenteras i tabell 3 nedan. Tabell 3. Area för huset olika byggnads element. Area [m 2 ] U-värde [W/m 2 K] Ytterväggar Tak Golv Fönster Ytterdörr Innerväggar Ventilation Det finns många olika typer av ventilation, det bästa ur energianvändningssynpunkt är att använda ett FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning). Värmeåtervinningsaggregatet av typen RDK från Fläktwoods har använts i studien, vidare utnyttjades ventilationsdon för tilluften från Fläktwoods av typen CVBT. Dessa finns i tre olika diametrar mellan 100 mm och 160 mm där spaltöppningen kan varieras för ändring av flödeshastigheter. Frånluftsdonen som användes var av typen KGEB-100 från Fläktwoods. 5

12 2 Teori I detta kapitel beskrivs teorin som ligger till grund för arbetet. Både hur värmebehovet bestäms utifrån svensk standard samt den grundläggande teorin för CFD-simuleringarna. 2.1 Energiberäkningar för byggnader Värmebehovet för en byggnad är summan av den energi som måste tillföras för att systemet skall erhålla jämvikt vid önskad inomhustemperatur. Den beräknas genom att summera alla förluster samt tillskott från hushållsmaskiner och människor, detta enligt ekvation 1. Q = Q + Qinf + Q + Q Q Q (1) tr vent vv värmeåterv tillskott Där det ofta är rimligt att säga att tillskottet i energi från återvinning från ventilationssystemet och övriga tillskott motsvarar varmvatten förbrukningen [13]. Utifrån detta antagande kan den årliga värme förbrukningen beräknas enligt ekvation 2. C p Q = ( Ti Te ) ( Ui Ai ) + nv dt (2) år 3600 Integralen beskriver värmebehovet som behöver tillföras under den delen av året som uppvärmning erfordras och n motsvarar luftomsättningar från ventilation samt infiltration Beräkning av transmissionsförluster Värmeförluster genom byggnadens skal kan bestämmas genom att värmeströmningen för de olika delarna summeras enligt uttrycket nedan. Q = UA T T ) (3) tr ( in ut Där U är värmegenomgångskoefficienten, den bestäms genom att summera värmemotståndet för skalets olika delar. Vid summeringen tas hänsyn till konvektionen mot utsidan (R se ) och insidan (R si ) av ytterväggen samt värmeöverföringen genom skalet olika delar. Sambandet mellan U och R T presenteras i ekvation 4. U = 1 R T = R si 1 + R + R v se (4) Då skalets olika delar ej är homogena sker värmeöverföring parallellt skalet. För att kompensera för detta i beräkningarna används två stycken gränsvärdes metoder U- värdesmetoden och λ värdesmetoden [13], i U-värdesmetoden beräknas en övre gräns för värmemotståndet genom att dela upp skalet i parallella skikt och en undre gräns utan värmemotstånd parallellt genom uppdelning i horisontella skikt. Medelvärdet mellan den övre och undre gränsen används som värmemotståndet enligt svensk standard. Övre gräns beräknas enligt U-värdesmetoden presenteras i ekvation 5. 6

13 R ' T = i 1 U ' i p i = i ( R si + j 1 pi d / λ + R j j sr ) i Där i motsvar skikten vinkelrätt mot väggen och j motsvarar varje skikt parallellt med väggen. Där d motsvarar tjockleken på de olika material skikten och p i motsvarar area andelen för det vinkelräta skiktet. Den undre gränsen beräknas enligt λ-värdesmetoden presenteras i ekvation 6. (5) d d ) '' j j R T = Rsi + + Rse = Rsi + + j λ j j ( λi pi j i Medelvärde bestäms sedan enligt ekvation 7 nedan. R se (6) R T '' ' RT + RT = (7) 2 Korrigering för olika brister i utförande och konstruktion görs på det beräknade värmeöverföringskoefficienten. U-värdet korrigeras enligt nedan. U korr = U + ΔU + ΔU + ΔU (8) f g r Där U är den beräknade värmeövergångskoefficienten, ΔU f är korrektion för köldbryggor, ΔU g är korrektion för arbetsutförande och Δ U r är korrektion för väder och vind i omvända tak och duo-tak, för traditionella tak kan man bortse ifrån denna term Beräkning av infiltrationsförluster och ventilationsförluster Infiltrationsförluster motsvarar luftläckage genom klimatskalet vilket är en faktor som påverkar värmeförbrukningen för byggnaden. Förlusterna från luftläckage är svåra att uppskatta och mäts genom en provtryckning av klimatskalet. Enligt [14] erhålls kritiska områden för luftläckage oftast i områdena kring. skarvar i tätningsskiktet genomförning av eldosor, ventilation, rör och kanaler anslutningar mellan byggnadsdelar anslutningar mellan tätskikt och material Förlusterna från luftläckage bestäms enligt ekvation 9 nedan. Storleken på läckaget varierar beroende på noggrannheten vid uppförande av byggnaden. Q = ρ V C ( T T ) (9) inf inf p in ut Ventilationsförlusterna delas upp i två delar, en för att värma upp den kallare tilluften till inomhusmiljön Q tilluft och en andra del motsvarar förlusterna efter värme återvinningen av frånluften Q vent. Q tilluft inkluderas vid dimensionering av värmesystemet. För ett system med värmeväxling av frånluften kan energi till största delen återvinnas. Från ekvation 10 kan värmeförlusten för ventilationen utan värmeväxlare beräknas där h v24 bestäms från tabellvärden vid given årsmedeltemperatur för utomhusluften och T tilluft, samt kontinuerlig drift under dygnet. 7

14 Q vent _ u tan_ värmeväxlare = ρv h (10) tilluft v24 För att bestämma besparingen med värmeväxlare används temperaturverkningsgraden, vilket erhålles från tillverkare. Med den givna temperaturverkningsgraden och tilluftstemperaturen kan energikvoten (E q ) bestämmas från tabellvärden. Årliga värmebehovet med värmeväxlare bestäms enligt ekvation 11. Q = Q E (11) vent _ med _ värmeväxlare vent _ u tan_ värmeväxlare q Vid en given temperatur på tilluften kan Q supplyair beräknas enligt ekvation 12. Där Q supplyair appliceras i uppvärmningens anordning. Q = ρ V C T T ) (12) tilluft tilluft p ( in tilluft Beräkning av solinstrålning För att beskriva tillskottet av värme från solinstrålningen under sommaren används data för effekten på olika ytor placerade i olika lägen en solig sommardag. Solstrålningstabeller från [1] används för att erhålla strålningen I sol för de fyra vädersträcken samt för en horisontell placerad yta. Effekten från solstrålningen vid en viss kontaktvinkel beräknas enligt ekvation 13. q = α I cos( ϕ) = α I (13) sol o sol sol Där α sol är absorbtansen för kortvågig solstrålning, I 0 är solarkonstanten i solens infallsvinkel och ϕ är vinkeln mellan solens infallsvinkel och den absorberande ytan. För att bestämma yttertemperaturen på fasader för placering i olika vädersträck används ekvation 14, där T ute är den aktuella utomhustemperaturen. T ekvsol = T + α R I (14) ute sol se sol För strålningen som transmitteras genom fönsterrutorna används ett så kallat g-värde som beskriver den totala transmitterade solstrålningen genom en fönsterruta. Den beräknas enligt ekvation 15 [15]. q = I g A (15) sol fönster fönster Bestämning av dimensionerande utomhustemperatur Den dimensionerande utomhustemperaturen beräknas genom att en tidskonstant bestäms för huset. Det motsvarar den tröghet som huset har vid en temperaturändring, en tung byggnad t.ex. flerbostadshus erhåller en hög tidskonstant, samtidigt som mindre byggnader erhåller ett lägre värde. Tidskonstanten beräknas enligt ekvation 16 och utifrån medeltemperaturen i januari och framräknad tidskonstant bestäms husets dimensionerande utomhustemperatur (DUT) från diagrammet i figur 4. 8

15 C p m 1 τ (16) U A + Q 3600 = vent Där C p är specifik värmekapacitet och m är husdelarnas termiska massa (vilket motsvarar den massa som huset har innanför isoleringen) detta divideras med värmeeffektförlusterna för huset. Den effekt värmesystemet ska dimensioneras med bestäms enligt ekvation 17. Q heat = U A + ρ V C )( T DUT) + ρv C ( T T ) (17) ( j j inf p in tilluft p in tilluft τ =300 h DUT -20 (ºC) τ =150 h τ =100 h τ =50 h τ =25 h τ =80 h Medeltemperatur i januari (ºC) Figur 4. Diagram för dimensionerande utomhustemperatur 9

16 2.2 CFD Datorstödd flödessimulering (CFD) är en numerisk metod att approximativt lösa strömningsproblem, vid beräkning löses en uppsättning partiella differentialekvationer med hjälp av en diskritiseringsmetod. Genom att simuleringsvolymen delas upp i en grid erhålls ett ändligt antal volymer, där dessa sammanbinds med noder. I en CFD-programvara inkluderas en rad olika ekvationer för diverse problem så som kemiska reaktioner, olika modeller for att beskriva turbulens m.m. De grundläggande ekvationerna är bevarande av massa (kontinuitetsekvationen), bevarande av rörelsemängd (Navier-Stokes ekvation) och energins bevarande, De vanligaste diskritiseringsmetoderna är finita differenser (FD), Finita volym (FV) och Finita elementmetoden (FE) detta enligt [16]. Programvaran Ansys Fluent som är aktuellt i detta arbete använder Finita volymmetoden Bevarande av massa Kontinuitetsekvationen bygger på en av de mest fundamentala reglerna, att massan är oförstörbar. Detta ger att vid inkompressibel strömning måste massflödet in i volymelementet vara lika med flödet ut ur detsamma. Sambandet för bevarande av massa för enfas strömning presenteras i ekvation 18 nedan. ρ + ( ρu) = 0 t (18) Bevarande av rörelsemängd Beräknas med hjälp av Navier-Stokes ekvation som bygger på Newtons andra lag, som säger att tidsderivatan av ändringen i rörelsemängd har samma storlek och riktning som kraften som verkar på den, Där accerlationen för ett flödeselement kan beskrivas som en materialderivata (a=d/dt) i enlighet med [16] och [17]. Navier-Stokes ekvation för inkompressibel strömning, ekvation 19 nedan, beräknas i en tredimensionell simulering för alla tre rumskoordinaterna x,y,z för att erhålla flödeshastigheterna [18]. ( ρ u ) + ( ρuu ) = p + ρg + F (19) t Bevarande av energi För att beräkna bevarandet av energi inom simuleringsvolymen används energiekvationen som finns presenterad i ekvation 20. S h beskriver volumetriska källtermer för värmeöverföring som inkluderas [18]. t ( ρ E) + ( u( ρe + p)) = keff T h j J j eff + τ v + S h, (20) j E beräknas enligt 2 p v E = h +, (21) ρ 2 Och entalpin för inkompressibel strömning enligt ekvation 22 10

17 p h = Y jh j + j ρ, (22) Där Y j är massandelen för flödeskomponenten j Turbulensmodeller Vid höga Reynolds nummer erhålls turbulent flöde vilket försvårar beräkningarna då flödet erhåller en slumpmässig rörelse. Det finns tre sätt att modellera turbulens, dessa är DNS, LES och RANS. DNS står för direkt numerisk simulering och löser navier-stokesekvation utan medelvärdesbildning eller antaganden [17], detta ger en väldigt korrekt beskrivning av det turbulenta flödet men ställer enorma krav på datorkraft som inte är applicerbart på ingenjörsmässiga problem [19]. För att applicera dessa problem används förenklade modeller för att beskriva turbulensen. För LES (large eddy simulations) löses stora virvlar direkt samtidigt som de små virvlarna är modellerade och i RANS-modellen (Reynolds-Average Navier-Stokes modell) approximeras medelvärdet för turbulensen genom tidsmedelvärdet för Naver-Stokes ekvation, genom uppdelning av hastigheten i en medelvärdesbildande och en fluktuerande komponent. Metoden som används mest för att lösa ingenjörsmässiga problem är standard k-ε turbulensmodell vilket bygger på att transportekvationer, där ekvation 23 för den turbulenta kinetiska energin (k) och ekvation 24 som beskriver den turbulenta spridningförhållandet (ε). t μ k t ( ρ k) + ( ρkui ) = + Gk + Gb YM + Sk xi x μ + ρε, (23) j σ k x j μ ε 2 t ε ε ( ρε ) + ( ρεui ) = μ + C ε Gk + G εgb C ε ρ + Sε t xi x + j σ 1 ( 3 ) 2, (24) ε x j k k Och där turbulenta viskositeten (μ t ) beskrivs som 2 k μ t = ρc u. ε Konstanterna är som standard i Fluent satta till C1ε =1.44, C2ε =1.92, Cu =0.09, σ k =1.0 och σ ε = 1.3 för standard k-ε modellen. Skillnaden mellan Standard- och RNG k-e turbulensmodell är att RNG är bättre anpassad för flöde med ett lågt Reynolds nummer. Detta genom att formel som används för den effektiva viskositeten tas bättre hänsyn till vid flöde med lågt Reynolds nummer [18] Konvektionsmodell För modellering av konvektionen vid inkompressibla flöden används en modell för att beskriva skillnaden i densitet för fluiden vid olika temperaturer. Ett flöde anses inkopressibelt när mach nummer är lägre än 0.1. Modellen som är vanliga vid flöden med små temperaturgradienter är för gaser den inkompressibla ideala gaslagen som beskrivs i ekvation 25 nedan [18]. pop ρ = (25) R T M w 11

18 2.2.6 Solstrålningsmodell Vid simulering av ventilation för ett sommarfall är solinstrålning en viktig parameter att ta hänsyn till. Solstrålningsmodellen adderas i energiekvationen och bygger på att effekten från solstrålningen för både direkt och diffus solstrålning sätts för det givna simuleringsfallet. Randvillkor för en icke transparent yta sätts som ett absorptionstal och för transparenta ytor anges absorptions och transmitionstal. Solstrålning modellen är en separat modell som ej tar hänsyn till absorberad solstrålning av fluiden, om detta ska tillämpas måste en separat strålnings modell appliceras. För beräkningar av den direkta solstrålningen används en modell som är uppdelad i två band efter våglängd samt för den diffusa strålningen används en modell med ett band.[19] Diskritiseringsmetod Programvaran Fluent använder sig av finita volymmetoden för att diskritisera problemet, detta genom att approximera differentialekvationerna till ett ekvationssystem med algebraiska ekvationer [5]. För att lösa kopplingen mellan ekvationerna en används tryck baserad lösare med tryck- hastighets kopplingen SIMPLE (Semi-Implicit Method for Pressure-Linked Equation) den fungerar enligt figur 5 nedan. Metoden bygger på att hastighet och tryck korrigeras för att uppfylla kontinuitetsekvationen, genom att först uppdatera variablerna för trycket och hastigheten, för att sedan beräkna flödeshastigheterna genom att lösa ekvationen för bevarande av rörelsemängd, där detta görs genom insättning av tryckdifferenserna. Trycket och hastigheten korrigeras sedan för att uppfylla kontinuitetsekvationen. Sista steget är att lösa energiekvationen, turbulensekvationerna och kontrollera om det sökta konvergenskravet uppnås, om inte används den valda diskritiseringsmetoden för att uppdatera variablerna till nästa iteration [18]. Uppdaterar parametrar Löser hastigheterna genom ekvationen för bevarande av rörelsemängd Korrigerar tryck och hastighet för att uppfylla bevarandet av massa Löser övriga ekvationer, t.ex. Energiekvationen, turbulens ekvationerna m.m. Nej Har konvergenskravet uppnåtts? Ja Stopp Figur 5. Iterationsschema för SIMPLE tryck- hastighets koppling. 12

19 För att lösa ekvationssystem används ett iterationsschema för att iterera fram värden på variablerna som sätt in i ekvationerna. Vid en simulering sätts ett konvergenskriterium för att bestämma när simuleringen har uppnått ett tillförlitligt resultat. Residualerna bestäms genom att största felet av de fem första iterationerna jämförs med felet för den aktuella iterationen. När skillnaden understiger det satta konvergenskriteriet har lösningen konvergerat. 13

20 3 Metod Detta avsnitt är uppdelat i en del som beskriver hur olika konstruktionslösningar påverkar värmeförbrukningen samt en simulerings del som beskriver vilka metoder som använts för att simulera inomhusklimatet och vilka olika distributionskällor för uppvärmning som jämförs. 3.1 Energiberäkningar Energiberäkningar på det valda huset utförs för tre konstruktionslösningar där alla värmeflöden genom klimatskalet beräknas från ekvation 3, husets inomhustemperatur dimensioneras till 20 o C respektive 25 o C i badrum. Temperaturgradienten för värmeflödet genom husgrunden sätts i beräkningen till samma värde som för de övriga temperaturgradienterna Klimatskalet Olika U-värden genom klimatskalet används för att undersöka hur den totala värmeförbrukningen påverkas. De olika fallen som jämförs är husets ursprungliga U-värden (fall1), Boverkets krav för högsta U-värde på byggnader under 100 m 2 (fall 2) samt ett fall med fönster och dörr med U-värde 1.2 i övrigt samma värden som i första fallet (fall 3). Beräkningarna för fall 3 gjordes för att undersöka hur fönster och dörrar med högt U-värde påverkar värmeförbrukningen. I tabell 4 nedan presenteras U-värdena för de olika fallen. Tabell 4. U-värden för de tre beräkningsfallen. Fall 1 Fall 2 Fall 3 Ytterväggar Vindsbjälklag Golvbjälklag Fönster Dörr Ventilationen Förbrukningen för husets ventilationssystem bestämdes med ett installerat FTX-system från Fläktwoods av modellen RDK, samt en tilluftstemperatur på 18 o C. Flödena för ventilationssystemet dimensionerades enligt tabell 5. Tabell 5. Flöden för Tilluft och frånluft för huset olika rum Tilluftsrum Volymflöde (l/s) Frånluftsrum Volymflöde (l/s) Vardagsrum 14 Tvättstuga 11 Sovrum 1 (2 sovplatser) 10 Kök 10 Sovrum 2 (1 sovplatser) 5 Badrum 11 Sovrum 3 (1 sovplatser) 5 Teknikrum/Garderob 2 totalt I ett verkligt fall ansätts tilluftsflödet ett värde på 0.9 av frånluften. I simuleringarna antas denna faktor till 1 då tilluften måste erhålla samma värde som frånluften för att massbalansen ska gå ihop. Vid manuella beräkningar görs avläsning av temperaturverkningsgraden för värmeväxlare varvid används tillflödet anpassat till en faktor 0.9 av frånluften vilket motsvarar 30.6 l/s, då erhålls en verkningsgrad på 76% vilket ger ett värde på energikvoten (E q ) på 11.5%. 14

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Projektering av ventilationen till studio Acusticum

Projektering av ventilationen till studio Acusticum 2006:036 HIP EXAMENSARBETE Projektering av ventilationen till studio Acusticum CONNY BRÄNNSTRÖM HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik Maskin-

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Rapport 2014:04 Hållbara, integrerade energi- och VA-system

Rapport 2014:04 Hållbara, integrerade energi- och VA-system Rapport 2014:04 Hållbara, integrerade energi- och VA-system Daniel Risberg, Mattias Vesterlund, Mikael Risberg, Annelie Hedström, Jan Dahl, Lars Westerlund Hållbara, integrerade energioch VA-system Daniel

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet 2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295 Utgåva 1:1 2014-02-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:295 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta Energiberäkning för ett 28kvm enplanshus på platta Allmäna indata till räkne-exemplet Huset är byggt på platta-på-mark med 30cm cellplast mellan betong och makadam. Ytterväggen består av en inre yttervägg

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Harby 37:2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Harby 37:2 Utgåva 1:1 2012-09-05 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Harby 37:2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bilaga B: Kravspecifikation

Bilaga B: Kravspecifikation Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MENSÄTTRA 1:76 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-19 Byggnadens adress: ABBORRVÄGEN 5 13236 SALTSJÖ-BOO Utetemperatur: 14

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6 Utgåva 1:1 2014-07-03 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintapparen 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004 Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004 Byggnad Utskriftsdatum Älgen 11 2009-06-04 Nyckeltal Omslutningsarea Genomsnittligt Total kapacitet 350 658,1 0,184 191441 m² m² W/m²*C kj/c

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bräcke 33:3

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bräcke 33:3 Utgåva 1:1 2014-04-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bräcke 33:3 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FELAN 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-04-17 Byggnadens adress: FLÖJTGATAN 1 54336 TIBRO Utetemperatur: 8 C Expert: Mattias Åkerberg

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

EnergyCalc Version 3. Användarmanual

EnergyCalc Version 3. Användarmanual EnergyCalc Version 3 Användarmanual EnergyCalc v3 EnergyCalc v3.xx... 2 Allmän beskrivning av programmet... 6 Användningsområden... 6 Installation... 6 Leta upp installationsfilen och dubbelklicka på den.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Arbetsgrupp:

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunna 4:88

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunna 4:88 Utgåva 1:1 2012-05-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Brunna 4:88 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer